Norrländska Hembygdsbiblioteket. Hernösand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrländska Hembygdsbiblioteket. Hernösand"

Transkript

1

2 Norrländska Hembygdsbiblioteket Hernösand

3 PilA KTISK yäg LEONTNG H ÄSTAFVELN AF REINHOLD VON ESSEN II' KI"S(;[,. 1..\l'l)') IIIII K~-,\K.ltn:I!l~N 1I~:I,i;)\,\1I I'HI~~I(H1t"l' ANDRA OFORÄ:"])I!Al)E ltpl't.aoa);' STOCKHOI.U I'.\ SORSTr.VT.k BÖSERS PÖRI.AG

4 STQCKHOUl lo."1g n.",.ol. IOOI<T1ITCll:UJIlT. 1". A. XOIlln'1<'>T.&:.Ölf

5 l. Om bildande af raser. Hästen hal' fullllits på vål' jonl långt tillbaka i urtiden. Fossila skelett af hästar hafva anträffats, utvisande, att sådana lefvat samtidigt med mammut djuret, uroxen, rinoceros samt flera numera utdöda eller änllu kvarlef\"unue djurarter. Vid h\'ad tid hästen först blifvit använd som h\l~djlll' kan ej hi storiskt påvisas. De äldsta data härom hämtas från Egypten, där hästar begagnades till krigsbruk vid tiden för israeliternas tåg dtll'ifrån, således 1500 ål' föi'e Kristi fildelse. UlHlet' tidernas lopp hafva en mängd olika typer uppstatt af detta vårt dyrbaraste husdjur, beroende på dc skiftande ful'hållandell, under hvilka!jåstarna 1Jå olika delal' af jordklotet nppviixt. JOl'limån, ldimat och däraf beroende växters beskaffenhet samt dejl olika anvllndllillg, hästen fatt, harva utöfvat af gurall(le inflytulide på bildanuet af halls former samt hans egenskaper föl' öfl'igt. Där på ett större område med likartade ofvannämnda förhållalldell ulhler en liillgre följd af ge llerationer hh,i'ital' blifvit uppföuda utan inblandning af afvelsdjnr utifråjl samt af befolkuingen ullviimits alltjämt till samma slags arbete, uppstår stor likhet mellan individerna i afseende å utseellje och YissA. X"/,,,", ".e,,

6 1nlt/u/, K"r",.i~!J OM nti,dand}, AF HAf:,IUI. karskteristi~ka egenskaper, jämte det att utseende och egenskaper f'orblifva fol.ig lika 8111ktled efter släktled. Dill' bilda8 då en ras, Under sådana f'örljållanden bildade raser benämna. vi llaturrascr. Men i tidernas löngd och i jämbredd med alltmer ntvecklade knltllr- och lalldtbl'liksförhållanden finnas natul'i'<lsel'lla ej allestädes motsvara de mångfahliga fordringar på hästen, som förändrade förhällanden medfort. Med förstand och energi begåfvade npprörlare hafva då på sina ställen lyckats ombilda Ilatlll'rasema och dana nya raser med andra och "ärdefllllare egenskaper: kulturj'8.sel'. För uppndende af sädflnt mål fil1llfls tva. vägar. Man kall bland befintliga individer afell förhandenvarande naturlig ras utvälja dem, som närmelse"is likna dcn typ, man efterstriifvar att frambringa. Bland dcssas afkomlingar utväljer man vidare de bästa och fortfar på sådant sätt, till dess man uppnått det efterstrlifvade m:llet. Detta förfaringssätt benämnes ilhl.fvel i vidsträckt bemllrkelse. Det inses hitt, att en rundlig tid måste ätgå, innan man på denna väg hunnit ffi fram det man önskar, Med mindre husdjur, såsom far och!'lvin, går det fortare, l'lläl' de äro vida tidigare afvelsfiirdiga. En annan nb'äg finnes att bilda ku!turraser, och det är den som vanligen begagnas, nämligen korsning. :Man skaffar sig handjur af annan ms, som tir i besittning af egenskaper, hvilka saknas hos den f'orefintliga I'a",en, men hvilka man ön!lkal' bibringa den, Genom parning af dessa handjur mcd JIOlHljnr af gamla ruseh f'lh mun Los afkomman till en "ihs gl'8.d in de egells;kaper, man åsyftar, ):Il fortfar man fltt Rnlita handjur af den främmrnde"

7 O~[ nn.daxdb Ar IIAl'EH.. 5 rasen, till dess man uppnått det day/lade målet, nilmligell att hos de aalunda fl'amhragta korsnings Iwodnkterna hnf\'a inplantat de efterstrllf\'ade typi...ka egenskaperna, Härefter söker man bibehålla och bet"flta det nmna resultatet genom all vändande af badt> han hondjur af den nybildade rasen; iuai\'cl i trängl'e bemärkel!!'e, ~Ian kommer då i de f1e8ta fall att till en böljan sammanpara djur, som äro siuliemellan besläktade, SJäktskapsaf,'el har den fördel, att den fortare hos afkommun befaster de egenskaper, som karakterillera den nybildade rasen. Of\'ergår Illan till familjeafvel, iii',"el'kall sa myeket säkrare. Med familj fol'strs afkomlingar af ell och.':'ltmma stammorier. Gäl' man linda till.incestaf\ eh, eller paruillg af närmaste blodsförvllnter med hvarandra: foriildrar med bat"ll, ellcl' helsysl(qll sim; emellan, sa betryggas föl'h!'fning af egensimpel' än mem. fnoestafvel är dock ej tillrådlig IOlrHlt äll 1l111lalllagsvis, och då ej me I' illl ell gäng, e1lel' (la sin höjd i två led. Den ledel' nilmligcn lätt till forfinad benbyggnad och, Iiingrc t<li tl"att, till ofr'likt "am het,!,lom cl'fal'cnheten "isat, Sluktskapsafveloch äfven familjeaf\'t'1. dock båda måttligt och med omdöme anlitade, 11.1'0 dul'emot goda medel föl' rasegenskapernas befästande. Om ell stam böljar gå tillbaka i egenskaper, kan man en eller annan gäng anvullda handjur fnln annan stam af samma ras; dettu kallas blodllljpfriskning. Vid all af\'el. mell i synnerhet vid "Jäktskapsafvel, mäste ihagkommll-s, att ej blott goda egelllokapel' mell il.f\'cn fel gå i arf. Slriillflt IIITrll af afl'd,~djll" HI' <Iäd'ur ett oundgängligt villkur föl' att lfr~..f.6</e-'ft "igl.

8 O~I D1r.rH:"VE.U' HAH:lt, lll'l)1111 ett godt resultat och föra stammen framåt i ntveckling. Hvad nll är sagdt om bildande af knltun{l.~('t gäller ll.f"ell om förädling af redan bildade kulturra~el' till större fullkomlighet, ViI! hiidande eller forblittrillg af raser Hl' af högsta vikt at.t IIhulja ofvelsdjuren ej blott på gnllld af yttre formel' utan ufven och lika mycket pa grund af genom arbete bevisade egenskapel', styi'ka, snabbhet, sundhet Ul_ III_ Där ej af\'eln grundar l'ig på UI'vul efter såtlanr grunder, kommer rasen icke att g fl'aro:'!.t utan t\'ärt om tillbaka, 1iJ., Hur läng tid man kan beböfva fllr att genom I".~d korsning hillla en ny ras, beror på, huru\,ida de buda raserna,!:lom skola sammallsmältag, iiro hvarandra snarlika eller ej, samt om man lyckas finna djlll' Illed stol' föl'iirfningsföl'llläga, äf'vcnsom Olll den Ilsyftade typen mycket nhrmrr sig dell ('na rascii. l lyckligt fall kullna tl'e a. fym generationer '-HI'R nog. Atlllal~ iinda till tio, hval'cfter den rasen, från hvilken handjur tagits, fatt sådan öfvcrhand, att toga återstår af den andra rasens blod. Idr Äfvcn kliiturraserna röna inflytande afjordmån '~~7~,,~foch klimat, I Arabien och på. UngeJ'lIs slätter, dä!'..,.., det sällan regnar, blif\'a "äxtel'lla, af hvilka hästen hämtar sill nål'ing, mindre saftiga men rika på närillgs~\nlllen i föga voluminös form, tjänliga att dana hiistill' med liltt kroppsuj'ggnad och stol- enorgi, torra, mel! fast eellvilfnad 0011 dllrigcllom bildade hårda muskler samt med god andhumtningsföl'mäga. Stora, tunga draghästar skulle ej diir med tordel kunna uppfödas. Des!!a fostras bil'lt på låglstnda marker med rik,'egetation af saftiga gräs och andra

9 0.\1 ntldasde.h RASER. 7 föl' husten tjänliga fodermedel, åstadkomna af frukthal' jordmån och fuktigt klimat. De saftiga näringsmedlen gifvq åt alla kroppens ('eller större volym och mera vattenhalt, &1 att musklerna, danade af f'adan celhiifllad, blifva fylliga men af lös beskaffenhet. benstommen grof och hela hä~ten stor och grof men h\"[ul man kallar J)'lllfatisk: mer eller mindre svampaktig i kroppen och at' ett flegmatiskt temperament. Sädana hakter finnas mest vid hafskuster. På trakter af mcllansort kunna hästar af dc Hestll slag nppfudns. på, de höglunda markerna blif\'b. de likväl torrare och llårdarp än pil. jämförelsevis mera låglända. Pä. sumpiga, med starrgräs beviixta marker ltfvensom på. steril salhljord af of'!:llktbal' beskaffenhet kunna ej goda hästar uppfödas. Hästar. öf\'erflyttade frän ett land till ett aunat, fri. ofta förändrade former genom inflytandet af det nya landets klimat, jordmån etc. Ju äldre rasen UI', dess mindre röner han inflytande af förändrade förhållanden. Engelska fullblorlshästen minst. De stora l/l.gll\ndshästsl"nl\ kunna svårligen bil)ehålla. sina former, om de blifvit flyttade till an Ilat slags mark Un där de uppföjts. Men ej blott klimat och jordmån spela en stor 1'011 vid danande af hä.stslag och rnser, utan äfven hltl!tens användande lii,h uppfödning. Uti. Ilästen använder blott till att i skridt draga tunga iafls, tagas hoppens organer allnat sätt i 81lf'pråk. än dl\. det gällel' rörelse i snabbt lopp, och fort.satt bruk i generationer i ena eller andra riktnitigen förlänar kroppsformel' af tullg ellp!, lätt be~katt'ellhet,hilka gå i arr.

10 8 Slittet. på h"ilket hästen är uppfödd, är i nu ifrllga"arande hänseende af "ikt äf"cll det. Hästar, som fratl Hin fiirsta ungdom fått ga ute i fl'jhet stölte del af året samt hållits till kraftig rörelse i snahllt lopp, hos hvilka. Utlllle~viixljllgell fortgatt. snabbare och mera oafbl'litet, få fasta lhllsklel', go(\ andhämtning Sl\lllt frisk och sund k,'oppsbeskaflimhet, god fodersmältning och i det hela god konstitution. Hos harje organiskt "äsen fortgar ell oupphörlig växling!tf de ämnen. \I\'ul'aforganismen består. Ar kroppen i hvila och overksamhet, skel' Umnes\'Uxlingen långsamt, Humena blifvlt liksom förlegade, 0('11 muskler, senor m. m. blifvll slappare. Vid rtlj"else och hoppsl\nstrilngnillg tiiil'cmot förbrukas Hnmena fortare och ersättas med nyn af frisk beskaffenhet, 80m bilda fasta muskler samt kraftiga organer i allmänhet. Om hasten under!lin uppväxttid hallits inne i stallet största del af året, kan ej fl.jrväntall aullat än att muskler, senor oeh ligamentei' blif'"a miudre kraftiga och hiisten i det hela hvarkell sund eller uthållig. Äfvell utfotirillgcns IlICZ' eller milldl'e rikliga bcskafl'enllct utöfval' illhytande, SI"illtfölhla hästar utveckla fo:ig ej fördelaktigt..man må Jmfm hingstar och stoll af den bastu ras; om lilan ej fortfarande gör strilngt urval af af"elsdjul' samt ej 8öljel' for att lie, mell i S,Yllnel' het efter dem fallna t1llgl1iistal', få åtnjuta god om \'ardlhhi, tillräcklig rörelse i fria luften samt godt och passllllde fodel' i tillräcklig mängd, så går rasen snart tillbaka släktled eftcz' släl\tlcd. Natnrell göl' fölungen, uppfödaren hästcll», säger ett ordspråk. Dc ärftliga cgcliskupcl'lla öf\'el'gä från led till led blott såsom anlag; om de skola blifva ut,-eeklade

11 till hvad de kunna blifva, beror mest på. uppfödal'ells ätgiirdel'. Natul'l'userllfl. föl'svinna mcr och llier i alla län- Varmder. KnltulTascl'l1a taga öfw'l'hand i jämbredel med ;/;;1.;:;;. det alltmcr ökade behof\ et. afsp<'cjejla hästtyper föl' blqd;!!" :;peciella iiudamål, som den stigande kulturen begär., am. Hästafveln hal' hiil'igenom tagit två hnfvllehikt ningal': doll ena afseende utbildning af hiistur mod ut,hållighet i snabbt lopp under ryttare eller f/jr vagn, den andra af häst~\l', liimpliga att draga tllllga lass. l sina båda iindpunkter betecknas dessa rikt ulngal' il enll sidall af den engelska fullblodshästen och dell orientaliska hästen; å andra sidan af den stora engelska lassljiif:.ten, den belgiska låglands- MatCH m, fl. lijall har for de båda olika slagen antagit belliimjlingal'tla n'armblocliga~ och.kall blodiga" benälllningar, som lära vara uppfunna i Amcrika och llll vnnllit burskap i det hippologif:.ka!:l]ll'åkbrnket, Att beniimllingarlla ej ha något attgöra lllctl blodets temperatnr är kanske öfvedlödigt att Ollltliimlll.\. Denna ii[' hos alla ft'iska hästar lika. Mell jämte \'ul'jnulodiga och kallblodiga finnu,,; i alla IUndcr hll~tal', som ej kunlla hänföras linder nogotdera af ofvalluämnda båda slug; Je utgöra ett mellanslag utan bestämda l'asteeken och biiiia måll gcnstiides ell stor del af befintliga hästar. :En tysk hippolog benämncr dem ~ljumblodiga~. Hos oss finnes numcra ej någon naturrus utom dc små Ölands och Gotlundsponies. Någon inhemsk kultlll'l'as hal' mall ej heller hört omtalas. JämtlandshästelI tordc knappast knjllla göra anspråk på att utgöra någon slirskild ras, om han också har vissa l,araktel'isti,,;b, källl1etec1,ell. Enskilda stam- f'tm,mi<m<id i S"";9~

12 0:11 IHLIH.XI)l!; A~' RA8EK. mar haf\'a väl fullnits och finnas ännu där och Iwar i olika delar af landet. men hafva \'anligen under tidernas lopp nral'tat och för,,;nlnnit genom f'ör mycken ~liikt:<lm.p~af\ el elle\' genom uppblandning, hvurelllot nya pli!lndra orter Ilppstfttt. Allt.'lerlan femtonhundratalet ha tid efter aunan hit införts hingstar och ston från utlandet af varm blodigt slag, pa selh\ste tiden nästan uteslut<'\llde engelskt fullblod eller half'blod. Efter dem hafva vi nu en mängd hiistar, hvilka. om de ochä ej kunna säga.'! utgöra. en ras, dock ieke äro I"llslöSll ljum blodillgan utan representera den öfver större delen af dcil civiliserade viirljen nllmii1mr halfhlodstypen, som i,.ina. indiviulicllaexemp[l\l' visserligen llppvisar olikheter i storlek och form till "iss grad, men hilkcn dock hal' vissa gemensamma karakteristiska egenskaper och kil.lllletecken. På!lAgra ställen i utlandet hafm bildats särilkijda typer ehel', om mall så \'ill, raser af haltblodshll.star. såsom i Hannover och Osf,preusen. Troligt lir ej, att vi här i vårt lam.! knllllu få utbildad någon gemensam typ föt, e11 svensk hnlfblodshiist, ty vårt land äl' allttör lit sträckt, och ingenstädes bedl'ifves halfblodsafvel så uteslutande, att gemensamt arbete mellan nppfödal'ue på en viss, större eller mindre trakt kan förmodas komma att äga rum. Vära halfblo<h'!hrstar kunna (lock vara, ocll än Iller blifvr, goda och Rm i!.ndbarr i alla fall..enskilda stalllmal' komma tunnodligen I1U som fön' att fortfflrande utbildas. :Med»half blod, menas i det hi}lpologisl\l:t språkbruket ej blot.t för:'ita korsningspl'odukten mellan fullblod och icke fullblod. utan alla från engelskt eller orientaliskt fullblod härstammande hästar, de må IIU hafva 3 4,7 8.

13 O~l IlILllASDE Al' llaseh.. 11 l5!j6 blod o. s. v., allt intill så nära fnllblod som möjligt, utan att dock vara det. Under de senaste årtiondena ha gjorts ansatser till bildande af kallblodiga raser. Som bekflilt hafva liingstar och stoll blifvit illföl'l.la afardellller-. Clydesdales-, rercheron-, I{,inggumc och Shire-Ilästar, af hvilka de två för,c:tllämihla vunnit mestaspridnillgen och blifvit omtyckta. De genom korsnijlg mellan hillgstar af dessa raser och ttimligen grofva ston af inhemskt Jandtslag frambl'agta hästar hafva visat sig gfl.l1ska användbftra som arbetshästar äf\'ensom för vagn med ej alltföl' stora anspråk på sl1abbllct, Man bör genom fortsatt korslling kunna åstadkomma inhemska kallblodiga raser. Dessa komma väl ej att alldeles likna de utliindska stamföräldrarne, utan komma att få i vis>; mån föriindrade formel' genom inflytalldct uf jordmån m. m. där, hvarest de komma att np})\"iixa, men blifva därigenom icke mindre passande föl' OSi"..l\'fan böl' ej ens eftel'stl'ilfvfl att, öfvel'allt fl'ambl'inga samma stol'1ek och gl'of!ek som hos den lltläl](],;im stammen. På sina ställen torde en lättare mellanf:.ol't bl it'va mest anvä.ndbar och SÄljbar, l detta fall afbryter lilun tidigare kol'sllillgcn merl hingstar af rent blod och öfvergår till ftllvrndande af hingstalo af llalti'fl..';ell. Det, som mest hindrar framgållgsrikt bildande af raser i ifrågavarande fall, är svårigheten HU åstad kolllma enig sam\"erkall mellan hhstnppfödare i ett stön't" eller minut'e distrikt, llvilka \'issel'1igcn i Jet hela. vilja nppföda hästar af en ras, t. ex. Al'de11l1er hilstur, mell med det rillga sinne föl' och llppsl,attande af vilrdet af typiska former, som ännu kal'akteriserar större delen af hästnppfödare, samt under

14 Ii 0)1 IHLDASm: AF RASEn, intryck af det vankelmod, som vidlåder dem. icke tveka att. sedan de en tid hållit pa med bildande af en sådan ra8, byta om och anlita hingst af helt annan ra,; och därefter mahällda en tredje och sälulhla mot A.rbeta rnsbildlling i stället för att befl'ämja dell. Vel'k~<\lnmaste, mig bekanta medlet att å~tat.lkomma godt resultat är att bilda föreningar. hvilkas medlemmar förbinda sig att till sina ston af hnlfras eller h('iras af kallblodigt slag endast använda hillgsbu af samma ras. Kan det åstadkommas att, där sådana föreningal' bildats, tillika träfl'a åtgärder 1'"01' att hilldra, det hingstar af andra l'aser Uål' upp träda, Hl' det af stol' nytta, ty i föreningen får lllall måhunda icke ill alla stoägal'e i trakten i fråga, Att hälla g1'ofva Ilingstar af omtyckta r88e1' ii!' en god ami!', flom lockar mången, hilken frilgar foga efter, om den hingst, hall lyckats komma öfver, passar till stostammen i tmkten eller ej. Bildande af for. eningar och aflhiliande af olämpliga hingstar!il' en ganska svår uppgift, men om~jligt är ej att ga i lantl diil'med. Blida dessa åtgärdel' liro på mlgm stiillcn åvägabragta, mållända på flera, och böra mana till efterrujjd. Exempel fl'ull utlandet \"isa till (yllest, att hustupplodning id kali med framgång endast där lippfodal'lle förstå att bilda och taga vara på t,ner, d. ". 8. stammar eller raser af sårlan beskaffenhet, som liro af praktiskt god kropl)sbyggna<1 och för konsumenterna begärliga. I England, där hästupp föual'llc hullnit oiinoligt långt framför flertalet af våra i insikter och erfarenhet, uppfödas en mängd olika slags hästal', JUen!'ascrna hållas rena, och man rör ej ihop dem.

15 OM AFvF.I,<:RrKT:srXI1AR. 13 Den norska hiisten bar af ålder anyändts i bruksdistrikt i mellersta ocb norra Sverige. vare sig hel- eller llajfl'8s. Han är oör"erträffiig till det arbete, han hhl' hal' att utföra:,-id timmel'utdl'ifnillg i ohlmlig mark Ramt forsling af malm ochjill'n m, m" genom sin i form. Ilande till storlekeli Unsenliga styrka, f'in vighet, f6rllöjsamhet och oömma, här<lade konstitntioll. UpprppRde för"ök att använda norska hästar till korsning med ston pr slättlandet hafva ej ledt till gynnsamma rpsultat i jullgden. Efter en eller annan genf'l'ation \'n1' den IlOI'$ka typen f6rsnlllnen. J[imtlandshästen anses hafva norsk llltrkomst till en del, men har blifvit större på. de yppiga betp1la i Jumtland. Om honom gäller äf\'en hvad ofvan "agt" om den nor"ka husten. u. Om afvelsriktningar. Ur stnt<:ekollomil'lk synpunkt är det önsk"ärdt, G(W/" att, Olll behöf"a.~, ma inom landet uppfödas. Sär"kildt är.''"9''''' det f01' staten viktigt, att de roi' bären erforderliga lliistnl'fi:\ mo. inom lalh]et kunna. an!lkaff'as. God iii' h\'ulje afvclsriktlling, som hal' till mill a.tt af flå got! beskaffenhet, som möjligt fl'nmbringn miiiligt. alla slags hilstal', som i {'tt land ""',<S",,"f, 01 u~..,. 111lfttal' af slag, som äro föl' la.ndet behöfliga och gagneliga, "amt att yttpl'lignre förbättra och full od

16 14 0.\[ AF\'nSKIKTNIXOAR. komna den ras, som är af\'ellls föremal. liindre goda eller daliga af\'el~riktnillgar,!n'ilka icke uppfylla ett sådant ilmlamal, kllllllll. vara af tltskilliga slag, lllell p;å i allmllnhet ut ifl'ån att till afve] 811 v{lucla med fel behhftade djur eller sål.ialla, som Horo föl' fina och klena, eller, 011I gl'of,'a, dock slappa och veka, eller att söka skalla en ny ras genom sam manparning af raser, som ej lata forens sig. eller att utan mal och plan sammanpara ston af en viss ras med hingstar af än en I'&S, än en allnan och därpå en tredje och sa fortfara. så att ra~föl'bistl'ing hlir resultatet. Dalig afvelsl'iktning iii' ufven att från utlandet införa och hut Söka uppamma hast.ftl' af slag, som hill' icke behöfvas, eller sådana. som ilra för våra hehof olämpliga, l'iii medlet af dl'tta sekel rörde sig hustaf\'eln hlir i landet inom trängre grunser och var däl'i genom enklare. Så väl kronans hingstar som enskildas voro alla af \larmblodigt slag, dels fullblod, dels halfblod, hvariblallu somliga stammal', såsom.godsvellsstlllllmem, Gamla Flyingeras{,ll' m. fl" hade ell viss ryktbarhet. Efter sil.daua folio remonter och vagnshil.stal'. Den del af allmogens stoll, som icke fördes till dessa hingstar, parades med hingstar af lanutslag. Att Iihiil iifven efter de senare :oega Q<'h uthålliga hii:star uppf"oddes, i synnerhet pa \'issa tj'akter, får till stor del tillskrif\'a8 tlels dessa trakters naturliga lämplighet för hust :lfvel, dels de länga distansel', 80m då med hästar lljllste tilll'yggalilggas och hvrl'igellom hll.stal'nes n"'maga sklil'pte,;, Sedan de kallblodiga raserna hit inf"ol,ts, har ptt \'itb:träcktare fult yppat sig för "al af af\'el'i-

17 ( Oll AF' El..'!RIKTN"!NtJAR. 15 dktnillgar, O<'h dål'med större uppgifter förelagh hlist.lippf'tk\arne. Begagnas d~s.~a )'aiof'i' riitt, sa kunna. \'Unlefulln inhemska l'aser upl)f\mmas, llvilka knlllla tillfreds~tiilla olika allspråk och motsvara olika itlldamäl, hvar efter sin beskaffenhet. Äfven rid O('h vagllf'häst31' ford."as Illl af flera olika. slag än!'öit,!'ia att pl'oducentema ufven häl' hafva olika afvel'll'iklllingar att viilja pa. l \'årt vidsträckta land, dur llatul'l'örllållandcna liro af mångfaldigt olika slag, erbjuda sig trakter synn 'r1igen lämpliga för upllf'odande af hästar af olika slag och beskaffenhet, sa att konsumenter borde kllllna nf inhemsk upptoolling erhälla de flesta SOl' tel's hästar, som behöfvns. UJlpfödal'cn ur visserligen konsument äf\'en han, IDen sullan i deu omf'llttlling, att han ~älf behöfvel' am'iinda alla (le hltrtal', han uppfoder. Det vanliga är, att han IIppfudel' flera, lin han begagnar sjiilf'; resten afyttras, och således blir husten föl' honom äfven en handelsvani. Hans intresse 111' denna synpunkt är att uppföda husta]',!lom betnias VHJ. 8!'fnrenheten så vhi från utlandet som fl'lin \'Ill-t 1"'.a.J~ eget land \'isar, att hästaf,'eln på sina stilllen Hl' "1',«,l~r - lönande, på. andra ater icke, Resultatet beror af!i'"'' Ilppl'ötllll'CnS vakna blick for \'öl \'aju af\"elsriktning."-limt nr hang praktiska föi'sbtml i utf"ön\lluet. Hal' hall jordmån läm!)lig for hästaf\'el, afvelsdjul' }>a...sande 1"61' jordmänell och af slag, som äro begärliga och af kollihlmcnterlla efter;;ökta samt i sig själfvft affull. god bellkaffenhet, sa kan och bör uppl"tkiningen blifm liinallde.!\len då uppfödaren beflitar sig om att uppföda hii~tal', som,'äl betala sig, måste hall pli "'amma gllllg IJuf,'a till ögonllllll"ke, att nppfljllnillg('ll I

18 16 OM A.'n:r,sRHn,.'SGAR. ma lämna goda afn>l~djur nf det filag, han nl.1t. toi' att alltfort uheckla och förbuttra han>' Joltalll. Dessa båda iil1tlamal kunlla lätt förenas, ty goda afvelshiijoltal' HI'O pil. samma gång goja gagnhilstnl'. Vuljas nfl'elsdjul'(,ll lhed lll'llkilllling, behallas och till at'n" användas endast de bii!<ta unga stoll!llimt paras med i sig själf"a goda och till stona pa!'!srnde hingstar, och Je unga höstarna llpptoda~ \'Hl och ra tionellt, om hvijket allt IHngl'c fram ::.kall afiuliul1m, så är all anledning att \"iinta en god afkomma, 90m Ugnar sig både till at\'el och f1l1'i'äijuillg. De bii.'1b\. l!tmlla då god vin.'1t, mcli Itfven de. flom ej uhe('k lats att fullkomligt, kullna dock blifva ful'sålda så 90m anvulldbara till diverse bl'llk. Om dtel' af,'elll iii' sådan. /'ttt de bhsta exemplaren nätt och jämt betala fodret, så bli de ijfriga förlustbringande att nppf'"oda ()('h somliga måhända Riga anviindbara som brllksdjlll'; oeh st~ blir f"orhallandet, där underhaltiga stoll begagnas till afvel, eller dul' ston paras med hingstar, som ickc passa till stona, eller dur nppfudniugcll af ungllilbtol'na lämnlu' Atskilligt Ufl'igt ntt önska, sllsom vi finna förhåljal1dct Val'R pa många håll. Produ~elltens och konsumentens illtre!lsen sammanfalla "id god oeh lyckad Iliil"tafvel. Den fiil'rp fal','äl betalllt, den senare flir goda hästar. 0(,11 llpt allmänna vinner pa att nationalförmögenheten uka~ genom allt bättrc och blittrc hilgtar. Om vi "ijjn f'l(' till, hvilkn l'ilag!'l hltf'ltal' betalas hiifit pa viil'hl!'lmar1,nadpll, filt lillllll. \'1 f'l'ilml"t fnllblod af god klas!!, Sadaml kunna vi dork f'j llijpnids i bri$lt af därtill nödigt ka}>ital filt' att kunna anordna kapplöpningar till den unga. af\"f'ln!! prijf-

19 OM AFVELSRTKTNINGAR, 17 vande. Ej heller ha vi råd att skaffa oss första. klassens afvelsmateriel Fullblodshingstar kunna vi dock ej und\'ara, så vidt vi vilja frambringa hästar med ädelhet och energi. Viii uppfödas ett mindre antal fullblodshästar i landet och komma väl fortfarande att uppfödas, men mcd den ofullkomliga pröfning af dell unga afvelll, som här kan åstadkommas, saknar man vid lil'val af afvelsdjtlr den fasta basis, som il andra MIlder stål' till buds. Vi kunna diirför ej i afseende å fhllblod göra oss oaf!ltingiga af utlandet utan måste hnfvmlsakligen förse oss med fuublodsbeskällare utifrån. Som brnkshästar tira fnublod1"hästar med god exteriör lätt afsmtliga till höga pris som ridhästar. Detsamma är förhållandet med ädla halfblodshästar, vare sig fallna efter fullblod eller l11igt furiidiade halfblodshillgstul', hvilka. alltefter lller eller mindre fullkomlig kroppsbyggl1ud och öfriga egenskaper betalas med mer eller minure höga, dock alltid nöjaktiga pris, då de äro af godt blod, korrekta i byggnaden och äga sm~bbhet och uthållighet i erforderlig grad. De, som ej utvecklat sig så väl som de bästa, kunna dock användas, äfven de, till remonter eller lättare vagnshiistar. Stora ridhästar af tyngre slag äro llu mycket eftersökta; till frambringande af sådana användas helst stora, breda halfblodsstoll, parade med halfblods- eller fullblodshingst, alltefter stoets större eller mindre graflek. Dessa slags hästar betalas väl, och nppfödantlet af sådana är lönande. Stora vagnshilstar med ädelilet i formel'lla stå högt i pris; sådana uppfödas jämförelsevis tä och icke motsval'allde eftelfnlgan. Ej heller hafva vi godt om mollerstoll, efter Il\'ilka dylika knllllii på- Essell. l"'«idi.k "ij[jled"itlg i /,ij8ia/.-eln. 2

20 O~I AFVELSRIKT"r:-;OIlIl. läggas, dock torde antalet smaniugom ökas_ Föl. ston med bredd och grofjek, dock af ädelt slag, äre mycket värdefulla for att frambringa hästar af of,'annämmla slag, I Hannover, Mecklenburg och Ostpreussell har halfblodsaf,-ein alltmer riktats pa frambringande af $Stora och breda hästar, så att diil'i fl'lin kuuna model'ston crhnllas. De sedan flera ar fortsatta importer af tul från dessa liinder böra göm l'lloi' nytta, f:;a fl'amt de, som utveckla sig till el' fi.mlel'lig bp.skafi"ellhet att kullna IJlif'va goda fölston, bibehållas till af've!. Gl"of'va IlalfblotlHhingstal' af ol"vlll\uälllllda i:llag iil O af saullna skäl Illycket 0.1\ vlilhlbal'a_ Bland (leras afkomlillgul' böra kuillh\ ul>p (hllgas moderi:lton af nu nu.mnda sort. Men äl\'cli vagnshästar af uågoll mindre grad af' ädelhet, men tlimlig storlek, betalas väl. Exem plar, som ej blif,'a tillräckligt stora, kunna gå. till vagnshästar föl' mindre anspraksfulja afnämarc cller ock till arbetshästar, alltefter kvalitet Q('h beskaftimhet, Stora och breda "agns- och ridhiistar Imlllltl. äf,'en åstadkommas genom parljing af yarmblodigll. ston med kallblotlig bingst, helst af ClydesdalesmSCIl, eller ni' L'lytif'sdalessto Illed (ldel hingst. HiistOl', fallna efter f1l1dan korsiling, blifva stom och gl'of\'a mell kunna förete en,'i.~s grad af iideljlet i nt-:lccnjc lliil'jilmtc, Är den lijlal'o parten högt i blodet och begm\-ad med energi, kunna sådana kor... llingspl'odukter vara aln-iinjbara för tunga ryttarc, ellel' fl'amfur stora vagnar och i.f"en })restel'!1uägoi' lunda starka takter, :Uen att använda dem till "idare af,-cl, i tanke att pli sä satt grundlägga och förkofra en stam af breda rid- och "ugnshästar, ar

21 OM A.}'VELSRIKl':\rNOAR. 19 icke att tillråda. Försök i dcn YiigclI hafva gjorts i TYf.lkland men misslyckats, Bland allnat böllo benelj~ grofiek ej i längden jiimna steg med bålens. Dctta iii' dalig af\'elsriktning, För att Astadkomma en stam af sadana slags rid och vagnshiistar böra alwändas grof,'a hallblodshingstar af varmblodigt slag, :'Il vcket stora kallblodiga hustar af låglandsras betala~ Ilögt af vissa industj-iitlkare. Moderston8. äro dock i allmunhet ej särdeles Bnvandbara hos 0.'<:<, ty de äro större än SOIll r<ir flertalet landt brukare il!' behöfligt, hyaljiimte tie ej ilgn formåga af uthållighet i traf utöf\'cl' ell kortare striicka. Des!'a hll.'ltal' fordra f01' att tl'ifv8s snnull8 klimatiska or'h fotlcrfl.;rljidlflndell som i deras hemjajhl. Sådana kllllllll. dlirf/;ll' ej hos oss uppfödas tinnat iill möjligcn undnntagsvis pil. vissa ortel'. Arbet!>hiistnl', ej fnllt sh, IÖtora mell med mera förmåga af l'örlighct, sådana, l,lom fl'ambl'ingas ge nom koi'snillg med hit illfol'da utländska kallblodiga r3ser, Al'Ilt'llncr, CJydesdale och Shire, tiro ganska mycket eftel':<ökta ufven utom landets gränser. De gl'öfre ga till industrien, de luttare till sparvugar m, III., samt båda slagen till jordbruket. Dessa hä ~tar lämpa sig väl for den mindre jordbrukaren, som \'ill uppfoda hästar. Dock äro fl:lr honom varmblodiga af gröfre slag och lagom storlek lika lämpliga, t. ex. fallna efter mecklenhw'gska breda half hlt)(h,hiljg~tal' af medelstorlek, Afkomlingarna säljas fördelaktigt tilll'emonter eller vagnshastar och kunna äf\'en \'ar8 mycket användbara till jordbruksarbete. l fraga om hästars beglirlighet i marknaden '1fJ1aN'k 'Ilelar ::maken föl' dagen ah'en ell viss rou mest tj,,..aj'. ti<1~n4

22 ,"Mr/d ~. ft!1rtq_ 20 Oll A~'VELSRrI\T~I~(:,~ll. dock i afsecnde å. lyxhästar, dyrbarare rid och vagnshästar. Skäckar, tigerfärgade och isabeller haf"a haft sina glansdagar. Hastar med.ramskopf, tjocka högresta halsar och runda form!'r haf,'s på sin tid "arit högt i rop, o. s. v. _Fordran pa storlek törälidras ofta med modet, i synnerhet hvad vagns!lustar betl'iilfar. De önskas större eller mindre jllmsides med vagnarnas af modet törcskrifna bcskaffenhet: ell llög vagn fordra]' stora hästar; till ell låg vagn ph~sa mindre, I allmhnhet ha an>:pl'åkcll på storlek hos rid- och vagnshästar tilltagit under de sista 40 it 50 Al'en. Dc hästar, som dll. ansågos SOUl mcdelstora. IlIl$C'l IlU som fl.h små. Skillnaden torde kunna ansiåfol till ha il tre tum. [viss män torde smakcn for dag-en däri hafm del. lilen äf"cn och till större del dc ökade fordringar, som nu stnllas på dessa slag[ol h/istar, egentligen dock Ilå ka"allerihästar och i allmänhet pa rid hastar i afseende a st,)'i"ka. snabb het och uthållighet. Till att bura ell tung ryttare öfver hinder 1ämllll. sig bäst stora och gl'of,'(\ hä...tar. emedan gl'of,'ll. Iedglingar kräf"rs för att motståstöten i nedhoppot med stor extra vikt att bura utöfvel' kroppsvikten. Att storleken i och föl' sig eljest skulle vura gradmatnre på styrka oel] lit hållighet, torde kuulid. betviflas. Erfarenheten \"isui' nog, att de medelstora hästarna i stort sedt åro de bästa. l ett "erk af H. von Xathttsius suges, att fysiologcrna IIU betrakta som be"isadt, att muskelns relnti,'a styrka ej angif,"es genom dess tjocklek, bredd och liingd utan genom kvadratytan af muskelns tvärgenomskärning. Utgående fl'iin dettaantagallde

BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING

BILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat

Läs mer

BFSKRIFNING. OFFl^NTLIGGJOll.lJ AF FONGL. P^VTFNTBYRAN. C. A. ^LLER. l^^t.ol^g.

BFSKRIFNING. OFFl^NTLIGGJOll.lJ AF FONGL. P^VTFNTBYRAN. C. A. ^LLER. l^^t.ol^g. PATENT N O. BFSKRIFNING OFFlNTLIGGJOll.lJ AF FONGL. PVTFNTBYRAN. C. A. LLER lt.olg. elektrisk signalapparaf för att angifva hastighet oeb rörelseriktning hos ett maskineri. Patent i lverie frål.l de-t..4

Läs mer

Modellbeskrivningar. Dressyr- korta hästar

Modellbeskrivningar. Dressyr- korta hästar Modellbeskrivningar Amerigos sadlar Rätt anpassad= bättre ridbarhet. Amerigos "Topline Adjustment System" ökar din hästs scope och ridbarhet. Vi vill ge hästen bättre förutsättning att hoppa med rundad

Läs mer

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895.

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895. GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. IEU,.QL. BOXTRTCD:RIItT. STOCKHOLM 1895. P. A. >:ORllTIlDT &:.Ö)I)lR. 578 HJ.

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

ENGELSK SETTER (English Setter)

ENGELSK SETTER (English Setter) Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer.

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. BILAGA 9 RAS American Curly Horse A. RASBESKRIVNING. Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan 140 162 cm förekommer. Färg Alla färger är tillåtna. Päls, man och svans Karaktäristiskt för

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Rasbeskrivning av Morganhästen, SMHF

Rasbeskrivning av Morganhästen, SMHF Rasbeskrivning av Morganhästen, SMHF är en direkt översättning av avsnitt I. TYPE AND CONFORMATION i The Morgan Horse Judging Standards utgiven av American Morgan Horse Assocation (AMHA) Svenska Morganhästföreningen

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England GRUPP 9 (Tibetan Spaniel) FCI 231 C 1987-06-24 STANDARD FÖR TIBETANSK SPANIEL SKK:s STANDARDKOMMITTÉ 1994-11-22-e ä URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England OMRÅDE: Sällskapshund BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Tibetansk

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

ARABISKT FULLBLOD URSPRUNG OCH HISTORIK. Emmy Carlsson Sanna Andersson 14-01-14 RSG12

ARABISKT FULLBLOD URSPRUNG OCH HISTORIK. Emmy Carlsson Sanna Andersson 14-01-14 RSG12 Strömsholm Ridsportgymnasiet Inlämningsuppgift Emmy Carlsson Sanna Andersson 14-01-14 RSG12 ARABISKT FULLBLOD URSPRUNG OCH HISTORIK En unik särställning Det arabiska fullblodet brukar betecknas som anfadern

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

transport af djur till lands och sjöss

transport af djur till lands och sjöss Förslag till förordning angående transport af djur till lands och sjöss i Finland. 1. Vid djurtransport i Finland vare sig å järnväg, till sjöss ellor å landsväg bör städse tillses att transportdjuren

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid

Läs mer

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

DEN V A V RMBL ODIGA RMBL TRA TRA ARENS EXTERIÖR Anders Järnerot

DEN V A V RMBL ODIGA RMBL TRA TRA ARENS EXTERIÖR Anders Järnerot DEN VARMBLODIGA TRAVARENS EXTERIÖR Anders Järnerot Avelsmålet AVELSMÅLET FÖR DEN SVENSKA VARMBLODIGA TRAVAREN Svensk travsport skall ha en avel och uppfödning, som skapar förutsättningar för en högkvalitativ

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough)) Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.

En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. En artikel från Svenska Fotografen 1926 av Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. SVENSK FOTOGRAFISK TIDSKRIFT 125 der äro tagna med den då för tiden största

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet

Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet Den unga hästens exteriör i förhållande till hållbarhet Författare: Linda Eriksson Ämne: Hästens biologi Kandidat VT 2011 1 Bakgrund Den unga hästens exteriör påverkar dess förutsättningar för ridbarhet

Läs mer

Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015

Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015 Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015 Arrangörer: Sleipner Gävle Dagens Domare är Camilla Röste Pris 10kr TIDSPROGRAM FÖR DAGEN 08:00 Inskrivningen öppnar 2014 års Best In

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér) Grupp 3 FCI-nummer 246 FCI-standard på engelska publicerad 1998-91-20 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1997-03-11 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 121 Originalstandard 1988-09-08 FCI-standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 1991-03-20 e.ä. FLATCOATED RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 76 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-04-25 STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben Raskompendium för Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Svensk Vit Älghund på utställning. Den är också tänkt att användas

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 345 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2004-08-09; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2004-09-01 JACK RUSSELL TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

superviktig hos både dig och hästen

superviktig hos både dig och hästen UTVECKLANDE» förbättra din och hästens balans RYTTARE: Johanna Blomdahl ÅLDER: 29 NIVÅ: LA HÄST: Wilma STAM: Bugatti Hilltop- 1778 Nonius -14 ÅLDER: 10 år NIVÅ: LA Är du inte själv i balans är det väldigt

Läs mer

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874

Julin, Jon. Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n. Göteborg 1874 Julin, Jon Strid och seger : Poem / af J. Th. J-n Göteborg 1874 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Flexövningar. Upprepa varje övning 10 gånger. Kör igenom hela passet två gånger.

Flexövningar. Upprepa varje övning 10 gånger. Kör igenom hela passet två gånger. Flexövningar 6 effektiva övningar med fokus på core Hela kroppen sitter ihop i långa muskelkedjor. Genom att tänja ut dem i de här flexflödena kan du som gymmare och löpare vidareutvecklas. Upprepa varje

Läs mer

Stretcha nacke. Stretcha armar. Stretcha kroppen för Innebandy

Stretcha nacke. Stretcha armar. Stretcha kroppen för Innebandy Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha armar Stretcha underarmarna Sätt dig

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25

FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH CORGI PEMBROKE Grupp 1 FCI-nummer 39 Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI PEMBROKE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-09-14 POINTER Nordisk

Läs mer

Copyright I FORM/Bonnier Publications.

Copyright I FORM/Bonnier Publications. Är du redo att köra för fullt? Programmet bjuder på hård träning, men 10 minuter går snabbt och i gengäld kan du säga farväl till ett kilo rent fett och välkomna vackra och friska muskler, som du inte

Läs mer

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Braque Français Pyrenée & Gascogne

Braque Français Pyrenée & Gascogne Braque Français Pyrenée & Gascogne Braque Français - bakgrund Den franska rasen Braque Français är en stående fågelhund som funnits sedan 1400-talet. Den finns i två varianter där typen Pyrenée är den

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02 Grupp 9 FCI-nummer 196 Originalstandard 1989-11-27 FCI-Standard 1998-04-20; engelska SKKs Standardkommitté 1996-04-07, ändrad 2005-11-02 BOLOGNESE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 345 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är

Läs mer

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods.

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods. PATENT N.^ 2^. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I ^ro^ll^l^l Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods. Patent l Sverige fran den 1i..i el-tel.ier.l884.

Läs mer

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1 Grupp 1 FCI-nummer 293 Originalstandard 1989-09-11 FCI-Standard 1997-04-21; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2006-08-21 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 8 FCI-nummer 111 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1999-01-29; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER Grupp 8 FCI-nummer 312 ORIGINALSTANDARD 1987-06-24 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna Hej! För att underhålla och bibehålla formen du kämpat dig till under vintern och våren gäller det att hålla igång även under sommaren. Vad som är bra är att det räcker med 3 pass i veckan för att just

Läs mer

Olika överlinjer/ olika bommar

Olika överlinjer/ olika bommar Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini

Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Liten Satin Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 34. Norska: Liten Satin Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger

Läs mer

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 Grupp 2 FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel

Läs mer