Norrländska Hembygdsbiblioteket. Hernösand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrländska Hembygdsbiblioteket. Hernösand"

Transkript

1

2 Norrländska Hembygdsbiblioteket Hernösand

3 PilA KTISK yäg LEONTNG H ÄSTAFVELN AF REINHOLD VON ESSEN II' KI"S(;[,. 1..\l'l)') IIIII K~-,\K.ltn:I!l~N 1I~:I,i;)\,\1I I'HI~~I(H1t"l' ANDRA OFORÄ:"])I!Al)E ltpl't.aoa);' STOCKHOI.U I'.\ SORSTr.VT.k BÖSERS PÖRI.AG

4 STQCKHOUl lo."1g n.",.ol. IOOI<T1ITCll:UJIlT. 1". A. XOIlln'1<'>T.&:.Ölf

5 l. Om bildande af raser. Hästen hal' fullllits på vål' jonl långt tillbaka i urtiden. Fossila skelett af hästar hafva anträffats, utvisande, att sådana lefvat samtidigt med mammut djuret, uroxen, rinoceros samt flera numera utdöda eller änllu kvarlef\"unue djurarter. Vid h\'ad tid hästen först blifvit använd som h\l~djlll' kan ej hi storiskt påvisas. De äldsta data härom hämtas från Egypten, där hästar begagnades till krigsbruk vid tiden för israeliternas tåg dtll'ifrån, således 1500 ål' föi'e Kristi fildelse. UlHlet' tidernas lopp hafva en mängd olika typer uppstatt af detta vårt dyrbaraste husdjur, beroende på dc skiftande ful'hållandell, under hvilka!jåstarna 1Jå olika delal' af jordklotet nppviixt. JOl'limån, ldimat och däraf beroende växters beskaffenhet samt dejl olika anvllndllillg, hästen fatt, harva utöfvat af gurall(le inflytulide på bildanuet af halls former samt hans egenskaper föl' öfl'igt. Där på ett större område med likartade ofvannämnda förhållalldell ulhler en liillgre följd af ge llerationer hh,i'ital' blifvit uppföuda utan inblandning af afvelsdjnr utifråjl samt af befolkuingen ullviimits alltjämt till samma slags arbete, uppstår stor likhet mellan individerna i afseende å utseellje och YissA. X"/,,,", ".e,,

6 1nlt/u/, K"r",.i~!J OM nti,dand}, AF HAf:,IUI. karskteristi~ka egenskaper, jämte det att utseende och egenskaper f'orblifva fol.ig lika 8111ktled efter släktled. Dill' bilda8 då en ras, Under sådana f'örljållanden bildade raser benämna. vi llaturrascr. Men i tidernas löngd och i jämbredd med alltmer ntvecklade knltllr- och lalldtbl'liksförhållanden finnas natul'i'<lsel'lla ej allestädes motsvara de mångfahliga fordringar på hästen, som förändrade förhällanden medfort. Med förstand och energi begåfvade npprörlare hafva då på sina ställen lyckats ombilda Ilatlll'rasema och dana nya raser med andra och "ärdefllllare egenskaper: kulturj'8.sel'. För uppndende af sädflnt mål fil1llfls tva. vägar. Man kall bland befintliga individer afell förhandenvarande naturlig ras utvälja dem, som närmelse"is likna dcn typ, man efterstriifvar att frambringa. Bland dcssas afkomlingar utväljer man vidare de bästa och fortfar på sådant sätt, till dess man uppnått det efterstrlifvade m:llet. Detta förfaringssätt benämnes ilhl.fvel i vidsträckt bemllrkelse. Det inses hitt, att en rundlig tid måste ätgå, innan man på denna väg hunnit ffi fram det man önskar, Med mindre husdjur, såsom far och!'lvin, går det fortare, l'lläl' de äro vida tidigare afvelsfiirdiga. En annan nb'äg finnes att bilda ku!turraser, och det är den som vanligen begagnas, nämligen korsning. :Man skaffar sig handjur af annan ms, som tir i besittning af egenskaper, hvilka saknas hos den f'orefintliga I'a",en, men hvilka man ön!lkal' bibringa den, Genom parning af dessa handjur mcd JIOlHljnr af gamla ruseh f'lh mun Los afkomman till en "ihs gl'8.d in de egells;kaper, man åsyftar, ):Il fortfar man fltt Rnlita handjur af den främmrnde"

7 O~[ nn.daxdb Ar IIAl'EH.. 5 rasen, till dess man uppnått det day/lade målet, nilmligell att hos de aalunda fl'amhragta korsnings Iwodnkterna hnf\'a inplantat de efterstrllf\'ade typi...ka egenskaperna, Härefter söker man bibehålla och bet"flta det nmna resultatet genom all vändande af badt> han hondjur af den nybildade rasen; iuai\'cl i trängl'e bemärkel!!'e, ~Ian kommer då i de f1e8ta fall att till en böljan sammanpara djur, som äro siuliemellan besläktade, SJäktskapsaf,'el har den fördel, att den fortare hos afkommun befaster de egenskaper, som karakterillera den nybildade rasen. Of\'ergår Illan till familjeafvel, iii',"el'kall sa myeket säkrare. Med familj fol'strs afkomlingar af ell och.':'ltmma stammorier. Gäl' man linda till.incestaf\ eh, eller paruillg af närmaste blodsförvllnter med hvarandra: foriildrar med bat"ll, ellcl' helsysl(qll sim; emellan, sa betryggas föl'h!'fning af egensimpel' än mem. fnoestafvel är dock ej tillrådlig IOlrHlt äll 1l111lalllagsvis, och då ej me I' illl ell gäng, e1lel' (la sin höjd i två led. Den ledel' nilmligcn lätt till forfinad benbyggnad och, Iiingrc t<li tl"att, till ofr'likt "am het,!,lom cl'fal'cnheten "isat, Sluktskapsafveloch äfven familjeaf\'t'1. dock båda måttligt och med omdöme anlitade, 11.1'0 dul'emot goda medel föl' rasegenskapernas befästande. Om ell stam böljar gå tillbaka i egenskaper, kan man en eller annan gäng anvullda handjur fnln annan stam af samma ras; dettu kallas blodllljpfriskning. Vid all af\'el. mell i synnerhet vid "Jäktskapsafvel, mäste ihagkommll-s, att ej blott goda egelllokapel' mell il.f\'cn fel gå i arf. Slriillflt IIITrll af afl'd,~djll" HI' <Iäd'ur ett oundgängligt villkur föl' att lfr~..f.6</e-'ft "igl.

8 O~I D1r.rH:"VE.U' HAH:lt, lll'l)1111 ett godt resultat och föra stammen framåt i ntveckling. Hvad nll är sagdt om bildande af knltun{l.~('t gäller ll.f"ell om förädling af redan bildade kulturra~el' till större fullkomlighet, ViI! hiidande eller forblittrillg af raser Hl' af högsta vikt at.t IIhulja ofvelsdjuren ej blott på gnllld af yttre formel' utan ufven och lika mycket pa grund af genom arbete bevisade egenskapel', styi'ka, snabbhet, sundhet Ul_ III_ Där ej af\'eln grundar l'ig på UI'vul efter såtlanr grunder, kommer rasen icke att g fl'aro:'!.t utan t\'ärt om tillbaka, 1iJ., Hur läng tid man kan beböfva fllr att genom I".~d korsning hillla en ny ras, beror på, huru\,ida de buda raserna,!:lom skola sammallsmältag, iiro hvarandra snarlika eller ej, samt om man lyckas finna djlll' Illed stol' föl'iirfningsföl'llläga, äf'vcnsom Olll den Ilsyftade typen mycket nhrmrr sig dell ('na rascii. l lyckligt fall kullna tl'e a. fym generationer '-HI'R nog. Atlllal~ iinda till tio, hval'cfter den rasen, från hvilken handjur tagits, fatt sådan öfvcrhand, att toga återstår af den andra rasens blod. Idr Äfvcn kliiturraserna röna inflytande afjordmån '~~7~,,~foch klimat, I Arabien och på. UngeJ'lIs slätter, dä!'..,.., det sällan regnar, blif\'a "äxtel'lla, af hvilka hästen hämtar sill nål'ing, mindre saftiga men rika på närillgs~\nlllen i föga voluminös form, tjänliga att dana hiistill' med liltt kroppsuj'ggnad och stol- enorgi, torra, mel! fast eellvilfnad 0011 dllrigcllom bildade hårda muskler samt med god andhumtningsföl'mäga. Stora, tunga draghästar skulle ej diir med tordel kunna uppfödas. Des!!a fostras bil'lt på låglstnda marker med rik,'egetation af saftiga gräs och andra

9 0.\1 ntldasde.h RASER. 7 föl' husten tjänliga fodermedel, åstadkomna af frukthal' jordmån och fuktigt klimat. De saftiga näringsmedlen gifvq åt alla kroppens ('eller större volym och mera vattenhalt, &1 att musklerna, danade af f'adan celhiifllad, blifva fylliga men af lös beskaffenhet. benstommen grof och hela hä~ten stor och grof men h\"[ul man kallar J)'lllfatisk: mer eller mindre svampaktig i kroppen och at' ett flegmatiskt temperament. Sädana hakter finnas mest vid hafskuster. På trakter af mcllansort kunna hästar af dc Hestll slag nppfudns. på, de höglunda markerna blif\'b. de likväl torrare och llårdarp än pil. jämförelsevis mera låglända. Pä. sumpiga, med starrgräs beviixta marker ltfvensom på. steril salhljord af of'!:llktbal' beskaffenhet kunna ej goda hästar uppfödas. Hästar. öf\'erflyttade frän ett land till ett aunat, fri. ofta förändrade former genom inflytandet af det nya landets klimat, jordmån etc. Ju äldre rasen UI', dess mindre röner han inflytande af förändrade förhållanden. Engelska fullblorlshästen minst. De stora l/l.gll\ndshästsl"nl\ kunna svårligen bil)ehålla. sina former, om de blifvit flyttade till an Ilat slags mark Un där de uppföjts. Men ej blott klimat och jordmån spela en stor 1'011 vid danande af hä.stslag och rnser, utan äfven hltl!tens användande lii,h uppfödning. Uti. Ilästen använder blott till att i skridt draga tunga iafls, tagas hoppens organer allnat sätt i 81lf'pråk. än dl\. det gällel' rörelse i snabbt lopp, och fort.satt bruk i generationer i ena eller andra riktnitigen förlänar kroppsformel' af tullg ellp!, lätt be~katt'ellhet,hilka gå i arr.

10 8 Slittet. på h"ilket hästen är uppfödd, är i nu ifrllga"arande hänseende af "ikt äf"cll det. Hästar, som fratl Hin fiirsta ungdom fått ga ute i fl'jhet stölte del af året samt hållits till kraftig rörelse i snahllt lopp, hos hvilka. Utlllle~viixljllgell fortgatt. snabbare och mera oafbl'litet, få fasta lhllsklel', go(\ andhämtning Sl\lllt frisk och sund k,'oppsbeskaflimhet, god fodersmältning och i det hela god konstitution. Hos harje organiskt "äsen fortgar ell oupphörlig växling!tf de ämnen. \I\'ul'aforganismen består. Ar kroppen i hvila och overksamhet, skel' Umnes\'Uxlingen långsamt, Humena blifvlt liksom förlegade, 0('11 muskler, senor m. m. blifvll slappare. Vid rtlj"else och hoppsl\nstrilngnillg tiiil'cmot förbrukas Hnmena fortare och ersättas med nyn af frisk beskaffenhet, 80m bilda fasta muskler samt kraftiga organer i allmänhet. Om hasten under!lin uppväxttid hallits inne i stallet största del af året, kan ej fl.jrväntall aullat än att muskler, senor oeh ligamentei' blif'"a miudre kraftiga och hiisten i det hela hvarkell sund eller uthållig. Äfvell utfotirillgcns IlICZ' eller milldl'e rikliga bcskafl'enllct utöfval' illhytande, SI"illtfölhla hästar utveckla fo:ig ej fördelaktigt..man må Jmfm hingstar och stoll af den bastu ras; om lilan ej fortfarande gör strilngt urval af af"elsdjul' samt ej 8öljel' for att lie, mell i S,Yllnel' het efter dem fallna t1llgl1iistal', få åtnjuta god om \'ardlhhi, tillräcklig rörelse i fria luften samt godt och passllllde fodel' i tillräcklig mängd, så går rasen snart tillbaka släktled eftcz' släl\tlcd. Natnrell göl' fölungen, uppfödaren hästcll», säger ett ordspråk. Dc ärftliga cgcliskupcl'lla öf\'el'gä från led till led blott såsom anlag; om de skola blifva ut,-eeklade

11 till hvad de kunna blifva, beror mest på. uppfödal'ells ätgiirdel'. Natul'l'userllfl. föl'svinna mcr och llier i alla län- Varmder. KnltulTascl'l1a taga öfw'l'hand i jämbredel med ;/;;1.;:;;. det alltmcr ökade behof\ et. afsp<'cjejla hästtyper föl' blqd;!!" :;peciella iiudamål, som den stigande kulturen begär., am. Hästafveln hal' hiil'igenom tagit två hnfvllehikt ningal': doll ena afseende utbildning af hiistur mod ut,hållighet i snabbt lopp under ryttare eller f/jr vagn, den andra af häst~\l', liimpliga att draga tllllga lass. l sina båda iindpunkter betecknas dessa rikt ulngal' il enll sidall af den engelska fullblodshästen och dell orientaliska hästen; å andra sidan af den stora engelska lassljiif:.ten, den belgiska låglands- MatCH m, fl. lijall har for de båda olika slagen antagit belliimjlingal'tla n'armblocliga~ och.kall blodiga" benälllningar, som lära vara uppfunna i Amcrika och llll vnnllit burskap i det hippologif:.ka!:l]ll'åkbrnket, Att beniimllingarlla ej ha något attgöra lllctl blodets temperatnr är kanske öfvedlödigt att Ollltliimlll.\. Denna ii[' hos alla ft'iska hästar lika. Mell jämte \'ul'jnulodiga och kallblodiga finnu,,; i alla IUndcr hll~tal', som ej kunlla hänföras linder nogotdera af ofvalluämnda båda slug; Je utgöra ett mellanslag utan bestämda l'asteeken och biiiia måll gcnstiides ell stor del af befintliga hästar. :En tysk hippolog benämncr dem ~ljumblodiga~. Hos oss finnes numcra ej någon naturrus utom dc små Ölands och Gotlundsponies. Någon inhemsk kultlll'l'as hal' mall ej heller hört omtalas. JämtlandshästelI tordc knappast knjllla göra anspråk på att utgöra någon slirskild ras, om han också har vissa l,araktel'isti,,;b, källl1etec1,ell. Enskilda stam- f'tm,mi<m<id i S"";9~

12 0:11 IHLIH.XI)l!; A~' RA8EK. mar haf\'a väl fullnits och finnas ännu där och Iwar i olika delar af landet. men hafva \'anligen under tidernas lopp nral'tat och för,,;nlnnit genom f'ör mycken ~liikt:<lm.p~af\ el elle\' genom uppblandning, hvurelllot nya pli!lndra orter Ilppstfttt. Allt.'lerlan femtonhundratalet ha tid efter aunan hit införts hingstar och ston från utlandet af varm blodigt slag, pa selh\ste tiden nästan uteslut<'\llde engelskt fullblod eller half'blod. Efter dem hafva vi nu en mängd hiistar, hvilka. om de ochä ej kunna säga.'! utgöra. en ras, dock ieke äro I"llslöSll ljum blodillgan utan representera den öfver större delen af dcil civiliserade viirljen nllmii1mr halfhlodstypen, som i,.ina. indiviulicllaexemp[l\l' visserligen llppvisar olikheter i storlek och form till "iss grad, men hilkcn dock hal' vissa gemensamma karakteristiska egenskaper och kil.lllletecken. På!lAgra ställen i utlandet hafm bildats särilkijda typer ehel', om mall så \'ill, raser af haltblodshll.star. såsom i Hannover och Osf,preusen. Troligt lir ej, att vi här i vårt lam.! knllllu få utbildad någon gemensam typ föt, e11 svensk hnlfblodshiist, ty vårt land äl' allttör lit sträckt, och ingenstädes bedl'ifves halfblodsafvel så uteslutande, att gemensamt arbete mellan nppfödal'ue på en viss, större eller mindre trakt kan förmodas komma att äga rum. Vära halfblo<h'!hrstar kunna (lock vara, ocll än Iller blifvr, goda och Rm i!.ndbarr i alla fall..enskilda stalllmal' komma tunnodligen I1U som fön' att fortfflrande utbildas. :Med»half blod, menas i det hi}lpologisl\l:t språkbruket ej blot.t för:'ita korsningspl'odukten mellan fullblod och icke fullblod. utan alla från engelskt eller orientaliskt fullblod härstammande hästar, de må IIU hafva 3 4,7 8.

13 O~l IlILllASDE Al' llaseh.. 11 l5!j6 blod o. s. v., allt intill så nära fnllblod som möjligt, utan att dock vara det. Under de senaste årtiondena ha gjorts ansatser till bildande af kallblodiga raser. Som bekflilt hafva liingstar och stoll blifvit illföl'l.la afardellller-. Clydesdales-, rercheron-, I{,inggumc och Shire-Ilästar, af hvilka de två för,c:tllämihla vunnit mestaspridnillgen och blifvit omtyckta. De genom korsnijlg mellan hillgstar af dessa raser och ttimligen grofva ston af inhemskt Jandtslag frambl'agta hästar hafva visat sig gfl.l1ska användbftra som arbetshästar äf\'ensom för vagn med ej alltföl' stora anspråk på sl1abbllct, Man bör genom fortsatt korslling kunna åstadkomma inhemska kallblodiga raser. Dessa komma väl ej att alldeles likna de utliindska stamföräldrarne, utan komma att få i vis>; mån föriindrade formel' genom inflytalldct uf jordmån m. m. där, hvarest de komma att np})\"iixa, men blifva därigenom icke mindre passande föl' OSi"..l\'fan böl' ej ens eftel'stl'ilfvfl att, öfvel'allt fl'ambl'inga samma stol'1ek och gl'of!ek som hos den lltläl](],;im stammen. På sina ställen torde en lättare mellanf:.ol't bl it'va mest anvä.ndbar och SÄljbar, l detta fall afbryter lilun tidigare kol'sllillgcn merl hingstar af rent blod och öfvergår till ftllvrndande af hingstalo af llalti'fl..';ell. Det, som mest hindrar framgållgsrikt bildande af raser i ifrågavarande fall, är svårigheten HU åstad kolllma enig sam\"erkall mellan hhstnppfödare i ett stön't" eller minut'e distrikt, llvilka \'issel'1igcn i Jet hela. vilja nppföda hästar af en ras, t. ex. Al'de11l1er hilstur, mell med det rillga sinne föl' och llppsl,attande af vilrdet af typiska former, som ännu kal'akteriserar större delen af hästnppfödare, samt under

14 Ii 0)1 IHLDASm: AF RASEn, intryck af det vankelmod, som vidlåder dem. icke tveka att. sedan de en tid hållit pa med bildande af en sådan ra8, byta om och anlita hingst af helt annan ra,; och därefter mahällda en tredje och sälulhla mot A.rbeta rnsbildlling i stället för att befl'ämja dell. Vel'k~<\lnmaste, mig bekanta medlet att å~tat.lkomma godt resultat är att bilda föreningar. hvilkas medlemmar förbinda sig att till sina ston af hnlfras eller h('iras af kallblodigt slag endast använda hillgsbu af samma ras. Kan det åstadkommas att, där sådana föreningal' bildats, tillika träfl'a åtgärder 1'"01' att hilldra, det hingstar af andra l'aser Uål' upp träda, Hl' det af stol' nytta, ty i föreningen får lllall måhunda icke ill alla stoägal'e i trakten i fråga, Att hälla g1'ofva Ilingstar af omtyckta r88e1' ii!' en god ami!', flom lockar mången, hilken frilgar foga efter, om den hingst, hall lyckats komma öfver, passar till stostammen i tmkten eller ej. Bildande af for. eningar och aflhiliande af olämpliga hingstar!il' en ganska svår uppgift, men om~jligt är ej att ga i lantl diil'med. Blida dessa åtgärdel' liro på mlgm stiillcn åvägabragta, mållända på flera, och böra mana till efterrujjd. Exempel fl'ull utlandet \"isa till (yllest, att hustupplodning id kali med framgång endast där lippfodal'lle förstå att bilda och taga vara på t,ner, d. ". 8. stammar eller raser af sårlan beskaffenhet, som liro af praktiskt god kropl)sbyggna<1 och för konsumenterna begärliga. I England, där hästupp föual'llc hullnit oiinoligt långt framför flertalet af våra i insikter och erfarenhet, uppfödas en mängd olika slags hästal', JUen!'ascrna hållas rena, och man rör ej ihop dem.

15 OM AFvF.I,<:RrKT:srXI1AR. 13 Den norska hiisten bar af ålder anyändts i bruksdistrikt i mellersta ocb norra Sverige. vare sig hel- eller llajfl'8s. Han är oör"erträffiig till det arbete, han hhl' hal' att utföra:,-id timmel'utdl'ifnillg i ohlmlig mark Ramt forsling af malm ochjill'n m, m" genom sin i form. Ilande till storlekeli Unsenliga styrka, f'in vighet, f6rllöjsamhet och oömma, här<lade konstitntioll. UpprppRde för"ök att använda norska hästar till korsning med ston pr slättlandet hafva ej ledt till gynnsamma rpsultat i jullgden. Efter en eller annan genf'l'ation \'n1' den IlOI'$ka typen f6rsnlllnen. J[imtlandshästen anses hafva norsk llltrkomst till en del, men har blifvit större på. de yppiga betp1la i Jumtland. Om honom gäller äf\'en hvad ofvan "agt" om den nor"ka husten. u. Om afvelsriktningar. Ur stnt<:ekollomil'lk synpunkt är det önsk"ärdt, G(W/" att, Olll behöf"a.~, ma inom landet uppfödas. Sär"kildt är.''"9''''' det f01' staten viktigt, att de roi' bären erforderliga lliistnl'fi:\ mo. inom lalh]et kunna. an!lkaff'as. God iii' h\'ulje afvclsriktlling, som hal' till mill a.tt af flå got! beskaffenhet, som möjligt fl'nmbringn miiiligt. alla slags hilstal', som i {'tt land ""',<S",,"f, 01 u~..,. 111lfttal' af slag, som äro föl' la.ndet behöfliga och gagneliga, "amt att yttpl'lignre förbättra och full od

16 14 0.\[ AF\'nSKIKTNIXOAR. komna den ras, som är af\'ellls föremal. liindre goda eller daliga af\'el~riktnillgar,!n'ilka icke uppfylla ett sådant ilmlamal, kllllllll. vara af tltskilliga slag, lllell p;å i allmllnhet ut ifl'ån att till afve] 811 v{lucla med fel behhftade djur eller sål.ialla, som Horo föl' fina och klena, eller, 011I gl'of,'a, dock slappa och veka, eller att söka skalla en ny ras genom sam manparning af raser, som ej lata forens sig. eller att utan mal och plan sammanpara ston af en viss ras med hingstar af än en I'&S, än en allnan och därpå en tredje och sa fortfara. så att ra~föl'bistl'ing hlir resultatet. Dalig afvelsl'iktning iii' ufven att från utlandet införa och hut Söka uppamma hast.ftl' af slag, som hill' icke behöfvas, eller sådana. som ilra för våra hehof olämpliga, l'iii medlet af dl'tta sekel rörde sig hustaf\'eln hlir i landet inom trängre grunser och var däl'i genom enklare. Så väl kronans hingstar som enskildas voro alla af \larmblodigt slag, dels fullblod, dels halfblod, hvariblallu somliga stammal', såsom.godsvellsstlllllmem, Gamla Flyingeras{,ll' m. fl" hade ell viss ryktbarhet. Efter sil.daua folio remonter och vagnshil.stal'. Den del af allmogens stoll, som icke fördes till dessa hingstar, parades med hingstar af lanutslag. Att Iihiil iifven efter de senare :oega Q<'h uthålliga hii:star uppf"oddes, i synnerhet pa \'issa tj'akter, får till stor del tillskrif\'a8 tlels dessa trakters naturliga lämplighet för hust :lfvel, dels de länga distansel', 80m då med hästar lljllste tilll'yggalilggas och hvrl'igellom hll.stal'nes n"'maga sklil'pte,;, Sedan de kallblodiga raserna hit inf"ol,ts, har ptt \'itb:träcktare fult yppat sig för "al af af\'el'i-

17 ( Oll AF' El..'!RIKTN"!NtJAR. 15 dktnillgar, O<'h dål'med större uppgifter förelagh hlist.lippf'tk\arne. Begagnas d~s.~a )'aiof'i' riitt, sa kunna. \'Unlefulln inhemska l'aser upl)f\mmas, llvilka knlllla tillfreds~tiilla olika allspråk och motsvara olika itlldamäl, hvar efter sin beskaffenhet. Äfven rid O('h vagllf'häst31' ford."as Illl af flera olika. slag än!'öit,!'ia att pl'oducentema ufven häl' hafva olika afvel'll'iklllingar att viilja pa. l \'årt vidsträckta land, dur llatul'l'örllållandcna liro af mångfaldigt olika slag, erbjuda sig trakter synn 'r1igen lämpliga för upllf'odande af hästar af olika slag och beskaffenhet, sa att konsumenter borde kllllna nf inhemsk upptoolling erhälla de flesta SOl' tel's hästar, som behöfvns. UJlpfödal'cn ur visserligen konsument äf\'en han, IDen sullan i deu omf'llttlling, att han ~älf behöfvel' am'iinda alla (le hltrtal', han uppfoder. Det vanliga är, att han IIppfudel' flera, lin han begagnar sjiilf'; resten afyttras, och således blir husten föl' honom äfven en handelsvani. Hans intresse 111' denna synpunkt är att uppföda husta]',!lom betnias VHJ. 8!'fnrenheten så vhi från utlandet som fl'lin \'Ill-t 1"'.a.J~ eget land \'isar, att hästaf,'eln på sina stilllen Hl' "1',«,l~r - lönande, på. andra ater icke, Resultatet beror af!i'"'' Ilppl'ötllll'CnS vakna blick for \'öl \'aju af\"elsriktning."-limt nr hang praktiska föi'sbtml i utf"ön\lluet. Hal' hall jordmån läm!)lig for hästaf\'el, afvelsdjul' }>a...sande 1"61' jordmänell och af slag, som äro begärliga och af kollihlmcnterlla efter;;ökta samt i sig själfvft affull. god bellkaffenhet, sa kan och bör uppl"tkiningen blifm liinallde.!\len då uppfödaren beflitar sig om att uppföda hii~tal', som,'äl betala sig, måste hall pli "'amma gllllg IJuf,'a till ögonllllll"ke, att nppfljllnillg('ll I

18 16 OM A.'n:r,sRHn,.'SGAR. ma lämna goda afn>l~djur nf det filag, han nl.1t. toi' att alltfort uheckla och förbuttra han>' Joltalll. Dessa båda iil1tlamal kunlla lätt förenas, ty goda afvelshiijoltal' HI'O pil. samma gång goja gagnhilstnl'. Vuljas nfl'elsdjul'(,ll lhed lll'llkilllling, behallas och till at'n" användas endast de bii!<ta unga stoll!llimt paras med i sig själf"a goda och till stona pa!'!srnde hingstar, och Je unga höstarna llpptoda~ \'Hl och ra tionellt, om hvijket allt IHngl'c fram ::.kall afiuliul1m, så är all anledning att \"iinta en god afkomma, 90m Ugnar sig både till at\'el och f1l1'i'äijuillg. De bii.'1b\. l!tmlla då god vin.'1t, mcli Itfven de. flom ej uhe('k lats att fullkomligt, kullna dock blifva ful'sålda så 90m anvulldbara till diverse bl'llk. Om dtel' af,'elll iii' sådan. /'ttt de bhsta exemplaren nätt och jämt betala fodret, så bli de ijfriga förlustbringande att nppf'"oda ()('h somliga måhända Riga anviindbara som brllksdjlll'; oeh st~ blir f"orhallandet, där underhaltiga stoll begagnas till afvel, eller dul' ston paras med hingstar, som ickc passa till stona, eller dur nppfudniugcll af ungllilbtol'na lämnlu' Atskilligt Ufl'igt ntt önska, sllsom vi finna förhåljal1dct Val'R pa många håll. Produ~elltens och konsumentens illtre!lsen sammanfalla "id god oeh lyckad Iliil"tafvel. Den fiil'rp fal','äl betalllt, den senare flir goda hästar. 0(,11 llpt allmänna vinner pa att nationalförmögenheten uka~ genom allt bättrc och blittrc hilgtar. Om vi "ijjn f'l(' till, hvilkn l'ilag!'l hltf'ltal' betalas hiifit pa viil'hl!'lmar1,nadpll, filt lillllll. \'1 f'l'ilml"t fnllblod af god klas!!, Sadaml kunna vi dork f'j llijpnids i bri$lt af därtill nödigt ka}>ital filt' att kunna anordna kapplöpningar till den unga. af\"f'ln!! prijf-

19 OM AFVELSRTKTNINGAR, 17 vande. Ej heller ha vi råd att skaffa oss första. klassens afvelsmateriel Fullblodshingstar kunna vi dock ej und\'ara, så vidt vi vilja frambringa hästar med ädelhet och energi. Viii uppfödas ett mindre antal fullblodshästar i landet och komma väl fortfarande att uppfödas, men mcd den ofullkomliga pröfning af dell unga afvelll, som här kan åstadkommas, saknar man vid lil'val af afvelsdjtlr den fasta basis, som il andra MIlder stål' till buds. Vi kunna diirför ej i afseende å fhllblod göra oss oaf!ltingiga af utlandet utan måste hnfvmlsakligen förse oss med fuublodsbeskällare utifrån. Som brnkshästar tira fnublod1"hästar med god exteriör lätt afsmtliga till höga pris som ridhästar. Detsamma är förhållandet med ädla halfblodshästar, vare sig fallna efter fullblod eller l11igt furiidiade halfblodshillgstul', hvilka. alltefter lller eller mindre fullkomlig kroppsbyggl1ud och öfriga egenskaper betalas med mer eller minure höga, dock alltid nöjaktiga pris, då de äro af godt blod, korrekta i byggnaden och äga sm~bbhet och uthållighet i erforderlig grad. De, som ej utvecklat sig så väl som de bästa, kunna dock användas, äfven de, till remonter eller lättare vagnshiistar. Stora ridhästar af tyngre slag äro llu mycket eftersökta; till frambringande af sådana användas helst stora, breda halfblodsstoll, parade med halfblods- eller fullblodshingst, alltefter stoets större eller mindre graflek. Dessa slags hästar betalas väl, och nppfödantlet af sådana är lönande. Stora vagnshilstar med ädelilet i formel'lla stå högt i pris; sådana uppfödas jämförelsevis tä och icke motsval'allde eftelfnlgan. Ej heller hafva vi godt om mollerstoll, efter Il\'ilka dylika knllllii på- Essell. l"'«idi.k "ij[jled"itlg i /,ij8ia/.-eln. 2

20 O~I AFVELSRIKT"r:-;OIlIl. läggas, dock torde antalet smaniugom ökas_ Föl. ston med bredd och grofjek, dock af ädelt slag, äre mycket värdefulla for att frambringa hästar af of,'annämmla slag, I Hannover, Mecklenburg och Ostpreussell har halfblodsaf,-ein alltmer riktats pa frambringande af $Stora och breda hästar, så att diil'i fl'lin kuuna model'ston crhnllas. De sedan flera ar fortsatta importer af tul från dessa liinder böra göm l'lloi' nytta, f:;a fl'amt de, som utveckla sig till el' fi.mlel'lig bp.skafi"ellhet att kullna IJlif'va goda fölston, bibehållas till af've!. Gl"of'va IlalfblotlHhingstal' af ol"vlll\uälllllda i:llag iil O af saullna skäl Illycket 0.1\ vlilhlbal'a_ Bland (leras afkomlillgul' böra kuillh\ ul>p (hllgas moderi:lton af nu nu.mnda sort. Men äl\'cli vagnshästar af uågoll mindre grad af' ädelhet, men tlimlig storlek, betalas väl. Exem plar, som ej blif,'a tillräckligt stora, kunna gå. till vagnshästar föl' mindre anspraksfulja afnämarc cller ock till arbetshästar, alltefter kvalitet Q('h beskaftimhet, Stora och breda "agns- och ridhiistar Imlllltl. äf,'en åstadkommas genom parljing af yarmblodigll. ston med kallblotlig bingst, helst af ClydesdalesmSCIl, eller ni' L'lytif'sdalessto Illed (ldel hingst. HiistOl', fallna efter f1l1dan korsiling, blifva stom och gl'of\'a mell kunna förete en,'i.~s grad af iideljlet i nt-:lccnjc lliil'jilmtc, Är den lijlal'o parten högt i blodet och begm\-ad med energi, kunna sådana kor... llingspl'odukter vara aln-iinjbara för tunga ryttarc, ellel' fl'amfur stora vagnar och i.f"en })restel'!1uägoi' lunda starka takter, :Uen att använda dem till "idare af,-cl, i tanke att pli sä satt grundlägga och förkofra en stam af breda rid- och "ugnshästar, ar

21 OM A.}'VELSRIKl':\rNOAR. 19 icke att tillråda. Försök i dcn YiigclI hafva gjorts i TYf.lkland men misslyckats, Bland allnat böllo benelj~ grofiek ej i längden jiimna steg med bålens. Dctta iii' dalig af\'elsriktning, För att Astadkomma en stam af sadana slags rid och vagnshiistar böra alwändas grof,'a hallblodshingstar af varmblodigt slag, :'Il vcket stora kallblodiga hustar af låglandsras betala~ Ilögt af vissa industj-iitlkare. Moderston8. äro dock i allmunhet ej särdeles Bnvandbara hos 0.'<:<, ty de äro större än SOIll r<ir flertalet landt brukare il!' behöfligt, hyaljiimte tie ej ilgn formåga af uthållighet i traf utöf\'cl' ell kortare striicka. Des!'a hll.'ltal' fordra f01' att tl'ifv8s snnull8 klimatiska or'h fotlcrfl.;rljidlflndell som i deras hemjajhl. Sådana kllllllll. dlirf/;ll' ej hos oss uppfödas tinnat iill möjligcn undnntagsvis pil. vissa ortel'. Arbet!>hiistnl', ej fnllt sh, IÖtora mell med mera förmåga af l'örlighct, sådana, l,lom fl'ambl'ingas ge nom koi'snillg med hit illfol'da utländska kallblodiga r3ser, Al'Ilt'llncr, CJydesdale och Shire, tiro ganska mycket eftel':<ökta ufven utom landets gränser. De gl'öfre ga till industrien, de luttare till sparvugar m, III., samt båda slagen till jordbruket. Dessa hä ~tar lämpa sig väl for den mindre jordbrukaren, som \'ill uppfoda hästar. Dock äro fl:lr honom varmblodiga af gröfre slag och lagom storlek lika lämpliga, t. ex. fallna efter mecklenhw'gska breda half hlt)(h,hiljg~tal' af medelstorlek, Afkomlingarna säljas fördelaktigt tilll'emonter eller vagnshastar och kunna äf\'en \'ar8 mycket användbara till jordbruksarbete. l fraga om hästars beglirlighet i marknaden '1fJ1aN'k 'Ilelar ::maken föl' dagen ah'en ell viss rou mest tj,,..aj'. ti<1~n4

22 ,"Mr/d ~. ft!1rtq_ 20 Oll A~'VELSRrI\T~I~(:,~ll. dock i afsecnde å. lyxhästar, dyrbarare rid och vagnshästar. Skäckar, tigerfärgade och isabeller haf"a haft sina glansdagar. Hastar med.ramskopf, tjocka högresta halsar och runda form!'r haf,'s på sin tid "arit högt i rop, o. s. v. _Fordran pa storlek törälidras ofta med modet, i synnerhet hvad vagns!lustar betl'iilfar. De önskas större eller mindre jllmsides med vagnarnas af modet törcskrifna bcskaffenhet: ell llög vagn fordra]' stora hästar; till ell låg vagn ph~sa mindre, I allmhnhet ha an>:pl'åkcll på storlek hos rid- och vagnshästar tilltagit under de sista 40 it 50 Al'en. Dc hästar, som dll. ansågos SOUl mcdelstora. IlIl$C'l IlU som fl.h små. Skillnaden torde kunna ansiåfol till ha il tre tum. [viss män torde smakcn for dag-en däri hafm del. lilen äf"cn och till större del dc ökade fordringar, som nu stnllas på dessa slag[ol h/istar, egentligen dock Ilå ka"allerihästar och i allmänhet pa rid hastar i afseende a st,)'i"ka. snabb het och uthållighet. Till att bura ell tung ryttare öfver hinder 1ämllll. sig bäst stora och gl'of,'(\ hä...tar. emedan gl'of,'ll. Iedglingar kräf"rs för att motståstöten i nedhoppot med stor extra vikt att bura utöfvel' kroppsvikten. Att storleken i och föl' sig eljest skulle vura gradmatnre på styrka oel] lit hållighet, torde kuulid. betviflas. Erfarenheten \"isui' nog, att de medelstora hästarna i stort sedt åro de bästa. l ett "erk af H. von Xathttsius suges, att fysiologcrna IIU betrakta som be"isadt, att muskelns relnti,'a styrka ej angif,"es genom dess tjocklek, bredd och liingd utan genom kvadratytan af muskelns tvärgenomskärning. Utgående fl'iin dettaantagallde

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Grupp 5 FCI-nummer - Interimistisk standard HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn [817J Biljetter säljas: Hvardagar: Till vanligt pris frän kl. 12 midd., till förhöjdt pris samma dag kl. 9-1l f, m.; till förköpspris dagen förut kl. 12-3 e. m.!lön- oeh:h lgdagar: Till vanligt pris från

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004

Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Lisa Morgenstjerne Johnsson och Pia Påhlstorp 2 Inledning Efter en intressant

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 286 FCI-standard på engelska publicerad 1997-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 AMERICAN STAFFORDSHIRE

Läs mer

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Grupp 3 FCI-nummer 85 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WEST HIGHLAND WHITE TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är

När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är Boken Horsemanship:Layout 1 09-09-13 11.23 Sida 34 KAPITEL 4: Ledarskapsövningar När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är det dags att befästa och vidareutveckla

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Grupp 5 FCI-nummer 189 Originalstandard 1996-11-16 SKKs Standardkommitté 2002-06-05 FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 11 Av: Britta Agardh INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND 2 PROBLEMDISKUSSION 2 SYFTE 3 HYPOTES 3 EXKLUSIONSKRITERIER 3 METOD 4 RESULTATREDOVISNING 5 SLUTSATSER 44 BILAGA 1 46 1

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Grupp 6 FCI-nummer 294 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-09-29 OTTERHOUND

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg

Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg 6 8 Äldre melodi Der satt två kämpar i sommarkväll Kämpen Grimborg Hulteberg, Värmland Der satt två käm par i som mar kväll fram för sin bo ning i nor dan fjäll stall brö der vo ro de fö ga räd da i jern

Läs mer

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Cykla i grupp med Gruppcykling Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Kommunikation & regler Tydliga tecken och rop ger förutsägbarhet Vanliga trafikregler gäller Koll på

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

spelstrategier 76 GALOPP MAGASINET

spelstrategier 76 GALOPP MAGASINET 76 GALOPP MAGASINET 76-81 Spelstratergier-del-2.indd 76 08-01-16 14.04.19 Spela på Galopp! BLI RIK PÅ ATT KUNNA MER ÄN ANDRA Åldersvikter... utveckling... tränarstall... och födelsedag viktiga faktorer

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Ordspråk och talesätt

Ordspråk och talesätt Ordspråk och talesätt Namn: VT-06 Ordspråkets historia De äldsta ordspråken tros vara 4000-5000 år gamla och stammar från en forntid då språket ännu inte kunde uttryckas i skrift. Många av ordspråken var

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod.

Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. Madeleine Fridlund Steg 3 Amatörtränarutbildning Svensk Galopp Hösten 2010.......... Att träna arabiska fullblod jämfört med engelska fullblod. En intervjustudie med 6 tränare som har erfarenhet av att

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Att trimma min welsh springer spaniel Till vardags eller utställning

Att trimma min welsh springer spaniel Till vardags eller utställning Att trimma min welsh springer spaniel Till vardags eller utställning Tabitha Weiborn Inget är så vackert som en välskött päls på en welsh gnistrande röd/vit i solskenet. En bra welshpäls är lätt att sköta

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane)

Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane) Utvärdering: ergonomi (Power Ergonomics med Tim Finucane) Hej! Det har gått snart fyra veckor efter ergonomilektionen. Jag skulle nu vilja veta hur du som elev har upplevt avsnittet samt effekterna. Hur

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen

1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen 1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen genom att bryta, böja, pressa ned något fast eller växande.

Läs mer

nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka!

nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka! Succémadrassen nu i Sverige Hur fungerar magnetterapi? Vad säger läkaren? Patenterad teknologi Jag blev smärtfri efter en vecka! Så fungerar magnetterapi Läkaren uttalar sig Magnetfälten återupprättar

Läs mer

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Tibetansk Mastiff do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Den tibetanska mastiffen är en välpälsad hund med tusenåriga anor. Lugn, stillsam och tillsynes sovandes ligger den på sin post,

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

POLSKI OWCZAREK NIZINNY Grupp 1 FCI-nummer 251 Originalstandard 1998-08-07 FCI-Standard 1998-08-07; engelska SKKs Standardkommitté 1999-10-05 POLSKI OWCZAREK NIZINNY Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION PLAN & RIKTLINJER Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) SOM AVELSORGANISATION FÖR SVENSK RIDPONNY Godkända from 2014-02-01 1 1 Allmänt 3 2 Organisation 3 2.1 Ekonomiska resurser 3 2.2 Styrelse 3 2.3 Registrering

Läs mer

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så.

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Uppfödarna brukar ha många goda råd och hjälper gärna sina valpköpare att komma

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får

Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Kroppsbedömning på får Mönstringsrekommendationer för får (bild och text omskrivna från fårkontroll s handboken) Vad är mönstring? Mönstring är samma som lammbedömning och utförs för att lättare kunna välja ut lämpliga djur

Läs mer