Sammanfattning. Gamla Motala Verkstad Översiktlig miljöteknisk undersökning

Transkript

1

2 Sammanfattning BAKGRUND Vid Gamla Motala Verkstad har industriell verksamhet bedrivits sedan 182-talet. Området är beläget mellan Göta Kanal och Motala Ström. Inför en eventuell ändring av markanvändningen har en översiktlig miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 genomförts för att klarlägga platsens föroreningssituation. UPPDRAG OCH SYFTE Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Motala kommun utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av byggnader, mark och grundvatten vid Gamla Motala Verkstad i Motala. Uppdragets syfte är att i så stor utsträckning som möjligt kartlägga platsens föroreningssituation samt göra en riskbedömning av området med avseende på hälsa och miljö. RISKBEDÖMNING Föroreningar förekommer över en stor del av de undersökta områdena. Till mycket begränsad del förekommer dock föroreningar i markytan vilket innebär att någon betydande risk ur hälsosynpunkt inte föreligger med nuvarande markanvändning. Någon spridning av föroreningar via grundvatten bedöms inte förekomma förutom vid ett område i undersökningsområdets nordöstra del. Föroreningarnas utbredning i detta område har inte avgränsats. Spridning av föroreningar kan även ske via partiklar som transporteras med yt- eller dagvatten. Troligen har den största delen av denna typ av spridning redan skett och avklingat under årens lopp, men kan accelerera om t ex flöden ökas i kulvertsystemen eller att vatten avleds på andra ytor än tidigare. Efterbehandlingsbehovet vid nuvarande markanvändning bedöms inte vara påkallat på grund av påverkan på människor som vistas inom det undersökta området, utan styras av i vilken mån påverkan sker, eller riskerar att ske på områden utanför. Känsligare markanvändning, i form av bostäder, daghem etc. inom området, kan inte realiseras utan att efterbehandlingsåtgärder vidtas. Några tecken på att byggnader inom området förorenats i betydande grad till följd av de verksamheter som bedrivits har inte påvisats. REKOMMENDATION För att Naturvårdsverkets generella riktvärden inte ska överskridas visar undersökningsresultaten att ett betydande efterbehandlingsarbete måste genomföras, vilket innebär stora kostnader. För att kunna bedöma det verkliga efterbehandlingsbehovet och beräkna kostnader för att de ska kunna genomföras behöver faktaunderlaget fördjupas vad gäller påvisade föroreningars förekomst samt spridnings- och exponeringsförutsättningar. Kulvertsystem och kvarvarande delar av byggnader och konstruktioner bör kartläggas mer ingående. Detta är påkallat både ur miljösynpunkt, då både föroreningsinnehåll och spridningsvägar till stora delar är okända, men även ur teknisk synpunkt pga. inverkan på markstabilitet och risk för ras och sättningar. Uppdragsnummer: Sida 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 Inledning 5 2 Uppdrag och syfte Organisation 5 3 Objektbeskrivning Allmänt Historik Hydrogeologi Byggnader Förväntad föroreningssituation 11 4 Bedömningsgrunder Skyddsobjekt Tillämpade riktvärden för mark och sediment Tillämpade riktvärden för vatten Tillämpade riktvärden för byggnader Tillämpade riktvärden för övrigt 16 5 Utförande Metod allmänt Fältanalyser Laboratorieanalyser Provtagning och provhantering 18 6 Överensstämmelse/avvikelse mot provtagningsplan Laboratorieanalyser Förflyttningar av provpunkter 21 7 Resultat Fältanalyser Laboratorieanalyser 24 8 Samlad bedömning 46 9 Diskussion och slutsatser Mark Grundvatten Byggnader Ytvatten och sediment 57 1 Samlad riskbedömning Rekommendationer Bedömning av spridnings- och exponeringsförutsättningar Övrigt Referenser 6 Uppdragsnummer: Sida 3

4 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Provtagningsplan Laboratorieanalyser Fältanalyser Jämförelser fältmätningar/labanalyser Fotodokumentation Översikt föroreningar Koordinater för provpunkter Uppdragsnummer: Sida 4

5 1 Inledning Vid Gamla Motala Verkstad har industriell verksamhet bedrivits sedan 182-talet. Området är beläget mellan Göta Kanal och Motala Ström. I framtiden finns planer på att använda området som arbetsplats inom kulturverksamhet men frågan om att etablera bostäder på området kan också komma att aktualiseras. Inför en eventuell ändring av markanvändningen har en översiktlig miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2 genomförts för att klarlägga platsens föroreningssituation. Denna rapport redogör för utförd undersökning. 2 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Motala kommun, Alisa Basic, utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av byggnader, mark och grundvatten vid Gamla Motala Verkstad i Motala. Undersökningen är utförd enligt MIFO fas 2, Naturvårdsverkets rapport Uppdragets syfte är att kartlägga platsens föroreningssituation samt göra en riskbedömning av området med avseende på hälsa och miljö. Uppdraget har utförts inom ramen för EU-projektet BECOSI, Benchmarking on contaminated sites. 2.1 Organisation I uppdraget har följande företag och personer medverkat: NAMN FÖRETAG ANSVAR Peter Carlsson Structor Miljöteknik AB Uppdragsledare. Ingvar Eriksson Structor Miljöteknik AB Handläggare. Helene Spets Structor Miljöteknik AB Handläggare. Stadspartner VA-projekt AB K-Entreprenad Bennys Betongborr ALS Scandinavia Skruvborrning Skruvborrning Provgropsgrävning Betonghåltagning Laboratorieanalyser Uppdragsnummer: Sida 5

6 3 Objektbeskrivning 3.1 Allmänt Undersökningsområdet har en area av ca 7 m 2, avgränsas i söder av Svarta Gatan och sträcker sig längs Motala Ström i öster och Göta Kanal i väster. Området avgränsas i norr av angränsande bostadsområde. Undersökningsområdet berör två fastigheter, dels verkstadsområdet, Motala verkstad 1, som ägs av Motala kommun, dels delar av fastigheten Kanaljorden 1:54, som ägs av Tekniska Verken Linköping, längs Verkstadsvägen vid slänt mot Motala Ström. I bild 1 markeras hela undersökningsområdet. Bild 1. Undersökningsområdet är beläget på Verkstadsön i Motala och ligger inom svart streckning. Bild hämtad från hitta.se En mångskiftande produktion har ägt rum under den långa verksamhetsperioden. Huvudsakligen bestod verksamheterna i olika typer av metallbearbetning såsom gjuteri, renseri, smedja och plåtslageri. I slutet av 197-talet avvecklades den industriella verksamheten. Idag finns bland annat en folkhögskola, billackering och en MC-klubb i byggnaderna. En stor del av lokalerna står ouppvärmda och öde. Under verksamhetsperioden var merparten av marken på området bebyggd med industribyggnader som, vid verksamhetens upphörande, jämnades med marken och användes som fyllnadsmassor på området. Idag täcks största delen av området av gräsmatta. Hårdgjorda ytor utgörs av gång- och bilvägar samt parkeringsplatser. Två stora industribyggnader står idag kvar. Byggnadernas sammanlagda area utgör ca 2 m 2. Uppdragsnummer: Sida 6

7 3.2 Historik I drygt 15 år har industriell tillverkning bedrivits på platsen sedan grundandet år Verksamhet och produktion Tillverkning i AB Motala Verkstads regi har varit mångfacetterad. Till en början utfördes främst underhållsarbeten på kanalbolagets utrustning. Verksamheten växte och kom att innefatta tillverkning av bland annat fartyg och lokomotiv, men även diskbänkar, takplåt, kirurgiska instrument. En stor del av produktionen har utgjorts av plåt- och svetsarbeten. I Länsstyrelsens MIFO-databas finns uppgifter om att följande verksamheter har bedrivits på platsen: - Tackjärnsframställning (-193) - Metallgjuteri (-194) - Stålproduktion (-1978) - Gasverk (mitten av 18-talet fram till ca 195) - Skrotsmedja - Skrotgård - Verkstad för grovbearbetning Kemikalier och ämnen såsom smörjoljor, brännoljor och avfettningskemikalier använts i verksamheten i stor utsträckning. Bruk av oljor och kemikalier har enligt uppgift skett jämnt fördelat över området och dess verksamheter. Även godshantering och leveranser av oljor och kemiska ämnen skedde utspritt över området. Branden 1953 År 1953 inträffade en brand som förstörde en stor del av vad som dittills varit lok- och maskinverkstad. Förstörda delar av byggnaden återuppfördes och reparerades och därefter inhyste lokalerna tunnplåtslageri och sjukhusverkstad. Platsens utformning Plats och byggnader har under verksamhetsåren successivt anpassats till aktuell verksamhet och produktion. Tabellen nedan och efterföljande bilder ger en inblick i hur produktion och byggnader förändrats över tid (Programhandling, förfrågningsunderlag Motala Verkstad 29). Tabell 1 Verksamheter och byggnader Motala Verkstad grundas. På platsen finns en verkstadsbyggnad, ett arbetsskjul och en smedja. 183-tal Uppförande av gjuteri. Verksamheten utökas. Ca 1835 Smedja och maskinverkstad tillkommer. 184-tal Uppförande av valsverk och grovsmedja Stång- och plåtvalsverk anläggs Hjulsmedja, torvgasverk, martinugnar och en lokomotivverkstad byggs Lokverkstaden uppförs Brand i maskinverk. Efter reparation kom byggnaden att användas som tunnplåtslageri och sjukhusverkstad År 1978 upphör industriell verksamhet på området. Merparten av industribyggnaderna revs, jämför flygfoton figur 4 och 5 nedan. Uppdragsnummer: Sida 7

8 Bild 2. Flygfoto från Bild 3. Flygfoto från Bild 3. Flygfoto från Bild 4. Flygfoto från Uppdragsnummer: Sida 8

9 3.2.1 Utförda miljötekniska undersökningar Johan Helldén AB utförde år 1998 en miljöteknisk markundersökning vid norra delen av området. Grundvatten och jordprover uttogs från sammanlagt 29 provpunkter. Vid undersökningen konstaterades mark vid det gamla valsverket bestå av fyllnadsmassor i form av byggnadsrester, kol och slagg. I princip hela det undersökta området bestod av fyllnadsmassor med upp till 6 meters mäktighet. Bild 5 redovisar ungefärlig lokalisering av påvisade förhöjda föroreningshalter. Bild 5. Ungefärlig lokalisering av förhöjda föroreningshalter påvisade vid markmiljöundersökning genomförd Område inom röd streckning anger undersökningens geografiska avgränsning. Uppdragsnummer: Sida 9

10 3.3 Hydrogeologi Undersökningsområdet är beläget mellan Göta Kanal i öster och Motala Ström i väster som avrinner mot sjön Boren i nordost. Höjdförhållandena vid markytan varierar mellan provpunkter i norra delen av undersökningsområdet ca 7 meter med en gradient från Göta Kanal mot lägre liggande Motala Ström. Mark inom fastigheten består av fyllnadsmassor med en mäktighet som varierar över området. I södra delen av undersökningsområdet övergår fyllning i naturlig jord på ca 1 meters djup och i delar av norra området förekommer fyllnadsmäktighet på upp till 4 meters djup. Fyllnadsmassorna består av i huvudsak sand, grus och sten uppblandat med byggmaterial såsom tegel, betong- och järnskrot. Långsamt tillflöde i grundvattenrör installerade i tidigare undersökning (Helldén 1998) indikerar låg permeabilitet i underlagrande morän. I marken under området i öst-västlig riktning löper tre st kulvertar. De två nordligast belägna kulvertarna har använts för avförande av industriavloppsvatten från området och har även förbindelse med dockan som är belägen på andra sidan Göta Kanal. Den sydligaste av de tre öst-västligt riktade kulvertarna belägna i mark i undersökningsområdets centrala delar utgörs av Bergsättersbäcken som mynnar i Motala Ström. 3.4 Byggnader Se även rubrik 3.1 och 3.2 ovan. Varierande industriverksamhet har resulterat i ett successivt anpassande av byggnader inom området. Inom ramen för denna undersökning har betongprover uttagits och luftdosor utplacerats i byggnader på området vilket ger en möjlighet att upptäcka föroreningar i byggnaderna härrörande från verksamheterna. Nedan följer beskrivningar av de byggnader i vilka provtagning på luft och/eller betong genomförts. Lokverkstad inklusive källarplan med fd panncentral Byggnaden har renoverats och används idag för olika ändamål såsom teater, konserter, utställningar mm. Järnvägsspår finns intill byggnaden. Delar av golvet utgörs av asfalt med mellanliggande fyllning som ligger på ett betongbjälklag. Fyllningen är ett par decimeter tjock. Källardelen utgörs ffa av förråd och lagerverksamhet. I källaren förekommer både betonggolv samt golv som utgörs av marken. Fd panncentral har avvecklats och uppvärmning sker idag genom fjärrvärme. Stora delar av utrustningen såsom tankar, bränsleledningar och pumpar är kvarlämnat. Sjukhusverkstad När man på 194-talet började tillverka rostfria produkter till sjukhus uppfördes sjukhusverkstaden, en tillbyggnad i två våningar inrymd bredvid lokverkstaden. Uppdragsnummer: Sida 1

11 Första planet utgörs av toaletter och utrymmen för omklädning. Lokalerna i källarplan inrymmer en MC-klubb men står till stor del tomma och ouppvärmda. Golv i källarplan utgörs dels av golv som utgörs av marken, dels av betonggolv. Maskinverkstad Den södra delen av byggnaden som återuppbyggdes efter brand Här inryms idag industrimuseum som är öppet för besökare under sommarhalvåret. Vintertid står museet ouppvärmt. Acetylengascentral Byggnaden uppfördes på 192-talet. Verksamheten på området omfattade svetsarbeten varför acetylengas tillverkades i egen regi. Byggnaden består av ett plan med och är sammanbyggd med muren som omgärdar verksamhetsområdet. Acetylengascentralen nyttjas idag för förråds- och garageändamål. Plåtverkstad I byggnaden har plåtarbeten såsom svetsning och bearbetning genomförts. Byggnaden består av två plan. Inom plan ett bedrivs hobbyverksamhet i form av renovering och nybyggnation av båtar men används också för förråds- och garageändamål. I källarplan inryms en lackeringsverksamhet. 7-tonsgården En öppen yta med en travers som är belägen mellan maskinverkstaden och plåtverkstaden. 7-tonsgården uppfördes 1953 då byggnader som skadades i branden revs. 3.5 Förväntad föroreningssituation Plåtslageri, valsverk, renseriverksamhet och gjuteri kan ha gett upphov till spridning av metallföroreningar i form av metallskrot och metallhaltigt slam. Förhöjda metallhalter, främst nickel men även krom, bly, arsenik, koppar och kadmium, konstaterades vid tidigare utförd markmiljöundersökning (Helldén 1998). Oljecisterner och transformatorer finns eller har funnits på flera platser på området. Två läckande transformatorer i lokhallen och förekomst av kallasfalt i en oljecistern påträffad under golv i plåtslageriverkstaden konstaterades vid tillsynsbesök 26. Rapport från Miljökontoret 1992 vittnar om oljeutsläpp från dagvattenkulvert som mynnar ut i Motala Ström. PAH:er bildas när organiskt material, t.ex. oljor, hettas upp och förbränns ofullständigt. Eventuell förekomst av dessa föroreningar kan möjligen härledas till den mångåriga industriverksamhet som förekommit på området men även till den brand som inträffade i dåvarande maskinverkstaden, idag tunnplåtslageriet. PAH-haltigt sot från industriell verksamhet kan ha deponerats på området. Vid markmiljöundersökning 1998 (Helldén 1998) konstaterades sot- och slaggförekomst på ett flertal platser inom undersökt område. Kreosot- och oljeföroreningar kan förekomma i anslutning till mark vid lokhallens norra kortsida samt i lokhallen där mark tidigare varit belagd med järnvägsspår. Några uppgifter om att herbicider använts på spårområdet har inte framkommit i denna undersökning. Användning av lösningsmedel vid t.ex. rengöring av maskiner och utrustning kan ha orsakat föroreningar i form av klorerade kolväten. Klorerade kolväten har hög densitet och Uppdragsnummer: Sida 11

12 tränger ner genom täta jordlager till ogenomträngligt berg. Djupet ner till berggrund bedöms inom området uppgå till omkring 5 meter (Brunnsarkivet, Sveriges Geologiska Undersökning). Djupet ned till berggrund medför en stor utspädningseffekt. Under förutsättning att dricksvatten ej nyttjas från området bedöms eventuellt förekommande klorerade kolväten ej utgöra någon riskfaktor för hälsoaspekter för de som vistas på området. Uppdragsnummer: Sida 12

13 4 Bedömningsgrunder 4.1 Skyddsobjekt Undersökningsområdet är planlagt för mindre känslig markanvändning idag och vistelse inom området sker främst under delar av dygnet. Undersökningsområdet angränsar till bostadsområden i norr och i söder. Recipienter är Göta Kanal och Motala Ström belägna i direkt anslutning till undersökningsområdet. För framtiden finns planer på att etablera en mer omfattande kulturverksamhet med teater, konserter och museer på området. 4.2 Tillämpade riktvärden för mark och sediment För bedömning av påträffade halter i mark har Naturvårdsverkets generella riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning, MKM, tillämpats. I nedanstående tabell redovisas dock även generella riktvärden för Känslig Markanvändning, KM. Tabell 2. Tillämpade riktvärden för föroreningar i mark och sediment (mg/kg TS). Ämne KM MKM Metaller Arsenik 1 25 Barium 2 3 Bly 5 4 Kadmium,5 15 Kobolt Koppar 8 2 Krom totalt 3) 8 15 Kvicksilver,25 2,5 Nickel 4 12 Vanadin 1 2 Zink 25 5 Alifater >C 5-C8 1,2) 12 8 >C8-C1 1) 2 12 >C1-C12 1) 1 5 >C12-C C5-C C16-C Aromater >C8-C1 1 5 >C1-C >C16-C Oljeindex 6) 1 - PAH PAH L (låg molekylvikt) 3 15 PAH M (medelhög molekylvikt) 3 2 PAH H (hög molekylvikt) 1 1 Bensen 1,2),12,4 Toluen 1,2) 1 4 Etylbensen 1,2) 1 5 Xylen 1,2) 1 5 Övriga Summa fenol och kresoler 2) 1,5 5 Summa klorfenoler (mono - penta) 2),5 3 Uppdragsnummer: Sida 13

14 Summa mono- och diklorbensener 1,2) 5 15 PCB-7 4),8,2 Cyanid total 3 12 Cyanid fri 2),4 1,5 1)Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i porluft. Kompletterande analyser av markluft och inomhusluft rekommenderas. 2) Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i mark- eller grundvatten. Kompletterande analyser av mark- och grundvatten rekommenderas. 3) Om halt Cr VI är mindre än 1% 4) Antas vara 2 % av PCB-tot 5) Avser lättillgänglig cyanid 6) Finns inget egentligt KM-värde. Värdet 1 mg/kg baseras på KM-värde för långa alifater 4.3 Tillämpade riktvärden för vatten Grundvatten I grundvatten har i första hand riktvärden eller motsvarande för halter i förorenat grundvatten från Naturvårdsverkets hemsida tillämpats. Värden i kolumn 3 och 4 i tabellen nedan har hämtats från SPI:s förslag på riktvärden för grundvatten (SPI 21). Riktvärden i kolumn 3, ångor i byggnader, är beräknade för att de halter som kan uppkomma i porluft ovan grundvattenytan inte ska medföra halter i inomhusluft som överstiger givna referenskoncentrationer. Riktvärden i kolumn 4, miljörisker ytvatten är beräknade för att de koncentrationer i grundvatten, efter utspädning via transport, inte ska få negativ effekt på vattenmiljön i recipienten. Tabell 3. Tillämpade riktvärden för föroreningar i grundvatten (µg/l). Ämne Grundvatten Grundvatten ångor i byggnader utspädning 1/5 Grundvatten miljörisker ytvatten utspädning 1/1 Metaller Arsenik Bly 1-5 Kadmium Koppar Krom totalt Kvicksilver Nickel Alifater >C 5-C8 1,2) >C8-C1 1) 1 15 >C1-C12 1) 25 3 >C12-C16-4) 3 C5-C C16-C35-4) 3 Aromater >C8-C >C1-C >C16-C PAH PAH L (låg molekylvikt),2 (cancerogena) PAH M (medelhög molekylvikt) 1 (övriga) PAH H (hög molekylvikt) 3,5 Uppdragsnummer: Sida 14

15 Bensen 1,2) Toluen 1,2) Etylbensen 1,2) Xylen 1,2) Övriga Cyanid total PCB-7 3), ) Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i porluft. 2) Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i mark- eller grundvatten. 3) Antas vara 2% av PCB-tot 4) Förångning beaktas inte för alifater >C Yt- och dagvatten Riktvärden för övrigt vatten är i första hand hämtade från NV rapport 4918 (gränsen mellan mindre allvarligt och måttligt allvarligt) och baseras då på kanadensiska vattenkvalitetskriterier för skydd av det akvatiska livet. Riktvärde för PAH har hämtats från riktlinjer tillämpade i Göteborgs stad (Göteborgs stad 28). Riktvärden för enskilda PAH: er utgörs av kanadensiska riktvärden för vattenkvalitet (CCME 211). Tabell 4. Tillämpade riktvärden för förorenande ämnen i yt- och dagvatten (µg/l). Ämne Riktvärde Metaller Arsenik 5 Bly 1 Kadmium,1 Koppar 4 Krom 2 Kvicksilver,1 Nickel 15 Zink 3 Kolväten Opolära alifatiska kolväten 1 Bensen 3 Toluen 2 Etylbensen 9 PAH PAH 3 1) Naftalen 1,1 Acenaften 58 Fluoren 3 Pyren,25 Antracen,12 Fluoranten,4 Bens(a)pyren,15 Övriga Cyanid fri 5 Fenol 1 Monoklorfenol 7 Diklorfenol,2 Pentaklorfenol,5 PCB,1 Uppdragsnummer: Sida 15

16 4.4 Tillämpade riktvärden för byggnader Konstruktionsmaterial Med konstruktionsmaterial avses i det här fallet betong och fyllning i byggnadernas olika bjälklag. Uttagna betongprover har jämförts mot de generella riktvärdena för Känslig- respektive Mindre Känslig Markanvändning, tabell 2. I det fall byggnader rivs och ett eventuellt avfall skulle uppstå, gäller gränsvärden för deponier (RVF 2:9) Inomhusluft Riktvärden för inomhusluft är hämtade från Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2:3). Följande gränsvärden gäller för analyserade parametrar i inomhusluft: Tabell 5. Arbetarskyddsstyrelsens nivågränsvärden för ämnen i inomhusluft (mg/m 3 ) Ämne Klorerade alifater Diklormetan (metylenklorid) 12 Triklormetan (kloroform) 1 Tetraklormetan (koltetraklorid) 13 1,2-dikloretan (etylendiklorid) 4 1,1,1-trikloretan (metylkloroform) 3 1,1-dikloreten (vinylidenklorid) 2 Trikloreten (trikloretylen) 5 Tetrakloreten (perkloretylen) 7 Aromater Bensen 1,5 Toluen 2 Etylbensen 2 Xylener 2 Alifater n-hexan 9 n-heptan + fraktion C7 (heptaner) 8 n-oktan + fraktion C8 (oktaner) 9 n-nonan + fraktion C9 (nonaner) 8 Dekaner och andra högre alifatiska kolväten 35 Nivågränsvärde 4.5 Tillämpade riktvärden för övrigt Asfalt I äldre typer av asfalt användes ofta stenkolstjära som generellt sett innehåller höga halter av PAH: er. Innehållet av PAH i asfalt avgör om materialet kan återanvändas eller om särskilda åtgärder för omhändertagande krävs. Vid halter understigande 7mg/kg 16- PAH krävs inga särskilda åtgärder utan materialet kan återanvändas (Vägverket 24:9). Uppdragsnummer: Sida 16

17 5 Utförande 5.1 Metod allmänt Fältarbete har utförts med utgångspunkt i upprättad och med Miljökontoret och Länsstyrelsen förankrad provtagningsplan. Enstaka avvikelser från upprättad provtagningsplan har skett till följd av hinder i fält. Provtagningsplan med inmätta provpunkter återfinns i bilaga 1. Provtagning och undersökning har skett i mark, byggnader och kulvertar som finns inom undersökt område. Provpunktsmönstret är delvis slumpmässigt, delvis inriktat på tänkbara punktkällor. Undersökning av mark utomhus har utförts genom skruvborrning och provgropsgrävning. Grundvattenrör har installerats i 13 borrhål. I undersökningen har även provtagning utförts i fyra av fem grundvattenrör som finns kvar på området från markundersökning utförd Sedimentprover har uttagits i två av de kulvertar som löper i öst-västlig riktning mellan Göta Kanal och Motala Ström under undersökningsområdet. Provtagning i byggnaderna har utförts på betong, bjälklagsfyllning samt i en punkt även på stoft/damm. Borrning inomhus har skett med borrbandvagn och handborr i sammanlagt elva provpunkter. Tio luftdosor typ Radiello har monterats jämnt fördelade i byggnader på området. Provpunkternas läge utomhus i x-y- och z-led samt byggnadernas golvnivåer har inmätts efter genomfört fältarbete. Provtagning har utförts enligt kvalitetsklass B som beskrivs i SGF:s Fälthandbok för Miljötekniska undersökningar, rapport 1: Fältanalyser Inledningsvis scannades uttagna prover av med avseende på halter av metaller och flyktiga kolväten. XRF-instrument av typ NITON XLt användes för att läsa av fyllningsjorden som påträffades med avseende på metallinnehåll. XRF-mätning har generellt skett som enkelmätning på avsett jordprov placerad i diffusionstät påse, i 12 sekunder. Vid osäkert resultat har dubbelmätning utförts och medelvärdet av två liknande mätningar använts som resultat. PID, av typ MiniRae 2, har använts för att påvisa flyktiga organiska föroreningar i jord. Metoden är inte kvalitativ, dvs endast en totalhalt redovisas och det går inte att urskilja vilket ämne som gett utslag. Ingen korrelation har utförts mot laboratorium, men instrumentet kalibreras regelbundet med kalibreringsgas av isobutylen (1 ppm). Resultatet från PID-analyserna redovisas i tabell i resultatsammanställningen. Fältanalysresultat har varit vägledande i urval av prover som analyserats på laboratorium. Uppdragsnummer: Sida 17

18 5.3 Laboratorieanalyser Alla laboratorieanalyser har utförts av ALS Scandinavia AB:s ackrediterade laboratorier. Tabellen nedan redogör för vilka parametrar som täcks in av respektive analyspaket. Tabell 6. Analyspaket med motsvarande analysparametrar Analyspaket Mark MS1 OJ2e OJ21h OJ2a OJ1 OJ3h Grundvatten V3b OV21h OV2a Fenolindex Totalcyanid Byggnader I1c OJ2e OJ1 OJ21h Meny A1 Meny A3 Meny A4 Analysparametrar Grundämnen Olja GC-FID Alifater, aromater, PAH:er PCB7 PAH:er Banvallspaket (pesticider) Metaller efter uppslutning Alifater, aromater, PAH:er PCB7 Fenolindex Fri+bunden cyanid Grundämnen i betong Olja GC-FID PAH:er Alifater, aromater, PAH:er Klorerade alifater i inomhusluft Aromater i inomhusluft Alifater i inomhusluft 5.4 Provtagning och provhantering Betonghåltagning genomfördes i juli 211. Samtliga uttagna betongkärnor märktes med provpunktsnummer och förvarades på plats fram till fältarbetsdagarna. Fältarbeten genomfördes Under fältarbetsdagarna rådde i huvudsak klara väderförhållanden. Bilder från provtagningarna återfinns i bilaga genomfördes inmätning av provpunkter och uttag av grundvattenprover. Kompletterande provtagning utfördes i juni Mark och kulvertsediment Mark Provtagning utfördes genom provgropsgrävning och borrning. Provgropsgrävning genomfördes endast i provpunkter placerade utomhus. I två punkter, 32 och 33 belägna i lokverkstadens källarplan, genomfördes borrning med handborr. Provtagning genomfördes jordartsvis, dock max i halvmetersintervaller ned till två meters djup, därefter maximalt i metersintervaller. Jordarter samt relevanta intryck såsom syn och lukt protokollfördes. Provtagning har utförts ned till naturlig jord eller ned till stopp i exempelvis betong eller sten. Prover har uttagits med rena engångshandskar och förvarats i av laboratoriet tillhandahållna diffusionstäta plastpåsar. Uppdragsnummer: Sida 18

19 Samtliga uttagna prover fältanalyserades med avseende på metaller och lättflyktiga kolväten, se även 5.2., varpå urval av prover för laboratorieanalys genomfördes med utgångspunkt i resultat från genomförda fältanalyser samt protokollförda intryck. Laboratorieanalys har genomförts med avseende på metaller, kolväten, PCB och pesticider. Maximalt provtagningsdjup har varit 5,5 meter i 7. Kulvertsediment I två av kulvertarna på området var det möjligt att gå in. Fyra prover uttogs med jämna mellanrum ca 1 meter in i varje kulvert. Proverna märktes med siffror 1-4 där prov nr 1 togs längst in och prov nr 4 närmast mynningen. Dessa fältanalyserades med XRF varefter prov nr 1 och prov nr 4 från vardera kulvert skickades till laboratorium för analys med avseende på metaller, kolväten och PCB-7. Kompletterande provtagning av sediment i kulvert genomfördes under juni 212. Analyserade parametrar i denna omgång utgjordes av metaller och PAH Vatten Grundvatten Grundvattenrör installerades initialt i 1 borrpunkter. Grundvattenprov uttogs i sju av dessa, 15, 33, 34, 4, 43, 48, 5 och WSP11. I några installerade grundvattenrör, WSP2, WSP5 och WSP1 var tillrinningen för låg för provtagning. Prov på grundvatten uttogs även i fyra av fem befintliga grundvattenrör från utförd undersökning 1998 (Helldén), 54, 55, 56 och 57. I 58 var tillrinningen för låg för uttag av prover. Kompletterande provtagning av grundvatten genomfördes i juni 212 i provpunkterna 4A och 4E. Grundvatten uttogs, efter omsättning av grundvattenrör, med engångsbailer och överfördes i analysspecifika plast- eller glasflaskor tillhandahållna av laboratoriet. I samband med uttag av prover avlästes ungefärligt ph-värde med lackmuspapper. Övrigt vatten Övrigt vatten uttogs på två platser i den i provplanen markerade sydligaste kulverten, Bergsättersbäcken. Prov i 53A togs vid kulvertens mynning mot Motala Ström. Bergsättersbäcken är även åtkomlig genom en golvlucka i plåtverkstadens källarplan varvid ett prov uttogs, 53B. Proverna har analyserats med avseende på metaller, kolväten och PAH. I lokverkstadens källarplan uttogs vattenprov på framträngande markvatten i pannrum, 28, samt i en dagvattenbrunn, 6. Val av analyspaket har gjorts med utgångspunkt i fältintryck och historiska fakta. Samtliga uttagna vattenprover har analyserats med avseende på metaller, kolväten och PAH:er. Ytvatten- och grundvattenprover som analyserats med avseende på metaller har generellt filtrerats. Uppslutning har skett med salpetersyra. Analys med avseende på kolväten har föregåtts av eventuell dekantering men inte filtrering. Utökad provtagning av grundvatten genomfördes i juni 212. I denna omgång togs prov i vardera kulverts mynning samt i dess inre delar. För jämförelse analyserades både ofiltrerade och filtrerade prov. Uppdragsnummer: Sida 19

20 5.4.3 Byggnader Konstruktionsmaterial Provtagning har skett på betongkärnor från åtta provpunkter, 6, 7, 8, 9, 11, 15, 16 och 17. Uttagna prover besiktades okulärt varpå prover har analyserats på laboratorium. Därefter sändes valda kärnor till laboratorium där de översta 2 cm av respektive kärna analyserades. Skikt som beslutats vara aktuella för analys separerades från kärnan genom sågning. Betongproverna bereddes därefter genom krossning och malning. Uttagna betongprover analyserades i första hand med avseende på oljeindex och vissa även med avseende på metaller, alifater, aromater och PAH. Inomhusluft Luftprovtagning genomfördes passivt med diffusionsprovtagare av typ Radiello i tio provpunkter, 28 och Provtagarna satt uppmonterade under en veckas tid varefter de nedmonterades och kolfilter i respektive provtagare skickades för analys. Inomhusluft har analyserats med avseende på alifater, inklusive klorerade, samt aromater Övrig provtagning Med övrig provtagning avses provtagning på bjälklagsfyllning, stoft och asfalt. Fyllnadsmaterial/stoft: Fyllning i hålrum under 7-tonsgården, 59, har provtagits och analyserats med avseende på metaller och PCB-7. Betongkross från perforerad betongplatta i plåtverkstaden påträffad på,25 meters djup, 8, har provtagits och analyserats med avseende på metaller och oljeindex. Dammaktigt/stoftliknande material har provtagits i pannrum i lokverkstadens källare, 28. Prov på stoft i 28 togs från tre punkter, A, B och C varefter A och B slogs samman till ett samlingsprov som skickades för analys. Asfalt: Prover på asfalt har uttagits dels inomhus i samband med betongborrning inför provtagning med borrbandvagn, dels utomhus i samband med provgropsgrävning. Uttagna prover som analyserats på laboratorium har beretts genom frysmalning varefter de analyserats med avseende på PAH:er. Uppdragsnummer: Sida 2