PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.
|
|
- Patrik Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, SvK - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Framsida: 400 kv-ledningen Morgårdshammar- Lindbacka, hängd tillsammans med 400 kv-ledningen Himmeta-Lindbacka i gemensamma s.k. julgransstolpar. Bilden är tagen vid jordbruksmarken söder om det område som berörs av den planerade ombyggnaden.
3 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2012 var omsättningen cirka 9,8 miljoner kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats FÖRORD Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station, Karlslund, några kilometer nordväst om Örebro, i Örebro län. I samband med detta behöver den befintliga 400 kv-ledningen Himmeta- Lindbacka byggas om såväl nordost som söder om planerad station för att kunna ansluta till denna. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar de förväntade konsekvenserna av ombyggnaden av ledningen och är framtagen som underlag för koncessionsansökan enligt ellagen (1997:857). MKB:n behandlar de samlade konsekvenserna av ombyggnaden på båda sidor om stationen.
4 INNEHÅLL 5.4 Ljud 17 Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 3 SAMMANFATTNING 5 Bakgrund 5 Samråd 5 Förordat alternativ 5 Konsekvensbedömning INLEDNING Allmänt om Svenska kraftnät Bakgrund Syfte Avgränsning Metod SAMRÅD OCH TILLSTÅND ALTERNATIV Nollalternativ Förordat alternativ BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKON- SEKVENSER Bedömning och bedömningsgrunder Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Boendemiljö och bebyggelse Infrastruktur Planförhållanden MILJÖKONSEKVENSER I SAMBAND MED BYGGSKEDET Prövning och tillstånd Samrådsprocessen och samrådets genomförande Tidplan FÖRUTSÄTTNINGAR SAMLAD BEDÖMNING ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Miljömål Svenska kraftnäts miljöpolicy Miljökvalitetsnormer Säkerhet och beredskap VERKSAMHETSBESKRIVNING Aktuellt projekt Växelström Luftledning Nedmontering av gamla stolpar REFERENSER 26 Digitala källor 26 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er 26 Övrigt 26 BILAGOR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SAMT LJUDEFFEKTER Allmänt om elektriska och magnetiska fält Magnetfält och hälsoeffekter Magnetfält för aktuella ledningar 17
5 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station vid Karlslund. I anslutning till Karlslunds station behöver den befintliga 400 kv-ledningen Himmeta-Lindbacka byggas om och flyttas något så att den kan ansluta till planerad station. Den befintliga ledningen Himmeta-Lindbacka bryts upp och bildar de två ledningarna Himmeta-Karlslund och Karlslund-Lindbacka-Östansjö norrut respektive söderut från stationen. Den nya sammanlagda sträckan av ledningen är ca 940 m (borträknat den sträcka som utgörs av den planerade stationen), i ett landskap där det redan idag finns flertalet kraftledningar. Längs den befintliga ledningen planeras fyra stolpar att rivas inom en sträcka av en kilometer. Marken under den nedmonterade ledningen kan därefter återgå till skogsbruk, vilket gör att inget bortfall av brukningsbar mark kommer att ske till följd av ombyggnaden av ledningen. SAMRÅD Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun, fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter under juli till augusti 2013 (se bilaga 3). Länsstyrelsen i Örebro län fattade den 3 december 2013 beslut om att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan (se bilaga 4). FÖRORDAT ALTERNATIV Det förordade alternativet innebär att ledningen Himmeta-Lindbacka byggs om och flyttas något i anslutning till den planerade stationen Karlslund så att den kan ansluta till planerad station. De kvarvarande stolparna rivs och marken kan återgå till skogsbruk. KONSEKVENSBEDÖMNING Ombyggnaden av ledningen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för motstående intressen.
6
7 01. INLEDNING ALLMÄNT OM SVENSKA KRAFT- NÄT Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > Verka för en robust elförsörjning. 1.2 BAKGRUND Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station vid Karlslund, några kilometer nordväst om Örebro för att göra stamnätet i regionen mer driftsäkert. Den planerade stationen, som är den bakomliggande orsaken till ombyggnaden, behövs för att undvika s.k. överlaster på kraftnätet i regionen bl.a. i samband med den storskaliga vindkraftsutbyggnaden i Gästrikland och övriga Norrland samt utlandsförbindelsen Fenno-Skan 2. Den planerade stationen byggs för att möjliggöra överföring av el från norra Uppland och södra Gästrikland till Närkeområdet och därefter vidare söderut via förbindelsen SydVästlänken. I anslutning till Karlslunds station behöver två befintliga ledningar byggas om och flyttas något så att de ansluter till stationen. Den befintliga ledningen Himmeta-Lindbacka är en av dessa två ledningar som måste byggas om. I samband med ombyggnaden kommer den befintliga ledningen brytas upp till två nya ledningar med nya namn. Norr om Karlslund station bildas den nya ledningen Himmeta-Karlslund medan ledningen söder om stationen kommer att heta Karlslund-Lindbacka-Östansjö. Den sammanlagda nya sträckan av ledningen är ca 940 m (borträknat den sträcka som utgörs av den planerade stationen), i ett landskap där det redan idag finns flertalet kraftledningar. Den delen av ledningen som ska rivas är ca en km. 1.3 SYFTE En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i
8 8 övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. 3 miljöbalken). 1.4 AVGRÄNSNING Denna MKB beskriver bedömda konsekvenser vid ombyggnad och anläggning av nya ledningssträckor för ledningen Himmeta-Lindbacka. Området som berörs ligger i Örebro kommun, Örebro län. MKB:n behandlar de samlade konsekvenserna av ombyggnaden på båda sidor om stationen vid Karlslund. Tre stolpar rivs i samband med ombyggnaden. Konsekvenserna av det planerade projektet har bedömts för bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Konsekvensbeskrivningen har begränsats till att bara behandla miljöaspekter som är aktuella när det gäller ledningar. Således behandlas till exempel inte luftföroreningar och vibrationer. MKB:n redogör främst för konsekvenserna inom ett område som sträcker sig ett hundratal meter på var sida om den planerade ledningen. I de fall där ledningen kan tänkas påverka intressen på större avstånd, t.ex. vad gäller påverkan på landskapsbild, har konsekvenserna bedömts på en passande, större skala. I samband med byggnationen av den planerade stationen Karlslund kommer ytterligare en befintlig stamnätsledning (Morgårdshammar-Lindbacka) behöva byggas om en kortare sträcka närmast stationen, samt en helt ny 220 kv-ledning byggas. Påverkan och konsekvenser av den planerade stationen och av dessa ledningar behandlas separat. 1.5 METOD Konsekvensbedömningen är gjord utifrån följande underlag och metod: > Rapport för naturvärdesinventering > GIS-underlag från länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket > Översiktsplanen från Örebro kommun > Beräkningar av magnetfält. Redovisade magnetfältsdata bygger på beräkningar utifrån beräknade årsmedelströmmar > Information och synpunkter inkomna under samrådet Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kap 7, Bedömningsgrunder och miljökonsekvenser, samt bilaga 5.
9 02. SAMRÅD OCH TILLSTÅND PRÖVNING OCH TILLSTÅND För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tills vidare. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. I en ansökan om nätkoncession ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå, vilken i sin tur styrs av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Tillträde till berörda fastigheter säkerställs även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144). 2.2 SAMRÅDSPROCESSEN OCH SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Inom ramen för framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen krävs att Svenska kraftnät har samrått med de som kan komma att beröras av planerna. Reglerna för detta finns i 6 kap. 4 miljöbalken. Där framgår att den som avser att bedriva en verksamhet som kan betraktas som miljöfarlig verksamhet, vilket en kraftledning kan anses vara, ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), ska även samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda genomföras. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. I övrigt gäller att samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning. Beslut om att ombyggnaden inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan togs av Länsstyrelsen i Örebro län den 3 december 2013 (se bilaga 4). Samråd för ombyggnaden av den befintliga 400 kv-ledningen Himmeta-Lindbacka har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter samt den allmänhet som kan antas bli berörd. Samrådet gjordes genom ett informationsutskick till de myndigheter, fastighetsägare, organisationer, föreningar och företag som kunde antas bli berörda (bilaga 3). Information om ombyggnaden har även skett genom annonsering i dagspressen Nerikes Allehanda den 10 juli 2013 (bilaga 3). Samrådstiden pågick till den 30 augusti. Samrådet och vad som framkom under detta har beskrivits i en samrådsredogörelse (bilaga 3). 2.3 TIDPLAN Enligt gällande tidplan ska arbetena påbörjas under år 2014 för att planerad drifttagning under år 2015 ska möjliggöras.
10 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 MILJÖMÅL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 14 etappmål. De nationella miljökvalitetsmålen framgår enligt i den grå rutan till höger. De miljökvalitetsmål som i huvudsak berörs av den planerade ombyggnaden av ledningen beskrivs kort nedan, liksom hur Svenska kraftnät arbetar inom detta projekt för att uppnå dem: Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Här är det framför allt delmål 3, Elektriska och magnetiska fält, som berörs. Riskerna med fälten ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Svenska kraftnät har utifrån myndigheternas rekommendationer utarbetat en policy som säger att vid byggandet av en ny ledning ska det tillses att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Arbeten med fundament kan påverka grundvattenförekomster. Svenska kraftnät kommer att vidta flera åtgärder för att förebygga föroreningar av grundvattnet. De 16 nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv
11 11 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. En kraftledning i skogsmark innebär att skogen permanent kommer att avlägsnas i kraftledningsgatan, vilket motverkar miljömålet. För att mildra skadan kommer Svenska kraftnät att lämna både stående och liggande död ved och bärande buskar i kraftledningsgatan där så är möjligt ur säkerhetssynpunkt. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människor bör bl.a. inte utsättas för skadliga bullerstörningar eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker. Längs den sträcka av ledningen som byggs om kommer ingen bebyggelse att ligga inom det avstånd från ledningen där det genomsnittliga magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla. Se vidare om magnetfält och Svenska kraftnäts magnetfältspolicy under kapitel 5. Under byggfasen kommer arbetet att styras så att ev. bullrande arbete utförs dagtid. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. Den planerade ledningen kommer att påverka vissa arters livsmiljö negativt medan andra arter kommer att gynnas. Vissa åtgärder kommer att vidtas för att gynna den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna, t.ex. kommer bärande buskar och död ved att sparas i ledningsgatan REGIONALA MILJÖMÅL Varje länsstyrelse har möjlighet att arbeta fram regionala miljömål, baserade på de nationella miljökvalitetsmålen. Mellan åren arbetade Örebro län, tillsammans med länets kommuner, landstinget och Skogsstyrelsen efter regionalt uppsatta mål. I dagsläget har länet inga regionala miljökvalitetsmål uppsatta utan arbetar istället utifrån de preciseringar som finns i de nationella målen LOKALA MILJÖMÅL Örebro kommun har valt att fokusera sina uppsatta lokala miljömål till områdena Klimat, Biologisk mångfald, Giftfri miljö, Vatten samt God bebyggd miljö. Vardera av dessa område innefattar något eller flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Denna MKB fördjupar sig inte i de lokala miljömålen eftersom den planerade ombyggnaden av ledningen inte påverkar måluppfyllelsen för de lokala målen annorlunda än den gör för de nationella målen. 3.2 SVENSKA KRAFTNÄTS MILJÖ- POLICY Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens* miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och
12 12 metoder > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet * Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inkl. de egna gasturbiner som ingår i störningsreserven. 3.3 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes i samband med miljöbalken Enligt 5 kap. i miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, - eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > olika föroreningar i utomhusluften (2010:477) > olika parametrar tillhörande vattenförekomster (2004:660, 2000/60/EG, 2008/105/EG, 2006/118/EG) > olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (2001:554) > omgivningsbuller (2004:675) De miljökvalitetsnormer som bedöms omfattas av aktuellt projekt är miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Den planerade ledningen kommer att korsa ett dike just norr om den planerade stationen. Detta dike rinner idag söder om stationen, men planeras ledas om i samband med att stationen byggs. Den planerade ledningen berör inget skyddsområde för vattentäkt, men däremot ligger den planerade ledningen inom ett mycket stort område som pekats ut som drickvattenförekomst (Närkeslätten ID SE ) och som därmed ska skyddas mot föroreningar som kan ha skadliga effekter för människors hälsa. Planer finns även att utvidga skyddsområdet kring vattentäkten Bista-Jägarbacken samt att inrätta ett vattenskyddsområde kring Svartån. Dessa planer är dock än så länge under utredning och inga offentliga gränser finns föreslagna för dessa. Vare sig anläggningsarbeten eller arbeten under drifttiden, t.ex. underhåll, bedöms medföra så omfattande konsekvenser för de angivna vattenförekomsterna att det skulle försvåra eller öka risken att vattenförekomsterna inte kan uppfylla beslutade miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den planerade ledningen inte stå i strid med någon miljökvalitetsnorm. 3.4 SÄKERHET OCH BEREDSKAP Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar (luftledningar och kablar) finns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 3) samt ändringsföreskrifterna (ELSÄK- FS 2010:1 3). Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över lågfrekventa elektromagnetiska fält från kraftledningar och stationer. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd i (SSMFS 2008:18) om en grundläggande begränsning av allmänhetens exponering tillämpas. Genom olika författningar ställer samhället krav på att elförsörjningens infrastruktur ska göras mera motståndskraftig och uthållig mot skador som kan uppstå av olika skäl, bland annat till följd av extrema väderförhållanden. Lämpliga åtgärder för att öka robustheten kommer därför att vidtas i samband med till- och utbyggnader inom elförsörjningen. När det gäller beredskap vid eventuella fel kommer ett specialavtal att upprättas mellan Svenska kraftnät och det bolag som utför reparationsarbetet. Avtalet innebär bland annat att personal skall finnas till hands för att omedelbart starta upp ett reparationsarbete.
13
14 14 långa avstånd. 4.3 LUFTLEDNING LEDNING OCH STOLPTYPER Av de fyra nya stolpar som kommer att behöva uppföras i samband med ombyggnaden planeras den mest södra vara en s.k. julgransstolpe (se figur 4.2), medan resterande planeras att vara portalstolpar i stål (se figur 4.2), vinkelstolpar alternativt korta julgransstolpar. Ledningarna har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se figur 4.2. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på julgransstolpen blir ca 52 m medan de andra typerna av stolpar blir ca 35 meter upp till topplinan. Jordningen av stolparna sker genom att en genomgående jordlina grävs ner. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation FUNDAMENT Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentsbockar och slipers, fundamentbockar i berg, fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament. Den impregnering som används till slipers är vanligen kreosotimpregnering. Fundamentslipers som grävs ner måste hålla i mer än ett halvt sekel vilket gör att kreosotimpregnering är det främsta alternativet i dagsläget. Rörligheten av miljöfarliga ämnen i impregneringen är låg, dvs. föroreningarna stannar i närheten av fundamenten. Betongstålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen är dock inte problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Figur 4.2. Stolptyper som kommer att användas längs de nya sträckningen av ledningen. Överst: En s.k. julgransstolpe som används för att hänga två ledningar i samma stolpe, i mitten: en ostagad portalstolpe som används i skogsmark LEDNINGSGATA OCH MARKBEHOV Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa måste bl.a. en kraftlednings faslinor hängas över en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd på tio meter mellan kraftledningar och byggnader. De sträckor av Himmeta-Lindbackaledningen som planeras byggas om är sammanlagt ca 940 meter och berör uteslutande skogsmark. I skogsmark krävs en ledningsgata (som kan vara ca 44 m) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation, se figur 4.3. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning. Detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan (dvs sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller.
15 15 Utöver den mark som ledningen tar i anspråk i drift kommer ytterligare mark att tillfälligt behövas då ledningen ska byggas, t.ex. uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och då fundamenten till stolparna gjuts. Detta regleras i separata avtal med berörda fastighetsägare. 4.4 NEDMONTERING AV GAMLA STOLPAR I samband med ledningen byggs om och flyttas kommer de gamla stolpar som inte längre behövs att monteras ner. Fundamenten till de gamla stolparna är uppbyggda av platsgjuten betong eller träslipers med en stålkonstruktion ovanför. Slipers ligger vanligen på 1,5 2 m djup. Generellt kommer fundamenten för de gamla stolparna att avlägsnas till ca 80 cm under markytan och marken kommer att återställas till brukbart skick. Eventuella kreosotimpregrenade slipers kommer att lämnas kvar, men om så krävs kan de komma att avlägsnas i framtiden. Figur 4.3. Principskiss över ledningsgata i skogsmark.
16 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SAMT LJUDEFFEKTER 5.1 ALLMÄNT OM ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen ELEKTRISKA FÄLT Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning MAGNETISKA FÄLT Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 5.2 MAGNETFÄLT OCH HÄLSOEF- FEKTER Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av långtidsexponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan
17 17 uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTSPO- LICY Svenska kraftnät följer de försiktighetsprinciper som Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. 5.3 MAGNETFÄLT FÖR AKTUELLA LEDNINGAR Årsmedelströmmen har beräknats till 500 A norr om den planerade stationen och 700 A söder om den planerade stationen. Utifrån dessa värden har magnetfältsnivåerna beräknats. I aktuellt projekt uppnås Svenska kraftnäts magnetfältspolicy om 0,4 mikrotesla på 43 meters avstånd från ledningen norr om den planerade stationen. Söder om planerad station planeras ledningen att byggas ihop med den f.d. ledningen mellan Morgårdshammar och Lindbacka och bilda ledningen Karlslund-Lindbacka-Östansjö. Söder om den planerade stationen har värden för magnetfältsnivåerna beräknats för den sammanbyggda ledningen. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy om 0,4 mikrostela uppnås på 88 meters avstånd väster om de sammanbyggda ledningarnas mitt och på 90 meters avstånd öster om de sammanbyggda ledningarnas mitt. Dessa avstånd är konservativt beräknade vilket innebär att det finns en viss marginal. 5.4 LJUD Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas). Ljudeffekterna är spänningsberoende och sjunker med spänningsnivån. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar.
18 ALTERNATIV 6.1 NOLLALTERNATIV Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Med nollalternativ avses i det här fallet att station Karlslund inte byggs och Himmeta-Lindbackaledningen därmed inte behöver byggas om. Detta skulle innebära att stamnätet i regionen inte skulle bli lika driftsäkert. Den planerade stationen, som är den bakomliggande orsaken till ombyggnaden, behövs för att undvika s.k. överlaster på kraftnätet i regionen bl.a. i samband med den storskaliga vindkraftutbyggnaden i Gästrikland och övriga Norrland samt utlandsförbindelsen Fenno-Skan 2. Den planerade stationen byggs om för att möjliggöra överföring av el från norra Uppland och södra Gästrikland till Närkeområdet och därefter vidare söderut via SydVästlänken. 6.2 FÖRORDAT ALTERNATIV Det förordade alternativet innebär att ledningen Himmeta-Lindbacka byggs om vid den planerade stationen Karlslund så att den ansluter till stationen enligt figur 1.1., så att stationen kan anslutas till stamnätet. stationen har ett alternativ övervägts som innebär en skarp vinkel direkt norr om stationen. Detta alternativ skulle innebära en kortare sträcka ny ledningsgata än det valda förslaget (ca 100 m jämfört med 350 m i valt alternativ). I de alternativet skulle två fler Anledningen till att detta alternativ valdes bort är att två fler vinkelstolpar skulle behöva anläggas än i det förordade alternativet. Detta skulle medföra en kraftig kostnadsökning samt ett ökat markintrång vid stolpplatserna då vinkelstolpar till sin utformning är större och de är stagade i en större omfattning. Man har även övervägt att bygga ut den befintliga stationen i Lindbacka, istället för att bygga den nya stationen Karlslund. Lindbacka station ligger dock närmare bebyggelse än den planerade stationen. En utbyggnad av den befintliga stationen skulle även innebära en större påverkan på landskapsbilden än en nybyggd station vid Karlslund då denna planeras i uteslutande skogsmark. Att bygga ut Lindbacka station är inte heller driftsäkerhetsmässigt lämpligt, eftersom stamnätsstationer inte bör bli för stora eftersom deras sårbarhet då ökar. Sammantaget bedöms det därför som bättre ur både miljömässig, driftteknisk och ekonomisk synpunkt att bygga den planerade stationen Karlslund framför att bygga ut den befintliga stationen. 6.3 AVFÖRDA ALTERNATIV På den södra sidan om den planerade stationen finns inga avförda alternativ. På den norra sidan av
19
20 KONSEKVENSER Värdet av det landskap som passeras bedöms vara litet med avseende på landskapsbild. De planerade ledningarna går genom ett skogslandskap och syns därför inte så mycket. Därmed bedöms ombyggnadens påverkan på landskapsbilden vara liten. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget vara obetydliga. 7.3 NATURMILJÖ BESKRIVNING Inga sedan tidigare kända områden med höga naturvärden finns i området. En naturvärdesinventering utfördes längs de sträckor som berörs av den planerade ombyggnaden i maj 2013, se bilaga 6. Naturen i området som berörs av den planerade ombyggnaden består av produktionsskog. Inga delar med höga naturvärden lokaliserades längs de sträckor som kommer beröras av de nya ledningssträckningarna. Fundament kommer att lämnas kvar i marken vid rivning av gamla stolpar. Detta bedöms dock inte komma att få någon påtaglig påverkan på naturmiljön i området i framtiden KONSEKVENSER Produktionsskogens karaktär gör att värdet av naturmiljön som berörs av de planerade ledningarna bedöms vara litet. Ombyggnadens påverkan på naturmiljön bedöms också som liten och konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga. 7.4 KULTURMILJÖ BESKRIVNING Det finns inga kända kulturmiljövärden i området där de nya ledningarna planeras, se bilaga KONSEKVENSER Värdet av den kulturmiljö som berörs bedöms vara litet eftersom inga kulturmiljövärden finns. Därmed bedöms ombyggnadens påverkan och konsekvenser för kulturmiljön vara obetydliga BESKRIVNING Området kring de planerade nya ledningssträckorna består av skogsmark som domineras av kraftledningsgator, hyggen och täta skogsbestånd som inte bedöms ha särskilda värden för friluftsliv. Det finns motionsleder i skogsområdet öster om det område som berörs av den planerade ombyggnaden och stationen, men dessa ligger några hundra meter från ledningen (se bilaga 1 2). Under byggtiden kan friluftslivet i närheten av området påverkas av ett visst buller från maskiner. Det finns flera jakttorn och en viltmatning i närheten av de planerade nya ledningssträckorna. Området används främst för jakt på fågel och rådjur. Enligt Örebro jaktkrets har området ingen större betydelse för jakt och kraftledningar ger i allmänhet ingen större negativ påverkan på jakt KONSEKVENSER Värdet av området för rekreation och friluftsliv bedöms vara litet på grund av skogens karaktär och låga betydelse för jakt. Påverkan av de planerade ledningarna bedöms vara liten. Den planerade ombyggnaden tar inte mer mark i anspråk jämfört med nuläget. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms således bli obetydliga. 7.6 NATURRESURSER BESKRIVNING Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. I det aktuella fallet kommer dock de stolpar som inte längre behövs efter ombyggnaden att rivas och ingen nettoförlust av brukningsbar mark kommer att ske. Ledningen ligger ca två kilomerter från ytterkanten av vattenskyddsområdena Bista-Jägarbacken respektive Skråmsta (se bilaga 1). Vid rivningen av de befintliga stolpar som inte längre behövs kommer fundament lämnas kvar i marken. Detta bedöms dock inte komma att få någon påtaglig påverkan på möjligheten att bruka marken eller skogsmarkens produktivitet i området i framtiden KONSEKVENSER 7.5 REKREATION OCH FRILUFTSLIV
PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare
PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn
Läs merFÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA
FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400
Läs merBilaga bedömningsgrunder luftledning
Bilaga bedömningsgrunder luftledning Denna bilaga redovisar Svenska kraftnäts riktlinjer för bedömningsgrunder. Syftet är att bedömningarna ska vara enhetliga i samtliga ledningsprojekt. Dokumentet gäller
Läs merBilaga tillhörande komplettering av ansökan (oktober 2017) om förlängd koncession för 22okV-ledning mellan Högdalen och Nacka.
2017-10-20 BILAGA Bilaga 2.7.1 tillhörande komplettering av ansökan (oktober 2017) om förlängd koncession för 22okV-ledning mellan Högdalen och Nacka. Bedömningsgrunder luftledning Svenska Kraftnät använder
Läs merFörlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo
Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning mellan Stackbo och
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merFÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA
FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merBefintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merBefintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:
Läs merSamrådsunderlag för ledningssträckning
Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll
Läs merFÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA
FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DECEMBER 2012 Ledningen Hjälta - Hamra är en 400 kvledning som nu är föremål för
Läs merSamråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län
Datum: 2015-05-04 Kontakt: Viktoria Uski Telefon: 08 714 32 20 E-post: Viktoria.uski@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merAnsökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merMätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20
reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs mer2 Kompletterande samrådsredogörelse
Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/17 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merAnsökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando
Bilaga 1. Inbjudan till samråd, samrådsunderlag. Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4 Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun Norrbottens
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merFörlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län
Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar
Läs merDetaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merFÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN
FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING APRIL 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400
Läs merSamhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov
1 Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Gnarps-Berge 12:43 Planens syfte: Handläggare:
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs merKommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten
1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs mer1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Läs merSamrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län
Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Oktober 2015 Bakgrund och syfte Befintliga 70 kv luftledningar
Läs merDetaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merAnsökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län
Bilaga A. Samrådsredogörelse Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun, Norrbottens län 2017-09-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SAMRÅDETS
Läs merSamrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018
Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan 2 571 34 Nässjö Telefon: 0380-51 70 00 Samrådsunderlag Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum Januari 2018
Läs merBehovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11
1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets
Läs mer1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Läs merSamrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen
Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December
Läs mer"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT
"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinsp ektionen Box 155 63103 ESKILSTUNA 2010-11-08 2009/1298 ANSÖKAN Ansökan om förlängning av nätkoncession för dubbla 400 kv ledningar Ringhals -
Läs merDetaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl
1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle
Läs merTIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG
Malmö, 2017-04-10 Vår referens TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG Rejlers Sverige AB handlägger på uppdrag av Trelleborgs Tekniska
Läs merSamrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen
Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen September 2015 PROJEKTORGANISATION Ellevio AB Box 2087 650 02 Karlstad
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Läs merDen nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg
SvK1000, v3.2, 2012-03-09 2014-02-12 FRÅGOR OCH SVAR Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg Allmänna frågor Varför byggs City Link? En viktig del i projektet Stockholms Ström och
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs merAnslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning
Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merBehovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun
Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet
Läs merSamrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen
Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning
Läs merOm elförbindelsen Överby-Beckomberga
Fastighetsägare och remissinstanser enligt sändlista 2019-03-25 Dnr 2016/891 INFORMATION Val av utredningskorridor för fortsatt utredning av den planerade elförbindelsen Överby-Beckomberga Om elförbindelsen
Läs merFörlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun November 2016 Bg:
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merPlanerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun Maj 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merFörlängning av koncession Harsprånget Porjus-Vietas Befintlig 400 kv ledning
Förlängning av koncession Harsprånget Porjus-Vietas Befintlig 400 kv ledning Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning april 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens
Läs merANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.
ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter
Läs merANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merProjektorganisation. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.
Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Tillstånd och MKB enetjärn natur AB Uppdragsansvarig och utredare Utredare Kartor Bilden på framsidan visar den befintliga ledningskorsningen vid Sollefteå
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merLänsstyrelsernas roll i koncessionsprövning
Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning Heldagsseminarium om miljöprövning av elledningar 3 februari 2016 Fredrik Styrlander & Jeanette Asp Energimarknadsinspektionens remiss Länsstyrelsen är obligatorisk
Läs merAnsökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad
Bilaga 1 Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad Luleå kommun Norrbottens län 2017-06-02
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Läs merBEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne
GRANSKNINGSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Läs merSAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Läs merSträckning och tekniskt utförande
Grunden för ansökan Den nya ledningen mellan Lindbacka och Östansjö syftar till att förstärka stamnätet från östra Svealand, mot Västerås- och Örebroområdet för att därefter fortsätta söderut till Hallsbergområdet
Läs merGeneraldirektören Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 Eskilstuna
Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 Eskilstuna 2010-02-05 2009/133 ANSÖKAN Ansökan om nätkoncession för ny 400 kv växelströmsförbindelse Hallsberg - Östansjö Barkeryd Ansökan Affärsverket
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merÄndring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merDetaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merSamrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2
Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,
Läs merBehovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Läs merDnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Läs merKonsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Läs merSVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer
SVENSKA L KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarloiadsinspektionen Magnus Andersson Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2012-05-11 2010/123 YTTRANDE El dnr 2008-100114 Tidigare 2000-02996 Kommentarer till remissvar
Läs merBilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor
Samrådsredogörelse Bilaga M1 b Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Samordnare tillståndsfrågor Samråd och MKB NEKTAB Sågaregatan 22 46132 Trollhättan
Läs merBehovsbedömning för MKB november 2008
Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merSAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Läs mer