PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät."

Transkript

1

2 PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, SvK - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Framsida: 400 kv-ledningen Morgårdshammar- Lindbacka, hängd tillsammans med 400 kv-ledningen Himmeta-Lindbacka i gemensamma s.k. julgransstolpar. Bilden är tagen vid jordbruksmarken söder om det område som berörs av den planerade ombyggnaden.

3 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2012 var omsättningen cirka 9,8 miljoner kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats FÖRORD Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station, Karlslund, några kilometer nordväst om Örebro, i Örebro län. I samband med detta behöver den befintliga 400 kv-ledningen Himmeta- Lindbacka byggas om såväl nordost som söder om planerad station för att kunna ansluta till denna. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar de förväntade konsekvenserna av ombyggnaden av ledningen och är framtagen som underlag för koncessionsansökan enligt ellagen (1997:857). MKB:n behandlar de samlade konsekvenserna av ombyggnaden på båda sidor om stationen.

4 INNEHÅLL 5.4 Ljud 17 Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 3 SAMMANFATTNING 5 Bakgrund 5 Samråd 5 Förordat alternativ 5 Konsekvensbedömning INLEDNING Allmänt om Svenska kraftnät Bakgrund Syfte Avgränsning Metod SAMRÅD OCH TILLSTÅND ALTERNATIV Nollalternativ Förordat alternativ BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKON- SEKVENSER Bedömning och bedömningsgrunder Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Boendemiljö och bebyggelse Infrastruktur Planförhållanden MILJÖKONSEKVENSER I SAMBAND MED BYGGSKEDET Prövning och tillstånd Samrådsprocessen och samrådets genomförande Tidplan FÖRUTSÄTTNINGAR SAMLAD BEDÖMNING ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Miljömål Svenska kraftnäts miljöpolicy Miljökvalitetsnormer Säkerhet och beredskap VERKSAMHETSBESKRIVNING Aktuellt projekt Växelström Luftledning Nedmontering av gamla stolpar REFERENSER 26 Digitala källor 26 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er 26 Övrigt 26 BILAGOR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SAMT LJUDEFFEKTER Allmänt om elektriska och magnetiska fält Magnetfält och hälsoeffekter Magnetfält för aktuella ledningar 17

5 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station vid Karlslund. I anslutning till Karlslunds station behöver den befintliga 400 kv-ledningen Himmeta-Lindbacka byggas om och flyttas något så att den kan ansluta till planerad station. Den befintliga ledningen Himmeta-Lindbacka bryts upp och bildar de två ledningarna Himmeta-Karlslund och Karlslund-Lindbacka-Östansjö norrut respektive söderut från stationen. Den nya sammanlagda sträckan av ledningen är ca 940 m (borträknat den sträcka som utgörs av den planerade stationen), i ett landskap där det redan idag finns flertalet kraftledningar. Längs den befintliga ledningen planeras fyra stolpar att rivas inom en sträcka av en kilometer. Marken under den nedmonterade ledningen kan därefter återgå till skogsbruk, vilket gör att inget bortfall av brukningsbar mark kommer att ske till följd av ombyggnaden av ledningen. SAMRÅD Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun, fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter under juli till augusti 2013 (se bilaga 3). Länsstyrelsen i Örebro län fattade den 3 december 2013 beslut om att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan (se bilaga 4). FÖRORDAT ALTERNATIV Det förordade alternativet innebär att ledningen Himmeta-Lindbacka byggs om och flyttas något i anslutning till den planerade stationen Karlslund så att den kan ansluta till planerad station. De kvarvarande stolparna rivs och marken kan återgå till skogsbruk. KONSEKVENSBEDÖMNING Ombyggnaden av ledningen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för motstående intressen.

6

7 01. INLEDNING ALLMÄNT OM SVENSKA KRAFT- NÄT Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > Verka för en robust elförsörjning. 1.2 BAKGRUND Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station vid Karlslund, några kilometer nordväst om Örebro för att göra stamnätet i regionen mer driftsäkert. Den planerade stationen, som är den bakomliggande orsaken till ombyggnaden, behövs för att undvika s.k. överlaster på kraftnätet i regionen bl.a. i samband med den storskaliga vindkraftsutbyggnaden i Gästrikland och övriga Norrland samt utlandsförbindelsen Fenno-Skan 2. Den planerade stationen byggs för att möjliggöra överföring av el från norra Uppland och södra Gästrikland till Närkeområdet och därefter vidare söderut via förbindelsen SydVästlänken. I anslutning till Karlslunds station behöver två befintliga ledningar byggas om och flyttas något så att de ansluter till stationen. Den befintliga ledningen Himmeta-Lindbacka är en av dessa två ledningar som måste byggas om. I samband med ombyggnaden kommer den befintliga ledningen brytas upp till två nya ledningar med nya namn. Norr om Karlslund station bildas den nya ledningen Himmeta-Karlslund medan ledningen söder om stationen kommer att heta Karlslund-Lindbacka-Östansjö. Den sammanlagda nya sträckan av ledningen är ca 940 m (borträknat den sträcka som utgörs av den planerade stationen), i ett landskap där det redan idag finns flertalet kraftledningar. Den delen av ledningen som ska rivas är ca en km. 1.3 SYFTE En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i

8 8 övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. 3 miljöbalken). 1.4 AVGRÄNSNING Denna MKB beskriver bedömda konsekvenser vid ombyggnad och anläggning av nya ledningssträckor för ledningen Himmeta-Lindbacka. Området som berörs ligger i Örebro kommun, Örebro län. MKB:n behandlar de samlade konsekvenserna av ombyggnaden på båda sidor om stationen vid Karlslund. Tre stolpar rivs i samband med ombyggnaden. Konsekvenserna av det planerade projektet har bedömts för bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Konsekvensbeskrivningen har begränsats till att bara behandla miljöaspekter som är aktuella när det gäller ledningar. Således behandlas till exempel inte luftföroreningar och vibrationer. MKB:n redogör främst för konsekvenserna inom ett område som sträcker sig ett hundratal meter på var sida om den planerade ledningen. I de fall där ledningen kan tänkas påverka intressen på större avstånd, t.ex. vad gäller påverkan på landskapsbild, har konsekvenserna bedömts på en passande, större skala. I samband med byggnationen av den planerade stationen Karlslund kommer ytterligare en befintlig stamnätsledning (Morgårdshammar-Lindbacka) behöva byggas om en kortare sträcka närmast stationen, samt en helt ny 220 kv-ledning byggas. Påverkan och konsekvenser av den planerade stationen och av dessa ledningar behandlas separat. 1.5 METOD Konsekvensbedömningen är gjord utifrån följande underlag och metod: > Rapport för naturvärdesinventering > GIS-underlag från länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket > Översiktsplanen från Örebro kommun > Beräkningar av magnetfält. Redovisade magnetfältsdata bygger på beräkningar utifrån beräknade årsmedelströmmar > Information och synpunkter inkomna under samrådet Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kap 7, Bedömningsgrunder och miljökonsekvenser, samt bilaga 5.

9 02. SAMRÅD OCH TILLSTÅND PRÖVNING OCH TILLSTÅND För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tills vidare. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. I en ansökan om nätkoncession ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå, vilken i sin tur styrs av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Tillträde till berörda fastigheter säkerställs även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144). 2.2 SAMRÅDSPROCESSEN OCH SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Inom ramen för framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen krävs att Svenska kraftnät har samrått med de som kan komma att beröras av planerna. Reglerna för detta finns i 6 kap. 4 miljöbalken. Där framgår att den som avser att bedriva en verksamhet som kan betraktas som miljöfarlig verksamhet, vilket en kraftledning kan anses vara, ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), ska även samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda genomföras. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. I övrigt gäller att samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning. Beslut om att ombyggnaden inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan togs av Länsstyrelsen i Örebro län den 3 december 2013 (se bilaga 4). Samråd för ombyggnaden av den befintliga 400 kv-ledningen Himmeta-Lindbacka har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter samt den allmänhet som kan antas bli berörd. Samrådet gjordes genom ett informationsutskick till de myndigheter, fastighetsägare, organisationer, föreningar och företag som kunde antas bli berörda (bilaga 3). Information om ombyggnaden har även skett genom annonsering i dagspressen Nerikes Allehanda den 10 juli 2013 (bilaga 3). Samrådstiden pågick till den 30 augusti. Samrådet och vad som framkom under detta har beskrivits i en samrådsredogörelse (bilaga 3). 2.3 TIDPLAN Enligt gällande tidplan ska arbetena påbörjas under år 2014 för att planerad drifttagning under år 2015 ska möjliggöras.

10 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 MILJÖMÅL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 14 etappmål. De nationella miljökvalitetsmålen framgår enligt i den grå rutan till höger. De miljökvalitetsmål som i huvudsak berörs av den planerade ombyggnaden av ledningen beskrivs kort nedan, liksom hur Svenska kraftnät arbetar inom detta projekt för att uppnå dem: Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Här är det framför allt delmål 3, Elektriska och magnetiska fält, som berörs. Riskerna med fälten ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Svenska kraftnät har utifrån myndigheternas rekommendationer utarbetat en policy som säger att vid byggandet av en ny ledning ska det tillses att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Arbeten med fundament kan påverka grundvattenförekomster. Svenska kraftnät kommer att vidta flera åtgärder för att förebygga föroreningar av grundvattnet. De 16 nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv

11 11 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. En kraftledning i skogsmark innebär att skogen permanent kommer att avlägsnas i kraftledningsgatan, vilket motverkar miljömålet. För att mildra skadan kommer Svenska kraftnät att lämna både stående och liggande död ved och bärande buskar i kraftledningsgatan där så är möjligt ur säkerhetssynpunkt. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människor bör bl.a. inte utsättas för skadliga bullerstörningar eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker. Längs den sträcka av ledningen som byggs om kommer ingen bebyggelse att ligga inom det avstånd från ledningen där det genomsnittliga magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla. Se vidare om magnetfält och Svenska kraftnäts magnetfältspolicy under kapitel 5. Under byggfasen kommer arbetet att styras så att ev. bullrande arbete utförs dagtid. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. Den planerade ledningen kommer att påverka vissa arters livsmiljö negativt medan andra arter kommer att gynnas. Vissa åtgärder kommer att vidtas för att gynna den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna, t.ex. kommer bärande buskar och död ved att sparas i ledningsgatan REGIONALA MILJÖMÅL Varje länsstyrelse har möjlighet att arbeta fram regionala miljömål, baserade på de nationella miljökvalitetsmålen. Mellan åren arbetade Örebro län, tillsammans med länets kommuner, landstinget och Skogsstyrelsen efter regionalt uppsatta mål. I dagsläget har länet inga regionala miljökvalitetsmål uppsatta utan arbetar istället utifrån de preciseringar som finns i de nationella målen LOKALA MILJÖMÅL Örebro kommun har valt att fokusera sina uppsatta lokala miljömål till områdena Klimat, Biologisk mångfald, Giftfri miljö, Vatten samt God bebyggd miljö. Vardera av dessa område innefattar något eller flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Denna MKB fördjupar sig inte i de lokala miljömålen eftersom den planerade ombyggnaden av ledningen inte påverkar måluppfyllelsen för de lokala målen annorlunda än den gör för de nationella målen. 3.2 SVENSKA KRAFTNÄTS MILJÖ- POLICY Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens* miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och

12 12 metoder > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet * Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inkl. de egna gasturbiner som ingår i störningsreserven. 3.3 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes i samband med miljöbalken Enligt 5 kap. i miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, - eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > olika föroreningar i utomhusluften (2010:477) > olika parametrar tillhörande vattenförekomster (2004:660, 2000/60/EG, 2008/105/EG, 2006/118/EG) > olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (2001:554) > omgivningsbuller (2004:675) De miljökvalitetsnormer som bedöms omfattas av aktuellt projekt är miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Den planerade ledningen kommer att korsa ett dike just norr om den planerade stationen. Detta dike rinner idag söder om stationen, men planeras ledas om i samband med att stationen byggs. Den planerade ledningen berör inget skyddsområde för vattentäkt, men däremot ligger den planerade ledningen inom ett mycket stort område som pekats ut som drickvattenförekomst (Närkeslätten ID SE ) och som därmed ska skyddas mot föroreningar som kan ha skadliga effekter för människors hälsa. Planer finns även att utvidga skyddsområdet kring vattentäkten Bista-Jägarbacken samt att inrätta ett vattenskyddsområde kring Svartån. Dessa planer är dock än så länge under utredning och inga offentliga gränser finns föreslagna för dessa. Vare sig anläggningsarbeten eller arbeten under drifttiden, t.ex. underhåll, bedöms medföra så omfattande konsekvenser för de angivna vattenförekomsterna att det skulle försvåra eller öka risken att vattenförekomsterna inte kan uppfylla beslutade miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den planerade ledningen inte stå i strid med någon miljökvalitetsnorm. 3.4 SÄKERHET OCH BEREDSKAP Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar (luftledningar och kablar) finns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 3) samt ändringsföreskrifterna (ELSÄK- FS 2010:1 3). Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över lågfrekventa elektromagnetiska fält från kraftledningar och stationer. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd i (SSMFS 2008:18) om en grundläggande begränsning av allmänhetens exponering tillämpas. Genom olika författningar ställer samhället krav på att elförsörjningens infrastruktur ska göras mera motståndskraftig och uthållig mot skador som kan uppstå av olika skäl, bland annat till följd av extrema väderförhållanden. Lämpliga åtgärder för att öka robustheten kommer därför att vidtas i samband med till- och utbyggnader inom elförsörjningen. När det gäller beredskap vid eventuella fel kommer ett specialavtal att upprättas mellan Svenska kraftnät och det bolag som utför reparationsarbetet. Avtalet innebär bland annat att personal skall finnas till hands för att omedelbart starta upp ett reparationsarbete.

13

14 14 långa avstånd. 4.3 LUFTLEDNING LEDNING OCH STOLPTYPER Av de fyra nya stolpar som kommer att behöva uppföras i samband med ombyggnaden planeras den mest södra vara en s.k. julgransstolpe (se figur 4.2), medan resterande planeras att vara portalstolpar i stål (se figur 4.2), vinkelstolpar alternativt korta julgransstolpar. Ledningarna har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se figur 4.2. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på julgransstolpen blir ca 52 m medan de andra typerna av stolpar blir ca 35 meter upp till topplinan. Jordningen av stolparna sker genom att en genomgående jordlina grävs ner. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation FUNDAMENT Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentsbockar och slipers, fundamentbockar i berg, fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament. Den impregnering som används till slipers är vanligen kreosotimpregnering. Fundamentslipers som grävs ner måste hålla i mer än ett halvt sekel vilket gör att kreosotimpregnering är det främsta alternativet i dagsläget. Rörligheten av miljöfarliga ämnen i impregneringen är låg, dvs. föroreningarna stannar i närheten av fundamenten. Betongstålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen är dock inte problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Figur 4.2. Stolptyper som kommer att användas längs de nya sträckningen av ledningen. Överst: En s.k. julgransstolpe som används för att hänga två ledningar i samma stolpe, i mitten: en ostagad portalstolpe som används i skogsmark LEDNINGSGATA OCH MARKBEHOV Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa måste bl.a. en kraftlednings faslinor hängas över en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd på tio meter mellan kraftledningar och byggnader. De sträckor av Himmeta-Lindbackaledningen som planeras byggas om är sammanlagt ca 940 meter och berör uteslutande skogsmark. I skogsmark krävs en ledningsgata (som kan vara ca 44 m) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation, se figur 4.3. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning. Detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan (dvs sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller.

15 15 Utöver den mark som ledningen tar i anspråk i drift kommer ytterligare mark att tillfälligt behövas då ledningen ska byggas, t.ex. uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och då fundamenten till stolparna gjuts. Detta regleras i separata avtal med berörda fastighetsägare. 4.4 NEDMONTERING AV GAMLA STOLPAR I samband med ledningen byggs om och flyttas kommer de gamla stolpar som inte längre behövs att monteras ner. Fundamenten till de gamla stolparna är uppbyggda av platsgjuten betong eller träslipers med en stålkonstruktion ovanför. Slipers ligger vanligen på 1,5 2 m djup. Generellt kommer fundamenten för de gamla stolparna att avlägsnas till ca 80 cm under markytan och marken kommer att återställas till brukbart skick. Eventuella kreosotimpregrenade slipers kommer att lämnas kvar, men om så krävs kan de komma att avlägsnas i framtiden. Figur 4.3. Principskiss över ledningsgata i skogsmark.

16 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SAMT LJUDEFFEKTER 5.1 ALLMÄNT OM ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen ELEKTRISKA FÄLT Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning MAGNETISKA FÄLT Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 5.2 MAGNETFÄLT OCH HÄLSOEF- FEKTER Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av långtidsexponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan

17 17 uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTSPO- LICY Svenska kraftnät följer de försiktighetsprinciper som Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. 5.3 MAGNETFÄLT FÖR AKTUELLA LEDNINGAR Årsmedelströmmen har beräknats till 500 A norr om den planerade stationen och 700 A söder om den planerade stationen. Utifrån dessa värden har magnetfältsnivåerna beräknats. I aktuellt projekt uppnås Svenska kraftnäts magnetfältspolicy om 0,4 mikrotesla på 43 meters avstånd från ledningen norr om den planerade stationen. Söder om planerad station planeras ledningen att byggas ihop med den f.d. ledningen mellan Morgårdshammar och Lindbacka och bilda ledningen Karlslund-Lindbacka-Östansjö. Söder om den planerade stationen har värden för magnetfältsnivåerna beräknats för den sammanbyggda ledningen. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy om 0,4 mikrostela uppnås på 88 meters avstånd väster om de sammanbyggda ledningarnas mitt och på 90 meters avstånd öster om de sammanbyggda ledningarnas mitt. Dessa avstånd är konservativt beräknade vilket innebär att det finns en viss marginal. 5.4 LJUD Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas). Ljudeffekterna är spänningsberoende och sjunker med spänningsnivån. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar.

18 ALTERNATIV 6.1 NOLLALTERNATIV Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Med nollalternativ avses i det här fallet att station Karlslund inte byggs och Himmeta-Lindbackaledningen därmed inte behöver byggas om. Detta skulle innebära att stamnätet i regionen inte skulle bli lika driftsäkert. Den planerade stationen, som är den bakomliggande orsaken till ombyggnaden, behövs för att undvika s.k. överlaster på kraftnätet i regionen bl.a. i samband med den storskaliga vindkraftutbyggnaden i Gästrikland och övriga Norrland samt utlandsförbindelsen Fenno-Skan 2. Den planerade stationen byggs om för att möjliggöra överföring av el från norra Uppland och södra Gästrikland till Närkeområdet och därefter vidare söderut via SydVästlänken. 6.2 FÖRORDAT ALTERNATIV Det förordade alternativet innebär att ledningen Himmeta-Lindbacka byggs om vid den planerade stationen Karlslund så att den ansluter till stationen enligt figur 1.1., så att stationen kan anslutas till stamnätet. stationen har ett alternativ övervägts som innebär en skarp vinkel direkt norr om stationen. Detta alternativ skulle innebära en kortare sträcka ny ledningsgata än det valda förslaget (ca 100 m jämfört med 350 m i valt alternativ). I de alternativet skulle två fler Anledningen till att detta alternativ valdes bort är att två fler vinkelstolpar skulle behöva anläggas än i det förordade alternativet. Detta skulle medföra en kraftig kostnadsökning samt ett ökat markintrång vid stolpplatserna då vinkelstolpar till sin utformning är större och de är stagade i en större omfattning. Man har även övervägt att bygga ut den befintliga stationen i Lindbacka, istället för att bygga den nya stationen Karlslund. Lindbacka station ligger dock närmare bebyggelse än den planerade stationen. En utbyggnad av den befintliga stationen skulle även innebära en större påverkan på landskapsbilden än en nybyggd station vid Karlslund då denna planeras i uteslutande skogsmark. Att bygga ut Lindbacka station är inte heller driftsäkerhetsmässigt lämpligt, eftersom stamnätsstationer inte bör bli för stora eftersom deras sårbarhet då ökar. Sammantaget bedöms det därför som bättre ur både miljömässig, driftteknisk och ekonomisk synpunkt att bygga den planerade stationen Karlslund framför att bygga ut den befintliga stationen. 6.3 AVFÖRDA ALTERNATIV På den södra sidan om den planerade stationen finns inga avförda alternativ. På den norra sidan av

19

20 KONSEKVENSER Värdet av det landskap som passeras bedöms vara litet med avseende på landskapsbild. De planerade ledningarna går genom ett skogslandskap och syns därför inte så mycket. Därmed bedöms ombyggnadens påverkan på landskapsbilden vara liten. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget vara obetydliga. 7.3 NATURMILJÖ BESKRIVNING Inga sedan tidigare kända områden med höga naturvärden finns i området. En naturvärdesinventering utfördes längs de sträckor som berörs av den planerade ombyggnaden i maj 2013, se bilaga 6. Naturen i området som berörs av den planerade ombyggnaden består av produktionsskog. Inga delar med höga naturvärden lokaliserades längs de sträckor som kommer beröras av de nya ledningssträckningarna. Fundament kommer att lämnas kvar i marken vid rivning av gamla stolpar. Detta bedöms dock inte komma att få någon påtaglig påverkan på naturmiljön i området i framtiden KONSEKVENSER Produktionsskogens karaktär gör att värdet av naturmiljön som berörs av de planerade ledningarna bedöms vara litet. Ombyggnadens påverkan på naturmiljön bedöms också som liten och konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga. 7.4 KULTURMILJÖ BESKRIVNING Det finns inga kända kulturmiljövärden i området där de nya ledningarna planeras, se bilaga KONSEKVENSER Värdet av den kulturmiljö som berörs bedöms vara litet eftersom inga kulturmiljövärden finns. Därmed bedöms ombyggnadens påverkan och konsekvenser för kulturmiljön vara obetydliga BESKRIVNING Området kring de planerade nya ledningssträckorna består av skogsmark som domineras av kraftledningsgator, hyggen och täta skogsbestånd som inte bedöms ha särskilda värden för friluftsliv. Det finns motionsleder i skogsområdet öster om det område som berörs av den planerade ombyggnaden och stationen, men dessa ligger några hundra meter från ledningen (se bilaga 1 2). Under byggtiden kan friluftslivet i närheten av området påverkas av ett visst buller från maskiner. Det finns flera jakttorn och en viltmatning i närheten av de planerade nya ledningssträckorna. Området används främst för jakt på fågel och rådjur. Enligt Örebro jaktkrets har området ingen större betydelse för jakt och kraftledningar ger i allmänhet ingen större negativ påverkan på jakt KONSEKVENSER Värdet av området för rekreation och friluftsliv bedöms vara litet på grund av skogens karaktär och låga betydelse för jakt. Påverkan av de planerade ledningarna bedöms vara liten. Den planerade ombyggnaden tar inte mer mark i anspråk jämfört med nuläget. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms således bli obetydliga. 7.6 NATURRESURSER BESKRIVNING Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. I det aktuella fallet kommer dock de stolpar som inte längre behövs efter ombyggnaden att rivas och ingen nettoförlust av brukningsbar mark kommer att ske. Ledningen ligger ca två kilomerter från ytterkanten av vattenskyddsområdena Bista-Jägarbacken respektive Skråmsta (se bilaga 1). Vid rivningen av de befintliga stolpar som inte längre behövs kommer fundament lämnas kvar i marken. Detta bedöms dock inte komma att få någon påtaglig påverkan på möjligheten att bruka marken eller skogsmarkens produktivitet i området i framtiden KONSEKVENSER 7.5 REKREATION OCH FRILUFTSLIV

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun Maj 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

SVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer

SVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer SVENSKA L KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarloiadsinspektionen Magnus Andersson Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2012-05-11 2010/123 YTTRANDE El dnr 2008-100114 Tidigare 2000-02996 Kommentarer till remissvar

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09 Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09 Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län Bilaga M2 Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Fortum Distribution

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad Underlag för samråd Mars 2014

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

PROJEKTNYTT 2015 04 20 SVENSKA KRAFTNÄT SKOGSSÄTER-STENKULLEN

PROJEKTNYTT 2015 04 20 SVENSKA KRAFTNÄT SKOGSSÄTER-STENKULLEN PROJEKTNYTT #4 2015 04 20 SVENSKA KRAFTNÄT SKOGSSÄTER-STENKULLEN Svenska kraftnät planerar att förstärka stamnätet med en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen Markupplåtelse

Läs mer

Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03

Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03 Samrådsunderlag Ny 130 kv kraftledning vid Ugglarp. Förstärkning av regionnätet till Ängelholm och Grevie inom Ängelholm och Klippans kommuner (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Koncessioner och kommunikation 2011-06-21 PROTOKOLL FORSMARK-STACKBO Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Närvarande från Svenska Kraftnät Anna Meder, projektledare Jenny Stern, ansvarig tillståndsärenden Mikael

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun

Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 2 Dalarnas län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 2 Dalarnas län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 2 Dalarnas län Likströmsledning Dannebo-Finnböle Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen,

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kablifiering av del av 45 kv-ledning L118 vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Juni 2015 PROJEKTORGANISATION Ellevio

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Södra benet Kraftledning mellan Stenkumla och Näs

Södra benet Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Gotlands Elnät AB Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Göteborg 2014-12-19 Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Datum 2015-01-02 Uppdragsnummer 1320005098 Utgåva/Status Slutversion Nicklas Eriksson Projektledare

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING

Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Behovsbedömning Kalmar den 15 oktober 2010 Rev. den 4 mars 2013 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB ANTAGANDEHANDLING Behovsbedömning MKB

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer