ghix DECEMBER 2013 KAN MAN LITA P A NYHETERNA?

Transkript

1 ghix DECEMBER 2013 KAN MAN LITA P A NYHETERNA?

2 ghix I DETTA NUMMER s MER PA NATET TON ARINGAR M ANADENS TEMA Kan man lita p a nyheterna? SIDAN 4 7 r Fa svar fran Bibeln pa manga fragor som unga staller sig, till exempel: Vad gor jag om andra pratar om mig? Vad behover jag veta om sexting? Se hur Bibeln kan hjalpa tonaringar att hantera svara situationer de kan raka ut for. (G a till BIBELNS PRAKTISKA V ARDE > TON ARINGAR.) 3 BLICK PA VARLDEN 8 LANDER OCH FOLK Ett besok i Brasilien 10 BIBELNS SYN Jesus 12 HJALP FOR FAMILJEN Hur man blir battre pa att lyssna 14 Tistelfjarilen mysteriet som fick sin losning 15 Ämnesregister for Vakna! SLUMP ELLER FORMGIVNING? Lagringskapaciteten hos DNA BARN r Las tecknade serier hamtade fran Bibeln. Anvand projektuppgifterna for att hjalpa dina barn att lara sig mer om personer och moralprinciper i Bibeln. (G a till BIBELNS PRAKTISKA V ARDE > BARN.) Vol. 94, No. 12 / Monthly / SWEDISH Upplaga: pa 99 sprak Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom frivilliga bidrag (plusgiro ). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens overs attning av Den heliga skrift studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar. Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/Taunus. Vakna! (ISSN ) utges pa svenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson. Awake! (ISSN X). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices. POSTMASTER:Send address changes to Awake!, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Printed in Germany. Vill du veta mer eller faengratisbibelkurs? Gainp a eller skriv till: JEHOVAS VITTNEN, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. For lasare i FINLAND: PB 68, FI Vanda, Finland. En komplett lista over adresser finns pa

3 BLICK P A V ARLDEN USA En undersokning visar att nastan en tredjedel av alla fotgangare är okoncentrerade nar de korsar livligt trafikerade gator for att de lyssnar pa musik, talar i telefon och sa vidare. Det farligaste är att sms:a. Det tog 18 procent langre tid for dem som sms:ade att korsa en vag, och det var 4 ganger troligare att de gick mot rott ljus, gick över pa ett olampligt stalle eller gick över utan att titta åt bada hall. SPANIEN Mellan 5 och 10 procent av de langtidsarbetsl osa utelamnar universitetspoang och yrkeserfarenheter fran sina cv:n for att inte framsta som överkvalificerade for de jobb de soker. NIGERIA Kvinnor som hamtas fran Nigeria till Europa av manni- skohandlare tvingas svara en tystnadsed under en voodooliknande ritual. For att kunna styra kvinnorna och vara sakra pa deras lydnad som sexslavar utnyttjar manniskohandlare deras djupa fruktan for att straffas av onda andar. VARLDEN Rok fran primitiva eldstader inomhus anses vara en av de framsta dodsorsakerna i utvecklingslander, dar fyra miljoner årligen dor av sjukdomar i luftvagarna orsakade av rok. Forskare sager att de skadliga kemiska ämnen som frigors fran tra- eller koleldar är lika dodliga som gifterna i cigarettrok. 3 Eldstad: Ami Vitale.

4 M ANADENS TEMA Kan man lita p a nyheterna? MANGA är skeptiska till de nyheter som presenteras i tv, radio och dagspress. I en gallupundersok- ning som gjordes i USA 2012 fick deltagarna uppge i vilken utstrackning de litade pa att nyheterna var korrekta, objektiva och sakliga. Sex av tio valde antingen alternativet inte mycket eller inte alls. Finns det skal att vara sa skeptisk? Journalister och organisationer uppger i allmanhet att deras mal är att leverera korrekta och informativa nyheter. Men det finns and a anledning att vara uppmarksam. Har foljer nagra skal: MEDIEMOGULER De framsta nyhetsformedlarna ägs av ett litet antal maktiga bolag. Det är ofta dessa nyhetsmedier som styr vad som bevakas, hur det bevakas och vilken plats det far i rapporteringen. Eftersom de flesta bolag är vinstdrivande kan de beslut som fattas av nyhetsmedierna paverkas av ekonomiska intressen. Nyheter som skulle kunna sanka ägarnas vinsterkanske far gaobem arkt forbi. MYNDIGHETER Mycket av det som behandlas i medierna handlar om myndigheter. De vill ha allmanhetens stod for sina representanter och sin verksamhet. Och eftersom medierna behover uppgifter fran myndigheterna kan bada parter ibland tjana paatt samarbeta. r Hitta svar p a fler bibelfr agor p a

5 O ARLIGHET REKLAM I de flestalander behover nyhetsmedierna sjalva finansiera sin verksamhet, och majoriteten gor det genom reklam. I amerikanska tidskrifter star reklamen for mellan 50 och 60 procent av intakterna, i dagstidningar for 80 procent och i kommersiella tv- och radiokanaler for 100 procent. Annonsorer- na vill naturligtvis inte sponsra program som framstaller deras produkter eller verksamhet i dalig dager. Om de inte tycker om de nyheter som produceras kan de val- jaatt kopa reklamplats nagon annanstans. Detta gor att redaktorer ibland haller tillbaka nyheter som kan vara ofordelaktiga for annonsorerna. Allajournalister är inte ärliga. En del hittar pa sina nyheter. For nagra år sedan ville en japansk reporter dokumenterahurdykare forst orde korallerna i Okinawa. Nar han inte hittade nagra skadade koraller, for- storde han nagra sjalv och fotogra- ferade dem. Bilder kan dessutom manipuleras for att vilseleda allman- heten. Bildredigeringsprogrammen har blivit allt battre, och ibland ärdet sa gott som omojligt att se vad som är äkta och inte. VINKLING En nyhet kanvara hur val underbyggd som helst, men det är journalisten som avgor hur fakta presenteras. Vad skatas med, och vad skautelamnas? Ett fotbollslag kanske har forlorat en match med tva mal. Detta är ett faktum. Men narorsaken till forlusten ska forklaras kan journalistenvalja manga olikavinklingar. UTEL AMNADE FAKTA Naren journalist valjer huren story ska presenteras utelamnar han ofta detaljer som skulle gora den komplicerad eller vacka fragor. Detta gor atten del fakta överdrivs och andra tonas ner. Nyhetsankaren och reportrar har ofta bara nagon minut pasig att beratta en komplicerad historia, och darf or kan viktigadetaljer utelamnas. Vakna! december

6 KONKURRENS De senaste årtiondena har antalet tv-stationer ökat rejalt, och tittarna är inte langre beredda att se lika lange pa en och samma kanal. For att halla intresset uppe maste nyhetsstationerna darf or erbjuda nagot unikt och underhallande. Boken Media Bias kommenterar utvecklingen sa har: Tv-nyheterna blev ett enda langt bildspel som skulle locka ellerchocka, och inslagen blev forkortade for att matcha tittarnas allt kortare talamod. FELAKTIGA ANTAGANDEN Saklig rapportering är inte sal att som man kan tro. Det som tycks vara sant i dag kan avslojas som felaktigt i morgon. En gang trodde man att jorden lag i centrum av vart solsystem. Men nu vet vi att jorden kretsarkring solen. MISSTAG Även den basta journalist är bara manniska och gor misstag. En felstavning, ett felplacerat komma, ett grammatiskt fel allt detta kan for andra inneborden i en mening. Fakta kanske inte kontrolleras tillrackligt. Och siffror är luriga. En journalist som är stressad inforen deadline kan latt skriva i stallet for ghix DECEMBER 2013 KAN MAN LITA P A NYHETERNA? Om den h ar tidskriften Det ligger noggrann research bakom tidskriften Vakna! Vi bemodar oss om att verifiera varje uppgift, siffra och citat. Tidskriften är inte paverkad av kommersiella intressen, aktivister eller politiska krafter. Den finansieras genom frivilliga bidrag. Utgivarna anser att Bibeln är Guds ord och att man kan lita pa det som star dar.

7 Behovet av balans Även om det inte är forst andigt att tro pa allt man hor och laser, betyder inte det att inget gar att lita pa. Det basta är att vara lagom skeptisk samtidigt som man behaller ett öppet sinne. Bibeln sager: Provar inte örat orden, liksom gommen smakar pa maten? (Job 12:11) Har kommer nagra tips pa hur man kan prova det man hor och laser: NYHETSFORMEDLARE: Kommer nyheten fran en palitlig och sakkunnig person ellerorganisation? Har programmet eller publikationen rykte om sig att ägna sig åt serios rapportering eller skandaljournalistik? Vem finansierar nyhetsformedlingen? KALLOR: Framgar det att det liggermycket research bakom? Är det bara en kalla som ligger till grund? Är kallorna tillforlitliga, sakliga och objektiva? Är de balanserade, eller har de valts for att stodja en viss synvinkel? SYFTE: Fraga dig sjalv: Ar framsta syftet med inslaget eller artikeln att informera eller att underhal- la? Fors oker man framja eller sal- ja nagot? TON: Om tonen är upprord, sarkastisk eller mycket kritisk tyder det pa att inslaget är ett angrepp och inte en saklig analys. OVERENSSTAMMELSE: Stammer uppgifterna med det som sags i andra artiklar? Om olika rapporter skiljer sig åt finns det skal att vara misstanksam. AKTUALITET: Är informationen tillrackligt farsk for att vara relevant? Det som ansags vara sant for 20 år sedan kanske ifraga- satts i dag. Om det å andra sidan handlar om nagot som precis har hant kan informationen vara ofullstandig och osaker. Sa hur är det da? Kan man lita pa nyheterna? Den vise Salomo gav ett bra rad: Den oerfarne tror varje ord, men den kloke aktar pa sina steg. (Ordspraksboken 14:15) 7

8 L ANDER OCH FOLK BRASILIEN Ett bes ok i Brasilien Amazonas flodomr ade B R A S I L I E N BRAS ILIA Rio de Janeiro BRASILIEN befolkades ursprungligen av jordbrukare, jagare och samlare. Upptacktsresande fran Portugal tog med sig katolicismen, och med tiden byggdes manga kyrkor och kapell en del utsmyckade med trasniderier tackta med bladguld. Fran mitten av 1500-talet till mitten av 1800-talet skeppades omkring fyra miljoner afrikaner till Brasilien for att arbeta som slavar pa plantagerna. De for- de med sig sina ceremonier som med tiden utveckla- des till afro-brasilianska kulter som macumba och candombl e. De afrikanska influenserna marks tydligt i brasiliansk musik, dans och matkultur. Den traditionella ratten feijoada är en variant pa en portugisisk matratt. Det är en gryta som bestar av olika sorters kott och svarta bonor och som serveras med ris och kal. Pa och 1900-talet emigrerade miljontals manniskor fran bland annat Japan och Europa (huvudsakligen fran Italien, Polen, Spanien och Tyskland) och blev en del av befolkningen. Sidan 8 och 9: Rio de Janeiro: Johannes Mann/Corbis; feijoada: Marco Andras Est/age fotostock; flodomr ade: Juan Carlos Mu noz/age fotostock.

9 Feijoada är en traditionell brasiliansk matratt. En tukan. I Amazonas flodomrade finns varldens storsta regnskog. I dag finns det omkring Jehovas vittnen i Brasilien i mer än forsamlingar, och de leder tillsammans mer än bibelstudier. Det finns ocksa 31 resande byggteam som tillsammans med lokala vittnen årligen bygger och renoverar 250 till 300 moteslokaler, sa kallade Rikets salar. Sedan mars 2000 har 3647 sadana har projekt fardig- stallts. VISSTE DU? Amazonfloden är åtminstone 650 mil lang och har storre avrinningsomrade än nagon annan flod. SNABBFAKTA Folkm angd: Huvudstad: Bras ılia Sprak: Portugisiska och mer än 180 inhemska sprak. Namn: Landets namn kommer fran bresiljetra (Caesalpinia echinata), uppskattat for sin eldroda farg som man kan farga textilier med. Klimat: Varmt och fuktigt i norr, tempererat i soder, med enstaka snofall i bergen pa vintrarna. Areal: Brasilien tacker nastan halva Sydamerikas yta. Dess flodsystem är ett av varldens storsta. Vakna! december

10 BIBELNS SYN JESUS JESUS Är Jesus Gud? Ingen manniska har nagonsin sett Gud. (Johannes 1:18) VAD MANNISKOR SAGER Manga tror inte att Jesus är Gud. Andra daremot pekar pa verser i Bibeln dar det kan verka som att Jesus är jamlik Gud. VAD BIBELN SAGER Bibeln framstaller inte Jesus som den Allsmaktige eller som jamlik Gud. Tvartom visar den tydligt att Jesus är underordnad Gud. Dar kan man lasa Jesus egna ord: Fadern är storre än jag. (Johannes 14:28) Den sager ocksa: Ingen manniska har nagonsin sett Gud. (Johannes1:18) Jesus kan alltsa inte vara Gud eftersom manga manniskor faktiskt sag Jesus. Jesus forsta larjungar pastod inte att han var Gud. Evangelieskribenten Johannes sa till exempel om sina skildringar: Dessa har skrivits ner for att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son. (Johannes 20:31) Bibeln lar inte att Gud har fatt barn med en bokstavlig hustru. I stallet kallas Jesus for Guds Son darf or att han skapades direkt av Gud och har samma egenskaper som sin Far. r P a hittar du svaren p a fler bibliska fr agor.

11 VAD MANNISKOR SAGER Manga firar jul den 25 december eftersom man menar att Jesus foddes da. Andra firar hans fodelse i borjan av januari. VAD BIBELN SAGER Bibeln anger inte vilket datum Jesus fod- des. Men den berattar att vid tiden for hans fodelse fanns det... herdar som bodde utomhus och holl vakt om natten över sin hjord. (Lukas 2:8) Det är inte sarskilt troligt att de har herdarna lat sina hjordar vara utomhus i december eller januari. Varfor inte det? Omradet dar Jesus foddes är som kallast i decemberoch januari. Bibeln berattar att manniskor under den tiden pa året darrade... pa grund av det kraftiga regnet. (Esra 10:9, 13, Svenska Folkbibeln; Jeremia 36:22) Det var ingen tid da herdarna bodde utomhus med sina hjordar. N ar p a året f oddes Jesus? I samma trakt fanns det... herdar som bodde utomhus och holl vakt om natten över sin hjord. (Lukas 2:8) Kom Jesus verkligen tillbaka efter sin d od? VAD MANNISKOR SAGER Somliga menar att ingen, inte ens Jesus, kan komma tillbaka fran de doda. VAD BIBELN SAGER Jesus larde sina efterfoljare att han skulle fa utsta manga lidanden... och bli dodad och bli uppvackt pa tredje dagen. (Matteus 16:21) Bibeln berattar att han efter sin dod och uppstandelse visade sig for mer än 500 personer. (1 Korinthierna 15:6) Dessa ögonvittnen var helt övertygade om att han hade uppvackts fran de doda. De var till och med redo att do for den övertygelsen! (Apostlagarningarna 7:51 60; 12:1, 2) VAD DET HAR FOR BETYDELSE Bibeln lar att Jesus dod och uppstandelse gor det mojligt for alla manniskor att fa uppleva Guds lofte om ett paradis pa jorden. (Psalm 37:11, 29; Uppenbarelseboken 21:3, 4) Tack vare att Jesus och hansfar, den allsmaktige Guden, älskar oss har vi hoppet att fa leva lyckliga for evigt i det har paradiset. (Johannes3:16; Romarna 6:23) Gud uppvackte honom [Jesus] fran de doda. (Apostlag arningarna 3:15) Vakna! december

12 HJ ALP F OR FAMILJEN ÄKTENSKAP Hur man blir battre pa att lyssna UTMANINGEN Du lyssnar ju inte pa mig!, sager din partner. Det gor jag visst, tanker du. Hur som helst uppfattade du inte vad hon sa, och det leder till ännu ett gral. Du kan undvika sadana har gral. Men forst maste du forst a varfor du missar viktiga saker nar din partner pratar även om du tycker att du lyssnar. I I den har artikeln vander vi oss till man, men principerna galler naturligtvis bade man och kvinnor. VARFOR DET BLIR SA HAR Du är splittrad, trott eller bade och. Barnen skriker och tv:n skranar samtidigt som du funderar pa en sak som hande pa jobbet. Da borjar din fru prata med dig, nagot om att ni ska ha gaster i kvall. Du nickar och haller med, men horde du egentligen vad hon sa? Formodligen inte. Du drar forhastade slutsatser. Det har har kallats for en for odande form av tankelasning. Du utgar fran att det finns nagot mer bakom orden, nar det i sjalva verket kanske är du som laser in for mycket. Din fru kanske sager: Du har jobbat mycket övertid den har veckan. Du tar det som kritik och sager: Det är inte mitt fel! Det är for att du gor av med en massa pengar som jag maste jobba sa mycket. Det var faktiskt ingen anklagelse!, skriker hon, som egentligen bara ville foresl a en lugn helg tillsammans. Du fors oker komma med snabba losningar. Ibland vill jag bara beratta hur jag kanner det, sager Mia, men Micke vill hela tiden tala om hur jag ska losa problemet. Jag vill inte ha en losning. Jag vill bara att han ska for- sta hur jag kanner. Vad är problemet? Micke är helt in- riktad pa att tanka ut en losning. Det gor att han formod- ligen missar en del, eller allt, som Mia sager. Hur kan du bli en battre lyssnare, oavsett vad problemet beror pa? Vissa namn i artikeln har ändrats. r P a finns mer hj alp f or familjer.

13 VAD DU KAN GORA Lat inget stora din uppmarksamhet. Din fru har nagot viktigt att beratta, men är du uppmarksam? Kanske inte. Dina tankar kan vara nagon helt annanstans. Om det är sa, latsas inte lyssna. Lagg om mojligt allt annat åt sidan, eller ocksa kanske du kan fraga om det gar bra att prata om det lite senare. (Biblisk princip: Jakob1:19) Bestam er for att inte avbryta varandra. Motsta frestelsen att avbryta eller protestera nar det är din tur att lyssna. Du far prata sedan. Just nu ska du bara lyssna. (Biblisk princip: Ordspraksboken 18:13) Stall fragor. Det har kommer att gora att du battre for- star vad dinpartner menar. Mia, som citerades tidigare, sager: Jag tycker om nar Micke staller fragor. Det visar att han är intresserad av det jag sager. Lyssna efter det som inte sags. Lagg marke till kroppsspraket, blicken och tonfallet. Det är bra kanske egentligen betyder det är inte bra, beroende pa hur det sags. Du erbjuder dig aldrig att hjalpa till kan betyda jag kanner att jag inte betyder nagot for dig. Fors ok greppa det som inte sags. Annars kanske det slutar med att ni tjafsar om ord och formuleringar i stallet for vad ni egentligen menade. Fortsatt lyssna. Sla inte dov orat till eller ga i vag om du inte tycker om nagot som sags. Hur gor du till exempel om du far kritik? Fortsatt lyssna, sager Gregory, som varit gift i över 60 år. Tank verkligen över det din äktenskapspartner sager. Det kraver viss mognad, men det lonar sig. (Biblisk princip: Ordspraksboken 18:15) Visa uppriktigt intresse for din partner. Att lyssna aktivt är inte bara en fraga om teknik, utan en karlekshand- ling. Om du visar uppriktigt intresse for det din partner sager, kommer du att lyssna, inte for att du maste utan for att du vill. Da foljer du Bibelns rad: Tank pa varandras intressen och inte bara pa era egna. (Filipperna 2:4, GoodNews Translation) ANVANDBARA BIBELSTALLEN Varje manniska skall vara snar till att hora, sen till att tala. (Jakob 1:19) Nar nagon svarar innan han har hort vad saken galler, är det dar- skap fran hans sida och en for- ödmjukelse. (Ordspraksboken 18:13) Den vise lyssnar och lar. (Ordspraksboken 18:15, Bibel 2000) NAR DET ÄR DU SOM PRATAR Du kanske fors oker prata med din fru nar hon är i ett annat rum eller är upptagen med na- got annat. Men kan hon da hora vad du sager? Det kan vara batt- re att vanta tills hon är klar med det hon gor eller ta det vid ett annat tillfalle. (1 Petrus 3:8) Vi kan ta ett bibliskt exempel: Nar Jesus hade nagot viktigt att saga, kastade han inte bara ur sig det. Han vantade tills lar- jungarna hade foruts attningar att verkligen kunna lyssna. Da kallade han till sig dem och sa det han ville saga. (Markus 9: 33 35; 12:41 44) Vakna! december

14 Tistelfj arilen MYSTERIET SOM FICK SIN LOSNING Polcirkeln AFRIKA EUROPA D ET har lange varit en gata vad som hander med de farggranna tistelfjari- larna (Vanessa cardui) nar sommaren är slut i Europa. Dor de bara nar kylan kommer? Senaste årens forskning avslojar nagot mycket fascinerande. Fjarilen gor en årlig resa mellan norra Europa och Afrika. Forskare har analyserat data fran avancerad radarutrustning och tusentals observationer gjorda av fjarilssk adare Bernd Zoller/age fotostock. över hela Europa. Det sammanlagda resultatet visar att miljontals tistelfjarilar flyttar soderut i slutet av sommaren. Ofta flyger de pa mer än 500 meters hojd, och darf or har knappt nagon upptackt dem. Fjarilarna invantar gynnsamma vindar som kan fora dem med en medelhastighet pa 45 kilometer i timmen pa deras langa resa till Afrika. Deras årliga migration pa upp till mil kan borja ända uppe vid polcirkeln och sluta nere i det tropiska Vastafrika. Det är nastan dubbelt sa langt som den nordamerikanska monarkfjarilen flyttar. Det kravs sex generationer av tistelfjarilar innan de har tagit sig fran Afrika till norra Europa och tillbaka igen. Professor Jane Hill vid universitetet i York i England forklarar: Tistelfjarilen är standigt pa vag. Den fortplantar sig och fortsatter sedan sin flytt. Pa sa satt kan hela bestandet gora den har rundresan varje år. Den har lilla varelsen som vager mindre än ett gram, som har en hjarna stor som ett knappnalshuvud och som inte har nagon mojlighet att lara av äldre fjari- lar, gor en storslagen interkontinental mi- gration, sager Richard Fox, forskningsansvarig vid Butterfly Conservation. Han forklarar att man forut trodde att den har insekten flog helt planlost, utlamnad åt vinden, mot en evolutionar aterv andsgrand i den iskalla brittiska vintern. Men den har studien har visat att tistelfjarilar är varldsvana resenarer.

15 Ämnesregister for ghix 2013 ghix JANUARI 2013 Uppfostra omt anksamma barn iensj alvcentrerad v arld ghix FEBRUARI 2013 Immigration Dr ommar och verklighet ARBETE OCH EKONOMI Koper vi for mycket? 6/13 BIBELNS SYN Alkohol, 8/13 De fattiga, 2/13 Depression, 10/13 Djavulen, 6/13 Guds natur, 5/13 Guds rike, 7/13 Halsan, 4/13 Jesus, 12/13 Paradiset, 1/13 Pornografi, 3/13 Sex fore äktenskapet, 9/13 Äktenskapet, 11/13 DIVERSE Halloween, 9/13 Haller du standigt festmaltid? 11/13 Saker man inte kan kopa for pengar, 10/13 Ultimatum i Guds namn? 6/13 DJUR OCH VAXTER Sandkatten, 7/13 Tistelfjarilen, 12/13 Älgen, 3/13 HISTORISKA PERSONER Boyle, Robert, 3/13 Cyrus den store, 5/13 Platon, 2/13 Zheng He, 9/13 HALSA OCH MEDICIN Epilepsi, 10/13 Hur lange kan vi leva? 8/13 Klimakteriet, 11/13 INTERVJUER Biokemist (Chiozzi, P.), 1/13 Biokemist (Loos, D.), 10/13 Judinna (Hall, H.), 5/13 Miljokonsult (Schenck, B.), 4/13 Njurspecialist (Granolleras, C.), 9/13 Ortoped (Hof Laurenceau, I.), 8/13 Pianist (Nebolsin, E.), 11/13 Robotforskare (Tistarelli, M.), 2/13 JEHOVAS VITTNEN Snabb vag till webbmaterialet, 4/13 LANDER OCH FOLK Azerbajdzjan, 7/13 Brasilien, 12/13 Indonesien, 4/13 Kamerun, 1/13 Panama, 6/13 RELATIONER Barns raseriutbrott, 7/13 For nara vanner, 10/13 Hur du kan prata med din tonaring, 1/13 Hur man blir en bra pappa, 3/13 Hur man slutar braka, 2/13 Hur man tillrattavisar sin tonaring, 5/13 Hur man undviker sarande ord, 4/13 Konsten att forl ata, 9/13 Nar tystnaden blivit ett vapen, 6/13 Sexting, 11/13 Sjalvskadebeteende bland tonaringar, 8/13 Satta upp regler for tonaring, 3/13 Uppfostra omtanksamma barn, 1/13 Var en god lyssnare, 12/13 Vald i hemmet, 4/13 Varderingar som forb attrar livet, 11/13 RELIGION Är treenighetsl aran sann? 8/13 VETENSKAP Agamens svans, 2/13 Albatrossens flygteknik, 8/13 Arktiska siselns hjarna, 7/13 Hoppspindelns suddigasyn, 3/13 Kejsarpingvinens fjaderdr akt, 9/13 Knolvalens brostfenor, 6/13 Lagringskapaciteten hosdna, 12/13 Myrspovens navigationssystem, 1/13 Ormstjarnans seende skelett, 5/13 Vartbitarens horsel, 10/13 VARLDSF ORH ALLANDENA Immigration, 2/13 Nyhetsmedier, 12/13 Skydda dig mot brott! 5/13 Är protester losningen? 7/13 ghix MARS 2013 Hur man blir en bra pappa ghix MAJ 2013 Skydda dig mot brott! ghix JULI 2013 Ar protester losningen? ghix SEPTEMBER 2013 Sanningen om halloween ghix NOVEMBER 2013 ghix APRIL 2013 Ettslutp a vald i hemmet ghix JUNI 2013 K oper vi f or mycket? ghix AUGUSTI 2013 Hur l ange kan vi leva? ghix OKTOBER 2013 Tre saker man inte kan kopa for pengar ghix DECEMBER 2013 Har du missat nagot nummer? Ladda ner Vakna! fran jw.org. ( Varderingar som forb attrar livet KAN MAN LITA P A NYHETERNA? Vakna! december

16 SLUMP ELLER FORMGIVNING? Lagringskapaciteten hos DNA D ET framstalls enorma mangder digitalt material som behover lagras for framtiden. Forskare hoppas kunna revolutionera dagens metoder for digital lagring genom att ta efter naturens overl agsna datalagringssystem DNA. Intressanta fakta: DNA, som finns i alla levande celler, rymmer miljarder genetiska upplysningar. Vi kan extrahera det fran ben i mammutar... och sedan utlasa det, sager Nick Goldman vid European Bioinformatics Institute. DNA är ocksa otroligt litet och kompakt och kraver ingen energikalla for lagring, sa det är latt att skicka och forvara. Men kan man lagra digital information i DNA? Vetenskapsman sager ja. Forskare har kodat om texter, bilder och ljudfiler och sedan lagrat dem i konstgjort DNA pa i stort sett samma satt som man lagrar data i digitala medier. De kunde sedan aterst alla den lagrade informationen med hundraprocentig exakthet. Man hoppas att ett gram syntetiskt DNA i framtiden kommer att kunna lagra samma mangd data som cd-skivor och att den har informationen kan bevaras i hundratals, kanske tusentals, år. Det har systemet harpotential att kunnalagra alla digitala arkiv i hela varlden. Man kan forst a att DNA har kallats den ultimata harddisken. Vad tror du? Kan lagringskapaciteten hosdna hakommit till genom evolution? Eller finns det en Konstruktor? s n o Gratis nedladdning av den har tidskriften. p Bibeln online pa omkring 50 sprak. Ga in pa eller skanna koden. g13 12-Z