Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige Plats och tid Folkets Hus i Säter, kl Beslutande Sixten Carlsson (s), ordf 75, Eva Kungsmark (s), vice ordf 75,77-85 Margareta Arthursson (kd) Abbe Ronsten (s), Abbe Ronsten (s), ordf 76 Marit Ragnarsson ( c) Torbjörn Gunarsson (s) Tommy Andersson (m) Jan-Erik Steen (s) Sven-Gunnar Håkansson ( c) Kerstin Bäck (s) Marie Richaud (m) Mats Nilsson (s) Lotta Bergstrand ( fp) Niclas Bodin ( c) Annaklara Levin (s) Simon Malmberg (s) Hans Richaud (m) Elsa Efraimsson-Vestman, (c) Yvonne Viitanen (s) Göran Johansson (v) Erik Kall (mp) Marina Forslund (s) Johan Fredriksson (m) Fredrik Michaelsson (fp) Benny Gifting (s) Maud Jones Jans (s) Maj-Lis Nyberg ( c) Kristina Mellberg (m) Tommy Alvik (s) Ann-Margreth Lundin (s) Sven Frejd ( c) Ulla Högberg (s) Malin Hedlund (m) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr Eva Kungsmark, 76, jäv Stina Stenberg, administrativ chef Sixten Carlsson, 76, jäv Christer Malmstedt, kommunchef Dan Ericson, förslagsställare Utses att justera Justeringens plats och tid Mats Nilsson och Niclas Bodin Rådhuset i Säter, måndagen den 28 februari kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Sixten Carlsson Abbe Ronsten 75, Mats Nilsson Niclas Bodin Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Kommunkansliet Underskrift Margareta Jakobsson

2 Kommunfullmäktige Kf 74 Information/föreläsning om Barnkonventionen Ärendebeskrivning: Kommunens mål är att utbilda politiker, tjänstemän, förskole- och skolpersonal, barn och föräldrar i barnkonventionen och att införliva barnkonventionen i arbetet inför olika beslut och i verksamheterna. Ärendet utgår.

3 Kommunfullmäktige Kf 75 Dnr KA10/470 Förslag till Skolskjutsreglemente Ärendeberedning Dalatrafik har, enligt uppdrag, uppdaterat och anpassat länets gemensamma skolskjutsreglemente utifrån den nya skollagen som träder i kraft Det är endast i respektive kommuns bilaga till det gemensamma reglementet som egna riktlinjer kan göras. Dalatrafik rekommenderar respektive kommun att besluta anta det nya reglementet. Förvaltningens förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Region Dalarnas skolskjutsreglemente att gälla för Säters kommun. 2. Antar Säters kommuns specifika bilaga till skolskjutsreglemente. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Region Dalarnas förslag till skolskjutsreglemente att gälla för Säters kommun. 2. Antar Säters kommuns specifika bilaga till skolskjutsreglemente. Bilaga 1 Au 64/11. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Region Dalarnas förslag till skolskjutsreglemente att gälla för Säters kommun. 2. Antar Säters kommuns specifika bilaga till skolskjutsreglemente. Bilaga 1 Ks 65/11. Yttrande: I ärendet yttrar sig Marit Ragnarsson (c ), Lotta Bergstrand (fp) och Abbe Ronsten (s) forts

4 Kommunfullmäktige Kf 75 forts Yrkande: Marit Ragnarsson(c ) yrkar följande ändringar i Säters kommuns specifika bilaga till skolskjutsreglemente: 1. Första meningen i reglementet ersätts med följande formulering: För att vara berättigad till skolskjuts i grundskolan gäller att avståndet mellan hemmet och skolan är minst 2 km för barn upp till årskurs 3 och 3 km för barn upp till årskurs 9. Gångväg till hållplats kan uppgå till 2 km. 2. Meningen om föräldrar och vårdnadshavares ansvar stryks. 3. Reglementet kompletteras med att elever som väljer att gå i skola i annan kommun erbjuds skolkort till samma kostnad som om de gått i skolan i hemkommunen. Abbe Ronsten (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunfullmäktige har beslutat i enlighet kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar: 1. Anta Region Dalarnas förslag till skolskjutsreglemente att gälla för Säters kommun. 2. Antar Säters kommuns specifika bilaga till skolskjutsreglemente. Bilaga 1 Kf 75/11 Marit Ragnarsson (c ) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Bilaga 2 Kf 75/11.

5 Bilaga 1 Kf , 75 Antagen av kommunfullmäktige , 75 Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut SÄTERS KOMMUN 1

6 Innehållsförteckning 1 Lagtext och förordningar Definitioner Regler Ansvarsfördelning Skolskjuts vid personskada Trafiksäkerhet Incident och olycka Skolkort Kommunala beslut och taxor Sekretess Överklagande av beslut... 7 Bilaga 1, Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Säters kommun

7 1 Lagtext och förordningar 1.1 Enligt 10 kap. 32 i skollagen är kommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om behov finns med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. 1.2 Enligt 11 kap 31 i skollagen är kommun skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet. 1.3 Beslut om rätten till skolskjuts grundar sig på skolskjutsreglementet och skollagens bestämmelse enligt ovan och beslutas av respektive kommun. 2 Definitioner 2.1 Skolskjuts avses vara transport av elev i grundskola och särskola till och från skola. 2.2 Skolväg (avstånd) avses vara kortaste gångväg mellan elevens folkbokföringsadress (elevens bostad) och av skolan anvisad hållplats alternativt infart till skolområdet. 2.3 Självskjuts avser ett alternativt färdsätt till skolskjuts enligt särskild prövning och överenskommelse med vårdnadshavare. 3 Regler 3.1 Skolskjuts: Anordnas för elev i förskoleklass om kommunen så beslutar Anordnas för elev i grundskolan som uppfyller kommunens regler för skolskjuts Anordnas för elev i särskola där så erfordras Skolskjuts kan också anordnas om behov finns och kommunen så beslutar, (trafikförhållande, funktionshinder eller annan särskild omständighet) Eleven har rätt till skolskjuts då skolgången fullgörs i den skola vars upptagningsområde eleven tillhör eller den skola eleven anvisats. Kommunen kan dock ibland vara skyldig att anordna skolskjuts även för elever som går i fristående skolor eller annan kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i. Detta gäller dock bara om skolskjutsen kan organiseras på sådant sätt att det inte medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen 3

8 Skolskjuts kan, efter ansökan, beviljas de barn vars föräldrar lever åtskilda men har gemensam vårdnad om barnet. Barnet måste i så fall vid växelvis boende bo ungefär lika mycket hos båda föräldrarna. Båda föräldrarna ska vara folkbokförda i kommunen och eleven ska gå i någon av kommunen anvisad skola För elev med väntetid i anslutning till skolskjuts anordnar skolan lämplig tillsyn med hänsyn tagen till elevens ålder och behov. Väntetid före eller efter skoldagen bör inte överstiga 45 minuter per tillfälle. Avsteg från ovanstående kan göras om kommunen så beslutar Av- och påstigning sker i första hand vid hållplats för linjebuss och i andra hand vid särskild skolskjutshållplats som bestäms/anvisas av kommunen i samråd med AB Dalatrafik och skolskjutsentreprenören samt väghållare Den sammanlagda restiden för skolskjuts bör inte överstiga 60 minuter per tur. 3.2 Skolväg (avstånd): Avståndsregler ska finnas enligt respektive kommuns beslut Kortaste gångväg är mellan elevens bostad (infart/tomtgräns) och av skolan anvisad hållplats alternativt infart till skolområdet Gångväg mellan bostad och anvisad hållplats kan uppgå till samma avstånd som respektive kommuns regler för skolväg Avsteg från avståndsgränserna kan ske då likformighet inom ett väl avgränsat bostadsområde tillämpas. 3.3 Självskjuts: Som alternativ form av skolskjuts för skolskjutsberättigad elev kan ersättning för självskjuts utbetalas om kommunen så beslutar efter samråd med vårdnadshavare. 4 Ansvarsfördelning 4.1 Vårdnadshavarens ansvar: Har ansvaret för att eleven på ett tryggt och säkert sätt kommer till och från av kommunen anvisad hållplats. 4

9 4.1.2 Om elev inte finns vid hållplatsen vid den tidpunkt skolskjuts ska hämta, ska elev eller vårdnadshavaren ta ansvar för resa till/från skolan Om elev med rätt till skolskjuts byter adress ska detta omgående meddelas kommunens skolskjutshandläggare Ska i god tid meddela om elevens skolskjuts ska avbokas, detta gäller särskilt vid skolskjutsar bokade via BC Dalarna Att elev inte uppträder störande eller på annat sätt saboterar ordningen. 4.2 Elevens ansvar: Att inte uppträda störande eller på annat sätt sabotera ordningen. Vid skadegörelse i fordon eller på hållplats kan händelsen polisanmälas Att registrera skolkortet i samband med påstigning Att själv stå för eventuella kostnader om skolkortet inte kan uppvisas vid en eventuell biljettkontroll på resan Att ansvara för skolkortet som är en värdehandling Att använda bälte (om sådana finns) i fordonet. 4.3 Rektors ansvar: Informera berörda om regelverk och säkerhet för skolskjuts Informera berörda om tillfälliga schemaförändringar Ansvara för säkerhet inom skolans område samt vägen mellan skolområdet och skolhållplats Ansvara för lämplig tillsyn vid väntetid mellan skoldag och ankomst/avgångstid för skolskjuts. 4.4 Entreprenören samt förarens ansvar: Att följa de lagar och förordningar som gäller för persontransporter på väg (SFS 1998:1276) Att följa gällande avtal med Dalatrafik och/eller andra gällande avtal som rör linjetrafik och skolskjuts i Dalarna. 5

10 5 Skolskjuts vid personskada 5.1 Särskild skjuts till och från skolan, som elev behöver på grund av skada och som ersätts av tecknad olycksfallsförsäkring, beställs av vårdnadshavaren efter samråd med försäkringsbolaget. 6 Trafiksäkerhet 6.1 Kommunen genomför minst vart annat år en dokumenterad trafiksäkerhetsbesiktning av skolskjutsvägarna och hållplatserna. Besiktningen görs tillsammans med väghållaren och AB Dalatrafik. 6.2 Vid risk för trafiksäkerhetsproblem kan entreprenören ställa in en skolskjuts helt eller delvis. Vid sådant tillfälle ska skolan utan dröjsmål informeras. 6.3 Inträffar avbrott/försening under skolskjutsen till skolan ska föraren utan dröjsmål meddela skolan. Inträffar avbrottet på hemvägen ska föraren på lämpligt sätt och utan dröjsmål meddela skolan eller annan anvisad part som meddelar föräldrarna. 7 Incident och olycka 7.1 Rapportering av incident/olycka ska ske enligt gällande entreprenörsavtal. 8 Skolkort 8.1 Skolkortet är personligt och ska hanteras som en värdehandling. 8.2 Det första skolkortet som eleven får är gratis. 8.3 Skolkort som slutat fungera (utan åverkan) ersätts kostnadsfritt med ett nytt. 8.4 Förlorat, förstört eller stulet skolkort ersätts med ett nytt mot en administrativ avgift enligt kommunens beslut. 8.5 Elev som inte längre är skolskjutsberättigad, ska omgående lämna tillbaka skolkort till skolan. Ej inlämnat skolkort kan komma att debiteras vårdnadshavare. 6

11 9 Kommunala beslut och taxor 9.1 Lokala beslut och taxor anges i bilaga 1 till det gemensamma skolskjutsreglementet för Dalarnas län. 10 Sekretess 10.1 I vissa fall kan det vara av betydelse att förare har information om sjukdom eller funktionshinder hos eleven. Skolan får lämna sådan information om vårdnadshavare medgivit det. Föraren har tystnadsplikt om förhållanden som rör elevers sjukdomar, funktionshinder eller andra personliga förhållanden. 11 Överklagande av beslut 11.1 Beslut i skolskjutsfrågor kan överklagas genom förvaltningsbesvär, enligt svenska förvaltningslagen Överklagande ska ställas till Förvaltningsrätten i Dalarnas län Beslut om skolskjuts till fristående skolor eller annan kommunal skola än den som kommunen skulle placerat elev i kan endast överklagas genom laglighetsprövning 10 kap. kommunallagen. Överklagande skall ställas till Förvaltningsrätten i Dalarnas län 7

12 Bilaga 1, Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Säters kommun Regler Skolskjuts För att vara berättigad till skolskjuts i grundskolan gäller att avståndet mellan hemmet och skolan är minst 3 km samt att gångväg till hållplats kan uppgå till 2 km. För gymnasieelever gäller minst 6 km mellan bostaden och skolan. För elever i särskolan görs individuella bedömningar. Undantag kan göras för trafikfarlig väg, läkarintyg och andra särskilda omständigheter. Barn i förskoleklass ges möjlighet att medfölja i mån av plats med skolskjutsentreprenörer. För linjetrafik erhåller förskoleklassbarn busskort. Föräldrar/vårdnadshavare har ansvar för sitt/sina barns säkerhet fram till dess att skolskjutsen hämtar barnet/barnen respektive lämnar av barnet/barnen. Busskort Förlorat, förstört eller stulet busskort ersätts med nytt mot en administrativ avgift på 50 kronor för barn i förskoleklass till och med elev i skolår 3, 200 kronor för elev i skolår 4 till och med skolår 9 och för gymnasieelever. 8

13 Bilaga 2 Kf , 75 Reservation angående beslut om skolskjutsreglemente Skolskjutsar är en väldigt viktig fråga för många familjer i kommunen. Inte minst frågan om avstånd. Det är en lång väg för en 6, 7 eller 8-åring att gå 3 km till skolan, särskilt vintertid. Det sker inte heller så ofta, istället skjutsar föräldrar i egen bil och vi får trafikstockningar utanför skolorna och farlig miljö att vistas i. Då väljer vi i kommunen att bygga om våra hämtnings och lämningsmiljöer vid skolorna för miljontals kronor. Vore det inte bättre om fler åkte buss? När bussen i alla fall passerar dessa närboende? I praktiken handlar det t ex om en stor del av Mora by eller Naglarby. Det är inte rimligt att små barn ska ta sig den vägen själv. Visst vi kan göra undantag, men jag föreslår en ändring rakt av till 2 km antingen det är till skola eller hållplats. Om man jämför med andra dalakommuner så har 11 av våra 12 närmaste kommuner en regel om 2 km för mindre barn. De flesta har ett högre km-avstånd för äldre barn. Därför yrkar Centerpartiet: - att ersätta första meningen i reglementet med följande formulering: För att vara berättigad till skolskjuts i grundskolan gäller att avståndet mellan hemmet och skolan är minst 2 km för barn upp till årskurs 3 och 3 km för barn upp till årskurs 9. Gångväg till hållplats kan uppgå till 2 km. I reglementet finns även en text om att föräldrar har ansvaret för sina barns säkerhet före och efter de har klivit på bussen. Det är självklart, vem annars? En helt onödigt pekfinger. De föräldrar som protesterat mot farlig trafikmiljö och farliga hållplatser har gjort det med all rätt, inte för att de inte vill ta ansvar för sina egna barn. Då är det lika motiverat att klargöra att skolan har ansvaret fram till hämtning vid skolans hållplats. Är det någonstans det händer mycket skit på en skola så är det i obevakade bussköer. Dessutom är det här redan reglerat i det gemensamma avtalet. Centerpartiet yrkar - att meningen om föräldrar och vårdnadshavares ansvar stryks. Vi hade istället velat ha en smidig och tillmötesgående reglering av skolskjutsar för elever som går i skolan i annan kommun. Nya skollagen säger att vi ska anordna skolskjuts även i dessa fall om det inte innebär organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Vi vill att eleven sätts i centrum och inte krånglar till det av principskäl. Centerpartiet yrkar - att reglementet kompletteras med en regel om att elever som väljer att gå i skolan i annan kommun erbjuds skolkort till samma kostnad som om de gått i skolan inom kommunen. Marit Ragnarsson Centerpartiet Säter

14 Kommunfullmäktige Kf 76 Dnr KA11/034 Förslag till avtal för drift av Folkets Hus Ärendebeskrivning: Säters kommun och Folkets Hus har sedan haft avtal om drift av Folkets Hus. Avtalet är uppsagt av Folket Hus och har upphört att gälla f o m Folkets Hus har sökt driftbidrag för 2011 och förslag till nytt avtal har arbetats fram. Tidigare avtal mellan Säters Folkets Hus-förening och Säters kommun för drift av Folkets Hus är uppsagt av Folkets Hus till Avtalet tecknades i samband med att Säters kommun övertog fastigheten Bikupan 3 från Säters Folkets Hus-förening. Avtalet har gällt f o m och kommunens åtagande har varit ett årligt bidrag för drift av Folkets Hus. Det årliga bidraget har i tidigare avtal haft en indexuppräkning och 2010 var bidraget 987 tkr. Folkets Hus har i sin ansökan om bidrag för 2011 lämnat en budget som underlag. Budgeten visar ett underskott på kr och det är också det belopp som söks i bidrag. Folkets hus har fram till också ansvarat för kostnader och drift av biografmuséet. F o m har kommunen övertagit dessa kostnader och ansvar. Folkets Hus borde därmed få en lägre kostnad för personal och drift och förslaget är att Folkets Hus får 987 tkr, 2010 års nivå, i ett årligt fast bidrag. I förslag till avtal finns särskilt reglerat om föreningen hyr ut till privata företagare, Folkets Hus verksamhetsmål, d v s hur bidraget används, och att två adjungerande ledamöter från KS ska ha plats i Folkets Hus styrelse. Avtalet gäller ett år, t o m , och förlängs därefter ett år i sänder med nio månaders uppsägningstid. Förvaltningens förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar godkänna förslag till avtal mellan Säters kommun och Folkets Hus-föreningen för drift av Folkets Hus. Bilaga. Vid sammanträdet justeras avtalet. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar med justeringar godkänna förslag till avtal mellan Säters kommun och Folkets Hus-föreningen för drift av Folkets Hus. Bilaga 1 Au 65/11. forts

15 Kommunfullmäktige Kf 76 forts Vid sammanträdet justeras avtalet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar med justeringar godkänna förslag till avtal mellan Säters kommun och Folkets Hus-föreningen för drift av Folkets Hus. Bilaga 1 Ks 66/11. Eva Kungsmark (s) och Sixten Carlsson (s) anmäler jäv och deltar ej i beslutet. Yttrande: I ärendet yttrar sig Marit Ragnarsson (c ), Abbe Ronsten (s), Eva Kungsmark (s) och Tommy Andersson (m). Överläggningarna avslutas och Abbe Ronsten (åldersman) övertar ordförandeskapet. Yrkande: Marit Ragnarsson (c ) yrkar att kommunen som tillägg till detta avtal upprättar ett energiavtal med Folkets Hus-förening som stimulerar båda parter att arbeta med energieffektivisering och genomföra lönsamma investeringar. Abbe Ronsten (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunfullmäktige har beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar: Godkänna förslag till avtal mellan Säters kommun och Folkets Husföreningen för drift av Folkets Hus. Bilaga 1 Kf 76/11. Marit Ragnarsson (c ) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Bilaga 2 Kf 76/11.

16 Bilaga 1 Kf , 76 Avtal Mellan Säters kommun och Säters Folkets Hus-förening om drift av Folkets Hus. 1 Allmänt I detta avtal uppdrar Säters kommun åt Säters Folkets Hus-förening att driva verksamhet i fastigheten. Säters kommun benämns nedan som kommunen och Säters Folkets Hus-förening upa benämns föreningen. 2 Parternas åtaganden Föreningen åtar sig att sköta administration, vaktmästeri, och annan service som hänger samman med uppdraget. Kommunens fastighetskontor ansvarar för fastighetens drift och underhållskostnader. 3 Kommunalt driftbidrag Kommunen ger 987 tkr i ett årligt fast driftbidrag. Bidraget utbetalas med 50% senast 30 januari och resterande 50% senast 30 juni. Föreningen äger utöver kommunalt driftbidrag rätt att uppbära samtliga intäkter i verksamhetens drift. För uthyrning till privat affärsverksamhet ska marknadsmässiga villkor gälla. Föreningen måste vid uthyrning/arrangemang som genomförs inom konkurrensutsatta områden tillse att inte skattemedel används för genomförande av dessa. 4 Kommunikation mellan föreningen och kommunen Kommunens kontaktperson i fastighetsfrågor är fastighetschefen eller person som denne utsett att företräda fastighetskontoret. Kontaktperson för övriga frågor utses av kommunstyrelsen, administrativ chef eller person som denne utsett. Föreningen ska senast 30 april inlämna årsredovisning med bokslutskommentarer för föregående år. I bokslutskommentaren/verksamhetsberättelsen eller i separat bilaga ska tydligt framgå hur driftbidraget och övriga intäkter använts. Föreningen ska senast 30 september lämna uppgifter om det ekonomiska utfallet samt verksamhetsredovisning t o m 30 augusti innevarande år. Efter redovisningstillfällena den 30 april och 30 september kan föreningen på kommunstyrelsens förfrågan närvara vid sammanträdena i maj och september för information och dialog kring verksamhetsmål.

17 Kommunen utser två, från kommunstyrelsen, adjungerande ledamöter till styrelsen för föreningen. 5 Verksamhetsstyrning Föreningen ska: Erbjuda ett varierat utbud av biografverksamhet för allmänheten. Erbjuda ett varierat utbud av kulturarrangemang för olika åldrar. Tillhandahålla och hyra ut lokaler till föreningar och ideella organisationer till rimliga villkor. Själv eller i samverkan med andra aktörer främja ett levande förenings och kulturliv i kommunen. I samverkan med kommunen och dess förvaltningar aktivt arbeta för att bredda utbudet av aktivitet/kultur/fritidsaktiviteter i den kommunala verksamheten. Avtalstid och uppsägningstid 6 Detta avtal gäller f o m 1 januari 2011 t o m 31 december Avtalet förlängs därefter ett år i sänder, om inte uppsägning från endera parten sker senast nio månader före avtalstidens utgång. Uppsägningen ska vara skriftlig. Avtalet gäller först efter kommunfullmäktiges beslut. Säter Abbe Ronsten Christer Malmstedt Säters kommunstyrelse Föreningen Folkets Hus i Säter

18 Bilaga 2 Kf , 76 Reservation beslut om avtal med Folkets Hus Vi kan inte ena fullmäktige anta en klimat- och energistrategi ena gången (med bl a målet att minska energianvändningen i kommunens lokaler med 2,5 % per år) för att nästa gång ta beslut om ett avtal där energi och el inte nämns med ett ord och där hela detta ansvar ligger inbakat i hyresvärdens ansvar. Om vi ska kunna effektivisera vår energianvändning så krävs ju att det finns morötter hos dem som använder energin att göra åtgärder. T ex att sänka värmen när lokalerna inte är uthyrda. Ett hyresavtal med kallhyra hade varit bättre för att föreningen ska få en morot att jobba med sin energianvändning. Som det nu är utformat så spelar det ju ingen roll om el och värme brassas för fullt eller inte. Allra bäst hade det varit om kommunen och Folkets Hus- föreningen som komplement till detta avtal hade upprättat ett s k energiavtal, där båda parter tjänar på att effektivisera. Kommunen kan göra investeringar i tekniska lösningar i byggnaden medan Folkets hus kan tjäna på att vara effektivare i sin användning. Det finns färdiga mallar för såna här avtal. Båda tjänar pengar och kommunen har möjlighet att nå sitt energimål. Vi behöver bli betydligt mer aktiva på det här området och ta chansen när tillfälle ges. Yrkande från Centerpartiet: - att kommunen som tillägg till detta avtal upprättar ett energiavtal med Säters Folkets Hus-förening som stimulerar båda parter att arbeta med energieffektivisering och genomföra lönsamma investeringar. Marit Ragnarsson Centerpartiet Säter

19 Bilaga 2 Kf , 75 Reservation angående beslut om skolskjutsreglemente Skolskjutsar är en väldigt viktig fråga för många familjer i kommunen. Inte minst frågan om avstånd. Det är en lång väg för en 6, 7 eller 8-åring att gå 3 km till skolan, särskilt vintertid. Det sker inte heller så ofta, istället skjutsar föräldrar i egen bil och vi får trafikstockningar utanför skolorna och farlig miljö att vistas i. Då väljer vi i kommunen att bygga om våra hämtnings och lämningsmiljöer vid skolorna för miljontals kronor. Vore det inte bättre om fler åkte buss? När bussen i alla fall passerar dessa närboende? I praktiken handlar det t ex om en stor del av Mora by eller Naglarby. Det är inte rimligt att små barn ska ta sig den vägen själv. Visst vi kan göra undantag, men jag föreslår en ändring rakt av till 2 km antingen det är till skola eller hållplats. Om man jämför med andra dalakommuner så har 11 av våra 12 närmaste kommuner en regel om 2 km för mindre barn. De flesta har ett högre km-avstånd för äldre barn. Därför yrkar Centerpartiet: - att ersätta första meningen i reglementet med följande formulering: För att vara berättigad till skolskjuts i grundskolan gäller att avståndet mellan hemmet och skolan är minst 2 km för barn upp till årskurs 3 och 3 km för barn upp till årskurs 9. Gångväg till hållplats kan uppgå till 2 km. I reglementet finns även en text om att föräldrar har ansvaret för sina barns säkerhet före och efter de har klivit på bussen. Det är självklart, vem annars? En helt onödigt pekfinger. De föräldrar som protesterat mot farlig trafikmiljö och farliga hållplatser har gjort det med all rätt, inte för att de inte vill ta ansvar för sina egna barn. Då är det lika motiverat att klargöra att skolan har ansvaret fram till hämtning vid skolans hållplats. Är det någonstans det händer mycket skit på en skola så är det i obevakade bussköer. Dessutom är det här redan reglerat i det gemensamma avtalet. Centerpartiet yrkar - att meningen om föräldrar och vårdnadshavares ansvar stryks. Vi hade istället velat ha en smidig och tillmötesgående reglering av skolskjutsar för elever som går i skolan i annan kommun. Nya skollagen säger att vi ska anordna skolskjuts även i dessa fall om det inte innebär organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Vi vill att eleven sätts i centrum och inte krånglar till det av principskäl. Centerpartiet yrkar - att reglementet kompletteras med en regel om att elever som väljer att gå i skolan i annan kommun erbjuds skolkort till samma kostnad som om de gått i skolan inom kommunen. Marit Ragnarsson Centerpartiet Säter

20 Kommunfullmäktige Kf 77 Dnr KA11/050 Förslag till nedskrivning av bokförda värden Nedskrivning av bokförda värden är en åtgärd av engångskaraktär som syftar till justera tillgångarnas värde i nivå med ett faktiskt eller beräknat marknadsvärde. Genom nedskrivning av värdet skapas förutsättningar för minskade framtida kostnader. Det bokförda värdet på gator och vägar uppgår till 27,4 mkr. Avskrivningstiden för gjorda investeringer ligger på 20 eller 33 år. Fram till början av 2000-talet budgeterade inte kommunen driftmedel för asfaltsunderhåll, All asfaltering bokfördes som investering vilket har lett till att värdet på gator och vägar har blåsts upp till en för hög nivå. De medel som från 2003 budgeteras för asfaltsunderhåll räcker till att asfaltera c:a kvm/år. Behovet för att hålla jämn takt med förslitning uppgår enligt en utredning som Skanska har gjort på kommunens uppdrag till drygt kvm/år. Detta leder till att gatorna förslits i en snabbare takt än avskrivningstidens längd. I förslaget till nedskrivning skrivs investeringar gjorda t o m 2000 ner till 0 kronor. I förslaget ingår även några investeringar gjorda Dessa bedöms i dag utgöra driftskostnader, och skulle med kommunens nuvarande regler inte ha bokförts som investering. I bokfört värde på gator och vägar ingår även gatumark som är för högt värderad. Mora By 9:5 har ett värde på drygt kr för en yta om kvm. Den föreslås skivas ner till 0 kronor. Storhaga 16:6 har ett bokfört värde på drygt kr för en yta på kvm. Den föreslås skrivas ner till 3 kr/kvm vilket är det belopp kommunen använder vid försäljning av mark. Förvaltningens förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige att skriva ner bokfört värde på kommunens gator och vägar med kronor. 2. Kommunstyrelsen beslutar att låta Gatukontoret disponera den sänkta kostnaden för årliga avskrivningar, beräknad till kronor till underhåll av gator och vägar. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar att skriva ner bokfört värde på kommunens gator och vägar med kronor. 2. Kommunstyrelsen beslutar att låta Gatukontoret disponera den sänkta kostnaden för årliga avskrivningar, beräknad till kronor till underhåll av gator och vägar. forts

21 Kommunfullmäktige Kf 77 forts Kommunstyrelsen beslutar: Gatukontoret får disponera den sänkta kostnaden för årliga avskrivningar, beräknad till kronor till underhåll av gator och vägar. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att skriva ner bokfört värde på kommunens gator och vägar med kronor. Kommunfullmäktige beslutar: Skriva ner bokfört värde på kommunens gator och vägar med kronor.

22 Kommunfullmäktige Kf 78 Dnr KA 10/073 Svar på medborgarförslag om nybyggnation av äldrebostäder i Gustafs Ärendebeskrivning: Ett medborgarförslag om nybyggnation av äldrebostäder i Gustafs lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Erik Sandberg, Ulla Hedin, Klas-Ivar Jaans, Erik Mattsson, Inga Jaans och Gunborg Mattsson, Gustafs. Medborgarnas förslag: Säters kommun gjorde för några år sedan en inventering beträffande service i Gustafs och fick därvid även önskemål om vad som saknades. Bland det som saknades var bostäder för äldre. En prioriteringslista uppgjordes varvid äldrebostäder stod längst upp, med löfte om att frågan skulle lösas inom fem år. Ännu har inget skett, varför vi vädjar till Säters kommun att med det snaraste lösa frågan. Placeringsmässigt bör en byggnation ske i Storhagaområdet i anslutning till ICA-affären. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att medborgarförslaget är besvarat i och med inrättande av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp enligt Au 68/11. Information: Vid sammanträdet deltar förslagsställarna Ulla Hedin och Karl-Erik Jaans och informerar om förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget är besvarat i och med inrättande av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp enligt Ks 69, Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträde den 8 februari 2011, 69, att inrätta en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp med uppdrag att ta fram förslag på en långsiktig lösning av framtida platsbehov för äldreomsorg, barnomsorg och seniorboende. Arbetet ska vara färdigställt under Yttrande: I ärendet yttrar sig Elsa Efraimsson-Vestman (c ), Tommy Andersson (m) och Abbe Ronsten (s). forts

23 Kommunfullmäktige Kf 78 forts Yrkande: Tommy Andersson (m) yrkar att medborgarförslaget är avslaget. Abbe Ronsten (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget är besvarat. Propositionsordning: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunfullmäktige har beslutat i enlighet kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar: Medborgarförslaget är besvarat i och med inrättande av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp enligt Ks 69,

24 Kommunfullmäktige Kf 79 Dnr KA10/487 Svar på medborgarförslag om särskilt boende för de särskilt vårdbehövande äldre Ärendebeskrivning: Ett medborgarförslag om särskilt boende för de särskilt vårdbehövande äldre lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Dan Ericson, Säter. Medborgarnas förslag: Ett nytt särskilt boende för de särskilt vårdbehövande äldre byggs i ett plan på Prästgärdet, modernt och praktiskt för såväl personal, som för de boende. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att medborgarförslaget är besvarat i och med inrättande av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp enligt Au 68/11. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget är besvarat i och med inrättande av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp enligt Ks 69, Information: Dan Ericson, förslagsställare, deltar vid sammanträdet och informerar om förslaget. Yttrande: I ärendet yttrar sig Tommy Andersson (m), Abbe Ronsten (s) och Maj-Lis Nyberg (c ). Yrkande: Tommy Andersson (m) yrkar att medborgarförslaget är avslaget. Abbe Ronsten (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget är besvarat. Propositionsordning: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunfullmäktige har beslutat i enlighet kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar: Medborgarförslaget är besvarat i och med inrättande av en politisk styrgrupp samt en tjänstemannagrupp enligt Ks 69,

25 Kommunfullmäktige Kf 80 Dnr KA10/78 Svar på motion om kartläggning av disponibla lokaler inom kommunen Ärendebeskrivning: En motion om kartläggning av disponibla lokaler inom kommunen lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde av Tommy Andersson (m). Motionärens förslag: Att Säters fastighetsbolag ensamma eller i samverkan med näringslivsutskottet tillsätter en utredning för att utröna tillgången av lokaler för komersiell och offentlig verksamhet. Att klarlägga vilka planer som finns för lokalbehov inom näringslivet och i kommunen. Att bedöma behovet av lokaler för äldreboende, skolor och näringsliv. Att utredningen redovisas till KF senast Beslutsunderlag: Yttrande från fastighetskontoret Information: Fastighetschef Lennart Eriksson deltar vid sammanträder och redogör för kartläggning av disponibla lokaler. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är bifallen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är bifallen. Yttrande: I ärendet yttrar sig Tommy Andersson (m) och Lotta Bergstrand (fp). Kommunfullmäktige beslutar: Motionen är bifallen.

26 Kommunfullmäktige Kf 81 Dnr KA10/191 Svar på motion om insatser för psykiskt funktionshindrade Ärendebeskrivning: En motion om insatser för psykiskt funktionshindrade lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Ingrid Norman ( c) och Karl- Erik Finnäs (c ). Motionärernas förslag: Att socialförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med Socialpsykiatriska teamet utreda behovet av insatser i form av boende och social träning för ungdomar med psykiskt funktionsnedsättning i Säters kommun. Att om utredningen visar att behov finns uppdras till socialförvaltningen att föreslår åtgärder som tillgodoser dessa personers behov av trygghet i boende och möjlighet till utveckling i form av social kompetens, sysselsättning och stimulerande fritidsaktiviteteter. Beslutsunderlag: Yttrande från Socialnämnden, , 164 Yttrande från Socialnämnden, , 330. Yttrande: Socialnämnden uppger i sitt yttrande: Socialnämnden har en pågående inventering av vilka insatser som finns för målgruppen med fokus på stöd till anhöriga. I samarbetet med barn- och utbildningsförvaltningen har en inventering genomförts gällande gymnasiestuderande elever tillhörande personkretsen enligt LSS i syfte att få underlag för framtida planering av boende och sysselsättning. Socialförvaltningen har ett kontinuerligt pågående arbete i syfte att leva upp till lagstiftarens föreskrifter om insatser till målgruppen psykiskt funktionshindrade. En inventering och kartläggning med fokus på målgruppens boendebehov bör prioriteras och inledas. Arbetsgruppen för uppdraget är en förvaltningsfråga och kommer att genom socialförvaltningens ledningsgrupp utses och tillsättas. Ett inventeringsarbete kan tidigast inledas efter sommarsemestrarna. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är bifallen. forts

27 Kommunfullmäktige Kf 81 forts Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är bifallen. Kommunfullmäktige beslutar: Motionen är bifallen.

28 Kommunfullmäktige Kf 82 Dnr KA10/272 Svar på motion om arbete åt våra unga vuxna Ärendebeskrivning: En motion om arbete åt våra unga vuxna lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Elsa Efraimsson-Westman ( c). Motionärens förslag: 1. En plan för pensionsavgångar per arbetsställe görs. 2. En sammanställning av hur stora vikariekostnaderna är på de olika arbetsställena. 3. Ett Trainee-program för anställningar av ungdomar under 30 år görs. 4. En vikarie-pool för arbetande inom de områden där det är lämpligt planeras (t ex vård och omsorg). Beredning: Personalkontoret har tagit fram en övergripande plan över pensionsavgångar under perioden Planen har varit uppe i personalutskottet för presentation Personalutskottet beslutade i 41 att uppdra till personalkontoret att ta fram en strategi för kommande pensioneringar. Uppdraget är inlett och arbetet pågår. Inom kommunens samtliga förvaltningar finns krav på teoretisk och praktisk kompetens för arbetsuppgifterna, vilket inte kan tillgodoses genom korta perioder i ett trainee-program. Vad gäller uppföljning av vikariekostnader är detta inte en kommunövergripande arbetsuppgift, utan ska utföras av respektive förvaltning. Socialförvaltningen som har en stor del av såväl tillsvidareanställningar som vikarier gör uppföljningar av kostnaderna två gånger per år. Förslaget på vikariepool är en åtgärd som har prövats inom socialförvaltningen, men åtgärden avvecklades. Poolverksamheten blev för dyr. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sammanträde , 198 att återremittera motionen till socialnämnden och barn- och för utbildningsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag: Yttrande från socialnämnden, , 294. Yttrande från barn- och utbildningsnämnden, , 82. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunfullmäktige beslutar att motionens punkt 1 och 2 är besvarade. 2. Kommunfullmäktige beslutar att motionens punkt 3 och 4 är avslagna. _ forts

29 Kommunfullmäktige Kf 82 forts Yrkande: Elsa Efraimsson-Vestman yrkar återremiss Abbe Ronsten yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige beslutar att motionens punkt 1 och 2 är besvarade. 2. Kommunfullmäktige beslutar att motionens punkt 3 och 4 är avslagna. Yttrande: I ärendet yttrar sig Elsa Efraimsson-Vestman (c ), Abbe Ronsten (s) och Göran Johansson (v). Yrkande: Elsa Efraimsson-Vestman yrkar bifall till punkt 3 och 4. Abbe Ronsten yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Proposition: Ordföranden ställer proposition på yrkandena varvid han finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar: 1. Motionens punkt 1 och 2 är besvarade. 2. Motionens punkt 3 och 4 är avslagna.

30 Kommunfullmäktige Kf 83 Dnr KA11/092 Ny motion om näringslivet i Säters kommun Ärendebeskrivning: En motion om näringslivet i Säters kommun lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Tommy Andersson (m) Motionärens förslag: För att tillvarata den kompetens och det kunnande som finns i de ca 1000 företag vi har i Säters Kommun vill vi: Undersöka möjligheten till ett ökat samarbete mellan näringslivsenheten och företagarna i Säters Kommun Överväga ett överförande av näringslivsfrågor och turism till ett gemensamt företag Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning.

31 Kommunfullmäktige Kf 84 Dnr KA11/008 Interpellation om skadegörelsen i kommunen Ärendebeskrivning: Tommy Andersson (m) ställer en interpellation om skadegörelsen i kommunen. Interpellationen ställs till kommunstyrelsens ordförande Abbe Ronsten (s) alternativ kommunstyrelsens vice ordförande Lotta Bergstrand (f) med följande lydelse: Säters kommun dess företagare och invånare har under året vid ett flertal tillfällen drabbats av meningslös skadegörelse och åverkan på installatiner och inventarier. Varje enskild händelse medföra kanske inte så stora kostnader men sammantaget förmodar vi att de uppgår till ganska stora belopp. Den senast bilpåkörningen vid ICA torde uppgå till mellan kr. Även om kostnader till delar eller helt täcks av försäkringar så drabbar det ändå till slut kommuninvånarna. Kommunens medel är begränsade så kostnaderna för skadorna inverka på vad vi kan satsa på förebyggande aktiviteter för ungdomarna. Vi önskar att kommunstyrelsens ordförande: Redovisar en samlad bild på kostnaderna för skadegörelsen under ett år. Vilka satsningar som vi kunde gjort istället. Vilka åtgärder kommunledningen tänker vidtaga för att minska helst helt undvika kostnaderna för skadegörelsen inom kommunen. Kommunfullmäktige beslutar: Interpellationen behandlas vid kommande sammanträde i kommunfullmäktige. Yttrande: I ärendet yttrar sig Tommy Andersson (m). Besvarande: Abbe Ronsten (s) besvarar interpellationen skriftligen. Bilaga 1 Kf 84/11. Ärendet läggs till handlingarna.

32 Svar på interpellation om skadegörelse från Tommy Andersson Bilaga 1 Kf , 84 Interpellanten och undertecknad är helt överens om att skadegörelse är något som man skulle önska försvann helt i kommunen, då detta bara själ kraft och resurser från kommunens och drabbade företags verksamhet. Bilden av skadegörelsen i kommunen kan mätas på olika vis, om vi börjar med antalet anmälda skadegörelsebrott ser det ut på följande sätt för åren : 174st 2008: 152st 2009: 123st 2010: 81st (tom oktober) Trenden är alltså positiv, men det finns naturligtvis mera att göra. När det gäller kostnaderna för Säters Kommun ser det ut som följer för 2009 och 2010: 2009: 230 kr 2010: 91 kr Även här ser vi en positiv trend. Siffran har varit ännu högre för 07 och 08. Men detta har jag ingen samlad redovisning av just nu. När det gäller påkörningen vid ICA är detta enl. säkra källor inte att hänföra till skadegörelse utan är en trafikförseelse som lett till dessa skador. När det gäller vilka satsningar vi kunnat göra i stället är det ju en politisk prioritering, men det är självklart så att t.ex. ungdomsverksamheten kunnat göra betydligt mera nytta för pengarna är att använda dessa till reparationer, och fastighetskontoret hade naturligtvis kunnat använda pengarna till underhåll av fastigheter i stället för att reparera skadegörelse m.m. På frågan om vad som gjorts och kommer att göras vill jag lämna följande svar. Kommunen har under en rad av år aktivt arbetat med dessa frågor. Inom ungdomsverksamheten har man lagt ned ett stort arbete för att fånga upp ungdomar som behöver sysselsättning, både på kvälls aktiviteter och även genom aktiviteter under sommaren (summercamp). Det arbetet har gett goda resultat så här långt. Vidare har det under 2010 arbetats fram en överenskommelse mellan BUN o SOC för hur arbetet nämnderna/förvaltningarna emellan skall förbättras. Detta är mycket viktigt för att få en ökad samordning av stödinsatser och för att förhindra att ungdomar kan gömma sig bakom respektive förvaltnings olika regelverk. Jag är övertygad om att detta kommer att kunna öka hjälpen till ungdomar som har behov av någon form av stöd. BRÅ har i kommunen inlett ett arbete för att under 2011 kunna genomföra trygghetsvandringar i yttre miljöer för att kunna förebygga skadegörelse. För att kunna arbeta med olika typer av förebyggande verksamhet, har kommunen även arbetat med att öka användandet i vårt skaderapporteringssystem. Genom detta har vi i kommunen kunnat få en mera samlad bild av skadegörelsen på kommunens lokaler och verksamheter. Och vi kan dessutom snabbt se mönster i den skadegörelse som trots allt sker. Till sist har kommunen arbetet med olika former av bevakning under senare år, både genom att köpa in bevakningsbilar och genom kameraövervakning. Detta kommer även att användas framöver om behov skulle uppstå någonstans, inte minst kameraövervakningen har varit mycket effektiv, då skadegörelsen på de lokaler som har kamera nästan helt har upphört. Abbe Ronsten KS ordf.

33 Kommunfullmäktige Kf 85 Delgivningar 1. Protokoll från sammanträde med kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2010 Kommunfullmäktige tar del av delgivningarna.