FÖNSTERMONTAGE. Kontaktpersoner: Sören Johansson, Byggtema; Mats Svensson, Nordisk Kartro; Per-Anders Daerga, Trätek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖNSTERMONTAGE. Kontaktpersoner: Sören Johansson, Byggtema; Mats Svensson, Nordisk Kartro; Per-Anders Daerga, Trätek"

Transkript

1 FÖNSTERMONTGE INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING Kontaktpersoner: Sören Johansson, Byggtema; Mats Svensson, Nordisk Kartro; Pernders Daerga, Trätek Sammanfattning: rtikeln behandlar fönsterfogen, dvs gränssnittet fönsterkarmvägg. Fönsterfogens påkänningar redovisas och designprinciper presenteras. Dess olika funktioner beskrivs. Fönsterfogen är en lika viktig del av klimatskärmen som ytterväggen och fönstret. Det är därför av stor vikt att den konstrueras och utförs korrekt när fönstret installeras för att kunna säkerställa långvarig funktion och god inomhusmiljö. Felaktigt utförande kan med tiden leda till fuktskador kring fönstret och skadliga emissioner som påverkar inomhusmiljö och hälsa. För att kunna kvalitetssäkra arbetsutförande och funktion, och kunna ge garantier, behöver fönsterfogen (som är en del av fönsterinstallationen) kunna kopplas till befintliga standarder. Nyckelord: Fönsterfog, karminfästning, värmeisolering, ljudreduktion, ångspärr. Inledning Fönster och väggkonstruktioner är idag välutvecklade byggelement av hög kvalitet. Dock är fönsterfogen, dvs utrymmet mellan karm och vägg, fortfarande en gråzon som ingen part är villig att ta fullt ansvar för. Fönsterfogen utsätts för samma klimatiska påfrestningar som ytterväggar, därtill kommer mekaniska laster från fönstrets handhavande under lång tid. Dessa belastningar kan allvarligt försämra fönsterfogens långtidsfunktion. En del av funktionsbristerna grundläggs fortfarande redan vid fönstrets installation i väggen som en följd av dålig kunskap om fogens uppgift och bristande kvalitetssäkring i montagearbetet. Det är därför viktigt att öka förståelsen för fönsterinstallation och att montagemetoder och ingående komponenter väljs utifrån kriterier som beaktar fysikaliska prestanda, montagevänlighet, materialbeständighet och miljövänlighet. Felaktig konstruktion av fönsterfogen och brister i arbetsutförandet kan leda till försämrad långtidsfunktion, vilket i sin tur även försämrar fönstrets kvalitet, estetik och bostadens inomhusmiljö. Fönstrets installation (mekanisk infästning, drevning och tätning) bör utföras så att fönsterfogen minst uppfyller de funktionskrav som gäller för fönstret. Funktionellt är det lämpligt att betrakta fönsterfogen som en del av fönstret, eftersom egenskaper som Uvärde, regn och ångtäthet, ljudreduktion, brandisolering etc, ligger närmare fönstret än ytterväggen. Klimatiska och mekaniska påkänningar på fönsterfogen De påkänningar som förekommer kan kategoriseras i klimatiska och mekaniska laster enligt Tabell 1: Tabell 1. Klimatiska och mekaniska laster på fönsterfogen. Klimatiska laster på fönsterfogen Fuktinducerade materialrörelser (ger deformation) Nederbörd utomhus, Luftfukt inomhus Temperaturinducerade materialrörelser Temperaturväxlingar utomhus/inomhus (ger deformation) Mekaniska laster på fönsterfog och infästningsdon Tryck på fogen Vind (lufttryck), Luftfuktighet (ångtryck) Belastning på infästningsdonen Vind, Fönstrets egentyngd, Fönstrets handhavande (tvärkraft, Deformationer axiell kraft och moment) Fönstrets egentyngd (krypning), Fönstrets handhavande Förskjutningar (elastisk deformation) Efterjustering av karmen, Sättning i grund och väggstomme 1 (10)

2 Klimatvariationer ger upphov till temperatur och fuktbetingade rörelser i både yttervägg och karm. Klimatiska och mekaniska laster kan medföra stora påfrestningar på både fönster och fönsterfog. Fogen måste därför byggas upp enligt samma byggfysikaliska principer som ytterväggar så att dess funktion och beständighet säkerställs under avsedd tid. Det invändiga rumsklimatet brukar sällan medföra några problem, med undantag av att fuktig luft via otätheter i väggar och fogar kan läcka ut och kondensera i de kyligare delarna av yttervägg och fönsterkarm, och därigenom riskera att orsaka allvarliga och svårupptäckta fuktskador. I kustnära regioner är slagregn vanligt förekommande. Vid regn och samtidig blåst faller regndropparna snett. Ju kraftigare vind desto mer horisontellt driver regnet. När vindhastigheten överstiger regnets fallhastighet får en vertikal yta större regnbelastning än en lika stor horisontell yta. En förutsättning för att undvika skador på en fasad på grund av regn är att förstå vart vattnet tar vägen sedan det träffat fasadytan. Vinden träffar alltid fasaden i en mer eller mindre spetsig vinkel varefter den av naturliga skäl böjer av och följer väggen horisontellt, ibland även uppåt. Denna luftström transporterar det vatten som träffat fasaden, varvid vattnet tenderar att samlas i lokala strömmar nedåt. Dessa uppträder främst vid vertikala veck eller fördjupningar i fasaden. Finns inga sådana så rinner vattnet fortfarande i lokala strömmar men mera planlöst nedåt. Detta medför att vattenströmmen söker sig till vertikala fogar i fasaden, samma effekt uppträder invid fönsters sidokarmar det regn som träffar en fog direkt är en mycket liten del av den totala vattenmängden som belastar fogen, den största mängden utgörs av på fasaden rinnande vatten. Följaktligen bör regnbelastade byggnadsdelar utformas så att dessa vattenströmmar förhindras uppstå. Vertikala veck, rillor, fördjupningar eller grov ytstruktur bidrar till att reducera den vattenmängd som driver i sidled på fasaden. Förses fasaden invid vertikala fogar och runt fönster med rillor eller försänkningar med kanter vinkelrätt mot fasadytan minskar riskerna påtagligt för fuktskador orsakade av läckage i fogar. Regn och slagregn behandlas utförligare i bl a Fukthandboken 1994 s 132, FUKT Ytterväggar fönster 1981 s 712, De mekaniska lasterna uppstår dels genom vindtryck mot fönstret, dels genom fönsterbågens egentyngd och fönstrets handhavande. Vindlasten är dynamisk. Belastningen överförs till väggen via de fästdon som fixerar fönsterkarmen till väggen. Fönsterbågens egentyngd ger för sidhängda fönster upphov till en statisk belastning på fästdonen i karmsidstyckets gångjärnssida, medan för horisontella vridfönster belastas båda sidstyckena ungefär lika mycket. Vid stängt fönster är denna belastning statisk och excentrisk, vilket ger ett konstant vridmoment på karmen. När fönsterbågens öppnas/ stängs varierar denna belastning med bågens öppningsvinkel. Vanliga skador och orsaker Träfönster installerade i byggnader i Sverige under perioden fick rötskador i stor omfattning. Skadorna lokaliserades framförallt till fönstrens nedre del och var mest frekventa i söder och västerläge. Skadebilden antydde regn som den dominerande fuktkällan. Som förklaring angavs bl a, se t ex Fukthandbok 1994 s : Olämplig installation av fönstren, bl a kunde regnvatten rinna innanför fasaden och samlas runt karmen. Olämplig fönsterkonstruktion, t ex vattenabsorption genom ändträ i hörnförband Olämplig ytbehandling, t ex färgsystem som inte gav fuktskydd Olämplig träkvalitet, t ex ospecificerad splintved och kvistlagning i utsatta partier Idag är fönstren bättre konstruerade och har bättre väderskydd. De skador som numera uppstår beror i större utsträckning på att fuktig inomhusluft läcker ut genom otätheter i fönsterfogen och kondenserar i den kallare, yttre väggsektionen. Laboratorieundersökningar har bekräftat att fönsterfogens utformning och utförande är av stor betydelse. Med de byggmetoder som tillämpar plastfolie som ångspärr är det viktigt att också fönsterfogen ges en fungerande ångspärr, annars blir fuktbelastningen på fogen och utanförliggande material mycket stor. Mycket små otätheter i ångspärren (för ögat knappt synliga) kan driva upp fuktigheten i utanförliggande drevningsmaterial till nivåer där röta bildas, se t ex Johansson & Ericsson Fukttransporten sker framförallt genom fuktkonvektion. Förhållandet synes vara att fuktkoncentrationen bakom otätheten, för en given tryckdifferens över ångspärren, är 2 (10)

3 omvänt proportionell mot otäthetens storlek, dvs ju mindre hål desto högre fuktbelastning. Dessa försök indikerar betydelsen av att verkligen konstruera fönsterfogen. llmänt om fukttransport Fukt i byggnader kan transporteras genom fuktkonvektion 1 och/eller ångdiffusion 2. Fuktkonvektionens drivkraft är en differens (gradient) i lufttemperatur eller i det totala lufttrycket. Därmed skapas förutsättningar för ett luftflöde från varmt till kallare, eller från högre lufttryck till lägre, som samtidigt medför en fukttransport eftersom luft alltid innehåller vattenånga. Ur praktisk synpunkt är det betydelsefullt om luftflödet går från varmt till kallt eller tvärtom: En luftström från varmt till kallt innebär att den ånghaltiga luften avkyls. Detta kan leda till kondens och fuktanrikning; processen verkar då uppfuktande. En luftström från kallt till varmt innebär att den ånghaltiga luften värms upp. Detta ökar luftens fuktupptagande förmåga; processen verkar då uttorkande. Ångdiffusionens drivkraft är att utjämna koncentrationsskillnader i vattenångans (luftfuktens) rumsliga fördelning. Det innebär att vattenmolekyler rör sig i riktning mot avtagande ångkoncentration. På liknande sätt som vid fuktkonvektion kan även här uppstå en fuktanrikning med tiden. Exempel på ångdiffusion är: Ånghalten är i genomsnitt högre inomhus än utomhus. Därför uppstår ångdiffusion genom bl a ytterväggar och fogar i klimatskärmen. Byggfukt i material avges till omgivningen genom att fukt transporteras från materialets inre till ytan. Denna transport sker till stor del genom ångdiffusion. Fuktkonvektion kan förekomma i spalter, hål och i porösa material där det finns en skillnad i lufttryck. Ångdiffusion kan förekomma i stillastående luft och i material (t ex byggfukt). Båda processerna är exempel på fukttransport i ångfas; de kan förekomma tillsammans eller var för sig. Fönsterfogens designprinciper De krav man ställer på en fönsterfog är att den varaktigt hindrar regnvatten från att komma in i och ånga från att komma ut i väggen (innebär samtidigt en lufttätning). Detta innefattar även krav på långtidsstabilitet (åldersbeständighet) och förmåga att absorbera fukt och temperaturinducerade rörelser i omkringliggande material. Fönsterfogen utsätts för samma klimatiska påkänningar som fönstret och ytterväggen. Följaktligen bör den utformas efter samma byggfysikaliska principer som dessa. Därtill belastas fogen statiskt genom fönstrets egenvikt och handhavande. Några vägledande designprinciper vid fogens utformning är: Tvåstegstätning vtagande ånggenomgångsmotstånd inifrån och ut Sunda, stabila material Tvåstegstätning Praktiska erfarenheter har visat att en tvåstegstätning är enklare och säkrare än en enstegstätning. En beskrivning av de två principerna ges bl a i FUKT, Ytterväggar Fönster 1981 s 120; Fukthandbok 1994 s Enstegstätning innebär att regn och vindtätning (trycktätning) ligger i samma plan. Tvåstegstätning innebär att regn och vindtätning är åtskilda och rumsligt separerade; regntätningen ligger utanför vindtätningen och mellan dem finns ett ventilerat luftrum (eller en tryckutjämningskammare) som är dränerad mot det fria. Lufttrycksdifferensen byggs upp över vindtätningen som inte ska kunna nås av regnvattnet. Tvåstegstätningen rekommenderas, se Fukthandbok 1994 s 135, Fuktkonvektion innebär att fukt (vatten i ångfas) transporteras med luftströmmar. 2 Diffusion innebär att vattenmolekylerna rör sig i riktning mot avtagande koncentration vattenånga. Vattenångans koncentration uttrycks i ånghalt (kg/m 3 ) eller ångtryck. 3 (10)

4 Principen med tvåstegstätning används även i fönster. Regntätningen består av den yttre beklädnaden och tillhörande anslutningar (droppbleck, sidobleck och fönsterbleck), medan vindtätningen vanligtvis utgörs av någon typ av elastisk fogmassa som ligger i liv med fönsterkarmens insida. Vindtätningen är även ångspärr. Figur 1c illustrerar utförandeprincipen. TYPEXEMPEL PÅ VNLIG VÄGGKONSTRUKTIONER Betongvägg med tegelfasad Materialskikt Ånggenomgångsmotd [mm] stånd, Z = d/δ [s/m] 120 fasadtegel luftspalt skalmursskiva betong > Träregelvägg med tegelfasad Materialskikt Ånggenomgångsmotd [mm] stånd, Z = d/δ [s/m] 120 fasadtegel luftspalt utvändig gips träreglar + mineralull ,2 ångspärr > träreglar + mineralull gips 3610 Konventionell fönsterfog Materialskikt Ånggenomgångsmotd [mm] stånd, Z = d/δ [s/m] 10 luftspalt mineralull fogmassa + * bottningslist * några numeriska värden har ej hittats i litteraturen. Ånggenomgångsmotstånd Z > Ånggenomgångsmotstånd Z > Tvåstegstätning Regntätning Ångspärr (vind och luftfukt) Ånggenomgångsmotstånd Z * Utsida Insida Utsida Insida luftspalt drevning ångspärr; t ex fogmassa + bottningslist (a) (b) (c) Figur 1. Illustration av principerna tvåstegstätning respektive avtagande ånggenomgångsmotstånd inifrån och ut; (a) betongvägg med tegelfasad, (b) träregelvägg med tegelfasad, (c) konventionell fönsterfog. 4 (10)

5 vtagande ånggenomgångsmotstånd inifrån och ut I ytterväggar, fönster och fogar uppstår alltid temperatur och lufttrycksskillnader. Dessa måste därför konstrueras så att fukt inte anrikas. Principen är att välja material med avtagande ånggenomgångsmotstånd Z inifrån och ut; används ångspärr 3 skall ånggenomgångsmotståndet avta från denna och ut. nledningen är att det vanligtvis är fuktigare inomhus än utomhus rummen är uppvärmda och har ofta även ett övertryck. Figur 1 illustrerar konstruktionen av yttervägg och fönsterfog. Kriterier för ångspärren utformning beskrivs under rubriken Ångtätning. Sunda, stabila material God inomhusmiljö värderas idag mycket högt av bostadskonsumenterna. Även generella miljövärden ökar i betydelse. Miljötrenden bidrar aktivt till att byggföretagen miljöcertifierar sig och utmönstrar miljöfarliga material och produkter i sin verksamhet. Fogen mellan fönster och vägg är utsatt för fukt och temperaturvariationer. De ingående komponenterna måste därför vara fuktstabila, ha bra långtidsegenskaper och vara miljövänliga. De får inte reagera med fukt och avge hälsofarliga emissioner. De bör bestå av material som kan återanvändas eller destrueras utan att ge farliga restprodukter. Fönsterfogens konstruktion och funktion Mekanisk infästning Den mekaniska infästningen av karmen sker med fästdon. Det är väsentligt att det finns solida material att fixera fästdonen i. ntalet fästdon och deras placering runtom fönsterkarmen ges av SS Den mekaniska infästningen bör utföras så att efterjustering av karmens läge möjliggörs utan att fönsterfogens övriga funktioner skadas. Detta utesluter användning av spik och fogskum. Större fönsterytor och 3glas isolerrutor blir vanligare. Denna utveckling ställer ökade krav på fönstrens infästning. Krav på bärförmåga och deformationer ges av SS , SS Dränering och luftning Väggfasaden, fönstrets yttre anslutningar och eventuell skyddsbeklädnad på karm och båge skall hindra regn (slagregn) från att nå väggens och fönsterfogens inre delar. Det kravet kan i praktiken vara svårt att helt uppnå. Det är därför viktigt att man förser både väggen (innanför fasaden) och fönsterfogen med en luftspalt för dränering och ventilation, så att eventuellt inträngande vatten kan avledas utåt och den uppkomna fukten ventileras bort. Fönsterfogens luftspalt skall placeras utanför drevningsmaterialet., se Figur 2, och bör vara minst 15 mm djup. Den är kontinuerlig runtom fönsterkarmen och öppen utåt så att konvektionsströmning uppstår. För att minimera fuktbelastningen på fönsterfogen måste regntätningen vara korrekt utförd. Sidsmygen/sidoblecket behöver ligga an mot både fönsterkarm och vägg, och nedtill överlappa fönsterblecket så att regnvattnet effektivt leds ned på fönsterblecket. Det vatten som eventuellt ändå kommer innanför sidsmygen/sidoblecket skall också kunna ledas ned och ut på fönsterblecket. Vissa fönsterfogar kan vara konstruerade symmetriskt, så att de även har en fukttätning (fogmassa) på utsidan, det förekommer bl a i Tyskland. Fogen bör i sådana fall förses med en artificiell dränering i anslutning till den yttre tätningen. Labförsök har visat att TDVrör (tätning, dränering, ventilation) ger ett effektivt skydd mot kondensbildning i sådana tillämpningar, se Johansson & Ericsson En ångspärr skall hindra eller minska fukttransport i ångfas, både genom fuktkonvektion och ångdiffusion. nvänds indragen ångspärr får isolertjockleken på insidan inte vara alltför tjock. v praktiska skäl behöver den inte vara mer än 50 mm, och bör inte överstiga 1/3 av totala isolertjockleken, se Fukthandbok 1994, s (10)

6 Värmeisolering Drevningen är fönsterfogens värmeisolering. Det är viktigt att den är kontinuerlig runtom karmen så att inte köldbryggor bildas. Köldbryggor kan uppstå vid de mekaniska fästdonen och där stödklossar finns. En kontinuerlig drevning bidrar även till ljudreduktion. Det är en allmän uppfattning att drevningsmaterial liksom isoleringsmaterial inte ska vara hygroskopiska, dvs att de inte ska kunna uppta och avge fukt. Det är dock inte vetenskapligt fastställt att ickehygroskopiska material under alla betingelser (i synnerhet cykliska klimatvariationer) är bättre än hygroskopiska material. Fönsterfogens klimatbelastning och associerade randvillkor kan variera väsentligt, varför ett kategoriskt utlåtande i den ena eller andra riktningen lätt tenderar bli onyanserat. Utsida Insida Regntätning Fönsterfogens delar Inifrån och ut: 1. Fogmassa/bottningslist: vindtätning, ångspärr, ljudreduktion. 2. Infästning: mekanisk fixering. 3. Drevning: värmeisolering, ljudreduktion. 4. Luftspalt: ventilation, dränering. Figur 2. Funktionskrav och byggfysikaliska principer ligger till grund för fogens konstruktion. Konventionell fönsterfog. Ångtätning För ångtätning (ångspärr) används vanligtvis en fogmassa, men också gummilister kan användas. De krav som måste ställas på ett dylikt tätningsmaterial är: bra vidhäftning mot angränsande ytor så att fogen blir fukttät, dvs förhindrar fukttransport i både ång och vätskefas (kapillärsugning). bra åldersbeständighet för långvarig funktion. bra elasticitet för att kunna ta upp relativa rörelser mellan karm och vägg orsakade av kortvariga mekaniska belastningar på fönsterkarmen från fönstrets handhavande. långvariga klimatbetingade temperatur och fuktrörelser. krypdeformation på grund av fönstrets egentyngd. efterjustering av karmens läge relativt fönsterhålet. miljövänligt material utan hälsofarliga emissioner. Ångspärren placeras på den sida av väggen som har det högsta ångtrycket (vanligtvis den sida med högst temperatur). Dvs, för en uppvärmd lokal i väggens insida (varma sida) och för en kyld lokal i väggens utsida. För en ouppvärmd lokal kan det vara fördelaktigast att inte använda ångspärr. Fogmassa Fönsterfogens bredd och djup (tjocklek) är viktiga för funktionen och beständigheten. Fogbredden bestäms i första hand av fogmassans rörelseförmåga, därefter av övriga komponenters utrymmesbehov och monteringstoleranser. Den måste väljas så stor att den valda fogmassans rörelseupptagande förmåga inte överskrids, i annat fall kan den efter kort tid spricka eller släppa i vidhäftningsytan. Detta kan även ske om materialet inte har tillräcklig beständighet mot klimatpåverkan. Ju större fogbredden väljs desto mindre blir fogmassans töjningskapacitet (relativa deformationsförmåga). nvänds hygroskopiska material som trä och betong i vägg och fönsterkarm, måste man även beakta de fukt och 6 (10)

7 temperaturrörelser som kan uppkomma. Som ett riktvärde bör fönsterfogens bredd inte understiga 10 mm. Fogmassans tjocklek (djup) är också väsentlig ur funktions och beständighetssynpunkt. Den anpassas till fogbredden. HusM 98, avsnitt ZSB.11 s 722, rekommenderar följande samband, se Tabell 2: Tabell 2. Utförande av elastisk fogmassa för tätning av rörelsefogar. Från HusM 98, avsnitt ZSB. 11 s 722. Fogbredd b (mm) Fogdjup d (mm) > Figur b d Vid val av fogmassa räcker det inte att ange att den skall vara av en viss typ, eftersom variationerna inom varje typ är mycket stora. Man bör kräva att materialet har provats och godkänts enligt rådande provningsstandard, t ex ISO 11600F. Ljudreduktion Ljud följer minsta motståndet lag och läcker in genom springor och andra öppningar. En förutsättning för bra ljudreduktion är därför en bra lufttätning. Den åstadkoms primärt genom bra ångtätning. ktuella standarder Standarder och anvisningar som anknyter till fönsterinstallation och fönsterfogen har sammanställts i Bilaga 1. För att kunna säkerställa fönsterfogens funktion och kvalitetssäkra fönstrets montage behöver metoder och utföranden kopplas till rådande standarder. Det är nödvändigt för att kunna erbjuda funktionsgarantier. Se även andra artiklar i projektet Följande artiklar beskriver andra aspekter av fönsterinstallation: Projektering av fönster Montagestudie av fönster: mekanisk infästning, drevning och tätning Fönsters anslutning mot utsida vägg Fönsters anslutning mot insida vägg Standarder för fönster Referenser 1. FUKT Ytterväggar Fönster: Byggforskningsrådet T30, ISBN , 1981, 142 s. 2. Fukthandbok, Praktik och Teori: 2:a reviderade utgåvan, B Svensk Byggtjänst, ISBN , 1981, 331 s. 3. HusM 98: llmän material och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten. B Svensk Byggtjänst, ISBN , 1998, 829 s. 4. Johansson C., Ericsson J.I.: Risk för fuktskador i felgjorda fogar, Utvärdering av laboratorieförsök. Trätek, Uppdragsrapport 2187/911230, 1991, s. 7 (10)

8 Bilaga 1: Tabell över standarder som relaterar till fönsterfogen Standard Årtal Beskrivning Karminfästning SS Dörrar och fönster Karminfästning Provning SS Dörrar och fönster Karminfästning Klassindelning och val av don SS Fönster Placering av fästhål Fogar SS Byggfogar Fogmaterial Terminologi SS Byggmaterial Provning Vattenånggenomgångsmotstånd SSEN Värmeisoleringsprodukter för byggnader Bestämning av permeabilitet för vattenånga Funktioner SSEN Fönster och dörrar Lufttäthet Provningsmetod SSEN Fönster, dörrar Lufttäthet Klassificering SSEN Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast Provningsmetod SSEN Fönster och dörrar Motståndsförmåga mot vindlast Klassificering NT BUILD Windows, windowdoors, external doors, fascades: Pulsating air pressure test Ljud SS Byggakustik Mätning av ljudisolering hos fönster, dörrar och andra byggnadsdelar i yttervägg Tillägg till högtalarmetoden beskriven i ISO 140/5 Fältmätningar EN ISO 1403 kustik Mätning av luftljudsisolering av byggelement Del 3 bestämning av ljudvärde EN ISO 7171 kustik Klassning av ljudreduktion Del 1 klassning av luftljudisolering (R w värde) NT cou Windows: Traffic noise reduction indices NT COU Doors, windows and glazings: Sound reduction index Brandmotstånd SSEN Provning av brandmotstånd Del 1: llmänna krav SSEN Provning av brandmotstånd för dörrkonstruktioner Del 1: Dörrar, portar, jalusier och luckor Inbrottssäkerhet SSENV Fönster och dörrar Inbrottsskydd Krav och klassindelning SSENV Fönster och dörrar Inbrottssäkerhet Statisk last Provmetod SSENV Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Dynamisk belastning SSENV 1630: 1999 Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Handpåverkan RUS 200:3 Regler för mekaniskt inbrottsskydd. 8 (10)

9 Bilaga 2: Materialegenskaper för värme och fukttransport i byggmaterial Värme och fuktparametrar, riktvärden. Material Betong, K30 Lätt Densitet ρ [kg/m 3 ] Värmekapaciti vitet c [J/kgK] 1000 Värmeledning λ [W/mK] Ånggenomsläpplighet δ v 10 6 [m 2 /s] RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: Referens Cementbruk RF 3570%: 0.2 RF 7080%: 0.2 RF 8090%: 0.5 RF 9095%: 1 Cellplast, EPS 20 RF 3595%: XPS 25 RF 3595%: Gipsskiva B Glas B Gummi, EPDM cellgummi Skumgummi Luft stillastående B Mineralull B Plywood B Polyuretan B Polypropylen B Tegel ,B Träfiberisolering B Träfiberskiva, Porös Hård Trä, Kvirke (torrt) 2380 (u=12%) ( fibr) 0.30 ( fibr) RF 3570%: ( ) RF 7080%: ( ) RF 8090%: ( ) Trä, OSB B Vatten (10 C) B Referenser:. Fukthandbok, Praktik & Teori, B. Lectures on Building Physics. Kompendium i Byggnadsfysik, vd för Byggteknik, KTH, C. Muntlig kommunikation, PerOlof Martinsson, Trelleborg Building Systems, B C B,B 9 (10)

10 Ånggenomgångsmotstånd, Z=d/δ, för skiktmaterial. Material Gipsskiva Invändig Utvändig Tjocklek d [mm] 13 mm 9 mm Ånggenomgångsmotstånd Z v 10 3 [s/m] RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: Referens HDpolyeten, luftspaltbindande fuktspärr 0.5 >10000 Polyetenfolie 0.2 >2000 Spånskiva, Träfiberskiva, Hård Halvhård Porös sfaltimpregnerad Oljehärdad Tätskiktspapp >1000 Vindskyddspapp <20 krylatlatexfärg Inomhusbruk Utomhusbruk lkydfärgoljefärg Referenser:. Fukthandbok, Praktik & Teori, (10)

55 NSC.11. Komplettering till fönster Diktning. Diktning = drevning. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande

55 NSC.11. Komplettering till fönster Diktning. Diktning = drevning. Förutsättningar. Förarbete. Egenkontroll. Genomförande 55 NSC.11 Komplettering till fönster Diktning Diktning = drevning Fönsterfogen är den svaga länken i klimatskärmen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad

Läs mer

Komplettering till fönster. Diktning. Diktning = drevning. Förutsättningar 1(4) Förklaringar NSC.1. Förutsättningar.

Komplettering till fönster. Diktning. Diktning = drevning. Förutsättningar 1(4) Förklaringar NSC.1. Förutsättningar. 55 NSC.1 Komplettering till fönster Diktning Diktning = drevning Fönsterfogen är den svaga länken i klimatskärmen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Bilaga H. Konstruktiv utformning 82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Fogar mellan träfönster och yttervägg

Fogar mellan träfönster och yttervägg SFR MONTAGEANVISNING NR 3 Juni 1993 Senast rev. feb. 2008 SVENSKA FOGBRANSCHENS RIKSFÖRBUND Fogar mellan träfönster och yttervägg 1. Allmänt Fogen mellan träfönster och vägg måste utformas på ett riktigt

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Montering och Bruksanvisning PVC fönster

Montering och Bruksanvisning PVC fönster Montering och Bruksanvisning PVC fönster Detta behövs för att montera ett fönster: Rev.nr 130206 Borrmaskin/Skruvdragare Skruv för infästning Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Leverans

Läs mer

MONTERINGSANVISNINGAR FÖR PVC-FÖNSTER

MONTERINGSANVISNINGAR FÖR PVC-FÖNSTER MONTERINGSANVISNINGAR FÖR PVC-FÖNSTER Anvisningarna i monteringsanvisningen garanterar en hög kvalitet, men enbart i de fall där byggnaden används för avsett ändamål och att en normal rumstemperatur upprätthålls

Läs mer

Montering och bruksanvisning. PVC fönster

Montering och bruksanvisning. PVC fönster Montering och bruksanvisning PVC fönster Detta behövs för att montera ett fönster: Borrmaskin/Skruvdragare Skruv för infästning Vattenpass Tumstock Drevisolering, alternativt fogskum Leverans och lagring

Läs mer

Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr

Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Rev.nr: 15016 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr / 16.0.2015

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Läs mer

PROJEKTERING AV FÖNSTER

PROJEKTERING AV FÖNSTER PROJEKTERING AV FÖNSTER Kontaktpersoner: Per Öhrlund, J&W arkitektur och design; Per-Anders Daerga, Trätek; Erik Johansson, Skebo Skelleftebostäder Sammanfattning: Artikeln redogör för projektering av

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0 Fukt .1 Fukt Inledning BBR 2008, Regelsamling för byggande, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och Bygglagen, PBL samt Förordningen om tekniska egenskapskrav

Läs mer

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Fönsters ljudreduktion

Fönsters ljudreduktion Bilaga 4 Fönsters ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Faktorer

Läs mer

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

MONTAGESTUDIE AV FÖNSTER MEKANISK INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING

MONTAGESTUDIE AV FÖNSTER MEKANISK INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING Projekt Installationssystem för träfönster nuari 2001 MONTAGESTUDIE AV FÖNSTER MEKANISK INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING Kontaktpersoner: Per-Anders Daerga, Karin Sandberg; Trätek. Sammanfattning: Artikeln

Läs mer

Montage. Montage av vridfönster.

Montage. Montage av vridfönster. Montage Montage av vridfönster. Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd

MONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd MONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd vindskydd skarvband butylfogmassa rörmanschett plåtbeslag Icopal Windy Base och Windy Prima Icopal produktgrupp Windy är diffusionsöppna vindskydd för användning

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Montage av vridfönster

Montage av vridfönster Montage av vridfönster Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet! Icopal Lufttätt Hus Det täta huset som andas trygghet! ETT Komplett system 1 2 Energieffektiva, fuktsäkra och hållbara hus Icopal Lufttätt Hus Ett komplett klimatsmart system Låt oss säga det direkt. Vårt

Läs mer

Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr

Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Rev.nr: 160208 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr 3 /

Läs mer

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Halotex. Materialsystem för friskare hus Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan

Läs mer

Montage av sidhägda fönster och altandörrar

Montage av sidhägda fönster och altandörrar Montage av sidhägda fönster och altandörrar Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext. Montageanvisning Sidhängda fönster och altandörrar HFA 2012/03 Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Fönsterbleck. Utförande och montage i plåt

Fönsterbleck. Utförande och montage i plåt FÖNSTERS ANSLUTNING MOT UTSIDA VÄGG Kontaktpersoner: Per-Anders Daerga, Trätek; Göran Eriksson, Sapa Profiler; Hans-Åke Winther, Winther Bygg; Lars-Gunnar Marklund, SSC Snidex; Ingrid Bredberg, J&W arkitektur

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

WICSLIDE Skjutdörrsystem

WICSLIDE Skjutdörrsystem WCSLDE Skjutdörrsystem Montageanvisning 11.2015 WCSLDE 160 Allmänt Granska först måtten för levererad karm (se beställningserkännande eller följesedel). Kontrollera att måtten överensstämmer med väggöppning.

Läs mer

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Ska klara alla funktionella krav året om Lufttätnings- och fuktsäkringssystem Taklösningar Fasadlösningar Grundlösningar Välisolerad regelstomme Utvändig

Läs mer

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext. Montage av fast karm Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:

Läs mer

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX

Minimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX Minimerat underhåll och ökad komfort Fönster 1074 SX 2 Kontorshus för KMD i Skejby, Århus, med Sapa fönster 1074. Arkitekt: Arkitema AS. Sapa Fönster 1074 SX Extraisolerat fönster med lågt U-värde uppfyller

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Windy och Windy Plus vindskydd

MONTERINGSANVISNING Icopal Windy och Windy Plus vindskydd MONTERINGSANVISNING Icopal Windy och Windy Plus vindskydd vindskydd skarvband butylfogmassa rörmanschett plåtbeslag Icopal Windy och Windy Plus Icopal Windy är ett diffusionsöppet vindskydd för användning

Läs mer

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten? Fuktcentrum 2016 Anders Melin Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten? HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr T 916-13 meddelad i Stockholm den 19 mars 2015 Enstegstätningen innebär, till skillnad

Läs mer

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Krypgrundsisolering Monteringsanvisning MOT FUKT, MÖGEL OCH RADON I KRYPGRUND 10 mm tjock Krypgrundsisolering som höjer temperaturen normalt med +2 o C och ger ett

Läs mer

Montering av Isover Plastfolie

Montering av Isover Plastfolie Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det

Läs mer

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen

Läs mer

Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr

Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Rev.nr: 161025 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr 3 /

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen. Byggteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Kinaf-15h prgp1, Kbygg 15h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-28 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivdon, miniräknare.

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Fönstermontage. Deltagare FoU-projekt:

Fönstermontage. Deltagare FoU-projekt: Fönstermontage Deltagare FoU-projekt: SP NCC Construction Sverige AB Elitfönster AB Kvillsfors Fönster AB Snidex AB STO Scandinavia AB Maxit AB Plåtslageriernas Riksförbund Knauf Danogips AB Genomgångna

Läs mer

Beräkning av U-värde för hus

Beräkning av U-värde för hus Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen

Läs mer

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Anvisningar fönster. Leverans Mottagning Lagring Hantering Montering Justering Underhåll Kondens. SSC 0910-72 59 00 www.sscgroup.

Anvisningar fönster. Leverans Mottagning Lagring Hantering Montering Justering Underhåll Kondens. SSC 0910-72 59 00 www.sscgroup. Anvisningar fönster Leverans Mottagning Lagring Hantering Montering Justering Underhåll Kondens Transport, mottagning 1.1 och Mottagning. lagning 1. Transport. Under transport ska fönster skyddas mot fukt

Läs mer

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader CHECKLISTA 1av 6 CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader 1. UNDERLAG: 1.1 Placering av reglar: C 600, maximum. Byggskiva > 8 mm. Se till att reglar sitter

Läs mer

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.

Ytbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext. Montage av ytterdörr Allmänt Förvaring av dörrar Dörrar skall förvaras i ett torrt utrymme. Förvara stående eller liggande, men låt aldrig dörren ligga direkt på ett golv utan placera tex frigolit under

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 052016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg

THERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Tabell 1 Möbelprovning Barnartiklar SS-EN 1930 Barn, Säkerhetsgrindar/Säkerhet och hållfasthet 2005-10-14 1 SS-EN 1273 Gåstolar för barn/ Säkerhetskrav och 2005-06-14 2 provningsmetoder SS EN 14988-2 +

Läs mer

Handledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Handledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Handledning Mätning av fukt i putsade regelväggar Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås 2007-08-16 Rev 2009-11-16 1 2 Handledning för mätning av fukt

Läs mer

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

Konstruktionslösningar - Ytterväggar I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för

Läs mer

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie

Läs mer

Tänk framåt. Tänk frihet. Tänk ny villa med underhållsfria fönster för generationer. H-Fönstret Lysekil

Tänk framåt. Tänk frihet. Tänk ny villa med underhållsfria fönster för generationer. H-Fönstret Lysekil Tänk framåt. Tänk frihet. Tänk ny villa med underhållsfria fönster för generationer. H-Fönstret Lysekil Ett fönster för generationer Fönster tillhör de mest utsatta partierna i ett hus de skall stå emot

Läs mer

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM - Tätar ytterväggar - Tål väder och vind i upp till sex månader - Följ anvisningen och bygg tryggt. FUNKTION Huvuduppgiften för Norgips Utvändiga System är att sörja för fuktsäkring,

Läs mer

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering 1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Inbyggnad av fönster i vägg

Inbyggnad av fönster i vägg Inbyggnad av fönster i vägg Tips och rekommendationer från Elitfönster AB I den här broschyren från Elitfönster AB lämnas råd och tips vid inbyggnad av fönstermodeller ur Elitfönsters sortiment i olika

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Fönstermontage. Börje Gustavsson

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Fönstermontage. Börje Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fönstermontage Börje Gustavsson borje.gustavsson@sp.se 1 Bakgrund 1987 P märkning av fönster trä och trä alu fönster 1995 P märkning metall fönster partier 2007

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH Fukt Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH Innehåll Grundläggande om fukt Effekter av fukt Resultat från Framtidens Trähus Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt

Läs mer

Vid infästning av karm och tröskel ställs det höga krav noggrannhet och precision. Detta för att dörrens funktionsmässiga egenskaper säkerställs.

Vid infästning av karm och tröskel ställs det höga krav noggrannhet och precision. Detta för att dörrens funktionsmässiga egenskaper säkerställs. Montageinstruktioner Vid infästning av karm och tröskel ställs det höga krav noggrannhet och precision. Detta för att dörrens funktionsmässiga egenskaper säkerställs. Generella anvisningar för dörrar Leveransmottagning

Läs mer

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tätskikt i våtrum Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nordiskt Vattenskadeseminarium 1 FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bakgrund

Läs mer

Fönster, fönsterdörr, vikfönster, terrassdörr SFB 1074 med lågt U-värde

Fönster, fönsterdörr, vikfönster, terrassdörr SFB 1074 med lågt U-värde Fönster, fönsterdörr, vikfönster, terrassdörr SFB 1074 med lågt U-värde SFB 1074 kan fås i två utföranden. I det ena utförandet har profilerna isolerats med 30 mm glasfiberarmerade polyamidlister. I det

Läs mer

Om ett våtrum är byggt mot

Om ett våtrum är byggt mot FUKT En jämförelse av olika sätt att fuktsäkra våtrum mot ytterväggar visar att en ångbroms kan vara bättre än en ångspärr. Fukt som diffunderar ut ska ventileras bort. Leverantörer måste dock utveckla

Läs mer

Isola Underlagstak. Kompletta och säkra taksystem! Torra och sunda hus!

Isola Underlagstak. Kompletta och säkra taksystem! Torra och sunda hus! Isola Underlagstak Kompletta och säkra taksystem! Torra och sunda hus! Generellt om underlagstak Huvudfunktionen för ett undertak är att fånga upp och dränera ut nederbörd som blåser in genom skarvar och

Läs mer

Friskluftsventilers ljudreduktion

Friskluftsventilers ljudreduktion Bilaga 6 Friskluftsventilers ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Väggventiler...

Läs mer

PRODUKTÖVERSIKT. Isover Light Träregelskiva 39 C600 Format 1160 x 560 mm. Tjocklek 45-145 mm. Isolering mellan träreglar. Euroklass: A1.

PRODUKTÖVERSIKT. Isover Light Träregelskiva 39 C600 Format 1160 x 560 mm. Tjocklek 45-145 mm. Isolering mellan träreglar. Euroklass: A1. Isover UNI-skiva 36 Format 1160 x 560 mm. Tjocklek 45-220 mm. Passar överallt! I golv, vägg och tak. Isover FyllUpp 45 15 kg/säck motsvarar ca 0,35m 3. Isolering på vindsbjälklag. Brandklass: Obrännbar

Läs mer

Fördelar och Försäljningsargument

Fördelar och Försäljningsargument Fördelar och Försäljningsargument Miljövänligt Brandsäkert Fuktsäkerhet Mycket lägre energiförbrukning, 20 30% lägre än glasullsisolerade hus En skarvfri och tät isolering Bättre inomhusklimat Friskare

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Brandhämmande Akryl

MONTERINGSANVISNING Brandhämmande Akryl MONTERINGSANVISNING Brandhäande Akryl 1 (6) 2012 09 20 Generell produktbeskrivning Brandhäande Akryl är konstruerad för att förhindra spridning av brand, gas och rök genom öppningar och tekniska genomförningar

Läs mer

Metod Titel Datum Utg. SP-metod 1630 Mekaniskt ventilerade golv - bestämning av luftströmning till 2005-02-22 5

Metod Titel Datum Utg. SP-metod 1630 Mekaniskt ventilerade golv - bestämning av luftströmning till 2005-02-22 5 Sektion ETi Varma grunder och ventilerade golv SP-metod 630 Mekaniskt ventilerade golv - bestämning av luftströmning till 2005-02-22 5 golvet SP-metod 63 Mekaniskt ventilerade golv - bestämning av lufttäthet

Läs mer

Miljömedveten Isolering

Miljömedveten Isolering Linfiber isolering av märket Isolina Miljömedveten Isolering G&S Handel & Ekonomi AB Näset 213 705 94 Örebro Säte: Lekeberg, Örebro Email: maria@goshandel.se, lina@goshandel.se G&S Handel o Ekonomi AB

Läs mer

Montering av ytterdörr

Montering av ytterdörr Montering av ytterdörr Allmänt Förvaring av dörrar Dörrar skall förvaras i ett torrt utrymme. Förvara stående eller liggande, men låt aldrig dörren ligga direkt på ett golv utan placera t ex frigolit under

Läs mer