FÖNSTERMONTAGE. Kontaktpersoner: Sören Johansson, Byggtema; Mats Svensson, Nordisk Kartro; Per-Anders Daerga, Trätek
|
|
- Birgit Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖNSTERMONTGE INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING Kontaktpersoner: Sören Johansson, Byggtema; Mats Svensson, Nordisk Kartro; Pernders Daerga, Trätek Sammanfattning: rtikeln behandlar fönsterfogen, dvs gränssnittet fönsterkarmvägg. Fönsterfogens påkänningar redovisas och designprinciper presenteras. Dess olika funktioner beskrivs. Fönsterfogen är en lika viktig del av klimatskärmen som ytterväggen och fönstret. Det är därför av stor vikt att den konstrueras och utförs korrekt när fönstret installeras för att kunna säkerställa långvarig funktion och god inomhusmiljö. Felaktigt utförande kan med tiden leda till fuktskador kring fönstret och skadliga emissioner som påverkar inomhusmiljö och hälsa. För att kunna kvalitetssäkra arbetsutförande och funktion, och kunna ge garantier, behöver fönsterfogen (som är en del av fönsterinstallationen) kunna kopplas till befintliga standarder. Nyckelord: Fönsterfog, karminfästning, värmeisolering, ljudreduktion, ångspärr. Inledning Fönster och väggkonstruktioner är idag välutvecklade byggelement av hög kvalitet. Dock är fönsterfogen, dvs utrymmet mellan karm och vägg, fortfarande en gråzon som ingen part är villig att ta fullt ansvar för. Fönsterfogen utsätts för samma klimatiska påfrestningar som ytterväggar, därtill kommer mekaniska laster från fönstrets handhavande under lång tid. Dessa belastningar kan allvarligt försämra fönsterfogens långtidsfunktion. En del av funktionsbristerna grundläggs fortfarande redan vid fönstrets installation i väggen som en följd av dålig kunskap om fogens uppgift och bristande kvalitetssäkring i montagearbetet. Det är därför viktigt att öka förståelsen för fönsterinstallation och att montagemetoder och ingående komponenter väljs utifrån kriterier som beaktar fysikaliska prestanda, montagevänlighet, materialbeständighet och miljövänlighet. Felaktig konstruktion av fönsterfogen och brister i arbetsutförandet kan leda till försämrad långtidsfunktion, vilket i sin tur även försämrar fönstrets kvalitet, estetik och bostadens inomhusmiljö. Fönstrets installation (mekanisk infästning, drevning och tätning) bör utföras så att fönsterfogen minst uppfyller de funktionskrav som gäller för fönstret. Funktionellt är det lämpligt att betrakta fönsterfogen som en del av fönstret, eftersom egenskaper som Uvärde, regn och ångtäthet, ljudreduktion, brandisolering etc, ligger närmare fönstret än ytterväggen. Klimatiska och mekaniska påkänningar på fönsterfogen De påkänningar som förekommer kan kategoriseras i klimatiska och mekaniska laster enligt Tabell 1: Tabell 1. Klimatiska och mekaniska laster på fönsterfogen. Klimatiska laster på fönsterfogen Fuktinducerade materialrörelser (ger deformation) Nederbörd utomhus, Luftfukt inomhus Temperaturinducerade materialrörelser Temperaturväxlingar utomhus/inomhus (ger deformation) Mekaniska laster på fönsterfog och infästningsdon Tryck på fogen Vind (lufttryck), Luftfuktighet (ångtryck) Belastning på infästningsdonen Vind, Fönstrets egentyngd, Fönstrets handhavande (tvärkraft, Deformationer axiell kraft och moment) Fönstrets egentyngd (krypning), Fönstrets handhavande Förskjutningar (elastisk deformation) Efterjustering av karmen, Sättning i grund och väggstomme 1 (10)
2 Klimatvariationer ger upphov till temperatur och fuktbetingade rörelser i både yttervägg och karm. Klimatiska och mekaniska laster kan medföra stora påfrestningar på både fönster och fönsterfog. Fogen måste därför byggas upp enligt samma byggfysikaliska principer som ytterväggar så att dess funktion och beständighet säkerställs under avsedd tid. Det invändiga rumsklimatet brukar sällan medföra några problem, med undantag av att fuktig luft via otätheter i väggar och fogar kan läcka ut och kondensera i de kyligare delarna av yttervägg och fönsterkarm, och därigenom riskera att orsaka allvarliga och svårupptäckta fuktskador. I kustnära regioner är slagregn vanligt förekommande. Vid regn och samtidig blåst faller regndropparna snett. Ju kraftigare vind desto mer horisontellt driver regnet. När vindhastigheten överstiger regnets fallhastighet får en vertikal yta större regnbelastning än en lika stor horisontell yta. En förutsättning för att undvika skador på en fasad på grund av regn är att förstå vart vattnet tar vägen sedan det träffat fasadytan. Vinden träffar alltid fasaden i en mer eller mindre spetsig vinkel varefter den av naturliga skäl böjer av och följer väggen horisontellt, ibland även uppåt. Denna luftström transporterar det vatten som träffat fasaden, varvid vattnet tenderar att samlas i lokala strömmar nedåt. Dessa uppträder främst vid vertikala veck eller fördjupningar i fasaden. Finns inga sådana så rinner vattnet fortfarande i lokala strömmar men mera planlöst nedåt. Detta medför att vattenströmmen söker sig till vertikala fogar i fasaden, samma effekt uppträder invid fönsters sidokarmar det regn som träffar en fog direkt är en mycket liten del av den totala vattenmängden som belastar fogen, den största mängden utgörs av på fasaden rinnande vatten. Följaktligen bör regnbelastade byggnadsdelar utformas så att dessa vattenströmmar förhindras uppstå. Vertikala veck, rillor, fördjupningar eller grov ytstruktur bidrar till att reducera den vattenmängd som driver i sidled på fasaden. Förses fasaden invid vertikala fogar och runt fönster med rillor eller försänkningar med kanter vinkelrätt mot fasadytan minskar riskerna påtagligt för fuktskador orsakade av läckage i fogar. Regn och slagregn behandlas utförligare i bl a Fukthandboken 1994 s 132, FUKT Ytterväggar fönster 1981 s 712, De mekaniska lasterna uppstår dels genom vindtryck mot fönstret, dels genom fönsterbågens egentyngd och fönstrets handhavande. Vindlasten är dynamisk. Belastningen överförs till väggen via de fästdon som fixerar fönsterkarmen till väggen. Fönsterbågens egentyngd ger för sidhängda fönster upphov till en statisk belastning på fästdonen i karmsidstyckets gångjärnssida, medan för horisontella vridfönster belastas båda sidstyckena ungefär lika mycket. Vid stängt fönster är denna belastning statisk och excentrisk, vilket ger ett konstant vridmoment på karmen. När fönsterbågens öppnas/ stängs varierar denna belastning med bågens öppningsvinkel. Vanliga skador och orsaker Träfönster installerade i byggnader i Sverige under perioden fick rötskador i stor omfattning. Skadorna lokaliserades framförallt till fönstrens nedre del och var mest frekventa i söder och västerläge. Skadebilden antydde regn som den dominerande fuktkällan. Som förklaring angavs bl a, se t ex Fukthandbok 1994 s : Olämplig installation av fönstren, bl a kunde regnvatten rinna innanför fasaden och samlas runt karmen. Olämplig fönsterkonstruktion, t ex vattenabsorption genom ändträ i hörnförband Olämplig ytbehandling, t ex färgsystem som inte gav fuktskydd Olämplig träkvalitet, t ex ospecificerad splintved och kvistlagning i utsatta partier Idag är fönstren bättre konstruerade och har bättre väderskydd. De skador som numera uppstår beror i större utsträckning på att fuktig inomhusluft läcker ut genom otätheter i fönsterfogen och kondenserar i den kallare, yttre väggsektionen. Laboratorieundersökningar har bekräftat att fönsterfogens utformning och utförande är av stor betydelse. Med de byggmetoder som tillämpar plastfolie som ångspärr är det viktigt att också fönsterfogen ges en fungerande ångspärr, annars blir fuktbelastningen på fogen och utanförliggande material mycket stor. Mycket små otätheter i ångspärren (för ögat knappt synliga) kan driva upp fuktigheten i utanförliggande drevningsmaterial till nivåer där röta bildas, se t ex Johansson & Ericsson Fukttransporten sker framförallt genom fuktkonvektion. Förhållandet synes vara att fuktkoncentrationen bakom otätheten, för en given tryckdifferens över ångspärren, är 2 (10)
3 omvänt proportionell mot otäthetens storlek, dvs ju mindre hål desto högre fuktbelastning. Dessa försök indikerar betydelsen av att verkligen konstruera fönsterfogen. llmänt om fukttransport Fukt i byggnader kan transporteras genom fuktkonvektion 1 och/eller ångdiffusion 2. Fuktkonvektionens drivkraft är en differens (gradient) i lufttemperatur eller i det totala lufttrycket. Därmed skapas förutsättningar för ett luftflöde från varmt till kallare, eller från högre lufttryck till lägre, som samtidigt medför en fukttransport eftersom luft alltid innehåller vattenånga. Ur praktisk synpunkt är det betydelsefullt om luftflödet går från varmt till kallt eller tvärtom: En luftström från varmt till kallt innebär att den ånghaltiga luften avkyls. Detta kan leda till kondens och fuktanrikning; processen verkar då uppfuktande. En luftström från kallt till varmt innebär att den ånghaltiga luften värms upp. Detta ökar luftens fuktupptagande förmåga; processen verkar då uttorkande. Ångdiffusionens drivkraft är att utjämna koncentrationsskillnader i vattenångans (luftfuktens) rumsliga fördelning. Det innebär att vattenmolekyler rör sig i riktning mot avtagande ångkoncentration. På liknande sätt som vid fuktkonvektion kan även här uppstå en fuktanrikning med tiden. Exempel på ångdiffusion är: Ånghalten är i genomsnitt högre inomhus än utomhus. Därför uppstår ångdiffusion genom bl a ytterväggar och fogar i klimatskärmen. Byggfukt i material avges till omgivningen genom att fukt transporteras från materialets inre till ytan. Denna transport sker till stor del genom ångdiffusion. Fuktkonvektion kan förekomma i spalter, hål och i porösa material där det finns en skillnad i lufttryck. Ångdiffusion kan förekomma i stillastående luft och i material (t ex byggfukt). Båda processerna är exempel på fukttransport i ångfas; de kan förekomma tillsammans eller var för sig. Fönsterfogens designprinciper De krav man ställer på en fönsterfog är att den varaktigt hindrar regnvatten från att komma in i och ånga från att komma ut i väggen (innebär samtidigt en lufttätning). Detta innefattar även krav på långtidsstabilitet (åldersbeständighet) och förmåga att absorbera fukt och temperaturinducerade rörelser i omkringliggande material. Fönsterfogen utsätts för samma klimatiska påkänningar som fönstret och ytterväggen. Följaktligen bör den utformas efter samma byggfysikaliska principer som dessa. Därtill belastas fogen statiskt genom fönstrets egenvikt och handhavande. Några vägledande designprinciper vid fogens utformning är: Tvåstegstätning vtagande ånggenomgångsmotstånd inifrån och ut Sunda, stabila material Tvåstegstätning Praktiska erfarenheter har visat att en tvåstegstätning är enklare och säkrare än en enstegstätning. En beskrivning av de två principerna ges bl a i FUKT, Ytterväggar Fönster 1981 s 120; Fukthandbok 1994 s Enstegstätning innebär att regn och vindtätning (trycktätning) ligger i samma plan. Tvåstegstätning innebär att regn och vindtätning är åtskilda och rumsligt separerade; regntätningen ligger utanför vindtätningen och mellan dem finns ett ventilerat luftrum (eller en tryckutjämningskammare) som är dränerad mot det fria. Lufttrycksdifferensen byggs upp över vindtätningen som inte ska kunna nås av regnvattnet. Tvåstegstätningen rekommenderas, se Fukthandbok 1994 s 135, Fuktkonvektion innebär att fukt (vatten i ångfas) transporteras med luftströmmar. 2 Diffusion innebär att vattenmolekylerna rör sig i riktning mot avtagande koncentration vattenånga. Vattenångans koncentration uttrycks i ånghalt (kg/m 3 ) eller ångtryck. 3 (10)
4 Principen med tvåstegstätning används även i fönster. Regntätningen består av den yttre beklädnaden och tillhörande anslutningar (droppbleck, sidobleck och fönsterbleck), medan vindtätningen vanligtvis utgörs av någon typ av elastisk fogmassa som ligger i liv med fönsterkarmens insida. Vindtätningen är även ångspärr. Figur 1c illustrerar utförandeprincipen. TYPEXEMPEL PÅ VNLIG VÄGGKONSTRUKTIONER Betongvägg med tegelfasad Materialskikt Ånggenomgångsmotd [mm] stånd, Z = d/δ [s/m] 120 fasadtegel luftspalt skalmursskiva betong > Träregelvägg med tegelfasad Materialskikt Ånggenomgångsmotd [mm] stånd, Z = d/δ [s/m] 120 fasadtegel luftspalt utvändig gips träreglar + mineralull ,2 ångspärr > träreglar + mineralull gips 3610 Konventionell fönsterfog Materialskikt Ånggenomgångsmotd [mm] stånd, Z = d/δ [s/m] 10 luftspalt mineralull fogmassa + * bottningslist * några numeriska värden har ej hittats i litteraturen. Ånggenomgångsmotstånd Z > Ånggenomgångsmotstånd Z > Tvåstegstätning Regntätning Ångspärr (vind och luftfukt) Ånggenomgångsmotstånd Z * Utsida Insida Utsida Insida luftspalt drevning ångspärr; t ex fogmassa + bottningslist (a) (b) (c) Figur 1. Illustration av principerna tvåstegstätning respektive avtagande ånggenomgångsmotstånd inifrån och ut; (a) betongvägg med tegelfasad, (b) träregelvägg med tegelfasad, (c) konventionell fönsterfog. 4 (10)
5 vtagande ånggenomgångsmotstånd inifrån och ut I ytterväggar, fönster och fogar uppstår alltid temperatur och lufttrycksskillnader. Dessa måste därför konstrueras så att fukt inte anrikas. Principen är att välja material med avtagande ånggenomgångsmotstånd Z inifrån och ut; används ångspärr 3 skall ånggenomgångsmotståndet avta från denna och ut. nledningen är att det vanligtvis är fuktigare inomhus än utomhus rummen är uppvärmda och har ofta även ett övertryck. Figur 1 illustrerar konstruktionen av yttervägg och fönsterfog. Kriterier för ångspärren utformning beskrivs under rubriken Ångtätning. Sunda, stabila material God inomhusmiljö värderas idag mycket högt av bostadskonsumenterna. Även generella miljövärden ökar i betydelse. Miljötrenden bidrar aktivt till att byggföretagen miljöcertifierar sig och utmönstrar miljöfarliga material och produkter i sin verksamhet. Fogen mellan fönster och vägg är utsatt för fukt och temperaturvariationer. De ingående komponenterna måste därför vara fuktstabila, ha bra långtidsegenskaper och vara miljövänliga. De får inte reagera med fukt och avge hälsofarliga emissioner. De bör bestå av material som kan återanvändas eller destrueras utan att ge farliga restprodukter. Fönsterfogens konstruktion och funktion Mekanisk infästning Den mekaniska infästningen av karmen sker med fästdon. Det är väsentligt att det finns solida material att fixera fästdonen i. ntalet fästdon och deras placering runtom fönsterkarmen ges av SS Den mekaniska infästningen bör utföras så att efterjustering av karmens läge möjliggörs utan att fönsterfogens övriga funktioner skadas. Detta utesluter användning av spik och fogskum. Större fönsterytor och 3glas isolerrutor blir vanligare. Denna utveckling ställer ökade krav på fönstrens infästning. Krav på bärförmåga och deformationer ges av SS , SS Dränering och luftning Väggfasaden, fönstrets yttre anslutningar och eventuell skyddsbeklädnad på karm och båge skall hindra regn (slagregn) från att nå väggens och fönsterfogens inre delar. Det kravet kan i praktiken vara svårt att helt uppnå. Det är därför viktigt att man förser både väggen (innanför fasaden) och fönsterfogen med en luftspalt för dränering och ventilation, så att eventuellt inträngande vatten kan avledas utåt och den uppkomna fukten ventileras bort. Fönsterfogens luftspalt skall placeras utanför drevningsmaterialet., se Figur 2, och bör vara minst 15 mm djup. Den är kontinuerlig runtom fönsterkarmen och öppen utåt så att konvektionsströmning uppstår. För att minimera fuktbelastningen på fönsterfogen måste regntätningen vara korrekt utförd. Sidsmygen/sidoblecket behöver ligga an mot både fönsterkarm och vägg, och nedtill överlappa fönsterblecket så att regnvattnet effektivt leds ned på fönsterblecket. Det vatten som eventuellt ändå kommer innanför sidsmygen/sidoblecket skall också kunna ledas ned och ut på fönsterblecket. Vissa fönsterfogar kan vara konstruerade symmetriskt, så att de även har en fukttätning (fogmassa) på utsidan, det förekommer bl a i Tyskland. Fogen bör i sådana fall förses med en artificiell dränering i anslutning till den yttre tätningen. Labförsök har visat att TDVrör (tätning, dränering, ventilation) ger ett effektivt skydd mot kondensbildning i sådana tillämpningar, se Johansson & Ericsson En ångspärr skall hindra eller minska fukttransport i ångfas, både genom fuktkonvektion och ångdiffusion. nvänds indragen ångspärr får isolertjockleken på insidan inte vara alltför tjock. v praktiska skäl behöver den inte vara mer än 50 mm, och bör inte överstiga 1/3 av totala isolertjockleken, se Fukthandbok 1994, s (10)
6 Värmeisolering Drevningen är fönsterfogens värmeisolering. Det är viktigt att den är kontinuerlig runtom karmen så att inte köldbryggor bildas. Köldbryggor kan uppstå vid de mekaniska fästdonen och där stödklossar finns. En kontinuerlig drevning bidrar även till ljudreduktion. Det är en allmän uppfattning att drevningsmaterial liksom isoleringsmaterial inte ska vara hygroskopiska, dvs att de inte ska kunna uppta och avge fukt. Det är dock inte vetenskapligt fastställt att ickehygroskopiska material under alla betingelser (i synnerhet cykliska klimatvariationer) är bättre än hygroskopiska material. Fönsterfogens klimatbelastning och associerade randvillkor kan variera väsentligt, varför ett kategoriskt utlåtande i den ena eller andra riktningen lätt tenderar bli onyanserat. Utsida Insida Regntätning Fönsterfogens delar Inifrån och ut: 1. Fogmassa/bottningslist: vindtätning, ångspärr, ljudreduktion. 2. Infästning: mekanisk fixering. 3. Drevning: värmeisolering, ljudreduktion. 4. Luftspalt: ventilation, dränering. Figur 2. Funktionskrav och byggfysikaliska principer ligger till grund för fogens konstruktion. Konventionell fönsterfog. Ångtätning För ångtätning (ångspärr) används vanligtvis en fogmassa, men också gummilister kan användas. De krav som måste ställas på ett dylikt tätningsmaterial är: bra vidhäftning mot angränsande ytor så att fogen blir fukttät, dvs förhindrar fukttransport i både ång och vätskefas (kapillärsugning). bra åldersbeständighet för långvarig funktion. bra elasticitet för att kunna ta upp relativa rörelser mellan karm och vägg orsakade av kortvariga mekaniska belastningar på fönsterkarmen från fönstrets handhavande. långvariga klimatbetingade temperatur och fuktrörelser. krypdeformation på grund av fönstrets egentyngd. efterjustering av karmens läge relativt fönsterhålet. miljövänligt material utan hälsofarliga emissioner. Ångspärren placeras på den sida av väggen som har det högsta ångtrycket (vanligtvis den sida med högst temperatur). Dvs, för en uppvärmd lokal i väggens insida (varma sida) och för en kyld lokal i väggens utsida. För en ouppvärmd lokal kan det vara fördelaktigast att inte använda ångspärr. Fogmassa Fönsterfogens bredd och djup (tjocklek) är viktiga för funktionen och beständigheten. Fogbredden bestäms i första hand av fogmassans rörelseförmåga, därefter av övriga komponenters utrymmesbehov och monteringstoleranser. Den måste väljas så stor att den valda fogmassans rörelseupptagande förmåga inte överskrids, i annat fall kan den efter kort tid spricka eller släppa i vidhäftningsytan. Detta kan även ske om materialet inte har tillräcklig beständighet mot klimatpåverkan. Ju större fogbredden väljs desto mindre blir fogmassans töjningskapacitet (relativa deformationsförmåga). nvänds hygroskopiska material som trä och betong i vägg och fönsterkarm, måste man även beakta de fukt och 6 (10)
7 temperaturrörelser som kan uppkomma. Som ett riktvärde bör fönsterfogens bredd inte understiga 10 mm. Fogmassans tjocklek (djup) är också väsentlig ur funktions och beständighetssynpunkt. Den anpassas till fogbredden. HusM 98, avsnitt ZSB.11 s 722, rekommenderar följande samband, se Tabell 2: Tabell 2. Utförande av elastisk fogmassa för tätning av rörelsefogar. Från HusM 98, avsnitt ZSB. 11 s 722. Fogbredd b (mm) Fogdjup d (mm) > Figur b d Vid val av fogmassa räcker det inte att ange att den skall vara av en viss typ, eftersom variationerna inom varje typ är mycket stora. Man bör kräva att materialet har provats och godkänts enligt rådande provningsstandard, t ex ISO 11600F. Ljudreduktion Ljud följer minsta motståndet lag och läcker in genom springor och andra öppningar. En förutsättning för bra ljudreduktion är därför en bra lufttätning. Den åstadkoms primärt genom bra ångtätning. ktuella standarder Standarder och anvisningar som anknyter till fönsterinstallation och fönsterfogen har sammanställts i Bilaga 1. För att kunna säkerställa fönsterfogens funktion och kvalitetssäkra fönstrets montage behöver metoder och utföranden kopplas till rådande standarder. Det är nödvändigt för att kunna erbjuda funktionsgarantier. Se även andra artiklar i projektet Följande artiklar beskriver andra aspekter av fönsterinstallation: Projektering av fönster Montagestudie av fönster: mekanisk infästning, drevning och tätning Fönsters anslutning mot utsida vägg Fönsters anslutning mot insida vägg Standarder för fönster Referenser 1. FUKT Ytterväggar Fönster: Byggforskningsrådet T30, ISBN , 1981, 142 s. 2. Fukthandbok, Praktik och Teori: 2:a reviderade utgåvan, B Svensk Byggtjänst, ISBN , 1981, 331 s. 3. HusM 98: llmän material och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten. B Svensk Byggtjänst, ISBN , 1998, 829 s. 4. Johansson C., Ericsson J.I.: Risk för fuktskador i felgjorda fogar, Utvärdering av laboratorieförsök. Trätek, Uppdragsrapport 2187/911230, 1991, s. 7 (10)
8 Bilaga 1: Tabell över standarder som relaterar till fönsterfogen Standard Årtal Beskrivning Karminfästning SS Dörrar och fönster Karminfästning Provning SS Dörrar och fönster Karminfästning Klassindelning och val av don SS Fönster Placering av fästhål Fogar SS Byggfogar Fogmaterial Terminologi SS Byggmaterial Provning Vattenånggenomgångsmotstånd SSEN Värmeisoleringsprodukter för byggnader Bestämning av permeabilitet för vattenånga Funktioner SSEN Fönster och dörrar Lufttäthet Provningsmetod SSEN Fönster, dörrar Lufttäthet Klassificering SSEN Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast Provningsmetod SSEN Fönster och dörrar Motståndsförmåga mot vindlast Klassificering NT BUILD Windows, windowdoors, external doors, fascades: Pulsating air pressure test Ljud SS Byggakustik Mätning av ljudisolering hos fönster, dörrar och andra byggnadsdelar i yttervägg Tillägg till högtalarmetoden beskriven i ISO 140/5 Fältmätningar EN ISO 1403 kustik Mätning av luftljudsisolering av byggelement Del 3 bestämning av ljudvärde EN ISO 7171 kustik Klassning av ljudreduktion Del 1 klassning av luftljudisolering (R w värde) NT cou Windows: Traffic noise reduction indices NT COU Doors, windows and glazings: Sound reduction index Brandmotstånd SSEN Provning av brandmotstånd Del 1: llmänna krav SSEN Provning av brandmotstånd för dörrkonstruktioner Del 1: Dörrar, portar, jalusier och luckor Inbrottssäkerhet SSENV Fönster och dörrar Inbrottsskydd Krav och klassindelning SSENV Fönster och dörrar Inbrottssäkerhet Statisk last Provmetod SSENV Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Dynamisk belastning SSENV 1630: 1999 Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Handpåverkan RUS 200:3 Regler för mekaniskt inbrottsskydd. 8 (10)
9 Bilaga 2: Materialegenskaper för värme och fukttransport i byggmaterial Värme och fuktparametrar, riktvärden. Material Betong, K30 Lätt Densitet ρ [kg/m 3 ] Värmekapaciti vitet c [J/kgK] 1000 Värmeledning λ [W/mK] Ånggenomsläpplighet δ v 10 6 [m 2 /s] RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: Referens Cementbruk RF 3570%: 0.2 RF 7080%: 0.2 RF 8090%: 0.5 RF 9095%: 1 Cellplast, EPS 20 RF 3595%: XPS 25 RF 3595%: Gipsskiva B Glas B Gummi, EPDM cellgummi Skumgummi Luft stillastående B Mineralull B Plywood B Polyuretan B Polypropylen B Tegel ,B Träfiberisolering B Träfiberskiva, Porös Hård Trä, Kvirke (torrt) 2380 (u=12%) ( fibr) 0.30 ( fibr) RF 3570%: ( ) RF 7080%: ( ) RF 8090%: ( ) Trä, OSB B Vatten (10 C) B Referenser:. Fukthandbok, Praktik & Teori, B. Lectures on Building Physics. Kompendium i Byggnadsfysik, vd för Byggteknik, KTH, C. Muntlig kommunikation, PerOlof Martinsson, Trelleborg Building Systems, B C B,B 9 (10)
10 Ånggenomgångsmotstånd, Z=d/δ, för skiktmaterial. Material Gipsskiva Invändig Utvändig Tjocklek d [mm] 13 mm 9 mm Ånggenomgångsmotstånd Z v 10 3 [s/m] RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: RF 3570%: RF 7080%: RF 8090%: RF 9095%: Referens HDpolyeten, luftspaltbindande fuktspärr 0.5 >10000 Polyetenfolie 0.2 >2000 Spånskiva, Träfiberskiva, Hård Halvhård Porös sfaltimpregnerad Oljehärdad Tätskiktspapp >1000 Vindskyddspapp <20 krylatlatexfärg Inomhusbruk Utomhusbruk lkydfärgoljefärg Referenser:. Fukthandbok, Praktik & Teori, (10)
Komplettering till fönster. Diktning. Diktning = drevning. Förutsättningar 1(4) Förklaringar NSC.1. Förutsättningar.
55 NSC.1 Komplettering till fönster Diktning Diktning = drevning Fönsterfogen är den svaga länken i klimatskärmen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad
Läs merDiktning = drevning. Komplettering till fönster ROT. Fönsterfogen kan vara en svag länk i klimatskärmen. Diktning och montering fönstersmygar NSC.
55 NSC.1 Komplettering till fönster Diktning och montering fönstersmygar ROT Diktning = drevning Fönsterfogen kan vara en svag länk i klimatskärmen Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna
Läs merBilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
Läs merByggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH
Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå
Läs merMurverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
Läs merFogar mellan träfönster och yttervägg
SFR MONTAGEANVISNING NR 3 Juni 1993 Senast rev. feb. 2008 SVENSKA FOGBRANSCHENS RIKSFÖRBUND Fogar mellan träfönster och yttervägg 1. Allmänt Fogen mellan träfönster och vägg måste utformas på ett riktigt
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merFUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?
FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt
Läs merTätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr
Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått
Läs merMontering och Bruksanvisning PVC fönster
Montering och Bruksanvisning PVC fönster Detta behövs för att montera ett fönster: Rev.nr 130206 Borrmaskin/Skruvdragare Skruv för infästning Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Leverans
Läs merMONTERINGSANVISNINGAR FÖR PVC-FÖNSTER
MONTERINGSANVISNINGAR FÖR PVC-FÖNSTER Anvisningarna i monteringsanvisningen garanterar en hög kvalitet, men enbart i de fall där byggnaden används för avsett ändamål och att en normal rumstemperatur upprätthålls
Läs merMontering och bruksanvisning. PVC fönster
Montering och bruksanvisning PVC fönster Detta behövs för att montera ett fönster: Borrmaskin/Skruvdragare Skruv för infästning Vattenpass Tumstock Drevisolering, alternativt fogskum Leverans och lagring
Läs merMontering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr
Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Rev.nr: 15016 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr / 16.0.2015
Läs merFuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?
Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset
Läs merMontering och Bruksanvisning Verandasektioner
Montering och Bruksanvisning Verandasektioner Rev.nr: 150623 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr 42 / 23.06.2015
Läs merVarifrån kommer fukten?
Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika
Läs merGrund Tradition Kultur
Grund Tradition Kultur Rev.nr: 700 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr / 0.0.07 Leverans och lagring Som kund bör
Läs merStorhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0
Fukt .1 Fukt Inledning BBR 2008, Regelsamling för byggande, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och Bygglagen, PBL samt Förordningen om tekniska egenskapskrav
Läs merFuktsäkra konstruktioner
Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna
Läs merTentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl
Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny
Läs merPROJEKTERING AV FÖNSTER
PROJEKTERING AV FÖNSTER Kontaktpersoner: Per Öhrlund, J&W arkitektur och design; Per-Anders Daerga, Trätek; Erik Johansson, Skebo Skelleftebostäder Sammanfattning: Artikeln redogör för projektering av
Läs merIsolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering
Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan
Läs merVentilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers
Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums
Läs merFönsters ljudreduktion
Bilaga 4 Fönsters ljudreduktion Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Faktorer
Läs merEva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se
Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering
Läs merMontage. Montage av vridfönster.
Montage Montage av vridfönster. Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merKarlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39
Läs merVarför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Läs merMontage av vridfönster
Montage av vridfönster Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:
Läs merProvningen är i de flesta fall ett sätt för tillverkaren att genomföra den egenkontroll som föreskrivs i produktstandarden
ERFARENHETER FRÅN TILLVERKNINGSKONTROLL OCH PROVNING Matilda Liinanki och Richard Dawson Oktober 2017 RISE Research Institutes of Sweden DIVISION SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK Introduktion Tillverkningskontroll
Läs merMONTAGESTUDIE AV FÖNSTER MEKANISK INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING
Projekt Installationssystem för träfönster nuari 2001 MONTAGESTUDIE AV FÖNSTER MEKANISK INFÄSTNING, DREVNING OCH TÄTNING Kontaktpersoner: Per-Anders Daerga, Karin Sandberg; Trätek. Sammanfattning: Artikeln
Läs merMONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd
MONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd vindskydd skarvband butylfogmassa rörmanschett plåtbeslag Icopal Windy Base och Windy Prima Icopal produktgrupp Windy är diffusionsöppna vindskydd för användning
Läs mer4.5 Fukt Fukt. Fuktig luft ...
Fukt....1 Fukt Boverkets byggregler, BFS 2011:6 BBR, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd. Där anges i avsnitt 6.5, Fukt, att byggnader ska utformas så att fukt inte
Läs merKöldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne
Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.
Läs merMontage av sidhägda fönster och altandörrar
Montage av sidhägda fönster och altandörrar Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande
Läs merPlåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2
2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.
Läs merHalotex. Materialsystem för friskare hus
Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan
Läs merMonteringsanvisning och skötselråd
Monteringsanvisning och skötselråd Monteringsanvisning och skötselråd LAGRING OCH HANTERING Under lagring måste produkterna skyddas mot nederbörd och all annan fukt. Skador uppkomna vid felaktig hantering
Läs merAluminiumsystem skjutdörr ASS 70.HI Montageanvisningar
Aluminiumsystem skjutdörr ASS 70.HI Montageanvisningar sv Utbildningsunderlag till certifierad Schücomontör Monteringsanvisning för Schüco skjutdörr ASS 70.HI 1 Placering i vägg Figur 1 placering i yttre
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merYtbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.
Montageanvisning Sidhängda fönster och altandörrar HFA 2012/03 Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder
Läs merMontering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr
Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Rev.nr: 160208 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr 3 /
Läs merAluminiumsystem vikdörrar Montageanvisningar
Aluminiumsystem vikdörrar Montageanvisningar sv Utbildningsunderlag till certifierad Schücomontör Monteringsanvisning för Schüco vikdörrar 1 Placering i vägg Vikdörren kan placeras i yttre eller inre väggliv.
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merIcopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!
Icopal Lufttätt Hus Det täta huset som andas trygghet! ETT Komplett system 1 2 Energieffektiva, fuktsäkra och hållbara hus Icopal Lufttätt Hus Ett komplett klimatsmart system Låt oss säga det direkt. Vårt
Läs merFönsterbleck. Utförande och montage i plåt
FÖNSTERS ANSLUTNING MOT UTSIDA VÄGG Kontaktpersoner: Per-Anders Daerga, Trätek; Göran Eriksson, Sapa Profiler; Hans-Åke Winther, Winther Bygg; Lars-Gunnar Marklund, SSC Snidex; Ingrid Bredberg, J&W arkitektur
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merKondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Läs merKondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Läs merFuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Läs merHusbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s
Karlstads universitet 1(8) Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Onsdag 17 augusti 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Betygsgränser Karlstads universitet
Läs merYtbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.
Montage av fast karm Allmänt Allmänt Förutom de anvisningar för montering som lämnas i detta kapitel hänvisas till följande allmänna föreskrifter och svenska standarder för kompletterande information:
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merWICSLIDE Skjutdörrsystem
WCSLDE Skjutdörrsystem Montageanvisning 11.2015 WCSLDE 160 Allmänt Granska först måtten för levererad karm (se beställningserkännande eller följesedel). Kontrollera att måtten överensstämmer med väggöppning.
Läs merMONTERINGSANVISNING Icopal Windy och Windy Plus vindskydd
MONTERINGSANVISNING Icopal Windy och Windy Plus vindskydd vindskydd skarvband butylfogmassa rörmanschett plåtbeslag Icopal Windy och Windy Plus Icopal Windy är ett diffusionsöppet vindskydd för användning
Läs merStall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark
Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov
Läs merwww.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!
www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen
Läs merMontering av Isover Plastfolie
Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det
Läs merTHERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg
THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 022018 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare
Läs merAnders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?
Fuktcentrum 2016 Anders Melin Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten? HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr T 916-13 meddelad i Stockholm den 19 mars 2015 Enstegstätningen innebär, till skillnad
Läs merFunktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011
Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Ska klara alla funktionella krav året om Lufttätnings- och fuktsäkringssystem Taklösningar Fasadlösningar Grundlösningar Välisolerad regelstomme Utvändig
Läs merKrypgrundsisolering Monteringsanvisning
Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Krypgrundsisolering Monteringsanvisning MOT FUKT, MÖGEL OCH RADON I KRYPGRUND 10 mm tjock Krypgrundsisolering som höjer temperaturen normalt med +2 o C och ger ett
Läs merChecklista för fuktsäkerhetsprojektering
Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Projekt: Vintervikshallen Byggherre: Stockholmsstad Byggherrens fuktsakkunnige: Per Claesson och Dennis Nielsen, Dry-IT AB Upprättad datum: Reviderad datum: Fuktsäkerhetsprojektering
Läs merMontering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr
Montering och Bruksanvisning Energi fönster & fönsterdörr Rev.nr: 161025 Borrmaskin/Skruvdragare Karmskruv eller Montagehylsa Montageverktyg Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Nr 3 /
Läs merVario Bond. Högpresterande, lufttät och överspacklingsbar skarvtejp för fönster, dörrar och andra anslutningar mellan trä och betong eller murverk.
Vario Bond Högpresterande, lufttät och överspacklingsbar skarvtejp för fönster, dörrar och andra anslutningar mellan trä och betong eller murverk. Vario Bond är en överspacklingsbar, högpresterande och
Läs merTHERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg
THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare
Läs merMinimerat underhåll och ökad komfort. Fönster 1074 SX
Minimerat underhåll och ökad komfort Fönster 1074 SX 2 Kontorshus för KMD i Skejby, Århus, med Sapa fönster 1074. Arkitekt: Arkitema AS. Sapa Fönster 1074 SX Extraisolerat fönster med lågt U-värde uppfyller
Läs merSkrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.
Byggteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Kinaf-15h prgp1, Kbygg 15h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-28 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivdon, miniräknare.
Läs merVindsutrymmen Allmänna råd
Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,
Läs merFasadparti PVC. Thermoslide Easyslide
Fasadparti PVC Thermoslide Easyslide Rev.nr: 171108 Borrmaskin/Skruvdragare Vattenpass Tumstock Kilar (boardbitar) Drevisolering Leverans och lagring Som kund bör du öppna förpackningen inom 7 dagar för
Läs merYtbehandla före montage Obehandlade produkter skall alltid ytbehandlas på lämpligt sätt före montering, se separat instruktionstext.
Montage av ytterdörr Allmänt Förvaring av dörrar Dörrar skall förvaras i ett torrt utrymme. Förvara stående eller liggande, men låt aldrig dörren ligga direkt på ett golv utan placera tex frigolit under
Läs merBeräkning av U-värde för hus
Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen
Läs meraktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012
oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.
Läs merHus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta
Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013
Läs merAnvisningar fönster. Leverans Mottagning Lagring Hantering Montering Justering Underhåll Kondens. SSC 0910-72 59 00 www.sscgroup.
Anvisningar fönster Leverans Mottagning Lagring Hantering Montering Justering Underhåll Kondens Transport, mottagning 1.1 och Mottagning. lagning 1. Transport. Under transport ska fönster skyddas mot fukt
Läs merByggnadsklassificering
Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare
Läs merMONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se
MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem
Läs merFuktskadade uteluftsventilerade vindar
Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB
Läs merIndustriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg
Byggnadsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Byggingenjör, 180 hp Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg Tentamensdatum: 2017-10-28 Tid: 9.00-13.00
Läs merFönstermontage. Deltagare FoU-projekt:
Fönstermontage Deltagare FoU-projekt: SP NCC Construction Sverige AB Elitfönster AB Kvillsfors Fönster AB Snidex AB STO Scandinavia AB Maxit AB Plåtslageriernas Riksförbund Knauf Danogips AB Genomgångna
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merResonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen
Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen Baserat på delvis preliminära resultat och bedömningar Lagring och montage på fabriken Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning
Läs merNORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM
NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM - Tätar ytterväggar - Tål väder och vind i upp till sex månader - Följ anvisningen och bygg tryggt. FUNKTION Huvuduppgiften för Norgips Utvändiga System är att sörja för fuktsäkring,
Läs merVattenskaderisker i lågenergihus
Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium
Läs merCHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader
CHECKLISTA 1av 6 CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader 1. UNDERLAG: 1.1 Placering av reglar: C 600, maximum. Byggskiva > 8 mm. Se till att reglar sitter
Läs merRIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10
RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie
Läs merAckrediteringens omfattning
Tabell 1 Möbelprovning Barnartiklar SS-EN 1930 Barn, Säkerhetsgrindar/Säkerhet och hållfasthet 2005-10-14 1 SS-EN 1273 Gåstolar för barn/ Säkerhetskrav och 2005-06-14 2 provningsmetoder SS EN 14988-2 +
Läs merHur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.
Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?
Läs merTeknisk manual Fasadfogning
Teknisk manual Fasadfogning Corporate Construction Informationen och i synnerhet rekommendationerna avseende applikation och slutanvändning av Sikaprodukterna lämnas i god tro baserat på Sikas nuvarande
Läs merIsolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt
KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.
Läs merKonstruktionslösningar - Ytterväggar
I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för
Läs merVersion OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering
Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering
Läs merHandledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Handledning Mätning av fukt i putsade regelväggar Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås 2007-08-16 Rev 2009-11-16 1 2 Handledning för mätning av fukt
Läs merTätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Tätskikt i våtrum Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nordiskt Vattenskadeseminarium 1 FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bakgrund
Läs merChecklista för fuktsäkerhetsprojektering
1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,
Läs merTHERMODRÄN. Utvändig isolering och dränering av källarvägg
THERMODRÄN Utvändig isolering och dränering av källarvägg 05-2016 THERMODRÄN ETT GENOMBROTT I KAMPEN MOT FUKT! Dagens klimatförändringar ställer höga krav på våra byggmaterial och byggmetoder. Husets källare
Läs mer