Fyra nyanser av kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra nyanser av kunskap"

Transkript

1 Fyra nyanser av kunskap Thomas Blom Docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet och Örebro universitet Inledning Kunskap - ett begrepp som såväl innefattar utveckling, makt som personlig självkänsla. I debatten diskuteras ständigt betydelsen av att vår nationella konkurrenskraft enbart kan stärkas genom att ständigt skapa ny och för respektive verksamhet relevant kunskap. Vår tidigare utbildningsminister Tomas Östros betonade för några år sedan att en målsättning är att 50 procent av ungdomarna bör ha påbörjat en högskoleutbildning innan de nått 25 års ålder. Idag är vi, sett ur ett riksperspektiv, nära denna uppsatta målsättning. Dock bör samtidigt noteras att de regionala skillnaderna fortfarande är betydande i landet vad gäller såväl den formella utbildningsnivån bland invånarna som benägenheten att skaffa sig en högskoleutbildning. Professionen lärare har, från förskolenivå till forskarutbildningsnivå, en mycket viktigt uppgift att fylla i samhället vad gäller såväl att producera nya kunskaper som att förmedla redan etablerade kunskaper. Dock fokuseras mycket av diskussionen om kunskap till den mera formella och genom skolan förmedlade företrädesvis teoretiska kunskaperna. Den akademiskt förvärvade kunskapen har allt tydligare blivit något av en handelsvara då kunskaper inhämtade på annat sätt än genom högskolan har mycket svårt att stå sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Som universitetslärare under snart tjugo år i kulturgeografi, geografi och turism har jag under senare tid allt oftare fått indikationer från mina studenter, särskilt inom turismutbildningarna, att de önskar praktikmoment inom ramen för sina kandidat- och magisterexamensutbildningar. Praktikmoment, eller verksamhetsförlagda studier som är en mera korrekt vokabulär i detta sammanhang, är till skillnad mot till exempel lärarutbildningen och läkarutbildningen sällsynt förekommande inom turismutbildningar inom högskolan. Med utgångspunkt tagen från de samtal jag haft med främst turismstudenter om den mera erfarenhetsmässiga baserade kunskapen, samt utifrån de tankar dessa samtal väckt hos mig, har jag i föreliggande artikel som syfte att försöka diskutera kunskapsbegreppet utifrån ett något vidare perspektiv än från de mera traditionella ofta strikt teorirelaterade akademiska kunskaperna. En ytterligare inspirationskälla till mina funderingar kring kunskapens nyanser har jag också fått genom mitt uppdrag som prefekt vid Restauranghögskolan i Grythyttan. Där finns en tradition att kombinera akademisk kunskap med hantverksmässig kunskap och konstnärlig verksamhet på ett mycket spännande sätt. För att strukturera min diskussion har jag valt att utgå från fyra olika kunskapsformer. Givetvis är jag fullt medveten om problematiken att strikt definiera enskilda kunskapsformer från varandra eftersom kunskapen inte på något sätt är statisk utan finner ständigt nya vägar där nya kunskapskombinationer och relationer uppstår. 1

2 Formell akademisk kunskap Kunskap och dess olika innebörder har diskuterats alltsedan antiken. Platon ( f. Kr.) diskuterade skillnaderna mellan att veta och att tro, mellan att ha kunskap och att ha åsikt. För att ha kunskap om ett visst fenomen skulle man, enligt Platon, kunna ange goda skäl för det man tror eller håller för sant. Kunskap kan således ur detta resonemang relateras till sann berättigad tro (Gustavsson 2000). Dock finns i Platons resonemang en viss komplikation. Å ena sidan ställs vetskap och tro mot varandra medan man samtidigt säger att kunskap är detsamma som tro, bara om den är sann, det vill säga berättigad. Mycket av den västerländska kunskapsteorin utgår från denna definition, om vi förenklar resonemanget något. Det vill säga att om vi kan ange goda skäl för det vi tror är sant så är det kunskap. Vad som anses vetenskapligt belagt och således sant varierar dock över tid. Det sanna gäller tills att ny kunskap skapas genom nya upptäckter och den gamla kunskapen därmed revideras eller förkastas. Aristoteles ( f. Kr.) benämnde denna teoretiska abstrakta och säkerställda kunskapen för episteme (Kronberg 2004). Formell kunskap definierar vi vanligtvis idag som den kunskap som på något sätt förvärvats genom någon typ av professionell förmedling. Formell kunskap inhämtas framförallt inom grundskolan, gymnasieskolan och högskolan. Det är således fråga om en form av strukturerad kunskap som förmedlas av professionella utbildare och utbildningsorganisationer. Det som betecknas och innefattas i formell kunskap kan sammanfattningsvis sägas vara den typ av kunskap som i samhället allmänt anses vara verifierad och godkänd. Det är på något sätt fråga om en kunskap som legitimerats genom samhällets utbildningssystem. Om vi ser till utbildningsstatistiken för vårt land för 2004 framgår att cirka 28 procent av befolkningen i åldern år har en formell utbildningsnivå förvärvad genom högskolestudier (SCB 2005). För att återgå till Aristoteles menade han att den teoretiska kunskapen dock inte är nog för att skapa en bättre värld. Till episteme lade han därför till techne, som innefattar det praktiska kunnandet. Hantverksmässig kunskap, vardagskunskap eller tyst kunskap Techne illustrerar ytterligare en nyans av kunskapsbegreppet som vi idag vanligen benämner som hantverksmässig kunskap, vardagskunskap eller tyst kunskap, även om den inte på något sätt är tyst i ordets direkta bemärkelse. Denna kunskap är särskilt intressant då den innefattar många olika delar som bygger på skilda erfarenheter där praktiken är i fokus. Här i ligger exempelvis betydelsen av att i ökad utsträckning tillvarata sådana kvalifikationer som förvärvats genom yrkeskunnandet. Läkarutbildningen och lärarutbildningen är tydliga exempel på utbildningar där traditionell akademisk vetenskap möter den hantverksmässiga kunskapen och den kompetens som där successivt utvecklats. Andra yrkesgrupper där denna kunskap är av stor betydelse är inom till exempel kockyrket. Denna kunskapsform kan definieras som att den byggs upp av erfarenheter eller förmedlas från individ till individ (mästare till lärling) och är inte tydligt institutionaliserad. I det dagliga livet kommer vi ständigt i kontakt med ett antal problem vi på olika sätt måste finna lämpliga lösningar på. Genom egna tidigare erfarenheter eller med hjälp från någon annan individ, direkt eller indirekt, skaffar vi oss efter hand en kunskapsbank som bygger på beprövad erfarenhet. Det är således fråga 2

3 om kunskap som består i att vi i praktiken kan göra vissa bedömningar och genomföra olika uppgifter med gott omdöme och med skicklighet och insikt. Teoretisk insikt utgör inte grunden för sådan kunskap även om insikt kan utgöra ett stöd för verksamheten (Molander 1992). Kännetecknande för techne är att denna kunskap inte grundas på formulerade teorier eller generella formulerade regler. De regler vi som individer följer eller stöder oss på i den praktiska verksamheten kan tillämpas och förstås på rätt sätt endast om vi övats in i verksamheten och redan delvis behärskar den. Att kunskap i handling och omdöme i stor utsträckning kan upplevas som tyst betyder därmed inte att den inte kan beskrivas. De handlingar som utgör kunskap kan beskrivas på ett obegränsat antal sätt beroende på beskrivningsmetoder, språk och syfte. Att något utgör tyst kunskap innebär således inte att språket är oviktigt inom verksamheten. Vi talar om vad vi gör och vi ger råd. Språket spelar här en betydande roll i att förmedla denna kunskapsform (Molander 1992). En problematik i diskussionen om kunskapsformer är att vi ofta lyfter fram en relativt stereotyp och dualistisk bild av världen där vi ställer teori mot praktik, tänka mot göra, själ mot kropp och ande mot materia. Dessa olika dualistiska uttryck gör också att vår kunskapssyn blir något snäv (Gustavsson 2004). Det är därför viktigt att i ökad utsträckning finna relevanta pedagogiska former för hur olika kunskaper kan komplettera varandra. Vi behöver både veta och kunna. Ett tydligt exempel få hur olika kunskapsformer måste korrespondera med varandra är vid golfspel. Det är en sak att kunna allt om golf i teorin, men det är en helt annan sak att utöva sitt teoretiska vetande i praktiken. Att spela golf är således en avancerad konst i att kombinera flera kunskaper. Konstnärlig kunskap Det konstnärliga kunnandet kan mycket väl inbegripas i techne. Jag har dock valt att belysa denna kunskapsform separat. Låt mig inleda med en metafor som kan illustrera något av de olika perspektiv som konsten och vetenskapen har. En konstnär och en vetenskapsman delar tågkupé. Genom fönstret ser de en hage med betande får. Fåren ser nyklippta ut, säger konstnären. Hm ja åtminstone på den här sidan, svarar vetenskapsmannen (Watz 2004). Detta exempel visar på hur olika vi kan se och uppfatta samma saker och förnimmelser. Forskare vill ofta strikt skilja mellan vetenskap och konst och mellan kunskap och konst. Kunskap betraktas då som den säkra beskrivningen av verkligheten medan konsten är ett uttryck som inte har med kunskap att göra (Gustavsson 2004). Den utpräglade vetenskapsmannen med sitt inskolade vetenskapliga paradigm tar ingenting för givet utan drar enbart slutsatser från det iakttagna, om vi låter oss generalisera en smula. Konsten kommunicerar med ett helt annat språk än vetenskapen. Konstprofessor Birgitta Watz (2004) menar att det vetenskapliga paradigmet är som ett par färgade glasögon som ger en speciell färg åt allt man ser. Dessa vetenskapliga glasögon får man under sin utbildning och dem kan man inte ta av sig hur som helst. Konstnärer däremot övar sig att se mellanrumsformer, se pausens möjligheter och betydelsen i att se helheten genom andra strukturer än de på 3

4 ytan direkt synliga. Konstnärer är mera som stigfinnare som söker nya vägar och som kanske i vissa fall kan vara inspiratörer till den akademiska kunskapen och människan i vardagslivet. Genom experiment och studier i olika material och uttryckssätt kan vi öva oss i att reducera våra uttryck och vårt formspråk så att vi kan improvisera fram nya konstverk och skapa ny design, fortsätter Watz. Den konstnärliga kunskapen är därför viktig för att lära oss att våga lämna likformigheten och det logiska tänkandet för att härigenom skapa möjligheter för kreativitet och därmed vår lockelse att söka ny kunskap. Klokhet Den fjärde nyansen av kunskap jag här avslutningsvis vill belysa och som på något sätt utgör en viktig grundfaktor för att de tre tidigare nämnda kunskapsformer skall vara berikande och utvecklande, är det som Aristoteles benämnde som fronesis. Detta begrepp kan närmast översättas i betydelsen praktisk klokhet (Gustafsson 2004). Inom bland annat vårdutbildningar, men också inom juridiska och ekonomiska utbildningar, talas allt oftare om en etisk kunskap eller praktisk klokhet där det gäller att på ett insiktsfullt sätt tolka situationer och med gott omdöme agera utifrån vad som upplevs mest lämpligt utifrån det uppkomna problemet. Denna klokhet kan vi erhålla genom att ta till vara de många erfarenheter som livet ger, varför den samtidigt är tydligt integrerad i den enskilda individens personlighet. Fronesis är ur ett perspektiv en form av kunskap, men av annat slag än den som representeras av vetenskapen och konsten och skulle därmed kanske kunna benämnas som dygdkunskap. För att kunna utöva ett yrke professionellt krävs dels att det finns en tydlig och stimulerande relation mellan tidigare tre nämnda kunskapsformer, dels att man har ett etiskt förhållningssätt till sin profession fronesis. Utblickar Som vi kan se utifrån ovanstående resonemang är kunskap ett svårdefinierat och relativt svårgripbart begrepp. Som lärare måste vi dock ständigt i vår profession förhålla oss till denna komplexa problematik. Viktigt är således att kunna finna relevanta metoder i utbildningen som kan knyta ihop de olika kunskaperna så att vi alltmera får ett helhetsperspektiv och inte enbart fokuserar de enskilda ovan berörda delar. Vi har till syfte att utbilda hela människor som på ett omdömesgillt sätt kan nyttja de olika kunskaper de förvärvat, såväl inom som utanför akademien. Ytterligare ett viktigt begrepp i detta sammanhang som jag inte berört närmare är kompetens, vilket också ligger nära techne. Gränsen mellan kunskap och kompetens är flytande. Kunskap är en nödvändig förutsättning för kompetens men inte tillräcklig. Kompetens är ett uttryck för duglighet. Genom till exempel högskoleutbildning ökar en individs kunskap inom ett visst område, men för att vara kompetent krävs förmågan att utnyttja kunskaperna för något eller några ändamål (Blom 1996). Det är därför av stor vikt att ständigt kunna utveckla ämnen/kunskapsområden som tar sin utgångspunkt i den komplexa samhällstruktur vi alla utgör en del av. I 4

5 dessa möten av olika kunskaper, kompetenser och traditioner är det samtidigt viktigt att ett kritiskt förhållningssätt till den utveckling som sker ständigt finns närvarande i den vetenskapliga dialogen. Det är samtidigt viktigt att inte förringa andra kunskaper utan mera se dem som en tillgång för att berika den traditionella akademiska kunskapsformen. Referenser Blom, T. (1996) Perspektiv på kunskap och utveckling. Om attityder till högskoleutbildning i några perifera regioner. Meddelanden från Göteborgs universitets geografiska institutioner. Serie B Nr 89. Göteborg. Gustavsson, B. (2000) Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Wahlström & Widstrand, Stockholm. Gustavsson, B. (2004) Den praktiska kunskapens innebörder. I Tid för måltidskunskap, Inga-Britt Gustafsson och Ulla-Britt Strömberg (eds.), Örebro universitet: Måltidskunskap 1. Kronberg, S. (2004) Konsthantverkarens kunskapsbegrepp. I Kunskap i det praktiska. Gustavsson, B (red.). Studentlitteratur, Lund. Molander, B. (1992) Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Bokförlaget Thales. Stockholm. SCB (2005). Population: Befolkning , år. (www.scb.se) Watz, B. (2004) Sju reflekterande föreläsningar. Opublicerat PM. 5

Formell kunskap och praktiskt hantverk i samverkan inom akademien en (o)möjlig ekvation?

Formell kunskap och praktiskt hantverk i samverkan inom akademien en (o)möjlig ekvation? Formell kunskap och praktiskt hantverk i samverkan inom akademien en (o)möjlig ekvation? I Högman, A-K. & Stolare, M. (red.) I lärandets gränsland. Gidlunds förlag. THOMAS BLOM Inledning Vad är kunskap

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande

Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Dialogseminariet ett redskap för att kunna reflektera över sitt yrkeskunnande Förskolebiennalen 17 oktober 2016 Ulrika Larsdotter Bodin Förskollärares Yrkeskunnande Handlingar speglar en känsla och känslor

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-672/2006 Sida 1 (7) TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme for Tourism Development, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Agronomprogrammet - ekonomi 2015

Agronomprogrammet - ekonomi 2015 Agronomprogrammet - ekonomi 2015 DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA 1 Bakgrund 0 30 17 43% 13 1.2 År för examen Om du ännu inte har tagit ut din examen lämnar du frågan obesvarad. 1.3 Ange

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet några reflektioner från Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Vad är kunskap? Kunskapssyn och kunskapsformer Läroplanens fyra F Fakta Förståelse

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Vetenskaplig metod och teknisk rapport Vetenskaplig metod och teknisk rapport 1 Examensmålen i Högskoleförordningen visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa brett kunnande inom det valda

Läs mer

SPA-PROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

SPA-PROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-523 /2006 Sida 1 (5) SPA-PROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Spa Programme, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 25 mars 2003 av fakultetsnämnden

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Malmö högskola / Gemensam förvaltning Studieadministrativa avdelningen 1(5) Mars 2010 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Bedömning av reell kompetens vad

Läs mer

Mål och kriterier för utvärderingen av konstnärliga utbildningar i konsthantverk och design

Mål och kriterier för utvärderingen av konstnärliga utbildningar i konsthantverk och design Mål och kriterier för utvärderingen av konstnärliga utbildningar i konsthantverk och design Bedömargruppen har föreslagit att nedanstående examensmål kommer att användas för utvärderingen. Utvärderingen

Läs mer

Programvärdering Agronom mark/växt 2015

Programvärdering Agronom mark/växt 2015 Programvärdering Agronom mark/växt 2015 DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA 0 55 11 69% 9 1.1 År och termin för när studierna vid progammet påbörjades 1.2 År för examen 1.3 Datum när enkäten

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren. Ämnesfördjupning Kursens syfte är att förstärka och fördjupa den studerandes kunskaper om konstnärliga tekniker och den kreativa processen. Efter slutförd kurs ska den studerande: - förstå samspelet mellan

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,

Läs mer

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Grundnivå. Curriculum. First cycle 180

Grundnivå. Curriculum. First cycle 180 KONSTNÄRLIGA FAK KULTETEN Utbildningsplan Konstnärligtt kandidatprogram i Textil Kläder - Formgivning Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1TKF Curriculum BFA Programme inn Textile Garment - Design

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

Curriculum MFA Program in Applied Arts and Design Second cycle 120 Higher Education Credits

Curriculum MFA Program in Applied Arts and Design Second cycle 120 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt masterprogram i Tillämpad konst och formgivning Avancerad nivå 120 högskolepoäng Programkod: K2TIK Med inriktning: Metallgestaltning, Möbeldesign inriktning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

1 (16) Datum: 2012-09-28 Diarienr: YH 2012/1343

1 (16) Datum: 2012-09-28 Diarienr: YH 2012/1343 1 (16) Datum: 2012-09-28 Diarienr: YH 2012/1343 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förtydligande av deskriptorer och beskrivning av skillnader mellan nivåer i förslaget till ett svenskt

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 1

Samhälls och beteendevetenskap 1 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet

Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård

Läs mer

Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen.

Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. GSKehf har varit verksam inom svensk tolvstegsbehandling sedan mitten av åttiotalet. Sedan 1988 har vi regelbundet

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng = = d=ont=qpttlms== = Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng Programme in Public Health Science with Health Economics 180 higher education credits Fastställd

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1603-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Klassiska språk Inriktning: Grekiska Inriktning: Latin Engelsk benämning: Classical Languages Specialization:

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer