Träning av rörelsekontrollen kan hjälpa mot nacksmärta. Nyinstiftat pris till friskt och lönsamt företag. Könsskillnader i muskelns stressmarkörer

Transkript

1 Forskning och utbildning vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle 2008 Träning av rörelsekontrollen kan hjälpa mot nacksmärta sidan 8 Nyinstiftat pris till friskt och lönsamt företag sidan 10 Könsskillnader i muskelns stressmarkörer sidan 13 Effektiv insamling av belastningsdata hur gör man? sidan 15 Ny utbildning i Arbetshälsovetenskap sidan 18 Vad har en golfsving att lära arbetslivet och tvärtom? sidan 23

2 INNEHÅLL Om CBF Hela listan Träning av rörelsekontrollen kan hjälpa mot nacksmärta Nyinstiftat pris till friskt och lönsamt företag CBF är den största forskningsmiljön i Sverige med inriktning mot belastningsskador och en av de största i Europa Könsskillnader i muskelns stressmarkörer Effektiv insamling av belastningsdata hur gör man? Ny utbildning i Arbetshälsovetenskap Forskar om musklernas kontroll av handens rörelser Vad har en golfsving att lära arbetslivet och tvärtom? Djupandning mot stress Året som gått axplock ur CBFs verksamhet 2008 Redaktör: Svend Erik Mathiassen, CBF Grafisk form: Avdelningen för kommunikation och Samverkan Foto: Jan Lindmark, Stéfan Estassy Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, 2009 Upplaga: ex Adress: Högskolan i Gävle, CBF, Gävle Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, är en centrumbildning inom Högskolan i Gävle med uppdraget att bedriva forskning och utvecklingsarbete inom belastningsskadeområdet, samverka med andra forskningsmiljöer och infor- Svend Erik Mathiassen mera om sin verksamhet. CBF har en viktig roll professor, forskningschef som forskningsutförare och koordinator i profilen Hälsofrämjande arbetsliv, som Högskolan valt att satsa på fram t.o.m CBF är den största forskningsmiljön i Sverige med inriktning mot belastningsskador och en av de största i Europa. Samtidigt är vi, som alla andra starka grupper i forskarsamhället, beroende av lyckade samarbeten med andra, både inom Högskolan och ute i världen. I detta magasin kan du läsa om CBF. Det finns reportage från våra tre insatsområden inom forskningen: Fysiologiska och psykologiska mekanismer vid belastningsskada, Interventioner mot belastningsskador i arbetslivet och Rehabilitering av belastningsskador. Utbildningsansvariga berättar om befintliga och planerade utbildningar. Några av våra samarbetspartners intervjuas om sina intryck av CBF. Ändå är det bara ett axplock ur allt som händer på CBF, och du får veta ännu mer om du går in på vår hemsida, Med denna skrift vill vi leva upp till vår vision att vara en viktig förmedlare av kunskap i mötet mellan vetenskap, näringsliv och samhället i övrigt. Vi hoppas du kommer att läsa nyfiket och tycka att innehållet är inspirerande och lärorikt. Håll till godo! Mats Djupsjöbacka föreståndare CBF

3 OM centrum för belastningsskadeforskning Forska Forskarna vid CBF har kompetens inom fysiologi, medicin, rehabilitering, epidemiologi, ergonomi, statistik, psykologi och pedagogik. Denna breda kompetens är nödvändig om CBF på ett trovärdigt sätt vill ägna sig åt de tre insatsområden vi valt att koncentrera sig om: Mekanismer Här försöker våra forskare förstå de fysiologiska händelser i kroppen som orsakar att belastning leder till trötthet och smärta. I experiment i laboratoriet studerar vi t.ex. kroppens reaktioner på datormusarbete och psykisk stress. Vi har även forskning med biokemisk vinkling om hur muskelvävnaden ser ut hos friska och de med belastningsbesvär. Utbilda Den största kursen CBF ger är AER, Arbetsfysiologi, ergonomi och rehabilitering, som omfattar 30 hp på avancerad nivå. Den vänder sig till de som vill öka sin kompetens om fysiska och mentala arbetsmiljöfaktorer, samt om förebyggande och rehabilitering av belastningsskador. Kursen Belastningsergonomi, 7,5 hp, handlar bl.a. om ergonomiskt förbättringsarbete och sambanden mellan exponeringar i arbetslivet och uppkomst av muskuloskeletala besvär. CBF deltar också i kurser vid andra institutioner på Högskolan. Om CBF Centrum för belastningsskadeforskning Enligt CBF:s vision ska vår verksamhet bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Vi är den största forskargruppen i Sverige med inriktning mot belastningsbesvär och belastnings skador i arbetslivet. På Högskolan har CBF en central roll i forskning och samordning inom forskningsprofilen Hälsofrämjande arbetsliv. Foto Stéfan Estassy, Jan Lindmark CBF är ett FoU-centrum vid Högskolan i Gävle som är organisatoriskt fristående från övriga institutioner. CBF har en egen styrelse med representanter från arbetslivet, politikerna och Högskolan. Styrelsen ansvarar direkt inför Högskolans rektor och styrelse. Föreståndare: Mats Djupsjöbacka, forskare Biträdande föreståndare: Fredrik Hellström, forskare Forskningschef, ämnesföreträdare: Svend Erik Mathiassen, professor Personalsamordnare: Gabrielle Grahl Vid CBF arbetar tio forskare, sju doktorander och tre under inskrivning, samt nio med andra befattningar. Personalen är verksam dels i Gävle, dels i Umeå. Utöver fast anställda bidrar ett stort antal gästforskare och gästdoktorander till verksamheten genom kortare eller längre knytningar till CBF. Ansvarig: Eugene Lyskov Interventioner Vi studerar hur arbetslivet ser ut idag och vad individer, företag och samhället kan göra för att öka arbetshälsa, produktion och välbefinnande. En viktig verksamhet är att utveckla metoder som forskare och företag kan använda för att registrera arbetsbelastningar på ett kostnadseffektivt och bra sätt. En annan är att förstå hur företag ser på sitt arbetsmiljöarbete i relation till lönsamhet. Ansvarig: Katarina Wijk Rehabilitering De som är drabbade av belastningsskador upplever inte bara smärta och värk utan även en nedsatt fysisk funktion. Därför utvecklar vi metoder för att kunna mäta och träna olika rörelsefunktioner. Vi studerar också metoder för att individanpassa och utvärdera resultaten av rehabilitering. Just nu pågår en stor randomiserad studie av olika träningsformer för personer med långvarig nacksmärta. Ansvarig: Mats Djupsjöbacka Samarbeta Vår forskning sträcker sig från tillämpad grundforskning i laboratoriemiljö till fältstudier i arbetslivet. En stor del av forskningen sker i samarbete med andra forskningsmiljöer i Sverige, bl.a. Arbets- och miljömedicin i Uppsala och Institutionen för sjukgymnastik vid Umeå universitet, och med internationella forskargrupper i t.ex. Danmark, Nederländerna, Ryssland, Israel, USA, Canada och Australien. Vi har även ett växande samarbete med forskare vid andra institutioner på Högskolan. Som en del av alla dessa samarbeten har CBF under året gästats av ett flertal gästprofessorer, gästforskare, gästlärare och gäststudenter. Mycket av CBF:s forskning sker i ett nödvändigt och fruktbart samarbete med avnämarna, t.ex. regionens företag och Försäkringskassan. CBF har, tillsammans med forskare från fd. ALI, Arbetslivsinstitutet, tagit initiativ till ett nätverk för forskare i belastningsbesvär. Ett av målen är att CBF ska bli navet i ett nationellt samarbete om forskarutbildning. Informera En viktig uppgift för CBF är att sprida forskningsresultat så att de kommer till nytta i företag och organisationer. Det sker på olika sätt, t.ex. vid utbildningar, seminarier, konferenser och utvecklingssamarbeten. Projektet Ergopriset (läs reportaget på sidan 10) är ett exempel på hur vi arbetar för att förena kunnande och erfarenheter hos forskare och företagare. Forskare från CBF har även varit med om att ta fram en lärobok om Arbetslivsfysiologi, dvs. grunderna för att förstå hur kroppen reagerar på olika typer av arbete. Boken ges ut av Studentlitteratur och riktar sig till yrkesverksamma inom t.ex. företagshälsovård och arbetsmedicin. Vi arbetar också med att hålla vår webbplats uppdaterad och intressant, öppna den för diskussioner via CBF Forum, och sprida information på annat sätt via nyhetsmedia, broschyrer, annonser och den skrift du har framför dig just nu. 4 CBF 2008 CBF

4 hälsofrämjande arbetsliv Hela listan Dylika hela listor visar att CBF behövs. Att listorna trycks på mittuppslag eller i helgbilagor i de tidningar i landet som har flest läsare och kanske mest fokus på att ge läsaren vad läsaren vill ha, visar att ont i kroppen på jobbet och av jobbet angår vem som helst. Så det råder ingen tvekan om att CBF hänger sig till relevanta spörsmål i sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. I synnerhet inte om man förutom kvällspressen läser rapporter om hälsotillståndet i Sverige och Europa. Där pekas gång efter annan på belastningsbesvär och belastningsskador som ett av de helt stora problemen för folkhälsan, med massiva konsekvenser för individer, arbets liv och samhälle. En rimlig uppskattning av svenska samhällets kostnader för sjukskrivningar och sjukersättning föranlett av besvär i muskler och leder är kronor. Per minut. Varje dag, varje vecka, året om. Denna ekonomiska börda är en av anledningarna till att arbetsmiljöfrågor står högt på dagordningen i Sveriges sittande regering. En annan är, att en god arbetsmiljö ses som en förutsättning för att företagen kan producera effektivt, ta emot alla som vill arbeta, och framstå som seriösa och Text Svend Erik Mathiassen Foto Jan Lindmark Häromdagen hände det igen: en tidning publicerade hela listan över enkla övningar som du kan göra fram för datorn och på så sätt slippa både ont i nacken och stress i största allmänhet. Sitt stadigt med båda fötterna i golvet; fäll överkroppen framåt, häng med armarna och rulla sedan långsamt upp. Sträck, böj och töj nacke/ skuldror och armar samt rygg. Stå upp och sträck upp varje arm mot taket 10 gånger. Arbeta avspänd. Växla mellan att sitta och stå. ansvarstagande. En utredning har tillsatts som ska se över behovet av och möjligheterna att införa styrmedel på arbetsmiljöområdet som innebär att arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft tas till vara. Översatt till vardagsspråk handlar det om att regeringen funderar på hur man skulle kunna ge företag med en god arbetsmiljö en sorts officiell smiley som de kan använda i sin marknadsföring. Nyligen bildade Arbetsmarknadsdepartementet även ett Arbetsmiljöpolitisk kunskaps råd, där undertecknad har nöjet att medverka som sekreterare. Rådet ska bistå departementet med arbetsmiljökunskap inför de politiska beslut som ska fattas om arbetsmarknad och arbetsliv. CBF tillhör de forskargrupper som tar fram den efterlysta kunskapen. Och det leder direkt tillbaka till hela listan. Ordet hela visar ju att det inte finns något mer att säga, framför dig har du the truth, the whole truth, and nothing but the truth som det heter i amerikanska rättssalar om man får tro alla deckare på TV. Sanningen är, att det fort farande finns väldigt mycket som vi inte vet om hur det arbete ser ut, som inte ger ont i nacken och stress i största allmänhet. Vi har inte heller några vattentäta svar på varför vissa typer av arbete ger mera besvär än andra och varför vissa individer får ont av ett arbete som andra klarar galant. Vi har inte ens en riktig bra förklaring på vad det är som gör ont. Eller på hur man bäst behandlar smärtan och hjälpar den drabbade tillbaka till ett verksamt liv. Inom andra fält av hälsa och ohälsa, t.ex. magproblem eller hjärtsjukdomar, verkar alla acceptera att det är nödvändigt att ha en forskning som reder ut varför problemen uppstår; vad det är som händer i kroppen. Först då kan man ju ta fram målstyrda metoder för prevention och behandling. När det gäller belastningsbesvär och ergonomi verkar många däremot tycka att vi vet tillräckligt, och att det enda som behövs nu är att praktisera allt det där vi redan vet. Så det finns mycket kvar för CBF och våra kollegor att göra, även att poängtera att hela listor inte är så heltäckande eller tvärsanna som tidningarna gärna vill att läsaren ska tro. Frågorna vad och hur Och behovet av en forskning om varför står ju inte alls i konflikt med att även en forskning om vad (man ska göra i arbetslivet) och hur (man ska göra det) är nödvändig. Och då är vi där igen: hela listan. Är det verkligen så enkelt att några små övningar som stått i en tidning även om de nu skulle vara nothing but the truth kan frälsa mänskligheten? Om man vill tro på det, måste man först förtränga att det finns arbeten och arbetssystem som kommer att ge problem oavsett hur många övningar individen gör, helt enkelt för att de i grunden är felkonstruerade. Eller arbeten som blockerar individens möjligheter att ens utnyttja de goda råden genom tidspress, grupptryck eller övervakning. Sedan måste man också se till att glömma alla goda pedagogiska teorier om hur individers beteende ändras i grunden, vilket inte är genom att läsa kvällstidningarnas mittuppslag. Så även frågorna om vad och hur är levande i forskningen, och levande även på CBF. Och vad är egentligen målet med det hela? Ja, hela listan är ju nöjd om läsaren slipper sin onda nacke. Men det är egentligen en ganska tam ambitionsnivå. En större vision att sträva efter vore ett hälsofrämjande arbetsliv, där det inte längre räcker att man går hem med den fysiska och mentala hälsan i behåll, utan man ska gå från arbetet som en rikare människa än när man kom dit. En vild idé? Inte i Norge, där helsefremmende skrevs in i arbetsmiljölagen för två år sedan. Inte på Högskolan i Gävle heller, där Hälsofrämjande arbetsliv har definierats som en av Högskolans två forskningsprofiler fram mot När sedan samhällets beslutsfattare till fullo har insett att arbetshälsa och arbetsliv är oskiljbart från folkhälsa och livet i stort, och när företag och offentliga arbetsgivare till fullo förstått att en god arbetsmiljö inklusive en god ergonomi är en framgångsfaktor och inte ett besvärligt krav från facket och Arbetsmiljöverket, ja då har vi förhoppningsvis även tagit ett steg bort från den grundton som låter mellan raderna i hela listan : om inte du gör dina övningar, om inte du håller dig i fysisk och mental trim, då har du ingen annan än dig själv att skylla om du får problem. Ett nationellt ansvar Under ett tiotal år har CBF fram till 2007 Belastningsskadecentrum växt fram till att i dag vara den största forskargruppen i landet med inriktning mot belastningsbesvär i arbetslivet. Vi arbetar enträget för att bli ännu bättre: ställa ännu mer relevanta och kreativa frågor, komma på ännu elegantare metoder för att få svar, skapa en ännu starkare vetenskaplig miljö inom CBF, samarbeta med ännu fler berikande partners på vår egen Högskola, nationellt och internationellt, klara oss ännu bättre i konkurrensen om forskningsmedel, publicera och markera oss ännu mer i vetenskapssamhället, bli ännu bättre på att samverka med våra avnämare. CBF har och tar redan i dag ett nationellt ansvar för de frågor vi ägnar oss åt, i och med att vi är så stora, men även där kan vi bli bättre. Vi vill förbli en levande och mångfaldig vetenskaplig miljö, som är tillräckligt stark för att vara stabil även i turbulenta tider. Med de rätta förutsättningarna kommer vi att lyckas. 6 CBF 2008 CBF

5 Träning av rörelsekontrollen kan hjälpa mot nacksmärta Patienter med ospecifik nacksmärta har sämre rörelse- och positionssinne i skuldrorna jämfört med friska personer. Livskvaliteten är också sämre. Träning för att förbättra rörelsekontrollen bör ingå i deras rehabilitering, anser Mats Djupsjöbacka som är forskare vid CBF. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark Nacksmärta är ett vanligt hälsoproblem. Enligt siffror från Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån har 6 procent av alla kvinnor och 3 procent av alla män i den yrkes aktiva delen av befolkningen så svåra besvär att deras arbetsförmåga är försämrad. I allmänhet går det inte att hitta orsaken till besvären. Därmed är det också svårt att hitta rätt behandling eller rehabilitering. De flesta har inte bara ont i nacken. De är också stela och har nedsatt rörlighet i nacken. Nacken är oerhört komplex. Där finns många kotor som ska koordineras på ett bra sätt. En störning kan medföra att belastningen ökar och bidrar till att skapa ett smärttillstånd, förklarar Mats Djupsjöbacka. Kappmuskeln ofta drabbad Ospecifik nacksmärta drabbar ofta trapeziusmuskulaturen. som kontrollerar skulderbladets rörelser. Muskeln sitter i ryggens övre del och brukar även kallas kappmuskeln. Många studier har rapporterat ett samband mellan kronisk nacksmärta och olika sensomotoriska funktioner. Rörelse- och positionssinnet i skuldrorna har dock inte undersökts tidigare. Rörelse- och positionssinnet talar om för oss hur armar och ben förhåller sig även om vi sluter ögonen. Informationen kommer framförallt från kän sel kroppar i musklerna, de så kallade muskelspolarna, men även från känselkroppar i hud och leder. Mats Djupsjöbacka berättar att han och hans kolleger började forska om långvariga smärttillstånd i nacke och skuldra på 1990-talet vid då varande Arbetsmiljöinstitutet i Umeå. Till en början användes försöksdjur. Vi studerade hur muskeltrötthet ledde till att smärtframkallande eller inflammatoriska substanser ansamlades och påverkade rörelse- och positionssinnet, berättar han. Nästa steg blev att undersöka om muskeltrötthet och smärttillstånd kan medföra störningar i rörelse- och positionssinnet även på människor. Vi började med experiment på friska försökspersoner och har gått vidare till kliniska studier, berättar Mats Djupsjöbacka. Inledningsvis användes ett repositioneringstest. Det går ut på att uppmana en person att memorera en viss position på huvudet, göra en avledande rörelse, till exempel vrida huvudet åt sidan och sedan tillbaka till utgångsrörelsen. Intressanta effekter En studie som gjordes på Saxnäsgårdens rehabilitering visade en nedsatt repositioneringsförmåga hos personer med smärttillstånd i nacke och skuldra. Väldigt ofta har rörelsens hastighetsprofil en mjuk karaktär. Den accelererar mjukt och bromsar mjukt. Det går att kvantifiera med ett så kallat jerk index, som beskriver mjukheten i hastighetsförändringen. Vi fann intressanta effekter. Vi såg att patienter med långvarig nacksmärta hade avsevärt mycket mindre mjuka rörelser. Vad vi vet var vi de första att visa detta. Tydliga samband Forskarna i Umeå har själva utvecklat en modell för att mäta precisionen i armens rörelser. I en av studierna deltog 36 patienter med pisksnärtskador och lika många friska personer. Undersökningen genomfördes på Alfta Rehab Center i Alfta, där försökspersonerna försågs med ögonbindel och hörlurar för att avskärmas från ovidkommande syn- och hörselintryck. I hörlurarna fick de lyssna på förinspelade uppmaningar att sträcka ut ena armen, böja den mot kroppen och sedan tillbaka. Avsikten var att se om försökspersonerna kunde hitta tillbaka till utgångsläget. De fick också fylla i ett formulär med frågor om sina fysiska och psykosociala funktioner. Om de kan bära tunga matkassar, jobba i trädgården och om de brukar träffa sina vänner. Resultatet visar att patienter med pisksnärtskador hade klart nedsatt positionssinne vid armrörelser. Vad vi vet har det aldrig rapporterats tidigare. Vi såg också väldigt tydliga samband mellan graden av försämrat positionssinne och patientens självskattning av smärta, funktion och psykosocial situation, berättar Mats Djupsjöbacka. Individuella störningar I nästa studie jämfördes 24 patienter med långvarig ospecifik nacksmärta med 21 personer med pisksnärtskada och en kontrollgrupp med 22 friska personer. Även i den här studien fick försökspersonerna sitta med ögonbindel och hörlurar medan de böjde den utsträckta armen mot kroppen och sedan tillbaka till utgångsläget. Personer med ospecifik nacksmärta hade sämre positionssinne. Men det var ingen skillnad mellan patienter med pisksnärtskada och kontrollgruppen med friska personer. Forskarna har ingen förklaring till att personer med pisksnärtskada hade lika bra resultat som personer utan nackbesvär. De misstänker att den här typen av störningar är väldigt individuella. Patientgrupper med pisksnärtskador eller ospecifika smärttillstånd är inte homogena. Det är en stor utmaning att fortsätta att forska på symtombaserade diagnoser med stor heterogenetitet i grupperna, konstaterar Mats Djupsjöbacka. Forskarna har också bestämt sig för att överge den utrustning de har använt hittills. Den är för komplicerad för kliniska undersökningar. Vi är väldigt inriktade på att forskningen ska leda till kliniskt användbara metoder för att mäta funktionsnedsättningar. Träning ögon-hand-koordination Mats Djupsjöbacka har varit med om att utveckla en enklare modell för att få ökad kunskap om armrörelsernas precision hos patienter med ospecifika nackproblem eller pisksnärtskador. Han demonstrerar den nya metoden genom att lägga höger hand på ett bord för att sedan snabbt lyfta den mot ett målobjekt i vänster hand. När vi mätte slutpunkterna såg vi en försämrad precision vid målinriktad armrörelse både hos grupper med ospecifik nacksmärta och pisksnärtskada, berättar han. I den här studien hade försökspersonerna ingen ögonbindel och kunde alltså följa sina rörelser med blicken. Vi mätte inte huvudrörelserna, men de kan ha en koppling till synen. När jag fokuserar på en person kan jag ändå röra huvudet. Den funktionen kan vara störd vid nackskada. Sedan tidigare är det väl känt att synen är viktig inte bara för att hitta målet för en rörelse. Hjärnan tar även hjälp av synen för att korrigera en rörelse medan den pågår. Våra resultat antyder att träning av ögonhand-koordinationen kan vara värdefull vid ospecifika nackbesvär, säger Mats Djupsjöbacka. 8 CBF 2008 CBF

6 hälsofrämjande arbetsliv Nyinstiftat pris till friskt och lönsamt företag Centrum för belastningsskadeforskning har instiftat ett nytt så kallat Ergopris. Priset är ett försök att lyfta fram företag som strävar efter att uppnå en modern ergonomi, en god organisation och ett hälsosamt fysiskt och psykosocialt arbetsklimat. Företag där affärerna går bra och där de anställda vill stanna kvar länge, företag som är en god förebild för andra. I anslutning till priset kommer CBF även att bedriva forskning och samverkan med företagen i länet. Priset kommer att utdelas en gång per år i samband med företagarnas gala Eldklotet, där stora och små företag i Gävleborgs län hyllas som på ett eller annat sätt varit framgångsrika under året. En av traktens glaskonstnärer, Björn Steijner, Högbro bruk, var redan före jul i full gång med att fundera över utformningen av det specialdesignade priset som kommer att delas ut första gången den 25 april För att kunna nomineras ska företaget: Ha tillämpat ergonomiska principer i sitt arbetsmiljöarbete, och gjort förändringar på individ-, teknisk eller organisatorisk nivå som förbättrar arbetsvillkoren på arbetsplatsen. Katarina Wijk är forskningsledare och Text Ulla Lundström Foto Jan Lindmark Eva Bergsten projektledare för Ergopriset. Ha dokumenterat eller på annat sätt visat att man prioriterar arbetsmiljö i sitt förändrings- och kvalitetsarbete och att man har uppnått eller har goda förutsättningar att uppnå en ökad lönsamhet till följd av detta. Genom sitt sätt att arbeta med arbetsmiljöfrågor internt kunna stå som förebild för andra. Nomineringar av företag kommer att kunna ske ända fram till den 15 februari. Både privatpersoner, representanter för organisationer, och företag kan lämna förslag på företag som de anser bör uppmärksammas i länet. Nå ut med forskning Med Ergopriset hoppas CBF få igång en bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och företagarna i Gävleborgstrakten. Samverkan behöver förbättras om forskningen ska nå ut till företagen och kunna vara till större nytta i praktiken, menar Eva Bergsten, projektledare för Ergopriset. Jag tror att vi måste möta företagarna där de är. Vi måste ut och berätta om våra resultat. Visa att det går att förbättra arbetsmiljön på ett sätt som både innebär vinster för de anställda och för företaget. Vi hoppas att vi kan motivera företagen att jobba med sin arbetsmiljö och upptäcka att förhållanden som skapar hälsosam produktion också är lönsamma. Sedan en tid tillbaka är hon i full gång med att besöka ett hundratal utvalda företag i trakten för att informera om priset, samtidigt som hon samlar in information till en enkätstudie om hur företagen funderar kring sitt arbetsmiljöarbete. Forskning bedrivs parallellt Materialet kommer senare att användas i det forskningsarbete som bedrivs parallellt med Ergo priset. Framför allt inom den tillverkningsindustri som dominerar Gävleborgs län med sina stål- pappers-, trä- och metallindustrier. Men även andra utvalda branscher än tillverkning kommer att undersökas, bland dessa finns även medie- och kommunikationsföretag. Alla utvalda företag kommer att få frågor om hur man planerar, genomför och förbättrar sin arbetsmiljö: Hur prioriterar man i sitt förändrings- och kvalitets arbete? Tänker man smått eller stort, kortsiktigt eller långsiktigt. Och hur gör man för att följa upp sina insatser för ett hälsosammare arbetsklimat? Bra för personalen och företaget En central fråga är om det har gjorts några arbetsmiljöförbättringar eller något annat specifikt för att förbättra lönsamheten på företagen. Vi hoppas att vi ska kunna motivera företagen att se vilka förhållanden som skapar hälsosam produktion. Och att de ska upptäcka att det som är bra för personalen även är bra för företaget, säger Eva Bergsten. Effektiva lönsamma företag och en god arbetsmiljö behöver inte stå i motsättning till varandra. Tvärtom visar tidigare forskning att en god arbetsmiljö även kan vara lönsam inte minst på sikt. Vi vill att företagen ska få upp ögonen för att god arbetsmiljö inte bara kostar Vi vill att företagen ska få upp ögonen för att god arbetsmiljö inte bara kostar. Den minskar även sjukfrånvaron och bidrar till en trivsel som gör att personal stannar kvar. Med andra ord befriar den företagen från vad som idag är stora utgifter. En bra arbetsmiljö bidrar även till ett attrak tivare varumärke. Jobba tvärvetenskapligt Svaren kommer att bearbetas av en tvärvetenskaplig forskargrupp från varierande discipliner som ingår i projektet. Även forskningsledaren Katarina Wijk poängterar vikten av att forskningen hittar mer innovativa former för att nå ut med sina resultat. Forskare måste få bättre kontakter med det omgivande samhället. Det gör det även lättare för oss att rikta in forskningen mot de frågeställningar och problem som förtagen tycker är relevanta. Ett annat sätt att utveckla forskningen är att jobba tvärvetenskapligt, samtidigt som man blandar kvalitativa och kvantitativa studier, menar katarina Wijk. I vår grupp finns forskare med en blandad bakgrund: en beteendevetare, en ingenjör, en före tagsekonom, en epidemiolog med medicinsk inriktning, en hälsopedagog, en fysiolog och en ergonom. Det ger oss möjlighet att studera resultaten utifrån olika perspektiv, vilket leder till mycket intressanta diskussioner och analyser. Öppnare attityder Även om forskningen inte i detalj kan förklara varför många anställda drabbas av värk och trötthet i arbetet, vet man tillräckligt för att peka ut den färdriktning företagen bör ta för att skapa bättre förutsättningarna för hälsa. Men för att praktisera dessa kunskaper behöver både forskarna och företagen bli öppnare i sina attityder, säger Katarina Wijk. Vi forskare är duktiga på att skriva vetenskapliga artiklar på engelska och att kommunicera med andra forskare. Men den mycket speciella terminologin och stränga vetenskapliga formen som dessa kräver, där allt hela tiden ska beläggas, har nog inneburit att vi blivit sämre på att kommunicera utanför högskolorna. Det försöker vi åtgärda nu. I projektet intervjuas personalansvariga och skyddsombud på företagen kring hur de prioriterar arbetsmiljöarbetet. Vilka faktorer anser de vara avgörande för framgång? Är det ledarskapet, tydligheten i kommunikationen, en fungerande organisationen, arbetsplatsens utformning eller 10 CBF 2008 CBF

7 hälsofrämjande arbetsliv Glaskonstnären Björn Steijner utformar ett speciellt pris, som delas ut för första gången i april Könsskillnader i muskelns stressmarkörer Musklerna behövs för att ge stadga åt skelettet. Vi behöver också musklerna för att kunna röra oss. Men vad är det som händer när vi får ont i en muskel? Och vad beror det på att den som har ont också blir fumlig eller stel? Albert Crenshaw är en av de forskare som försöker hitta svaren på dessa frågor. Han var tidigare biomedicinsk analytiker i San Diego, USA, där han samarbetade med muskelforskare. Muskeln behöver syre Albert Crenshaw uppfann en metod för att gå in i muskeln och undersöka trycket mellan fibrerna. Svenska forskare blev intresserade och lockade honom till Umeå. Hans avhandling 1994 handlade om intermuskulärt tryck och träningsvärk. - Jag har uppfunnit en metod för att undersöka vad som händer i en muskel med träningsverk, berättar han. Muskeln behöver syre och energi för att kunna arbeta. Om den inte får tillräckligt med syre kan inte näringsämnena brytas ner ordentligt. Var - enda idrottsman vet att det leder till mjölksyra, som orsakar trötthet och smärta. Det är lätt att bli uttröttad och få skador om inte muskeln får tillräckligt med syre, konstaterar Albert Crenshaw. Träningsvärk beror på att muskeln har utsatts för hög belastning. Kronisk nacksmärta beror istället på låg belastning men under lång tid. Det drabbar i allmänhet personer med ett repetitivt och monotont arbete. De som får belastningsskador har ett annat mönster av syresättning i muskeln jämfört med andra, säger Albert Crenshaw. andra hälsosatsningar? Vilken prioritet ges arbets - miljön i förhållande till lönsamheten. Och hur följer man upp sitt arbetsmiljöarbete? Ytterligare en studie försöker ringa in sambanden mellan ett hälsosamt arbetsklimat och lönsamhet? Är arbetsmiljön viktigare än lönsamheten eller tvärtom? Vad kommer först när man prioriterar? Svaren ställs mot så kallade hårda värden som ekonomi, omsättning, sjuktal som tagits fram ur årsredovisningar. Goda exempel Forskarna tittar även på så kallade goda exempel. Vi har ringt runt till olika experter på arbetsmiljö och företagande i länen och bett dem ge förslag på framgångsrika företag som vi sedan kontaktat. Alla har varit väldigt positiva till att ställa upp och berätta om sina erfarenheter. Förhoppningsvis kan vi sedan förmedla våra iakttagelser tillbaka så det kommer ut något bra av det. Slutligen undersöks 120 företag som de senaste åren haft en växande omsättning. Dessa frågas ut om sjuktalen, ekonomiska mål, men också om sitt arbetsmiljöarbete i förhållande till företagets goda utveckling. Teori och praktik Både Katarina Wijk och Eva Bergsten är eniga om att projektet är ett utmärkt sätt att nå ut till företagarna och att omsätta forskning till praktisk kunskap. Med den kunskap som kommer ut av forskningen hoppas vi att företagen ska kunna driva dessa frågor på ett mer långsiktigt och strategiskt sätt. Som det är nu handlar arbetsmiljöarbetet alltför ofta om att rycka ut och släcka bränder. I längden blir det både dyrbart och ineffektivt. Vill förutsäga skador Tillsammans med forskarkolleger på CBF, håller Albert Crenshaw på att utvärdera ett par nya metoder för att ta reda på vad som händer i muskeln. För att undersöka syresättningen i muskeln används Near infrared spectroscopy, NIRS, nästan Forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning i Umeå undersöker stressmarkörer i musklerna på personer med kronisk nacksmärta. De vill bland annat veta om kvinnor har högre stress i muskeln. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark 12 CBF 2008 CBF

8 hälsofrämjande arbetsliv Albert Crenshaw använder en icke-invasiv metod NIRS, near infrared spectroscopy för att undersöka syresättning i muskeln. infraröd spektroskopi. Det är en etablerad metod som utnyttjar infrarött ljus av en viss våglängd av det elektromagnetiska spektrat. NIRS används bland annat för att ställa medicinska diagnoser, till exempel att mäta syresättningen i hjärnan. Forskarna på CBF har anpassat metoden efter egna behov. Vi har valt ut ett ljus som är känsligt för hemoglobin, som transporterar syret med blodet till musklerna, berättar Albert Crenshaw. Han hoppas att NIRS ska kunna användas för att förutsäga belastningsskador. Helst ska metoden också vara smidig och lätthanterlig i en klinisk vardag. Vi måste hitta en metod som är tillförlitlig och kan beskriva förändringar över tid, säger albert Crenshaw. Undersöker vätskan i muskeln Stress kan ha betydelse för uppkomsten av nacksmärta. Forskarna tror att kvinnor är mer påverkade av psykosocial stress, vilket skulle kunna förklara att dubbelt så många kvinnor som män drabbas av nacksmärta. När en person blir stressad ökar mängden adrenalin i blodet. Det försätter kroppen i beredskap för att klara stora påfrestningar. Forskarna i Umeå försöker hitta tecken på stress med hjälp av mikrodialys. Vi går in i muskeln med ett litet rör med några hål på sidan för att undersöka vätskan mellan muskelfibrerna, förklarar Albert Crenshaw. De undersöker även hur muskeln påverkas av noradrenalin. Det är den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet. Hjärta, blodkärl, njurar och andra organ använder noradrenalin som signalsubstans. Vi är också intresserade av att se om det är skillnad mellan män och kvinnor. Har kvinnor högre stress i muskeln? Vad beror det på i så fall? Det finns många instrument för att registrera belastningar i arbetslivet. Apparater som mäter kroppens arbetsställning Systematiska observationer av arbetet Frågeformulär Men det finns förvånansvärt lite kunskap om hur man använder instrumenten på ett effektivt sätt. Det här ska CBF råda bot på genom en internationellt uppmärksammad forskningsinsats för att ta fram principer för kostnadseffektiv insamling av belastningsdata. Text Torbjörn Uhlin Foto Jan Lindmark Effektiv insamling av belastningsdata hur gör man? Konstigt, när man tänker efter, att man lagt ner väldiga resurser i tiotals år på att samla in data om belastningar i arbetslivet men aldrig riktigt vetat om man gjort det på det smartaste sättet, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid CBF. Det är spännande att ligga i forskningens frontlinje på det här viset! Belastningsskador orsakar två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar och de står för en stor del av sjukfrånvaron och arbetsskadorna i arbetslivet. Värdet av förebyggande och förändrande insatser är därför mycket högt, såväl för individen som för arbetsplatsen och samhället. Därför är det viktigt att kunna bedöma på ett trovärdigt sätt om ergonomiska förändringar faktiskt leder till bättre arbetsställningar eller ökad variation, eller om de är verkningslösa. Uppläggning av mätningar avgörande Även för att förstå relationerna mellan belastning och besvär måste man ha tillgång till kvantitativa mätdata om till exempel arbetsställningar, kraftanvändning, cykeltider, pausmönster. Då är uppläggningen av mätningarna helt avgörande. 14 CBF 2008 CBF

9 Vi behöver veta hur mycket information man får för en viss mätinsats, säger Svend Erik Mathiassen. Men även vad som är tillräckligt för de behov forskare och praktiker har i olika situationer. Liksom hur man planerar sin datainsamling så att den ger mesta möjliga information för de budgeterade resurserna. När en ergonom från företagshälsovården kommer till en arbetsplats samlar hon in sin data lite mellan tummen och pekfingret, påpekar han. Då kan ergonomen inte vara säker på att hon har fått en korrekt bild av hur arbetet ser ut, eller ens om hon har gjort en godkänd mätinsats. Detta verifieras av Gunilla Thornell, sjukgymnast och konsult inom företagshälsovården. Vi har i praktiken endast Arbetsmiljöverkets tio år gamla föreskrift i belastningsergonomi och dess bedömningsmodeller att utgå ifrån i bedömning och riskanalys, säger hon. Jag har under de senaste åren inte sett några andra objektiva belastningsergonomiska bedömningsmodeller eller gränsvärden, som är lätt applicerbara i praktiskt arbete och där vi vet hur vi ska mäta. Det finns en fara med att riskanalysen av vissa arbetsmoment blir något grovhuggen. Efterlyser bättre mätstrategier Hon får medhåll av skyddsingenjör Folke Lind gren, arbetsmiljöcontroler på Tekniska kontoret, Hässleholms kommun. Han efterlyser bättre mätstrategier för att få dokumentation på de krav som verkar fullständigt rimliga att ställa när man ser arbetet utföras eller när man planerar för förändringar i produktionen. Dessutom behöver inspektörer och praktiker kunna följa upp dagens regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och EU:s direktiv, säger Svend Erik Mathiassen. Det fordras siffror för att tydliga krav ska kunna ställas vid inspektionerna, som sedan ska kunna utvärderas vid uppföljande kontroller. Företagen ska ju även ha något påtagligt att gå efter när de ska åtgärda problemen. Moderna, avancerade metoder CBF:s forskning om kostnadseffektiv datainsamling bygger på moderna och avancerade statistiska metoder. Med metoderna tar forskarna på CBF fram siffror på den osäkerhet varians som finns i belastningsdata av olika orsaker. Dels har olika personer inte samma belastning i sitt arbete, inte ens om de har samma jobb. Dels varierar belastningen även inom samma person mellan dagar och under en arbetsdag. Därtill kommer att ingen mätmetod är perfekt. Om två observatörer tittar på samma videofilm av en monteringsarbetare kommer de inte att ha exakt samma uppfattning om hans arbetsställning. De olika källorna till varians medför att ett försök att mäta belastningen för en person eller en hel yrkesgrupp alltid blir osäkert. För att bättre kunna förstå hur stora varianserna är och vad de betyder för det bästa sättet att samla in data, kommer ytterligare en statistisk metod till användning: bootstrapping. Namnet bootstrapping kommer från berättelsen om när baron von Münchhausen tog sig upp ur ett kärr genom att lyfta sig själv i stövelstropparna (hans bootstraps ). En magisk metod För forskarna är metoden nästan lika magisk. Den går ut på att i datorn göra flera tusen slumpmässiga urval från ett redan insamlat datamaterial, för att med hjälp av dessa nya data lista ut dolda egenskaper i det ursprungliga materialet. Med bootstrapping kan forskarna få fram information i situationer där traditionell matematisk statistik kommer till korta eller blir extremt komplicerad, säger Per Liv, utbildad statistiker och doktorand vid CBF med anknytning till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han har till exempel använt bootstrapping för att se hur mycket säkerhet som förloras i mätningar om man koncentrerar dem inom en kort tidsperiod, exempelvis en halvtimme, i stället för att sprida ut dem under hela arbetsdagen. Frisörers arbetsställningar Per Liv håller även i en studie av arbetsställningar hos frisörer. Frisörerna är filmade under en halvtimme vid olika tillfällen, och forskningsfrågan är hur olika sätt att se på dessa filmer påverkar resultatet. Svaret ska hjälpa ergonomer i deras praktiska arbete. Vi testar fyra sätt att observera, säger Per Liv. Först får observatören ett snapshot av frisören för I forskningen om kostnadseffektiv datainsamling använder Svend Erik Mathiassen, professor, och Per Liv, doktorand, moderna och avancerade statistiska metoder. varje 15 sekunder av dennes arbete, och sedan för varje två minuter. Sedan klipper vi upp hela filmen i bitar på dels 15 sekunder, dels två minuter, och låter observatören titta på alla sekvenserna en i taget. Resultatet av dessa fyra snabba sätt att observera jämförs med en mycket noggrann stegför-steg observation av hela filmen. Då får vi se hur mycket man förlorar i precision på att vara snabb. Frisörernas arbetsställningar har även mätts med en teknisk utrustning, inklinometrar, som fästes på överarmarna under arbetet. Dessa mätdata kommer att användas för en annan forskningsfråga på CBF: Är det möjligt att uppskatta arbetsställningarna om man vet hur många kunder frisören haft? Det skulle i så fall vara ett enkelt och billigt alternativ till tekniska mätningar eller tidskrävande observationer. En liknande studie om smarta och effektiva mätstrategier gör Svend Erik Mathiassen i samarbete med kollegor i Amsterdam. Den studien gäller arbetslag som monterar ställningar på bygg platser. Forskarna vill se om man kan beräkna belastningen på ryggen endast genom att känna till det antal rör som används då ställningen sätts upp. Det är siffror som ställningsbyggarna själva använder vid sin fakturering, så de är lätt tillgängliga för både forskare och praktiker. Vilka metoder lönar sig bäst? Från frågan om det finns enkla modeller för att mäta belastningar är steget inte långt till att räkna på priset för olika sätt att mäta och fundera över vilka metoder som lönar sig bäst. Ett exempel är valet mellan att observera arbetsställningar utifrån videofilmer eller att mäta dem med inklinometrar. Att filma kräver att en person är närvarande på arbetsplatsen, vilket kostar en del; möjligen kan man engagera en anställd. De flesta kan sedan lära sig bedöma arbetsställningar utifrån filmerna, särskilt vid de enklaste observationsmetoderna. Inklinometrar ger visserligen säkrare mätvärden, men kostar även mycket mer än en videokamera, och datafilerna kräver en hel del expertbearbetning. Hur blir det då när man väger kostnad och prestanda mot varandra? Det arbetar doktorand Mahmoud Rezagholi med sedan ett drygt år på CBF. Han är utbildad i ekonomi och även knuten till Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Man kan se på frågan från två håll, säger Svend Erik Mathiassen. Antingen har man en viss budget och vill gärna ha så mycket information som möjligt för pengarna. Eller så har man ett krav på hur säkert mätresultatet ska vara, och vill då gärna ha produkten till det bäst möjliga priset. Egentligen är det väl bekanta frågor under vilken shoppingrunda som helst I en rapport från 2007 har FAS, det statliga Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, synat den svenska forskningen i kemiska, fysiska, biologiska och ergonomiska risker i arbetslivet. I analysen ingår en rapport från en internationell forskargrupp som listar framtida behov i svensk arbetslivsforskning. Gruppen anser att forskningen kring modeller för mätning av exponeringar behöver förstärkas. Detta innefattar forskning om exponeringens variabilitet, vilka faktorer som bestämmer exponeringsmönstren, och hur denna kunskap kan tillämpas på design, utförande och tolkningar av epidemiologiska studier och arbetsplatsinterventioner. Dessa akademiska ord täcker just det som CBF:s forskningslinje om kostnadseffektiv datainsamling handlar om, men forskarna på CBF tar ett steg ytterligare genom att också fråga vad alla dessa exponeringsmätningar egentligen kostar, kommenterar Svend Erik Mathiassen. 16 CBF 2008 CBF

10 Ny utbildning i Arbetshälsovetenskap Margareta Barnekow-Bergkvist Text Torbjörn Uhlin Foto Jan Lindmark En tvåårig masterutbildning i Arbetshälsovetenskap planeras på Högskolan i Gävle med Centrum för Belastningsskade forskning (CBF) som samordnare och motor. Den ska möta behovet av kunskap i arbeten och yrken som innefattar arbete med och ansvar för arbetshälsa. Den ger samtidigt liv åt Högskolans tvärvetenskapliga ambitioner inom profilområdet Hälsofrämjande arbetsliv, förklarar Margareta Barnekow-Bergkvist, utbildningsansvarig och forskare på CBF. Masterutbildningen är en utveckling av den mycket populära kursen Arbetsfysiologi, ergonomi och rehabilitering AER. De lockar varje år hundratalet sökande till de 30 platserna och ger 30 högskolepoäng (hp). På anteckningstavlan i Hans Richters arbetsrum är det nästan fullklottrat med olika delar av AER-kursen. Men det finns alltid lite utrymme över till ytterligare spontana kursinslag. Den är som ett smörgåsbord, med traditionella måste-rätter blandat med nya experimentella godsaker, säger Hans Richter, kursansvarig och universitetslektor på CBF, och ser ut att riktigt njuta av kursinnehållet. Målgruppen är studenter med kandidatexamen från sjukgymnast-, arbetsterapeut- och sjuksköterskeprogrammen. Och varför inte optiker, en sådan har gått kursen och synforskaren Hans Richter ser gärna att fler med den bakgrunden väljer utbildningen. Ögats muskler utsätts i närarbete för belastningspåverkan, vilket i sin tur samverkar med musklerna i nacke och skuldror, berättar Hans Richter. Därför behövs denna kompetens, för att förebygga och motverka belastningsskador. Hans Richter, ansvarig för den populära AER-kursen, liknar kursen vid ett smörgåsbord där det finns både traditionella måste-rätter och nya experimentella godsaker. Magisterutbildning Utbildningen sker främst på distans med tre kursträffar i Umeå och två i Gävle, och kan leda till magisterexamen (60 hp). Magisterutbildningen är i medicinsk vetenskap med fördjupning i belastningsskador. Den ges i samarbete med Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. CBF medverkar även i andra utbildningar på Högskolan, främst i kurser inom Magisterutbildningen i medicinsk vetenskap, Hälsopedagogiska programmet och Lärarprogrammet med inriktning mot idrott. Masterutbildning Det stora projektet nu är masterutbildningen i Arbetshälsovetenskap. Den utvecklas i samverkan mellan CBF och Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap samt Svenskt utvecklingscenter för handikappidrott (SUH) i Bollnäs. Masterutbildningen ingår i en satsning på Högskolan enligt dess Forsknings- och utbildningsstrategi Den bygger på tvärvetenskaplig samverkan, liksom på deltagarens egen yrkeslivserfarenhet, säger Margareta Barnekow-Bergkvist. Alla studenter på kursen ska i grunden ha en kandidatexamen i till exempel omvårdnad, sjukgymnastik, pedagogik eller psykologi, och de kommer att fördjupa sina kunskaper om och utveckla olika aspekter på arbete och hälsa. Arbetet med utbildningen har utmynnat i en ansökan till Högskoleverket i oktober 2008 om examensrätt i området Arbetshälsovetenskap. Till stöd finns avsiktsförklaringar om samverkan, exempelvis om handledning av examens arbete och behörighet för studenterna att kunna antas som doktorand. Sådana samarbetsavtal finns med svenska och internationella forskningsinstitutioner vid Uppsala och Umeå universitet, Kungliga tekniska högskolan KTH, liksom universiteten i Turin, St Petersburg, Berlin och i Leuven. Utbildningen ska fortgå under två år och omfattar 120 hp. Den varvar gemensamma kurser med fördjupningar inom respektive ämne och avslutas med ett examensarbete på 30 hp. Det arbetet ska hålla en så hög kvalitetsnivå att det ska kunna publiceras i en vetenskaplig sakkunnig granskad tidskrift. Mångvetenskaplighet Mångvetenskapligheten i den planerade masterutbildningen svarar mot Högskolans kompetenser. Dels genom CBF:s egna inom områdena medicin, fysiologi, psykologi, pedagogik och statistik. Dels genom dem som finns hos samarbetsparterna inom Högskolan. Högskolan i Gävle anser att CBF har en strategiskt viktig roll som forskningsutförare och koordinator av insatser med andra institutioner inom Högskolans profilområde Hälsofrämjande arbetsliv, säger Margareta Barnekow-Bergkvist. Den planerade masterutbildningen i Arbetsvetenskap ger möjlighet till studier på avancerad nivå och forskarutbildning för studenter på Högskolans sjuksköterskeprogram, det hälsopedagogiska programmet och lärarprogrammet för idrott och hälsa. Därför är det en viktig satsning, menar Margareta Barnekow-Bergkvist. Vi tänker oss sökande från flera möjliga områden, i likhet med dem vi har på våra AERkurser men ännu bredare, förtydligar hon. Sjuksköterskor, sjukgymnaster, hälsopedagoger och 18 CBF 2008 CBF

11 gästforskare Forskar om musklernas kontroll av handens rörelser Hans forskningsområde är kontrollen av muskler. Sina egna håller han i trim genom att jogga. Jag försöker behålla vanan att springa ett par gånger i veckan, säger gästprofessor Dario Liebermann. Text Carin Mannberg-Zackari Foto Jan Lindmark personaladministratörer med vidareutbildning inom arbetshälsovetenskap bör vara intressanta för ansvariga inom företagshälsovården och personal ansvariga inom företagen. Det innebär större anställningsbarhet för studenterna och en konkurrensfördel på arbetsmarknaden inom dessa arbets- och yrkesområden. Nya uppdragsutbildningar Uppdragsutbildningarna gentemot företag, offentliga sektorn och organisationer är ytterligare en utbildningsnisch. Det finns ett stort behov av Det finns ett stort behov av kunskap om belastningsergonomi och arbetsrehabilitering. kunskap inom belastningsergonomi och arbetsrehabilitering, Även här ser man företagshälsovården som intressent och det finns en efterfrågan för utbildning av sjukgymnaster där. En enkät som gjordes under våren 2008 bland AER-kursdeltagarna visade också på ett klart intresse för utbildningar i Ergonomisk riskbedömning och Motorisk kontroll. Två kurser, Belastningsergonomisk riskbedömning och Motorisk kontroll och inlärning, planeras att startas hösten Ihöstas bytte han sitt universitet i Tel Aviv, Israel, mot en gästprofessur vid Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, i Gävle och Umeå. Han tycker om Sverige och svenskarna. Men inte vädret. De korta dagarna på vintern är ett problem, suckar Dario Liebermann. Lite dimma eller regn hindrar honom inte från att snöra på sig löparskorna och springa mellan sex och elva kilometer ett par gånger i veckan. Men mörkret! Och kylan! Ibland har han nöjt sig med ett träningspass inomhus. Jag tävlade i simning när jag var ung. Nu sitter jag för mycket vid skrivbordet. Det är extremt dåligt för ämnesomsättningen, för lederna, för hjärtat och muskulaturen, konstaterar Dario Liebermann. Konstruerar nya modeller Motorisk kontroll är ett av hans forskningsområden. Det är från början ett utpräglat teoretiskt fält, som beskriver hur hjärnan kontrollerar och reglerar olika rörelsemoment. Dario Liebermanns specialitet är att konstruera modeller för att karaktärisera handens och armens rörelser. Med tiden har han blivit alltmer fångad av utmaningen att diagnostisera olika problem i rörelseapparaten och hitta nya metoder för rehabilitering. Han har bland annat varit med om att ta fram en robot för att hjälpa patienter att träna funktioner som har försämrats av sjukdom eller förslitning. Roboten är för komplicerad och för dyrbar för att användas i den kliniska vardagen. Dario Liebermann har därför utvecklat en enkel variant av virtual reality, vr, för patientens hemmadator. Rehabiliterar med vr På sin dator i tjänsterummet i Umeå visar Dario Liebermann en videofilm av en 68-årig strokepatient med ett specifikt rörelsemönster. För att gripa ett föremål måste patienten använda hela kroppen. Det område i hjärnan som styr handens motorik är större än för andra motoriska system. Följaktligen är risken mycket stor att handens rörelser ska försämras efter en stroke. Symtomen 20 CBF 2008 CBF