Rasspecifika Avelsstrategier för Sankt Bernhardshund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasspecifika Avelsstrategier för Sankt Bernhardshund"

Transkript

1 Rasspecifika Avelsstrategier för Sankt Bernhardshund RAS 2013 Reviderat från 2005

2 Rasspecifik Avel Strategi för Sankt Bernhard Inledning På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades ett beslut om att det skulle utarbetas rasspecifik avelsstrategi RAS. Denna skall innehålla rasens historia, nuläget och ge tydliga mål för framtiden. Uppdraget att utforma dessa lades på specialklubbarna i vårt fall Svenska Bergs och Herdehunds Klubben som i sin tur delegerade det till Bernhardinerna, även om samordningsansvaret kvarstår. Vår ras utveckling och framtid grundar sig på uppfödarnas val av avelsdjur och hur man använder dessa. För rasens möjlighet att fortleva är en ärftlig variation en förutsättning. Aveln skall därför vara målinriktad, hållbar och långsiktig så att den inte leder till brister i funktion, hälsa, mentalitet och exteriör och inte heller tömmer rasen på genetiska variationer. Bernhardinerna ansvarar tillsammans med Svenska Bergs- och Herdehunds Klubben och Svenska Kennel Klubben för rasen och dess utveckling i Sverige. Alla uppfödare kallades till ett uppfödarmöte i februari 2004, för information och diskussion om RAS. Vidare har diskussion förts på styrelsemöten 2004, I grunden gäller Svenska Kennelklubbens avelspolicy, grundregler och registrerings bestämmelser. Utöver detta skall Bernhardinerna verka för att; -fortlöpande följa rasens hälsostatus: - genom hälsoenkäter - informera uppfödare och enskilda hundägare genom klubbens tidning -uppfödarmöten och sammankomster -öka den genetiska variationen -bredda avelsbasen -klubb och medlemmar bemöter varandra med respekt och förtroende -knyta nya intresserade människor till rasen samt att öka samarbetet mellan nya och gamla uppfödare. -samarbeta för rasens bästa RAS för St. Bernhard fastställdes 2006 som gällde för åren tom 2005 RAS revideras för åren gicks igenom på Bernhardinernas uppfödarmöte

3 Allmänt Namn: Sankt Bernhardshund Grupp: 2 sektion 2.2, FCI 61 Hemland: Schweiz Användning: Sällskaps-, vakt- och gårdshund Rasklubb: Bernhardinerna Specialklubb: Svenska Bergs- och Herdehundsklubben Rasens Historia Vid S:t Bernhardspasset på m höjd över havet grundade munkarna på 1000-talet ett härbärge som tillflyktsort för resande och pilgrimer. Där hölls sedan mitten av 1600-talet stora bergshundar för skydds och vakt. Förekomsten av sådana hundar finns dokumenterade på bild från år 1695 och i härbärgets anteckningar från år Hundarna sattes snart in som följeslagare och i synnerhet som räddningshundar för resande som gått vilse i snön och dimman. På många språk har det berättats om hur dessa hundar har ryckt otaliga människor ur den vita dödens klor samt muntliga berättelser från Napoleons soldater som år 1800 genomkorsade S:t Bernhardspasset och som bidrog till att sprida Sankt Bernhardshundens rykte över hela Europa (då kallad Barry-hunden). Den legendariska Barry blev en idealbild av en räddningshund. Många förknippar Sankt Bernhardshunden med kaggen under halsen men den är, tro det eller ej, bara en myt. En kagge runt halsen hade enbart försvårat för hundarna att ta sig fram i snön. Man tror att förklaringen kan vara att hundarna användes för att transportera vin och dagligvaror i packväskor och att vinet sedan förvarades i tunnor på hospicet, en annan teori är att kaggen var en symbol för gästfrihet men ingen kan säkert säga var myten kommer från. Sankt Bernhardshunden härstammar från de stora gårdshundarna, som var talrika i dessa trakter. Den framavlades på några få generationer till dagens ras enligt en fastställd idealtyp. Heinrich Schumacher från Hollingen i trakten av Bern var den förste som år 1867 utfärdade en stambok för sin hund. I februari 1884 påbörjades utgivningen av den Schweiziska hundstamboken SHSB. Dess första registrering var Sankt Bernhardshunden Leon och de följande 28 namnen omfattade även de Sankt Bernhardshundar. Den 15 mars år 1884 grundades i Basel Schweiziska S:t Bernhardsklubben. I samband med en internationell kynologisk kongress den 2 juni 1887 förklarades Sankt Bernhardshunden officiellt som Schweizisk hundras och dess rasstandard fastställdes. Allt sedan dess har Sankt Bernhardshunden nationell status. Barry ( ) som står uppstoppad på naturhistoriska museet i Bern är en evig påminnelse till det otroliga arbete som utfördes av så många hundar på det kända S:t Bernhardspasset. Än i dag finns alltid på klostret en hund som heter Barry.

4 Frågan som rörde långhåriga kontra korthåriga hundar var föremål för en het debatt, FCI beslutade dock 1980 att lång och korthåriga Sankt Bernhards fick samavlas då det annars skulle ge upphov till två separata raser. En separation av de två typerna skulle resultera i förlust i ordentlig fenotyp. Uppfödare i Schweiz kände att ensidig uppfödning av korthåriga hundar kommer att orsaka en förlust av typ och konvergens mot de gamla boskapshundarna. Uppfödare i både Schweiz och USA tyckte att den långhåriga Sankt Bernharden verkade öka i storlek. I Schweiz var de långhåriga Sankt Bernhardshundarna vanligtvis större, hade mer markerat stop, kortare nosar och tenderade att ha mer lös hud. Sankt Bernhardshundens historik i Sverige Första svenska championatet tilldelades en tik år 1916; Jetta Blanka v Mintarderberg.Äg S Jansson Uppsala Fram till 1949 kallades de Bernhardiner och man räknade de bara som ett hårlag. Kennlar som haft stor betydelse för rasens utveckling i Sverige är Stenbackas kennel August Lundgren, Bernebo kennel Sigvard och Doris Andersson, Alphofs kennel Ingrid och Gunnar Alphov började man kalla de Sankt Bernhardshundar men fortfarande bara ett hårlag. Hundar importerade av dessa kennlar som haft betydelse för rasens utveckling i Sverige. Int & nord.ch Valo v Oltigen till Bernebo kennel, Int & nord ch King v Liebegg till Alphofs kennel, Int & nord.ch Milan v Liebiwill till Stenbackas kennel. Milan v Liebwill var från 10 månader till 8 års ålder aldrig slagen på utställning av någon annan Sankt Bernhard! Han var även far till bl.a den framgångsrike SUCH NUCH Snobben, äg Elisabeth Åsegård tilldelades Bernebo kennel Hamilton plaketten för förtjänstfull uppfödning av Sankt Bernhardshundar Registreringssiffrorna låg mellan runt 50 registreringar per år med undantag för 1951 då det registrerades 119 st och st började det öka markant och man delade även upp registreringarna i kort- och långhår, 1965 registrerades det 250 långhår och 0 korthår. Det registrerades omkring 200 långhår per år fram till början på 1970 då det åter blev en markant ökning. Under -70 och -80 talen låg registreringarna på långhår mellan med undantag för 1979 då det registrerades hela 646 st. Korthåriga hundar var inte så vanliga under denna tid. Under 1970 talet importerades det några hundar från England som inte fick någon större betydelse för rasens utveckling i landet importerades det från Schweiz de korthåriga kullsystrarna Anka och Asta v d Scmider av Elisabeth Åsegård och Henrik Boesen och 1976 importerade de 4 korthår till; Elve v Marthale, Olaf, Omar och Odette v Rigihang. Det blev grunden för en ny stam och alla blev framgångsrika i utställningsringen föddes det hela 33 st korthår och den siffran har sedan dess bara ökat för att ligga mellan per år. Nya kennlar tillkom Berntiers, Dein Hards och Madonnans. De 2 sistnämnda är fortsatt verksamma inom rasen.

5 Den av kennel Dein Hard importerade holländske hanhunden Helmuth v Wijk-Heim (f 1976) var en otrolig avelshanne vars döttrar höll en mycket hög och jämn kvalitet, drygt 100 champions och lika många hundar med certifikatkvalitet. Helmut var produktiv i aveln tills han var 13 år. Berntiers importerade under samma tid den framgångsrika hanhunden Anton v Brünig. Under slutet av 70-talet användes bara ett fåtal hanar och kullsystrar parades ofta med samma hane. Aveln bestod främst av att en import användes som täckhund till en annan imports avkomma importerades de första amerikanska hundarna till Sverige av kennel Dein Hards och Tootsie Rool och de kom att ha en stor betydelse för aveln har hundar i övrigt importerats från t ex Schweiz, Tyskland, Danmark, Holland, Finland, Norge, Polen, Estland, Belgien, Ungern, Bulgarien Tjeckien, Ryssland, England och USA. Bernhardinernas Historia Bernhardinerna bildades av några entusiaster som bjuit in alla man kände som hade Sankt Bernhardshund till ett möte i Stockholm Beslut togs att bilda en en rasklubb vars namn blev Bernhardinerna. Klubbens första ordförande hette Bengt Hedlund och ett par av de övriga som ingick och som än idag är aktiva är Karin Byrevik, Anita Fransson. Vi associerades med specialklubben för Sällskaps-och Dvärghundar (SSD), föregångaren till SBHK hölls den första inofficiella utställningen på Älvnäsgården i Borlänge. Domare var Marianne Furst Danielsson. Först 1989 hölls den första officiella utställningen då ett stort antal rasklubbar under SSD höll utställning i nybyggda Globen i Stockholm. Under åren har träffar arrangerats på olika håll runtom i landet t.ex Sörgårdsträffen och Råda arrangerades på Tidaholms brukshundsklubb den första Mentalbeskrivningen (MH) för enbart Sankt Bernhardshundar. Ytterligare mentalbeskrivningar har genomförts. Klubben har varit med och fattat beslut om krav på känd HD/ED status på föräldradjuren för att kunna registrera avkomman. Klubben anordnar varje år utställning och har flera regionsombud som bjuder in till träffar för ägare och intresserade av Sankt Bernhardshunden runt om i landet.

6 Population Det är mycket viktigt att alla uppfödare har god kunskap om avel och genetik. Har man god kunskap gällande avel och genetik förstår man vikten av att arbeta för att hålla en genetisk variation i vår ras St. Bernhardshunden. Detta för att inte öka risken att recessiva allvariga defektanlag dubbleras och utgör en riskfaktor i den framtida utvecklingen av rasen. Rasklubben rekommenderar uppfödarna och hanhundsägarna att kontinuerligt utvärdera varje kull och avkomma genom egenkontroll och verktyg som Mentalbeskrivning/BPH, HD/EDröntgen och exteriörbedömning på hundutställning. En bedömning av avelsresultaten ska jämföras med hela populationens hälso-mentalitet och exteriöra status innan man gör bedömningen att det är av gagn för rasen att använda avelsdjuret igen. Rasen har minskat markant sedan 1990 då det registrerades 455 st. St. Bernhards. Registreringssiffrorna för 2013 slutade på 164 hundar. Detta har medfört att vi fått en snävare avelsbas, vilket inte är gynnsamt för rasen. Dessutom används för få hanhundar i aveln. Detta sammantaget bör tas i beaktan vid planering av parning. Importer är av stor betydelse för att bredda avelsbasen ytterligare. Men man ska också uppmärksamma att det gynnar rasens genetiska mångfald att importera hundar med en liten släktskapsgrad till vad den svenska populationen har, om de ska användas i avel. Insemination är något man bör titta närmare på för att på så sätt bredda avelsbasen. På många sätt har EU och de öppnare gränserna medfört att det är enklare både att importera hundar, seminera eller åka utomlands för att para sin tik. Registreringsstatistik Korthår Antal registrerade/år Totalt Antal registrerade/år Totalt (1) 51 (6) Antal registrerade/år Tikar (varav importer) (1) 38 (5) 34 (6) 35 (3) 35 (4) 31 (4) 27 (3) Hanar (varav importer) 30 (3) 49 (1) 33 (3) 22 (2) 38 (4) (1) 32 (2) Totalt 57 (3) 89 (2) 71 (8) 49 (8) 72 (7) 67 (4) 55 (5) 59 (5)

7 Långhår Antal registrerade/år Totalt Antal registrerade/år Totalt (5) 173 (10) Antal registrerade/år Tikar (varav importer) 71 (3) 56 (4) 66 (6) 37 (1) 57 (4) 41 (6) 45 (6) 57 (2) Hanar (varav importer) 81 (3) 64 (4) 73 (3) 49 (4) 61 (2) 43 (4) 47 (2) 48 (3) Totalt 152 (6) 120 (8) 139 (9) 86 (5) 118 (6) 84 (10) 92 (8) 105 (5)

8 Antalet registrerade har minskat totalt i rasen, när det gäller de korthåriga är det ej så stora variationer på antalet registrerade per år. De minskade registreringarna beror sannorlikt på att det ekonomiska läget varit sämre de sista åren och det gör det svårare att sälja storväxta hundar. Djur använda i avel Kullar Tikar Hanar Kullar Tikar Hanar Kullar Tikar Hanar Då det under -90 talet användes få hanar har nu trenden vänt och variationen har blivit mycket större bland dessa.

9 Ålder vid första valpkull föräldrardjurets ålder mån mån 2-3 år 4-6 år 7 åräldre föräldrardjurets ålder kullar födda 2013 kullar födda 2005 moder 10 3 moder 15 2 fader fader moder moder 15 1 fader fader moder moder fader fader moder 14 5 moder fader fader moder moder 12 2 fader fader moder 2 7 moder fader 6 1 fader moder moder fader fader moder moder fader fader mån mån 2-3 år 4-6 år 7 åräldre Åldern vid första valpkullen är vanligtvis 2-3 år, dock finns det några individer under 24 mån som används, detta har dock minskat de senast åren. Vilket vi anser positivt då rasklubben rekommenderar att avelsdjuren bör vara över 24 mån. Ålder vid första valpkullen 4-6 år har även den ökat senaste åren både på hane och tik. Detta troligen pga lägre efterfrågan. Rasklubben anser att det är positivt att hundarna får växa färdigt både fysiskt och mentalt. Man ska avla med den vuxna hundens mentalitet, något som är viktigt att tänka på med långsamväxande/sent mogna hundar som våra. Kullstorlek Kullstorlek genomsnitt 6,0 5,7 5,1 6,0 5,2 6,2 6,8 6,1 6,1 5,7 Antal kullar Kullstorlek genomsnitt 6,4 6,5 7,3 6,4 6,3 6,7 Antal kullar Kullstorlek genomsnitt 6,0 5,7 6,4 6,3 6,0 6,6 6,3 6,4 Antal kullar

10 Kullstorleken ligger konstant på ca: 6 valpar/kull, vilket kan kännas som ett bra antal valpar för tiken att ombesörja. Inavelstrend Inavelsgrad Den totala inavelsgraden för rasen är bra, endast ett litet fåtal som är över rasklubbens rekommendationer. Mål: - Att bibehålla inavelsgraden på en låg nivå - Att ingen kombination ska överstiga 6,3 i inavelsgrad (kusinparning) - Att bättre utnyttja tillgängliga hundar i aveln - Att motverka matadoravel - Att uppfödarrekommendationen är max 3 kullar/tik - Att öka den genetiska variationen - Det är viktigt att knyta nya intresserade människor till rasen samt att öka samarbetet mellan gamla och nya uppfödare. - Det är viktigt att även hanhundsägaren tar sitt ansvar

11 Strategi: - Att till aveln inte använda mer närbesläktade avelsdjur än kusiner motsvarande inavelsgrad på 6,3 % - Att endast i undantagsfall upprepa samma kombinationer av föräldradjur pga den redan smala avelsbasen. - När import sker, är det önskvärt att större hänsyn tas till att om möjligt importera hundar som kan bidra med genetisk variation - Att varje år avhålla minst ett uppfödare möte, samt medlemsmöten - Att genom att publicera artiklar på rasklubbens hemsida och i klubbtidningen informera och inspirera uppfödarna att lära sig mer om avel och genetik - Osämja mellan uppfödare FÅR aldrig styra aveln. - Vi skall ta tillvara den kunskap som redan finns inom rasen, lyssna och lära, dra egna slutsatser, dela med dig av egna kunskaper och sätta upp egna mål med standarden och rasens bästa för ögat.

12 Mentalitet/Funktion Sankt Bernhardshunden är en mycket lugn, harmonisk och familjekär ras. Den har en viss vaktinstinkt och kan vara förhållandevis livlig trots sin storlek. Dagens Sankt Bernhardshund används mest som gårds- och sällskapshund. Den är även en duktig spår- och sökhund. Sankt Bernhardshunden skall fungera i samhället och den skall uppvisa rastypiska mentala egenskaper som öppen, godmodig, läraktig och sällskaplig. Rasen skall även i fortsättningen vara en allroundhund som det är upp till ägaren att forma. Det är viktigt med en hund som blir såhär stor att redan tidigt uppfostra den rätt, socialisera och lära gå i koppel som små och att uppfödare uppmanar sina valpköpare att delta i valpkurser eller liknande aktiviteter. I vår ras skall vi ha hundar som inte visar omotiverad aggressivitet eller rädsla. Endast ett fåtal hundar har de senaste 13 åren fått rapporteringskod A på utställning. Per 31/ har 69 Sankt Bernhard genomfört MH, dock har ingen ännu genomfört BPH. MH MH beskrivna (födelseår) Sammanställnin g per år Antal födda Känd mental status varav - hanar tikar Sammanställnin g per år Antal födda Känd mental status varav - hanar tikar Sammanställnin g per år Antal födda Känd mental status varav - hanar tikar

13 Mål - Att flera MH/BPH beskriver sina hundar Strategi - Raser som genom sitt ursprungliga användningsområde kan förväntas ha t ex stark vaktinstinkt och/eller stor misstänksamhet mot främmande personer medför ett särskilt ansvar för såväl uppfödare som hundägare. SKK & SBHK anser därför att individer av dessa raser bör genomgå Beteende- och personlighetsbeskrivning hund, BPH, alternativt Mentalbeskrivning hund, MH. Hundarnas resultat registreras och redovisas officiellt och bör utgöra ett underlag i avelsarbetet.

14 Hälsa HD Under -70 och -80 talen hade rasen stora problem vad man kan anta vara HD. Intresset för röntgen var lågt, både hos ägare och bland veterinärer. Många unga hundar avlivades pga hältor bak som man egentligen inte visste orsaken till, men som man antog vara HD bildades rasklubben för S:t Bernhard Bernhardinerna rasklubben satte upp riktlinjer för att komma till rätta med problemet infördes obligatorisk HD röntgen för att kunna registrera avkomma vilket välkomnades av de flesta. Sedan 1986 har det successivt bara blivit bättre. Från att ha legat på över 85 % HD är det i dag inget direkt problem och avlivningsfrekvensen är i princip borta (födelseåret) enligt gamla avläsningssystemet From 1999 (födelseåret) enligt nya avläsningssystemet

15 Diagnos HD grad A 17 (28,8 %) 18 (25,7 %) 17 (28,8 %) 22 (44,9 %) 10 (22,2 %) 15 (36,6 %) 2 (50,0 %) HD grad B 15 (25,4 %) 19 (27,1 %) 10 (16,9 %) 13 (26,5 %) 10 (22,2 %) 8 (19,5 %) HD grad C 14 (23,7 %) 15 (21,4 %) 17 (28,8 %) 9 (18,4 %) 13 (28,9 %) 9 (22,0 %) 1 (25,0 %) HD grad D 11 (18,6 %) 14 (20,0 %) 14 (23,7 %) 5 (10,2 %) 11 (24,4 %) 9 (22,0 %) 1 (25,0 %) HD grad E 2 (3,4 %) 4 (5,7 %) 1 (1,7 %) 1 (2,2 %) Totalt antal undersökta Snittålder för undersökning (månader) Antal födda Det är svårt att utläsa med denna statistiken hur det egentligen är med HD på rasen då antalet röntgade är väldigt låg. Åldern vid HD röntgen är ca 22 månader. Föräldradjur Kullar födda Kombinationer HD grad A HD grad A HD grad A HD grad B HD grad A HD grad C HD grad A HD grad D HD grad B HD grad B HD grad B HD grad C HD grad B HD grad D HD grad C HD grad D 1 HD grad C HD ua 1 HD grad D HD grad E 1 okänt HD grad A okänt HD grad B okänt HD grad C okänt HD grad D 1 1 okänt okänt 1 1 Antalet HD belastade avelsdjur är ganska lågt och har minskat de senaste åren vilket är positivt. Däremot så finns det ett antal avelsdjur med okänd HD status som använts, dessa är sannorlikt utländska hundar som inte har registrerade resultat hos SKK. Att använda avelsdjur utan känd HD-status är ej tillåtet enligt SKKs regler. ED Från och med har det införts obligatorisk ED röntgen för att få registrera avkomma och det välkomnar vi. Enligt vad man kan utläsa ur statistiken är ED inget stort problem inom rasen, vad man kan misstänka är att här finns ett mörkertal då hundar kan få problem innan dom uppnått rätt ålder för officiell röntgen.

16 Diagnos ED ua (0) 38 (67,9 %) 54 (71,1 %) 56 (90,3 %) 42 (84,0 %) 40 (76,9 %) 29 (67,4 %) 7 (70,0 %) ED grad 1 13 (23,2 %) 15 (19,7 %) 4 (6,5 %) 6 (12,0 %) 7 (13,5 %) 10 (23,3 %) 2 (20,0 %) ED grad 2 1 (1,8 %) 6 (7,9 %) 1 (1,6 %) 2 (3,8 %) 2 (4,7 %) 1 (10,0 %) ED grad 3 4 (7,1 %) 1 (1,3 %) 1 (1,6 %) 2 (4,0 %) 3 (5,8 %) 2 (4,7 %) Totalt antal undersökta Snittålder för undersökning (månader) Antal födda Det är svårt att utläsa med denna statistiken hur det egentligen är med ED på rasen då antalet röntgade är väldigt låg. Åldern vid ED röntgen är ca: 19 mån Många hundar röntgas vid två olika tillfällen ED vid 19 mån och HD vid 22 mån. Rasklubbens krav är minst 12 månader för ED-röntgen och minst 18 månader för HD-röntgen men rekommenderar att vänta tills hunden vuxit klart och hunnit muskla sig innan man gör framförallt HD-röntgen. Kullar födda Kombinationer ED ua (0) ED ua (0) ED ua (0) ED grad ED ua (0) ED grad 2 1 ED ua (0) ED grad 3 1 ED grad 1 ED grad ED grad 1 ED grad 2 1 okänt ED ua (0) okänt ED grad 1 1 okänt okänt 1 1 Antalet ED belastade avelsdjur är lågt vilket är positivt. Däremot så finns det ett antal avelsdjur med okänd ED status som använts. Det är troligt att även här beror det på att utländska hundar använts utan att ha registrerade resultat hos SKK. Sammanfattning så HD/ED röntgas alltför få hundar för att vi skall kunna få en säker statistik. Tyvärr är röntgen en kostsam historia och det är få som inte tänkt använda sin hund i avel som väljer att röntga sin hund. Sankt Bernhardshunden är idag en ras med en medellivslängd av ca 7-8 år.

17 Enligt Agrias Breed Profiles är ålder vid utbetalning av livförsäkringen knappt 4 år för sankt Bernhardshund. Få hundar är försäkrade vilket gör det svårt att få en säker statistik på livslängden. Sankt Bernhard är en av de raser som ligger i den högsta premiegruppen hos försäkringsbolagen på grund av sjukdom. Sankt Bernhardshunden är överrepresenterad på ett flertal sjukdomar utan att de är specifikt rasbundna. Intresset för att svara på den hälsoenkät som klubben tagit fram är svalt. Detta gör att det är svårt att få en samlad bild av rasens hälsa. Uppgifter från 3 försäkringsbolag har sammanställts: Agria Breed Profiles , Folksam, Sveland I Agria är hundar försäkrade, så det är på dessa individer som Breed Profiles sammanställts. Livförsäkring som betalats ut för Sankt Bernhardshund, är kraftigt ökad risk jämförelse med alla raser. Dödligheten hos Sankt Bernhardshund är 3,4 gånger större jämförelse med alla raser, enligt Agrias statistik Hos Sveland är ca: 20 hundar försäkrade, och hos Folksam finns ingen uppgift om antalet försäkrade. De mest frekventa åkommor sammanslaget alla försäkringsbolagen: Förlossnings komplikationer Magsäcksomvridning Hjärtat (kardiomyopati) Öron Andning/nedre luftvägarna Fukteksem Rörelser (hältor, korsband, HD) Urin/njurar Även sjukdomsstatistiken är svår att utläsa korrekt eftersom så få hundar är försäkrade. Mål - Få en så övergripande bild över rasens hälsa som möjligt - Att hälsoenkät besvaras till ett antal av 50 % av svenska populationens storlek - Att öka antalet HD-röntgade hundar till minst 50 %. - Att verka för att minska antalet dysplaster år från år - Att öka andelen ED röntgade hundar överlag, gärna till samma procentsatser som HDröntgade. - Sankt Bernhardshunden skall vara en frisk ras som lever länge - I rasen skall vi ha en stor genetisk variation och andelen anlagsbärare av ärftliga sjukdomar skall vara låg.

18 Strategi - Att uppfödare samt ägare av St. Bernhard uppmanas att informera avelskommitté om diagnoser som påverkar hundens liv menligt eller avlivning. Detta kan ske anonymt via hälsoenkäten. - Att i avel använda hanar som uppnått hög ålder och då har en känd hälsostatus - Att många olika avelsdjur används i avel - Att uppmuntra ägare och uppfödare att på en frivillig basis höftledsröntga sina djur, oavsett om de ska gå i avel eller ej - Att hela syskongruppen HD/ED-röntgas - Med jämna mellanrum skicka ut hälsoenkäter med klubbtidningen och på hemsidan. - Att arbeta för att öka kunskapen om foder och skötsel av storväxta hundar - Att inte använda hundar som är behäftade med genetiska sjukdomar som t.ex hjärtfel, i avel. - Att i möjligaste mån använda fria individer i avel. - Viktigt är att det aldrig dubblas på ett fel.

19 Exteriör 1976 hölls den första specialutställningen med över 140 st anmälda hundar i rasklubbens regi. Första Bis vinnaren var Int & Nord uch Barry Stern äg Birgitta Johansson En relativt liten del av populationen kommer till bedömning på utställning då detta inte är en populär utställnings ras. Rasen ska ge ett resligt helhetsintryck och ha harmonisk, kraftig, stram och muskulös kropp med imponerande huvud och uppmärksamt uttryck. Mankhöjd för hanar är cm och för tikar cm. Vikt är ca kg. Det finns två pälsvarianter, långhårig och korthårig (dubbelpäls, Stockhaar), båda med underull. Sankt Bernhardshunden är alltså 2 raser, kort och långhår som ställs ut var för sig men man får korsa kort och långhår utan restriktioner. Parar man en kort och en långhår eller två korthår kan man få valpar av båda hårlagen i kullen, parar man däremot 2 långhår kommer alla valpar att bli långhåriga. Valparna registreras som lång- eller korthårig St Bernhard när man ser vilket hårlag individen har, oftast redan efter ett par dagar. Färgen är vit med roströda fläckar. Det eftersträvade förhållandet mankhöjd-kroppslängd (mätt från skulderled till sittbensknöl) skall vara 9:10. Det eftersträvade förhållandet mankhöjd-bröstdjup minimum 50/50 maximum 55/45. Huvudets längd skall något överstiga en tredjedel av mankhöjden. Förhållandet mellan nosdjupet (mätt vid stopet) och noslängden skall förhålla sig som knappt 2:1. Nospartiet skall vara något längre än en tredjedel av hela huvudets längd. Mål - Att bevara Sankt Bernharden som den beskrivs enligt rasstandarden och värna om rasens särdrag och detaljer, såsom anatomi och funktion. - Att värna om en sund anatomi och god konstruktion, som är den grundläggande - Förutsättningen för ett långt och friskt liv för en så stor och tung ras. - Att i alla avseenden sträva efter att höja kvalitén hos rasen. Strategi - Verka för att ordna rasutbildningar med temat rasstandarden. - Under de kommande fem åren inventera rasen beträffande mankhöjd hos båda könen, för att kunna se genomsnittet hos våra hundar. - Styrelsen skall anordna uppfödarkonferenser/medlemsmöten där fortlöpande information om rasen ges och diskuteras.

20 Rasspecifika domaranvisningar (SRD) Allmänt om molosser: Det är av största betydelse att de inte har groteska dimensioner eller är överviktiga. Det är viktigt att de har sund och stark kroppskonstruktion, så att de kan bära upp den rastypiskt tunga kroppen och huvudet i enlighet med standardens krav. De måste kunna röra sig utan synbar ansträngning eller besvär. Rosslande andhämtning, alltför tungt hängande huvud och kraftig salivutsöndring är heller inte normaltillstånd. Fransysk benställning och veka handleder, kohasighet eller frånvaro av vinklar i bakstället är inte normaltillstånd hos några raser. Riklig och löst liggande hud som dock aldrig får överdrivas och förorsaka hud-, ögon- eller läpp problem. Huden ska vara frisk och utan tecken på irritation. Hos Sankt Bernhard förekommer riskområden som: 1. Hud: Överdriven mängd lös hud och lösa läppfickor. 2. Ögon: Lösa och/eller för stora ögonlock med otillräckligt strama ögonkanter som kan vara utåteller inåt rullade. 3. Huvud: Överdimensionerat och för tungt huvud. Särskilt viktigt är att huden är korrekt, att ögonstatus är sund. Tandstatus ska vara sund och standardenlig. Hundarna ska ha korrekta proportioner, vara muskelstarka med kraftfull konstruktion och sunda rörelser. Utvärdering av SRD 2013 ca: 371 individer räknade på 39 utställningar. Ögon (lösa ögon kanter övre & nedre, rinniga ögon) anmärktes vid 9 tillfällen, övervägande långhår som hade problem ca 70/30. Ca: 18 st Lågställd (korta ben) anmärktes vid 4 tillfällen ca: 14 st Hud (rikligt med skinn på huvudet) anmärktes vid 3 tillfällen enbart 3 hundar Tänder (tandförlust, bett fel) anmärktes vid 2 tillfällen (tandförlust 1, bett fel 1) Osunda rörelser anmärktes vid 2 tillfällen, sammanlagt 3 hundar. På 23st utställningar lämnades inga anmärkningar Ca: 400 individer räknade på 41 utställningar. Ögon (lösa ögon kanter övre & nedre, rinniga ögon) anmärktes vid 16 tillfällen. Ca: 33st Läppar anmärktes vid 3 tillfällen. Ca: 5st

21 Rörelser anmärktes vid 1 tillfällen 2st Lågställd anmärktes vid 1 tillfälle. 1st Hud anmärktes vid 2 tillfällen. 5st På 23 utställningar lämnades inga anmärkningar ca 530 individer räknade på 43 utställningar Ögon (lösa ögon kanter övre & nedre, rinniga ögon) anmärktes vid 17 tillfällen. Ca: 44st Rörelser anmärktes vid 3 tillfällen 9st Lågställd anmärktes vid 6 tillfälle. 10st Hud anmärktes vid 1 tillfällen. 1st Läppar 2 tillfällen 8 st På 23 utställningar lämnades inga anmärkningar ca 437 individer räknade på 40 utställningar. Ögon (lösa ögon kanter övre & nedre, rinniga ögon) anmärktes vid 13 tillfällen. Ca: 49st Läppar anmärktes vid 2 tillfällen. Ca:14st Rörelser anmärktes vid 7 tillfällen. Lågställd anmärktes vid 1 tillfälle. 1st Hud anmärktes vid 2 tillfällen. 9st Bettfel vid 1 tillfälle. 2st På 17 utställningar lämnades inga anmärkningar. Sammanfattningsvis kan man säga att det begränsade antalet hundar som är ute på utställning gör statistiken lite svår att läsa korrekt då samma hund kan ha fått anmärkning på t.ex ögonen på flera utställningar. Anmärkningar på hud, ögon och osunda rörelser har enligt statistiken minskat år för år. Klubben behöver jobba än hårdare för att få uppfödare att avla i enlighet med rasstandareden framtagen av FCI.

22 LH utställnings championat Svenskt Nordisk Internationellt år Hanar Tikar Hanar Tikar Hanar Tikar KH utställnings championat Svenskt Nordisk Internationellt år Hanar Tikar Hanar Tikar Hanar Tikar Sankt Bernhardshunden är ingen stor utställnings ras och endast ett fåtal väljer att åka utomlands för att ställa ut sina hundar. Mål Sankt Bernhardshunden skall uppfylla standardens krav på rastyp och helhetsintryck Att främja en sund funktionell exteriör men motverka exteriöra ytterligheter Att i rasen finnas hundar av hög exteriör kvalitet som kan hävda sig väl på utställning. För att vi skall ha en fortsatt god exteriör är det önskvärt att individer som använts i avel är utställda med lägst Very good efter 15 månader ålder Att så många individer som möjligt ställs ut åtminstone en gång

23 Strategi Årligen sammanställa SRD resultatet och redovisa detta i tidningen och på hemsidan. Öka kunskapen om anatomi och konstruktion hos uppfödarna. Uppmana våra uppfödare att i avel endast använda välbyggda, funktionellt korrekta och friska avelsdjur. Att lägga större tonvikt på det rastypiska utan överdrifter Bruksegenskaper En minoritet av Sankt Bernhardshundarna deltar på lydnads eller bruksprov. Det finns kennlar eller linjer som har mer framstående lydnads/bruks hundar samtidigt är det helt beroende på förarens/ägarens intresse. Förhoppningsvis kan den relativt nya grenen Rallylydnad tilltala fler sankt Bernhardsägare och få dem att både träna och komma ut på tävlingsbanorna. Ägare och valpköpare till Sankt Bernhard skall uppmanas att delta med sina hundar i valpkurser och kurser för vardagslydnad. Med tanke på att vår ras är en storvuxen ras som ibland kan var ganska livlig. Det finns även ett fåtal hundar som genom åren blivit viltspårschampions. Detta trots att många av våra hundar har mycket bra förutsättningar för att träna just spår och sök. LH Viltspårschampionat Lydnad Svenskt LP 1 LP 11 LP111 år Hanar Tikar Hanar Tikar Hanar Tikar Hanar Tikar KH Viltspårschampionat Lydnad Svenskt LP 1 LP 11 LP111 år Hanar Tikar Hanar Tikar Hanar Tikar Hanar Tikar

24 Källor: SKK.se hunddata och avelsdata Agria Bernhardinerna.com Schweiziska St. Bernhardsklubben

RAS. För Sankt Bernhardshund

RAS. För Sankt Bernhardshund RAS För Sankt Bernhardshund Inledning Rasspecifik AvelsStrategi för Sankt Bernhard På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades ett beslut om att det skulle utarbetas rasspecifik avelsstategi

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013 UtvärderingavRAS,RasspecifikAvelsStrategi, kortsiktigamålförairedaleterrierår201 SvenskaKennelklubbengodkändeochfastställdeRASförairedaleterrierden22mars2012, förattgällafrånochmedår2012tillochmedår2016.rasharredovisatsiairedaleterrier

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens

Läs mer

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier 2010-01-10 Nuläge (Kursiv text är hämtad från nuvarande RAS från 2007. Större delen av detta RAS skrevs 2004 men godkändes först 2007) I Sverige finns

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

Papillon-Ringens RAS-dokumentation Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2013 Delreviderad 2016 med avseende på nytt hälsoprogram. Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom

Läs mer

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER 2011-2015 AVELSPOLICY Golden retrieverklubben har som ett övergripande mål att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, jaktligt

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese)

Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese) Rasspecifika Avelsstrategier för Maremmano Abruzzese (Cane da pastore maremmano abruzzese) RAS 2013 Reviderat från 2005 Allmänt Namn: Maremmano Abruzzes Grupp: 1 sektion 1, FCI 201 Hemland: Italien Användning:

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA Revidering av RAS 2012 Fastställt RfG 2013-03-04 / Fastställt SGVK 2013-03-14/Fastställt SKK 2013-09-11 Innehållsförteckning Arbetet med revidering av RAS...

Läs mer

Avelsstrategi för Australisk terrier

Avelsstrategi för Australisk terrier Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte

Läs mer

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 2-2014-08-15 1/14 Rasspecifik avelsstrategi RAS för 2/16 Ursprungligt RAS fastställt av SKK 2006-02-18, reviderad

Läs mer

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga

Läs mer

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning

ATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehållsförteckning Inledning... 3 Historik... 3 Nuläget... 4 Exteriör... 6 SRD... 6 Mål:... 7 Strategi:... 7 SAR = Silver(grå), Aprikos, Röd... 7 Mål:... 7 Strategi:...

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Författare (Klubb) Schnauzerringen RAS-dokument avseende Version Status Reviderad Sida 1.0 Final 2015-09-09 1/25 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Schnauzer Sida 2 2/25 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020

Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 1 Rasspecifika Avelsstrategier (RAS) för West Highland White Terrier (Westie) Reviderad 2015 gäller till 2020 2 Innehållsförteckning Historik sid 3 Population sid 3 Hanhundsanvändning sid 4 Hälsa sid 5

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015

Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund. DEL 2 - Rasspecifika Avelsstrategier Prioriteringar: En god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar. I arbetet har utgångspunkten varit att hälsa är ett begrepp som inte bara relaterar till

Läs mer

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31

Svenska Parson Russell Terrierklubben. Rasspecifik Avelsstrategi. Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Svenska Parson Russell Terrierklubben Rasspecifik Avelsstrategi Version 2003, Utvärdering per 2008-12-31 Kortfakta för parsonaveln 2008 254 registrerade parson o varav 122 hanar och 132 tikar o varav 4

Läs mer

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7

gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 gammel-dansk-hönsehund-001 2009-09-01 Sidan 1 av 7 Bakgrund Rasspecifik AvelsStrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik

Läs mer

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND

RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond

Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi, RAS På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k.

Läs mer

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI AZAWAKH Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS 2014-11-30 Dokumentet är baserat på tidigare RAS 2005-09-06 utarbetat av dåvarande Azawakh-

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund foto: Mattias Klum Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare och täckhundsägare Svenska Sennenhundklubben 2005-04-08 Rasspecifik

Läs mer

RAS. Golden retriever

RAS. Golden retriever RAS Golden retriever 2012 2016 RAS FÖR GOLDEN RETRIEVER 2012-2016 Innehållsförteckning: Bakgrund & rasens historia 1 GRK:s uppföljning av RAS 2 Avelspolicy & avelsstrategi 5 Klubbstyrelsens uppdrag 6 Långsiktiga

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 0 Rasspecifika Avelsstrategier för PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare 1 1. Allmänt Allmänt om rasen Namn: Perro dogo Mallorquin/Ca de Bou Grupp:

Läs mer

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS

RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen Genomgång av registreringar 2013-2014 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1. Genomgång av registreringar 2015 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Framtidsplan för Svensk lapphund

Framtidsplan för Svensk lapphund Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt

Läs mer

Rasanpassad Avelsstrategi

Rasanpassad Avelsstrategi Rasanpassad Avelsstrategi för Hannoveransk viltspårhund Svenska Schweisshundklubben 2005 hannoveransk-viltspårhund-001 2006-02-18 Sid 1 (6) AVELSSTRATEGIER HANNOVERANSK VILTSPÅRHUND INLEDNING Svenska Schweisshundklubben

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Avelsstrategi för östsibirisk laika 1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling Laikan är taigans jakthund nummer ett. Fram till 1970-talet var laikan som jakthund nästan okänd i Norden. Endast enstaka

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi Förenklad rasspecifik avelsstrategi Rasklubben för Rysk Svart Terrier Författare: Carina Melanoz 2015-04-28 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Rysk Svart Terrier 2/9 Innehåll Inledning... 3 Rasens ursprung

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för RASSPECIFIK AVELSTATEGI för BRETON (epagneul breton) Sidan 1 av 15 Bakgrund Rasspecifik Avelstrategi På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre

Läs mer

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012) Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 2005-02-12/13. RAS-sammanställningen infördes

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för Författare (Klubb) BBHC RAS-dokument avseende Version Status Reviderad 1-140428 1/13 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bichon Havanais 2/13 Innehåll Inledning... 4 Generellt om rasen... 4 Rasens historia,

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION

För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION För dig och din hund! SVENSKA KENNELKLUBBEN HUNDÄGARNAS RIKSORGANISATION SVENSKA KENNELKLUBBENär hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. I organisationen finns

Läs mer

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar

Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.

Läs mer

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK

RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK RASSPECIFIK AVELS STRATEGI FÖR CANAAN DOG 2006-01-29 HISTORIK Vildhund Canaan dog är liksom australisk dingo och carolina dog en s.k. semivild hund. De är återförvildade hundar som härstammar från de tidigaste

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar.

AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN. Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar. SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Verksamhetsberättelse AKC 2015 AVELSKOMMITTÉN WELSH CORGI CARDIGAN Avelskommittén har under 2015 genomgått stora organisationsförändringar. Kommitténs ledamot Malin Eriksson

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig Vizsla

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig Vizsla Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig Vizsla Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På

Läs mer

Rasspecifika avelsstrategier för Pyreneisk Mastiff (Mastin del Pirineo)

Rasspecifika avelsstrategier för Pyreneisk Mastiff (Mastin del Pirineo) Rasspecifika avelsstrategier för Pyreneisk Mastiff (Mastin del Pirineo) Pyreneiska Mastiffklubben (PM-klubben) RAS 2013 Revidering av RAS 2005 Allmänt Namn: Pyreneisk Mastiff Grupp: 2, sektion 2, FCI 92

Läs mer

RAS. Rasspecifika AvelsStrategier

RAS. Rasspecifika AvelsStrategier RAS Rasspecifika AvelsStrategier Svenska Hovawartklubben, AfH Juni 2006 FÖRORD Arbetet med att ta fram RAS för hovawart har pågått sedan 2003. Svenska Hovawartklubben har arrangerat ett centralt samt fler

Läs mer

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011

RAS. Rasspecifika Avelsstrategier. För. Petit Basset Griffon Vendéen. Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 RAS Rasspecifika Avelsstrategier För Petit Basset Griffon Vendéen Avelskommittén för Svenska Basset Griffon Vendéen Klubben Februari 2011 Sida 1 Rasspecifika avelsstrategier RAS för Petit Basset Griffon

Läs mer

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm

HD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Rasspecifik avelsstrategi RAS för Långhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På Svenska Kennelklubbens

Läs mer

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Svenska Lagotto Romagnolo klubben, SLRK Januari 2010 INNEHÅLL Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund till RAS... 5 Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete

Läs mer

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Att Sverige fick sin givna plats på världskartan när det gäller Shiba kan vi alla tacka Bror och Inga Karlsson för, grundarna till kennel Manlöten. Rasen var i många

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för. Miniatyrbullterrier

Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för. Miniatyrbullterrier Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för Miniatyrbullterrier Innehåll Inledning... 3 Generellt om rasen... 3 Miniatyrbullterrier i Sverige... 4 Övergripande avelsmål för rasen... 6 Rasens population/avelsstruktur...

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI S V E N S K A K L E I N - O C H M I T T E L S P I T Z K L U B B E N ( S K M K ), R A S K L U B B I N O M S V E N S K A S P E T S & U R H U N D S K L U B B E N ( S S U K ) 1 RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI FÖR

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever

Rasspecifik avelsstrategi RAS. golden retriever Rasspecifik avelsstrategi RAS golden retriever Golden retrieverklubben 2005 1 Innehåll RASSPECIFIK AVELSSTRA VELSSTRATEGI TEGI - RAS Avelspolicy och avelsstrategi 3 RAS - vems ansvar 3 AVELSSTRA VELSSTRATEGI

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro Rasspecifik avelsstrategi RAS för Terrier Brasileiro Innehåll Generellt om rasen.... 3 Rasens population/avelsstruktur 4-5 Hälsa 6 Mentalitet och bruksegenskaper 7 Exteriör.8 Generellt om rasen Terrier

Läs mer

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund

Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Förslag till RAS för Lapsk Vallhund Innehåll: Förslag till RAS för Lapsk Vallhund... 1 Svenska lapphundklubbens mål:... 2 1. Rasens historiska bakgrund och utveckling.... 3 2. Beskrivning av nuläget...

Läs mer

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av RKF 2010-11-24 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-12-19 RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA (Svensk översättning av rasnamnet: rysk

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet

För en fortsatt positiv utveckling av rasen har SNK utarbetat följande riktlinjer som stöd för avelsarbetet RAS för Newfoundlandshund RAS står för Rasspecifika Avels er och är en handlingsplan för hur aveln ska bedrivas inom en viss ras. Vill Ni veta mer specifikt hur RAS utformas och vad det baseras på titta

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och

Läs mer

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN - 2010 Första gången fastställd av Svenska Kennelklubben 20050906 Historiskt perspektiv Rasens hemland är England och liksom så

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Jack Russell terrier

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Jack Russell terrier Författare (Klubb) Jack Russellklubben RAS-dokument avseende Version Status Reviderad - - - 1/24 Rasspecifik avelsstrategi RAS för Jack Russell terrier RAS 2014 BEHÅLLA RASEN FRISK OCH SUND. 2/24 Innehåll

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande)

Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel. (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) Rasspecifik avelsstrategi för Irländsk vattenspaniel (Trevligare layout för framsidan är under utarbetande) irländsk-vattenspaniel-001 2007-10-31 Sid 1 (19) Innehållsförteckning VAD ÄR RAS?...2 Information

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för. Kavkazskaja Ovtjarka

Rasspecifika Avelsstrategier för. Kavkazskaja Ovtjarka Rasspecifika Avelsstrategier för Kavkazskaja Ovtjarka RAS 2013 Allmänt Namn: Kavkazskaja Ovtjarka Grupp: 2, sektion 2,2 FCI 328 Hemland: fd. Sovjetunionen/ Ryssland Användning: Herdehund Rasklubb: Ingår

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig Vizsla Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi Isländsk Fårhund Enligt uppdrag Agneta Persson och May Britt Sannerholt SIFK/AR Hans-Åke Sperne SIFK/int. sekr. och exteriördomare Svenska Isländsk Fårhund Klubben Antagen av

Läs mer

Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014

Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014 Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014 Svenska Kennelklubben godkände och fastställde RAS för airedaleterrier den 22 mars 2012, för att gälla från och

Läs mer

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier

Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Sidan 1 2006-02-12 Avelsstrategi för Släthårig Foxterrier Kort historik och bakgrund Den släthåriga foxterriern avlades ursprungligen fram för att fungera som en grythund, s.k. rävsprängare, vid den klassiska

Läs mer

RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel

RAS. Rasspecifik avelsstrategi för pudel RAS Rasspecifik avelsstrategi för pudel Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Nuläge - Population/Avelsstrukturer... 3 Populationsstorlek och registreringssiffror... 3 Genomsnittlig kullstorlek 2006-2015...

Läs mer

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov RAS Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov Rev. 2 2009 Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik. Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna Kopovrasen omnämns skriftligen är på 1700

Läs mer

Rasspecifika Avelsstrategier för Cão da Serra da Estrela

Rasspecifika Avelsstrategier för Cão da Serra da Estrela Rasspecifika Avelsstrategier för Cão da Serra da Estrela Svenska Cão da Serra da Estrela Föreningen (SCSE- föreningen) RAS 2013 Revidering av RAS 2005 1 Allmänt Namn: Cão da Serra da Estrela, pelo comprido,

Läs mer