KATALOG AV-Media, Kronoberg, Växjö Tekniklåda H. Skapad på

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KATALOG AV-Media, Kronoberg, Växjö Tekniklåda H. Skapad på www.sli.se 2012-01-30"

Transkript

1 KATALOG AV-Media, Kronoberg, Växjö Tekniklåda H Skapad på

2 INFORMATION OCH ANVISNINGAR Allmänt AV-Media Kronoberg är en del av Regionförbundet Södra Småland, som ägs av länets 8 kommuner och landstinget Kronoberg. Vi är en resurs inom media och IT för Kronobergs läns skolor, förskolor, kommunala förvaltningar, bibliotek och studieförbund. Våra läromedel är inköpta för undervisningsbruk och får ej kopieras, ej användas i kommersiellt syfte eller visas offentligt. Telefontid: Måndag till fredag , Vi har lunchstängt mellan och varje dag. Besökstid: Måndag till fredag , Hur beställer man? Ring, faxa, skicka e-post eller beställ via vår sökdatabas SLI via vår hemsida Bokningstel Fax E-post: Lånetider Vissa filmer har vi bara i ett begränsat antal, därför är lånetiden på dessa endast en vecka. Artiklar som börjar på U eller V finns i obegränsat antal dessa får man låna i tre veckor. Böcker har tre veckors lånetid. Medieguide (Paket med videofilmer, radioprogram och böcker) får man låna fyra veckor. Tag hänsyn till våra transportdagar till Din skola. Transporter Till Växjö tätort distribueras materialet med kommunens internpost. Huvuddelen av skolorna besöks varje dag, mindre skolor 2 gånger per vecka. Skolor ute i länet besöks en gång per vecka av AV-Medias transportbil. Vid skollov, ingen körning, beställning kan göras för transport veckan innan. Är Du osäker när eller om din skola får leverans via transportbilarna kontakta oss på tel Vi vill ha Dina synpunkter på våra AV- och IT-läromedel, både när det gäller nyinköp och sådant som börjar bli slitet eller föråldrat. Om Du har egna förslag på titlar för nyinköp, så hör av Dig. Välkommen med Dina beställningar. Hälsningar: Eva, Annette, Alma, Marie och Bosse Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö

3 Natur/teknik (NO) U Ramp Höjdare : Energi 28 min från 13 till 15 år 2009 Textning:,Otextat Fyra reportage om energi - vad är det egentligen och hur fungerar den? Solcellsexperten Maria Hall berättar hur man kan fånga energi ur solen. I norra Indien besöker vi Asha som bor i en by där det inte finns el. Tack vare en lykta som drivs med solceller kan hon och hennes klasskamrater gå i skolan på kvällen. Marika Edoff, forskare på Ångströmslabboratoriet i Uppsala, har tagit fram en solcell som kan sänka kostnaderna för tillverkning av solpaneler. Vi följer henne till Saharaöknen för att testa hur de nya solcellerna klarar sig i extrem hetta. Dessutom - finns det alternativa drivmedel till den miljöfarliga och sinande oljan? U Ramp Höjdare : Miljö och klimat 28 min från 13 till 15 år 2009 Textning: Svenska,Otextat Fyra reportage om växthuseffekten och följderna av den stigande temperaturen på jorden. Vem bär ansvaret för klimatförändringarna och vilket ansvar har enskilda människor? Vi träffar Emma Lindberg från Naturskyddsföreningen, Monica Lorensson från FN:s utvecklingsprogram UNDP och meteorologen Helen Johansson. 15-åriga Saga och Amanda berättar vad de gör för att förbättra situationen. Dessutom träffar vi Tina Elfwing, marinbiolog på Askölaboratoriet, som berättar om blåmusslan som på ett år hinner filtrera och på så sätt rena allt vatten i Östersjön. U Ramp - vetenskap : På span i kloaker och reningsverk 28 min från 13 till 15 år 2002,Svenska Hur renas vårt dricksvatten? Programledarna Lina och Tobias följer hela processen vid Norsborgs vattenverk utanför Stockholm, där fiskar och grenar och sedan allt mindre organismer avskiljs. Och hur renas avloppsvatten? Efter ett besök i kloakerna beger sig Lina och Tobias till avloppsreningsverket Himmerfjärden. Där upptäcker de allt som vi spolar ner i toaletten, t. ex.topz, kondomer, löständer och till och med levande djur. Hela reningsprocessen visas och till slut får programledarna hälsa på ett par av de djur som räddats och som numera har sin bostad i verket. U Ramp - vetenskap : På span efter sopor och återvinning 28 min från 13 till 15 år 2002 U Jorden är platt : Energi - nya vägar, gamla mål 29 min från 19 år 2003,Svenska Här försöker vi förstå energins innersta väsen. Dessutom tittar vi närmare på det som ibland kallas det framtida vätgassamhället. Programledare: Anna Charlotta Gunnarson. V Milstolpar: William Robert Grove och bränslecellen 15 min från 13 år 2011 I den här filmen följer vi William Robert Groves liv och upptäckter. Med hjälp av animationer och dramatiseringar ser vi hur han spann vidare på teorierna kring elektricitet och batterier för att skapa den första bränslecellen. Bränslecellens princip upptäcktes för mer än 160 år sedan. Trots det är Groves galvaniska gasbatteri än i dag en framtidens teknik! Ingår i en serie - skriv sökord V102 för att se alla delar som ingår. V Vi lär oss om: Energi 13 min från 11 till 15 år 2009 Biologi Ekologi I den här filmen undersöker vi vad energi egentligen är och vad det finns för olika energityper. För det är olika former av energi vi använder när vi lagar mat, när vi kyler ner eller värmer upp våra hus. Eller när vi helt enkelt håller igång vår kropp! Filmen är indelad i kapitlen: Energins grunder, Rörelseenergi, Lägesenergi, Elastisk energi, Olika energiformer, Energiomvandling. V Den törstiga planeten - Vatten till åkrarna 19 min från 13 år 2003 Miljö Inget är mer livsnödvändigt än vatten. Utan vatten överlever varken människor eller djur. Vatten behövs också för odling, renhållning och mycket, mycket mer. Men hur ska vi få denna livsnödvändiga resurs att räcka till i framtiden då vi bara blir fler och fler? I filmen får du ta del av problematiken hur man tillhandahåller, renar och återanvänder vatten till odling men också hur man tvingas tänka i bredare banor vad gäller grödor m.m. U Lösningar för framtiden 58 min från 13 till 15 år 2009,Svenska Vad händer med våra sopor? Programledarna Lina och Tobias åker med i varsin sopbil för att undersöka saken. På Telge Återvinning utanför Södertälje hoppar de av för att följa soppåsarnas vidare öden. Bland annat drar de på sig stövlarna och klättrar upp på en 70 meter hög soptipp. Där trampar de omkring bland ruttet kött och spagetti, gamla videoband och paraplyer och frågar sig om allt detta verkligen ska ligga där. Och om inte - vart ska det annars ta vägen? De följer den nya tekniken som skiljer ut och sorterar bort matavfall så att det kan bli jord - om folk sorterar därhemma vill säga. Textning: Svenska,Otextat Hur ska vi lösa energifrågan? Och hur ska mat och vatten räcka till hela jordens befolkning i framtiden? Fem forskare som ger oss sina personliga svar. Vi möter fysikprofessor Bodil Jönsson, Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten, Maria Schultz, expert på biologisk mångfald, ekonomiexperten Klas Eklund, och professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Programmet gjordes inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö

4 forts. Miljö U Earth savers : Arkitektur av skräp 15 min från 13 till 15 år 2010 V Framtiden börjar nu 30 min från 13 år 2009 Textning: Svenska Arkitekten Mike Reynolds har blivit kallad både rebell, visionär och sopgubbe. Han är utbildad arkitekt, men de hus han bygger är allt annat än vanliga. De kallas för jordskepp och är byggda av skräp. De är dessutom miljövänliga och 100 % självförsörjande. U Klimat - lösningar för framtiden : Energi 11 min från 13 till 15 år 2011 Hur ska vi lösa energifrågan? Vi möter experten på energi Tomas Kåberger som ger oss sina personliga svar. Det handlar inte bara om transportsystemen, stora industrier och fabriker, utan också om hur vi lever och brukar energi, och vad vi kan göra i detta sammanhang för att lösa problemen. V Home 90 min från 12 år 2009 Textning: Danska,Engelska,Finska,Norska,Otextat,Svenska Ett studiematerial som innehåller film, elevmagasin, lärarhandledning och Inspirationsdatabas. Fantastiskt fint foto, där kameran sveper över många platser på jorden: skogar, hav, städer, öken... Samtidigt hörs en berättarröst som beskriver hur jorden har skapats, liv utvecklats och hur människans utveckling påverkat vår jord. Budskapet är att människan stört klimatbalansen och vilka konsekvenser det får. Att allt hör samman och att balans och harmoni måste råda. Filmens anda är positiv - Vi har inte tid att vara pessimistiska! Berättarröst Glenn Close. Till materialet hör elevmagasin att jobba med efter filmen. Ange hur många exemplar du vill låna i beställningen. Länk till Inspirationsdatabasen, elevmagasinen i pdf-format och omfattande lärarhandledn... V Översvämningar i Bangladesh - Orsaker, följder och åtgärder 20 min från 13 år 2011 Energiförsörjning Bangladesh ligger vid Ganges delta i Sydasien. Landet drabbas ofta av översvämningar. Filmen tar upp de fysiska och mänskliga orsakerna till översvämningarna. Genom personliga berättelser undersöks vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter översvämningarna har på människorna som bor i landet. Filmen visar också hur drabbade samhällsgrupper arbetar för att försöka minska sin sårbarhet vid framtida översvämningar. En mycket aktuell film med många infallsvinklar! V100-1 Framtidens klimat - hur vill vi ha det 15 min från 10 år 2007 Vad är klimat och vad är det som påverkar vårt klimat? Hur uppkommer växthuseffekten? Hur kan du hjälpa till att skapa en bättre miljö och en hållbar utveckling på vårt jordklot? Filmen ger en bakgrund till dagens klimatproblem samt ger konkreta råd och tips för hur vi uppnår en långsiktig hållbar miljö att leva i. Textning: Danska,Engelska,Finska,Norska,Svenska Filmen är gjord av Greenpeace. Här visas hur vanliga människor, villaägare, jordbrukare, kommuner, industrier och samhällen runt om i Norden kan använda energi på ett klimatsmart, realistiskt och effektivt sätt. Filmen tar tydligt avstånd från kärnkraft som Greenpeace anser är en dyr och riskfylld distraktion från de verkliga klimatlösningarna. V Vindenergi 27 min från 13 år 2011 Naturvård Runt omkring oss finns vinden med den fantastiska egenskapen att den är tillgänglig för alla, gratis, förnybar och full av energi! Att vindenergin blir allt viktigare för oss är ett välkänt faktum, inte minst om vi ska klara framtidens miljömål. Men den erbjuder också många utmaningar. Filmen tar upp vindenergins fördelar och nackdelar samt förklarar hur man tar tillvara den. Den ger också en historisk bild fram till idag. Filmen är indelad i kapitel som handlar om effekt och källor, historia, konvertering samt fördelar och nackdelar. V Vårt grisiga hav - Östersjön - Vad vi bör veta om övergödning 58 min från 13 år 2011 Textning: Engelska,Otextat Östersjön står inför en osäker framtid. Farorna är många men alla förstärks av något så enkelt som hur vi producerar vår mat runt havet. Mängder med gris, kyckling och köttgårdar förser åkarna runt innanhavet med gödsel, för mycket gödsel. Filmen dokumenterar hur vi genom en allt mer intensiv och industraliserad köttproduktion driver Östersjön till det kvävda, bottendöda hav vi har idag. I filmen visas direkta lagbrott och gödselhantering som fallit mellan stolarna i regelverket. Lärarhandledning och elevmaterial finns för direktutskrift i Mediekatalogen. Projektet har också gjort filmen Alla torskar. Teknik & teknologi V Vatten och Avlopp 1 min från 9 år 2005 Vatten är en förutsättning för allt liv. Ingen växt, inget djur varken stort eller litet kan leva utan vatten. Det kan inte vi människor heller göra. Därför är det viktigt att vårt grundoch ytvatten är av god kvalitet och inte skadas av försurning, avfall och andra gifter. I filmen får vi veta hur man bereder dricksvatten, varför det finns vattenförråd och hur man kan göra en god svalkande dryck av kranvatten. I Sverige finns det drygt 8000 mil nedgrävda avloppsledningar och ca 2000 vattenreningsverk. Vi får veta att vattnet renas i olika steg och att vi inte skall slänga vad som helst i avloppet. Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö

5 Samhälle (SO) U Vet hut! : Klimatet 28 min från 16 år 2005 Kommunikationer V Dynamiska städer - tillväxt på gott och ont 1 min från 13 år 2008 Textning: Svenska,Otextat Vet Hut!s reporter Herman träffar TV-meteorologen Pär Holmberg och lär sig mer om vad som påverkar klimatet och hur klimatförändringarna kanske kan förändra vädret i framtiden. I studion diskuterar Erik Pihl, som läser till energiingenjör med miljöinriktning, med Stina Albing som är miljövetare, vad växthuseffekten beror på. Om det är vi människor som gör att jorden blir varmare eller om det är en naturlig utveckling? Renskötaren och biologen Jonas Vannar berättar om vad ett varmare klimat skulle innebära för rennäringen. Martina Breitenau och Viyan Hagi har varit på klimatkonferens och försökt påverka och fråga ut politiker om vad man borde göra för att minska på utsläppen av gaser som orsakar växhuseffekten. Samhällskunskap V Miljömärkning - vägen till en renare värld och miljö 1 min från 10 till 19 år 2008 Filmen ger en överblick över hur livet i den moderna staden ser ut. Den förklarar stadslivets påverkan på produktiviteten och ekonomin samt stadens tillväxt. Filmen tar upp fördelar och nackdelar med hög befolkningstäthet och jämför dem med miljömässiga och ekonomiska problem som kopplas till låg befolkningstäthet. Den lägger särskild tyngdpunkt vid bilens betydelse och betonar vikten av att ordna och möjliggöra alternativa transportsätt. Vad är egentligen syftet med miljömärkning? Är det symboler för nyttigare produkter? Varför finns det så många miljömärkningar och är alla seriösa? Miljömärkning är ett system som garanterar att en vara eller en tjänst uppfyller vissa miljökrav. Att en vara är miljömärkt garanterar inte att den är bra för miljön, men den är mindre miljöbelastande än de produkter inom samma produktområde som inte är miljömärkta. Skivan är kapitelindelad. V Den törstiga planeten - Vatten till städerna 21 min från 13 år 2003 Europa och EU Inget är mer livsnödvändigt än vatten. Utan vatten överlever varken människor eller djur. Idag breder allt fler megastäder ut sig, städer med 10 miljoner invånare eller fler. Men hur förser man alla dessa människor som lever tillsammans med vatten att dricka, för renhållning och annat - i en värld där vattenbristen blir alltmer akut. Och hur ska vi få denna livsnödvändiga resurs att räcka till i framtiden då vi bara blir fler och fler? V Alla torskar - Östersjön - Vad vi bör veta om fiske 58 min från 13 år 2009 Ingen vill att torsken i Östersjön ska dö ut. Varken fiskarna eller forskarna, medborgarna eller beslutsfattarna. Ändå hänger torskens framtid på en skör tråd. Svenska och utländska fiskare dumpar tonvis med död torsk varje vecka. Fin matfisk som får ruttna på havets botten. Filmen är en skakande dokumentär som under två år granskar ett systematiskt och medvetet utrotande av Östersjöns mest värdefulla art. Filmen visar svårigheten för vetenskapen att förmedla fakta, politiska och moraliska tillkortakommanden som ytterst leder till både mänskligt lidande och långtgående negativa effekter på Östersjöns marina ekosystem. När den sista torsken är död finns bara förlorare... Filmen är gjord i projektet Baltic Sea Lärarhandledning och elevmaterial. Lär... 5 Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö

6 Samlevnad Etik & moral V We feed the world 95 min från 13 år 2005,Svenska Trots att människor dör till följd av svält varje dag, går tonvis av mat helt till spillo. Mat som ofta produceras i de fattiga länderna till förmån för västvärlden, som redan har tillräckligt. En film om produktionsvillkor och globalisering, fiskare och lantbrukare, lastbilschaufförer och mäktiga företagsledare. Hur utbredd är världssvälten? Vem bestämmer? MYCKET OTÄCKA BILDER PÅ KYCKLINGHANTERING MOT SLUTET AV FILMEN - TITTA PÅ DEN INNAN DU VISAR ELEVER- NA! Språk Engelska Realia/intervjuer V119-1 Växthuseffekten - Klimatförändringar och global uppvärmning 22 min från 1 år 2007 Eftersom hela mänskligheten delar på samma atmosfär är det ett problem vi måste lösa tillsammans. Vad exakt är växthusgaser? Orsakar de verkligen förändringar i klimatet? Saker som förklaras: Atmosfärens sammansättning, Varför atmosfären har en värmande effekt, Den förstärkta växthuseffekten, Andra viktiga växthusgaser, Effekten av global uppvärmning, De främsta källorna till koldioxidutsläpp orsakade av människan samt Metoder att minska utsläppen. Skivan innehåller både en svensk och en engelsk version. Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö 6

7 Innehållsförteckning Natur/teknik (NO) 3 Biologi 3 Ekologi 3 Miljö 3 Energiförsörjning Naturvård Teknik & teknologi Samhälle (SO) 5 Samhällskunskap 5 Europa och EU 5 Kommunikationer 5 Samlevnad 6 Etik & moral 6 Språk 6 Engelska 6 Realia/intervjuer 6 Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö

8 Register A Alla torskar - Östersjön - Vad vi bör veta om f... 5 D Den törstiga planeten - Vatten till städerna 5 Den törstiga planeten - Vatten till åkrarna 3 Dynamiska städer - tillväxt på gott och ont 5 E Earth savers : Arkitektur av skräp F Framtiden börjar nu Framtidens klimat - hur vill vi ha det H Home J Jorden är platt : Energi - nya vägar, gamla mål 3 K Klimat - lösningar för framtiden : Energi L Lösningar för framtiden M Miljömärkning - vägen till en renare värld och... 5 Milstolpar: William Robert Grove och bränslec... 3 R Ramp - vetenskap : På span efter sopor och... 3 Ramp - vetenskap : På span i kloaker och ren... 3 Ramp Höjdare : Energi 3 Ramp Höjdare : Miljö och klimat 3 VW Vatten och Avlopp We feed the world 6 Vet hut! : Klimatet 5 Vi lär oss om: Energi 3 Vindenergi Vårt grisiga hav - Östersjön - Vad vi bör veta... Växthuseffekten - Klimatförändringar och glob... 6 XYZÅÄÖ Översvämningar i Bangladesh - Orsaker, följd... 3 Tel: , Fax: , P G Vejdes väg 15, Videum, Växjö

Temablad Hösten. Vi önskar både stora och små en härligt skön höst!

Temablad Hösten. Vi önskar både stora och små en härligt skön höst! Temablad Hösten Sommaren vi fick i år var fantastisk! Har vi tur blir hösten lika härligt färgrik och frisk som vi tycker om. I det här temabladet har vi samlat förslag på material som vi tycker passar

Läs mer

KATALOG AV-Media, Kronoberg, Växjö Tekniklåda M. Skapad på www.sli.se 2012-01-30

KATALOG AV-Media, Kronoberg, Växjö Tekniklåda M. Skapad på www.sli.se 2012-01-30 KATALOG AV-Media, Kronoberg, Växjö Tekniklåda M Skapad på www.sli.se 2012-01-0 INFORMATION OCH ANVISNINGAR Allmänt AV-Media Kronoberg är en del av Regionförbundet Södra Småland, som ägs av länets 8 kommuner

Läs mer

Temablad Påsk. Hälsningar: Eva, Annette, Alma och Bosse

Temablad Påsk. Hälsningar: Eva, Annette, Alma och Bosse Temablad Påsk Påsken är lite lurig, eftersom den infaller olika tider varje år. När vi kommit fram till påsk står vi på tröskeln till försommaren och är på väg mot hänryckningens tid pingst! Vi har valt

Läs mer

TEMA Klimatförändringar

TEMA Klimatförändringar Sida 1(6) Datum 2014-05-14 Vår beteckning MV2014-6 MEDIECENTER VÄRMLAND TEMA Klimatförändringar Detta temablad innehåller förslag på filmer, radioprogram (CD) samt några länktips från Internet. Här finns

Läs mer

Temablad Skolresa. Vårt mediautbud är inköpt för undervisningsbruk och får inte kopieras, användas i kommersiellt syfte eller visas offentligt.

Temablad Skolresa. Vårt mediautbud är inköpt för undervisningsbruk och får inte kopieras, användas i kommersiellt syfte eller visas offentligt. Temablad Skolresa Sommarlovet närmar sig och många ska åka på skolresa snart! Vi har gjort ett litet temablad med förslag på filmer som kan passa om Småland, Öland, Danmark, Västkusten, Stockholm och Göteborg.

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Östersjön & miljögifter

Östersjön & miljögifter MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d Mötesplats Varberg Information till dig som är nyinflyttad 1 Välkommen t Hej! Jag heter Ann-Charlotte Stenkil och är kommunstyrelsens ordförande här i Varberg. Vi är en kommun som växer och du är en av

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

LÅT OSS ÅTERVINNA MER! LÅT OSS ÅTERVINNA MER! Vi måste bli bättre på att hushålla med jordens resurser. Vi bör också minska energiförbrukningen, utsläppen och mängden sopor. Men hur? Finns det något konkret sätt att göra en

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20

Läs mer

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Ett miljöföretag som arbetar för dig

Ett miljöföretag som arbetar för dig 2 3 Ett miljöföretag som arbetar för dig Avesta Vatten och Avfall AB är ett miljöföretag som ägs av Avesta kommun. Det är vi som ser till att du får rent vatten ur kranen och att avfallshanteringen sköts

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Liten miljöskola hos Flatås 1. Charlotta Brolin 2015-10-21

Liten miljöskola hos Flatås 1. Charlotta Brolin 2015-10-21 Liten miljöskola hos Flatås 1 Charlotta Brolin 2015-10-21 Hur påverkar du miljön? 1. Hur transporterar du dig? Bil (6), Cykel/gång (1), Buss/tåg (3) 2. Hur tar du semester? Nära hemmet (1), en bit iväg

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

I MANGO vecka 20 Hej alla barn och föräldrar!

I MANGO vecka 20 Hej alla barn och föräldrar! I MANGO vecka 20 Hej alla barn och föräldrar! KALENDARIUM Lov, studiedagar och planeringsdagar På studiedagar och lovdagar har fritids öppet om inte annat anges Dagar då vi vill att ni hämtar era barn

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

Agenda 21: Filmer. Blybarnen En svensk giftskandal. Den andra vågen En film om miljögifter i Östersjön. The Age of Stupid

Agenda 21: Filmer. Blybarnen En svensk giftskandal. Den andra vågen En film om miljögifter i Östersjön. The Age of Stupid Agenda 21: Filmer Blybarnen En svensk giftskandal Det svenska gruvföretaget Boliden skickade under 80-talet nästan 20000 ton giftigt avfall till den chilenska staden Arica. I dag är hundratals barn sjuka,

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-02-23. Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45. Beslutande

Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-02-23. Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45. Beslutande Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45 Beslutande Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Sten-Åke Mörk (S), ersättare för Mia Bergkvist (S) Christer Bergkvist (C), ersättare för Lennart

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör 1 Swedish Translation LYRICUS DISCOURSES 1 Experiencing the Wholeness Navigator LYRICUS SAMTAL NR. 1 Att uppleva Helhetens Navigatör James, skaparen av WingMakers material, har översatt dessa samtal till

Läs mer

Naturväktarna. Rapport 2007

Naturväktarna. Rapport 2007 Naturväktarna Rapport 2007 1 Naturväktarna Rapport 2007 Naturväktarna har även i år gjort undersökningar och aktiviteter vid sjöar, kuster, i skogar och i samhället. Lära utomhus Naturväktarklasserna tycker

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org TOPPS projektet TOPPS ett 3-årigt projekt i 15 EU-länder med en lång rad intresserade deltagare. TOPPS är förkortningen av den engelska projekttiteln Train the Operators to Prevent Pollution from Point

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hoten mot dricksvattnet

Hoten mot dricksvattnet Hoten mot dricksvattnet Så ska vi säkra rent vatten åt stockholmarna 1 Inledning... 3 Inledning... 3 Vattnets förmåga att stå emot klimatförändringen... 3 Klimatförändringens påverkan på vattnet... 3 Dålig

Läs mer

SMÅ STEG SOM GÖR STOR SKILLNAD

SMÅ STEG SOM GÖR STOR SKILLNAD SMÅ STEG SOM GÖR STOR SKILLNAD Steg för steg har familjen Bergström blivit mer miljövänliga i sin vardag. Från att ha sorterat sina sopor och handlat vissa ekologiska matvaror, har de nu hittat många knep

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

HEMABinfo. Festivalsommar i Härnösand NYA. Älands avfallsanläggning. Temadag med Ehrenberg. Fler får tillgång NR 2 2010

HEMABinfo. Festivalsommar i Härnösand NYA. Älands avfallsanläggning. Temadag med Ehrenberg. Fler får tillgång NR 2 2010 O NYA OM VAD VI GÖR FÖR DIG SOM KUND HEMABinfo NR 2 2010 Shake, Andreas Johnson, Linda Bengtzing, Wallmans Salonger och Scotts kommer alla till Mellanholmen i sommar. Festivalsommar i Härnösand Boka redan

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Hot Risker Larma 112 Eld och brand Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP 5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer