FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE"

Transkript

1 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet mellan könen i AVS-länderna enligt millenniemålen Medföredragande: María Elena Valenciano Martínez-Orozco Donald Ramotar (Guyana) Del B: Motivering PR\ doc APP/3752/B

2 MOTIVERING Den bästa utvecklingsstrategin är en strategi i vilken kvinnorna spelar en central roll. En sådan strategi innebär direkta fördelar för livsmedelsförsörjning, hälsa, besparingar och nyinvesteringar för familjen, samhället och, i slutänden, hela landet. Utbildning för flickor är med andra ord en social utvecklingspolitik som fungerar. Inledning: millenniemålen Kofi Annan FN:s generalsekreterare I september 2000 antog världens ledare millenniedeklarationen som fastställde världssamfundets mål för det nya århundradet. I deklarationen tog världens ledare på sig det kollektiva ansvaret att respektera och upprätthålla principerna om mänsklig värdighet, jämställdhet och rättvisa på global nivå. De erkände behovet av särskild behandling för de som är mest sårbara, särskilt världens barn som är vår framtid. Världssamfundet gick vidare med att omvandla principerna i millenniedeklarationen till åtta konkreta mål med kvantitativa indikatorer och bestämda tidsfrister, de så kallade millenniemålen. Dessa åtta mål som härrör ur millenniedeklarationen har på bara fyra år förändrat utvecklingssamarbetet på global nivå. Den allmänna internationella uppfattningen när det gäller tydliga, mätbara utvecklingsmål med bestämda tidsfrister har gett upphov till oöverträffade samordnade åtgärder, inte bara inom Förenta nationernas system däribland Bretton Woods-institutionerna utan även bland givarsamfundet i allmänhet och vilket är ännu viktigare i utvecklingsländerna själva. TABELL 1: Millenniemålen 1. Utrota fattigdom och svält 2. Uppnå allmän grundskoleutbildning 3. Främja jämställdhet mellan könen och stärka kvinnors ställning 4. Minska barnadödligheten 5. Förbättra mödrahälsan 6. Minska spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar 7. Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling 8. Bilda ett globalt partnerskap för utveckling APP/3752/B 2/12 PR\ doc

3 Syftet med betänkandet: millenniemål 2 och 3 Syftet med betänkandet är att utvärdera framstegen med att uppnå millenniemål 2 (uppnå allmän grundskoleutbildning) och millenniemål 3 (främja jämställdhet mellan könen) i länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS). Målen och indikatorerna som fastställs i millenniemål 2 och 3 beskrivs i tabell 2 nedan. TABELL 2: Mål 2. Uppnå allmän grundskoleutbildning Målsättning 3 Se till att alla barn, pojkar som flickor, kan slutföra grundläggande utbildning Indikatorer 6. Nettoandelen barn som tar del av grundläggande utbildning (Unesco) 7. Andelen av de elever som börjar årskurs 1 som når årskurs 5 (Unesco) 8. Andelen läs- och skrivkunniga i åldern år (Unesco) Mål 3. Främja jämställdhet mellan könen och stärka kvinnors ställning Målsättning 4. Avskaffa skillnader beroende på kön i grundskolan, helst till år 2005, och i all utbildning senast år Indikatorer 9. Antal flickor i förhållande till pojkar i grundskole- och gymnasieutbildning (Unesco) 10. Andelen läs- och skrivkunniga kvinnor i förhållande till män i åldern år (Unesco) 11. Andelen kvinnor med avlönad sysselsättning utanför jordbrukssektorn (ILO) 12. Andelen platser som innehas av kvinnor i nationella parlament (IPU) Med tanke på det stora antalet ämnen som skall behandlas har vi beslutat att koncentrera vårt arbete på ett centralt tema, nämligen flickors utbildning. För att förstå vilka faktorer som hindrar allmän utbildning är det nämligen, som vi kommer att märka, viktigt att undersöka de olikheter som drabbar flickor när de ansluter sig till utbildningssystemet. Könsdiskriminering är den bakomliggande diskrimineringsformen i den mening att den löper tvärs över alla andra diskrimineringsformer. Flickors ojämlikhet har sitt ursprung i det faktum att de hör till det kvinnliga könet som ofta är drabbat även av andra faktorer, till exempel av att de är fattiga, lider av aids, har handikapp, osv. Hälften av alla barn är flickor, och de lever i underkastelse och beroendeställning endast på grund av att de föddes som flickor... PR\ doc 3/12 APP/3752/B

4 Utöver diskrimineringsformerna ovan bör vi även nämna de som uppstår till följd av flickornas fortplantningsroll och/eller sociala roll, det vill säga att de drabbas av utbildningsrelaterad diskriminering på grund av att de blir gravida eller gifter sig tidigt. Flickor möter fler hinder än pojkar när det gäller att börja, gå kvar i och avsluta skolan. Det är många hinder som står i deras väg: fattigdom, kulturella faktorer, tro, brist på tillgängliga och lämpliga skolor, diskriminering, social roll och familjeroll. Majoriteten av utvecklingsländerna kommer inte att kunna nå upp till det mål för jämlikhet mellan könen på grundskolenivå som inledningsvis sattes upp för Genom att studera vad som hindrar flickors utbildning kommer vi lättare att kunna förstå varför de allra flesta länder inte kommer att nå upp till millenniemålet inom avtalad tid, och det kommer följaktligen att bli lättare för oss att dra upp strategier som gör det möjligt att undanröja dessa hinder och rensa vägen för de millenniemål som återstår att uppnå. Flickors utbildning: ett brådskande och nödvändigt mål för framsteg Det är ingen slump att man inledningsvis fastställde tidsfristen för avskaffandet av olikheter mellan könen i grundskoleutbildning till 2005, tio år före alla andra tidsfrister för millenniemålen. Världens ledare kom från början fram till denna tidpunkt av olika anledningar, framför allt därför att det nu är absolut säkert att alla strategier för hållbar utveckling måste inbegripa främjandet av flickors utbildning som en prioritering. Utbildning för flickor och kvinnor för oss närmare de återstående millenniemålen. Olika rapporter 1 har visat att det inte råder något tvivel om att utbildning för flickor och kvinnor innebär direkta fördelar för livsmedelsförsörjning, hälsa, besparingar och nyinvesteringar för familjen, samhället och landet. Utbildningen ger kvinnorna den kunskap och det självförtroende som de behöver för att kunna fatta välgrundade beslut om deras egen framtid, ekonomi och familjens välbefinnande. Det är kvinnorna som ansvarar för den sociala välfärden i utvecklingsländer som saknar sociala skyddsnät. Kvinnor som har fått utbildning har mindre och friskare familjer och bidrar till ökad produktivitet och till minskad fattigdom. Deras söner och döttrar har större chans att slippa undan sjukdomar, att överleva de första fem åren och att själva få en bra utbildning. Att propagera för och förbättra utbildning, framför allt bland landsortsbefolkningen, kan vara ett av de effektivaste sätten att minska hunger och undernäring. En rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2 visade nyligen att manliga och kvinnliga bönder med fyra års grundskoleutbildning är i genomsnitt 8,7 procent mer produktiva än de som aldrig har gått i skolan. En högre procentandel av läs- och skrivkunnighet bland kvinnor står i proportion till lägre procentandel undernärda. 1 Unesco 2004 och 2005, FAO 2004, UNDP:s rapport om mänsklig utveckling FAO:s rapport The state of food insecurity in the world APP/3752/B 4/12 PR\ doc

5 Utbildning är också grundläggande för bekämpningen av hiv/aids. Beroende och okunskap utgör huvudskälen till den snabba spridningen av epidemin, främst bland de mest utsatta grupperna som flickor och unga kvinnor. Skolutbildningen ger dem medel att skydda sig själva och gör dem medvetna om att de tillhör riskgruppen och om hur ytterligare spridning av viruset kan förhindras. Vi måste komma ihåg att mer än 121 miljoner barn aldrig har gått i skolan 65 miljoner av dem är flickor och att andelen flickor som går i skolan fortfarande är mycket lägre än andelen pojkar. Det enkla faktum att flickor får gå i skolan skapar balans i utbildningen eftersom utbildning i jämställdhet mellan pojkar och flickor förbättrar själva utbildningssystemet. Vi kan inte bara se till vilka fördelar det innebär för flickorna, utan även vilka fördelar det innebär för alla andra. Som vi har sett är mål 2 och 3, och i synnerhet flickors utbildning, mer brådskande än de övriga målen och de är avgörande för om de återstående millenniemålen skall kunna uppnås. Målet att avskaffa skillnader beroende på kön i grundskolan till 2005 kommer, i de flesta länderna, inte att kunna uppnås. Trots detta måste vi fortsätta arbeta för att se till att målet med allmän grundskoleutbildning i världen blir verklighet Om vi misslyckas kommer en ny generation barn framför allt flickor och deras framtida familjer att bli dömda till okunskap, sexuellt utnyttjande och sjukdom, och de kommer att bli oförmögna att bryta fattigdomens onda cirkel. Utbildning särskilt för flickor och hälsa och miljö kan inte anses vara en lyx som ett utvecklingsland inte kan unna sig själv förrän det har nått upp till en viss levnadsstandard. Investeringar i utbildning, framför allt för flickor, står alltid längst ned på prioriteringslistan och finansieras med eventuella medel som blir över i budgeten. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att flickors utbildning blir en prioritering och att den blir en central fråga i våra debatter om utvecklingsstrategier. Den övriga politiken är också viktig, men flickors utbildning kan inte förpassas längst ned på våra prioriteringslistor i all evighet. Utbildning för flickor är en nödvändig förutsättning för att uppnå en hållbar utveckling, inte tvärtom. Utbildning för flickor är en utvecklingspolitik som ger resultat. Kostnaderna för ett misslyckande med detta är enorma. Utbildning för pojkar och flickor är framför allt en grundläggande mänsklig rättighet Utbildning är en grundläggande rättighet för alla flickor och pojkar. Det finns inga ursäkter. Utbildning är inte bara ett utvecklingsmål som motiverar investeringar mot bakgrund av de fördelar dessa ger på medellång och lång sikt. Varje gång en pojke eller flicka nekas rätten till utbildning begås ett oacceptabelt brott mot det barnets grundläggande rätt till utbildning. PR\ doc 5/12 APP/3752/B

6 För den drabbade pojken eller flickan innebär det att vägen till personlig utveckling har stängts och att deras tillgång till en anständig sysselsättning har nekats dem. De kommer att tillhöra en ny generation som än en gång döms till arbetsrelaterat eller sexuellt utnyttjande, med en ökad risk för för tidig död på grund av sjukdomar som till exempel aids. Framsteg som gjorts I rapporten från FN:s generalsekreterare, Kofi Annan, om genomförandet av Förenta nationernas millenniedeklaration från augusti 2004 bekräftar man att det har gjorts framsteg om än ojämna sådana från region till region både när det gäller mål 2 och mål 3, vilket inte är fallet med alla millenniemålen. De uppgifter som samlats in visar att utvecklingsländerna kan delas in i tre grupper beroende på hur stora framsteg de har gjort mot att uppnå mål 2 och 3. Den första gruppen leds av Latinamerika och Västindien, där man kommer att uppnå de mål som satts upp för 2015 och där vissa länder även kan komma att nå upp de mål som satts upp för det här året. I den andra gruppen, vari Asien ingår, har man gjort vissa framsteg men dessa länder kommer inte att uppnå målen för 2005, och målen för 2015 kommer inte att uppnås förrän 2050, om inte utvecklingen påskyndas. Slutligen är länderna i Afrika söder om Sahara den region som hamnar mest på efterkälken, där endast små framsteg har gjorts inom vissa indikatorer 1. Om millenniemålen kommer att uppnås beror till stora delar på alla inblandade parters beslut. Om inte arbetet trappas upp kommer inte ojämlikheten i världen att försvinna förrän 2035 eller 2050 och allmän grundskoleutbildning kommer inte att uppnås förrän 2100 eller Det är helt och hållet upp till utvecklingsländernas regeringar och de internationella bidragsgivarna att vända den här trenden. Det handlar om politisk vilja. Det krävs förändringar i inrikespolitiken De positiva exempel som beskrivs i många rapporter visar att man kan göra enorma framsteg på vägen mot allmän grundskoleutbildning, om den politiska viljan finns. I länder som Benin, Eritrea, Gambia, Malawi, Mali, Rwanda, Senegal och Togo har man registrerat betydande ökningar i nettoandelen barn som går i skolan mellan 1990 och I Eritrea, Malawi och Sudan har man uppnått mycket positiva resultat när det gäller att avskaffa skillnader beroende på kön i grundskolan. Som nämnts tidigare visar indikatorerna mycket tillfredsställande resultat i Latinamerika och Västindien. Utan att vilja kasta skuggor över dessa goda resultat skulle vi emellertid vilja komma med ett varningens ord. Resultaten återspeglar nämligen inte hela situationen. Framför allt är det oerhört svårt att beräkna jämställdheten mellan könen när det gäller möjligheter. Lika möjligheter innebär mer än bara matematisk jämlikhet. De nuvarande indikatorerna mäter inte olikheter när det gäller hur pojkar och flickor behandlas i skolan, 1 FN:s rapport, augusti Unicef The state of the world s children APP/3752/B 6/12 PR\ doc

7 eller olikheter mellan män och kvinnor när det gäller tillgången till universitet, arbetsliv eller en politisk karriär. De mäter inte heller löneskillnader. Världsbanken, studiegrupper och olika icke-statliga organisationer har redan uppmärksammat detta och lagt fram särskilda förslag i syfte att införa nya indikatorer i millenniemålen, eller att förbättra de nuvarande indikatorerna. Vi är medvetna om bristerna med de nuvarande indikatorerna och skulle vilja ställa oss bakom ändringar som skulle göra det möjligt för oss att mäta framstegen på vägen mot millenniemålen mer exakt. De länder som har gjort framsteg mot målet med allmän grundskoleutbildning har, med stöd från internationella byråer under ledning av Unicef, genomfört systematiska inskrivningskampanjer som särskilt riktat sig till flickor. Skälet till detta är enkelt. När andelen inskrivna i grundskolan minskar är det alltid flickorna som utestängs i första hand. Det bästa sättet att uppnå ett utbildningssystem som passar alla är, på motsvarande sätt, att se till att flickor börjar, går kvar och avslutar skolan. En skola som är anpassad till flickor passar även för pojkar. Så är inte alltid fallet i en motsatt situation. Utbildning för alla är också ett gemensamt ansvar Utbildning är inte bara ett utvecklingsmål och en grundläggande rättighet, det är även en förpliktelse och en skyldighet för oss alla. Unicef har beräknat de merkostnader det innebär att uppnå millenniemålen för utbildning (allmän grundskoleutbildning 2015) för internationella bidragsgivare till mellan fem och sju miljarder dollar per år 1. Det kan låta som väldigt mycket pengar, men det är mindre än vad världens länder lägger på militär utrustning under tre dagar, och ungefär lika mycket som amerikanska familjer spenderar varje år på Barbie-produkter 2. Av de medel som avsattes för utvecklingsstöd 2003 anslog Europeiska unionen 516 miljoner euro till utbildning. Av denna summa anslogs 198 miljoner euro till grundläggande utbildning. Detta motsvarar 6,2 procent respektive 2,4 procent av det totala stödet 3. Dessa procentandelar stämmer inte överens med den prioritering som avdelningen förtjänar, eller med de upprepade uppmaningar som Europaparlamentet har gjort när det gäller de sammanlagda utgifterna för grundläggande utbildning om minst 20 procent av utvecklingsfonderna 4. I Europeiska gemenskapens rapport om millenniemålen framgår tydligt att upptrappningen av kampanjer för grundskoleutbildning, särskilt för flickor, i utvecklingsländerna hör till prioriteringarna. Det är emellertid inte bara de internationella bidragsgivarnas ansvar att prioritera utbildning. Det är även utvecklingsländernas ansvar. Av de 77 AVS-länderna är det endast 21 som har tagit upp utbildning som en finansieringssektor inom ramen för den nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF). I nuläget ingår endast tolv länder i 1 Unicef, rapport Global kampanj för utbildning, april Årsrapport om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och externa bistånd. 4 Kapitel 2103, 2005 års budget. 5 SEK(2004)1379. PR\ doc 7/12 APP/3752/B

8 Fast Track-initiativet, ett program som har fått enhälligt beröm från icke-statliga organisationer, mottagarländer och internationella bidragsgivare sedan det inleddes Endast två AVS-länder (Burkina Faso och Nigeria) har begärt ytterligare resurser till utbildning från icke tilldelade EUF-medel. Utbildning, särskilt för flickor, måste placeras högst upp på vår prioriteringslista om vi skall lyckas anskaffa resurser som behövs för utbildningens utveckling. Millenniemål 8 (bilda ett globalt partnerskap för utveckling) förpliktigar oss alla, på båda halvkloten, att än en gång fördubbla vårt arbete i denna riktning. Målsättningen med 0,7 procent måste upphöra att enbart vara en uppmaning från icke-statliga organisationer och bli en verklig målsättning för alla våra regeringar. Initiativ för skuldavskrivning, särskilt i utbyte mot förbättringar i de nationella utbildningssystemen, som den spanska regeringen nyligen föreslog 1, måste övervägas på allvar. Slutsatser Flickors rätt till utbildning har i årtionden ansetts vara en grundläggande mänsklig rättighet och en nödvändighet för fortsatt utveckling. En lösning för att bryta fattigdomens och beroendets onda cirkel är att ge flickor och kvinnor utbildning, bland annat därför att de har den viktigaste rollen när det gäller att upprätthålla sina familjer och samhällen. Kvinnors framgång skapar automatiskt större sociala och ekonomiska framsteg i utvecklingsländerna och ökad välfärd för deras medborgare. Resultaten inom millenniemål 2 och 3 kommer att få en dominoeffekt, i positiv eller negativ bemärkelse, på alla de andra målen, och det är inte alls säkert att dessa två mål kommer att uppnås. Det krävs engagemang från såväl nationella regeringar som bidragsgivare för att göra flickor till protagonister när det gäller tillgången till utbildningssystemet och för att ge dem möjlighet till personlig utveckling och att utveckla alla deras färdigheter. Vi måste genom att förändra många länders inrikespolitik, och naturligtvis med hjälp av större resurser bekämpa den orättvisa tendensen att betrakta flickor och kvinnor som andra klassens medborgare och bryta den onda cirkel av ojämlikhet, underordning och brist på framtidsutsikter som drabbar miljontals flickor världen över. 1 Ibero-amerikanska nationernas toppmöte, den november APP/3752/B 8/12 PR\ doc

9 BILAGA I I rekommendationerna från konferenserna i Jomtien och Dakar betonades betydelsen av att särskilt definiera begreppet grundläggande utbildning, i syfte att undvika alltför restriktiva eller tekniska definitioner (jfr OECD/DAC) och skapa en bredare definition som kan tillämpas på alla regioner och utbildningssystem. Det är därför lämpligt att vi här sammanfattar de definitioner som dessa konferenser gav av grundläggande utbildning samt OECD:s och DAC:s definitioner av återstående kategorier eller underavdelningar. Här finns även en definition av det initiativ som Europeiska gemenskapen och Världsbanken inledde 2002 (Fast Track-initiativet). Grundläggande utbildning: detta begrepp måste ges en ny definition i förhållande till följande aspekter, teknisk, specialiserad, högre, högskole- och livslång. Utbildning som betraktas som grundläggande omfattar formell grundskoleutbildning, men den omfattar också hela raden med färdigheter, kunskaper, attityder, värderingar och motivation som krävs för att individerna skall kunna läsa och skriva ordentligt och få den nödvändiga grunden för att ge sig in i ett lärande som kommer att räcka ett helt liv. Grundläggande utbildning kan förmedlas både via formella och informella medel och institutioner. Varaktigheten och beskaffenheten i det utbildningsstadium som betecknas som grundläggande varierar från ett land till ett annat: från ett minimum på 3 4 års grundskoleutbildning till ett nioårigt stadium, eller till och med fullbordad gymnasieutbildning. Förskoleverksamhet: detta begrepp omfattar strukturerad verksamhet som äger rum i en formell institution eller som del av ett informellt program som riktar sig till barn. Denna verksamhet erbjuds i allmänhet barn från tre års ålder, och omfattar organiserad undervisning som endast utgör en del av hela programmet. Grundskoleutbildning: begreppet hänvisar till utbildningsprogram som i allmänhet läggs upp i syfte att ge barnen en fast grund när det gäller att läsa, skriva och räkna, samt förståelse för andra ämnen. I de flesta länder omfattar denna nivå cirka sex års formell heltidsundervisning. Gymnasieutbildning: undervisning på sekundär nivå. Yrkesutbildning: yrkesutbildning syftar till att förbereda ungdomar och vuxna för arbetslivet och garantera att de har förmåga att förtjäna tillräckligt för sitt uppehälle. Det omfattar: grundläggande och teknisk yrkesutbildning på gymnasienivå, fortgående utbildning och lärlingskap, inklusive informell yrkesutbildning. Högre utbildning och yrkesutbildning: begreppet omfattar program på universitetsnivå som leder till en examen, inklusive utbildning vid tekniska högskolor och institut. Bidrag till studerande ingår också. PR\ doc 9/12 APP/3752/B

10 Fast Track-initiativet (Fast Track-initiativet om utbildning för alla) Fast Track-initiativet är en överenskommelse för utbildning i utvecklingsländer som bygger på stöd från bidragsgivare till länder som är beredda att prioritera grundläggande utbildning och utveckla politiska planer för att förbättra kvaliteten och effektiviteten på deras grundläggande utbildningssystem. Som komplement till detta delar bidragsgivarna med sig av såväl sina resurser som sin expertis för att stärka den befintliga samordningen mellan dem i syfte att förbättra effekterna av utvecklingen. För nuvarande ingår tolv länder i initiativet: Burkina Faso, Gambia, Ghana, Guinea, Guyana, Honduras, Mauretanien, Moçambique, Nicaragua, Niger, Jemen och Vietnam. Etiopien håller på att ansluta sig till dem. Syftet med initiativet är att ge en praktisk innebörd till idén om pakter som väcktes vid konferensen i Monterrey. APP/3752/B 10/12 PR\ doc

11 BILAGA II PR\ doc 11/11 APP/3752/B

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.10.2001 KOM(2001) 612 slutlig 2001/0251 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om Europeiska gemenskapens bidrag till den globala fonden

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.5.2014 COM(2014) 319 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om förhindrande av att handeln med vissa viktiga mediciner

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU14 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Sammanfattning Utskottet behandlar

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.6.2001 KOM(2001) 306 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 på löner

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2010/2070(INI) 8.6.2010 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om sjukvårdssystem i Afrika söder om Sahara och global hälso- och sjukvård (2010/2070(INI)) Utskottet

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU41 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Sammanfattning Utskottet behandlar

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer,

Läs mer

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen Kommenterad dagordning rådet 20110926 Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet A2011/3606/IE S2011/8258/EIS Rådets möte (social, jämställdhets och arbetsmarknadsministrarna) den 3 oktober 2011 MÖTET

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 2005/2137(ACI) 30.8.2005 YTTRANDE från utskottet för utveckling till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om användning

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 14 januari 2003 PE 323.524/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till yttrande (PE 323.524) Elena Valenciano Martínez-Orozco

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Utbildning i ett globalt perspektiv

Utbildning i ett globalt perspektiv Utbildning i ett globalt perspektiv 1 1. Utbildning i ett globalt perspektiv Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. FN

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 11.1.2011 2010/2159(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Utskottet för kultur och

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2014. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2014 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens andra effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. I den här rapporten

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Ett 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet

Ett 2020-perspektiv för kvinnor i Turkiet 13.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 264 E/25 42. Europaparlamentet rekommenderar ytterligare samordning mellan Solvit och EU:s pilotprojekt för att förbättra samordningen och utbytet av

Läs mer

Svenska mästerskapet i 2009

Svenska mästerskapet i 2009 World Food Programme presenterar: Svenska mästerskapet i 2009 Genom att låta din gymnasieklass delta i FreeRice frågesport på internet under vecka 46 och 47, hjälper ni till att utrota hungern i världen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

Den globala utmaningen

Den globala utmaningen Oktober 2005 Birger Östberg Den globala utmaningen en rapport om jämställdhet och utveckling Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...5 Arbete och ekonomi...7 Andelen kvinnor i förvärvsarbete...8 Kvinnors

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

Kompetens 2025. Utbildning för en hållbar framtid på Åland

Kompetens 2025. Utbildning för en hållbar framtid på Åland Kompetens 2025 Utbildning för en hållbar framtid på Åland 1 2 Kompetens 2025 - att lära sig att lära I dagens snabba och rörliga samhälls- och arbetsliv är det svårt att fastställa vilka färdigheter och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL EB/Oct 09/10(d) ITF:s STYRELSE London, 22-23 oktober 2009 Punkt 10(d) på dagordningen: GLOBALA RAMAVTAL Inledning 1. Styrelsen (oktober 2007) instruerade generalsekreteraren att tillsätta en arbetsgrupp

Läs mer

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i

Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i 9 RÄTT ATT DELTA OCH UTTRYCKA SIN ÅSIKT Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. ARTIKEL 15: Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i Axams berättelse s. 42. fredliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2005/0811(CNS) 3.11.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om nomineringen av Lars Heikensten till uppdraget som ledamot av revisionsrätten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 4: (6) ******* 26.9.2013

BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 4: (6) ******* 26.9.2013 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2014 Dokument nr: 4: (6) ******* 26.9.2013 BUDGETUTSKOTTET FÖREDRAGANDE: ANNE E. JENSEN - AVSNITT III (KOMMISSIONEN) MONIKA HOHLMEIER - ÖVRIGA AVSNITT PARLAMENTETS STÅNDPUNKT Ändringar

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen

Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 11 (2009) Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen Översättning december 2012 Reviderad mars 2014 Originalspråk: Engelska

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod

Effektrapport 2013. En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Hej! Det här är Barnfondens första effektrapport och vi är glada att du tar dig tid att läsa den. Vi vill i

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

FN:s rapport om millenniemålen

FN:s rapport om millenniemålen FN:s rapport om millenniemålen 2010 Den här rapporten är baserad på en serie data som har sammanställts av en grupp representanter för organisationer och experter på millenniemålens indikatorer. FN:s avdelning

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.10.2005 KOM(2005) 518 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Utbildning i ett globalt perspektiv

Utbildning i ett globalt perspektiv Kapitel 1 Utbildning i ett globalt perspektiv Avsnittet är baserat på - World Education Report 2000 (UNESCO), - Facts and Figures 2000 (UIS) - EFA Monitoring Report 2002 (UIS) - EFA 2000 Assessment Statistical

Läs mer

ÖPPNA STARKA OCH FRIA

ÖPPNA STARKA OCH FRIA ÖPPNA STARKA OCH FRIA Öppna starka och fria Hbtq i globalt fackligt samarbete Hbtq i globalt fackligt samarbete FOTO: UNION TO UNION Göran Arrius, ordförande Saco, och Kristina Henschen, chef på Union

Läs mer

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.

PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer. PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

8644/1/03 REV 1 JM/sl DG I SV

8644/1/03 REV 1 JM/sl DG I SV EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 25 juni 2003 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2002/0165 (COD) 8644/1/03 REV 1 EDUC 80 CODEC 519 OC 349 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam ståndpunkt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:

Läs mer

SVENSKA FN-FÖRBUNDETS RAPPORT. Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd till att nå millenniemålen

SVENSKA FN-FÖRBUNDETS RAPPORT. Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd till att nå millenniemålen SVENSKA FN-FÖRBUNDETS RAPPORT Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd till att nå millenniemålen Svenska FN-förbundets rapport Stoppa urholkningen av biståndet Använd Sveriges bistånd

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2012/2136(INI) 23.1.2013. från utskottet för utveckling. till utskottet för utrikesfrågor EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 23.1.2013 2012/2136(INI) YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för utrikesfrågor över den finansiella och ekonomiska krisens följder

Läs mer

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare

Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare DAGENS PROGRAM 13:15 Information om Internationella programkontoret

Läs mer

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning Utbildning för alla en mänsklig rättighet Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning för alla Oktober 2010 Utbildning är en mänsklig rättighet och nödvändig för både individens och samhällets utveckling.

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer