Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag"

Transkript

1 Dnr 2006/ :20 Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag

2 2

3 I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att följa upp hanteringen av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och hanteringen av återkrav vid arbetslöshetskassorna (uppdrag 7). Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom tillsynsenhetens arbetsområde arbetslöshetskassor av Maria Sakari (uppdragsansvarig), Magnus Johansson, Fredrik Karlman, Marie Nordmarc, Camilla Pettersson, Johanna Schumacher och Carina Wiksholm. Ansvarig chef är Magdalena Sinander. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll Innehåll... 5 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Uppdraget... 9 Genomförande Åtgärder vad gäller felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning Upptäckt av ersättning som utgått felaktigt Utredning och beslut om återkrav Förstagångsbeslut Uteslutning, frånkännande, polisanmälan Omprövning och överklagan Felaktigt utbetald ersättning som inte leder till återkrav mot den enskilde God tro Befrielse från återbetalningsskyldighet Avskrivning i förhållande till den enskilde Återbetalningsskyldig på obestånd Skuldsanering Ackord eller personlig konkurs Tid som ägnas åt återkravsärenden Arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp Återbetalningssätt Kassakortsreglering kvittning Avbetalningsplan Utebliven betalning Påminnelse Avbruten avbetalningsplan Inkasso och Kronofogdemyndigheten Preskription Återkravsförteckning och bevakning Uppföljning av faktiskt återkrävda belopp och kvarstående fordringar Statsbidragsansökan Återbetalning och kassakortsreglering Kvarstående fordringar Slutdiskussion

6 6

7 Sammanfattning Arbetslöshetskassorna har i uppgift att besluta om och betala ut arbetslöshetsersättning. Ersättning som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp ska betalas tillbaka till arbetslöshetskassan. Kassan ska i sin tur betala tillbaka statsbidrag som den fått utan att vara berättigad till det eller om den fått för stort bidrag till staten. Under åren 2004 till 2006 har det skett en ökning med nästan 40 procent av antal beslut om återkrav vid kassorna. Sammantaget har ett ökat antal beslut om återkrav inneburit att den summa som kassorna totalt har fattat beslut om att återkräva har ökat. Under 2006 fattade kassorna närmare beslut om återkrav som omfattade drygt 190 miljoner kronor. I takt med att återkraven ökar gentemot enskilda ökar även kassornas skuld till staten avseende felaktigt utbetald ersättning. Kassornas skuld till staten var i slutet av 2006 närmare 300 miljoner kronor. IAF:s kartläggning visar att kassornas rutiner avseende återkrav och återbetalning av statsbidrag skiljer sig åt inom flera områden. Detta gäller bland annat kassornas metoder och kontroller för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar, organisation av arbetet, återbetalningssätt för den återbetalningsskyldige samt kassornas återbetalning av statsbidrag avseende beslut om god tro, betalningsbefrielse och avskrivning. IAF anser att det är av stor vikt att hanteringen avseende återkrav är enhetlig för att säkerställa likabehandling av kassornas medlemmar. Vidare måste hanteringen av statsbidrag och återbetalning av medel till statskassan ske korrekt vid kassorna för att tillförsäkra att de medel som ska tillbaka till statskassan faktiskt inbetalas. Med anledning av att kassorna inte har enhetliga rutiner anser IAF att en översyn av förfarandet och regelverket kring kassornas återkravshantering behöver göras, i synnerhet gällande förhållandet mellan kassan och staten. IAF har för avsikt att under 2008 påbörja en fördjupad översyn av hanteringen av återkrav och återbetalning av statsbidrag med utgångspunkt i denna rapport. 7

8 Bakgrund Arbetslöshetskassorna har i uppgift att besluta om och betala ut arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsersättning som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp, till exempel på grund av att beslut fattats utifrån ett felaktigt eller otillräckligt underlag, ska som regel betalas tillbaka till arbetslöshetskassan. Återbetalning av arbetslöshetsersättning regleras i 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). 1 Återbetalningsskyldighet för en sökande omfattar enligt regelverket två situationer. 1. Sökanden har genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ersättning lämnats obehörigen eller med för högt belopp. 2. Sökanden har på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ersättning och skäligen bort inse detta. I båda fallen ska det som betalats ut för mycket betalas tillbaka, under förutsättning att det inte finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldigheten. När ersättningstagare har orsakat en felaktig utbetalning enligt punkt 1 gäller ett strikt ansvar. För återbetalningsskyldighet krävs då inte att ersättningstagaren förstått att en oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna en uppgift skulle kunna orsaka en felaktig utbetalning. Det avgörande är att ersättningstagaren orsakat den felaktiga utbetalningen. Även när ersättningstagaren inte själv orsakat att ersättningen utgått felaktigt eller med för högt belopp blir denne återbetalningsskyldig, om han eller hon skäligen bort inse det. Om ersättningen dock uppburits i god tro i enlighet med punkt 2 finns ingen grund för återbetalningsskyldighet. Felaktig ersättning som utgått med lågt belopp, utgått under en lång tid eller på grund 1 I 68 a ALF anges att någon som fått ersättning från en arbetslöshetskassa och senare fått lön eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för samma tid ska återbetala ersättningen från kassan. Detta gäller dock inte om det i det särskilda fallet finns anledning att helt eller delvis befria från återbetalningsskyldigheten. 8

9 av att ersättningstagaren fått felaktig information från kassan är exempel på situationer som kan indikera att ersättningstagaren inte bort inse att det varit fråga om en felaktig utbetalning. Eftergift av skuld ska ske restriktivt. 2 Liksom en arbetssökande som fått felaktig ersättning ska en arbetslöshetskassa betala tillbaka statsbidrag som den fått utan att vara berättigad till det eller om den fått för stort bidrag, enligt 94 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). Statsbidrag till arbetslöshetskassor utbetalas av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och felaktigt erhållet bidrag eller för stort bidrag ska således betalas tillbaka till AMS. Uppdraget I regleringsbrevet för verksamhetsåret 2007 gav regeringen IAF i uppdrag att följa upp hanteringen av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning och hanteringen av återkrav vid arbetslöshetskassorna. Uppdraget består av tre delar vilka avspeglas i denna redovisning: 1. Arbetslöshetskassornas åtgärder vad gäller felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. IAF redovisar här kassornas hantering av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning, från upptäckt till beslut och eventuell omprövning. Redovisning sker även av hur många återkravsbeslut kassorna fattar och vilka belopp som besluten omfattar. 2. Kassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp. IAF redovisar här kassornas rutiner avseende indrivning av fordringar, vilka bland annat omfattar upprättande av avbetalningsplaner, påminnelsehantering och kassornas förteckning över sina fordringar. 3. Uppföljning av faktiskt återbetalda belopp och kvarstående fordringar. IAF redovisar här hur kassornas återbetalning av statsbidrag ser ut och vilken roll AMS har i det sammanhanget. Statens nettofordran på kassorna och omfattningen av kassornas återbetalningar redovisas också. 2 Kommentar till 68 ALF i regelbok för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser). 9

10 Genomförande Underlaget för de områden som berör arbetslöshetskassornas rutiner har i huvudsak lämnats av kassorna till IAF vid en tidigare genomförd kartläggning av arbetslöshetskassornas återkravshantering. Huvudmaterialet i kartläggningen var de svar som IAF fått på ett frågeformulär rörande kassornas återkravshantering och återbetalning av statsbidrag som skickades ut till samtliga kassor. I utskicket efterfrågades kassornas skriftliga interna rutiner för denna typ av ärenden samt eventuella standardbrev för beslut om återkrav. Samtliga kassor kom in med svar på frågeformuläret i januari 2007 och så gott som samtliga bifogade rutiner och beslutsbrev. Kartläggningen genomfördes under vintern 2006 och våren Flera statistiska uppgifter som presenteras i denna rapport baseras på uppskattningar och svar som kassorna inkommit med som svar på IAF:s frågeformulär. Det bör understrykas att IAF uppmanat kassorna att göra en ungefärlig uppskattning av vissa uppgifter och därför bör siffrorna angivna i rapporten inte tas för exakta. Statistik avseende utestående fordringar och uteslutningar baseras på uppgifter i kassornas årsredovisningar. Uppgift om kassornas återbetalning av statsbidrag har begärts in från AMS. Statistik som rör omfattningen av beslutade återkrav har hämtats från databasen A-stat. 10

11 Åtgärder vad gäller felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning Upptäckt av ersättning som utgått felaktigt IAF:s kartläggning visar att det finns fyra huvudsakliga sätt för arbetslöshetskassorna att upptäcka fall där ersättning utgått felaktigt. Det sker genom: - sökandens egna uppgifter - automatiska kontroller i utbetalningssystemet OAS - manuella kontroller i utbetalningssystemet OAS - information från andra myndigheter. I många fall är det den sökande själv som upplyser kassan om att ersättning utgått felaktigt. Uppgifterna kan komma kassan till handa både skriftligen och muntligen. Ett av de mest vanligt förekommande fallen är att den sökande lämnar in ett nytt kassakort för veckor för vilka ersättning redan har betalats ut. Till exempel deklarerar den sökande fler arbetade timmar eller sjukdom på de nya kassakorten. Detta medför att de nya kassakorten kommer upp på en så kallad åtgärdslista i utbetalningssystemet OAS 3. Handläggaren vid kassan måste göra en värdering av de nyinkomna uppgifterna och avgöra om det är tidigare inlämnade uppgifter eller de nya uppgifterna som är de korrekta och huruvida en utredning om återkrav ska inledas. Vid handläggning utförs automatiska kontroller i OAS. Systemet känner bland annat av om en sökande deklarerar mindre arbete på sina kassakort än vad som tidigare registrerats som så kallad förväntad hindertid 4 i systemet. Ett annat viktigt verktyg för att upptäcka felaktiga utbetalningar är det elektroniska informationsutbytet. Det omfattar sedan 2002 arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN. Sedan 2005 ingår även Arbetsmarknadsverket i utbytet. Informationsutbytet innebär att arbetslöshetskassorna har åtkomst till vissa 3 OAS - Obligatoriskt arbetslöshetskassesystem - är ett elektroniskt system som samtliga kassor har tillgång till och använder sig av vid sin handläggning och utbetalning av arbetslöshetsersättning. Kassorna har dock endast tillgång till uppgifter om de personer som är medlemmar i den egna kassan. 4 Hindertid är all tid som reducerar den sökandes arbetslösa tid, exempelvis arbete eller sjukdom. Förväntad hindertid registreras i systemet efter uppgift från exempelvis anställningsbevis eller uppgift från Försäkringskassan. 11

12 uppgifter från de övriga myndigheternas system vilka behövs i prövningen av en sökandes rätt till ersättning. Utbyte av uppgifter sker också i syfte att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Utbytet består av både automatiska och manuella kontroller. De automatiska kontrollerna sker till exempel genom att arbetslöshetskassorna får uppgift om att en sökande uppbär studiestöd från CSN när han eller hon anmäler sig som arbetslös hos arbetsförmedlingen. Ett annat exempel är att det görs en automatisk kontroll mot Försäkringskassan innan utbetalning sker. De manuella kontrollerna sker vid behov genom att handläggare på arbetslöshetskassan använder sig av en kontrollrutin, vilken innebär att handläggaren gör en sökning i OAS för en viss sökande under en angiven tidsperiod hos Försäkringskassa eller CSN. Har den sökande uppburit någon av de ersättningar som ingår i utbytet under den angivna tidsperioden visas information om detta i systemet. Exempelvis framgår det om den sökande fått sjuk- eller föräldrapenning under viss period och handläggaren kan därmed utreda om arbetslöshetsersättning gått ut felaktigt eller förhindra att så sker. Kassorna har således möjlighet att använda sig av en kontrollrutin preventivt i syfte att förhindra att ersättning utbetalas felaktigt, såväl som att i efterhand via samkörningar upptäcka om ersättning kan ha utgått felaktigt. Flertalet kassor arbetar aktivt för att upptäcka eventuella felutbetalningar som informationsutbytet inte påträffar. Ett vanligt tillvägagångssätt är att kassorna stämmer av arbetade timmar enligt arbetsgivarintyg mot de uppgifter som en sökande lämnat i sitt kassakort. Ett fåtal kassor utför så kallade stickprovskontroller för att upptäcka ärenden där arbetslöshetsersättning kan ha utgått felaktigt. Bolagsverkets register är en annan källa till information för kassorna. Genom registret kan kassorna få uppgifter om en sökande har eller har haft ett engagemang i något företag, vilket kan ha betydelse för en sökandes ersättningsrätt. Flertalet kassor får uppgifter från andra myndigheter, exempelvis arbetsförmedlingen, som kan leda till 12

13 utredning och beslut om återkrav av ersättning. Till exempel lämnar arbetsförmedlingen uppgifter till kassorna när förmedlingen bedömer att den sökande inte sökt ett anvisat arbete eller att den sökande inte söker arbete aktivt, genom en så kallad underrättelse. Det förekommer vid bristande rutiner att kassan först i efterhand får uppgift om att en sökande blivit avanmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Kassorna får även anonyma tips från allmänheten. Dessa gäller oftast att en sökande arbetar svart eller studerar jämsides med att han eller hon får arbetslöshetsersättning och därmed är förhindrad ifrån att stå till arbetsmarknadens förfogande. Utredning och beslut om återkrav Skriftliga rutiner Majoriteten av kassorna har en skriftlig rutinbeskrivning som gäller hanteringen av återkravsärenden. Rutinerna skiljer sig dock åt vad gäller utformning och innehåll. Vissa kassor har mycket korta rutinbeskrivningar på några få rader medan andra har detaljerade instruktioner med anvisningar om vilka registreringsåtgärder som ska vidtas i OAS och vilka rutiner som gäller vid eventuell manuell hantering i ett ärende. Ett antal kassor hänvisar i första hand till Arbetslöshetskassornas samorganisations (SO:s) rekommendation Arbetslöshetsersättning på felaktiga grunder och handboken rörande kassornas utbetalningssystem OAS. Någon kassa hänvisar också till regelboken för arbetslöshetskassor som rör de föreningsrättsliga bestämmelserna. 5 Förstagångsbeslut Vid flertalet kassor utreder samtliga handläggare återkrav. Ett tiotal kassor har dock en särskild återkravsansvarig eller en grupp av återkravshandläggare som utreder återkrav. Beslutsfattande sker överlag av en återkravsansvarig eller kassans omprövningsgrupp 6. Diagram 1 visar antal beslut om återkrav som har fattats vid kassorna under Diagrammet visar att det fattades betydligt fler beslut om återkrav under 2006 än 5 IAF ger ut regelböcker för arbetslöshetskassorna, en för försäkringsbestämmelser och en för föreningsrättsliga bestämmelser. 6 Om en sökande är missnöjd med ett beslut från en arbetslöshetskassa kan den sökande begära omprövning av beslutet. Omprövningsbeslut ska alltid fattas på en högre nivå än det ursprungliga beslutet. 13

14 under Ökningen mellan åren är nästan 40 procent. Det är oklart vad ökningen beror på, men en anledning kan vara att kassorna under senare år i större utsträckning än tidigare har arbetat med att försöka upptäcka felaktiga utbetalningar av ersättning och där informationsutbytet blivit ett viktigt verktyg. Antalet ersättningstagare har minskat under perioden 2004 till 2006 samtidigt som antalet återkravsbeslut har ökat. Uppgifterna i diagrammet ger emellertid information om hur många beslut om återkrav som kassorna fattat under respektive år och inte hur många beslut som fattats avseende ersättning som betalats ut under ett visst år. Beslut som fattats under 2006 kan till exempel gälla återkrav av ersättning som betalats ut under Diagram1: Antal beslut om återkrav fattade under Källa: A-stat Med undantag för sex kassor har antalet beslut om återkrav ökat hos samtliga kassor mellan 2004 och Samtidigt visar tabell 1 att det finns stora skillnader mellan kassorna i antal beslut om återkrav. 14

15 Tabell 1: Antal beslut om återkrav fattat av respektive kassa under 2006 samt antal ersättningstagare under Beslut om Ersättnings- Arbetslöshetskassa återkrav tagare Andel i % Musikernas ,7 Teaterverksammas ,2 Skogs- och lantbrukstj ,9 Sveriges arbetares ,1 SeA ,7 SKTFs ,7 Hamnarbetarnas ,2 Lärarnas ,5 Småföretagarnas ,3 Fastighetsanställdas ,0 Farmacitjänstemännens ,3 Handelsanställdas ,2 Ledarnas ,5 HTFs ,5 IF Metalls* ,1 Alfa ,1 Pappersindustriarbetarnas ,1 Journalisternas ,0 Transportarbetarnas ,9 Skogs- och träfackets ,9 Svensk handels och arbetsg ,9 SEKO ,8 Byggnadsarbetarnas ,8 Målarnas ,7 Hotell- och restauranganst ,5 Grafiska arbetarnas ,4 Kommunalarbetarnas ,3 Sifs ,0 Akademikernas erkända ,0 Livsmedelsarbetarnas ,6 Elektrikernas ,6 Finans- och försäkringsbr ,4 STs ,7 Säljarnas ,1 Sveriges fiskares ,4 Bensinhandlarnas ,9 Totalt ,1 Källa: A-stat * IF Metalls arbetslöshetskassa bildades i maj 2006 genom fusion mellan Industrifackets arbetslöshetskassa och Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa. 7 Både ersättningstagare som fått inkomstrelaterad ersättning och grundersättning är inkluderade. Observera att statistiken i vissa avseenden dubbelräknar antalet ersättningstagare, eftersom samma person under perioden kan ha varit medlem i flera kassor. 15

16 Tabellen visar antal beslut om återkrav som respektive kassa har fattat under 2006 och antal ersättningstagare kassan har haft under samma år. Som nämnts tidigare går det inte att direkt knyta antal beslut om återkrav ett år till antal ersättningstagare samma år. Dessutom förekommer det i vissa fall att flera beslut om återkrav fattas för samma person. Under 2004 till 2006 var antalet återkravsbeslut 20 procent fler än antalet personer som berördes av dessa beslut. Genom att relatera antal återkravsbeslut till antal ersättningstagare får vi ändå en bild av att det finns skillnader mellan kassorna som inte enbart beror på kassans storlek. Det finns flera tänkbara anledningar till skillnader av det här slaget. En kan vara att kassornas ärenden är olika komplicerade. Ett exempel på en typ av ärende som ställer stora krav på utredningen är företagarärenden. En annan anledning kan vara att kassornas grad av internkontroll varierar och att kassorna i olika stor utsträckning arbetar för att upptäcka felaktiga utbetalningar av ersättning. 8 Sammantaget har ett ökat antal beslut om återkrav inneburit att den summa som kassorna totalt har fattat beslut om att återkräva har ökat med nästan 35 miljoner kronor mellan 2004 och 2006, vilket framgår i diagram 2. Under 2006 fattades beslut om att återkräva drygt 190 miljoner kronor. 8 För mer information om orsaker till felaktiga utbetalningar se IAF:s rapport Redovisning och analys av omfattningen av, orsakerna till samt utvecklingen av felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen. 16

17 Diagram 2: Totalt belopp som kassorna under fattat beslut om att återkräva Källa: A-stat Under perioden 2004 till 2006 kan vi i diagram 3 se att det genomsnittliga belopp som återkrävs per person samtidigt har sjunkit, från cirka till kronor. Diagram 3: Genomsnittligt belopp som kassorna återkrävt per person under Källa: A-stat 17

18 Uteslutning, frånkännande, polisanmälan En medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande som har betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning ska enligt 37 LAK uteslutas ur kassan. 9 Enligt uppgifter i kassornas årsredovisningar för 2006 har sammanlagt 539 medlemmar uteslutits under det året. Fem kassor har dock inte lämnat information om antal uteslutningar och siffrorna är därför osäkra. Kassorna fattade under 2006 närmare beslut om återkrav, vilka omfattade omkring personer. Av antal fattade beslut om uteslutning relaterat till antal personer som kassorna återkrävt ersättning från under 2006 kan vi konstatera att det inte är vanligt att kassorna utesluter medlemmar; endast i 1,6 procent av fallen. 10 Att en medlem lämnat felaktiga uppgifter medvetet eller av grov vårdslöshet kan vara svårt att visa, vilket kan vara en anledning till att antalet uteslutningar är relativt lågt. Det är inte möjligt att göra en historisk jämförelse eftersom ett större antal kassor inte har redovisat uppgift om uteslutningar i sina årsredovisningar tidigare år. Om det finns särskilda skäl ska medlemmen frånkännas ersättning i 130 ersättningsdagar istället för att uteslutas, enligt 66 ALF. Under åren 2004, 2005 och 2006 har sammanlagt 711, 521 respektive 610 medlemmar blivit frånkända ersättning. 11 Med tanke på att kassorna under dessa år fattat mellan återkravsbeslut per år kan vi se att omkring 1,5-2,5 procent av alla återkravsärenden leder till frånkännande av ersättning. Även beslut om frånkännande är med andra ord relativt ovanligt. Beslut om frånkännande eller uteslutning ska fattas av kassans styrelse. Samtliga kassor har till IAF uppgivit att de uppfyller det kravet. En majoritet av kassorna har en rutin för polisanmälan vid misstanke om brott, enligt vilken det är styrelsen alternativt arbetsutskottet som avgör om polisanmälan ska göras. Uppgifterna enligt kartläggningen visar att 9 En medlem ska uteslutas ur kassan även i det fall medlemmen inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. 10 Förutsatt att uteslutning skett på grund av att medlem medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till ersättning. 11 Källa: A-stat. 18

19 kassorna totalt gör omkring 470 polisanmälningar per år 12, vilket innebär att i genomsnitt ett av hundra återkravsärenden leder till polisanmälan. Flertalet kassor har polisanmält i 0-2 procent av alla återkravsärenden. En kassa har dragit upp snittet genom att den polisanmält i 12 procent av återkravsärendena. Dessa siffror stämmer med vad kassornas uppgivit i sina årsredovisningar för Med anledning av den nya bidragsbrottslag 13 som trädde i kraft den 1 augusti 2007 kommer antalet polisanmälningar sannolikt att öka. Bidragsbrottslagen är speciellt inriktad mot dem som gör sig skyldiga till brott i samband med ansökningar och utbetalningar av vissa typer av ekonomiska förmåner, bland annat arbetslöshetsersättning. Med lagen följer en obligatorisk skyldighet för arbetslöshetskassorna att göra en anmälan till polis eller åklagare vid misstanke om brott i samband med ansökningar och utbetalningar av arbetslöshetsersättning. Tidigare skedde åtal för bedrägeri enligt brottsbalken, vilket förutsatte att den enskilde handlat med uppsåt. Enligt den nya lagen kan en person hållas ansvarig för bidragsbrott redan vid vårdslöshet. I första hand bör dock endast medveten oaktsamhet kunna medföra straffansvar. 14 Omprövning och överklagan I allmänhet gäller att lägsta nivå för omprövning av återkrav är kassaföreståndare. Flertalet kassor har till IAF uppgivit att det även är den ordning kassan följer. I genomsnitt omprövas tre procent av kassornas beslut om återkrav. 15 Felaktigt utbetald ersättning som inte leder till återkrav mot den enskilde God tro Som nämnts ovan föreligger ingen grund för återbetalning om ersättningen uppburits i god tro. God tro kan till exempel föreligga när felaktig ersättning utgått med lågt belopp, under en lång tid eller när ersättningstagaren fått felaktig information från kassan. 12 Två kassor har inte inkommit med uppgift över hur många polisanmälningar som sker per år. 13 SFS 2007: Enligt prop. 2006/07: Fyra kassor har inte inkommit med någon uppgift om antalet omprövningar, vilket kan innebära att andelen beslut som blir föremål för omprövning kan vara något högre. 19

20 Därutöver krävs att den enskilde inte bort inse att ersättning betalats ut felaktigt. 16 Prövningen av om ersättning uppburits i god tro sker i samband med att kassan tar ställning till huruvida beslut om återkrav ska fattas. IAF:s kartläggning visar att det inte är vanligt förekommande att personer bedöms ha uppburit ersättning i god tro. 22 kassor har uppgett att det inte förekommer alls, att det är sällsynt eller att det förekommer i ett till två ärenden per år. Antal beslut om att ersättning uppburits i god tro i förhållande till antal återkravsbeslut visar att felaktigt utbetald ersättning som uppburits i god tro förekommer i cirka två procent av ärendena. Två kassor har beslutat om god tro i fler än fem procent av sina ärenden. Grund för beslut om att ersättning mottagits i god tro har enligt kassorna i de flesta fall varit räknefel eller bristande handläggning från kassans sida. Ett fåtal av kassorna har uppgett felaktig information från kassan eller annan myndighet som grund. Av de kassor som har fattat beslut om god tro kräver hälften skriftligt underlag från den återbetalningsskyldige innan de fattar beslut, exempelvis skriftlig förklaring från sökanden eller intyg som styrker den omständighet som sökanden åberopar som grund för god tro. En tredjedel av dessa menar att kommunicering med sökanden inför beslutet eller att beslutet i sig är att anse som skriftligt underlag. Tre kassor har angivit att de inte kräver något skriftligt underlag från den återbetalningsskyldige. Vem som är beslutsfattare vid kassan när det gäller beslut om att ersättningen uppburits i god tro skiljer sig åt mellan kassorna. Vid en tredjedel av kassorna fattar kassaföreståndaren dessa beslut. Vid övriga kassor ligger beslutsfattandet hos styrelsen, försäkringsansvarig, omprövningshandläggare eller återkravsansvarig. Befrielse från återbetalningsskyldighet En återbetalningsskyldig kan befrias från återbetalning om det finns särskilda skäl för detta i det enskilda fallet. Särskilda skäl som görs gällande ska alltid utredas och om utredningen visar att den återbetalningsskyldiges 16 Kommentar till 68 ALF i regelbok för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser). 20

21 ekonomiska eller sociala situation gör det uppenbart obilligt att kräva återbetalning kan befrielse från återbetalningsskyldighet komma i fråga. Exempel på sådana situationer är långvarig sjukdom, pågående skuldsanering enligt skuldsaneringslagen 17 eller om en social myndighet som ett led i en rehabilitering försöker sanera den återbetalningsskyldiges ekonomi. Liksom vid god tro kan även vilseledande uppgifter från kassan genom felaktiga upplysningar utgöra befrielsegrund, om den sökande vilseletts i avgörande grad. Kravet mot den återbetalningsskyldige upphör om kassan fattar beslut om befrielse från återbetalningsskyldigheten. 18 Prövning av befrielse bör ske i samband med att beslutet om återkrav fattas. Kassan kan emellertid också pröva frågan om betalningsbefrielse vid senare tillfälle om den återbetalningsskyldige begär det. 19 Drygt en fjärdedel av kassorna har uppgivit att de aldrig har fattat beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet. Även hos övriga kassor är det ovanligt att en återbetalningsskylig befrias från återbetalningsskyldighet. Beslut om betalningsbefrielse förekommer i mindre än en halv procent av kassornas återkravsärenden. Endast tre kassor har beslutat om att befria från återbetalningsskyldighet i fler än en procent av sina återkravsärenden. Generellt är således betalningsbefrielse relativt ovanligt. Av de kassor som fattat beslut om betalningsbefrielse har flertalet uppgivit den återbetalningsskyldiges ekonomiska och/eller sociala situation som grund för beslut. Det kan exempelvis vara att den återbetalningsskyldige ingår skuldsanering eller har en långvarig sjukdom. Ett fåtal av kassorna har uppgivit dom från domstol eller att den återbetalningsskyldige avlidit som grund för befrielse. Ett par kassor har uppgivit att de fattar beslut om befrielse när det är kassans fel att ersättning utgått felaktigt. 17 SFS 2006: Utgångspunkten vid skuldsanering är att den innebär en definitiv befrielse från betalningsansvar. Om det beslutas att den återbetalningsskyldige ska betala en del av skulden till kassan blir skuldsaneringen definitiv först när denna del av skulden är betald. Den återbetalningsskyldiges skuld till kassan finns således kvar så länge den fastställda betalningsplanen inte är fullföljd. Om det skulle framkomma att den återbetalningsskyldige gjort sig skyldig till illojalt beteende under skuldsaneringen eller om dennes ekonomi väsentligt förbättrats kan det finnas anledning att begära omprövning av skuldsaneringen. 19 Kommentar till 68 ALF i regelbok för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser). 21

22 Av de kassor som har fattat beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet kräver merparten skriftligt underlag från den återbetalningsskyldige. Det skriftiga underlaget kan vara handling som bekräftar den omständlighet som den återbetalningsskyldige åberopar, exempelvis skuldsaneringsbeslut, underlag från social myndighet, dom från domstol, bouppteckning eller läkarintyg. Ett par kassor har uppgivit att de inte kräver något skriftligt underlag från den återbetalningsskyldige. Det varierar vilken funktion vid kassan som fattar beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet. Det kan vara styrelsen, arbetsutskottet, kassaföreståndaren, försäkringsansvarig, omprövningshandläggare eller en kombination av dessa funktioner. Avskrivning i förhållande till den enskilde Arbetslöshetskassornas regelböcker behandlar inte frågan om avskrivning. I AMS anvisning till statsbidragsansökan anges att avskrivning av små fordringsbelopp ska redovisas under posten Återbetalning från arbetslöshetskassan och det felaktigt erhållna statsbidraget ska återbetalas. Drygt hälften av kassorna har till IAF uppgett att de inte avskrivit några återkravsskulder det senaste året och övriga kassor menar att detta inte är vanligt förekommande. Antal beslut om avskrivning i förhållande till antal återkravsbeslut visar att avskrivning förekommer i mindre än 0,2 procent av alla återkravsärenden. Fyra kassor har fattat beslut om avskrivning i fler än sju ärenden. Överlag är beslut om avskrivning såsom beslut om befrielse från återbetalningsskyldighet mycket ovanligt hos kassorna. Den återbetalningsskyldiges ekonomiska situation eller att den återbetalningsskyldige avlider uppges som grund för avskrivning. Huruvida kassorna kräver ett dödsbo om den återbetalningsskyldige avlider varierar. Nästan tre fjärdedelar av kassorna har uppgivit att de gör sin fordran gällande i dödsboet, men större delen av dessa kassor avskriver skulden om dödsboet saknar tillgångar. 20 Kassorna har även angivit låga belopp som inte bedöms vara värda att driva in som grund för avskrivning 20 Flera kassor har dock uppgivit att situationen inte varit aktuell vid kassan och att de inte har någon rutin för hur de skulle agera om det blev aktuellt. 22

23 gentemot den enskilde. Vad som bedöms som låga belopp i det här sammanhanget skiljer sig mellan kassorna; en kassa har angivit 10-tal kronor medan en annan har angivit att belopp under kronor 21 kan skrivas av. Beslutsfattare i ärenden som rör avskrivning är i de flesta fall styrelsen eller kassaföreståndaren, eller styrelsen i kombination med andra funktioner på kassan. Enstaka kassor har valt andra lösningar som att lägga uppgiften på omprövningshandläggare, ekonomifunktionen eller kassans försäkringsansvarige. Av 94 LAK framgår att en kassa ska betala tillbaka statsbidrag om den fått bidrag utan att vara berättigad till det eller fått för stort bidrag. Huruvida kassorna faktiskt betalar tillbaka statsbidrag till AMS vid en avskrivningssituation varierar. Av de 17 kassor som inkommit med uppgift om detta är det sex kassor som betalar tillbaka motsvarande belopp till AMS medan åtta kassor inte betalar tillbaka något belopp alls. Två kassor har uppgivit att de i sin tur begär befrielse från att betala tillbaka statsbidrag för motsvarande belopp. IAF avser att vid en översyn ta upp denna situation med AMS och medverka till ett tydligt förhållningssätt. Återbetalningsskyldig på obestånd Skuldsanering Flera kassor har uppgivit att de beslutar om befrielse helt eller delvis i enlighet med ett beslut om skuldsanering. Samtidigt betonar flera kassor att de kräver ett beslut från Kronofogdemyndigheten eller tingsrätt för att bevilja befrielse vid skuldsanering. Återkravsärenden där den återbetalningsskyldige beviljats skuldsanering är dock inte vanliga vid kassorna. Nästan hälften av kassorna har uppgivit att det inte förekom något sådant ärende under 2006 eller att sådana inte förekommer alls. Resterande kassor har uppgett att de haft mellan ett och fem sådana ärenden. Ackord eller personlig konkurs Det är mycket ovanligt att en återbetalningsskyldig önskar ingå överenskommelse om ackord. Nästan två kronor motsvarar åtta gånger gällande högsta dagpenning. Se nedan under Inkasso och Kronofogdemyndigheten. 23

24 tredjedelar av kassorna har uppgivit att de inte har haft något sådant ärende. Bland övriga kassor har flertalet uppgivit att de aldrig har beviljat ackord, och några att det förekommit någon gång. Då det gäller personlig konkurs har 29 kassor svarat att detta inte förekommer eller har förekommit i något återkravsärende. Tre kassor har svarat att det förekommit i något enstaka fall och en kassa att det rör sig om färre än fem ärenden per år. Tid som ägnas åt återkravsärenden Kassornas uppskattning av den tid de ägnar åt återkravsärenden varierar kraftigt. I genomsnitt lägger kassorna ner cirka åtta procent av handläggningstiden på återkravshantering. De kassor som lägger ner minst tid uppskattar att mindre än en procent av arbetstiden ägnas åt detta. De kassor som noterar högst siffror uppskattar att 20 procent av arbetstiden ägnas åt hanteringen av återkrav. Det ska understrykas att IAF endast efterfrågat ungefärliga siffror, men spannet är trots det påtagligt. Hälften av alla kassor lägger mellan 5 och 15 procent av arbetstiden på återkravshantering. Sex kassor ägnar mindre än två procent av samtliga handläggares arbetstid åt återkrav, och tre kassor använder mer än 15 procent av arbetstiden åt detta. 24

25 Arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp Återbetalningssätt Beslut fattade enligt ALF gäller omedelbart om inte något annat angetts i beslutet eller bestämts av den instans som ska överpröva beslutet 22, så kallad inhibition. Inhibition gäller fram till dess att ärendet har överprövats. Den återbetalningsskyldige kan därför uppmanas att direkt betala in det belopp som tidigare betalats ut felaktigt, även om beslutet inte vunnit laga kraft. En kassa bör i första hand försöka få till stånd en frivillig återbetalning av hela återkravsbeloppet. Det är i princip lika många kassor som använder full återbetalning av skuldbeloppet som återbetalning via kassakortsreglering (kvittning) som standardförfarande. En förutsättning för det senare är dock att den återbetalningsskyldige uppbär ersättning. Kassakortsreglering kvittning Om den återbetalningsskyldige erhåller arbetslöshetsersättning kan kassan vid en senare utbetalning innehålla ett skäligt belopp för avräkning från vad som betalats ut för mycket 23, vanligen kallat kassakortsreglering eller kvittning. 24 Kassan ska kommunicera detta med den återbetalningsskyldige och ge honom eller henne tillfälle att lämna synpunkter på förfarandet innan kassan fattar beslut 25, då ett beslut om kvittning innebär myndighetsutövning. En majoritet av kassorna använder kassakortsreglering som standardförfarande för att reglera sin fordran gentemot en återbetalningsskyldig när denne får ersättning. I de fall en återbetalningsskyldig inte får ersättning är dock återbetalning av hela skulden vid ett tillfälle standardförfarande. Vid 18 kassor förekommer kassakortsreglering i 50 procent eller mer av återkravsärendena. Ett fåtal kassor använder kassakortsreglering när den återbetalningsskyldige inte har betalat in hela det återkrävda beloppet medan några andra kassor använder kassakortsreglering endast när det rör sig om ALF ALF 24 I statsbidragsansökan benämns denna situation som skuldreglering nettoavdrag. Se nedan under Statsbidragsansökan. 25 Kommentar till 68 ALF i regelbok för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser). 25

26 en mindre skuld. Vad kassorna klassificerar som en mindre skuld varierar, belopp på mellan 160 och kronor har uppgivits som exempel. En fjärdedel av kassorna beslutar om kassakortsreglering efter kommunicering och godkännande från den återbetalningsskyldige. Hur den återbetalningsskyldige ska lämna sitt godkännande varierar. Antingen sker det genom aktivt val eller passivt, genom att den återbetalningsskyldige inte motsätter sig att kvittning sker. 25 kassor har uppgivit att de inte kräver något skriftligt underlag från den återbetalningsskyldige innan de tar ställning till kvittning och av dessa har nio kassor uppgivit att sökanden informeras om kvittning i beslutet, eller att kommuniceringen utgör underlag. Resterande kassor betraktar avbetalningsplan, tjänsteanteckning eller kommunicering som skriftligt underlag. Vid nästan hälften av kassorna har handläggarna behörighet att ta ställning till om kassakortsreglering kan ske. På resterande kassor är det kassaföreståndaren, återkravsansvarig eller två funktioner i förening som avgör om kvittning kan ske. Avbetalningsplan Utöver kassakortsreglering finns även möjlighet för den enskilde att komma överens med kassan om en avbetalningsplan. Den återbetalningsskyldige har dock inte någon lagstadgad rätt att få en avbetalningsplan. Vid utformningen av en avbetalningsplan bör skälig hänsyn tas till arbetslöshetsersättningens betydelse för den återbetalningsskyldiges och dennes familjs försörjning och även till förmågan att fullgöra återbetalningen. 26 I de fall en avbetalningsplan upprättas gör merparten av kassorna det när det rör sig om en större skuld och när den återbetalningsskyldige anser att han eller hon inte kan betala tillbaka hela beloppet. Nästan samtliga kassor har uppgivit att avbetalningsplan upprättas när den återbetalningsskyldige begär det och majoriteten av dessa kassor gör en bedömning av den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga innan de fastställer en 26 Kommentar till 68 ALF i regelbok för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser). 26

27 avbetalningsplan. Ett par kassor har uppgivit att de alltid erbjuder avbetalningsplan. Merparten av kassorna uppskattar att en avbetalningsplan används i mellan 5 till 25 procent av återkravsärendena, men hos enstaka kassor förekommer det i upp till 75 procent av ärendena. Ett tiotal kassor kräver inte något skriftligt underlag från den återbetalningsskyldige när de fattar beslut om avbetalningsplan, men några har uppgett att tjänsteanteckning upprättas av kassan. Hälften av kassorna har dock angett att de fordrar skriftligt underlag när de tar ställning till om avbetalningsplan ska upprättas och till upplägget på densamma. Vilken typ av underlag som kassorna kräver varierar, en del begär exempelvis en skriftlig ansökan eller kopia av den återbetalningsskyldiges självdeklaration. Resterande kassor kräver skriftligt underlag i det fall kassan och den återbetalningsskyldige inte är ense huruvida avbetalningsplan ska upprättas eller upplägget på densamma. Kassorna har valt olika lösningar vad gäller vilken funktion som fattar beslut om avbetalningsplan. Det är antingen kassaföreståndaren, handläggare, återkravshandläggare eller en kombination av dessa. På några kassor är det ekonomifunktionen som beslutar i frågan. Utebliven betalning Påminnelse Drygt hälften av kassorna uppskattar att återbetalning av ersättning som betalats ut felaktigt sker inom utsatt tid 27 i mellan 75 och 100 procent av fallen. Endast ett par kassor har redovisat att andelen som betalar inom föreskriven tid är mindre än 50 procent. Totalt sett förefaller återbetalningsviljan vara förhållandevis hög hos dem som erhåller beslut om återkrav. I de fall en återbetalningsskyldig inte betalar skulden inom föreskriven tid kan det dock vara nödvändigt för kassan att vidta ytterligare åtgärder. Alla kassor utom en har uppgivit att de skickar påminnelser till en återbetalningsskyldig som uteblir med betalning. 28 Den 27 Återbetalning sker antingen genom inbetalning av hela beloppet eller enligt annan överenskommelse, via kassakortsreglering eller enligt avbetalningsplan. 28 Några kassor har också uppgivit att de kan lämna tidsbegränsade anstånd med betalning av skulden. Längden på anstånden varierar mellan en månad upp till ett år. 27

28 kassa som inte skickar påminnelser har uppgivit att den inte har behövt det eftersom den i de fallen har kunnat kvitta sin fordran vid nästkommande utbetalningstillfällen. Antalet påminnelser varierar mellan kassorna men vanligast är att kassorna skickar två eller tre påminnelser i samband med en utebliven betalning. Med vilka intervall kassorna skickar påminnelser varierar också, både mellan och ibland inom kassorna. Avbruten avbetalningsplan Om en avbetalningsplan har upprättats och planen inte följs har samtliga kassor uppgivit att de skickar påminnelser. Nästan hälften av kassorna skickar då en påminnelse till den återbetalningsskyldige om att betala hela skulden. Flera av kassorna har uppgivit att de i avtalet om avbetalningsplan upplyser den återbetalningsskyldige om att hela skulden kommer att förfalla till betalning om avbetalningsplanen inte följs. Nästan en tredjedel av kassorna påminner till en början om det belopp som förfallit till betalning enligt planen. Om betalning inte sker efter denna påminnelse avbryts avbetalningsplanen och hela skulden förfaller till betalning. I det fall en återbetalningsskyldig inte går att nå har en tredjedel av kassorna uppgivit att de eftersöker adressen på olika sätt och med jämna mellanrum. Större delen av kassorna skickar påminnelser och fortsätter att driva skulden genom att lämna ärendet till inkasso eller Kronofogdemyndigheten. Ett par kassor har dock angivit att skulden skrivs av när den återbetalningsskylige upphört att vara bosatt i Sverige eftersom det är svårt att driva ärendet vidare i dessa fall. Har en enskild begärt omprövning av kassans beslut om återkrav har hälften av kassorna uppgivit att de ger anstånd med betalning till dess att omprövningsbeslut fattats. En sjättedel av kassorna fortsätter att kräva skulden och resterande kassor har uppgivit att en återbetalningsskyldig måste begära anstånd med betalningen och att en bedömning då görs från fall till fall. Vid några kassor har situationen inte varit aktuell. Inkasso och Kronofogdemyndigheten Om den återbetalningsskyldige inte betalar trots påminnelser ska kassan gå vidare för att få betalt. En tillfredsställande kravrutin förutsätter ett nyttjande av alla legala medel för att få skulden betald, exempelvis 28

29 kravbrev, ansökan om betalningsföreläggande eller stämning i tingsrätten. När Kronofogdemyndigheten beslutat om betalningsföreläggande eller tingsrätten avkunnat dom, en så kallad exekutionstitel, kan kassan begära verkställighet av exekutionstiteln hos Kronofogdemyndigheten och således få till stånd en utmätning. Kassans kravrutin måste vara utformad så att den är i överensstämmelse med god inkassosed. Kassan bör göra en bedömning av om indrivningsåtgärder med hjälp av Kronofogdemyndigheten är meningsfulla innan ärendet drivs vidare. Om brott ligger bakom skuldens uppkomst bör mycket starka skäl finnas för att skulden inte ska drivas in. Det varierar mellan kassorna vad gäller hur långt ett ärende drivs och om det finns situationer där kassorna väljer att inte gå vidare. Av de till IAF inkomna uppgifterna verkar kassorna ha uppfattat frågeställningen olika, vilket gör att uppgifterna inte är helt jämförbara. Lägre belopp tycks vara en anledning till att kassorna inte väljer att driva ett ärende vidare. Precis som i fallet med avskrivning varierar det mellan kassorna vad de anser vara ett lågt belopp. Vissa kassor hänvisar till kommentar till 68 ALF i regelboken för arbetslöshetskassor (försäkringsbestämmelser), där det anges att belopp som motsvarar åtta gånger högsta dagpenningbelopp bör drivas in. Andra kassor gör bedömning i varje enskilt fall och några lämnar inte ett ärende till inkasso om skuldbeloppet understiger till kronor. Enligt IAF:s kartläggning har drygt hälften av kassorna uppgivit att de tar ett inkassoföretag till hjälp för att driva in skulder. Mindre än hälften av kassorna har uppgivit att de vänder sig direkt till Kronofogdemyndigheten. I vissa fall tycks inkassoföretagens uppdrag vara något begränsat, men i flera fall har inkassoföretagen fått i uppdrag att vända sig till Kronofogdemyndigheten för kassornas räkning. Det är oklart när i denna process ett ärende lämnas av inkassoföretaget till Kronofogdemyndigheten. Flera kassor har uppgivit att de lämnar ärendena vidare dagar efter att den sista påminnelsen skickats. Ungefär en fjärdedel av kassorna har uppgivit att de först gör en bedömning av huruvida detta kan anses vara meningsfullt. 29

30 Antalet ärenden som kassorna lämnar till inkasso eller där de tar hjälp av Kronofogdemyndigheten varierar kraftigt mellan kassorna. De kassor som lämnar flest ärenden till inkasso och Kronofogdemyndigheten lämnar ungefär 300 per år, medan de kassor som lämnar minst antal ärenden gör det i något enstaka ärende till ett tiotal ärenden per år. Preskription Kassans fordringar rörande felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning preskriberas efter tio år om inte preskriptionstiden avbrutits dessförinnan. Preskriptionsavbrott kan ske exempelvis genom påminnelser, indrivningsåtgärder eller en delbetalning av skulden. Ny preskriptionstid räknas från avbrottet. Kassorna har till IAF uppgett att ytterst få återkrav preskriberas varje år. Den stora majoriteten av kassor har uppgivit att inte några ärenden preskriberas och de tre kassor som har svarat annorlunda har angivit att något ärende per år preskriberas. Två tredjedelar av samtliga kassor har också angivit att preskriptionstiden avbryts regelbundet, antingen av kassan själv eller av inkassoföretag som anlitats för indrivning av fordringar. Påminnelser i syfte att avbryta preskriptionstiden skickas till återbetalningsskyldig med intervall som mellan kassorna varierar från en gång var sjätte månad och upp till vartannat år. En kassa har uppgivit att den för ärenden som lämnats till Kronofogdemyndigheten skickar förnyelseansökan till Kronofogdemyndigheten var 12:e månad. Större delen av de kassor som anlitar Kronofogdemyndigheten har dock uppgivit att de avbryter preskriptionstiden vilket kan innebära att kassan återtar ansvaret för indrivning efter att de 12 månaderna gått. Återkravsförteckning och bevakning Kassorna ska enligt IAF:s föreskrifter (12 IAFFS 2006:4) föra en särskild förteckning över sina återkravsärenden. I förteckningen ska följande uppgifter införas: 1. Felaktigt utbetalt belopp som återkrävs och eventuell befrielse från återbetalningsskyldighet. 2. Vilket belopp som återfåtts genom inbetalning från ersättningstagaren respektive genom kvittning samt belopp som återförts till staten. 3. Om ärendet överklagats. 30

31 4. Vilka kravåtgärder som har vidtagits såsom påminnelser, betalningsförelägganden, överlämnande till kronofogdemyndighet etc. 5. Om ersättningstagaren uteslutits enligt 37 LAK eller frånkänts ersättning enligt 66 ALF. 6. Om polisanmälan har gjorts och om kravet preskriberats. Kassan ska även notera när indrivningen avbrutits för fordringar som finns i förteckningen och på lämpligt sätt och med hänsyn till omständigheterna bevaka så att sådana fordringar inte preskriberas. Saldot från förteckningen av återkravsärenden ska löpande anges i kassans bokföring. 29 Majoriteten av kassorna anser att de har en återkravsförteckning, och hänvisar antingen till de uppgifter om återkrav som finns i OAS eller till OAS i kombination med ett eller flera andra register. Enligt kassornas svar finns följande information i OAS: oreglerade skulder, skuldbelopp, belopp som erhållits genom inbetalning eller kvittning, samt återstående skuld. Övriga register som kassorna har uppgivit att de använder sig av utöver OAS är register förda genom diarier eller med hjälp av pärmar. Fyra kassor har uppgivit att de inte har någon återkravsförteckning. Generellt sett har kassorna uppgivit att bevakning av fordringshanteringen sker via så kallade skuldlistor som skrivs ut från det utbetalningssystemet OAS och/eller genom manuell hantering i pappersform. Hur frekvent bevakning av fordringar sker skiljer från kassa till kassa, allt från dagligen till ett par gånger per år. 29 Kommentar till 94 LAK i regelbok för arbetslöshetskassor (föreningsrättsliga bestämmelser). 31

En enhetligare hantering av uteslutningar och frånkännanden

En enhetligare hantering av uteslutningar och frånkännanden 2016:20 En enhetligare hantering av uteslutningar och frånkännanden Rapport initierad av IAF Dnr: 2016/33 Samtliga arbetslöshetskassor Arbetslöshetskassornas samorganisation En enhetligare hantering av

Läs mer

Kvartalsrapport 1, 2007

Kvartalsrapport 1, 2007 2007-03-06 Dnr 2007/418 2007:3 Kvartalsrapport 1, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2007 (N2006/11877/A N2006/12094/BS N2006/12095/RS) ger regeringen

Läs mer

Effektmätning 2004 -

Effektmätning 2004 - 2007-07-10 Dnr 2006/955 2007:11 Effektmätning 2004 - en uppföljning 2 Uppdraget har utförts och rapporten har utarbetats inom Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) av Maria Hansson, uppdragsledare,

Läs mer

2010-03-17 Dnr 2009/1269 T0 2010:1. E-förvaltning. Kartläggning av Internetkassan och arbetslöshetskassornas webbplatser

2010-03-17 Dnr 2009/1269 T0 2010:1. E-förvaltning. Kartläggning av Internetkassan och arbetslöshetskassornas webbplatser 2010-03-17 Dnr 2009/1269 T0 2010:1 E-förvaltning Kartläggning av Internetkassan och arbetslöshetskassornas webbplatser 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar

Läs mer

Arbetslöshetsersättning under tid med studier

Arbetslöshetsersättning under tid med studier 2016:15 Arbetslöshetsersättning under tid med studier Kartläggning initierad av IAF Dnr: 2015/664 Arbetslöshetsersättning under tid med studier Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har kartlagt

Läs mer

Central statsförvaltning m.m.

Central statsförvaltning m.m. Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs

Läs mer

Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen

Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen 2014:25 Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

2012-03-14 1 (8) Dnr: 2012/83 M1. Rättsenheten. Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

2012-03-14 1 (8) Dnr: 2012/83 M1. Rättsenheten. Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm 2012-03-14 1 (8) Rättsenheten Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Ds 2012:3 Rättsäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen Sammanfattning IAF är överlag positiv

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Arbetslöshetsersättning i kombination med studier

Arbetslöshetsersättning i kombination med studier 2011-05-09 Dnr 2011/48 T3 2011:16 Arbetslöshetsersättning i kombination med studier Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2011 2 Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 givit Inspektionen

Läs mer

Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor.

Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. 1 Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. Rapporten är utarbetad av Samverkansgruppen för Informationsutbytet

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar

Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar 2009-01-09 1 (33) Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar Uppdraget I regeringsbeslut

Läs mer

Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012

Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012 2013:22 Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/53 Arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2012 Granskning

Läs mer

Kallelse till styrelsemöte STs arbetslöshetskassas styrelseledamöter kallas till sammanträde måndagen den 1 september klockan 13-16.

Kallelse till styrelsemöte STs arbetslöshetskassas styrelseledamöter kallas till sammanträde måndagen den 1 september klockan 13-16. STs a-kassas styrelse Revisorer och suppleanter för kännedom Datum Handläggare 2014-08-28 Rolf Darner Kallelse till styrelsemöte STs arbetslöshetskassas styrelseledamöter kallas till sammanträde måndagen

Läs mer

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar 2007-07-09 Dnr 2007/738 2007:12 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Rättelseblad 2007-11-05, tillhörande rapport 2007:12 Arbetslöshetskassornas beslutsordningar Sjätte meningen i första stycket sidan

Läs mer

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan

Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Fakta PM 3:2006 Ersättningstagare som får grundbelopp från arbetslöshetskassan Utgångspunkten för denna PM är att drygt 96 000 personer, det vill säga drygt 15 procent, endast erhöll arbetslöshetsersättning

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Underlagspromemoria om det finansiella flödet i arbetslöshetsförsäkringen och IAF:s sanktioner mot arbetslöshetskassor

Underlagspromemoria om det finansiella flödet i arbetslöshetsförsäkringen och IAF:s sanktioner mot arbetslöshetskassor PROMEMORIA 1 (16) Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Underlagspromemoria om det finansiella flödet i arbetslöshetsförsäkringen och IAF:s sanktioner mot arbetslöshetskassor PROMEMORIA

Läs mer

Kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt

Kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt Fuu 2002:1 ISSN 1401-8144 Kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt Statistik Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet

Läs mer

IAFs redovisning av uppdrag i frågan om uttag av ränta vid ekonomiska återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen (N2006/1051/A)

IAFs redovisning av uppdrag i frågan om uttag av ränta vid ekonomiska återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen (N2006/1051/A) 2006-04-06 1 (10) Dnr: 2006/432 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM IAFs redovisning av uppdrag i frågan om uttag av ränta vid ekonomiska återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen (N2006/1051/A)

Läs mer

2016:17. LEFI Online. Uppföljning initierad av IAF

2016:17. LEFI Online. Uppföljning initierad av IAF 2016:17 LEFI Online Uppföljning initierad av IAF Samtliga arbetslöshetskassor SO LEFI Online Uppföljning initierad av IAF Beslut i detta ärende har fattats av Jan-Olof Dahlgren, generaldirektör. Ansvarig

Läs mer

Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen. Rapport

Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen. Rapport Bedrägerier en samverkansmodell Västeråsmodellen Rapport RättsPM 2005:21 Utvecklingscentrum Stockholm December 2005 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 3 3 Att komma igång 3 3.1 Förberedande

Läs mer

Arbetslöshetskassornas medlemsavgiftsfordringar

Arbetslöshetskassornas medlemsavgiftsfordringar 2014:2 Arbetslöshetskassornas medlemsavgiftsfordringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/261 Arbetslöshetskassornas medlemsavgiftsfordringar

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:127

Regeringens proposition 2008/09:127 Regeringens proposition 2008/09:127 Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, m.m. Prop. 2008/09:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars

Läs mer

DOM. 2015-11- 04 Meddelad i Göteborg. MOTPART Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Box 3536 103 69 Stockholm

DOM. 2015-11- 04 Meddelad i Göteborg. MOTPART Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Box 3536 103 69 Stockholm KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2015-11- 04 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål nr 1057-15 1058-15 KLAGANDE, A F!Inspektionen for arbet511l,netsfllrsakringen Ink 2015 - O5 Dnr MOTPART Akademikernas

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät

Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät Fakta om arbetslöshetsförsäkringen 2012:2 Arbetslöshetskassornas styrelsemöten sammanställning av IAF:s enkät Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/219 Arbetslöshetskassornas

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR Gäller från 1.1.2011 YL ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR...2 YL 1 VISSA CENTRALA BEGREPP...2 YL 2 INFORMATION SOM SKA LÄMNAS INNAN FÖRSÄKRINGSAVTALET INGÅS...2 2.1 Försäkringsbolagets informationsplikt...2

Läs mer

1 (11) Författningssamling. Riktlinjer för kravverksamheten. Beslut av kommunfullmäktige 2010-10-11, 135. Gäller från och med 2010-11-01

1 (11) Författningssamling. Riktlinjer för kravverksamheten. Beslut av kommunfullmäktige 2010-10-11, 135. Gäller från och med 2010-11-01 1 (11) Författningssamling Riktlinjer för kravverksamheten Beslut av kommunfullmäktige 2010-10-11, 135 Gäller från och med 2010-11-01 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Kravverksamhetens

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Mer än tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket

Läs mer

DOM 2012-.12-03 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsforsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm. SAKEN Arbetslöshetsförsäkring

DOM 2012-.12-03 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsforsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm. SAKEN Arbetslöshetsförsäkring A l lt KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 2012-.12-03 Meddelad i Stockholm Sida l (6) Mål nr 722-12 l --~--- "' ln~pelhio:;...-~ ::T "J!

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Villkor. Allmänna villkor för Saco Inkomstförsäkring 2016-01-01. För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med Folksam

Villkor. Allmänna villkor för Saco Inkomstförsäkring 2016-01-01. För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med Folksam Villkor Allmänna villkor för Saco Inkomstförsäkring 2016-01-01 För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med Folksam A Innehåll A Innehåll... 3 B Vem får teckna försäkringen... 4 C När gäller försäkringen...

Läs mer

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna ETT SAMARBETE MELLAN LEDARNA OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Box 5138, 102 43 Stockholm, Besöksadress: Biblioteksgatan

Läs mer

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i ST ETT SAMARBETE MELLAN ST OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Organisationsnr: 516401-6585 Box 5125, 102 43 Stockholm, Telefon:

Läs mer

Inkomstförsäkring för medlemmar i Vision

Inkomstförsäkring för medlemmar i Vision FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Vision ETT SAMARBETE MELLAN VISION OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Box 5125, 102 43 Stockholm Besöksadress: Biblioteksgatan

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision 2016:10 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision Granskning initierad av IAF Arbetslöshetskassan Vision Box 7605 103 94 Stockholm Dnr: 2015/762 Granskning av beslut

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datum Diarienr 2014-02-12 1176-2013 SEVAB Strängnäs Energi AB Box 32 645 21 Strängnäs Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Juristen Unionen Förbundskontor OlofPalmes Gata 17 10532 Stockholm

DOM. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Juristen Unionen Förbundskontor OlofPalmes Gata 17 10532 Stockholm KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM rijl5- II ~,ij- Meddelad i Sundsvall Sida l (6) Mål nr 52-15 KLAGANDE.,_._--- Ombud: Juristen Unionen Förbundskontor OlofPalmes Gata 17 10532 Stockholm MOTPART Unionens arbetslöshetskassa

Läs mer

Ordlista. Aktiebolag. Amorteringsplan. Anstånd. Avbetalningsplan. Avhysning. Bestrida. Betalningsanmärkning. Betalningsföreläggande,

Ordlista. Aktiebolag. Amorteringsplan. Anstånd. Avbetalningsplan. Avhysning. Bestrida. Betalningsanmärkning. Betalningsföreläggande, Ordlista Aktiebolag Amorteringsplan Anstånd Avbetalningsplan Avhysning Bestrida En självständig juridisk person. Ägarna saknar personligt ansvar för företagets förbindelser. Styrelseledamöter och VD ansvarar

Läs mer

Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59)

Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 20131206 2013-155 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59) (Dnr A2013/3637/A) Sammanfattning Inspektionen för

Läs mer

Villkor TGL Tjänstegrupplivförsäkring

Villkor TGL Tjänstegrupplivförsäkring Villkor SH 310:5 Villkor TGL Tjänstegrupplivförsäkring Avtal 512522 Gäller från 2016-01-01 Innehåll A Gemensamma bestämmelser om försäkringsavtalet 3 A.1 Allmänt om försäkringsavtalet 3 A.2 Länsförsäkringars

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Allmänna försäkringsvillkor 2016-01-01

Allmänna försäkringsvillkor 2016-01-01 Allmänna försäkringsvillkor 2016-01-01 Sidan 1 av 14 1 Inledning... 3 2 Definitioner... 3 3 Vem ansluts till/får teckna försäkringen... 6 4 Försäkringstid... 6 5 Premie... 7 6 Ersättning... 9 7 Vad krävs

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:23 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Dnr: 2015/169 Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Box 516 101 30 Stockholm

Läs mer

JobbGarant Villkor: Inkomst- och biträdesförsäkring 2015-03-01

JobbGarant Villkor: Inkomst- och biträdesförsäkring 2015-03-01 JobbGarant Villkor: Inkomst- och biträdesförsäkring 2015-03-01 1. Försäkringstagare Med försäkringstagare avses den som ingått försäkringsavtal med försäkringsgivaren. Försäkringstagare enligt denna försäkring

Läs mer

2011-06-27 1 (5) Dnr: 2011/377 J2. Rättsenheten. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

2011-06-27 1 (5) Dnr: 2011/377 J2. Rättsenheten. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm 2011-06-27 1 (5) Rättsenheten Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Yttrande i mål nr 22463-10, NN./. Kommunalarbetarnas Arbetslöshetskassa Bakgrund NN var inskriven i aktivitetsgarantin under

Läs mer

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

Villkor. Allmänna villkor för Gemensam Inkomstförsäkring och Tilläggsförsäkring 2013-01-01. För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med SalusAnsvar

Villkor. Allmänna villkor för Gemensam Inkomstförsäkring och Tilläggsförsäkring 2013-01-01. För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med SalusAnsvar Villkor Allmänna villkor för Gemensam Inkomstförsäkring och Tilläggsförsäkring 2013-01-01 För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med SalusAnsvar Innehållsförteckning 1 Gemensam försäkring... 4 1A

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring

Tjänstegrupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring Enligt kollektivavtal mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Förhandlings- och samverkansrådet PTK Gäller från och med den 1 januari 2015 Försäkringsvillkor Gruppförsäkring Folksam

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN

ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN Information om regler för betalning av lån tagna efter den 30 juni 2001 2006 Innehåll Annuitetslån 3 Återbetalning 4 Trygghetsregler 9 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav

Läs mer

Information om återkrav och betalning

Information om återkrav och betalning 2015-07-01 Information om återkrav och betalning Inledning Vi måste utreda Arbetslöshetsförsäkringen sköts i Sverige av arbetslöshetskassorna, bland annat av Arbetslöshetskassan Vision, med stöd i lag.

Läs mer

Riktlinjer för kommunens kravverksamhet

Riktlinjer för kommunens kravverksamhet 2011-10-04 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2011-03-15, 90 Riktlinjer för kommunens kravverksamhet Inledning Dessa riktlinjer beskriver kommunens gemensamma och grundläggande kravrutiner och omfattar agerandet

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-09-11 Dnr 156-2014 Granskning av tre inhämtningsärenden vid Polismyndigheten Dalarna 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:136

Regeringens proposition 2014/15:136 Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter

Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter 2014:22 Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Förslag till beslut: Styrelsen beslutar att det inte finns särskilda skäl att bevilja Max Stenlund obrutet medlemskap med stöd av 47 LAK.

Förslag till beslut: Styrelsen beslutar att det inte finns särskilda skäl att bevilja Max Stenlund obrutet medlemskap med stöd av 47 LAK. Beslut om fortsatt medlemskap, särskilda skäl enligt 47 LAK. Max Stenlund, 670323-1057 Den 10 december 2014 beslutade a-kassan att Max Stenlunds medlemskap i a-kassan upphörde den 30 november 2014 eftersom

Läs mer

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 2012:13 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/70 Granskning av arbetslöshetskassornas

Läs mer

Arbetslöshetskassornas handläggning av ärenden rörande personer med anställning i företag som hyr ut arbetskraft

Arbetslöshetskassornas handläggning av ärenden rörande personer med anställning i företag som hyr ut arbetskraft 2006-06-29 Dnr: 2005/701 2006:12 Arbetslöshetskassornas handläggning av ärenden rörande personer med anställning i företag som hyr ut arbetskraft 2 Rapporten har utarbetats inom IAF av Rolf Hermond och

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete 2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014:147 Arbetsförmedlingen Hälsingegatan

Läs mer

En kreditprövning genomförs alltid av Vivus innan lån kan beviljas. Låntagaren godkänner att sedvanlig kreditprövning genomförs.

En kreditprövning genomförs alltid av Vivus innan lån kan beviljas. Låntagaren godkänner att sedvanlig kreditprövning genomförs. ALLMÄNNA VILLKOR 4Finance AB, org nr. 556790-4189 Maj 2013 1. Allmän. Kreditgivare är 4Finance AB ( Vivus ). 4finance är registrerat hos Bolagsverket med organisationsnummer 556790-4189 och har även sin

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan IF Metall

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan IF Metall 2015:27 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan IF Metall Granskning initierad av IAF Dnr: 2014:728 IF Metalls arbetslöshetskassa Box 70422 107 25 Stockholm Granskning

Läs mer

DOM 2013-04-08 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Inspektionen for arbetslöshetsforsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm

DOM 2013-04-08 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Inspektionen for arbetslöshetsforsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm Enhet 2 2013-04-08 Meddelad i Stockholm Mål m Sida l (5) KLAGANDE Inspektionen for arbetslöshetsforsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART Ink 2013-011. 1 l Dn r J (i /2 l Q-i-L-1 Ombud: Kassajurist

Läs mer

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret

Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret FAKTA-PM 3:2005 Arbetslöshetsersättning som grundar sig på studerandevillkoret Möjligheterna att hitta arbete för den som är nytillträdande på arbetsmarknaden, t.ex. nyexaminerade, försämras i regel mer

Läs mer

Inkomstförsäkring för medlemmar i Farmaciförbundet

Inkomstförsäkring för medlemmar i Farmaciförbundet försäkringsvillkor Inkomstförsäkring för medlemmar i Farmaciförbundet gäller från 1 januari 2013 ett samarbete mellan farmaciförbundet och bliwa Innehåll Definitioner 2 1. Gemensamma bestämmelser 3 1.1

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 27 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. AA 2. BB Ombud för båda: Advokat Anders Aspegren Advokatfirman Fylgia KB Box

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1)

Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1) Advokatbyrån Gulliksson AB:s allmänna villkor (2013:1) 1. Allmänt 1.1 Om Advokatbyrån Gulliksson AB Advokatbyrån Gulliksson AB, org. nr 556 733 5319 (Gulliksson) är ett svenskt registrerat aktiebolag som

Läs mer

Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program

Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program 2010-12-22 Dnr 2010/710 2010:29 Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) Målnummer: Ö1541-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-04-19 Rubrik: Lagrum: Fråga om beräkningsmetod för utmätningsskyddet beträffande

Läs mer

Observera att samtliga villkor måste vara uppfyllda för att du ska beviljas intyg E 303!

Observera att samtliga villkor måste vara uppfyllda för att du ska beviljas intyg E 303! ANSÖKAN OM INTYG E 303 Viktig information till dig som planerar att ansöka om intyg E 303 för att söka arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Detta informationsblad består av tre sidor och beskriver

Läs mer

3 Metod och genomförande

3 Metod och genomförande PM 1 (5) 2011:11 Breddad och fördjupad ekonomigranskning av arbetslöshetskassorna 2010 Sammanfattning Under 2010 och början av 2011 granskades tretton arbetslöshetskassor som ett led i den fortsatta breddade

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR KONSULTTJÄNSTER RESURS. 1 Konsulttjänstens genomförande

ALLMÄNNA VILLKOR KONSULTTJÄNSTER RESURS. 1 Konsulttjänstens genomförande Allmänna villkor Konsulttjänster - Resurs 1 (10) ALLMÄNNA VILLKOR KONSULTTJÄNSTER RESURS Dessa allmänna villkor gäller vid utförande av konsulttjänst där leverantören ställer viss resurs till kundens förfogande.

Läs mer

VEM BEVILJAS SKULDSANERING, FÖR VILKA SKULDER OCH VARFÖR? EN KARTLÄGGNING AV SKULDSANERINGSINSTITUTETS VERKNINGAR INOM ÖSTERGÖTLAND

VEM BEVILJAS SKULDSANERING, FÖR VILKA SKULDER OCH VARFÖR? EN KARTLÄGGNING AV SKULDSANERINGSINSTITUTETS VERKNINGAR INOM ÖSTERGÖTLAND VEM BEVILJAS SKULDSANERING, FÖR VILKA SKULDER OCH VARFÖR? EN KARTLÄGGNING AV SKULDSANERINGSINSTITUTETS VERKNINGAR INOM ÖSTERGÖTLAND Magisteruppsats, 2003 Affärsjuridiska programmet med Europainriktning,

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa premiepensionsfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa premiepensionsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 februari 2004 Bosse Ringholm Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Handläggarstöd ferielön

Handläggarstöd ferielön Handläggarstöd ferielön Innehållsförteckning 1. Allmänt om ferielön 2. Registrering och hantering av preliminärspärr 2.1. Praktisk hantering av arbetsgivarintyg med ferietjänst 2.2. Medlemmar som har löpande

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

AMF Tjänstepension - Fondförsäkring

AMF Tjänstepension - Fondförsäkring Försäkringsvillkor för AMF Tjänstepension - Fondförsäkring Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade före 2014-01-01. Nyteckning och/eller premieinbetalning kan inte göras. 1. ALLMÄNT

Läs mer

Försäkringsvillkor. ZS 61:1 - Förmögenhetsbrottsförsäkring

Försäkringsvillkor. ZS 61:1 - Förmögenhetsbrottsförsäkring Försäkringsvillkor ZS 61:1 - Förmögenhetsbrottsförsäkring ZS 61:1 - Allmänna villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring Zurich Insurance plc (Irland), Filial Sverige benämns nedan i försäkringsvillkoret som

Läs mer

Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen 2006-06-29 Dnr 2006/1063 2006:10 Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen Juli 2006 2 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2006 skall Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15 En arbetstagare som var anställd som ishockeyspelare blev av Dopingnämnden avstängd från att utföra organiserad idrottsverksamhet under ett år. Beslutet upphävdes

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Danmark

Arbetslöshetsersättning inom EU Danmark Fakta PM 3:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Danmark Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag 1 (15) Valfrihetssystem för Svensk e-legitimation Dnr 1 31 132119-14/9531 Publicerad 2015-10-10 2 (15) Innehåll 1. Bakgrund 3 1.1 E-legitimationsnämndens uppdrag... 3 1.2 Identitetsfederationen för offentlig

Läs mer

Underrättelser som inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda

Underrättelser som inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda Fakta PM 2:2006 Underrättelser som inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda En underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt från en arbetsförmedling till en arbetslöshetskassa är ett centralt underlag

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer