Gemensamma pensionsstiftelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensamma pensionsstiftelser"

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt 30 högskolepoäng Gemensamma pensionsstiftelser Problem och lösningar Författare: Elin Neu Jönsson Handledare: Docent Petra Herzfeld Olsson

2 2

3 Förord Under det senaste året har jag vid sidan av juridikstudierna arbetat som sekreterare för styrelsen i en gemensam pensionsstiftelse. Pensionsstiftelser är ett institut som överhuvudtaget inte omnämns på juristprogrammet och det blev väldigt snabbt tydligt att det inte omnämns särskilt mycket i övrigt heller. När de jag jobbar med sen föreslog att jag skulle skriva mitt examensarbete om just gemensamma pensionsstiftelser fanns ingen anledning att inte göra det. De brister i regelverket som identifierats i uppsatsen är till stor del problem som jag stött på i praktiken, men till viss del också problemområden som uppmärksammats i de intervjuer jag gjort under utredningsfasen. Jag vill därför rikta ett stort tack till Magnus Dahlgren och John Bjerker som har varit med under hela processen och bollat idéer och självklart också till Mikael Wiman, Ulf Redemo och Annette Tiljander som ställde upp på intervjuer och därigenom gjorde det möjligt att skriva en uppsats om ett ämne som det inte finns några egentliga rättskällor till. Att skriva en examensuppsats är dock mer än bara källor. Jag vill därför tacka mina underbara kursare som gjort tiden på biblioteket trevligare och inte minst för ert tålamod att korrekturläsa och prata om pensionsstiftelser. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Petra Herzfeld Olsson som ställt upp på möte efter möte och diskuterat varje liten meningsbyggnad för att uppsatsen skulle bli så bra som möjligt. Advokatfirma Attoff & Dahlgren, Stockholm, januari 2015 Elin Neu Jönsson 3

4 Innehållsförteckning Förord... 3 Förkortningar Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition och avgränsningar Utgångspunkter Godtagbara tryggandeformer Inledning Pensionsförsäkring Skuldföring i balansräkningen i förening med kreditförsäkring Överföring till utländska tjänstepensionsinstitut Pensionsstiftelser Drift av pensionsstiftelser i enlighet med tryggandelagen Historisk bakgrund Bildandet av en pensionsstiftelse Pensionsutfästelsen Avsättning till pensionsstiftelse Stiftelsens förvaltning Inledning Uppstartningsstadiet Den fortlöpande förvaltningen Extraordinära situationer Gottgörelse Stiftelsens upphörande Gemensamma pensionsstiftelser som institut Varför skapa en gemensam pensionsstiftelse? Olika former av gemensamma pensionsstiftelser Förvaltnings- eller förmögenhetsgemenskap Gemensam pensionsstiftelse med eller utan intressegemenskap

5 4.3 KP Reglering av gemensamma pensionsstiftelser Utredning av regleringen av gemensamma pensionsstiftelser Inledning Representation Gemensamma grunder Tjänstepensionsinstitut Inledning Pensionsstiftelser som tjänstepensionsinstitut Ledningsprövning Informationsplikten Aktsamhetsprincipen Tillsynen Inledning Delad befogenhet Särskild företrädare Avveckling Gemensamma pensionsstiftelser utan intressegemenskap Inledning Säljs in som ett koncept Representation Gemensamma grunder Kostnader Slutsats Källförteckning

6 Förkortningar EU Europeiska Unionen IL Inkomstskattelag (1999:1229) KP Konsumentkooperationens pensionsstiftelse KTP Kooperationens tilläggspension KFO Arbetsgivarförening för kooperativa och idéburna företag och organisationer PRI Försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti Prop Proposition RÅ Regeringsrättens årsbok SOU Statens offentliga utredningar SPFA Svenska Pensionsstiftelsers Förening Stiftelselagen Stiftelselag (1994:1220) Tjänstepensionsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut Tryggandelagen Lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m m 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Pension brukar jämställas med uppskjuten lön och anses vara en av grundpelarna i ett välfärdssamhälle. Det är en trygghet för de som slutar arbeta då pensionen ersätter den inkomst som de tidigare levde på. I Sverige finns tre olika former av pension. Dels den allmänna pensionen som staten betalar ut till alla som arbetar i Sverige, dels tjänstepension som bekostas av arbetsgivaren själv och dels det privata pensionssparandet som varje enskild själv styr över. Den allmänna pensionen bygger på ett system där skyldighet föreligger att betala in arbetsgivaravgifter och egenavgifter, medan tjänstepensionen tvärtom utgör ett frivilligt institut det finns ingen lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att bekosta tjänstepension för sina anställda. Tjänstepensionen är ett viktigt komplement till den allmänna pensionen som för vissa målgrupper kan bli väldigt låg. I denna uppsats behandlas den situation då arbetsgivaren valt att säkerställa tjänstepension till sina anställda genom avsättning till en pensionsstiftelse. Genom avsättning till pensionsstiftelse kan arbetsgivaren trygga tjänstepension i egen regi, det vill säga, direkt i företaget. En pensionsstiftelse är en egen juridisk person och får enligt 9 lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., hädanefter tryggandelagen, endast ha ett ändamål; att trygga arbetsgivarens utfästelser om pension till arbetstagare, såväl nuvarande som tidigare anställda, eller arbetstagares efterlevande. I annat fall rör det sig inte om en pensionsstiftelse. Vanligast är att varje arbetsgivare har sin egen pensionsstiftelse och före år 1968 var detta också den enda form av pensionsstiftelse som var erkänd i svensk rätt. 1 Pensionsstiftelseutredningen som tillsattes år 1954 uppmärksammade emellertid att det vuxit fram pensionsstiftelser som var gemensamma för flera arbetsgivare. Genom införandet av tryggandelagen år 1968 erkändes sedermera gemensamma pensionsstiftelser som års lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. 7

8 institut. Idag förvaltas ca 160 miljarder kronor bara i de största pensionsstiftelserna i Stockholm och Upplands län. 2 De flesta gemensamma pensionsstiftelserna har en intressegemenskap på så vis att arbetsgivarna tillhör samma koncern, men som uppsatsen kommer visa finns även andra intressegemenskaper. Regleringen av gemensamma pensionsstiftelser är dock väldigt knapphändig vilket har lett till att olika former av gemensamma pensionsstiftelser vuxit fram. Bland annat har gemensamma pensionsstiftelser utan intressegemenskap bildats där en administratör startar pensionsstiftelsen med förhoppning att kunna ta ut vinst ur administrationsbolaget. Dessa gemensamma pensionsstiftelser har visat på otaliga problematiska frågeställningar och inte sällan har det varit svårt att avgöra om tryggandet egentligen sker inom ramarna för tryggandelagen. 1.2 Syfte Den knapphändiga regleringen av gemensamma pensionsstiftelser visar att tryggandelagen i första hand utformats för att vara ändamålsenlig för enskilda pensionsstiftelser. Dessutom finns det ingen doktrin eller andra juridiska skrifter på området, varken beträffande enskilda pensionsstiftelser eller gemensamma pensionsstiftelser. För enskilda pensionsstiftelser finns handböcker att tillgå, men för de gemensamma pensionsstiftelserna finns i princip ingenting dokumenterat. Detta trots att de gemensamma pensionsstiftelserna idag förvaltar stora summor kapital. Det övergripande syftet med denna uppsats är att utreda om tryggandelagen utgör ett tillräckligt ramverk för att säkerställa tryggandet av pensionsutfästelser i gemensamma pensionsstiftelser. Om brister i ramverket identifieras är avsikten med uppsatsen att utreda hur regelverket enklast kan anpassas för att vara ändamålsenligt även för gemensamma pensionsstiftelser. En del av denna utredning ska ägnas specifikt åt gemensamma pensionsstiftelser utan intressegemenskap där upplägget grundas på ett vinstintresse. Detta i syfte att utreda om sådana pensionsstiftelser överhuvudtaget utgör en lämplig form av pensionsstiftelse eller bör avskaffas. 2 Länsstyrelsen i Stockholms län, statistik över tjänstepensionsinstitut

9 För att uppnå det övergripande syftet med uppsatsen måste olika problemområden i den gällande rätten identifieras för att visa om, och i sådana fall hur, ramverket brister. Där brister i ramverket identifieras måste sedan utredas om det är möjligt att tillgodose bristerna genom en utökad reglering eller om problemet ligger utanför tryggandelagens tänkta ramverk. För att uppnå det mer specifika syftet måste först skillnaden mellan gemensamma pensionsstiftelser med eller utan intressegemenskap tydliggöras för att sedan utreda om problematiken skiljer sig så pass åt att det är motiverat att skilja på dem i en utredning av tryggandelagens ramverk. Analysen kommer huvudsakligen att ske ur två perspektiv; hur arbetsgivarens intressen bejakas och hur pensionsborgenärernas intressen tillvaratas. Detta för att pensionsstiftelser i grunden är en plattform för arbetsgivaren som, då denne även står hela risken, bör tillerkännas ett visst handlingsutrymme. Det ramverk som tryggandelagen ställer upp anses emellertid syfta till att skydda de som pensionen tryggas åt, pensionsborgenärerna, varför det är motiverat att ta avstamp i en avvägning mellan båda parternas intressen. Eftersom uppsatsen behandlar pensionsstiftelser gemensamma för flera arbetsgivare aktualiseras även ett tredje perspektiv; hur de olika arbetsgivarnas intressen ska tillvaratas om meningsskiljaktigheter uppkommer dem emellan. Detta leder till ytterligare en intressekonflikt som analyseras i uppsatsen, nämligen förhållandet mellan majoritetens och minoritetens intressen. 1.3 Metod I uppsatsen analyseras ett område som behandlats mycket knapphändigt i förarbeten, doktrin och andra rättskällor. Detta medför att uppsatsen utgår från en rad olika källor, varav några ovanliga för juridiska framställningar. Uppsatsen är emellertid så långt möjligt författad enligt en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att gällande rätt fastställts och de lege ferenda-resonemang förts med utgångspunkt i befintliga rättskällor. 3 På grund av bristen på tillgängliga rättskällor vilar uppsatsen dock i delar på intervjuer, så kallad kvalitativ forskningsmetod, 4 och till viss del även andra källor så som hemsidor och årsredovisningar som kan anses vara något oortodoxa rättskällor. 3 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Carlsson, Kvalitativa forskningsmetoder, s 25. 9

10 Intervjuerna som genomförts har varit semistrukturerade där uppsatsämnet diskuterats i stort men med särskild utgångspunkt i vissa för uppsatsen relevanta frågor. 5 Intervjuer har gjorts med Mikael Wiman, länsassessor på Länsstyrelsen i Stockholm, Annette Tiljander, nuvarande VD för Konsumentkooperationens pensionsstiftelse för företag och organisationen inom folkrörelserna och kooperationen, hädanefter KP, samt ordförande i Svenska Pensionsstiftelsers Förening, hädanefter SPFA, och Ulf Redemo, senior konsult på PRI men intervjuad som privatperson. Mikael Wiman har arbetat som stiftelsespecialist på Länsstyrelsen i Stockholm sedan 1999 och har under dessa år handlagt många tillsynsärenden gällande pensionsstiftelser och deltagit i olika utredningar av berörda lagar. Annette Tiljander har som VD för KP kunskap om hur en gemensam pensionsstiftelse fungerar i praktiken. Dessutom var det Kooperativa Förbundet som väckte frågan om gemensamma pensionsstiftelser, vilket var den faktiska grundstenen för att lagstiftaren öppnade upp för konceptet år Hon har även en gedigen kunskap om gemensamma pensionsstiftelser utifrån sitt ordförandeskap i SPFA. Ulf Redemo har arbetat med olika frågor kring pensionsstiftelser i över 30 år och är ordförande i flera pensionsstiftelser. Utöver intervjuerna har stöd även hämtats från andra mindre vanliga källor så som gemensamma pensionsstiftelsers hemsidor, årsredovisningar och stadgar samt föreläsningar om pensionsstiftelser. Då stöd har funnits i rättskällor har de dock premierats. Här bör dock uppmärksammas att de förarbeten som använts i flera fall är väldigt gamla, men på grund av att någon större utredning inte gjorts av tryggandelagen sedan införandet 1968 har de trots allt bedömts relevanta för de lagrum som kvarstår oförändrade. Vidare, på grund av att det inte finns någon doktrin på området, har handböcker använts för att komplettera denna brist. Då handböcker är utformade till praktiker i större utsträckning än doktrin har de hanterats källkritiskt för att undvika att författarnas personliga åsikter ses som vägledande även i en juridisk text. 1.4 Disposition och avgränsningar I den första delen av uppsatsen diskuteras den ställning som de gemensamma pensionsstiftelserna har idag. Detta sker genom en redogörelse för den kontext de figurerar i, nämligen de övriga godtagbara tryggandeformerna, utifrån ett de lege lata- 5 Gillham, Forskningsintervjun, s 103 ff. 10

11 perspektiv. I denna del kommer även enskilda pensionsstiftelser att beskrivas. I den senare delen analyseras problematiken kring gemensamma pensionsstiftelser ur ett de lege ferenda-perspektiv för att påvisa var lagstiftningen brister och utreda om den möjligen skulle kunna anpassas för att tillgodose aktuella krav. Detta för att ha en god grund för slutsatsen om tryggandelagen uppfyller ett säkert ramverk för tryggandet av pensionsutfästelser i gemensamma pensionsstiftelser eller vilka ändringar som krävs. Slutligen utreds gemensamma pensionsstiftelser utan intressegemenskap enskilt för att visa hur stora skillnader som finns jämfört med gemensamma pensionsstiftelser med intressegemenskap och vilken betydelse detta har för såväl arbetsgivarna som pensionsborgenärerna. Därefter presenteras en slutsats där författaren tar ställning till vad som framkommit under utredningen i uppsatsen. Trots att god dokumentation och utredning redan finns gällande enskilda pensionsstiftelser redogörs för deras funktion i uppsatsen. Syftet med detta är att ge läsaren den grund som krävs för att kunna sätta sig in i den senare utredningen av gemensamma pensionsstiftelser. Det är även nödvändigt då varje företags andel, i uppsatsen benämnt fack, i gemensamma pensionsstiftelser hanteras som en enskild pensionsstiftelse. Många lagrum som berör enskilda pensionsstiftelser används således analogt. 6 Då syftet med uppsatsen är att utreda tryggandelagen, den civilrättsliga lagstiftningen av pensionsstiftelser, berörs inte den skatterättsliga regleringen av pensionsstiftelser annat än då det är påkallat för att uppnå syftet med uppsatsen. Analysen kommer huvudsakligen ske ur ett nationellt perspektiv då pensionsstiftelser är ett institut som är unikt för Sverige. Den EU-rättsliga regleringen kommer dock att i viss mån aktualiseras på grund av dess inflytande genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, hädanefter tjänstepensionsdirektivet. 1.5 Utgångspunkter Då det är tryggandelagen som ställer upp ramverket för pensionsstiftelser är det även tryggandelagen som är utgångspunkt för de resonemang som förs i uppsatsen. Regleringen av pensionsstiftelser kompletteras dock i vissa fall med lagregler av övriga 6 SOU 1965:41 s

12 stiftelser vilket medför att även stiftelselagen (1994:1220) kommer att beröras i vissa delar. På samma sätt som stiftelselagen berörs på grund av associationsformen kommer även annan reglering av tjänstepensioner att aktualiseras. Främst gäller detta tjänstepensionsdirektivet som nämnts under föregående rubrik. Resonemangen i uppsatsen bygger som tidigare beskrivits på en avvägning mellan arbetsgivarens handlingsutrymme och arbetstagarnas intresse av en säkerställd pension. Diskussionen om arbetsgivarnas handlingsutrymme baseras dels på synen av arbetsgivaren som grundare av det företag som tryggar pensionen och behovet för arbetsgivaren att kunna fatta operativa beslut för sitt företag, dels av det faktum att det är arbetsgivaren som har det slutgiltiga ansvaret för arbetstagarens pension då den tryggas i en pensionsstiftelse tillskillnad från om arbetsgivaren istället valt pensionsförsäkring. Avvägningen gentemot arbetstagarnas intresse av en säkerställd pension följer av att det är arbetstagarnas säkerhet som är syftet bakom tryggandelagen. 12

13 2 Godtagbara tryggandeformer 2.1 Inledning Ett avtal om pension pensionsutfästelse ingås ofta i samband med att en anställning börjar och löper sedan till dess att arbetstagaren tagit ut all sin pension. På grund av den långa tidsaspekt som föreligger har lagstiftaren ansett det vara av stor betydelse att pensionen säkerställs tryggas på ett godtagbart sätt. 7 I socialförsäkringsbalken (2010:110) framgår vad som utgör allmän pension enligt svensk rätt, däremot finns ingen definition av vad som utgör tjänstepension. Istället är det de skatterättsliga reglerna som avgör om det rör sig om tjänstepension eller inte. För att det ska anses vara en tjänstepension krävs att tryggandekostnaden är avdragsgill. 8 Enligt 28 kap 3 inkomstskattelagen (1999:1229), hädanefter IL, finns fyra tryggandeformer som medger avdragsrätt; pensionsförsäkring, kontotryggande 9, avsättning till ett utländskt tjänstepensionsinstitut eller avsättning till en pensionsstiftelse. Det finns inga tvingande civilrättsliga regler om hur tryggandet ska ske, men däremot regleras detta ofta i kollektivavtal. 10 Nedan följer en kort redovisning av de fyra godtagbara tryggandeformer som idag finns i Sverige för att placera pensionsstiftelser, som institut, i sin rätta kontext. 2.2 Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring genom premiebetalning utgör idag den vanligaste tryggandeformen. 11 Till skillnad från pensionsstiftelser och kontotryggande, sker inte tryggandet i arbetsgivarens egen regi. Pensionsförsäkringar tillhandahålls av livförsäkringsbolag och försäkringsföreningar. 12 Arbetsgivaren tecknar pensionsförsäkringen och betalar löpande premien för arbetstagarens räkning. Genom att premien betalas in övergår ansvaret från arbetsgivaren till försäkringsbolaget Prop 2004/05: 165 s SOU 2004:101 s Begreppet utreds under rubrik SOU 2014:57 s DS 2013:35 s 42 f. 12 Lindgren, Pension i anställningen handbok, s Palm, Pensionsstiftelser, s

14 Försäkringbolagens verksamhet regleras i försäkringsrörelselagen (2010:2043), hädanefter FRL, och är till stor del styrd av EU-rätten genom Solvens II-reglerna och tjänstepensionsdirektivet. För att få driva försäkringsverksamhet krävs att tillstånd utfärdas av Finansinspektion enligt 2 kapitlet FRL. Finansinspektionen utövar även ständig tillsyn över försäkringsbolagen. Den strikta tillsyn som råder över försäkringsbolag medför en stor säkerhet för pensionsborgenären. För arbetsgivaren är pensionsförsäkring att föredra främst ur ett administrativt perspektiv eftersom ansvaret lämnas över till försäkringsbolagen Skuldföring i balansräkningen i förening med kreditförsäkring Ett annat sätt för arbetsgivaren att trygga pension för sina anställda är genom en skuldföring i balansräkningen, så kallat kontotryggande. Skuldföringen ska enligt 5 tryggandelagen motsvara pensionsutfästelsen enligt en allmän pensionsplan för arbetstagare med bestämmande inflytande i bolaget, men för övriga arbetstagare finns ingen begränsning av vilka pensionskostnader som får skuldföras. För att pensionsutfästelsen ska anses tryggad och medge avdragsrätt krävs även att arbetsgivaren upptar en kreditförsäkring eller förenar redovisningen av pensionsskulden med viss borgen. 15 Pensionsskulden ska beräknas i enlighet med Finansinspektionens försäkringstekniska grunder (FFFS 2007:24) eller enligt grunderna för den aktuella pensionsplanen. PRI är den enda aktör på den svenska marknaden som erbjuder den aktuella typen av kreditförsäkring. 16 Skulle arbetsgivaren hamna på obestånd betalar PRI av skulden genom att köpa in motsvarande pensionsförsäkringar. 17 På så sätt utgör kontotryggande förenat med kreditförsäkring både ett starkt skydd för arbetstagaren och en fördel för arbetsgivaren som fritt kan förfoga över pensionskapitalet i sin verksamhet. Möjligheten att säkra sina pensionsutfästelser genom kontotryggande är inte beroende av bolagsform utan finns för alla arbetsgivare. 18 Oftast förekommande är emellertid att de stora industriföretagen utnyttjar denna möjlighet. 14 Lindgren, Pension i anställningen handbok, s Lindgren, Pension i anställningen, handbok, s Palm, Pensionsstiftelser, s Lindgren, Pension i anställningen, handbok, s Lindgren, Pension i anställningen, handbok, s

15 2.4 Överföring till utländska tjänstepensionsinstitut Avsättning till utländska tjänstepensionsinstitut som likställs med svenska pensionsstiftelser enligt 39 kap 13 c IL infördes år 2005 som en godtagbar form av pensionstryggande. Regleringen var en försiktighetsåtgärd för att undvika diskrimineringsfall på EU-nivå. Denna tryggandeform kommer dock inte beröras närmare då den idag är i stort sett obefintlig Pensionsstiftelser Pensionsstiftelser erbjuder arbetsgivare en möjlighet att trygga tjänstepension i egen regi. Genom avsättningar från arbetsgivaren till pensionsstiftelsen byggs stiftelsens egna medel upp som sedan fungerar som en pantsäkerhet för arbetstagarens fordran på grund av pensionsutfästelsen. Så snart medlen är avsatta kan de nämligen inte tas ut för annat än pensionskostnader. Eftersom en pensionsstiftelse utgör en egen juridisk person kan resurserna inte heller tas i anspråk för arbetsgivarens skulder. Då arbetsgivaren utfäst pensionen är det också arbetsgivaren som är skyldig att betala ut mellanskillnaden för det fall att pensionsstiftelsens medel inte skulle motsvara pensionsutfästelsen. Någon ansvarsövergång sker alltså inte gentemot arbetstagaren, däremot har styrelsen i pensionsstiftelsen det yttersta ansvaret för kapitalförvaltningen. 20 Tillsynen utövas av länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt säte. 21 Idag finns det sju länsstyrelser med tillsynsansvar över pensionsstiftelser. 22 För pensionsstiftelser med minst 100 destinatärer, så kallade 9a -stiftelser, utövar Finansinspektionen dessutom tillsyn över placeringarna. För sådana pensionsstiftelser finns, likt för försäkringsbolagen, särskilda regler som måste följas. 23 Precis som vid kontotryggande står möjligheten att bilda en pensionsstiftelse öppen för alla som driver näringsverksamhet. Dock måste uppmärksammas att de som driver sin verksamhet i enskild firma, handels- eller kommanditbolag inte kan trygga sin egen pension i en pensionsstiftelse eftersom de inte anses som anställda i sina rörelser. 19 Prop 2005/06:22 s Lindgren, Pension i anställningen, handbok, s 69 ff. 21 Se 31 tryggandelagen. 22 Se 4 b stiftelseförordningen (1995:1280). 23 Se 31 tryggandelagen. 15

16 Däremot kan sådan arbetsgivare starta en pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser till sina anställda Palm, Pensionsstiftelser, s 128 f. 16

17 3 Drift av pensionsstiftelser i enlighet med tryggandelagen 3.1 Historisk bakgrund Innan tryggandelagens tillkomst fanns det flera olika former av enskilda pensionsstiftelser. Det talades framförallt om två huvudformer; bundna pensionsstiftelser som följde 1937 års lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser och fria pensionsstiftelser som bildats utan stöd i lag. 25 De fria pensionsstiftelserna var flera till sitt slag. Det fanns beredandestiftelser som betalade ut pension direkt till arbetstagare och som i vissa fall även kunde utfästa pension. De andra två formerna som fanns var realstiftelser, som liksom dagens pensionsstiftelser förvaltade kapital, och reversstiftelser vars enda tillgångar var reversfordringar på arbetsgivaren. De båda formerna fungerade till stor del enligt dagens regler, om än mycket friare. Eftersom pensionsstiftelserna inte reglerades närmare fanns inget krav på att arbetsgivaren skulle ställa ut säkerhet för sina pensionsfordringar och hela konceptet var därför till stor del osäkert för pensionsborgenären. Pensionsutredningen som tillsattes 1954 uppmärksammade detta. När tryggandelagen trädde i kraft 1968 avskaffades därför dessa olika former och den nya lagen tillät enbart realstiftelser som uppfyller betydligt fler krav på säkerhet än tidigare. 26 Nedan följer en redogörelse av pensionsstiftelsens funktion, hur den bildas och den fortlöpande hanteringen. Redogörelsen kommer att beakta pensionsstiftelser enligt 1968 års lag, såväl enskilda som gemensamma. 3.2 Bildandet av en pensionsstiftelse Pensionsstiftelser grundas av arbetsgivare med det uteslutande ändamålet att trygga utfästelser om pension till arbetstagare eller deras efterlevande, 9 tryggandelagen. Med arbetstagare förstås både nuvarande och tidigare anställda. 27 Då det är arbets- 25 Prop 1967:83 s 40 ff. 26 Prop 1967:83 s 42 ff. 27 Kihlström, Pensionering direkt i företaget, s

18 givaren som grundar stiftelsen upprättas stiftelseurkunden i ett styrelseprotokoll hos arbetsgivaren. 28 I protokollet ska stiftelsens ändamålsbeskrivning, inom vilken destinatärskrets stiftelsen kan trygga pensioner, ingå. Destinatärkretsen kan enligt 10 tryggandelagen utgöra endast en särskild grupp av de anställda eller alla anställda och deras efterlevande. En destinatär är sålunda en person som träffas av stiftelsens ändamålsbeskrivning, till skillnad mot en pensionsborgenär som är en destinatär som har fått en konkret utfästelse om pension. Vidare bör i protokollet framgå stiftelsens grundkapital samt revisor. 29 För gemensamma pensionsstiftelser ställs ett särskilt krav på att redan i stiftelseurkunden upprätta särskilda grunder gällande gemenskapens tillgångar och skulder. Detta för att på ett tydligt sätt reglera förhållandet mellan de olika arbetsgivarnas fack i stiftelsen. I förarbetena diskuterades om det även borde finnas krav på hur fördelningen av stiftelsens avkastning skulle göras i stiftelseurkunden. Departementschefen var dock inte beredd att uttala sig till förmån för någon fördelningsmetod. Frågan om hur avkastningen ska fördelas åligger därför styrelsen för den gemensamma pensionsstiftelsen. 30 I samband med upprättandet av stiftelseurkunden ska även stiftelsens stadgar utformas och bifogas styrelseprotokollet. I stadgarna ska, åtminstone, stiftelsens namn, organisationsnummer, ändamål och stiftelsestyrelsens komposition ingå. 31 Beträffande val till stiftelsestyrelsen finns tvingande regler i 16 tryggandelagen som stadgar att arbetsgivare och destinatärer vardera ska utse lika många ledamöter. 3.3 Pensionsutfästelsen Pensionsutfästelsen är arbetsgivarens löfte om pension till arbetstagaren och grunden för den fordran som arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren att utfå sin pension. Som tidigare nämnts finns det inget lagstadgat krav på att arbetsgivaren ska utfästa tjänstepension. Däremot regleras rätten till tjänstepension ofta i kollektivavtal. Det är ett avtal knutet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, pensionsstiftelsen i sig intar alltså 28 Palm, Pensionsstiftelser, s Palm, Pensionsstiftelser, s 147 f. 30 Prop 1967:83 s 125 f. 31 Palm, Pensionsstiftelser, s 142 ff. 18

19 inget partsförhållande i avtalet. 32 Detta är viktigt av den anledningen att det är arbetsgivaren som svarar för att den utfästa pensionen tillkommer arbetstagaren. Enligt 1 2 st tryggandelagen framgår nämligen att förbehåll om att pension ska utgå endast i den mån stiftelsens medel räcker inte gäller. På dessa grunder har Regeringsrätten sedermera underkänt en pensionsstiftelses existens. 33 Domslutet motiverades med att då förbehållet inte är giltigt urholkas hela utfästelsen, vilket i sin tur innebär att det inte föreligger en pensionsstiftelse enligt 9 tryggandelagen. Därutöver finns även ett krav på att pensionsutfästelsen måste ange storleken på den pension som ska utbetalas. Storleken kan anges antingen som ett månatligt belopp eller som ett visst kapitalvärde. 34 Några särskilda formkrav för pensionsutfästelsen finns inte enligt tryggandelagen, utfästelsen kan således vara såväl skriftlig som muntlig. Emellertid är pensionsutfästelser i princip alltid skriftliga, vilket är till både pensionsborgenärens och arbetsgivarens fördel. Framförallt bör utfästelsen vara skriftlig för att den skatterättsliga avdragsrätten ska kunna styrkas, 35 men givetvis också för att i största mån undvika framtida tvister. Däremot uppställer tryggandelagen krav på att utfästelsen ska vara oantastbar. Kravet infördes i samband med skapandet av tryggandelagen och var en kodifiering av arbetsgivarnas praxis. 36 Med oantastbar ska enligt departementschefen förstås att pensionsborgenären har en ovillkorlig rätt att tillgodogöra sig den pension som han intjänat under sin anställning hos arbetsgivaren. 37 Eftersom pensionsutfästelsen utgör ett avtal om pension mellan arbetsgivaren och den anställda ser reglerna kring utfästelserna inte annorlunda ut för gemensamma pensionsstiftelser. 3.4 Avsättning till pensionsstiftelse För att arbetsgivarens utfästelse om pension ska anses tryggad enligt tryggandelagen krävs att en avsättning till pensionsstiftelsen görs i samband med utfästelsen. Eftersom arbetsgivarens ansvar inte kan begränsas till stiftelsens förmögenhet finns inte heller något krav på att hela beloppet motsvarande utfästelsen måste överföras. Det är upp till arbetsgivaren att besluta om hur och när han vill göra avsättningarna. Till skydd för 32 Lindgren, Pension i anställningen, handbok, s RÅ 2006 ref Kihlström, Pensionering direkt i företaget, s Kihlström, Pensionering direkt i företaget, s 45 f. 36 Prop 1967:83 s Prop 1967:83 s

20 pensionsborgenärerna finns dock ett krav på arbetsgivaren att, för det fall att avsättningarna inte motsvarar utfästelsen, redovisa mellanskillnaden i balansräkningen Stiftelsens förvaltning Inledning Som nämnts tidigare har stiftelsestyrelsen det yttersta ansvaret för förvaltningen av stiftelsen. En restriktiv syn på begreppet förvaltning skulle endast inbegripa kapitalförvaltningen, men jag anser det vara av stor vikt att presentera samtliga uppgifter som åligger styrelsen för att grundligt beskriva hur en pensionsstiftelse drivs. Förvaltningen kan för tydlighetens skull delas upp i tre delar; förvaltningen under uppstartningsstadiet, den fortlöpande förvaltningen och förvaltningen vid extraordinära situationer Uppstartningsstadiet Under uppstartningsstadiet åligger det styrelsen att samla in uppgifter om arbetsgivarens pensionsutfästelser och kontrollera ägandeandelar. Detta för att konstatera om det föreligger några utfästelser inom stiftelsen ändamål, hur röstvärdet är fördelat samt om stiftelsen tryggar en utfästelse till en huvuddelägare eftersom tillsynsmyndigheten i sådana fall ska förordna en styrelseordförande Den fortlöpande förvaltningen Till stiftelsestyrelsens normala göromål räknas kapitalförvaltningen, prövning av rätt till gottgörelse samt expediering då rätt föreligger och sköta den löpande rapporteringen till myndigheter. 40 Beträffande kapitalförvaltningen gäller enligt 10 a tryggandelagen att stiftelsens tillgångar ska vara placerade på ett nöjaktigt sätt. Någon närmre precisering av kravet finns inte, men målet med förvaltningen är naturligtvis att tillgångarna på bästa sätt ska säkerställa arbetsgivarens pensionsutfästelser; pensionsstiftelsens ändamål. Med nöjaktig placering måste vidare förstås att placeringarnas säkerhet bör ges företräde 38 Lindgren, Pension i anställningen, handbok, s Palm, Pensionsstiftelser, s Palm, Pensionsstiftelser, s

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2016-01-26 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar Betänkandet SOU 2015:68 Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22 Kommittédirektiv Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag Dir. 2012:22 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Trollhättan den 27 augusti 2012 FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Om Du har fordran på pension eller annan rätt till ersättning ur pensionsstiftelsen är

Läs mer

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) 2016-01-29 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-14426 Skatte- och tullavdelningen (Anges alltid vid svar) Enheten för inkomstskatt och socialavgifter 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2005:1170 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN

PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN PRI Pensionstjänst AB och Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) FPG/PRI ETT FINANSIERINGSALTERNATIV INOM ITP-PLANEN Ett finansieringsalternativ för ITPs ålderspension När företaget självt ansvarar för

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 45

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 45 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 45 Målnummer: 562-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2001-11-14 Rubrik: Lagrum: Ett moderbolag har i samband med överflyttning av delar av sin verksamhet och därtill

Läs mer

Uppdaterad 2013-01-14 1 STIFTELSER

Uppdaterad 2013-01-14 1 STIFTELSER Uppdaterad 2013-01-14 1 STIFTELSER Stiftelsen som juridisk form har gamla anor i Sverige. Under århundradens lopp har det anslagits betydande förmögenheter framför allt till förmån för sjuk- och fattigvård

Läs mer

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning

Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan Informationsmaterial 1 (7) Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Yttrande över Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Yttrande över Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 2007-01-19 Lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Utfärdad: 1967-06-09 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1124 A llm än na be st äm m el se r 1 Tryggande genom stiftelse eller skuldföring

Läs mer

MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda

MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda MARCUS WALLENBERGS 70ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab och Scaniaanställda Handlaggare Datum utgavs Sida CHLM Lars Magnusson, 013 18 22 92 20100101 6 1 (2) Fordelning Arende PRINCIPER OCH RIKTLINJER MARCUS

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 47

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 47 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 47 Målnummer: 3311-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2007-06-20 Rubrik: Beskattningskonsekvenser vid förtida överföring av medel till pensionsstiftelse. Förhandsbesked

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 04-7558-001 103 33 STOCKHOLM. Delbetänkandet SOU 2004:101 Genomförande av tjänstepensionsdirektivet(dnr Fi2004/4580)

Finansdepartementet FI Dnr 04-7558-001 103 33 STOCKHOLM. Delbetänkandet SOU 2004:101 Genomförande av tjänstepensionsdirektivet(dnr Fi2004/4580) 2005-01-18 oéãáëëî~ê= Finansdepartementet FI Dnr 04-7558-001 103 33 STOCKHOLM Delbetänkandet SOU 2004:101 Genomförande av tjänstepensionsdirektivet(dnr Fi2004/4580) Allmänna synpunkter Finansinspektionen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län KS 10 10 OKT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ekstedt Annica Malmberg Jan Datum 2012-09-27 Diarienummer KSN-2012-0855 Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:1278 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom

F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom Bilaga B STADGAR l Namn Stiftelsens namn skall vara FFNS' STIFTELSE FöR FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING (F-Stiftelsen). 2 Ändamål F-Stiftelsens ändamål skall vara att genom dels de medel som erhålles

Läs mer

Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. produktinformation

Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. produktinformation Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring produktinformation En arbetsgivare kan trygga kollektivavtalade förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. Följande pensionsavtal

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 30

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 30 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 30 Målnummer: 121-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-03-10 Rubrik: Lagrum: Pensionsstiftelses skuld avseende gottgörelse till arbetsgivare skall avräknas vid

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete

Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Agerhed 2013-04-28 KS 2012/0636 Kommunfullmäktige Bildande av stiftelser för forskning, utveckling och förebyggande socialt arbete Förslag till

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN TESKEDSORDEN

STADGAR FÖR STIFTELSEN TESKEDSORDEN Inledande bestämmelser 1. KF genom Lars Idermark och The Rausing Trust genom Sigrid Rausing anslår och avskiljer härmed ett belopp om 50 000 kr vardera att avsättas till en stiftelse som skall ha namnet

Läs mer

Kumla kommun ser över pensionspolicy vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet.

Kumla kommun ser över pensionspolicy vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet. Pensionspolicy 1 BAKGRUND KOLLEKTIVAVTALET Kommunens anställda omfattas för närvarande av pensionsavtalet Kollektivavtalad Pension (KAP-KL) och Avgiftsbestämd Kollektivavtalad Pension (A KAP-KL). Anställda

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Den svenska avdragsrätten för pensionskostnader i näringsverksamhet - utifrån en gränsöverskridande situation Lina Thörn

Den svenska avdragsrätten för pensionskostnader i näringsverksamhet - utifrån en gränsöverskridande situation Lina Thörn JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Den svenska avdragsrätten för pensionskostnader i näringsverksamhet - utifrån en gränsöverskridande situation Lina Thörn Examensarbete i skatterätt, 30 hp

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 mars 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 1 december 2008 i mål nr 1570-08, se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 17 december 2013 i

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige; SFS 2015:714 Utkom från trycket den 1 december 2015 utfärdad

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län KS 5 21 NOV 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ekstedt Annica Malmberg Jan Datum 2012-11-06 Diarienummer KSN-2012-0855 Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.; utfärdad den 8 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen (1967:531) om

Läs mer

REKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015

REKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 REKOMMENDATION 17.1 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana

Läs mer

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011

Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens

Läs mer

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse BESLUT 1 (5) Allmänna enheten Länsassessor Annika Oldenburg 08-785 40 09 Datum Beteckning 2004-11-17 2062-04-74446 Styrelsen för Anna Johansson Visborgs Stiftelse Box 12315 102 28 STOCKHOLM Entledigande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:74 Utkom från trycket den 8 februari 2011 utfärdad den 27 januari 2011. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Ideell Förening 1 Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Namn, ändamål och organisation 1 Föreningens namn är

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

S T A D G A R. för TRYGG-STIFTELSEN. Med ändringar beslutade av Trygg-Stiftelsens styrelse den 2 februari 2012 och den 31 maj 2012

S T A D G A R. för TRYGG-STIFTELSEN. Med ändringar beslutade av Trygg-Stiftelsens styrelse den 2 februari 2012 och den 31 maj 2012 1 Bilaga A till Stiftelseurkunden S T A D G A R för TRYGG-STIFTELSEN Med ändringar beslutade av Trygg-Stiftelsens styrelse den 2 februari 2012 och den 31 maj 2012 1 Stiftelsens namn Stiftelsens namn är

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 18

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 18 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 18 Målnummer: 5-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-03-10 Rubrik: Vid bedömning av förutsättningarna för återköp av pensionsförsäkring har premiefri tid hos

Läs mer

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03 Kollektiv 2009-04-03 konsolidering - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor INNEHÅLL FÖRORD 1 KOLLEKTIV KONSOLIDERING 2 Tillämpningsområde 2 Nivå och gränser för kollektiv konsolidering

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna

Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna Slutbetänkande av Tjänstepensionsbeskattningsutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:68 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar

Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Promemoria Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Fi2017/00532/FPM Februari 2017 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext... 4 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Aktuellt på stiftelseområdet

Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Medlemsmöte 16 november 2015 Registreringsplikt för samtliga stiftelser Från och med den 1 januari 2010 ska samtliga stiftelser vara registrerade i stiftelseregistret oavsett

Läs mer

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m.

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m. 101 10 Allmänna avdrag 62 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43, SkU7

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Stiftelseurkund för Stiftelsen Studenthälsan i Umeå.

Stiftelseurkund för Stiftelsen Studenthälsan i Umeå. Sida 1 Ursprungligen fastställda: 1994-09-16 Senast reviderade: 2005-10-18 Stiftelseurkund för Stiftelsen Studenthälsan i Umeå. Styrelsen för den ideella föreningen Studenthälsan i Umeå har beslutat att

Läs mer

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

STADGAR FÖR SVENSK FÖRSÄKRING

STADGAR FÖR SVENSK FÖRSÄKRING STADGAR FÖR SVENSK FÖRSÄKRING antagna vid förbundsmöte den 31 maj 1990 av dåvarande Svenska Försäkringsbolags Riksförbund gällande från och med verksamhetsåret 1991. Ändrade vid förbundsmötena den 6 maj

Läs mer

4 Olika stiftelsetyper

4 Olika stiftelsetyper 33 4 Olika stiftelsetyper Enligt SL indelas stiftelserna i huvudsak i följande typer vanliga stiftelser insamlingsstiftelser kollektivavtalsstiftelser pensions- och personalstiftelser SL gäller för den

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Försäkringstekniska riktlinjer för VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Fastställda av VFF Fondförsäkring ABs styrelse 2013-12-11 1. Tillämpas från Dessa försäkringstekniska riktlinjer gäller från

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 83

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 83 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 83 Målnummer: 4212-04 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2006-11-16 Rubrik: Lagrum: Särskild löneskatt och avkastningsskatt skall inte betalas för arbetsgivares pensionsutfästelse

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR ALECTA PENSIONSFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT

BOLAGSORDNING FÖR ALECTA PENSIONSFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BOLAGSORDNING FÖR ALECTA PENSIONSFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT 1 Firma Bolagets firma är Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt. 2 Ändamål Bolaget har till ändamål för sin verksamhet att såsom direkt försäkring,

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR SÖLVESBORGS FJÄRRVÄRME AKTIEBOLAG

ÄGARDIREKTIV FÖR SÖLVESBORGS FJÄRRVÄRME AKTIEBOLAG U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 3.7.2 Sid 1 (6) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 481/2006/107 2006-12-28 Kf 2006-12-18 182 2016/49 2016-03-21 Kf 2016-03-21 ÄGARDIREKTIV FÖR SÖLVESBORGS FJÄRRVÄRME

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 30 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 30 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 30 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i SJ AB 2015 Härmed kallas till årsstämma i

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 4 Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt När den

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2002:4) om gruppbaserad

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

Förslag till reviderade Föreningsstadgar för Haurida-Vireda Framtidsfiber ekonomisk förening.

Förslag till reviderade Föreningsstadgar för Haurida-Vireda Framtidsfiber ekonomisk förening. Haurida- Vireda Framtidsfiber 2016-03-29 Sida 1 av 5 Förslag till reviderade Föreningsstadgar för Haurida-Vireda Framtidsfiber ekonomisk förening. Bifogas Kallelse till årsstämma 2016-04-17 1 Föreningens

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

33 Ersättningar till anställda

33 Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda, Avsnitt 33 295 33 Ersättningar till anställda Tillämpningsområde Sammanfattning/ definitioner 33.1 RR 29 Ersättningar till anställda I RR 29 behandlas hur ett företag ska redovisa

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 170/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna Sida 1 av 5 Barnfonden Insamlingsstiftelse Organisationsnummer 846003-9020 Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna INSTRUKTION FÖR GENERALSEKRETERAREN MED INSTRUKTION FÖR DEN

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Nr 8 februari Ändringar i stiftelselagen. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO

FÖRBUNDSINFO. Nr 8 februari Ändringar i stiftelselagen. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 8 februari 2010 Ändringar i stiftelselagen Riksdagen har beslutat om ändringar i stiftelselagen vilka trädde i kraft 1 januari 2010. Ändringarna innebär dels

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2012-12-18 KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Bakgrund Det tredje penningtvättsdirektivet, Europaparlamentets

Läs mer

KPA Traditionell Försäkring

KPA Traditionell Försäkring Premiebestämd tjänstepensionsförsäkring med eller utan återbetalningsskydd KPA Traditionell Försäkring produktinformation vem är försäkringsgivare? Försäkringsgivare är KPA Pensionsförsäkring AB (publ),

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer