INTERAKTIONSDESIGN ÄR SOM BÄST NÄR DEN INTE MÄRKS

Transkript

1 EN TIDNING OM KONSTEN ATT UTVECKLA FRAMTIDEN # INTERAKTIONSDESIGN ÄR SOM BÄST NÄR DEN INTE MÄRKS TEMA: GÖR UNDERVERK MED BEFINTLIG TEKNIK QOROS SÅ BYGGS ETT BILMÄRKE FRÅN GRUNDEN FEM VECKORS ARBETE ERSATTES MED ETT KNAPPTRYCK

2 INNEHÅLL # ARTIKLAR I DETTA NUMMER AV FUTURE BY SEMCON 26 Därför behövs robotar med känslor Israeliske forskaren Guy Hoffman har tagit fram en robot som kan reagera på dina känslor och som på så sätt kan utgöra ett mellanting mellan att vara själv och att vara med någon. 2 FUTURE BY SEMCON

3 Webbadress: semcon.se Brev: Future by Semcon, Semcon AB, Göteborg, Sverige. Adressändring: Ansvarig utgivare: Anders Atterling, telefon: , e-post: Projektledare Semcon: Madeleine Andersson, telefon: , e-post: Redaktionell produktion: Spoon, spoon.se. Redaktör: Björn Jansson. Formgivare: Mathias Lövström. Repro: Spoon. Tryck: Trydells Tryckeri, Laholm. ISSN: HÄR ÄR FRAMTIDENS VERKSTADSLÖSNING När Semcon fick uppdraget att ta fram ett system för serviceinformation för Qoros Auto kunde man börja bygga från grunden. En lyxig utmaning när många tillverkare är inlåsta i föråldrade system. 40 ATT RENGÖRA EN BRANDSLANG Allgotech hade en prototyp av en helt ny lösning för hur brandslangar kan rengöras. Semcon stod för utvecklingen och den nya maskinen gör jobbet på en tredjedel av tiden och för en lägre kostnad. 36 TRÄFFA EXPERTERNA PÅ SEMCON I Semcon Brains berättar Jan Hinrich Müller om fordonsdesign, Sara Nilsson förklarar hur tekniken ska hjälpa användarna och konstruktören Mattias Ackeby pratar om hur nya utmaningar får honom att hålla sig uppdaterad och alert. 16 SÅ FÖRLÄNGDES KRAFTSTATIONENS LIV Vattenkraftstationen i Landafors hade nästan 40 år på nacken. Fortum tyckte det var dags att förlänga livslängden och maximera produktionen och bad Semcons ingenjörer om hjälp. LEDAREN Klara, färdiga, optimera I stort sett dagligen överöses vi av nyheter inom teknisk utveckling produkter som kommer att förändra hur vi lever och arbetar, eller som innebär en revolution på det ena eller andra sättet. Ett arbete som ofta hamnar i skymundan är det som läggs på redan existerande produkter. För samtidigt som det är kittlande att exempelvis ta fram en ny elmotor finns det minst lika stora vinster att göra genom att optimera förbränningsmotorn. I detta nummer av Future får vi veta mer om hur man förbättrar det som redan är bra. Vi får veta hur Semconingenjören hjälpte Andritz med ett automatiseringsarbete som gör tre veckors arbete på bara några sekunder. Vi får också reda på hur det går att bygga om en vattenkraftstation från 1976 till att bli högpresterande med dagens mått mätt, och entreprenörerna i Allgotech berättar om hur de med Semcons hjälp tagit fram en banbrytande maskin för rengöring av brandslangar. Vi har också pratat med Guy Hoffman om hur han utvecklar robotar som visar känslor och får veta på vilket sätt sådana robotar kan hjälpa mänskligheten. Dessutom porträtterar vi våra Semcon Brains våra egna experter som tillsammans med sina kollegor utgör vårt bästa skyltfönster för vad vi kan och vad vi står för. 1 MARKUS GRANLUND VD SEMCON FUTURE BY SEMCON

4 FOLK # PERSONER I DETTA NUMMER AV FUTURE BY SEMCON Det kan handla om att använda mindre material, tid eller energi. Så här funderar några av personerna som medverkar i det här numret av Future by Semcon kring optimering och maximering. 22 SIDAN 30 SIDAN kevin phelps, director after sales, qoros auto Vilka produkter i dagens bilar tycker du har den största potentialen att utvecklas till något ännu effektivare i framtiden? Kundupplevelsen! Om vi kan göra informationen om bilen och dess prestanda mer användbar ger det en möjlighet till att använda bilen mer effektivt. Det kräver utveckling av system som omfattar allt från kund och fordon till säljaren och tillverkaren, men slutresultatet blir en större upplevelse trots mindre insats. helen ekelöf, diagnosingenjör, semcon Hur kan servicescheman minska stopptiden för en maskin? Genom att bryta ner konstruktionsritningarna i funktionsgrupper får serviceteknikern en överblick över hela funktionen, och kan på så sätt lösa problemet på en kortare tid. guy hoffman, vice chef för idc media innovation lab Hur skulle vi kunna få större användning av en och samma robot? Travis, min dockningsrobot med högtalare, drivs med en smartphone som ansluts till den. När du ansluter din telefon till den, blir det din robot. Telefonen blir robotens hjärna, vilket innebär att den konstant kan uppgraderas och redan vet mycket om dig. Det här kommer definitivt att bli ett av de sätt att göra robotar mycket kraftfullare utan att behöva utveckla ny programvara för varje robotversion som släpps. 26 SIDAN 4 FUTURE BY SEMCON

5 sara nilsson, interaktionsdesigner, semcon Hur uppdaterar man ett fungerande gränssnitt utan att förvirra användaren? Först måste du förstå användarens mentala bild av systemet. Den logiken måste du behålla; det går till exempel inte att ändra på pedalerna i en bil. Finns en tydlig grafisk profil vill du inte avvika för mycket från den heller. Har du den bilden klar för dig kan du förbättra väldigt mycket och samtidigt få användaren med dig. 35 SIDAN olaf büttner, inköpsoch kvalitetschef på andritz i växjö Produktutveckling utan tekniksprång, är det möjligt? Ja, vi förfinar våra produkter och deras funktionalitet årligen. Arbetet sker i projektform och vi lägger stor tyngd på säkerhetsoch arbetsmiljöaspekten för att underlätta för driftspersonalen. Ett exempel är för äldre befintliga torkar. Vi har utvecklat en automatisk utmatning vid banbrott, något som operatören tidigare var tvungen att göra för hand. 36 SIDAN peter gartmark, gruppchef produktionsutveckling, semcon Vilka oväntade tidstjuvar hittar man i en klassisk produktionslinje? Att det inte finns tillräckligt med verktyg på en station där flera arbetar. Om det bara finns ett exemplar av ett verktyg som flera behöver innebär ju det att en av dem får stå och vänta tills den andra är klar. robert bronegård, project supervisor, fortum Vilka underhållsinsatser påverkar vatten kraft stationens effekt mest? Vi har ett lokalt datoriserat övervakningssystem där vi kan se hur allt funkar. Kan vi lära oss varför saker händer då kan vi välja att lägga fokus på det i vårt underhållnings program. Vi kan hitta de här sakerna innan de larmar. 16 SIDAN SIDAN 13 FUTURE BY SEMCON

6

7 Innovationer flyttar fram gränserna för vad ny teknik kan göra. Men framtidens vinnare kan vara de som helt enkelt förbättrar det de redan har. Utmaningen är att göra mer fast med mindre. TEXT MARCUS OLSSON

8 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE Vår forskning visar att more out of less är en av lösningarna på många av framtidens utmaningar. Hur gör man mer av mind re? Steve Evans, Cambridge University, Storbritannien Klick! Psssch...! Kapsylen dras upp på toppen av glasflaskan. Små bubblor hoppar ur den lilla öppningen och innehållet töms. Denna händelse sker på oräkneliga platser runtom på jorden i exakt detta ögonblick. En läsk öppnas och någon dricker den. Exempelvis säljs 1,8 miljarder olika Coca- Cola-drycker varje dag. Det är fler än läsk i sekunden. Företaget säljer för 35 miljarder euro årligen. Men de hade kunnat göra mer. Med mindre. Precis som många andra företag i alla tänkbara branscher. Nyckeln till framgång kan vara att förfina befintlig teknik. I en tid när många fokuserar på helt ny teknik kan framtidens vinnare vara de som satsar på effektiviseringar. Vår forskning visar att more out of less är en av lösningarna på många av framtidens utmaningar, säger professor Steve Evans på Cambridge University i Storbritannien. Han är chef för EPSRC Centre for Innovative Manufacturing in Industrial Sustainability. Hur gör man mer av mindre? Det är vad vi forskare kallar effektivitet eller ekoeffektivitet, vilket förutsätter att vi inte ska förändra våra produkter eller fabriksteknologier radikalt. Lösningen är inte alltid att titta på konkurrenterna, branschledarna eller att hitta nästa stora teknologiska genombrott. Vi måste ställa oss frågan: Hur långt kan vi nå med det vi redan har? ASTRA ZENECA är världens sjunde största läkemedelsföretag sett till intäkter. Företagets anläggning i Södertälje stod förra året för en produktion till ett exportvärde av 4,4 miljarder euro. Det motsvarar mer än tre procent av all Sveriges export. Precis som alla sina konkurrenter jobbar Steve Evans på Cambridge University i Storbritannien. Foto: Matti Immonen. Astra Zeneca med att optimera produktionen. Vi har inte jagat någon ny teknik, utan vi har jobbat med att förfina det vi redan har, säger Peter Alvarsson, som är Head of Operational Excellence & Lean. Vi har i första hand inte bytt några maskiner och vi har inte automatiserat dem, utan vi har förbättrat hur vi använder maskinerna. Företaget hade tidigare låg utnyttjandegrad på sina tillverkningsmaskiner, många stopp i produktionen och tidsförluster på grund av det. Sedan 2003 arbetar man med lean-metodiken i sin tillverkningsprocess. Genom att se över våra arbetssätt har vi minskat förlusterna i både materialflöde och maskinutnyttjande. Till exempel genom mer standardiserat arbete och ställtidsreduktion för produktbyten. Vi har reducerat ställtiderna med mellan 75 och 90 procent. Det 8 FUTURE BY SEMCON

9 Astra Zeneca jobbar sedan 2003 med lean-metodiken i sin tillverkningsprocess. Det har minskat antalet stopp i produktionen och ökat nyttjande graden. Foto: Colourbox. som tog tio timmar förr tar en och en halv timme i dag. Ett exempel är produktbyten vid packningen av inhalatorn Turbuhaler som tog fyra timmar förr, och nu är vi nere på bara en timme. Peter Alvarsson hämtar en jämförelse från sportvärlden. Det handlar om att vara mer synkroniserade och koordinerade. En liknelse är när servicepersonalen i depån byter däcken på en Formel 1-bil. Alla vet vad de ska göra, de har egna roller, de är samspelta och de springer inte runt huller om buller. Vi började se över roller för att ta reda på hur man gör olika saker på smartaste sätt. Det handlar om samspelet mellan människa, material och maskin. Astra Zenecas anläggning i Södertälje är en av världens största läkemedelsfabriker. Där arbetar personer med bland annat produktion, förpackning och kvalitetskontroll. Företaget har olika produkter inom områdena aktiva substanser, flytande beredningar, tabletter, kapslar och inhalatorer. Under perioden minskade kostnaderna med ungefär 40 procent. Samtidigt har produktionen av Turbuhaler, som är en av företagets viktigaste produkter, ökat från till enheter per år och anställd. VID SIDAN AV miljardsatsningar på ny teknik och nya produkter har företaget årligen återinvesterat mellan 50 och 70 miljoner euro i de egna fabrikerna. Den stora innovationen ligger i själva läkemedlen, inte direkt i vår produktion. Vad vi har gjort de senaste åren är att bli mer av en industri. Förr sa man lite elakt att läkemedels tillverkningen bara är ett uppskalat labb, säger Peter Alvarsson. Inspiration har kommit från andra branscher än de som sysslar med läkemedel. Andra industrier som har varit konkurrensutsatta längre jobbade smartare och med mer involvering från medarbetarna i sitt förbättringsarbete. De skapade en ny företagskultur som vi ville ta efter. Läkemedelsindustrin har varit omogen och inte så konkurrensutsatt tidigare. Vi startade den här processen för att vi ville göra saker annorlunda och bättre, inte för att vi hade något tryck utifrån. I dag är det större konkurrens och då har det såklart varit en fördel att vi var tidigt ute. LASTBILSTILLVERKAREN SCANIA, som också finns i Södertälje, har blivit en viktig samarbetspartner. De är omvittnat duktiga på att arbeta med lean-metodiken. Genom bra kontakter, samarbeten och några nya chefer, som tidigare har arbetat hos Scania, jobbar vi ännu mer strukturerat med lean numera, säger Peter Alvarsson och fortsätter: Vi har själva uttryckt det som more for less om hur vi vill arbeta. Vi ska växa och få ut mer av våra anläggningar genom att använda oss av det vi redan har och jaga bort förluster och slöseri. Det handlar inte om att bygga om och använda nya tekniker, utan mer om arbetssätt och ledarskap. Andra läkemedelsföretag tänker likadant FUTURE BY SEMCON

10 EXPERTEN Magnus Persson Titel: Senior Engineer Production Management Kontor: Semcon Sverige Magnus Persson om hur mindre väntan ger ökad vinst En störningsfri produktion utan trånga sektorer är målet i de flesta verksamheter. Men alla drabbas någon gång av problem som kräver akuta åtgärder. Att ständigt arbeta för att eliminera flaskhalsar och hitta förlustområden innan problemen blir akuta, ökar både kontrollen och driftsäkerheten. TEXT FLORENCE OPPENHEIM FOTO LARS ARDARVE Magnus Persson arbetar med produktionsutveckling på Semcon i Göteborg. Han har lång erfarenhet av förbättringsarbete inom industrin och tar hjälp av en mängd olika metoder och verktyg för att eliminera förluster och standardisera arbetssätt. Men det är lika viktigt att också skapa lärande organisationer där goda exempel sprids vidare. Ett av de stora förlustområdena inom industrin är materialförsörjning, säger Magnus Persson. Det finns verksamheter med produkter bestående av tals artiklar som inte levereras färdigsorterade till produktionen och där medarbetarna lägger mycket tid på att leta efter material helt i onödan. Daglig styrning där man bland annat löser problem innan de kommer ut i produktionen är ett annat område med stor förbättringspotential, liksom balansering i produktionsflödet. Att få till en väl balanserad produktion där ingen behöver stå och vänta eller tvingas till att lägga upp buffertar, är en viktig ingrediens i ett effektivt produktionsflöde. Kärnfrågan för kunderna är oftast att man mer generellt vill förbättra sin lönsamhet, eller att man vill förbättra sina ledtider eftersom man inte hinner leverera enligt de kontrakt man har med slutkunderna. Att ta fram en helt ny produkt eller produktionsmiljö, eller att analysera hela processen från marknad till slutkund, är andra områden. Jag har jobbat mycket med projekt där både nya produkter och nya kapacitetsmål ingår men också med rationaliseringar av olika slag, till exempel likriktning av komponenter för att minimera antalet artiklar i produktion. Ett nytt uppdrag börjar alltid med en nulägesanalys enligt en beprövad industriell metodik. Magnus Persson definierar, mäter och dokumenterar alla aktiviteter, layouter och utrustning i verksamheten, för att få en mätbar modell och förstå värdet i olika delar. Mitt arbete handlar mycket om att identifiera värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter i produktionsarbetet och dess processer. Det kan till exempel innebära att man ser över hur man använder sina arbetsstationer, utrustningar och lokaler. Analysen sammanställs i en mätbar modell, som ligger till grund för en behovsanalys och en målbild över vad kunden vill uppnå. Med hjälp av kundens målbild och nulägesanalysen kan jag definiera och komma med förslag på lösningar som kunden ska ta ställning till. Ofta finns jag med i arbetet även i planeringsfasen och i realprojekten där de förbättringar som kunden beslutar om ska genomföras, säger Magnus Persson FUTURE BY SEMCON

11 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE Plötsligt klarar man av att möta nya krav som tidigare var omöjliga eftersom kostnaden var för hög eller för att försörjnings kedjan var för lång, långsam eller komplicerad. Mark Milstein, professor på Cornell University, USA som Astra Zeneca, berättar Mark Milstein, han är professor på Cornell University i USA. Han är dessutom extern rådgivare i en av läke medelsjätten Johnson & Johnsons expertgrupper. Jag är med och ser över ett av deras program, som kallas Earth Words. Det handlar om att förbättra deras produkter, teknik och affärsmodell. De har tusentals produkter och vi går igenom dem kontinuerligt för att hitta sätt att förbättra och förenkla metoder. Det har blivit till en interntävling inom företaget och det har skapat en positiv och tävlingsinriktad atmosfär. Medarbetarna får själva bedöma processer och själva produkterna ur en mängd olika perspektiv för att se var utvecklingsmöjligheterna finns. Gruppen som jag sitter med i får se förslagen när de är i sitt slutskede och det är då vi kommer med vår input och feedback. Det arbetet sker på detaljnivå. Jag får inte uttala mig för mycket eftersom det är affärshemligheter. Men ett exempel är ett av deras läkemedel där man Mark Milstein, professor på Cornell University, USA. (Foto: Cornell University Photography) kan säga att de dematerialiserade helt och såg över allt innehåll. Efteråt kunde de minska materialkostnaderna med nästan 60 procent eftersom mycket av innehållet hade visat sig överflödigt. Hälften av produkten var alltså borttagen samtidigt som kvaliteten och den medicinska effekten ökade. Och dessutom kunde de reducera priset och på samma gång öka den egna ekonomiska vinsten. Mark Milstein arbetar tätt med flera andra stora företag och har gjort så i över 20 år. Ofta använder han sig av studenter på Cornell i olika projekt för att studera företagen invändigt. Det kan handla om olika hållbarhetsfrågor, socioekonomiska utmaningar, miljöfrågor, att utforska nya marknadsmöjligheter och annat som kan skapa mer intäkter för dem. Hans tes är att de största utvecklingsmöjligheterna oftast finns mitt framför näsan på tillverkarna. Det handlar ofta om att strömlinjeforma design och produktion. Det är så man får ut mer av mindre. När man väl har gjort den utvecklingen och nått till förbättringsmålet så är nästa steg att man plötsligt klarar att möta nya krav som tidigare var omöjliga eftersom kostnaden var för hög eller för att försörjningskedjan var för lång, långsam eller komplicerad. COCA-COLA COMPANY är ett företag som gör mycket, men som kan göra ännu mer med det de redan har. FUTURE BY SEMCON

12 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE Coca-Cola-flaskans utveckling under De stora volymerna gör att förpackningen påverkar miljön på hela jordklotet. Foto: Coca-Cola. I Coca-Colas fall handlar det exempelvis om att öka vinstmarginalerna genom att se över utformningen av förpackningen. Ölbryggeriet Adnams i Storbritannien har redan lyckats med det. Deras drycker förpackas numera i lättviktsflaskor som väger 37 procent mindre än branschstandarden. Coca-Cola å sin sida är världens största dryckesföretag som har en enorm makt och samtidigt möjligheter att förändra inte bara sin egen tillverkningsprocess utan även miljöpåverkan på hela jordklotet. Steve Evans är professor på universitetet i Cambridge och medförfattare till forskningsrapporterna Next Manufacturing Revolution och Industrial Sustainability Report. I rapporterna undersöks bland mycket annat utmaningarna och möjligheterna inom produktutveckling och rätt resursanvändning. Företag och industrier med så stora volymer som Cola-Cola Company och med den globala räckvidden har något som mindre företag saknar. Potentiellt kan de fullständigt omvandla infrastrukturen i det system som de är en del av. De har sådana ekonomiska Det handlar ofta om att strömlinjeforma design och produktion. Det är så man får ut mer av mindre. resurser att de har möjlighet att experimentera med affärsmodeller som ligger långtifrån deras kärnverksamhet. Mark Milstein, professor på Cornell University, USA UNDER PERIODEN ökade Coca-Cola Companys intäkter från 15 miljarder euro till 35 miljarder. Det finns på vissa ställen redan processer på plats som gagnar Coca-Colas produktion, menar Evans. Som tomglas- och burkhanteringen i vissa länder. Där belönas konsumenterna genom att få pengar tillbaka när de återvinner sina använda produkter och tillverkarna får möjlighet att köpa tillbaka det återvunna råmaterialet till sin produktion. De som klarar av den ekvationen kan bli sina branschers dominanter. Ta mina egna glasögon de faktiska jag har på mig just nu som ett exempel. Teknologin som ligger bakom framställandet av glasen i bågarna är 12 FUTURE BY SEMCON

13 EXPERTEN Peter Gartmark Titel: Gruppchef inom produktions utveckling Kontor: Semcon Sverige Kunder har minskat sin ledtid med 20 procent med vår hjälp Han är en mästare på att finna tidsvinster i produktionsprocesser. All icke värdeskapande tid kan vi omsätta till lägre kostnader eller kortare ledtid genom att till exempel utforma arbetsplatsen bättre eller använda bättre anpassade hjälpmedel, säger Peter Gartmark. TEXT FLORENCE OPPENHEIM FOTO ANDERS LIPKIN Arbetsmätning är ett starkt verktyg inom produktionsteknik. Genom att noggrant gå in och kartlägga alla aktiviteter i en produktionsprocess kan man storleksbestämma tiden för värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter, men också för olika störningar i produktionen. Resultatet används till att prioritera vilka störningar eller tidstjuvar som är viktigast att åtgärda. Semcon erbjuder inte bara kompetens inom arbetsmätning utan även utbildning och är dessutom leverantör av klockstudieutrustning. Klockstudiemätning är en effektiv metod för att finna förbättringsmöjligheter, säger Peter Gartmark, gruppchef inom produktionsutveckling på Semcon i Karlstad. Vi mäter alla aktiviteter i en process, både den tid det tar att montera olika delar, men också till exempel att hämta verktyg eller fråga en kollega om råd. Icke värdeskapande tid är till exempel att många gånger varje dag sätta på en bricka på en mutter, när brickan skulle kunna ha varit påsatt redan från början. Värdeskapande tid är sådant som bidrar till att öka värdet på produkten. Vi har exempel på kunder som har minskat sin ledtid med 20 procent med vår hjälp. Efter tidsmätningen separerar Peter Gartmark de olika aktiviteterna och gör en analys av vilka som har störst förbättringspotential. Resultatet används sedan till att göra en prioriteringsordning med förslag på hur man till exempel kan utforma arbetsplatsen bättre för att minimera monteringstiden och därmed korta ned ledtiden. En annan viktig del i Peter Gartmarks arbete är att identifiera möjligheter till att minska ställtider. En ställtid kan bestå av att hämta fram material, verktygsbyte eller renblåsning av maskin. Detta förbättringsarbete utförs både när maskinen går yttre ställtid och när den står stilla inre ställtid. Vi använder verktyget SMED Single minute exchange of die som strävar mot att minimera den inre ställtiden till en minut. En enkel åtgärd är till exempel att se till att nödvändiga verktyg redan finns på plats och inte vänta tills maskinen har stannat. En del onödig tidsspillan är enkel att ta bort, andra kräver omkonstruktioner av maskiner eller verktyg. Vi använder tiden som en tidsvinst och därmed som ett investeringsunderlag. Om det tar en timme att byta ett verktyg, i praktiken en timmes maskinstopp, och vi kan kapa tiden till en halvtimme med en ny utformning av verktyget, då är den sparade halvtimmen en intäktspost i en investeringskalkyl. 1 FUTURE BY SEMCON

14 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE Ett intressant sätt att arbeta är att mitt i en tillverkningsprocess sälja sin produkt för att senare köpa tillbaka den allt innan den ens lämnar fabriken. Steve Evans, Cambridge University, Storbritannien enormt avancerad, men när jag har förbrukat dem återvinns de i bästa fall till en del i asfalten, eller i ett dricksglas. Med andra ord har man förvandlat något väldigt dyrt och värdefullt till en extremt liten bit väg. Man måste hitta sätt att belöna de som skapade glasögonen, kanske genom att man som brukare skickar tillbaka sina använda glasögon till tillverkaren. Eller så lämnar jag dem i utbyte mot nya hos optikern. En lösning skulle kunna ge enorma konkurrensfördelar. De stora företagens makt innebär också att de kan ha stor positiv miljöpåverkan. Där ligger Coca-Cola långt före många av sina konkurrenter, enligt Mark Milstein. För ungefär tio år sedan började de tänka nytt, tänka annorlunda. Det är en svår sak att göra med befintlig personal, så vad de gjorde var att de anställde helt nya människor i roller som företaget aldrig hade haft tidigare. Det var antropologer, biologer och andra intressanta människor som inte hade någonting alls med Coca-Cola att göra egentligen. De satte dem på ett kontor i New York och sa till dem att ta reda på vilka som är de viktigaste trenderna. Inte nu utan i framtiden. Och inte bara när det handlar om vad folk dricker för läsk. Långt innan många företag med tillverkning stötte på problem med vattentillgången i utvecklingsländer hade Coca-Cola identifierat utmaningarna och förberett sig på vad det skulle innebära. De fick ett försprång på alla andra i sin bransch. Det gjorde att de på ett effektivt sätt kunde anpassa sin produktion där. De började med idén att de ville minska risker i hanteringen som medförde höga kostnader. Det slutade med att de upptäckte helt nya sätt att arbeta på. INOM BILINDUSTRIN ÄR det en ständig kamp för att ligga framför sina konkurrenter och att samtidigt klara allt högre miljökrav. Dan Flores på General Motors berättar om ett av de just nu hetaste ämnena. En omställning håller sakta på att ske innanför huven på framtidens bilar. Det görs väldigt stora ansträngningar för att effektivisera förbränningsmotorn, för den kommer att vara med i många decennier. En av våra strategier på GM är att jobba mycket med downsizing, bland annat att vi inför mindre turbomotorer. De kan prestera som en större motor men med mindre bränsleförbrukning, säger Flores. Men där General Motors pratar om framtiden talar konkurrenten BMW om nutid. De är redan långt framme. Företaget har investerat mer än 300 miljoner euro i att förbättra sin motortillverkning. Bland annat genom att använda lättviktsmaterial. Manfred Poschenrieder är talesperson för BMW: Hela fordonsindustrin måste göra om sina strategier på grund av framtidens utsläppskrav. Därför har BMW tagit ett brett grepp och introducerat en helt ny motorfamilj med sex-, fyra- och trecylindriga motorer baserade på vår Efficient Dynamics-teknologi. Steve Evans: BMW:s i3-motor är verkligen intressant eftersom den sänder en helt ny signal om den höga nivå av innovation som man kan få till inuti bilen. Oavsett hur bränsleeffektiv din motor är måste den fortfarande kunna förflytta bilen. Och bilen väger mer än vad föraren och passagerarna gör. Den stora delen av energin i motorn går åt till att förflytta bilen snarare än personerna i den. Om man gör bilen lättare förändras det förhållandet drastiskt. BMW leder just nu utvecklingen av detta. De är en av många fordonstillverkare som hittar sätt att klämma ut mer och mer effektivitet ur bilarna i det dagliga användandet. För 20 år sedan var det otänkbart. 14 FUTURE BY SEMCON

15 BMW:s nya motor i3 innebär ett långt språng framåt. Samtidigt kan det vara minst lika viktigt att påverka yttre faktorer, som vikt och luftmotstånd, för att minska bränsleförbrukningen och öka prestandan. Foto: BMW. Målet är att få fram en bil som är otroligt kraftfull när det behövs och energisnål när det inte behövs kraft. Övergången till mer elektroniska motorsystem gör att vi förstår ännu mer om förbränning och andra delar i processen. Det gör att vi kan få fram motorer som kan vara både som ett monster och en liten kattunge. När motorbyggandet bara handlade om mekanisk konstruktion var detta en omöjlighet, säger Steve Evans. ATT GÖRA MER med mindre är ett tillvägagångssätt som har funnits i möbelindustrin i mer än ett halvt sekel. Ikea har byggt hela sin verksamhet på det. Ikea har hittat sätt att bygga ihop små bitar av trä för att forma bra, rena och strukturella element. Alltså möbler. Man kan verkligen säga att de gör mesta möjliga av materialet, eftersom de använder så mycket som möjligt av träden de får sitt material ifrån. Danska Vitsoe är inte lika känt men minst lika bra på samma sak, enligt Evans. När jag träffade deras nye ägare Mark Adams fick jag ett visitkort av honom. På baksidan stod det Buy less. Vitsoe bygger väldigt vackra möbler som också är modulära. Kunden köper precis så mycket material som den behöver, och kan sedan successivt bygga till möbeln över tid. Det är på många sätt väldigt likt Lego. Om du köpte en hylla av Vitsoe 1960 så är den helt kompatibel med något som du köper i dag. Inget behöver slängas bort. Kraftindustrin är en bransch med helt andra utmaningar. Där har företagen ofta äldre anläggningar. De försöker hela tiden optimera den befintliga produktionen och den beprövade tekniken för att leverera mer energi. Energisektorn har stor outnyttjad potential. Inte minst i USA, hävdar Mark Milstein. Hela den industrin är närmast främmande för innovation. De vill effektivisera för att de är tvingade att möta vissa myndighetskrav och lagar. Men de gör inte mer än vad de måste, helt enkelt för att de inte har tillräckliga incitament för det. Det finns mycket de kan göra genom att omplacera tillgångar. Folks medvetenhet kring energieffektivitet och förbrukning har ökat, men de stora företagen i alla fall i USA gör inte mycket för att folk ska kunna ändra och förbättra sina beteenden. NYA AFFÄRSMODELLER är andra framtidslösningar, enligt Steve Evans på Cambridge. Första utmaningen är att förstå hur effektiv man kan vara redan i dag. Man måste också ha på sig rätt glasögon när man ser över sin egen produktion. När man kliver in i fabriken måste man se på flöden, energier och resurser som slösas. Man måste också ta vara på det slöseriet. Och där krävs nya affärsmodeller. Det är en tendens som jag ser redan i dag, säger Evans. Han nämner Dow och 3M som exempel. Båda företagen arbetar nära många av de största fordonstillverkarna. Ett intressant sätt att arbeta är att mitt i en tillverkningsprocess sälja sin produkt för att senare köpa tillbaka den allt innan den ens lämnar fabriken. Dow och 3M sysslar bland annat med billackering, och i deras fall kan det vara att de köper en omålad bilkaross på produktionsbandet, målar den och sedan säljer tillbaka till samma fordonstillverkare. Tänk att allt sker under samma tak i samma fabrik. Dow och 3M har ju då fått incitament att använda så lite färg som möjligt. De måste helt enkelt se över vad de kan göra för att få så mycket pengar som möjligt tillbaka när karossen är färdiglackad. Det är sånt som tvingar fram utveckling. Och det är verkligen att göra mer med mindre. 1 FUTURE BY SEMCON

16 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE KRAFTVERKET FICK NYTT LIV Ett snart fyrtio år gammalt vattenkraftverk behövde uppgraderas för 2000-talet. Då kallades Semcon in för att ge kraftstationen en nystart. TEXT JOHAN LARSSON FOTO JENS L ESTRADE 16 FUTURE BY SEMCON

17 Fortums vattenkraftstation i Landafors mellan Söderhamn och Bollnäs behövde moderniseras. Kontrollutrustningen härstammade från 1976 när kraftverket byggdes, vilket innebar att det var svårt och krångligt för underhållspersonal att felsöka om något hände, och det krävdes mycket manuellt jobb vid underhållsarbetet. Det var också mycket svårt att hitta reservdelar om någon del av utrustningen gick sönder. Semcons avdelning för vattenkraft fick uppdraget att riva ut alla gamla kablar och elutrustning och bygga en ny och modern el- och kontrollutrustning till stationen. Kontrollsystemet styr och övervakar hela vattenkraftverket. Övervakning är en väldigt stor och viktig del med sådana här kraftverk eftersom stationen körs obemannad via satellit från en driftcentral i Stockholm, säger Semcons Johan Nolander, tekniskt ansvarig i projektet. ETT KONTROLLSYSTEM TILL en vattenkraftstation består av tusentals kablar, strömbrytare, reläer och andra elektriska funktioner som alla ska kopplas samman till en fungerande helhet. För de viktigaste systemen, som till exempel strömförsörjningen till själva kraftverksmaskineriet, finns flera olika backupsystem för att skapa redundans om något eller några av systemen skulle slås ut. Om kraftverket skulle bli helt strömlöst så är det av yttersta vikt att utskovsluckorna ska kunna öppnas. Därför har stationen i Landafors såväl dieselgenerator som batterikraft att ta till om båda två av de dubbla systemen för extern strömtillförsel skulle slås ut. Bara dessa funktioner kräver hundratals meter kabel. Semcons ingenjörer började på ritbordet med att konstruera det nya systemet, ett arbete som utgör en stor del av ett sådant här projekt. Själva konstruktionen tog ungefär sex månader. Vi har ju ett grundkoncept på Semcon som vi utgår från, men det måste alltid anpassas så att det stämmer med det aktuella kraftverket. I grunden är alla kraftverk likadana, det finns en turbin och en generator, men sedan är det mycket annat som är olika FUTURE BY SEMCON

18 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE Slutprodukten blev otroligt funktionell. Den tickar och går dygnet runt utan problem. Bertil Planeskog, underhållsingenjör på Fortum från station till station. Och det är också olika vilka komponenter man bevarar och byter ut i olika projekt, säger Johan Nolander. När kontrollsystemet konstruerats på ritningar skickas dessa till en leverantör som bygger de elskåp fulla med de mätsystem, kopplingar och den specifika apparaturen som senare ska styra kraftstationens funktioner. Kontrollsystemets uppgift är bland annat att styra hur mycket vatten som släpps fram till turbinen, kontrollera och styra spänning och effekt på den elkraft som genereras av kraftverkets generator. Det är extremt viktigt att den elkraft som skickas ut i elnätet är av rätt kvalitet för att balansen och elkvaliteten i kraftnätet ska uppehållas. SVERIGES VATTENKRAFTVERK används i dag som reglerkraft vilket betyder att när elförbrukningen går upp och ner i samhället, eller andra kraftslag producerar oregelbundet, så kan kraftbolaget öka eller minska effekten från sina vattenkraftverk för att kompensera för de här svängningarna. På det sättet uppnås en jämn elkvalitet i kraftnätet. Vattenkraftverk fungerar bra som reglerkraft eftersom man enkelt kan styra effekten genom hur mycket vatten man släpper igenom samt att det går att lagra kraft till senare i form av vattnet i kraftverkens dammar. I dag när det blir allt vanligare med förnybara energislag som vindkraft, solkraft och vågkraft, vilka ger en oregelbunden krafttillförsel, så krävs alltmer reglerkraft. När systemets komponenter konstruerats och byggts är det dags att montera dem i kraftverket och sedan koppla ihop allt. Därefter testas allting rigoröst. Varenda liten kabel ska testas innan man drar i gång driften. Så vi testkör varenda tråd och koppling enskilt och markerar den med grön penna på ritningen, säger Göran Urby, projektansvarig på Semcon. NÄR ALLT ÄR GRÖNT och alla signaler testade in och ut från styrsystemet så stundar sanningens ögonblick för projektgruppen då kraftverket ska sättas i drift för första gången med det nya systemet. När man ska testköra och driftsätta en sån här kraftstation är det en extremt stresssig situation. Då ska du ha varit med i många projekt för att kunna hantera det, säger Göran Urby. Visst är det stressigt. Men det är en väldigt härlig känsla när man lyckas. Det är verkligen en kick att få ihop det, säger Johan Nolander. Fortums vattenkraftstation i Landafors driftsattes cirka ett år efter det att projektet inletts. Det blev en lyckad sjösättning av det nya kontrollsystemet. Det blev ett otroligt bra kraftverk. Ofta har man en del barnsjukdomar när man rivit ut allt och satt in nytt kontrollsystemen. Men här är det inget sånt. Det är ganska unikt. Det är vi väldigt nöjda med, säger Robert Bronegård, ansvarig beställare av projektet på Fortum. Enda problemet är att driftpersonalen inte får tillfälle att öva felsökning i det nya systemet, lägger han till. Han får medhåll av kollegan Bertil Plane- 18 FUTURE BY SEMCON

19 Lars Thyr Resurssamordnare, Fortum Göran Urby Manager Hydro Power, Semcon Sverige Bertil Planeskog Underhållsingenjör, Fortum, ansvarig för vattenkraftverken i Hälsingland Robert Bronegård Project supervisor, ansvarig beställare på Fortum Fakta: Landafors Stationen i Landafors är en ovanjordsstation med ett bulbturbinaggregat av kaplantyp som är direktkopplat till generatorn. Denna typ av turbin är spolformad och sitter horisontellt istället för vertikalt vilket är vanligast. Denna konstruktion passar kraftverk med relativt låg fallhöjd som i Landafors. Kraftverket är relativt litet med en medelårsproduktion på 56 GWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Luleälven, som producerar i genomsnitt GWh per år. skog som är underhållsingenjör på Fortum. Det har varit förvånansvärt lite larm och problem. Slutprodukten blev otroligt funktionell. Den tickar och går dygnet runt utan problem. Det är en frukt av lyhördheten från Semcons sida under resan. Alla kraftstationer har sin egenheter så det går inte att göra slentrian av det. Och det är det jag tycker varit bäst med Semcon-personalen, att de varit lyhörda och positiva till olika önskemål och idéer under resan, säger han. Semcon har jobbat med Fortum inom vattenkraftsområdet under många år. Det är väldigt trevligt att jobba med Fortum eftersom vi jobbat länge med dem. Vi arbetade ihop redan innan de hette Fortum. Det gör att vi lär känna dem och deras affär väl och skapar relationer med olika personer på Fortum. Allt kommer ner till att man förstår varandra. Då blir våra projekt bra affärer för båda parter, säger Göran Urby som själv verkat inom vattenkraften de senaste sju åren. MED DET NYA kontrollsystemet på plats i Landafors har Fortum ett helt datoriserat övervakningssystem som servicepersonalen kommer åt via en dator i kontrollrummet. Förr hade vi inte ens någon stations- och aggregatsdator. Då var vi helt blinda. Nu kan vi enkelt se allt från vattenflöden till temperaturer och effekt i kraftverket, säger Robert Bronegård. När det väl är ett problem så kan driftpersonalen gå in och se exakt vad som hänt. Det blir lättare att felsöka. Du kan ju till exempel se en trend på vad som hände för ett år sedan. Innan fanns inte så mycket övervakningsmöjligheter. Då fick du gå och läsa av en mätare för hand för att se vad hände i maskinen, säger Johan Nolander. Det är väldigt tacksamt att kunna få en historik över allt som sker och har skett, säger Bertil Planeskog. FÖR JOHAN NOLANDER var Landafors hans tredje projekt där hela kontrollutrustningen byttes ut. Mellan dessa större projekt blir det en hel del mindre jobb av olika karaktär. Som elingenjör är vattenkraftsområdet ett riktigt spännande område, tycker han. Det är en intressant process hur det fungerar och man lär sig hela tiden nya saker. Man ställs inför nya utmaningar hela tiden. Inget kraftverk är det andra likt, säger han och får medhåll av Semcon-kollegan Göran Urby. Det är en jättefascinerande värld som döljer sig innanför de här byggnaderna. Det är spännande, säger han. 1 FUTURE BY SEMCON

20 LÖSNINGEN SÅ LÖSTE SEMCON UPPDRAGET FÖR KUNDEN En personligare larmsändare UPPDRAGET: Ascom gav Semcon i uppdrag att vara med och ta fram en ergonomisk och funktionell trådlös larmsändare för patienter på sjukhus och boende på vårdhem. För att göra larmsändaren mer attraktiv att bära för patienterna skulle den dessutom designas så att den inte såg ut som ett larm eller ett vårdredskap. LÖSNINGEN: Semcon bidrog med design, formbestämning och viss plastkonstruktion. Designen är stilren och materialvalen eleganta. Larmsändaren är anpassningsbar så att bärarna enkelt kan få en egen design genom att byta ut olika element på larmet. Den distinkta tryckknappen i mitten gör att larmet är väldigt tydligt och lättanvänt. RESULTATET: Den färdiga produkten liknar mer ett smycke än ett larm. Viljan att använda larmet bidrar till att patienter på sjukhus och boende på vårdboenden kan få mer rörelsefrihet utan att säkerheten äventyras. Larmet fick nyligen den prestigefyllda internationella utnämningen Red Dot Design Award TEXT JONAS FRANZÉN FOTO ASCOM 20 FUTURE BY SEMCON

21 ANPASSNINGSBAR Det går att byta ut handledsremmen mot ett fäste för ett snöre att ha runt halsen. På så sätt kan larmsändaren bäras antingen runt halsen eller på handleden, efter vad som passar användaren bäst. INDIVIDUELLT ANPASSADE FÄRGER Knappen i mitten, ringen runt knappen och söljan på handledsremmen är utbytbara. Det möjliggör för bärarna att styla minisändaren efter tycke och smak. Anpassningsbarheten kan också användas av vårdpersonalen för att på ett diskret sätt markera vilken avdelning en patient tillhör. Ytterligare en fördel med möjligheten att byta färger är att larmsändaren kan anpassas efter rådande färgkoder i det land man är i. Vilken färg som signalerar larm kan till exempel vara olika beroende på vilket land man befinner sig i. STILREN Strömlinjeformad och med eleganta materialval är omdömet att produkten liknar ett smycke mer än ett larm. Det gör den attraktivare att bära. Målet med designen har varit att göra en produkt som ser stilren och modern ut. STYRHJÄLP Den lilla ringen runt mittknappen har dubbla funktioner. Dels skyddar den så att man inte kommer åt larmknappen av misstag och dels gör den att man lätt glider ned rätt med fingret mot larmknappen när man vill larma. TYDLIG Larmknappen i mitten är distinkt utformad och intuitivt lätt att hitta. Den avskalade designen utan störande element gör att bäraren inte behöver leta efter knappen eller riskera att trycka fel. SÄKER Sändaren runt handleden har många smarta funktioner som gör den säker. När den inte detekterar någon puls eller om den tas bort så skickar den iväg larm till vårdpersonalen. Den kan även låsas fast på personer som är dementa för att minska risken att minisändaren tas av. HÖGTEKNOLOGISK Bakom den eleganta fasaden döljer sig en högteknologisk produkt. Systemet har tvåvägs radiokommunikation och alla minisändare övervakas kontinuerligt för funktionskontroll. Larm från patienter eller boende skickas direkt till relevant personal för att snabbt göra dem uppmärksamma på kallelsen och användarens position. FUTURE BY SEMCON

22 22 FUTURE BY SEMCON

23 VET DU VART DEN HÄR KABELN GÅR? Flersidiga instruktioner på en och samma sida och extra allt när det kommer till detaljerad information. Semcons nya interaktiva servicescheman är serviceteknikernas motsvarighet till den schweiziska armékniven allt i ett och samma verktyg. TEXT OLIVIA KRANTZ FOTO ATLAS COPCO & ANNA TÄRNHUVUD Inom bilindustrin har det redan funnits i flera år servicescheman där varje enskild funktion förklaras på en sida i stället för utspritt på flera. Klivet från fordonsvärlden in på andra områden har tagit tid, men för två år sedan lanserade Semcon ett serviceschema för annan industri. I takt med att dagens tekniska produkter blir mer effektiva har konstruktionsmaterialet blivit allt svårare att läsa för servicetekniker. Vanliga anvisningar är inte alltid anpassade för en eftermarknad. Upptäcker du att en funktion inte funkar, så kan du på nya servicescheman gå in direkt på en enskild funktion vilket sparar både tid och pengar, säger Helen Ekelöf, diagnosingenjör på Semcon. Hon är den som tar fram alla gamla ritningar som finns till en konstruktion och ritar om dem enligt den nya modellen. Först skapar vi tillsammans med kund en ritningsstandard för servicescheman, därefter ritas flödena för varje funktion. Egentligen går detta att använda till allt som har en elektrisk funktionalitet robotar, processanläggningar, maskiner men ju mer komplexa system desto större vinst, säger Helen Ekelöf. Eftersom många använder funktionsritningarna i det dagliga arbetet läggs mycket tid på att bläddra fram och tillbaka i tjocka manualer för att se hur kopplingarna går. Förutom att vara väldigt tidsödande och ineffektivt, gör det också upplärningstiden för nyanställda onödigt lång. TILLSAMMANS MED Atlas Copco har Semcon utvecklat en pilot på ett diagnosverktyg för borriggar. Verktyget testades under en workshop och skillnaden var slående. Vi valde ut ett antal olika servicetekniker från Norge och Sverige och delade in dem i två grupper. De fick sedan i uppdrag att utföra en felsökning på borriggar med exakt samma fel. Den ena gruppen fick felsöka med hjälp av de nya serviceschemana och den andra med sina vanliga scheman. Efter övningen kunde vi konstatera att det gick tjugo procent snabbare att hitta felen med de nya serviceschemana. De som vann mest på det var de mindre erfarna serviceteknikerna. Jag ser en stor potential i att kunna lägga in djupare kunskap i felsökningsguider för våra mer avancerade produkter, då kan man också guida de mer rutinerade serviceteknikerna, säger Kreso Milic, produktansvarig för diagnosverktyget på Atlas Copco Rock Drills. De senaste åren har han sett utvecklingen för borriggar gå från enkla borrmaskiner med FUTURE BY SEMCON

24 Helen Ekelöf Diagnosingenjör, Semcon viss automatik till mer avancerade robotliknande maskiner som går på autopilot och borrar själva efter ett förbestämt rutmönster. I dag har vi teknik att logga in på maskinerna trådlöst för att hämta ut information. Det är ett helt annat läge jämfört med för tio år sedan, men det ställer också allt högre krav på att våra servicetekniker ska kunna många olika tekniker, säger Kreso Milic. I detta fall gjordes pilotschemat för borrriggar som används ovan mark, men tanken är att Atlas Copcos diagnosverktyg ska användas på bred front, till allt från borrmaskiner ovan jord till lastmaskiner och truckar i gruvor. Det färdiga serviceschemat kommer vara interaktivt och anpassat för datorer med touchskärmar. Vi kommer till exempel ha mer specifik information som man kan klicka upp i varje del av schemat, en dimension som underlättar ytterligare för teknikerna, säger Kreso Milic. JUST DEN INTERAKTIVA aspekten av det hela är en väldigt stor fördel jämfört med traditionella verktyg. Med virtuella scheman finns det nästan inga gränser för vilka funktioner som kan läggas in om man jämför med en utskriven pdf. Schemana kan anpassas så att de har multifunktionalitet, fungerar på surfplattor, i datorer och har touchfunktion. Lägger man serviceschemat på en webbportal kan man lägga in länkar och andra funktioner, man kan till exempel få en snabb översikt över var en specifik komponent sitter. I traditionella funktionsritningar skriver vi inte ut det utan bara den bakomliggande funktionaliteten, säger Helen Ekelöf. En annan fördel med den interaktiva varianten är att det också går att få hela schemat på vilket språk som helst. Dessutom kan man lägga in reservdelsnummer och annan specifik information direkt i ritningarna. Lite som en schweizisk armékniv all viktig fakta samlas lättillgängligt på ett och samma ställe. Före sommaren beräknas det färdiga verktyget tas i bruk hos Atlas Copco. Vårt första test med piloten gällde ett ganska enkelt fel, men om vi tänker oss lite mer komplexa fel så är jag övertygad om att vi kommer kunna spara betydligt mer tid i framtiden, säger Kreso Milic. 1 D VDC 2 +24VDC 3 GND 4 GND JUMPER JUMPER BU 1.5 BU 0.5 BU 0.5 BU 0.5 WH 0.5 BK 0.75 GN 1.0 BK 0.5 BK 0.75 BU VDC H2 Fakta: Servicescheman 2 10A 1 U F33 Genom att komprimera servicescheman efter funktion kan 6 8 sidor konstruktionsritningar komprimeras till en sida. Tekniska fel kan med de nya serviceschemana lösas på halva tiden jämfört med reparation med ett vanligt diagnosverktyg. Snabbare åtkomst till specifik information. 2 B123 A1 +24VDC 0V A2 2 BU ON 13 IN A1 A2 IN Y45 D44 1 B N5 C21 Master H16: X8 D-IN 15 BK 0.5 Slave H12: X3 Snabbare reparation innebär större effektivitet och intjänade pengar. Inlärningsperioden för nya tekniker reduceras. Möjligheterna för nya tekniker att göra jobbet på samma tid som erfarna tekniker ökar. Med tydligare och mer lättöverskådliga scheman kan tekniker utföra mer avancerade åtgärder som tidigare krävt special kompetens. D-OUT 1 VT FUTURE BY SEMCON

25 SMART BOSTADSKOLL CANARY Mät temperatur, luftfuktighet miljöljud och håll koll på vad som händer i din bostad, även när du inte är hemma. Genom att koppla samman hushållets mobiltelefoner med Canarys enhet lär sig systemet vem som är vem, och du kan tydligt se när dina familjemedlemmar är hemma eller utanför hemmet. Har du husdjur kan du titta till dem direkt via din smarta telefon. PRYLAR VI GILLAR som är crowdfundade alltså lanserade av små aktörer där privatpersoner få ta del av idén och därefter kan välja att stötta projektet. Kickstarter.com är den webbsajt som har de flesta och mest kända crowdfunding-projekten. RINGKLOCKA SKYBELL Gå hemifrån, men ändå inte. SkyBells ringklocka låter dig se vem det är som ringer på dörren oavsett var du är någonstans, genom att koppla upp sig på ditt trådlösa nätverk och ringa upp din smarta telefon. Dessutom gör den inbyggda mikrofonen och högtalaren det möjligt för dig att kommunicera med personen som ringer på din dörr. SMART KLOCKA PEBBLE Pebbles smarta klocka har blivit en stor crowdfundingsuccé. Målet var en klocka som blir en förlängd arm av din smarta telefon genom att exempelvis visa notifikationer när du får mejl, neka samtal och följa dina interaktioner i sociala medier. Klockan i sig kör ett eget operativsystem Pebble OS som kan kommunicera med både ios- och Androidtelefoner genom blåtand. Pebbles smarta klocka har blivit en stor crowdfundingsuccé. VIRTUAL REALITY-GLASÖGON OCULUS RIFT Tänk ett par stora skidglasögon med displayer framför ögonen och mängder av sensorer, kopplat till en liten låda. Genom att sammankoppla alla sensorer förändras synfältet beroende på hur du vrider huvudet och rör dig den gamla 90-talsflugan virtual reality är här på riktigt. Målet på dollar nåddes på fyra timmar totalt fick man ihop nästan 2,5 miljoner dollar. STENDRIVEN LAMPA GRAVITYLIGHT En lampa som drivs av stenar? Ja crowdfundade Gravity Light är precis så enkelt som det låter. Enbart med hjälp av gravitation drivs en motor som genererar ström till en led-lampa. Häng upp en vikt på nio kilo, och du får ljus i 30 minuter. Projektet är riktat mot utvecklings länder med bristande ström för sörjning.