Bilens utveckling och plats i samhället
|
|
- Linda Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilens utveckling och plats i samhället Grupp 6 Malin Norén Ida Nyström Florijeta Mulolli Johan Selin 1
2 Contents Inledning... 3 Bakgrund... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 3 Bilismens utveckling i Sverige fram till andra världskriget... 4 Bilismens utveckling i Sverige efter andra världskriget... 5 Bilismens påverkan på den enskilda människan... 8 Bilen som dominerande fordon i det svenska samhället... 9 Diskussion/Slutsatser Källförteckning Litteratur Internet Bild
3 Inledning Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv-tgtu37 Bakgrund Syftet med denna uppsats var att vi i gruppen skulle fördjupa oss i valfritt ämne inom samhälle och teknik. När vi i gruppen diskuterade vilket område vi ville skriva om var vi alla överens om att bilism var det vi ville fördjupa oss i. Då uppkom frågan för oss vilken del av bilismens områden vi skulle titta närmare på i dessa tio kommande sidor. Tillsammans var vi nyfikna på varför bilismen har fått denna enorma plats som transportsystem och inget annat av de större tekniska systemen. Frågeställningar Frågor vi diskuterade var bland annat, varför bilen vann fler svenskars hjärtan och inte tåget som funnits lång tid innan den första bilen rullade in i Sverige? Eller varför övergick svenskarna från hästryggen till bilstolen? Frågor vi även valt att ta med som ligger utanför den historiska biten är bilens betydelse för den enskilde människan. Vi har begränsats oss genom att titta inom Sveriges gränser, eftersom att titta globalt på detta tekniska system skulle bli alldeles för omfattande. Metod För att kunna undersöka denna fråga bestämde vi oss att ta fram en historisk bild på bilismen och självaste bilen, genom att titta på bilens tid fram till att systemet blev en självklarhet i samhället. Genom att studera bilens historia före och efter andra världskriget samtidigt som vi kikar på andra konkurrerande system. Till exempel genom att titta på tåg och cykeln kunde vi senare dra paralleller mellan systemen och jämföra dessa för att få en förståelse varför bilen har blivit så pass viktigt och omfattande system i samhället. 3
4 Bilismens utveckling i Sverige fram till andra världskriget På en utställning i Göteborg 1891 visades den första bilen upp på svensk mark. Den väckte inga större reaktioner och människor kunde förmodligen då inte tänka sig vilket enormt tekniskt system denna apparat skulle föra med sig in i det svenska samhället. Redan några år senare, närmare bestämt 1898 rullade den första bilen omkring på Stockholms gator vilket ökade nyfikenheten över den nya självgående maskinen 1. Postverket tog till sig den nya tekniken och började använda sig av lastbilar redan Några år tidigare hade en form av taxitrafik kommit igång i bland annat vår huvudstad Stockholm. Omkring 200 bilar fanns i Sverige tre år senare 1906 och debattringar om bilen var igång 2. Människor på landsbygden tyckte illa om bilarna som de påstod susade förbi i en rasande fart längs landsvägarna. Vilket skrämde hästarna som bönder och andra människor använde som transportmedel. Denna tid var det långt ifrån hela samhället som hade tillgång till bilen. Bilen användes endast av de människor som hade det bäst ställt och oftast som ett fritidsnöje eller i motorsports sammanhang 3. Denna första del av bilismens intåg i samhället påminner mycket om den första tiden under 1800-talet när cykeln började spridas. Där fanns samma irritation på landsbygden att cyklisterna skrämde upp hästar vid möten längs vägen. Samtidigt som cykeln också i början bara användes av överklassen 4. Bilens betydelse växte, bilisterna blev fler vilket gjorde att debatten om bilism och bilisterna ökade. Den svenska vägföreningen startades 1914 och skulle spela en viktig roll i utvidgandet och utvecklandet av vägnäten. Vilket behövdes eftersom 1916 fanns det upp emot 5600 bilar rullande runt på de svenska vägarna, bilen var inte längre överklassens leksak utan hade börjat användas av andra samhällsklasser, som satte sig bakom ratten och insåg bilens praktiska fördelar 5. Landsbygdsborna som tidigare varit skeptiska till bilen hade nu sett fördelarna, vilket gjorde att bilarna utanför städerna ökade. Nästa framsteg för bilismen, ett par år senare, var införandet av bilbeskattningen. Pengarna användes till att tillföra pengar till modernisering av de svenska vägnäten. Vägarna som tidigare mestadels belastas av häst och vagntrafik anpassades mer efter bilen och bilismen, vilket man ansåg var framtiden 6. 1 Borneskans Fredrik, 2008, 2 Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid Borneskans Fredrik, 2008, 4 Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid Falkemark Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, sid
5 Bilarna sågs på den tiden som en ren miljövinst i jämförelse med hästen. Desto mer bilar som trafikerade städerna istället för hästar gjorde att mindre hästspillning låg kvar på gatorna och man behövde inte släpa undan döda hästkroppar fanns det bilar i Sverige. Landsbygden fortsatte att ta åt sig utvecklingen, men man ska komma ihåg att symbolstatusen fortfarande fanns kvar kring bilen, och en väldigt stor del av den svenska befolkningen hade ännu inte fått tillgång till detta stora tekniska system. Hastighetsbegränsningar hade funnits ganska tidigt men år 1936 valde man att avskaffa reglerna. Man sa sig då lita på bilisternas egen förmåga att framföra bilen. Någonting vi tycker känns märkligt är att man tidigt hade begränsat hastigheterna på sådana nivåer som idag känns så låga att de inte hade gjort någon skillnad. Men tydligen gjorde dessa låga hastighetsbegränsningar skillnad eftersom att efter regelförändringen ökade antalet trafikolyckor kraftigt. Under 30-talet ökade antalet bilar så pass mycket att det bidrog till fler olyckor eftersom det blev trängre ute på vägnäten 8. När Europa drogs in i andra världskriget bromsades den svenska bilismens utveckling upp. Under krigsåren på 1940-talet minskades antalet registrerade bilar i Sverige mycket kraftigt samtidigt som tågtrafiken ökade lavinartat. Detta berodde på att det avspärrade läget Sverige hamnade i under kriget gjorde att det blev akutbrist på olika bränslen. De bränslen som väl fanns tillgängliga var då tvungna att användas på det som var absolut nödvändigt, vilket inte var den privata bilkörningen och inte heller buss eller lastbilstrafiken. Viss del av den allra viktigaste trafiken hölls då igång delvis med gengasapparaten. Vilken var en svensk uppfinning som kunde ersätta bensinbehovet i ett normalt bensin eller diesel drivet fordon. Men ändå blev krigsåren ett hårt slag mot bilismen som stannade upp i utvecklingen under dessa år 9. Bilismens utveckling i Sverige efter andra världskriget Bilismens utveckling i Sverige har till mycket stor del främjats av att välståndet ökat. BNP per capita har ökat avsevärt under det senaste seklet och är anledningen till att bilens utveckling kunnat fortgå i så stor utsträckning. En av de viktigaste förutsättningarna för 7 Fredrik Borneskans 2008, 8 Fredrik Borneskans, 2008, 9 Gunnar Falkemark, 2006, Politik, mobilitet och miljö, sid 260 5
6 privatbilismens spridning har varit den ökning av inkomster som ägt rum i hushållen. 10 I början av 1900-talet var det endast ett fåtal människor som hade bil, de allra flesta var män från överklassen. Under det senaste seklet har en självklarhet kring bilen vuxit fram. Att kunna ta sig fram snabbt, smidigt och bekvämt, utan att behöva ta hänsyn till medpassagerare, tidtabeller eller på- och avstigningsplatser är nu en självklarhet inte bara utomlands utan även i Sverige. Trots detta radikala genomslag har utvecklingen inte gått speciellt snabbt, om man jämför med andra tekniska system. Andra världskriget var den främsta dramatiska orsaken till att utvecklingen saktade ned och gjorde att hela utvecklingen tog längre tid. Men efter andra världskriget kom den riktiga bilboomen i Sverige. Bara på ett år, mellan 1945 och 1946, ökade antalet bilar i Sverige från till När utvecklingen väl tagit fart igen och bilen väl etablerats i det svenska samhället fortgick utvecklingen i rask takt. Antalet bilar ökade, från år 1948 till 1956, från 25 till 100 per 1000 invånare. Senare, år 1987, hade antalet bilar ökat ytterligare, till 400 per 1000 invånare. Denna omfattande ökning tog alltså endast 39 år. 12 Under efterkrigstidens svåra år rådde gummibrist i Sverige. Det gjorde att staten var tvungen att införa restriktioner angående bilimporten, som till en viss mån begränsades. Staten införde dessutom ett förbud mot att föra fram både lastbil, personbil och motorcykel på söndagar och helgdagar. Trots att det var svåra tider ökade bensinförbrukningen till slut och man införde då i stället tilläggsskatt på bensinen. Även ransoneringar på bensinen infördes, då tog man dock bort förbudet mot att köra bil under söndagar. Det var inte förrän år 1949, då samhället inte mindre än i tio år kontrollerats av krigsregleringar, som man äntligen kunde komma överens och återinföra fredliga förhållanden inom bilväsendet i Sverige igen. 13 Det dröjde ytterligare tio, till år 1959, som riksdagen fattade beslutet om Vägplan för Sverige. Detta var en viktig milstolpe inom bilväsendet eftersom det var den första nationella planen, som sträckte sig över lång tid, som upprättats i Sverige Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid 7 11 Fredrik Borneskans, 2008, 12 Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid Gunnar Falkemark, Politik, mobilitet och miljö, 2006, sid Gunnar Falkemark, Politik, mobilitet och miljö, 2006, sid 275 6
7 Det hade ända sedan 1930-talet varit på tal om att man skulle skifta från vänster- till högertrafik i Sverige. Grannländerna till Sverige och många andra länder i övriga Europa hade högertrafik, vilket gjorde att man såg det som naturligt att detta system även skulle användas i Sverige. Trots att majoriteten av det svenska folket hade röstat nej till denna omställning i en folkomröstning, år 1955, författade regeringen i landet, i mars 1963, en proposition angående införandet av högertrafik. Trots att många fortfarande var osäkra slogs förslaget igenom, då majoriteten i en omröstning valde att ansluta sig till skaran av anhängare till högertrafiken. Sveriges trafiknät blev nu mer sammansvetsat inte minst med Nordens utan också med övriga Europas stora trafiksystem. 15 (Bild 1) Det var nu, några år efter andra världskriget, som biltekniken utvecklades och förbättrades mycket. Detta ledde till att man började använda elektroniska komponenter mer och mer för bilens funktioner. Samtidigt utvecklades trafiknätet och man rustade både vanliga vägar och motorvägar. Färjeförbindelser ersattes här av uppbyggnaden av broar. 16 Det var nu möjligt att börja använda bilen vid längre resor. Människor använde bilen som transportmedel för att åka på semester, affärsresor och också för att hälsa på släkt och vänner. Dock var det för de kortare sträckorna bilen började användas som mest. Samhället och 15 Gunnar Falkemark, 2006, Politik, mobilitet och miljö, sid Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid 17 7
8 vardagen anpassades allt mer efter bilen. Man blev mer och mer beroende av bilen som valet av transport till både arbete och fritidsaktiviteter. Människan blev i princip beroende av bilen och den frihetskänsla och rörlighet den erbjöd. 17 Bilismens påverkan på den enskilda människan Vad betyder egentligen bilen för den individuella människan? Det finns ingen självklar vetenskaplig utgångspunkt för att besvara frågan. Frågan är dessutom dubbeltydig, man kan först fråga sig, vad bilen betyder för människan på ett praktiskt plan och vad bilen egentligen betyder för individen på ett symboliskt plan? Att ta körkort och ha möjlighet att köra bil själv, säger beteendeforskare uppfattas som en betydelsefull händelse inte bara till bilsamhället utan också som ett steg in i vuxenvärlden. De menar också att bilen kan representera en frizon för många människor. Bilen har blivit ett socialt medel för många unga människor, att markera sin status i samhället och sin egen gruppidentitet. 18 Om man nu skulle ställa sig frågan vad som är bilens praktiska betydelse för individen, skulle det sannolika svaret bli: för att överbygga avstånd. Det handlar om att de avstånd som fanns innan bilens uppkomst blev mycket mindre eftersom det nu gick mycket snabbare att förflytta sig. För människor som bodde inne i städerna betydde bilen möjligheter till att ta sig ut till den närliggande landsbygden, och lite senare även längre resor. Bilen har också betytt mycket för olika arbetsgrupper i början av dess uppkomst, som t.ex. läkare och handelsresande. De använde bilen i sitt arbete för att transportera sig och snabbare övervinna de avstånd som tidigare fanns. 19 På grund av detta så kan man säga att det skapades nya avstånd, stad och landsbygd var inte längre skilda från varandra i samma utsträckning. Om man vill få större förståelse för bilens symboliska betydelse så måste man göra tolkningar. Dessa tolkningar måste dock ta hänsyn till i vilket sorts samhälle och kultur som man befinner sig i, med andra ord bilen och dess användning kan symbolisera olika saker på olika platser och tidpunkter. Vi tar Tyskland som ett exempel: från bilens första början sågs den främst som ett symboliskt uttryck för överklassens förmåga att kunna förse sig själv med lyxiga artefakter. Lite senare, strax innan och efter 1:a världskriget, började bilen i Tyskland att framstå som en symbol för det moderna samhället. Man började mer och mer se bilen som 17 Björn Elsässer, Bilismen, 2006, sid Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid 60 8
9 en nödvändighet och inte som en lyxvara. 20 Men vi vet också att idag finns det bilmärken som kan ses en överklassymbol. Raggarnas bilar brukar vara lätta att känna igen och är gruppsymboler 21 Bilen och dess användning kan ofta symbolisera klass- eller möjligtvis grupptillhörighet. Det är klart att man kan ha olika meningar om tolkningar och dess rimlighet, bilar är laddade med en mängd tolkningar och symbolik. Det är självfallet att också självaste biltillverkarna är medvetna om detta med symbolik och försöker att fånga upp det som rör sig i kundens idévärld. 22 Bilen som dominerande fordon i det svenska samhället Bilismen i Sverige har växt fram drastiskt. Det fantastiska fenomenet att ta sig från en plats till en annan, på bara några minuter blev snart ett fascinerande föremål. Trots framgången, har det inte alltid gått bra för bilens omsättning. Efter andra världskriget rådde det brist på olja och bensin i Sverige. Detta ledde till att försäljningen minskade med sålda bilar under de kommande krigsåren. 23 Men med tiden ökade snart förbruket igen. Inom kort blev bilen en stor del av oss. Vissa forskare väljer att se bilismen som den första statsmakten, då det svenska samhället är strukturerat efter bilen. Sakta men säkert har vi skapat ett beroende av detta fordon, som gett oss frihet inom lokalisering och tidsbesparing. Idag är det lättare att ta sig in till förorterna, trånga stadsutrymmen och andra städer, men på samma gång har vi vårt samhälles struktur förändrats så väl, att det blivit svårare att ta sig igenom utan bil. 24 Trots att bilen gav oss många fördelar, dröjde det inte länge förrän man snart insåg dess negativa påverkan på vår planet. Klimatdebatter runt om i världen diskuterar flitigt detta ämne och vill sätta ett stop för bilismens fortsatta utveckling. Men trots växande miljöskäl, sker ingen förändring i Sverige. Frågan är hur vi ska klara av det, i ett land där bilen blivit en del av vår överlevnad. 25 USA var första platsen där bilismen tog sin fart. Den användes främst av rika, men snart blev bilen även en viktig symbol för arbetarklassen, då de med bilen hade chansen att uppnå den 20 Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid Emin Tengström, Bilismen, I kris?, 1991, sid Gunnar Falkemark, Politik, mobilitet och miljö, 2006, sid Elisabeth Andersson, 2009, 25 Gunnar Falkemark, 2009, 9
10 amerikanska drömmen. Till följd av bilens användande menar James Flink i boken The Car Culture (1975) att klasskillnaderna i USA blev mindre synliga. 26 Förutom bilens makt att skapa jämställdhet mellan människor, fick den snart en ledande roll i vårt samhälle. Då antalet bilar ökade, byggdes fler vägar och snart dominerade personbilen stadens gator. 27 I London består 17 % av stadens yta av trafik och i Stockholm ungefär hälften av dess bebyggda område. 28 Slutresultatet har för människan i staden och i förorterna verkligen blivit dramatiskt. Bilen är född och uppammad av staden och har i sin tur framfött förorten. Nu äter den upp både sina dagars upphov och sin avkomma. Den kom med budskapet om en ny frihet - rörelsefriheten. Nu är det den som inskränker rörelsefriheten inom städerna och gör förortslivet till en traumatisk upplevelse för alla som måste ta sig in till staden för sitt uppehälle. Liksom så många andra av kapitalismens tekniska framsteg har bilen fått en verkan som är rakt motsatt dess egna inneboende möjligheter 29 Diskussion/Slutsatser När bilen först kom in i Sverige så kom den in i ett samhälle som var anpassat efter andra transportsystem. Möjligheterna som fanns med bilen tror vi inte att man såg från början. Eftersom bilen först var en leksak för överklassen att roa sig med på sin fritid. Vi tror inte man såg möjligheterna för bilen som ett transportmedel från början utan behovet av bilen kom senare. Många år senare när man börjat se de praktiska fördelarna med bilen och talade om att bilen var framtiden uppkom ett slags beroende av att färdas med bilen. Vi tror man anser att tiden har blivit allt mer dyrbar och idag är det svårt att vara utan bilen. Med tiden fick allt mer människor tillgång till bilen. Den spreds från överklassen till medelklassen och ut på landsbygden. Utvecklingen under detta skede tror vi gjorde att tiden blev mer dyrbar och det uppkom ett behov av att färdas runt om i landet, till släkt och vänner, snabbare. Vi tror det av detta som gjorde att fler och fler började använda bilen som transportmedel. Under den här övergången började samhället anpassas efter bilen. Vägnät omstrukturerades för att man smidigare skulle ta sig fram med bil. Det här tror vi skapade problem på vissa platser eller för vissa människor när det möjligtvis blev svårare att ta sig fram utan bil. Frihetskänslan av att 26 Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid Emin Tengström, Bilismen i kris?, 1991, sid 48 10
11 använda bilen som transportmedel tror vi övervägde de komponenter man var tvungen att ta hänsyn till när man åkte t.ex. tåg. Man slapp ta hänsyn till tidtabeller och avgångsplatser, vilket vi tror gjorde att man mycket hellre använde bilen i stället. När bilismen var i denna utvecklingsfas har vi kommit till att tekniken styrde människan och samhällets utveckling och inte tvärtom, eftersom det blev allt svårare att ta sig fram utan bil. Som vi nämnt ovan sågs bilen från början som en miljövinst i städerna, men eftersom tiden gick har vi fått bilden av att människor började lägga märke till bilismens negativa sidor. När allt fler bilar började rulla omkring i stadskärnorna tror vi trängsel blev ett vardagsproblem. Innan bilen hunnit konkurera ut häst och vagn tror vi man fick insikt om att bilen var ett smidigare transportalternativ, som minskade resetid och tog mindre plats på gator. Men när bilen som transportalternativ etablerats var trängseln tillbaka. I stället för att bilen underlättat framkomligheten i städerna, drog vi slutsatsen att trängsel och långa köer har gjort att tidsåtgången ökat markant. Bilismens utveckling av vägnätet tror vi gjorde att landsbygd och stad knöts samman, man fick större kontakt mellan olika områden. Landsbygden blev mer integrerad med städerna. Att det gick att ta sig fram snabbare, gjorde att avstånden blev mindre när det gällde tiden. Det blev lättare att besöka långväga släktingar och vänner. Vi tror att detta gjorde att samhället i Sverige blev mer sammanhållet. Vi tror också att följderna av bilen som transportmedel gjorde att skillnaderna mellan människor blev mindre i de delar av samhället som hade tillgång till bilen, vilket stora delar hade när bilismen etablerats. Klasserna i samhället närmade sig varandra och skillnaderna blev mindre i avseende på bilens påverkan på människan. Samtidigt vi tycker man ska komma ihåg att alla bilar inte är exakt likadana utan vissa märken eventuellt modeller har fortfarande olika status. Att människorna och samhället blev så pass beroende av bilen som transportmedel tycker vi är ett bevis på att bilen är ett stort tekniskt system. 11
12 Källförteckning Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv-tgtu37 Litteratur Elsässer, Björn, 2006, Bilismen, Författarna och SNS Förlag, Avesta, Falkemark, Gunnar, 2006, Politik Mobilitet och Miljö, Gidlunds Förlag, Riga Holmberg Hydén, 1996, Trafiken i samhället, Författarna och studentlitteratur, Lund Tengström Emin, 1991, Bilismen i kris? RABEN & SJÖGREN, Kristianstad Internet Andersson, Elisabet, publicerad på 25 januari 2009, Senast ändrad: 26 januari Borneskans, Fredrik, publicerad på 16 oktober Falkemark Gunnar, publicerad för tidningen 2009, på , Bild
En liten bok. om bilskatter
En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merFrågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern
Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merOjämlikheten ökar och minskar
Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merDet ärinte pengar som får världen att fungera.
Det ärinte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Varför börjar du läsa just här i övre vänstra hörnet? Varför lämnar du raden här, och flyttar blicken hit till den här raden? Varför följer
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merTaxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell
Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merMiljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merVägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd
Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna
Läs merVägarbetare har inte airbag. Sänk farten.
Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merTrafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merTrafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås
I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merKvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna
Läs merAnalys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merLärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet
Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merKommentar till Dialog PM om Trafik i centrum
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för
Läs merRovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid
Motion från Staffan Widstrand Rovdjursturismen är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid Rovdjursturismen skördar stora framgångar världen över. Det är det bästa som hänt rovdjuren i modern tid. För
Läs merEftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm
Läs merPartikongressens beslut - riktlinjer
Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att
Läs merStambanetrafiken under mellankrigstiden
Stambanetrafiken under mellankrigstiden I mars 1919 började fredens framtidshopp att börja påverka järnvägsplaneringen. Förbindelsen Stockholm Kristiania skulle graderas upp till en standard som helst
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merNy teknik slår igenom när den är gammal
Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten
Läs merÄldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.
Läs merBedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig
Läs merEffektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Läs merPORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete
PORT HELSINGBORG Vårt miljöarbete D E T L Ö P E R E N G R Ö N T R Å D G E N O M A L LT V I G Ö R I 200 år har Helsingborgs Hamn varit en strategiskt viktig hamn. Men från att ha varit en enkel liten träbrygga
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merMiljöbilssituationen i Höör
Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:
Läs merSynpunkter och sammansta llning
Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra
Läs merAtt cykla till jobbet
Att cykla till jobbet Inledning Jag har valt problemet att många åker bil till och från jobbet trots att de bor så nära så att de skulle kunna cykla istället. Jag valde problemet för att bilen släpper
Läs merDen romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
Läs merRAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se
RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merTill socialismen kan man komma endast per cykel
Till socialismen kan man komma endast per cykel Jose Antonio Viera-Gallo, vice justitieminister i Salvador Allendes regering Bilen gjorde det möjligt för den rike borgaren att färdas snabbare på andra
Läs merVASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013
VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man
Läs merVad gäller för gatan där blomlådorna placeras?
KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska
Läs merVad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Läs merPåverkanstorg i Lidköping 9 november
Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet
Läs merVänsterpartiet Karlshamn 2015-08-19
VÄNSTERPARTIETS BUDGETFÖRSLAG 2016 & PLAN FÖR 2017 2018 Innehål Sida 1 INLEDNING... 2 2 KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE... 3 3 SATSNINGAR I SKOLAN... 4 4 FOLKHÄLSA... 5 5 ATT LEVA OCH BO I KARLSHAMN... 6 6 KULTUR...
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs mer2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF
2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merFÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.
FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD
Läs merINLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby
INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merFråga 1: Övergångsställen
Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merRemissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.
Till Stockholms Stadsbyggnadskontor Info kopia till Vägverket Riggert Andersson Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen. Villaägarna tar ej ställning för eller emot Förbifart
Läs merSlutrapport minfritid.nu 2013
Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merVägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)
Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning
Läs merATT STUDERA BILISMENS MENING. 1
Olle Hagman, fil.lic. & civ. ing. doktorand vid Socialantropologiska institutionen och medverkandei forskargruppen MACS (Man, the Automobile, Culture & Society)vid Avdelningen för humanteknologi och vetenskapsstudier,
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merBuller vid Burlövs egna hem
Rapport:2013:73 / Version: 1.0 Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Serie nr: 2013:73 Projektnr: 13141 Författare: Lovisa Indebetou
Läs merDärför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS
Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merModeraterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
Läs merStockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling
Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merBilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram
Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5
Läs merInnehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Läs merYttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra
Läs merFrågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för förhindrande av att rötslam lagras på orten
1 18 januari 2016 Bygg & Miljönämnden i Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för
Läs merBuller vid Trädgårdsstaden
RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merPergolaPorten. Skulptural gestaltning av platsen framför Kalmar nya Polishus av Elisabeth Toubro 2007
PergolaPorten Skulptural gestaltning av platsen framför Kalmar nya Polishus av Elisabeth Toubro 2007 2 Ordningsmakten som knutpunkt, mötesplats och värdetolkare Polisväsendet är en samhällelig knutpunkt,
Läs merTrafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal
Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen
Läs merEn säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande
En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merTillsyn väg- och spårtrafik
Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merVi tror på Hallonbergen
Mikael T. Eriksson Hamada Sidqi Ritva Runestad Foto: Fredrik Persson Vi tror på Hallonbergen För 40 år sedan byggdes Hallonbergen. Då var det Sveriges modernaste område. Vi vill att Hallonbergen ska bli
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:67 Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet med de
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3284 av Kent Ekeroth (SD) med anledning av prop. 2015/16:67 Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs mer