Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:025 CIV Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät MATS CARLSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för VA-teknik 2005:025 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Sammanfattning Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium. På grund av dessa höga tungmetallhalter så har det inte gått att avsätta lika mycket slam till gödsling av energiskog som önskats. Arbetet skedde genom provtagning med passiva provtagare, s.k. Ecoscope, i två omgångar och därefter genom fördjupade undersökningar utgående från erhållna analysresultat. I första provtagningsomgången placerades Ecoscope ut i spillvattenledningsnätet i anslutning till Örebros större industriområden. Industriområdena där halterna av bly och/eller kadmium visade sig vara höga valdes ut till en andra provtagningsomgång. I den andra provtagningsomgången placerades Ecoscope ut inne i de aktuella industriområdena. Beroende på hur stort industriområdet var och vilka typer av verksamheter som fanns, varierade antalet Ecoscope i respektive industriområde. Utgående från analysresultaten från de bägge provtagningsomgångarna, och med hjälp av register över Örebros anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter, identifierades verksamheter som potentiella bly- och/eller kadmiumkällor. Genom de fördjupade undersökningarna kunde sedan somliga av dessa verksamheter avfärdas som potentiella bly- och/eller kadmiumkällor, medan andra verksamheter däremot blev intressantare. Provtagningarna med Ecoscope visar att vissa industriområdens spillvatten har höga halter av bly och/eller kadmium. Överlägset högst halt av både bly och kadmium uppmättes i Holmens industriområde. Andra industriområden som visade på höga halter av dessa tungmetaller var: Aspholmen, Boglundsängen och Lillån. Genom de fortsatta undersökningarna har en del identifierade verksamheter kunnat pekas ut som troliga bidragare till de höga bly- och kadmiumhalterna. I vissa industriområden har de identifierade verksamheterna inte kunnat förklara de höga tungmetallhalterna. En förklaring skulle kunna vara att industrier som Miljökontoret ej har tillsyn över har bidragit med de höga halterna. En annan förklaring skulle kunna vara att historiska utsläpp som ligger kvar i ledningarna i form av sediment och kontinuerligt bidrar med tungmetaller. En tredje förklaring skulle kunna vara mätfel: Ecoscope är ett mycket grovt verktyg och man kan inte blint lita på analysresultaten. Förslag till fortsatta arbeten är att undersöka intressanta industrier närmare t.ex. genom verksamhetsbesök. Även nya provtagningar (med eller utan Ecoscope) skulle kunna vara ett tillvägagångssätt.

3

4 Abstract The purpose of this thesis was to investigate which industrial activities that gives the largest contribution of heavy metals (first and foremost cadmium and lead) to Örebro s wastewater treatment plant Skebäcksverket. The purpose was also to give proposal to further work to find more industrial activities that contributes with heavy metals to the treatment plant. The problem is that the sludge produced in Skebäcksverket contains high amounts of cadmium and lead. Due to the high amount of heavy metal it hasn t been possible to use as much sludge as wanted to spread on energy forest. The work was carried out with Ecoscope (a passive measuring instrument) in two rounds and thereafter with deeper investigation based on the results from the Ecoscope tests. In the first round Ecoscope was placed in sewers connected to the larger industrial estates of Örebro. The industrial estates where cadmium and lead proved to be high were selected to a second round. In this second round Ecoscope was placed in the current industrial estates. Depending on how large the industrial estate was and which type of industries that occurred on the estate, the number of Ecoscope in respective industrial estate varied. Based on the result from the two rounds with Ecoscope some industries were identified as potential sources to cadmium and/or lead. Through the deeper investigations some of these industries could be dismissed as potential sources to cadmium and/or lead, while some industries instead attracted more attention. The investigation with Ecoscope shows that wastewater from some industrial estates have higher content of cadmium and/or lead than other industrial estates. The industrial estate of Holmen had the supercilious highest content of both cadmium and lead. Other industrial estates that had high content of cadmium and/or lead were; Aspholmen, Boglundsängen and Lillån. Through the investigations some industries were identified as probable contributors to the high content of cadmium and/or lead. In some industrial estates the industries in this area have not managed to explain the high content of metals. One explanation can be that smaller unidentified industries contribute with high contents of metals. Another explanation can be that old discharges from industries lie in the drains and continuously contribute with metals. A third explanation could be wrong in measure, as Ecoscope is a rough tool. Proposal to continuing work is to investigate interesting industries closer, for example through visits. Another way is to analyse the wastewater from specific industries.

5

6 Innehållsförteckning Inledning.... Bakgrund....2 Syfte Avgränsning Metod Litteraturstudie tungmetaller Allmänt Hälsoeffekter Utsläpps- och spridningskällor Industriella utsläpp Diffusa utsläpp Åtgärder för att minska användningen av tungmetaller Källor till tungmetaller till avloppsreningsverk Dagvatten Hushåll Företag/industrier Bly Allmänt Hälsoeffekter Användningsområden och förekomst Potentiella blykällor till reningsverkens slam Kadmium Allmänt Hälsoeffekter Användningsområden och förekomst Potentiella kadmiumkällor till reningsverkens slam Koppar Potentiella kopparkällor till reningsverkens slam Krom Potentiella kromkällor till reningsverkens slam Kvicksilver Potentiella kvicksilverkällor till reningsverkens slam Nickel Potentiella nickelkällor till reningsverkens slam Zink Potentiella zinkkällor till reningsverkens slam Om Örebros spillvattenledningsnät Spillvattenledningsnätet och Skebäcksverket Allmänt Driftdata för Skebäcksverket Gränsvärden för spillvatten Tidigare undersökningar i Örebro Egna undersökningar... 7

7 5. Undersökning med Ecoscope Fakta om Ecoscope Tillvägagångssätt Förberedelser Utförande Resultat Fördjupade undersökningar Utförande Resultat Diskussion och slutsatser Möjliga mätfel och felkällor vid Ecoscope-undersökningen Flygplatsen Slutsatser Pilängen Slutsatser Aspholmen Slutsatser Örnsro Slutsatser Lillån Slutsatser Boglundsängen Slutsatser Holmen Slutsatser Mosås Slutsatser Summerande slutsatser Förslag till fortsatta arbeten Referenser... 4 Litteratur... 4 Personlig kommunikation Bilaga Varor och produkter undantagna från kadmiumförbudet Bilaga 2 Provtagningspunkter från egna Ecoscope-undersökningen Bilaga 3 Rapport från tidigare Ecoscope-undersökning Bilaga 4 Rapporter från egna Ecoscope-undersökningen Bilaga 5 Samtliga anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter i undersökningen Bilaga 6 Jämförelse mellan Ecoscope med vanlig och ny jonbytarmassa

8 - Inledning - Inledning. Bakgrund Vid rening av avloppsvatten bildas slam. Slammet är rikt på näringsämnen, främst fosfor, men också andra näringsämnen (Tideström m.fl., 2000). För att återvinna dessa är ett alternativ att använda slammet som jordförbättringsmedel (gödsling). Slammet innehåller emellertid inte bara näringsämnen utan även föroreningar såsom tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen (Levin m.fl., 200). Dessa föroreningar härstammar bl.a. från dagvatten och spillvatten från hushåll, industrier och andra verksamheter. Vid rening av avloppsvatten i reningsverken hamnar den största delen av föroreningarna i slammet (Sörme, 2003). För att förhindra att eventuella föroreningar i slammet sprids i naturen har Svenska Naturvårdsverket fastställt kvalitetskrav för slam som skall användas till gödsling inom jordbruk, skogsbruk och på grönytor. Gränsvärden för högsta tillåtna koncentration i slam, vid användning för gödsling av åkermark, finns för sju tungmetaller och för svårnedbrytbara organiska ämnen. Gränsvärdena anges i mg/kg TS (torrsubstans). Det finns även ett tak för hur mycket tungmetaller som max får tillföras åkermark genom gödsling via slam per hektar och år. De sju tungmetaller det finns gränsvärden för är bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Levin m.fl., 200). Tabell visar de nuvarande gränsvärden Naturvårdsverket har satt upp för de sju tungmetallerna. Tabell. Nuvarande gränsvärden för tungmetaller i slam vid användning på åkermark, resp. nuvarande gränsvärden för årliga mängd tungmetaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Värdena är hämtade ifrån Levin m.fl., 200. Ämne Gränsvärden för slam i jordbruk (mg/kg TS) Gränsvärde för åkermark (g/ha, år) Bly Kadmium 2 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 2,5,5 Nickel Zink Örebros största avloppsreningsverk, Skebäcksverket, tar emot spillvatten från omkring personekvivalenter (pe). Reningsverket är kommunalägt och det inkommande avloppsvattnet kommer från både hushåll, industrier och andra verksamheter. Slammet producerat i reningsverket används sedan 993 till gödsling av energiskog (Salix) (Osterman, personlig kommunikation 2004). Målet med gödslingen är att slammet skall tillföra ca 22 kg fosfor/ha, år till energiskogen. Emellertid kan inte detta mål idag uppnås eftersom man då skulle tillföra åkermarken för mycket bly och kadmium. Det är alltså tungmetallhalterna som begränsar hur mycket slam som får tillföras till energiskogen och inte fosfor. (Miljömål och handlingsprogram Tekniska förvaltningen Örebro, 2004)

9 - Inledning -.2 Syfte Målet med arbetet var att försöka ge klarhet i vilka verksamheter i Örebro som ger de största bidragen av främst bly och kadmium till det kommunala spillvattenledningsnätet och därmed också till slammet producerat i Skebäcksverket. Verksamheter som bidrar med tungmetallerna koppar, krom, kvicksilver nickel och zink har också beaktats. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetallerna till reningsverket..3 Avgränsning Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag av tungmetaller till spillvattenledningsnätet som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand..4 Metod För att få en allmän förståelse om bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver nickel och zink, gjordes en litteraturstudie över dessa tungmetaller. Efter litteraturstudien gjordes en genomgång av Örebros kommunala spillvattenledningsnät och Skebäcksverket. I denna genomgång gick teknisk data för Skebäcksverket igenom, samt de krav som Örebro kommun ställer på verksamheter som släpper sitt spillvatten till det kommunala spillvattenledningsnätet. För att få klarhet över vilka verksamheter som främst bidrar till tungmetaller till Örebros kommunala spillvattenledningsnät genomfördes egna undersökningar. Med hjälp av kunskaperna från litteraturstudien och de egna undersökningarna kunde sedan specifika verksamheter förhoppningsvis identifieras som större källor än andra av tungmetaller till Örebros spillvattenledningsnät. 2

10 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - 2 Litteraturstudie tungmetaller I detta kapitel behandlas tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Syftet är att få kunskap om hur användningen av tungmetallerna har sett ut och ser ut idag, vilka åtgärder som gjorts/görs för att minska användningen samt vilka verksamheter som generellt sett bidrar med tungmetallerna till kommunala spillvattenledningsnät. Bly och kadmium behandlas mer utförligt än övriga tungmetaller då arbetet lägger större fokus på dessa två tungmetaller än de övriga. 2. Allmänt Tungmetaller innefattar de metalliska grundämnena mellan atomnummer 2 och 84 i periodiska systemet. Även aluminium, arsenik och selen räknas ibland som tungmetaller. Då metaller är grundämnen går dessa inte att bryta ned utan de är med i ett ständigt kretslopp (Warfvinge, 999). 2.2 Hälsoeffekter I höga koncentrationer är de flesta tungmetaller giftiga, även om många tungmetaller är livsnödvändiga för växter och djur i små mängder (bl.a. koppar, krom och zink). Andra tungmetaller har inte någon funktion alls för det biologiska livet (bl.a. bly, kadmium och kvicksilver) och för vissa tungmetaller, såsom nickel, råder det oklarheter om, ifall de är livsnödvändiga eller inte för växter och djur (Brandt och Gröndahl, 2000). Då tungmetaller bioackumuleras, leder detta till att koncentrationen av tungmetaller ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer (Brandt och Gröndahl, 2000). 2.3 Utsläpps- och spridningskällor 2.3. Industriella utsläpp Människan har förädlat och använt tungmetaller under lång tid. Under 900-talets mitt ökade dock produktionen och användningen av tungmetaller dramatiskt i Västeuropa till följd av industrialiseringen. Detta fick till följd att spridningen till mark och vatten från industriernas skorstenar och avloppsrör ökade kraftigt (Brandt och Gröndahl, 2000). De svenska industriernas utsläpp av tungmetaller till miljön har emellertid minskat kraftigt de senaste åren (Warfvinge, 999). Anledningen till detta är den utbyggda reningstekniken och de hårdare miljökrav som nu ställs på industrierna. Idag står de Svenska industriernas punktutsläpp endast för ett par procent av den totala mängd tungmetaller som tillförs den svenska miljön (Brandt och Gröndahl, 2000). Nu är det istället luftburna utsläpp ifrån utländska industrier som står för det stora bidraget av tungmetaller till Sveriges miljö. En uppskattning är att depositionen av tungmetaller ifrån utländska källor står för nästan 70 % av den totala mängd som tillförs Sveriges miljö (Brandt och Gröndahl, 2000). I tabell 2 visas hur mycket de svenska industriernas punktutsläpp av tungmetaller har minskat till mark och vatten från 970-talets slut fram till 990-talet. 3

11 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - Tabell 2. Reduktionen av tungmetaller ifrån svenska industriers punktutsläpp från 970-talets slut fram till 990-talet. Tabellen är hämtad ifrån Warfvinge (999). Ämne Red., utsläpp luft (%) Red., utsläpp vatten (%) Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver 85 >90 Nickel Zink Diffusa utsläpp Något som har börjat uppmärksammas mer och mer är de diffusa utsläppen av tungmetaller. Dessa diffusa utsläpp härstammar från varor och produkter som människan tillverkar och använder i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Den största delen av dessa tungmetaller finns i skyddade miljöer, där de inte är utsatta för kemiska påverkan från mark, vatten eller luft. Därmed sker ingen spriding härifrån, men risken för diffusa utsläpp ökar i och med den ökade ackumulationen av tungmetaller i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Tabell 3 visas det hur stort utsläppen från industriernas punktkällor är jämfört med andelen som tillförs till samhället via varor varje år. Enligt tabellen så är mängden tungmetaller som tillförs samhället via produkter betydligt större än mängden som tillförs samhället via Sveriges punktutsläpp. Det finns alltså anledning till att oroa sig över de utsläpps som kan ske härifrån. Genom korrosion av metalltak, däckslitage, spridning av blyhagel m.m. sprids tungmetallerna i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Tabell 3. Andelen tungmetaller utsläppt från punktkällor i Sverige, jämfört med andelen tungmetaller som tillförts Sverige via varor. Tabellen är hämtad från (Brandt och Gröndahl, 2000). Ämne Sveriges utsläpp till vatten och luft (ton/år) Tillfört via varor (ton/år) Bly Kadmium 5 70 Krom Kvicksilver 3 4 Nickel Zink Åtgärder för att minska användningen av tungmetaller 999 fastställde Sveriges riksdag 5 miljömål. Ett av miljömålen är en giftfri miljö: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden.. Man har bl.a. fastställt att nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 200 och man jobbar aktivt för att minska användningen av dessa tungmetaller (Miljömålen, 2003). Det har dock inte alltid varit självklart att begränsa spridningen av tungmetaller i miljön. Det var först i början på 60-talet man började förstå att vissa tungmetaller kan påverka miljö och hälsa negativt (Rósen, 993). 966 förbjöds användningen av etyl- och metylkvicksilver inom jordbruket i Sverige. Året därpå förbjöds användning av kvicksilver inom massaindustrin (Rosén, 993). Idag finns det 4

12 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - ett kvicksilverförbud för många varor. Kvicksilver får bl.a. inte längre användas i mätinstrument (SFS 998:944). 970 togs det beslut att begränsa halten av bly i bensin i Sverige. Gränsen för högsta tillåtna blyhalt har sedan successivt sänkts (Rósen, 993) och från och med 994 är det helt förbjudet att använda blyad bensin till bilar (Östman, 2003). 982 införde Sverige förbud mot att använda kadmium som pigment och stabilisator i vissa varor. Förbudet har efterhand skärpts. I Sverige får kadmium idag inte användas vid ytbehandling, som stabilisator eller som färgämne (SFS 998:944). Kemikalieinspektionen får emellertid ge dispens eller meddela undantag från dessa bestämmelser. Se bilaga för varor som är undantagna från kadmiumförbudet. 2.5 Källor till tungmetaller till avloppsreningsverk 2.5. Dagvatten Dagvatten är avrinnande regn- och smältvatten. Enligt Larm (994) har dagvatten generellt sett högre halter av tungmetaller än vad spillvatten har. Dagvattnets föroreningsinnehåll varierar emellertid kraftigt, bl.a. beroende på vilken typ av avrinningsyta som dagvattnet kommer ifrån. Det finns två olika lösningar för att avleda dagvatten: kombinerade system och duplikata system. Kombinerade system anlades fram till omkring mitten av 950-talet. Detta system innebär att dagvattnet avleds tillsammans med spillvatten till reningsverket. Det duplikata systemet, som började användas omkring 955, innebär att dagvattnet avleds direkt ut till recipienten (Larm, 994). Så beroende på vilket som är det dominerande systemet kan bidraget av tungmetaller ifrån dagvatten variera kraftigt Hushåll Undersökningar från bl.a. Stockholm, Malmö och Uppsala visar att hushåll kan ge stora bidrag av tungmetaller till avloppsreningsverk. För kadmium och kvicksilver kan hushållen bidra med upp till 50 % till reningsverken. Bidraget av kadmium härrör främst från fekalier, urin och hushållsapparater. Bidrag av kvicksilver kommer främst från korrosion av amalgam. (Levin m.fl. 200) Företag/industrier Då reningstekniken för industrier har byggts ut och miljökraven har skärpts i Sverige har bidraget av tungmetaller från industriernas punktutsläpp till spillvattenledningsnät minskat kraftigt. I en undersökning konstateras att identifierade punktutsläpp endast står för högst 4 % av bidraget av tungmetaller till det i Stockholm belägna reningsverket Henriksdal. Den övriga delen av tungmetallerna kommer från diffusa utsläpp (Lindquist m.fl., 2003). Något som bör observeras här är att Stockholms stad har omkring 50 % separerade ledningar och 50 % duplikata ledningar i sitt spillvattenledningsnät (Borg, personlig kommunikation 2004). Då dagvatten är en källa till de diffusa utsläppen varierar alltså bidragen av tungmetaller beroende på hur stor andel av ledningsnätet som består av duplikata respektive separata ledningar. 5

13 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Bly 2.6. Allmänt Bly är i förhållande till många andra tungmetaller relativt vanligt förekommande i jordskorpan. Bly förekommer vanligen tillsammans med svavel, och bildar då mineralen blyglans (PbS) (Warfvinge, 999). Bly är mjukt och smälter vid låg temperatur. Tungmetallen har hög resistans mot korrosion och hög densitet (Scoullos, 200). Bly är lätt att framställa i ren form och användes redan under romartiden i stor mängd. Under tidens gång har bly använts flitigt i varierande områden (Rósen, 993) Hälsoeffekter Bly är giftigt och detta har varit känt sedan antiken (Rósen, 993). Exponering av bly sker främst via födan. Via luft är exponeringen mycket mindre (Rosén, 993). Barn tar upp bly effektivare än vuxna, omkring 50 % av det bly som hamnar i mag-tarmkanalen tas upp. Motsvarande upptagningsförmåga för vuxna är cirka 5 %. Upptaget bly hamnar i blodet, men det kan även bindas i skelettet. Halveringstiden för bly bundet i skelettet är flera år (Kihlström, 986). För höga halter av bly kan försämra produktionen av hemoglobin, försämra koordinationen, ge minnesförluster m.m. Misstankar finns också att bly kan ge fosterskador och ge för tidiga födslar (Kihlström, 986) Användningsområden och förekomst Ett stort användningsområde för bly var tidigare i bensin för att höja oktantalet. Sedan 994 är blyet borttaget från bensin för brukning i bilar i Sverige. Flygbränsle innehåller emellertid fortfarande bly för att höja oktantalet (Östman, 2003). De största användningsområdena för bly i Sverige idag är i ackumulatorer, kabelmaterial, plast, glas, ammunition, färg, fiske, vikter och elektronik (Östman, 2003). Störst är användningen av bly i ackumulatorer. 996 användes i Sverige ton bly vid produktion av ackumulatorer (Ljung, 200) Potentiella blykällor till reningsverkens slam Dagvatten från industriområden och trafikplatser (Levin m.fl., 200). Fordonstvättar. I Stockholm har man uppskattat att drygt 30 % av bidraget av bly kommer ifrån fordonstvättar (Sörme, 2003). Sediment från gamla utsläpp (Bergbäck & Johansson, 2002). Tvätterier (Hägglund, 999). Verksamheter som använder blyhaltig färg (Bergbäck & Johansson, 2002). 6

14 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Kadmium 2.7. Allmänt Kadmium finns naturligt i jordskorpan och i zinkmalm. Därför förekommer även kadmium i zinkhaltig bly- och kopparmalm (Brandt & Gröndahl, 2000). Kadmium är en tungmetall som är mjuk och har låg smältpunkt. Metallen har hög resistans mot korrosion (Scoullos, 200). I vatten och jord förekommer kadmium som positivt laddad jon (Cd 2+ ) (Warfvinge 997) och kan bilda salter (Elinder & Olsson) Hälsoeffekter Människan exponeras främst av kadmium via födan. Av det kadmium som man får i sig tas omkring 5 % upp via mag-, tarmkanalen (Brandt & Gröndal, 2000). En annan exponeringsväg för kadmium är genom inandning. Upptagningsförmågan av inandat kadmium ligger mellan 0-50 % beroende på partikelstorlek m.m. Då luften vanligen innehåller mycket låga koncentrationer av kadmium är det exponering via födan som är den dominerande (Elinder & Olsson, 98). Rökare exponeras ytterligare, detta då cigaretter innehåller kadmium. Upp till halva mängden av det i människan lagrade kadmiumet kan komma från rökning (Naturvårdsverkets temafakta 999). Vid järn- eller kalciumbrist kan upptagningsförmågan öka (Elinder & Olsson, 98). Kadmium ackumuleras främst i lever och njurar. Ifall halten av kadmium blir för hög uppstår njurskador. Om njurarna blir för skadade kan det även uppstå njursten (Elinder & Olsson, 98). Benskörhet kan uppstå vid exponering av höga omgivningshalter. Inandning av partiklar som innehåller kadmium kan ge både akuta och kroniska lungskador. Djurförsök som har gjorts visar på att det finns ett samband mellan kadmium och högt blodtryck. Detta samband är emellertid omdebatterat (Naturvårdsverkets temafakta 999) Användningsområden och förekomst Kadmium framställs som en biprodukt vid förädling av främst zinkmalm, men även vid förädling av bly- och kopparmalm (Lippman, 2000). Några gruvor som enbart bryter kadmium finns inte (Scoullos, 200). Till följd av att kadmium finns naturligt i zinkmalm kommer den förädlade zinken att innehålla kadmium som förorening (Scoullos, 200). Råfosfat innehåller varierande mängd kadmium. Då råfosfat används till framställning av konstgödsel innehåller denna gödsel kadmium som förorening. Kadmiumhalten i konstgödsel varierar mellan 5-8 ppm. På 70-talet var föroreningsgraden av kadmium i handelsgödsel betydligt högre än vad den är idag. Orsaken till att gödseln nu innehåller lägre halt kadmium är att man vid framställning av konstgödsel idag väljer råfosfat med lägre kadmiuminnehåll (Warfvinge, 997). Kadmium har en god motståndskraft och är stabil under många förhållanden. På grund av detta används metallen som pigment och stabilisatorer och till ytbehandling i många sammanhang (Broman, 2000). Användningen av kadmium som pigment och stabilisatorer var som störst mellan 920 till 980 (Bergbäck & Johansson, 2002), men i och med kadmiumförbudet som infördes 982 i Sverige har användningen av metallen minskat kraftig (Broman, 2000). Till följd av den stora kadmiumanvändningen mellan 920-talet fram till 980-talet finns idag stora mängder kadmium lagrade i den bebyggda miljön. Detta upplagrade kadmium 7

15 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - förekommer i huvudsak i batterier, pigment, stabilisatorer och som förorening i zink (Bergbäck & Johansson, 2002). Det dominerande användningsområdet av kadmium är idag i batterier. Mer än 70 % av det kadmium som används i västvärlden används i batterier (Scoullos m.fl., 200). Användning av kadmium som legeringsmetall är relativt stort. När den används som sådan omfattas den inte av kadmiumförbudet. Metallen används bl.a. i kopparlegeringar för att förbättra dess egenskaper. Ett annat användningsområde är i lödmetaller vilka kan innehålla stora mängder kadmium. Bilkylare och gängade detaljer är ytterligare användningsområden för metallen (Borman, 2002). Användningen av kadmium till ytbehandling och som pigment och stabilisator är idag inte stor (Borman, 2002). Som pigment är det dominerande området konstnärsfärger som är ett av många undantag i kadmiumförbudet (Borman, 2002). Andra användningsområden som är undantagna från kadmiumförbudet är: prydnadsföremål m.m. av porslin eller annat keramiskt material, en del glasföremål, maskiner, hushållsmaskiner, personbilar producerade t.o.m. 995 och luftfartyg (KIFS 998:8). För hela undantagslistan se bilaga Potentiella kadmiumkällor till reningsverkens slam Dagvatten från industrier och parkeringsplatser m.m. Dagvattnet förorenas av kadmium främst genom korrosion av produkter som innehåller kadmium, korrosion av kadmiumförorenade zinkprodukter och atomsfäriskt nedfall (Levin m.fl., 200). Flygplatser (Boström, 2004). Fordonstvättar. I Stockholm har man uppskattat att omkring 30 % av kadmiumbidraget kommer ifrån fordonstvättar (Sörme, 2003). Förbränningsanläggningar (Levin m.fl., 200). Hushåll. Bidragen härifrån kan uppgå till så mycket som 50 % av det totala bidraget. Bidraget från hushållen kommer främst från fekalier, urin och hushållsapparater. (Levin m.fl., 200) Spillvatten från industrier som är undantagna från kadmiumförbudet (se bilaga ) (Levin m.fl., 200). Tvätterier. I Linköping och Norrköping har man i en undersökning bl.a. tittat på förekomsten av kadmium i spillvatten från olika typer av tvätterier. Undersökningen visar att spillvatten från tvätterier generellt sett har högre kadmiumhalt än inkommande vatten till avloppsreningsverk. Detta oavsett vad det är för typer av plagg som tvättas. Spillvatten från tvätterier där arbetskläder tvättas innehåller emellertid större mängder kadmium än andra tvätterier (Hägglund, 999). Verksamheter där konstnärsfärger används (konstnärsfärger är undantagna från kadmiumförbudet) (Sörme, 2003). Verkstadsindustrier (Levin m.fl., 200). 8

16 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Koppar 2.8. Potentiella kopparkällor till reningsverkens slam Dagvatten från byggnader och trafiken (Levin m.fl., 200). Fordonstvättar (Råd och regler, 2000). Tappvattensystem. Enligt Bergbäck och Johansson (2002) är tappvattensystem den helt dominerande källan. Verkstads- och ytbehandlingsindustrier (Råd och regler, 2000). 2.9 Krom 2.9. Potentiella kromkällor till reningsverkens slam Fordonstvättar (Sörme, 2003). Verkstads- och ytbehandlingsindustrier (Råd och regler, 2000). 2.0 Kvicksilver 2.0. Potentiella kvicksilverkällor till reningsverkens slam Avfallsförbränningsanläggningar (Levin m.fl., 200). Gamla utsläpp. Utsläppen kan härstamma från tandläkare massaindustri m.m. (Bergbäck och Johansson, 2002). Hushåll. Bidraget från hushållen kan uppgå till 50 % av den totala kvicksilverhalten i reningsverkens slam. Bidrag kommer huvudsakligen från korrosion av amalgam. (Levin m.fl., 200). Tandvårdsmottagningar/tandtekniker och laboratorier (kvicksilver används som analyskemikalie) (Levin m.fl., 200). 2. Nickel 2.. Potentiella nickelkällor till reningsverkens slam Fordonstvättar (Levin m.fl., 200). Industrier som bearbetar rostfritt stål och utför förnickling. (Levin m.fl., 200). Reningsverken själva. De fällningskemikalier som används i reningsverk kan innehåller stora mängder nickel. (Sörme, 2003) 9

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

och hälsoaspekter vid slamspridning

och hälsoaspekter vid slamspridning R nr 2 jan 2000 Kadmiummiljö- och hälsoaspekter vid slamspridning Lina Enskog Broman, MI SAMMANFATTNING Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av miljöstörande

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Kadmium. Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning. Rapport nr 2 2000, Lina Enskog, Examensarbete

Kadmium. Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning. Rapport nr 2 2000, Lina Enskog, Examensarbete Kadmium Miljö och hälsoaspekter vid slamspridning Rapport nr 2 2000, Lina Enskog, Examensarbete SAMMANFATTNING Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat För renare sjöar och skärgård Var rädd om dig själv och miljön undvik färg som innehåller kadmium Kadmium är en giftig

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete Innehåll Revaq... 1 Generella krav för alla verksamheter... 1 Kemikalier... 2 Verksamheter med krav på oljeavskiljare... 2 Olika typer av verksamheter... 3 Betongindustri... 3 Bilvårdsanläggningar... 3

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter 1(7) 1(7) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Finspångs Tekniska Verk AB 612 80 Finspång Besök: Norrköpingsvägen 32 Telefon 0122-851 80 Fax 0122-851 17 info@finspangstekniskaverk.se

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Krav på avloppsvatten från företag och industrier

Krav på avloppsvatten från företag och industrier Krav på avloppsvatten från företag och industrier Tilläggsbestämmelser till ABVA Förord Kalmar Vatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Kalmar kommun. Denna broschyr är

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Lunda industriområde. Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 2005.

Lunda industriområde. Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 2005. Lunda industriområde Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 25. Åsa Andersson R nr 15-25 SAMMANFATTNING Denna studie redovisar resultatet av Stockholm Vattens inventering

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Beslutade av Miljönämnden 2011-03-16 Dnr: Mn 04/2011 1 (7) Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Lastbilar, taxibilar, tjänstebilar,

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Riktlinjer. för utsläpp. av avloppsvatten. från industrier. och andra. verksamheter. i Dalarna

Riktlinjer. för utsläpp. av avloppsvatten. från industrier. och andra. verksamheter. i Dalarna Riktlinjer 2 0 0 8 för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter i Dalarna Innehållsförteckning 1. Förord 5 2. Allmänt 5 3. Begreppsförklaringar 6 4. Avloppsreningsprocess 8 5. Lagar,

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun

Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun 1(6) Januari 2012 MBN 2011/1317 Miljö- och byggnadsnämnd Riktlinjer för fordonstvättar i Kumla kommun Antagna av miljö- och byggnadsnämnden 2012-03-14, 19 Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Till Livsmedelsverket Älvängen 2011-09-28 Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2011-11-16, SBN0220/11 1 Innehåll FÖRORD... 3 BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR...

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt 1. Inledning Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare, fettavskiljare samt fordonstvätt i Katrineholms kommun. Riktlinjerna är framtagna i

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Varje företag som släpper ut avlopps vatten ansvarar för att det inte innehåller något som kan skada avloppssystemet eller vatten miljön där det renade

Läs mer

Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar

Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar Bilaga 4 - ursprunglig dokumentförteckning Utredningar Titel År Antal sidor Plats Verksamhet Miljöriskbedömning av örlogshamnarna 2008 49 Rindö, Berga, Göteborg m fl Örlogshamn Rindö, Berga, Göteborg m

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09

Miljökrav på fordonstvätt. Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Miljökrav på fordonstvätt Riktlinjer beslutade av Miljönämnden den 9 december 2009, 93/09 Dessa riktlinjer bygger till stora delar på den policy som Miljösamverkan Västra Götaland i oktober 2008 tog fram

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT

POLICY FÖR FORDONSTVÄTT POLICY FÖR FORDONSTVÄTT Antagen av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-08-14 77 Ändrad av direktionen för Söderåsens miljöförbund 2014-09-30 88 2 Innehållsförteckning: INLEDNING... 4 FASTSTÄLLDA

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare

Riktlinjer för oljeavskiljare Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Riktlinjerna är antagna i Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd 2012-02-06 Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. FÖR

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Avloppsslam i Stockholm län

Avloppsslam i Stockholm län Fakta 4:9 Publiceringsdatum -- Rapporten är framtagen av enheterna för miljöanalys och miljöskydd vid Länsstyrelsen Stockholm. Telefon: stockholm@lansstyrelsen.se Reningsbassäng, Fors avlopps. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator

Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator Till Miljödepartementet Skärkäll 2010-08-11 registrator 103 33 Stockholm Remissyttrande över Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjerna är en vägledning i tillsynsarbetet med syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt i länet. Riktlinjerna är inte bindande. Omständigheterna

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,

Läs mer

GRÄNSVÄRDESLISTA. Del 3

GRÄNSVÄRDESLISTA. Del 3 VERSION 20071116 GRÄNSVÄRDESLISTA Riktlinjer för bedömning av utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet i Simrishamns, Sjöbo, Skurups, Tomelilla och Ystads kommun Del 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Inga utsläpp. Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser

Inga utsläpp. Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser Inga utsläpp Riktlinjer för bilvårdsanläggningar och p-platser 1 Verksamheten vid bilvårdsanläggningar ger upphov till förorenat spillvatten. Vanliga föroreningar är olja och metaller från bilarna samt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning

ABVA. Allmänna bestämmelser för användande. allmänna vatten- och avloppsanläggning ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Essunga kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Inkoppling till den allmänna anläggningen...3 Användning av den

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer