Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:025 CIV Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät MATS CARLSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för VA-teknik 2005:025 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Sammanfattning Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium. På grund av dessa höga tungmetallhalter så har det inte gått att avsätta lika mycket slam till gödsling av energiskog som önskats. Arbetet skedde genom provtagning med passiva provtagare, s.k. Ecoscope, i två omgångar och därefter genom fördjupade undersökningar utgående från erhållna analysresultat. I första provtagningsomgången placerades Ecoscope ut i spillvattenledningsnätet i anslutning till Örebros större industriområden. Industriområdena där halterna av bly och/eller kadmium visade sig vara höga valdes ut till en andra provtagningsomgång. I den andra provtagningsomgången placerades Ecoscope ut inne i de aktuella industriområdena. Beroende på hur stort industriområdet var och vilka typer av verksamheter som fanns, varierade antalet Ecoscope i respektive industriområde. Utgående från analysresultaten från de bägge provtagningsomgångarna, och med hjälp av register över Örebros anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter, identifierades verksamheter som potentiella bly- och/eller kadmiumkällor. Genom de fördjupade undersökningarna kunde sedan somliga av dessa verksamheter avfärdas som potentiella bly- och/eller kadmiumkällor, medan andra verksamheter däremot blev intressantare. Provtagningarna med Ecoscope visar att vissa industriområdens spillvatten har höga halter av bly och/eller kadmium. Överlägset högst halt av både bly och kadmium uppmättes i Holmens industriområde. Andra industriområden som visade på höga halter av dessa tungmetaller var: Aspholmen, Boglundsängen och Lillån. Genom de fortsatta undersökningarna har en del identifierade verksamheter kunnat pekas ut som troliga bidragare till de höga bly- och kadmiumhalterna. I vissa industriområden har de identifierade verksamheterna inte kunnat förklara de höga tungmetallhalterna. En förklaring skulle kunna vara att industrier som Miljökontoret ej har tillsyn över har bidragit med de höga halterna. En annan förklaring skulle kunna vara att historiska utsläpp som ligger kvar i ledningarna i form av sediment och kontinuerligt bidrar med tungmetaller. En tredje förklaring skulle kunna vara mätfel: Ecoscope är ett mycket grovt verktyg och man kan inte blint lita på analysresultaten. Förslag till fortsatta arbeten är att undersöka intressanta industrier närmare t.ex. genom verksamhetsbesök. Även nya provtagningar (med eller utan Ecoscope) skulle kunna vara ett tillvägagångssätt.

3

4 Abstract The purpose of this thesis was to investigate which industrial activities that gives the largest contribution of heavy metals (first and foremost cadmium and lead) to Örebro s wastewater treatment plant Skebäcksverket. The purpose was also to give proposal to further work to find more industrial activities that contributes with heavy metals to the treatment plant. The problem is that the sludge produced in Skebäcksverket contains high amounts of cadmium and lead. Due to the high amount of heavy metal it hasn t been possible to use as much sludge as wanted to spread on energy forest. The work was carried out with Ecoscope (a passive measuring instrument) in two rounds and thereafter with deeper investigation based on the results from the Ecoscope tests. In the first round Ecoscope was placed in sewers connected to the larger industrial estates of Örebro. The industrial estates where cadmium and lead proved to be high were selected to a second round. In this second round Ecoscope was placed in the current industrial estates. Depending on how large the industrial estate was and which type of industries that occurred on the estate, the number of Ecoscope in respective industrial estate varied. Based on the result from the two rounds with Ecoscope some industries were identified as potential sources to cadmium and/or lead. Through the deeper investigations some of these industries could be dismissed as potential sources to cadmium and/or lead, while some industries instead attracted more attention. The investigation with Ecoscope shows that wastewater from some industrial estates have higher content of cadmium and/or lead than other industrial estates. The industrial estate of Holmen had the supercilious highest content of both cadmium and lead. Other industrial estates that had high content of cadmium and/or lead were; Aspholmen, Boglundsängen and Lillån. Through the investigations some industries were identified as probable contributors to the high content of cadmium and/or lead. In some industrial estates the industries in this area have not managed to explain the high content of metals. One explanation can be that smaller unidentified industries contribute with high contents of metals. Another explanation can be that old discharges from industries lie in the drains and continuously contribute with metals. A third explanation could be wrong in measure, as Ecoscope is a rough tool. Proposal to continuing work is to investigate interesting industries closer, for example through visits. Another way is to analyse the wastewater from specific industries.

5

6 Innehållsförteckning Inledning.... Bakgrund....2 Syfte Avgränsning Metod Litteraturstudie tungmetaller Allmänt Hälsoeffekter Utsläpps- och spridningskällor Industriella utsläpp Diffusa utsläpp Åtgärder för att minska användningen av tungmetaller Källor till tungmetaller till avloppsreningsverk Dagvatten Hushåll Företag/industrier Bly Allmänt Hälsoeffekter Användningsområden och förekomst Potentiella blykällor till reningsverkens slam Kadmium Allmänt Hälsoeffekter Användningsområden och förekomst Potentiella kadmiumkällor till reningsverkens slam Koppar Potentiella kopparkällor till reningsverkens slam Krom Potentiella kromkällor till reningsverkens slam Kvicksilver Potentiella kvicksilverkällor till reningsverkens slam Nickel Potentiella nickelkällor till reningsverkens slam Zink Potentiella zinkkällor till reningsverkens slam Om Örebros spillvattenledningsnät Spillvattenledningsnätet och Skebäcksverket Allmänt Driftdata för Skebäcksverket Gränsvärden för spillvatten Tidigare undersökningar i Örebro Egna undersökningar... 7

7 5. Undersökning med Ecoscope Fakta om Ecoscope Tillvägagångssätt Förberedelser Utförande Resultat Fördjupade undersökningar Utförande Resultat Diskussion och slutsatser Möjliga mätfel och felkällor vid Ecoscope-undersökningen Flygplatsen Slutsatser Pilängen Slutsatser Aspholmen Slutsatser Örnsro Slutsatser Lillån Slutsatser Boglundsängen Slutsatser Holmen Slutsatser Mosås Slutsatser Summerande slutsatser Förslag till fortsatta arbeten Referenser... 4 Litteratur... 4 Personlig kommunikation Bilaga Varor och produkter undantagna från kadmiumförbudet Bilaga 2 Provtagningspunkter från egna Ecoscope-undersökningen Bilaga 3 Rapport från tidigare Ecoscope-undersökning Bilaga 4 Rapporter från egna Ecoscope-undersökningen Bilaga 5 Samtliga anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter i undersökningen Bilaga 6 Jämförelse mellan Ecoscope med vanlig och ny jonbytarmassa

8 - Inledning - Inledning. Bakgrund Vid rening av avloppsvatten bildas slam. Slammet är rikt på näringsämnen, främst fosfor, men också andra näringsämnen (Tideström m.fl., 2000). För att återvinna dessa är ett alternativ att använda slammet som jordförbättringsmedel (gödsling). Slammet innehåller emellertid inte bara näringsämnen utan även föroreningar såsom tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen (Levin m.fl., 200). Dessa föroreningar härstammar bl.a. från dagvatten och spillvatten från hushåll, industrier och andra verksamheter. Vid rening av avloppsvatten i reningsverken hamnar den största delen av föroreningarna i slammet (Sörme, 2003). För att förhindra att eventuella föroreningar i slammet sprids i naturen har Svenska Naturvårdsverket fastställt kvalitetskrav för slam som skall användas till gödsling inom jordbruk, skogsbruk och på grönytor. Gränsvärden för högsta tillåtna koncentration i slam, vid användning för gödsling av åkermark, finns för sju tungmetaller och för svårnedbrytbara organiska ämnen. Gränsvärdena anges i mg/kg TS (torrsubstans). Det finns även ett tak för hur mycket tungmetaller som max får tillföras åkermark genom gödsling via slam per hektar och år. De sju tungmetaller det finns gränsvärden för är bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Levin m.fl., 200). Tabell visar de nuvarande gränsvärden Naturvårdsverket har satt upp för de sju tungmetallerna. Tabell. Nuvarande gränsvärden för tungmetaller i slam vid användning på åkermark, resp. nuvarande gränsvärden för årliga mängd tungmetaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Värdena är hämtade ifrån Levin m.fl., 200. Ämne Gränsvärden för slam i jordbruk (mg/kg TS) Gränsvärde för åkermark (g/ha, år) Bly Kadmium 2 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 2,5,5 Nickel Zink Örebros största avloppsreningsverk, Skebäcksverket, tar emot spillvatten från omkring personekvivalenter (pe). Reningsverket är kommunalägt och det inkommande avloppsvattnet kommer från både hushåll, industrier och andra verksamheter. Slammet producerat i reningsverket används sedan 993 till gödsling av energiskog (Salix) (Osterman, personlig kommunikation 2004). Målet med gödslingen är att slammet skall tillföra ca 22 kg fosfor/ha, år till energiskogen. Emellertid kan inte detta mål idag uppnås eftersom man då skulle tillföra åkermarken för mycket bly och kadmium. Det är alltså tungmetallhalterna som begränsar hur mycket slam som får tillföras till energiskogen och inte fosfor. (Miljömål och handlingsprogram Tekniska förvaltningen Örebro, 2004)

9 - Inledning -.2 Syfte Målet med arbetet var att försöka ge klarhet i vilka verksamheter i Örebro som ger de största bidragen av främst bly och kadmium till det kommunala spillvattenledningsnätet och därmed också till slammet producerat i Skebäcksverket. Verksamheter som bidrar med tungmetallerna koppar, krom, kvicksilver nickel och zink har också beaktats. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetallerna till reningsverket..3 Avgränsning Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag av tungmetaller till spillvattenledningsnätet som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand..4 Metod För att få en allmän förståelse om bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver nickel och zink, gjordes en litteraturstudie över dessa tungmetaller. Efter litteraturstudien gjordes en genomgång av Örebros kommunala spillvattenledningsnät och Skebäcksverket. I denna genomgång gick teknisk data för Skebäcksverket igenom, samt de krav som Örebro kommun ställer på verksamheter som släpper sitt spillvatten till det kommunala spillvattenledningsnätet. För att få klarhet över vilka verksamheter som främst bidrar till tungmetaller till Örebros kommunala spillvattenledningsnät genomfördes egna undersökningar. Med hjälp av kunskaperna från litteraturstudien och de egna undersökningarna kunde sedan specifika verksamheter förhoppningsvis identifieras som större källor än andra av tungmetaller till Örebros spillvattenledningsnät. 2

10 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - 2 Litteraturstudie tungmetaller I detta kapitel behandlas tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Syftet är att få kunskap om hur användningen av tungmetallerna har sett ut och ser ut idag, vilka åtgärder som gjorts/görs för att minska användningen samt vilka verksamheter som generellt sett bidrar med tungmetallerna till kommunala spillvattenledningsnät. Bly och kadmium behandlas mer utförligt än övriga tungmetaller då arbetet lägger större fokus på dessa två tungmetaller än de övriga. 2. Allmänt Tungmetaller innefattar de metalliska grundämnena mellan atomnummer 2 och 84 i periodiska systemet. Även aluminium, arsenik och selen räknas ibland som tungmetaller. Då metaller är grundämnen går dessa inte att bryta ned utan de är med i ett ständigt kretslopp (Warfvinge, 999). 2.2 Hälsoeffekter I höga koncentrationer är de flesta tungmetaller giftiga, även om många tungmetaller är livsnödvändiga för växter och djur i små mängder (bl.a. koppar, krom och zink). Andra tungmetaller har inte någon funktion alls för det biologiska livet (bl.a. bly, kadmium och kvicksilver) och för vissa tungmetaller, såsom nickel, råder det oklarheter om, ifall de är livsnödvändiga eller inte för växter och djur (Brandt och Gröndahl, 2000). Då tungmetaller bioackumuleras, leder detta till att koncentrationen av tungmetaller ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer (Brandt och Gröndahl, 2000). 2.3 Utsläpps- och spridningskällor 2.3. Industriella utsläpp Människan har förädlat och använt tungmetaller under lång tid. Under 900-talets mitt ökade dock produktionen och användningen av tungmetaller dramatiskt i Västeuropa till följd av industrialiseringen. Detta fick till följd att spridningen till mark och vatten från industriernas skorstenar och avloppsrör ökade kraftigt (Brandt och Gröndahl, 2000). De svenska industriernas utsläpp av tungmetaller till miljön har emellertid minskat kraftigt de senaste åren (Warfvinge, 999). Anledningen till detta är den utbyggda reningstekniken och de hårdare miljökrav som nu ställs på industrierna. Idag står de Svenska industriernas punktutsläpp endast för ett par procent av den totala mängd tungmetaller som tillförs den svenska miljön (Brandt och Gröndahl, 2000). Nu är det istället luftburna utsläpp ifrån utländska industrier som står för det stora bidraget av tungmetaller till Sveriges miljö. En uppskattning är att depositionen av tungmetaller ifrån utländska källor står för nästan 70 % av den totala mängd som tillförs Sveriges miljö (Brandt och Gröndahl, 2000). I tabell 2 visas hur mycket de svenska industriernas punktutsläpp av tungmetaller har minskat till mark och vatten från 970-talets slut fram till 990-talet. 3

11 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - Tabell 2. Reduktionen av tungmetaller ifrån svenska industriers punktutsläpp från 970-talets slut fram till 990-talet. Tabellen är hämtad ifrån Warfvinge (999). Ämne Red., utsläpp luft (%) Red., utsläpp vatten (%) Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver 85 >90 Nickel Zink Diffusa utsläpp Något som har börjat uppmärksammas mer och mer är de diffusa utsläppen av tungmetaller. Dessa diffusa utsläpp härstammar från varor och produkter som människan tillverkar och använder i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Den största delen av dessa tungmetaller finns i skyddade miljöer, där de inte är utsatta för kemiska påverkan från mark, vatten eller luft. Därmed sker ingen spriding härifrån, men risken för diffusa utsläpp ökar i och med den ökade ackumulationen av tungmetaller i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Tabell 3 visas det hur stort utsläppen från industriernas punktkällor är jämfört med andelen som tillförs till samhället via varor varje år. Enligt tabellen så är mängden tungmetaller som tillförs samhället via produkter betydligt större än mängden som tillförs samhället via Sveriges punktutsläpp. Det finns alltså anledning till att oroa sig över de utsläpps som kan ske härifrån. Genom korrosion av metalltak, däckslitage, spridning av blyhagel m.m. sprids tungmetallerna i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Tabell 3. Andelen tungmetaller utsläppt från punktkällor i Sverige, jämfört med andelen tungmetaller som tillförts Sverige via varor. Tabellen är hämtad från (Brandt och Gröndahl, 2000). Ämne Sveriges utsläpp till vatten och luft (ton/år) Tillfört via varor (ton/år) Bly Kadmium 5 70 Krom Kvicksilver 3 4 Nickel Zink Åtgärder för att minska användningen av tungmetaller 999 fastställde Sveriges riksdag 5 miljömål. Ett av miljömålen är en giftfri miljö: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden.. Man har bl.a. fastställt att nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 200 och man jobbar aktivt för att minska användningen av dessa tungmetaller (Miljömålen, 2003). Det har dock inte alltid varit självklart att begränsa spridningen av tungmetaller i miljön. Det var först i början på 60-talet man började förstå att vissa tungmetaller kan påverka miljö och hälsa negativt (Rósen, 993). 966 förbjöds användningen av etyl- och metylkvicksilver inom jordbruket i Sverige. Året därpå förbjöds användning av kvicksilver inom massaindustrin (Rosén, 993). Idag finns det 4

12 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - ett kvicksilverförbud för många varor. Kvicksilver får bl.a. inte längre användas i mätinstrument (SFS 998:944). 970 togs det beslut att begränsa halten av bly i bensin i Sverige. Gränsen för högsta tillåtna blyhalt har sedan successivt sänkts (Rósen, 993) och från och med 994 är det helt förbjudet att använda blyad bensin till bilar (Östman, 2003). 982 införde Sverige förbud mot att använda kadmium som pigment och stabilisator i vissa varor. Förbudet har efterhand skärpts. I Sverige får kadmium idag inte användas vid ytbehandling, som stabilisator eller som färgämne (SFS 998:944). Kemikalieinspektionen får emellertid ge dispens eller meddela undantag från dessa bestämmelser. Se bilaga för varor som är undantagna från kadmiumförbudet. 2.5 Källor till tungmetaller till avloppsreningsverk 2.5. Dagvatten Dagvatten är avrinnande regn- och smältvatten. Enligt Larm (994) har dagvatten generellt sett högre halter av tungmetaller än vad spillvatten har. Dagvattnets föroreningsinnehåll varierar emellertid kraftigt, bl.a. beroende på vilken typ av avrinningsyta som dagvattnet kommer ifrån. Det finns två olika lösningar för att avleda dagvatten: kombinerade system och duplikata system. Kombinerade system anlades fram till omkring mitten av 950-talet. Detta system innebär att dagvattnet avleds tillsammans med spillvatten till reningsverket. Det duplikata systemet, som började användas omkring 955, innebär att dagvattnet avleds direkt ut till recipienten (Larm, 994). Så beroende på vilket som är det dominerande systemet kan bidraget av tungmetaller ifrån dagvatten variera kraftigt Hushåll Undersökningar från bl.a. Stockholm, Malmö och Uppsala visar att hushåll kan ge stora bidrag av tungmetaller till avloppsreningsverk. För kadmium och kvicksilver kan hushållen bidra med upp till 50 % till reningsverken. Bidraget av kadmium härrör främst från fekalier, urin och hushållsapparater. Bidrag av kvicksilver kommer främst från korrosion av amalgam. (Levin m.fl. 200) Företag/industrier Då reningstekniken för industrier har byggts ut och miljökraven har skärpts i Sverige har bidraget av tungmetaller från industriernas punktutsläpp till spillvattenledningsnät minskat kraftigt. I en undersökning konstateras att identifierade punktutsläpp endast står för högst 4 % av bidraget av tungmetaller till det i Stockholm belägna reningsverket Henriksdal. Den övriga delen av tungmetallerna kommer från diffusa utsläpp (Lindquist m.fl., 2003). Något som bör observeras här är att Stockholms stad har omkring 50 % separerade ledningar och 50 % duplikata ledningar i sitt spillvattenledningsnät (Borg, personlig kommunikation 2004). Då dagvatten är en källa till de diffusa utsläppen varierar alltså bidragen av tungmetaller beroende på hur stor andel av ledningsnätet som består av duplikata respektive separata ledningar. 5

13 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Bly 2.6. Allmänt Bly är i förhållande till många andra tungmetaller relativt vanligt förekommande i jordskorpan. Bly förekommer vanligen tillsammans med svavel, och bildar då mineralen blyglans (PbS) (Warfvinge, 999). Bly är mjukt och smälter vid låg temperatur. Tungmetallen har hög resistans mot korrosion och hög densitet (Scoullos, 200). Bly är lätt att framställa i ren form och användes redan under romartiden i stor mängd. Under tidens gång har bly använts flitigt i varierande områden (Rósen, 993) Hälsoeffekter Bly är giftigt och detta har varit känt sedan antiken (Rósen, 993). Exponering av bly sker främst via födan. Via luft är exponeringen mycket mindre (Rosén, 993). Barn tar upp bly effektivare än vuxna, omkring 50 % av det bly som hamnar i mag-tarmkanalen tas upp. Motsvarande upptagningsförmåga för vuxna är cirka 5 %. Upptaget bly hamnar i blodet, men det kan även bindas i skelettet. Halveringstiden för bly bundet i skelettet är flera år (Kihlström, 986). För höga halter av bly kan försämra produktionen av hemoglobin, försämra koordinationen, ge minnesförluster m.m. Misstankar finns också att bly kan ge fosterskador och ge för tidiga födslar (Kihlström, 986) Användningsområden och förekomst Ett stort användningsområde för bly var tidigare i bensin för att höja oktantalet. Sedan 994 är blyet borttaget från bensin för brukning i bilar i Sverige. Flygbränsle innehåller emellertid fortfarande bly för att höja oktantalet (Östman, 2003). De största användningsområdena för bly i Sverige idag är i ackumulatorer, kabelmaterial, plast, glas, ammunition, färg, fiske, vikter och elektronik (Östman, 2003). Störst är användningen av bly i ackumulatorer. 996 användes i Sverige ton bly vid produktion av ackumulatorer (Ljung, 200) Potentiella blykällor till reningsverkens slam Dagvatten från industriområden och trafikplatser (Levin m.fl., 200). Fordonstvättar. I Stockholm har man uppskattat att drygt 30 % av bidraget av bly kommer ifrån fordonstvättar (Sörme, 2003). Sediment från gamla utsläpp (Bergbäck & Johansson, 2002). Tvätterier (Hägglund, 999). Verksamheter som använder blyhaltig färg (Bergbäck & Johansson, 2002). 6

14 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Kadmium 2.7. Allmänt Kadmium finns naturligt i jordskorpan och i zinkmalm. Därför förekommer även kadmium i zinkhaltig bly- och kopparmalm (Brandt & Gröndahl, 2000). Kadmium är en tungmetall som är mjuk och har låg smältpunkt. Metallen har hög resistans mot korrosion (Scoullos, 200). I vatten och jord förekommer kadmium som positivt laddad jon (Cd 2+ ) (Warfvinge 997) och kan bilda salter (Elinder & Olsson) Hälsoeffekter Människan exponeras främst av kadmium via födan. Av det kadmium som man får i sig tas omkring 5 % upp via mag-, tarmkanalen (Brandt & Gröndal, 2000). En annan exponeringsväg för kadmium är genom inandning. Upptagningsförmågan av inandat kadmium ligger mellan 0-50 % beroende på partikelstorlek m.m. Då luften vanligen innehåller mycket låga koncentrationer av kadmium är det exponering via födan som är den dominerande (Elinder & Olsson, 98). Rökare exponeras ytterligare, detta då cigaretter innehåller kadmium. Upp till halva mängden av det i människan lagrade kadmiumet kan komma från rökning (Naturvårdsverkets temafakta 999). Vid järn- eller kalciumbrist kan upptagningsförmågan öka (Elinder & Olsson, 98). Kadmium ackumuleras främst i lever och njurar. Ifall halten av kadmium blir för hög uppstår njurskador. Om njurarna blir för skadade kan det även uppstå njursten (Elinder & Olsson, 98). Benskörhet kan uppstå vid exponering av höga omgivningshalter. Inandning av partiklar som innehåller kadmium kan ge både akuta och kroniska lungskador. Djurförsök som har gjorts visar på att det finns ett samband mellan kadmium och högt blodtryck. Detta samband är emellertid omdebatterat (Naturvårdsverkets temafakta 999) Användningsområden och förekomst Kadmium framställs som en biprodukt vid förädling av främst zinkmalm, men även vid förädling av bly- och kopparmalm (Lippman, 2000). Några gruvor som enbart bryter kadmium finns inte (Scoullos, 200). Till följd av att kadmium finns naturligt i zinkmalm kommer den förädlade zinken att innehålla kadmium som förorening (Scoullos, 200). Råfosfat innehåller varierande mängd kadmium. Då råfosfat används till framställning av konstgödsel innehåller denna gödsel kadmium som förorening. Kadmiumhalten i konstgödsel varierar mellan 5-8 ppm. På 70-talet var föroreningsgraden av kadmium i handelsgödsel betydligt högre än vad den är idag. Orsaken till att gödseln nu innehåller lägre halt kadmium är att man vid framställning av konstgödsel idag väljer råfosfat med lägre kadmiuminnehåll (Warfvinge, 997). Kadmium har en god motståndskraft och är stabil under många förhållanden. På grund av detta används metallen som pigment och stabilisatorer och till ytbehandling i många sammanhang (Broman, 2000). Användningen av kadmium som pigment och stabilisatorer var som störst mellan 920 till 980 (Bergbäck & Johansson, 2002), men i och med kadmiumförbudet som infördes 982 i Sverige har användningen av metallen minskat kraftig (Broman, 2000). Till följd av den stora kadmiumanvändningen mellan 920-talet fram till 980-talet finns idag stora mängder kadmium lagrade i den bebyggda miljön. Detta upplagrade kadmium 7

15 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - förekommer i huvudsak i batterier, pigment, stabilisatorer och som förorening i zink (Bergbäck & Johansson, 2002). Det dominerande användningsområdet av kadmium är idag i batterier. Mer än 70 % av det kadmium som används i västvärlden används i batterier (Scoullos m.fl., 200). Användning av kadmium som legeringsmetall är relativt stort. När den används som sådan omfattas den inte av kadmiumförbudet. Metallen används bl.a. i kopparlegeringar för att förbättra dess egenskaper. Ett annat användningsområde är i lödmetaller vilka kan innehålla stora mängder kadmium. Bilkylare och gängade detaljer är ytterligare användningsområden för metallen (Borman, 2002). Användningen av kadmium till ytbehandling och som pigment och stabilisator är idag inte stor (Borman, 2002). Som pigment är det dominerande området konstnärsfärger som är ett av många undantag i kadmiumförbudet (Borman, 2002). Andra användningsområden som är undantagna från kadmiumförbudet är: prydnadsföremål m.m. av porslin eller annat keramiskt material, en del glasföremål, maskiner, hushållsmaskiner, personbilar producerade t.o.m. 995 och luftfartyg (KIFS 998:8). För hela undantagslistan se bilaga Potentiella kadmiumkällor till reningsverkens slam Dagvatten från industrier och parkeringsplatser m.m. Dagvattnet förorenas av kadmium främst genom korrosion av produkter som innehåller kadmium, korrosion av kadmiumförorenade zinkprodukter och atomsfäriskt nedfall (Levin m.fl., 200). Flygplatser (Boström, 2004). Fordonstvättar. I Stockholm har man uppskattat att omkring 30 % av kadmiumbidraget kommer ifrån fordonstvättar (Sörme, 2003). Förbränningsanläggningar (Levin m.fl., 200). Hushåll. Bidragen härifrån kan uppgå till så mycket som 50 % av det totala bidraget. Bidraget från hushållen kommer främst från fekalier, urin och hushållsapparater. (Levin m.fl., 200) Spillvatten från industrier som är undantagna från kadmiumförbudet (se bilaga ) (Levin m.fl., 200). Tvätterier. I Linköping och Norrköping har man i en undersökning bl.a. tittat på förekomsten av kadmium i spillvatten från olika typer av tvätterier. Undersökningen visar att spillvatten från tvätterier generellt sett har högre kadmiumhalt än inkommande vatten till avloppsreningsverk. Detta oavsett vad det är för typer av plagg som tvättas. Spillvatten från tvätterier där arbetskläder tvättas innehåller emellertid större mängder kadmium än andra tvätterier (Hägglund, 999). Verksamheter där konstnärsfärger används (konstnärsfärger är undantagna från kadmiumförbudet) (Sörme, 2003). Verkstadsindustrier (Levin m.fl., 200). 8

16 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Koppar 2.8. Potentiella kopparkällor till reningsverkens slam Dagvatten från byggnader och trafiken (Levin m.fl., 200). Fordonstvättar (Råd och regler, 2000). Tappvattensystem. Enligt Bergbäck och Johansson (2002) är tappvattensystem den helt dominerande källan. Verkstads- och ytbehandlingsindustrier (Råd och regler, 2000). 2.9 Krom 2.9. Potentiella kromkällor till reningsverkens slam Fordonstvättar (Sörme, 2003). Verkstads- och ytbehandlingsindustrier (Råd och regler, 2000). 2.0 Kvicksilver 2.0. Potentiella kvicksilverkällor till reningsverkens slam Avfallsförbränningsanläggningar (Levin m.fl., 200). Gamla utsläpp. Utsläppen kan härstamma från tandläkare massaindustri m.m. (Bergbäck och Johansson, 2002). Hushåll. Bidraget från hushållen kan uppgå till 50 % av den totala kvicksilverhalten i reningsverkens slam. Bidrag kommer huvudsakligen från korrosion av amalgam. (Levin m.fl., 200). Tandvårdsmottagningar/tandtekniker och laboratorier (kvicksilver används som analyskemikalie) (Levin m.fl., 200). 2. Nickel 2.. Potentiella nickelkällor till reningsverkens slam Fordonstvättar (Levin m.fl., 200). Industrier som bearbetar rostfritt stål och utför förnickling. (Levin m.fl., 200). Reningsverken själva. De fällningskemikalier som används i reningsverk kan innehåller stora mängder nickel. (Sörme, 2003) 9