Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:025 CIV Spårning av tungmetaller i Örebros spillvattenledningsnät MATS CARLSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för VA-teknik 2005:025 CIV ISSN: ISRN: LTU - EX / SE

2 Sammanfattning Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium. På grund av dessa höga tungmetallhalter så har det inte gått att avsätta lika mycket slam till gödsling av energiskog som önskats. Arbetet skedde genom provtagning med passiva provtagare, s.k. Ecoscope, i två omgångar och därefter genom fördjupade undersökningar utgående från erhållna analysresultat. I första provtagningsomgången placerades Ecoscope ut i spillvattenledningsnätet i anslutning till Örebros större industriområden. Industriområdena där halterna av bly och/eller kadmium visade sig vara höga valdes ut till en andra provtagningsomgång. I den andra provtagningsomgången placerades Ecoscope ut inne i de aktuella industriområdena. Beroende på hur stort industriområdet var och vilka typer av verksamheter som fanns, varierade antalet Ecoscope i respektive industriområde. Utgående från analysresultaten från de bägge provtagningsomgångarna, och med hjälp av register över Örebros anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter, identifierades verksamheter som potentiella bly- och/eller kadmiumkällor. Genom de fördjupade undersökningarna kunde sedan somliga av dessa verksamheter avfärdas som potentiella bly- och/eller kadmiumkällor, medan andra verksamheter däremot blev intressantare. Provtagningarna med Ecoscope visar att vissa industriområdens spillvatten har höga halter av bly och/eller kadmium. Överlägset högst halt av både bly och kadmium uppmättes i Holmens industriområde. Andra industriområden som visade på höga halter av dessa tungmetaller var: Aspholmen, Boglundsängen och Lillån. Genom de fortsatta undersökningarna har en del identifierade verksamheter kunnat pekas ut som troliga bidragare till de höga bly- och kadmiumhalterna. I vissa industriområden har de identifierade verksamheterna inte kunnat förklara de höga tungmetallhalterna. En förklaring skulle kunna vara att industrier som Miljökontoret ej har tillsyn över har bidragit med de höga halterna. En annan förklaring skulle kunna vara att historiska utsläpp som ligger kvar i ledningarna i form av sediment och kontinuerligt bidrar med tungmetaller. En tredje förklaring skulle kunna vara mätfel: Ecoscope är ett mycket grovt verktyg och man kan inte blint lita på analysresultaten. Förslag till fortsatta arbeten är att undersöka intressanta industrier närmare t.ex. genom verksamhetsbesök. Även nya provtagningar (med eller utan Ecoscope) skulle kunna vara ett tillvägagångssätt.

3

4 Abstract The purpose of this thesis was to investigate which industrial activities that gives the largest contribution of heavy metals (first and foremost cadmium and lead) to Örebro s wastewater treatment plant Skebäcksverket. The purpose was also to give proposal to further work to find more industrial activities that contributes with heavy metals to the treatment plant. The problem is that the sludge produced in Skebäcksverket contains high amounts of cadmium and lead. Due to the high amount of heavy metal it hasn t been possible to use as much sludge as wanted to spread on energy forest. The work was carried out with Ecoscope (a passive measuring instrument) in two rounds and thereafter with deeper investigation based on the results from the Ecoscope tests. In the first round Ecoscope was placed in sewers connected to the larger industrial estates of Örebro. The industrial estates where cadmium and lead proved to be high were selected to a second round. In this second round Ecoscope was placed in the current industrial estates. Depending on how large the industrial estate was and which type of industries that occurred on the estate, the number of Ecoscope in respective industrial estate varied. Based on the result from the two rounds with Ecoscope some industries were identified as potential sources to cadmium and/or lead. Through the deeper investigations some of these industries could be dismissed as potential sources to cadmium and/or lead, while some industries instead attracted more attention. The investigation with Ecoscope shows that wastewater from some industrial estates have higher content of cadmium and/or lead than other industrial estates. The industrial estate of Holmen had the supercilious highest content of both cadmium and lead. Other industrial estates that had high content of cadmium and/or lead were; Aspholmen, Boglundsängen and Lillån. Through the investigations some industries were identified as probable contributors to the high content of cadmium and/or lead. In some industrial estates the industries in this area have not managed to explain the high content of metals. One explanation can be that smaller unidentified industries contribute with high contents of metals. Another explanation can be that old discharges from industries lie in the drains and continuously contribute with metals. A third explanation could be wrong in measure, as Ecoscope is a rough tool. Proposal to continuing work is to investigate interesting industries closer, for example through visits. Another way is to analyse the wastewater from specific industries.

5

6 Innehållsförteckning Inledning.... Bakgrund....2 Syfte Avgränsning Metod Litteraturstudie tungmetaller Allmänt Hälsoeffekter Utsläpps- och spridningskällor Industriella utsläpp Diffusa utsläpp Åtgärder för att minska användningen av tungmetaller Källor till tungmetaller till avloppsreningsverk Dagvatten Hushåll Företag/industrier Bly Allmänt Hälsoeffekter Användningsområden och förekomst Potentiella blykällor till reningsverkens slam Kadmium Allmänt Hälsoeffekter Användningsområden och förekomst Potentiella kadmiumkällor till reningsverkens slam Koppar Potentiella kopparkällor till reningsverkens slam Krom Potentiella kromkällor till reningsverkens slam Kvicksilver Potentiella kvicksilverkällor till reningsverkens slam Nickel Potentiella nickelkällor till reningsverkens slam Zink Potentiella zinkkällor till reningsverkens slam Om Örebros spillvattenledningsnät Spillvattenledningsnätet och Skebäcksverket Allmänt Driftdata för Skebäcksverket Gränsvärden för spillvatten Tidigare undersökningar i Örebro Egna undersökningar... 7

7 5. Undersökning med Ecoscope Fakta om Ecoscope Tillvägagångssätt Förberedelser Utförande Resultat Fördjupade undersökningar Utförande Resultat Diskussion och slutsatser Möjliga mätfel och felkällor vid Ecoscope-undersökningen Flygplatsen Slutsatser Pilängen Slutsatser Aspholmen Slutsatser Örnsro Slutsatser Lillån Slutsatser Boglundsängen Slutsatser Holmen Slutsatser Mosås Slutsatser Summerande slutsatser Förslag till fortsatta arbeten Referenser... 4 Litteratur... 4 Personlig kommunikation Bilaga Varor och produkter undantagna från kadmiumförbudet Bilaga 2 Provtagningspunkter från egna Ecoscope-undersökningen Bilaga 3 Rapport från tidigare Ecoscope-undersökning Bilaga 4 Rapporter från egna Ecoscope-undersökningen Bilaga 5 Samtliga anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter i undersökningen Bilaga 6 Jämförelse mellan Ecoscope med vanlig och ny jonbytarmassa

8 - Inledning - Inledning. Bakgrund Vid rening av avloppsvatten bildas slam. Slammet är rikt på näringsämnen, främst fosfor, men också andra näringsämnen (Tideström m.fl., 2000). För att återvinna dessa är ett alternativ att använda slammet som jordförbättringsmedel (gödsling). Slammet innehåller emellertid inte bara näringsämnen utan även föroreningar såsom tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen (Levin m.fl., 200). Dessa föroreningar härstammar bl.a. från dagvatten och spillvatten från hushåll, industrier och andra verksamheter. Vid rening av avloppsvatten i reningsverken hamnar den största delen av föroreningarna i slammet (Sörme, 2003). För att förhindra att eventuella föroreningar i slammet sprids i naturen har Svenska Naturvårdsverket fastställt kvalitetskrav för slam som skall användas till gödsling inom jordbruk, skogsbruk och på grönytor. Gränsvärden för högsta tillåtna koncentration i slam, vid användning för gödsling av åkermark, finns för sju tungmetaller och för svårnedbrytbara organiska ämnen. Gränsvärdena anges i mg/kg TS (torrsubstans). Det finns även ett tak för hur mycket tungmetaller som max får tillföras åkermark genom gödsling via slam per hektar och år. De sju tungmetaller det finns gränsvärden för är bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Levin m.fl., 200). Tabell visar de nuvarande gränsvärden Naturvårdsverket har satt upp för de sju tungmetallerna. Tabell. Nuvarande gränsvärden för tungmetaller i slam vid användning på åkermark, resp. nuvarande gränsvärden för årliga mängd tungmetaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Värdena är hämtade ifrån Levin m.fl., 200. Ämne Gränsvärden för slam i jordbruk (mg/kg TS) Gränsvärde för åkermark (g/ha, år) Bly Kadmium 2 0,75 Koppar Krom Kvicksilver 2,5,5 Nickel Zink Örebros största avloppsreningsverk, Skebäcksverket, tar emot spillvatten från omkring personekvivalenter (pe). Reningsverket är kommunalägt och det inkommande avloppsvattnet kommer från både hushåll, industrier och andra verksamheter. Slammet producerat i reningsverket används sedan 993 till gödsling av energiskog (Salix) (Osterman, personlig kommunikation 2004). Målet med gödslingen är att slammet skall tillföra ca 22 kg fosfor/ha, år till energiskogen. Emellertid kan inte detta mål idag uppnås eftersom man då skulle tillföra åkermarken för mycket bly och kadmium. Det är alltså tungmetallhalterna som begränsar hur mycket slam som får tillföras till energiskogen och inte fosfor. (Miljömål och handlingsprogram Tekniska förvaltningen Örebro, 2004)

9 - Inledning -.2 Syfte Målet med arbetet var att försöka ge klarhet i vilka verksamheter i Örebro som ger de största bidragen av främst bly och kadmium till det kommunala spillvattenledningsnätet och därmed också till slammet producerat i Skebäcksverket. Verksamheter som bidrar med tungmetallerna koppar, krom, kvicksilver nickel och zink har också beaktats. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetallerna till reningsverket..3 Avgränsning Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag av tungmetaller till spillvattenledningsnätet som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand..4 Metod För att få en allmän förståelse om bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver nickel och zink, gjordes en litteraturstudie över dessa tungmetaller. Efter litteraturstudien gjordes en genomgång av Örebros kommunala spillvattenledningsnät och Skebäcksverket. I denna genomgång gick teknisk data för Skebäcksverket igenom, samt de krav som Örebro kommun ställer på verksamheter som släpper sitt spillvatten till det kommunala spillvattenledningsnätet. För att få klarhet över vilka verksamheter som främst bidrar till tungmetaller till Örebros kommunala spillvattenledningsnät genomfördes egna undersökningar. Med hjälp av kunskaperna från litteraturstudien och de egna undersökningarna kunde sedan specifika verksamheter förhoppningsvis identifieras som större källor än andra av tungmetaller till Örebros spillvattenledningsnät. 2

10 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - 2 Litteraturstudie tungmetaller I detta kapitel behandlas tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Syftet är att få kunskap om hur användningen av tungmetallerna har sett ut och ser ut idag, vilka åtgärder som gjorts/görs för att minska användningen samt vilka verksamheter som generellt sett bidrar med tungmetallerna till kommunala spillvattenledningsnät. Bly och kadmium behandlas mer utförligt än övriga tungmetaller då arbetet lägger större fokus på dessa två tungmetaller än de övriga. 2. Allmänt Tungmetaller innefattar de metalliska grundämnena mellan atomnummer 2 och 84 i periodiska systemet. Även aluminium, arsenik och selen räknas ibland som tungmetaller. Då metaller är grundämnen går dessa inte att bryta ned utan de är med i ett ständigt kretslopp (Warfvinge, 999). 2.2 Hälsoeffekter I höga koncentrationer är de flesta tungmetaller giftiga, även om många tungmetaller är livsnödvändiga för växter och djur i små mängder (bl.a. koppar, krom och zink). Andra tungmetaller har inte någon funktion alls för det biologiska livet (bl.a. bly, kadmium och kvicksilver) och för vissa tungmetaller, såsom nickel, råder det oklarheter om, ifall de är livsnödvändiga eller inte för växter och djur (Brandt och Gröndahl, 2000). Då tungmetaller bioackumuleras, leder detta till att koncentrationen av tungmetaller ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer (Brandt och Gröndahl, 2000). 2.3 Utsläpps- och spridningskällor 2.3. Industriella utsläpp Människan har förädlat och använt tungmetaller under lång tid. Under 900-talets mitt ökade dock produktionen och användningen av tungmetaller dramatiskt i Västeuropa till följd av industrialiseringen. Detta fick till följd att spridningen till mark och vatten från industriernas skorstenar och avloppsrör ökade kraftigt (Brandt och Gröndahl, 2000). De svenska industriernas utsläpp av tungmetaller till miljön har emellertid minskat kraftigt de senaste åren (Warfvinge, 999). Anledningen till detta är den utbyggda reningstekniken och de hårdare miljökrav som nu ställs på industrierna. Idag står de Svenska industriernas punktutsläpp endast för ett par procent av den totala mängd tungmetaller som tillförs den svenska miljön (Brandt och Gröndahl, 2000). Nu är det istället luftburna utsläpp ifrån utländska industrier som står för det stora bidraget av tungmetaller till Sveriges miljö. En uppskattning är att depositionen av tungmetaller ifrån utländska källor står för nästan 70 % av den totala mängd som tillförs Sveriges miljö (Brandt och Gröndahl, 2000). I tabell 2 visas hur mycket de svenska industriernas punktutsläpp av tungmetaller har minskat till mark och vatten från 970-talets slut fram till 990-talet. 3

11 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - Tabell 2. Reduktionen av tungmetaller ifrån svenska industriers punktutsläpp från 970-talets slut fram till 990-talet. Tabellen är hämtad ifrån Warfvinge (999). Ämne Red., utsläpp luft (%) Red., utsläpp vatten (%) Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver 85 >90 Nickel Zink Diffusa utsläpp Något som har börjat uppmärksammas mer och mer är de diffusa utsläppen av tungmetaller. Dessa diffusa utsläpp härstammar från varor och produkter som människan tillverkar och använder i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Den största delen av dessa tungmetaller finns i skyddade miljöer, där de inte är utsatta för kemiska påverkan från mark, vatten eller luft. Därmed sker ingen spriding härifrån, men risken för diffusa utsläpp ökar i och med den ökade ackumulationen av tungmetaller i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Tabell 3 visas det hur stort utsläppen från industriernas punktkällor är jämfört med andelen som tillförs till samhället via varor varje år. Enligt tabellen så är mängden tungmetaller som tillförs samhället via produkter betydligt större än mängden som tillförs samhället via Sveriges punktutsläpp. Det finns alltså anledning till att oroa sig över de utsläpps som kan ske härifrån. Genom korrosion av metalltak, däckslitage, spridning av blyhagel m.m. sprids tungmetallerna i samhället (Brandt och Gröndahl, 2000). Tabell 3. Andelen tungmetaller utsläppt från punktkällor i Sverige, jämfört med andelen tungmetaller som tillförts Sverige via varor. Tabellen är hämtad från (Brandt och Gröndahl, 2000). Ämne Sveriges utsläpp till vatten och luft (ton/år) Tillfört via varor (ton/år) Bly Kadmium 5 70 Krom Kvicksilver 3 4 Nickel Zink Åtgärder för att minska användningen av tungmetaller 999 fastställde Sveriges riksdag 5 miljömål. Ett av miljömålen är en giftfri miljö: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden.. Man har bl.a. fastställt att nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 200 och man jobbar aktivt för att minska användningen av dessa tungmetaller (Miljömålen, 2003). Det har dock inte alltid varit självklart att begränsa spridningen av tungmetaller i miljön. Det var först i början på 60-talet man började förstå att vissa tungmetaller kan påverka miljö och hälsa negativt (Rósen, 993). 966 förbjöds användningen av etyl- och metylkvicksilver inom jordbruket i Sverige. Året därpå förbjöds användning av kvicksilver inom massaindustrin (Rosén, 993). Idag finns det 4

12 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - ett kvicksilverförbud för många varor. Kvicksilver får bl.a. inte längre användas i mätinstrument (SFS 998:944). 970 togs det beslut att begränsa halten av bly i bensin i Sverige. Gränsen för högsta tillåtna blyhalt har sedan successivt sänkts (Rósen, 993) och från och med 994 är det helt förbjudet att använda blyad bensin till bilar (Östman, 2003). 982 införde Sverige förbud mot att använda kadmium som pigment och stabilisator i vissa varor. Förbudet har efterhand skärpts. I Sverige får kadmium idag inte användas vid ytbehandling, som stabilisator eller som färgämne (SFS 998:944). Kemikalieinspektionen får emellertid ge dispens eller meddela undantag från dessa bestämmelser. Se bilaga för varor som är undantagna från kadmiumförbudet. 2.5 Källor till tungmetaller till avloppsreningsverk 2.5. Dagvatten Dagvatten är avrinnande regn- och smältvatten. Enligt Larm (994) har dagvatten generellt sett högre halter av tungmetaller än vad spillvatten har. Dagvattnets föroreningsinnehåll varierar emellertid kraftigt, bl.a. beroende på vilken typ av avrinningsyta som dagvattnet kommer ifrån. Det finns två olika lösningar för att avleda dagvatten: kombinerade system och duplikata system. Kombinerade system anlades fram till omkring mitten av 950-talet. Detta system innebär att dagvattnet avleds tillsammans med spillvatten till reningsverket. Det duplikata systemet, som började användas omkring 955, innebär att dagvattnet avleds direkt ut till recipienten (Larm, 994). Så beroende på vilket som är det dominerande systemet kan bidraget av tungmetaller ifrån dagvatten variera kraftigt Hushåll Undersökningar från bl.a. Stockholm, Malmö och Uppsala visar att hushåll kan ge stora bidrag av tungmetaller till avloppsreningsverk. För kadmium och kvicksilver kan hushållen bidra med upp till 50 % till reningsverken. Bidraget av kadmium härrör främst från fekalier, urin och hushållsapparater. Bidrag av kvicksilver kommer främst från korrosion av amalgam. (Levin m.fl. 200) Företag/industrier Då reningstekniken för industrier har byggts ut och miljökraven har skärpts i Sverige har bidraget av tungmetaller från industriernas punktutsläpp till spillvattenledningsnät minskat kraftigt. I en undersökning konstateras att identifierade punktutsläpp endast står för högst 4 % av bidraget av tungmetaller till det i Stockholm belägna reningsverket Henriksdal. Den övriga delen av tungmetallerna kommer från diffusa utsläpp (Lindquist m.fl., 2003). Något som bör observeras här är att Stockholms stad har omkring 50 % separerade ledningar och 50 % duplikata ledningar i sitt spillvattenledningsnät (Borg, personlig kommunikation 2004). Då dagvatten är en källa till de diffusa utsläppen varierar alltså bidragen av tungmetaller beroende på hur stor andel av ledningsnätet som består av duplikata respektive separata ledningar. 5

13 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Bly 2.6. Allmänt Bly är i förhållande till många andra tungmetaller relativt vanligt förekommande i jordskorpan. Bly förekommer vanligen tillsammans med svavel, och bildar då mineralen blyglans (PbS) (Warfvinge, 999). Bly är mjukt och smälter vid låg temperatur. Tungmetallen har hög resistans mot korrosion och hög densitet (Scoullos, 200). Bly är lätt att framställa i ren form och användes redan under romartiden i stor mängd. Under tidens gång har bly använts flitigt i varierande områden (Rósen, 993) Hälsoeffekter Bly är giftigt och detta har varit känt sedan antiken (Rósen, 993). Exponering av bly sker främst via födan. Via luft är exponeringen mycket mindre (Rosén, 993). Barn tar upp bly effektivare än vuxna, omkring 50 % av det bly som hamnar i mag-tarmkanalen tas upp. Motsvarande upptagningsförmåga för vuxna är cirka 5 %. Upptaget bly hamnar i blodet, men det kan även bindas i skelettet. Halveringstiden för bly bundet i skelettet är flera år (Kihlström, 986). För höga halter av bly kan försämra produktionen av hemoglobin, försämra koordinationen, ge minnesförluster m.m. Misstankar finns också att bly kan ge fosterskador och ge för tidiga födslar (Kihlström, 986) Användningsområden och förekomst Ett stort användningsområde för bly var tidigare i bensin för att höja oktantalet. Sedan 994 är blyet borttaget från bensin för brukning i bilar i Sverige. Flygbränsle innehåller emellertid fortfarande bly för att höja oktantalet (Östman, 2003). De största användningsområdena för bly i Sverige idag är i ackumulatorer, kabelmaterial, plast, glas, ammunition, färg, fiske, vikter och elektronik (Östman, 2003). Störst är användningen av bly i ackumulatorer. 996 användes i Sverige ton bly vid produktion av ackumulatorer (Ljung, 200) Potentiella blykällor till reningsverkens slam Dagvatten från industriområden och trafikplatser (Levin m.fl., 200). Fordonstvättar. I Stockholm har man uppskattat att drygt 30 % av bidraget av bly kommer ifrån fordonstvättar (Sörme, 2003). Sediment från gamla utsläpp (Bergbäck & Johansson, 2002). Tvätterier (Hägglund, 999). Verksamheter som använder blyhaltig färg (Bergbäck & Johansson, 2002). 6

14 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Kadmium 2.7. Allmänt Kadmium finns naturligt i jordskorpan och i zinkmalm. Därför förekommer även kadmium i zinkhaltig bly- och kopparmalm (Brandt & Gröndahl, 2000). Kadmium är en tungmetall som är mjuk och har låg smältpunkt. Metallen har hög resistans mot korrosion (Scoullos, 200). I vatten och jord förekommer kadmium som positivt laddad jon (Cd 2+ ) (Warfvinge 997) och kan bilda salter (Elinder & Olsson) Hälsoeffekter Människan exponeras främst av kadmium via födan. Av det kadmium som man får i sig tas omkring 5 % upp via mag-, tarmkanalen (Brandt & Gröndal, 2000). En annan exponeringsväg för kadmium är genom inandning. Upptagningsförmågan av inandat kadmium ligger mellan 0-50 % beroende på partikelstorlek m.m. Då luften vanligen innehåller mycket låga koncentrationer av kadmium är det exponering via födan som är den dominerande (Elinder & Olsson, 98). Rökare exponeras ytterligare, detta då cigaretter innehåller kadmium. Upp till halva mängden av det i människan lagrade kadmiumet kan komma från rökning (Naturvårdsverkets temafakta 999). Vid järn- eller kalciumbrist kan upptagningsförmågan öka (Elinder & Olsson, 98). Kadmium ackumuleras främst i lever och njurar. Ifall halten av kadmium blir för hög uppstår njurskador. Om njurarna blir för skadade kan det även uppstå njursten (Elinder & Olsson, 98). Benskörhet kan uppstå vid exponering av höga omgivningshalter. Inandning av partiklar som innehåller kadmium kan ge både akuta och kroniska lungskador. Djurförsök som har gjorts visar på att det finns ett samband mellan kadmium och högt blodtryck. Detta samband är emellertid omdebatterat (Naturvårdsverkets temafakta 999) Användningsområden och förekomst Kadmium framställs som en biprodukt vid förädling av främst zinkmalm, men även vid förädling av bly- och kopparmalm (Lippman, 2000). Några gruvor som enbart bryter kadmium finns inte (Scoullos, 200). Till följd av att kadmium finns naturligt i zinkmalm kommer den förädlade zinken att innehålla kadmium som förorening (Scoullos, 200). Råfosfat innehåller varierande mängd kadmium. Då råfosfat används till framställning av konstgödsel innehåller denna gödsel kadmium som förorening. Kadmiumhalten i konstgödsel varierar mellan 5-8 ppm. På 70-talet var föroreningsgraden av kadmium i handelsgödsel betydligt högre än vad den är idag. Orsaken till att gödseln nu innehåller lägre halt kadmium är att man vid framställning av konstgödsel idag väljer råfosfat med lägre kadmiuminnehåll (Warfvinge, 997). Kadmium har en god motståndskraft och är stabil under många förhållanden. På grund av detta används metallen som pigment och stabilisatorer och till ytbehandling i många sammanhang (Broman, 2000). Användningen av kadmium som pigment och stabilisatorer var som störst mellan 920 till 980 (Bergbäck & Johansson, 2002), men i och med kadmiumförbudet som infördes 982 i Sverige har användningen av metallen minskat kraftig (Broman, 2000). Till följd av den stora kadmiumanvändningen mellan 920-talet fram till 980-talet finns idag stora mängder kadmium lagrade i den bebyggda miljön. Detta upplagrade kadmium 7

15 - 2 Litteraturstudie tungmetaller - förekommer i huvudsak i batterier, pigment, stabilisatorer och som förorening i zink (Bergbäck & Johansson, 2002). Det dominerande användningsområdet av kadmium är idag i batterier. Mer än 70 % av det kadmium som används i västvärlden används i batterier (Scoullos m.fl., 200). Användning av kadmium som legeringsmetall är relativt stort. När den används som sådan omfattas den inte av kadmiumförbudet. Metallen används bl.a. i kopparlegeringar för att förbättra dess egenskaper. Ett annat användningsområde är i lödmetaller vilka kan innehålla stora mängder kadmium. Bilkylare och gängade detaljer är ytterligare användningsområden för metallen (Borman, 2002). Användningen av kadmium till ytbehandling och som pigment och stabilisator är idag inte stor (Borman, 2002). Som pigment är det dominerande området konstnärsfärger som är ett av många undantag i kadmiumförbudet (Borman, 2002). Andra användningsområden som är undantagna från kadmiumförbudet är: prydnadsföremål m.m. av porslin eller annat keramiskt material, en del glasföremål, maskiner, hushållsmaskiner, personbilar producerade t.o.m. 995 och luftfartyg (KIFS 998:8). För hela undantagslistan se bilaga Potentiella kadmiumkällor till reningsverkens slam Dagvatten från industrier och parkeringsplatser m.m. Dagvattnet förorenas av kadmium främst genom korrosion av produkter som innehåller kadmium, korrosion av kadmiumförorenade zinkprodukter och atomsfäriskt nedfall (Levin m.fl., 200). Flygplatser (Boström, 2004). Fordonstvättar. I Stockholm har man uppskattat att omkring 30 % av kadmiumbidraget kommer ifrån fordonstvättar (Sörme, 2003). Förbränningsanläggningar (Levin m.fl., 200). Hushåll. Bidragen härifrån kan uppgå till så mycket som 50 % av det totala bidraget. Bidraget från hushållen kommer främst från fekalier, urin och hushållsapparater. (Levin m.fl., 200) Spillvatten från industrier som är undantagna från kadmiumförbudet (se bilaga ) (Levin m.fl., 200). Tvätterier. I Linköping och Norrköping har man i en undersökning bl.a. tittat på förekomsten av kadmium i spillvatten från olika typer av tvätterier. Undersökningen visar att spillvatten från tvätterier generellt sett har högre kadmiumhalt än inkommande vatten till avloppsreningsverk. Detta oavsett vad det är för typer av plagg som tvättas. Spillvatten från tvätterier där arbetskläder tvättas innehåller emellertid större mängder kadmium än andra tvätterier (Hägglund, 999). Verksamheter där konstnärsfärger används (konstnärsfärger är undantagna från kadmiumförbudet) (Sörme, 2003). Verkstadsindustrier (Levin m.fl., 200). 8

16 - 2 Litteraturstudie tungmetaller Koppar 2.8. Potentiella kopparkällor till reningsverkens slam Dagvatten från byggnader och trafiken (Levin m.fl., 200). Fordonstvättar (Råd och regler, 2000). Tappvattensystem. Enligt Bergbäck och Johansson (2002) är tappvattensystem den helt dominerande källan. Verkstads- och ytbehandlingsindustrier (Råd och regler, 2000). 2.9 Krom 2.9. Potentiella kromkällor till reningsverkens slam Fordonstvättar (Sörme, 2003). Verkstads- och ytbehandlingsindustrier (Råd och regler, 2000). 2.0 Kvicksilver 2.0. Potentiella kvicksilverkällor till reningsverkens slam Avfallsförbränningsanläggningar (Levin m.fl., 200). Gamla utsläpp. Utsläppen kan härstamma från tandläkare massaindustri m.m. (Bergbäck och Johansson, 2002). Hushåll. Bidraget från hushållen kan uppgå till 50 % av den totala kvicksilverhalten i reningsverkens slam. Bidrag kommer huvudsakligen från korrosion av amalgam. (Levin m.fl., 200). Tandvårdsmottagningar/tandtekniker och laboratorier (kvicksilver används som analyskemikalie) (Levin m.fl., 200). 2. Nickel 2.. Potentiella nickelkällor till reningsverkens slam Fordonstvättar (Levin m.fl., 200). Industrier som bearbetar rostfritt stål och utför förnickling. (Levin m.fl., 200). Reningsverken själva. De fällningskemikalier som används i reningsverk kan innehåller stora mängder nickel. (Sörme, 2003) 9

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen

SPRIDNING AV BLY, KADMIUM OCH KVICKSILVER. Redovisning av en rapport från Miljöförvaltningen MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande Louise Sörme Projektledare Telefon 08-508 28 948 louise.sorme@miljo.stockholm.se Till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden SID 1 (7) 2007-03-15 MHN 2007-05-22 p 7 SPRIDNING

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling ISSN 0347-5301 Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en

Läs mer

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Industriområdesinventering 2011

Industriområdesinventering 2011 Industriområdesinventering 2011 Spillvattenprovtagning och inventering av verksamheter på Fakturavägen, Saldovägen, Äggelundavägen samt Veddestavägen 1-20 Mattias Lindgren Miljöinspektör Dnr 2011-1399Mbn

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Metaller i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt

Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt www.m.lst.se Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen Skåne i utveckling 2002:05 Jeanette Sveder ISSN 1402-3393 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Halter av farliga ämnen i slam och avloppsvatten i Uddebo avloppsreningsverk

Halter av farliga ämnen i slam och avloppsvatten i Uddebo avloppsreningsverk EXAMENSARBETE 2004:310 CIV Halter av farliga ämnen i slam och avloppsvatten i Uddebo avloppsreningsverk PETTER SAMUELSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén

1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén 1(8) Zink till Ryaverket Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2 Lars Nordén 2(8) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell

Kadmiumhotet. Text: Runo Ahland /frilans Foto: Torbjörn Lundell I mars i år nåddes lantbrukarna i Landskrona kommun i Skåne av ett budskap från miljöförvaltningen: undvik rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt! Bakgrunden till varningen är, att den mycket giftiga

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande aspekter

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Ledningstyper & Material

Ledningstyper & Material Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999 R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Kriterier för utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Kriterier för utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Kriterier för utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Innehållsförteckning Allmänt... 3 Lagar och bestämmelser... 4 Olämpliga utsläpp... 6 Oönskade ämnen... 8 Begränsningsvärden...

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer