HÖRRING Uppföljningsdag i Rosa Huset av resultaten från Demokratidagen 2011

Transkript

1 HÖRRING Uppföljningsdag i Rosa Huset av resultaten från Demokratidagen 2011

2 I Mora kommun har man beslutat att ge barn och ungdomar en kanal för reellt inflytande. Kommunen genomför årligen en demokratidag där elever från kommunens samtliga skolor får möjlighet att diskutera och komma med förslag på hur man vill att olika ungdomsfrågor ska behandlas och på kommunens utveckling i stort, förslag som sedan behandlas i kommunens nämnder och ligger till grund för beslut. En bild från Demokratidagen 2011 då närmare 170 personer i varierande åldrar fanns på plats. En av grupperna bestod av 15 ungdomar från Slovakien som var i Mora för att lära sig metoden. Deras förhoppning är att kunna genomföra något liknande i sina hemstäder. Demokratidagen är ett forum för barn och ungdomar i åldern 9-19 år där viktiga frågor diskuteras tillsammans med politiker och tjänstemän. Den metod som används då är en turboversion av Framtidsverkstad som innehåller en kritikfas, en visionsfas och en fas där handlingsplaner diskuteras fram. Efter Demokratidagen genomförs en Hörring. Då samlas en mindre grupp, ca 35 deltagare, att jämföra med Demokratidagens mer än 100. Under en Hörring tränger deltagarna djupare in i handlingsplanerna som arbetades fram under Demokratidagen. Det finns också möjlighet för deltagarna att annonsera nya aktuella frågor Några frågor som diskuterades under årets Hörring var skolan, trafiken och utvecklingen av centrum. 1

3 Den 28 maj samlades ett 30-tal ungdomar och vuxna i Rosa Huset för att återigen genomföra en Hörring för att diskutera vad som sades på Demokratidagen i oktober. Metodiken för dagen var även denna gång deltagardemokratisk, under ledning av Mona Sandberg. Ett antal pluppar (små runda klistermärken) per deltagare fördelades så man själv kunde ta ställning till vad som kändes viktigt att prata om. För att se eventuella skillnader hur ämnena prioriterats fick deltagarna olika färger på plupparna beroende på om man var vuxen eller ungdom. När denna procedur var klar ordnade deltagarna upp sig i grupper efter intresse och sökte upp lämpliga platser för fortsatta samtal. Här prioriteras dagens ämnen genom att pluppa, och beroende på utfallet sätts sedan dagordningen. I varje grupp fanns en sekreterare som noterade vad man kommit fram till och dessa noteringar överlämnades vid avslutningen till Mona och Åke. Nästa steg i processen är att sammanställa alla synpunkter i ett dokument. Det ska därefter sändas kommunstyrelsen, Mora Ungdomsråd och de nämnder som berörs. Och slutligen - förhoppningsvis - göra avtryck i framtida kommunala beslut. Mora i juni 2012 Åke Nyström Ungdomssamordnare 2

4 SAMTALSPROTOKOLL Samtalsämne: Fritidsaktiviteter Bra fritid/önskemål? Jesper Ottosson, Marcus Stenberg tar upp 1. Gym, vid orkestersalen eller gamla Slussen? -billigare än de gym som finns, -mer anpassat för ungdomar, -tillgång till instruktör så att man inte lyfter för tungt och gör övningar rätt. 2. Street -fotboll, -basket m.m 3. Multisporthall, Peter Elander 4. Streetfotboll-turnering, -till skolstarten 5. Beach-volleyboll, -sand istället för grus vid gamla Slussen Behoven av olika fritidsaktiviteter lyftes i denna grupp. Många intressanta förslag och frågeställningar arbetades fram under samtalen. På gång 1.Lan, idrottshallen, Netsplit 2. Paintball, Flygfältet, Nattvandrarna 3. Basketplan. Fixa 1. Beach-volleybollplan, Ring Morastrand, sand. Skola/Efter skolan, Plugg/Fritid, Vad lägger man tid på Vore skönare att ha en pluggtimme efter skolans slut. Så att man kan göra klart alla läxor innan man åker hem för dagen. När man kommer hem vill man kunna vara ledig. Jobbigt att behöva känna att man måste ta med jobbet hem efter skolan. Ibland kan man inte få hjälp av föräldrarna hemma och måste sitta länge och plugga. Man skulle få mer tid över att kunna vara ledig om man fick mer hjälp att läsa läxor i skolan. Eleverna blir galna när de varit i skolan hela dagen och sedan ska de åka hem och sitta flera timmar och plugga vidare. Vill hellre jobba klart allt i skolan innan de åker hem för dagen. -Hjälp från lärare via facebook? Vad gör tjejer? -fika och shoppa? Bygger vi bara arenor för killar? Vilka intressen är gemensamt för tjejer och killar? 3

5 Samtalsämne: Lärarkompetens Vidareutveckla, Dåliga lärare: Vad: -Har alla lärare lärarutbildning? -Lärare i Spanska som inte kan svenska, tidigare läraren kunde inte Spanska. En bra lärare ska kunna förklara samma sak på minst tre olika sätt, inte säga samma sak högre och högre. -Är skillnad på utbildade och icke utbildade lärare. -Svårt att rekrytera legitimerade lärare. -Har man en bra lärare som bemöter eleverna på ett bra sätt och brinner för ämnet de lär ut så får man eleverna engagerade och deras betyg höjs, på lång sikt. -Får och vågar inte prata om lärarna -Särbehandlar elever med ex dyslexi. Vet inte hur de ska hantera dessa elever. Får ingen hjälp och skolkar för att det blir för svårt. Får hjälp på proven för att de inte fått någon genomgång/lärt sig tidigare. Särbehandlas då de får ha jacka på sig eller sitta med mobiltelefonen fast ingen annan får. Hur: -Rektorn måste lyssna på vad eleverna tycker om lärarna. -Skolan ska satsa på att utbilda personal/fortbildning. -Prata med föräldrar. -Lärarna och rektorerna ger tips till varandra. -Hitta ett sätt att nå ut till lärarna. Punkt på klassråd. Klassråd utan lärare. Vem/vilka: Rektorns uppgift att analysera om lärarna inte når ut till eleverna på rätt sätt. HUR/på vilket sätt vill jag/vi vara med och påverka framöver: Bra lärare: -förklarar så man fattar -har respekt -har en aura som gör att man blir lugn (- nej det där var ingen bra förklaring ) Samtalsämne: Betygssystem Deltagare: Julia, Johanna, Amanda, Nils-Erik, Gunillahelen, Vidareutveckla: Systemet i sig är värdelöst, det är i princip omöjligt att få högsta betyget. Gymnasieskolan har hunnit en bit med betygsfrågan, grundskolan ligger lite efter. Eleverna får inte veta vad som krävs för ett visst betyg. Proven styr för mycket. Läraren borde ha möjlighet att kunna skriva in i betyget om ordning och uppförande. Hur: Dialog om betygskri-terierna, lärare & elever. 4

6 Samtalsämne: Skolmiljö Miljön i matsalen, inte kökspersonalens ansvar. Eleverna måste känna att det är deras matsal. Inte bara muntlig kommunikation, via nätet. Skolan och Tekniska, träffas för att jobba fram en bra skolmiljö. -Våmhus, idrottsplan, flaggstång -Noret, 80% av eleverna tycker att miljön är dålig! Stickor från stolar, rektorer som gråter inför förskolebesök, ristade könsord, trångt stressigt, ingen stans att vara utanför lektionstid. -skolmiljö, både inne och ute måste förbättras. -facebookgrupper, gillamarkeringar istället för underskrifter/namninsamling för att få fram budskapen. Varför sitter nämnder, politiker, inne å har möte? Ut ur huset och kolla på området de företräder! -Två gånger om året. Nämnder jobbar tillsammans med förslag och uppdrag för att nå bättre och snabbare resultat. Använda LUPPen Förvaltningschef, chefsgrupp tar upp frågor och hittar rätt grupp som kan gå vidare med frågorna. Skolan är en het fråga. Här har ungdomarna chansen att lyfta fram olika behov som behöver ses över, och tillsammans med Gymnasiechefen och ordförande i Kulturnämnden diskutera fram möjliga lösningar. Kan inte gå på den som skriker högst, måste ta tills sig alla problem och göra övervägningar vad som är väsentligt. Bjud in även kökspersonal till skolmöten, de vet mycket om vad som händer! Tekniska ska jobba på uppdrag av de andra nämnderna. Måste göra en rimlig arbetsplan. Vad ska hända, hur och när? Dialog med de som ska utföra åtgärderna. Mat Enda kostrådet som fungerar är det som finns på Noretskolan. Solveig vill bli kontaktad 5

7 Samtalsämne: Busstrafik Deltagare: Simon Sjöberg, Astrid Andersson, Amanda Tällberg, Marcus Stenberg, Jesper Ottoson, Gunillahelen Olsson, Julia Lawner. Vad: Senare bussar, mer bussar, billiga bussar, bybussar, taxibuss, mest bussar vintertid, bussar som inte kommer till hållplatsen dom ska! Hur: Senare bussar + taxibussar + bybussar, Vem/vilka: Gunnar Israelsson När: så snart som möjligt! HUR/på vilket sätt vill jag/vi vara med och påverka framöver: Först och främst ge fram förslaget, om man får ett nej så demonstrerar vi. Vi kan göra en namninsamling. Taxibussar hade varit bra. Vi vill ha en liten buss/bil som fungerar som en taxi. Dalatrafik, vi tycker att man ska ringa till dalatrafik och säga, HEJ NU VILL JAG ÅKA HÄRIFRÅN TILL DIT! Och det ska kosta max 100 kronor per resa. Samtalsämne: Centrumutveckling Deltagare: Stina,. Elisabeth, Magnus, Gunilla-Helene Vidareutveckla: Kajenområdet, mer aktiviteter från tingsnäs till Saxnäs. Vad: Ny skate- Parkour park vid kajenområdet. Hur: Dialog. Vem/vilka: Näringsliv, kommunala tjänstemän, olika ungdomsgrupper. När: Omgående HUR/på vilket sätt vill jag/vi vara med och påverka framöver: Framtida skate/parkourpark i naturskön miljö. 6

8 Samtalsämne: Säkerhet på kvällstid Deltagare: Jessica Holmström, Magnus Drotz, Stina Jutio, Malin Höglund och Caroline Smitmanis Smids. Vad: Ungdomarnas säkerhet på kvällstid. Hur: kommunikation mellan ungdomsvärdarna, polisen och socialen. Polisen tar mer än gärna emot tips från allmänheten om narkotika. Lysa upp obehagliga stråk/områden för att få en tryggare känsla. Minska ner på buskage. Utvidga dem områden där man inte får dricka alkohol på offentligplats. Vem/vilka: Socialnämnden bestämmer om alkoholinnehavet på offentligplats. Trygghet och stadsplanering hänger ihop med centrumutveckling. (trygghetsutveckling) När: nu! Hur vi kan kommunicera på nätet är en fråga som denna grupp samtalar kring. Samtalsämne: Kommunikation på nätet Deltagare: Elisabeth, Jessica, Stina, Caroline Se till att redskap blir tillgängliga för kommunikation. Få bekräftelse på sitt svar. Jobba i flera kanaler. Ska vara enkelt, blanketter mm. Utgå från medborgarens behov. Nav som fördelar ut. FAQ på nätet. Loggin och välja själv vad man är intresserad av. Oberoende av tid och rum. Perspektiv på människor som ej bor i Mora: Struktur som flera andra kommuner har som gör att kommunens hemsida ser lika ut i Sverige. Jämförelser mellan Mora och resten, ev även internet. Servicegrad att kunna välja själv i vårt individualiserade samhälle. Öka servicegrad och individanpassa. Kurser för medelålders och för specifika områden. Skicka flyers med info. Skriver på mål till varandra, ungdomarna gör. Jämförelser: olika jobb inom samma kategori, dagis, olika föreningar. Söka efter info 7