Blues- och jazzstilar
|
|
- Kurt Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blues- och jazzstilar Blues Jazz
2 Nutida populärmusik - Blues, Jazz, Rock och Pop Att med ord beskriva en viss typ av musik är lika svårt som att beskriva en färg. Musik måste upplevas och det kan man bara göra genom att själv spela och/eller lyssna. Både blues, jazz och rock bygger till stor del på gehörsspel. Dessutom är improvisation en viktig del i samtliga tre musikstilar. >Gehörsspel att spela utan noter med hjälp av ett musikaliskt lyssnande, gehör. Blues Efter det amerikanska inbördeskriget ( ) avskaffades slaveriet i USA. Men detta förändrade inte nämnvärt förhållandena för den svarta befolkningen som till största delen bodde i den amerikanska södern. I slutet av 1800-talet levde de fortfarande i misär. Det var ont om arbete och de jobb som fanns var ofta uselt betalda. Rasdiskrimineringen var utbredd och de svarta var i stort sett lika rättslösa som före kriget. Det var vid den här tiden, i området kring Mississippideltat, som bluesen uppstod. I kyrkan kunde de svarta uttrycka sin tro på en bättre tillvaro och ett "liv efter detta" genom andliga sånger, s.k. negro spirituals (t.ex. "Nobody knows"). Att sjunga blues blev ett sätt att ge uttryck för de mer jordnära problemen som t.ex. olycklig kärlek och fattigdom. Att ha "the blues" betyder att vara nedstämd. > Improvisation att spela på stundens ingivelse, helt fritt eller baserat på olika tonförråd (skalor) eller ackord. Bluesens form Den tidiga bluesen kallas country blues eller delta blues. Den framfördes vanligtvis av en sångare som ackompanjerade sig själv på akustisk gitarr. Bluesens form var i början relativt fri men standardiserades så småningom till tolv takters verser med fast ackordföljd, den klassiska bluestolvan (här i C-dur). Ex 1 (den mest grundläggande) Ex 2 C C C C C C C C F F C C F F C C G G C C G F C G En bluesvers eller ett blueschorus består ofta av två sångfraser där den första frasen upprepas en gång. Efter varje sångfras finns utrymme för ett instrumentalt svar, fill-in. Detta är ett arv från de svartas arbetssånger där en försångare fick svar från de övriga arbetarna, s.k. call and response., > Race records skivor med svarta musiker som såldes till en svart publik i USA på och 1930-talen. >Chorus annat ord för refräng eller omkväde. l en "bluestolva" saknas refräng. Versen utgör omkvädet.
3 Bluesformen har också legat till grund för en stor del av jazz- och rockmusiken. Melodiskt bygger blusen på den mollpentatoniska skalan. En av de främsta countrybluesmusikerna var Robert Johnson ( ). Under åren spelade han in ett 20-tal av sina låtar, bl.a. "Ramblin' on my mind" och "Crossroadsblues". Många sentida blues-och rockmusiker har influerats av honom, bl.a. Jimi Hendrix, Eric Clapton och Johnny Winter. På 30-talet spreds countrybluesen till de större städerna och blev city blues och så småningom rhythm and blues (r&b). Man började nu spela i grupp. Bluesbanden kunde bestå av en sångare/sångerska, munspel, elgitarr(er), bas, trummor och eventuellt blås (saxofon, trumpet). Instrumentala solon över flera chorus blev vanligare. Bland kända blues- eller rhythm and bluesmusiker från 40- och i 50-talen kan nämnas MuddyWaters (Chicago), B.B. King (Memphis) och John Lee Hooker (Detroit). Dessa musiker har, liksom Robert Johnson, haft stort inflytande på dagens rockmusik. Jazz New Orleansjazz/Dixieland Den tidiga jazzen växte fram i början av 1900-talet bland svarta musiker i området kring New Orleans. Musiken hade influenser från blues, negro spirituals, ragtime och marschmusik. Den byggde på ensemblespel med gemensam improvisation utan några egentliga soloinsatser. Jazzorkestrarna bestod ofta av en blåssektion med trumpet, trombon och klarinett och en kompsektion med piano, kontrabas eller bastuba, banjo och trummor. Trumpeten hade vanligtvis melodin medan trombonen och klarinetten spelade improviserade stämmor.
4 Som exempel på tidiga New Orleansmusiker kan nämnas bl.a. Boddy Bolden (trumpet) och Jelly Roll Morton (piano). Två kända melodier från den här tiden är "When the saints" och "Tiger rag". Chicagojazz På 20-talet spred sig musikstilen till de större städerna. Chicago, som var dåtidens nöjescentrum i USA, blev jazzens nya "huvudstad". Stilmässigt var musiken i stort sett den samma som tidigare men det blev vanligt med solistinsatser. Den förste stora solisten var trumpetaren Louis Armstrong ( ) eller Satchmo som han kallades. Han ingick i King Olivers Creole Jazz Band men bildade senare egna band som Hot five och Hot seven. Louis Armstrong räknas som en av jazzens mest betydelsefulla musiker. Av alla hans inspelningar från den här tiden är "West end blues" en av de mest berömda. Swing Under slutet av 20-talet slog jazzen igenom över hela USA. Orkestrarna växte och blev storband. Man började spela jazz på de finare danspalatsen som t.ex. Cotton CIub i New York och musiken fick namnet swing. Det var under 30-talet som storbanden fick den klassiska sättningen med 4-5 trumpeter, 3-4 tromboner, 4-5 saxofoner och en kompsektion med piano, gitarr, kontrabas och trummor. Blåssektionerna spelade ofta riff (korta rytmiska melodifigurer). Kompet övergick från New Orleansjazzens lite struttiga komp med växelbas och två-taktskänsla till att spela "luftigare" med jämna betoningar på alla fyra taktslagen. Med så många musiker i samma orkester krävdes att någon arrangerade och ledde musiken. En av de mest framstående storbandsledarna var kompositören och arrangören Duke Ellington ( ). Han skrev flera av de mest älskade storbandslåtarna som t.ex. "In a sentimental mood", "Mood indigo", "Don't get a round much any more" och "It don't mean a thing". Andra kända storbandsledare var Fletcher Hendersson, Count Basie, Benny Goodman och Glenn Miller. Även om jazzmusikerna till största delen var män så fanns det också flera berömda sångerskor som t.ex. Billie Holiday och Ella Fitzgerald. > Arrangera bearbeta en komposition så att den passar för en bestämd uppsättning instrument och/eller röster. Bebop Ett nytt steg i jazzens utveckling kom i början av 40-talet med bebop-musiken. Till skillnad från den ofta dansvänliga swingen blev den nya stilen mer en musik att lyssna till. Den växte framför allt fram vid jam-sessions på jazzklubbarna i New York. Där kunde musikerna träffas, vid sidan av sina ordinarie arbeten i storbanden, för att spela tillsammans för sitt eget nöjes skull. Några av dessa musiker var trumpetaren Dizzy Gillespie ( ), altsaxofonisten Charlie Parker ( ) och pianisten Thelonius Monk ( ). De blev bebopens centralfigurer.
5 Musikaliskt sett var bebopen både harmoniskt och melodiskt mer avancerad än swingen. Instrumentaltekniken utvecklades och blev mer virtuos. Många av de nya bebop-låtarna tillkom genom att man lånade ackordföljden från någon känd låt och lade till fler ackord med modernare färgningar. Ackorden till Honeysuckle Rose "Donna Lee" (Charlie Parker) och "Dexterity" (Dexter Gordon) är andra exempel på bebop-låtar som tillkommit på detta sätt. En typisk bebopkvintett kunde bestå av trumpet, saxofon, piano, kontrabas och trummor. Basisten spelade walking bass (vandrande basgång) och trummisen flyttade över det tidigare drivet i baskaggen till ride-cymbalen. Pianisten (eller gitarristen) lämnade de jämna fjärdedelarna och övergick till friare rytmer som i det här exemplet. Den vanligaste formen var unisont tema (trumpet, saxofon) - solopartier (ofta för varje instrument) - unisont tema. Cool och Hardbop Den musiker som kanske kom att få det största inflytandet på jazzens utveckling under 50- och 60-talet var trumpetaren Miles Davis ( ). Han hade tidigare spelat i Charlie Parkers band men i slutet på 40-talet bildade han egna grupper. En av dessa grupper var ett niomannaband som brukar kallas "tubabandet" på grund av sin lite udda uppsättning med en bastuba och ett valthorn. I samarbete med arrangörerna Gil Evans och John Lewis spelade bandet in några låtar som kom att räknas som coolmusikens genombrott. Man kan man säga att cool var en mer städad variant av bebop. Centrum för denna stil blev den amerikanska västkusten i Los Angelesområdet. Stilen kallas därför ibland west coast jazz. Förutom Miles Davis räknas Gerry Mulligan (barytonsax) och Stan Getz (tenorsax) som några av coolmusikens främsta företrädare. Med bl.a. Antonio Carlos Jobim och Stan Getz kom latinamerikanska rytmer som t.ex. bossa nova, att blandas in i jazzen.
6 Under senare delen av 50-talet utvecklades bebopen på östkusten och blev hardbop med musiker som Sonny Rollins (tenorsax) och Clifford Brown (trumpet). Modal jazz och Freeform Miles Davis blev, tillsammans med bl.a. tenorsaxofonisten John Coltrane ( ), stilbildare för den modala jazzen på 60-talet. Som en motpol till bebopens täta ackordväxlingar började man spela långa solon över några få ackord där improvisationen utgick från skalor istället för ackord. Låtarna blev längre, 20 minuter eller mer var inte ovanligt. Intresset för afrikansk och orientalisk musik gjorde att man började experimentera med nya skalor och udda taktarter som 5/4 och 7/8. Miles Davis skiva "Kind of blue" (1962) är ett bra exempel på modal jazz och räknas som en milstolpe i jazzhistorien. > Modal improvisation improvisation där man använder ett annat tonförråd än den vanliga dur- eller mollskalan. En annan ny stilriktning var free jazz eller free form där man helt gick ifrån form, ackord och melodi. Musiken skapades vid speltillfället utan förutbestämda mönster. Ornette Coleman var en av företrädarna för denna stil. Även John Coltrane närmade sig mer och mer den fria jazzen. Fusion Det var framför allt Miles Davis som hittade nya vägar för jazzen på 70-talet. Genom att ta influenser från rockmusiken lade han grunden för fusion eller jazzrock. På hans två skivor "In a silent way" (1969) och "Bitches brew" (1970) medverkade flera av de musiker som kom att påverka jazzens fortsatta utveckling, bl.a. Herbie Hancock (klaviatur), Chick Corea (klaviatur) och John McLaughlin (gitarr). Andra musiker som har haft stort inflytande på jazzens utveckling under senare delen av 1900-talet är Keith Jarrett (piano), Wynton Marsalis (trumpet), Pat Metheny (gitarr) och Michael Brecker (saxofon). Även om jazzen hela tiden förändras och förnyas så lever fortfarande de äldre stilriktningarna kvar.
7 Ackord: Flera (minst två) olika toner som klingar tillsammans. Dur = 4+3 Moll = 3+4 Tonernas namn: # b n = Höjd ton, ett halvt tonsteg upp. Man lägger till ändelsen - iss = Sänkt ton, ett halvt tonsteg ner. Man lägger till ändelsen - ess = Återställer tonen till den vanliga. De vita pianotangenternas namn: C D E F G A B C D E Strängarnas namn på: Gitarr: E A D G B E Bas: E A D G
8 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och omedelbart sätt. Musik påverkar individen samtidigt på flera olika medvetandenivåer och utgör ett viktigt redskap för lärande, rekreation, bearbetning av medvetna och omedvetna intryck samt för gestaltning och förmedling av idéer och tankar. Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. I dagens internationella ungdomskultur förenas musik och text, ofta i kombination med bild, till nya uttrycksformer som speglar och påverkar den växande individens livssyn. I musikämnet sätts denna musikerfarenhet in i ett nytt och bredare sammanhang. Detta ger fördjupad kompetens att analysera och värdera musikupplevelser, se ämnesövergripande samband och kulturella skillnader samt att själv bli aktiv i ämnet genom eget musicerande och skapande. Musik är en del av kulturarvet. Musikämnet främjar en musikalisk allmänbildning och lägger en grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv. Utbildningen syftar även till att ge ett historiskt perspektiv på musik och låta eleverna uppleva och förstå att musik är ett socialt och allmänkulturellt redskap som används på olika nivåer, alltifrån vardagligt bruksmusicerande till konstnärlig utövning. Musik är också ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i musik sträva efter att eleven utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna sångförmågan och blir medveten om dess utvecklingsmöjligheter och sociala betydelse, utvecklar förmåga att själv skapa musik för att kommunicera tankar och idéer, utvecklar förmåga till medvetet lyssnande som en väg till musikupplevelse och fördjupad kunskap, använder sina musikkunskaper i gemensamt musicerande och därigenom utvecklar ansvar och samarbetsförmåga, blir förtrogen med musikens form, struktur, skriftspråk och uttrycksmedel samt dess funktioner och villkor i olika miljöer, kulturer och epoker, utvecklar sitt musicerande och lyssnande till att omfatta musik inom olika epoker och genrer, sin förmåga att kritiskt granska och värdera musik samt sin förståelse och respekt för andra människors musikpreferenser, blir förtrogen med musikens beröringspunkter med andra kunskapsområden och utvecklar förmåga att kombinera musik med andra gestaltningsformer som bild, text, drama, dans och rörelse, utvecklar sin förmåga att använda IT som ett stöd både för lärande och musicerande samt som redskap för skapande i olika former. Ämnets karaktär och uppbyggnad Vokalt och instrumentalt musicerande utgör ämnets kärna. Såväl det enskilda som det gemensamma musicerandet bygger upp kunskaper inom grundläggande begrepp som melodi, metrik och harmonik samt om sambanden mellan dessa. Lärandet i ämnet innebär att dessa begrepp tillämpas i musicerande och musikskapande. Koncentrerat lyssnande, regelbundet återkommande övning samt utveckling av hörförståelse är viktiga medel för den personliga kunskapsutvecklingen och musikupplevelsen. Musicerande och musikskapande i grupp är ämnets centrala samarbetsform där organisation, ledning och bedömning övas. Där utvecklas även kreativitet och förmåga att se och förstå samband mellan detalj och helhet. Individuell kunskap utvecklas på detta sätt i interaktion med
9 andra till nya ämnesspecifika kvaliteter och blir till fungerande delar av gemensamt musicerande. I såväl musicerande som skapande ges också successivt utrymme för utvecklingen av en mer personlig och estetisk medvetenhet hos eleverna. Det metriskt och tonalt korrekta skall, liksom i lyrik, kunna vika för ett friare, mer personligt uttryckssätt. Musiken har betydelse för personlighetsutveckling och lärande. Beröringspunkterna mellan musik och andra ämnen kan ge eleven möjlighet att välja sin egen personliga väg till musikkunskap. Musikämnet kan tjäna som konkret utgångspunkt och stöd för lärande i andra ämnen och för uppnående av skolans övergripande mål. Som stöd för elevens utveckling till självständig förståelse, kunskap och färdighet i ämnet ligger språkämnena nära till hands. Musik och språk bygger på ljudkommunikation och har många beståndsdelar gemensamma. Musik har också nära släktskap med matematik genom att många av ämnets begrepp är matematiskt definierade, alltifrån taktart och rytm till tonart och ackord. Utvecklingen av IT erbjuder nya möjligheter till lärande, kommunikation, musicerande och skapande och har förändrat ämnets förutsättningar. Det innebär att även elever utan färdighet på instrument självständigt kan arbeta med musik, såväl genom eget komponerande som för att lära sig olika delar av ämnet. Musikens gränsöverskridande karaktär kan ge eleverna möjligheter att samverka i gemensamt musicerande oberoende av etnisk och kulturell bakgrund och gör ämnet till ett socialt viktigt instrument i skolan. Även i detta avseende ger IT förändrade förutsättningar för samarbete och global musikkommunikation över nätverk. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna delta i unison sång och enkla former av melodi-, rytm- och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet, individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former, förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, rytm och taktart i olika uttrycks- och gestaltningsformer, vara medveten om och kunna reflektera kring musikens funktioner och varierande uttryck i dagens och gångna tiders samhällen. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall kunna använda sin röst i unison och flerstämmig sång, kunna delta i gruppmusicerande med melodi-, rytm- och ackordspel samt kunna reflektera över och bedöma utförandet, kunna använda musik, text och andra uttrycksformer i skapande och improvisation för att gestalta tankar och idéer, kunna tillämpa centrala ämnesbegrepp i eget musicerande, musikskapande och musiklyssnande, ha kunskaper om musikens uttrycksformer, funktioner och traditioner i olika kulturer samt kunna reflektera kring dessa utifrån musiken i dagens svenska samhälle, vara medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av hörselvård. Bedömning i ämnet musik Bedömningens inriktning Elevens musikkunskaper utvecklas i växelverkan mellan aktivt musicerande och skapande och kontinuerlig tillämpning av ämnets grundläggande begrepp inom dessa aktiviteter. Bedömningen avser därför dels denna kunskap som helhet och dels de olika aspekterna av den.
10 I musicerande bedöms både den enskilda prestationen och elevens förmåga till samspel och interaktion med andra i musicerandet. Bedömning av elevens skapande i ämnet avser förmågan att använda sig av musik som personligt uttrycksmedel individuellt och tillsammans med andra. Vidare skall elevens förmåga att analysera, värdera och ta ansvar för eget musicerande och skapande ligga till grund för bedömningen. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven deltar i sång och spel på melodi-, rytm- och ackordinstrument i olika former av gruppmusicerande. Eleven tar ansvar i gruppmusicerande och skapande genom att i enkla former planera och genomföra musikaliska aktiviteter. Eleven utvecklar egna idéer och prövar dessa i musikaliska former och uttrycksätt, förstår och använder sig av grundläggande begrepp och musikaliska symboler vid sång och spel och är förtrogen med en personlig repertoar. Eleven uppfattar väsentliga drag och sammanhang i musikens utveckling genom tiderna. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven utför sång eller spel på något instrument på en nivå som fungerar både i grupp och som soloinslag. Eleven använder musik som ett personligt uttrycksmedel i eget skapande och gör estetiska överväganden. Eleven exemplifierar musikens olika uttryck och funktioner ur ett historiskt och globalt perspektiv och relaterar dessa till varandra. Skolverket Åk 7 Mål i musik, Tunaskolan Sjunga unisont och i enkla stämmor Musikteknik kunna koppla upp mickar, gitarrer och basar samt veta hur man hanterar volymen Gruppspel Grundläggande musikteori tonnamn, notvärden, musiksymboler m.m. Blues- och jazzhistoria Åk 8 Sjunga unisont och i stämmor Gruppspel med ev. soloinslag Göra en egen låt Åk 9 Sjunga unisont och i stämmor Gruppspel med ev. soloinslag Pop- och rockhistoria
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett
Läs merMusik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Läs merBroskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merMål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen
Läs merMusik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Läs merLäsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94
Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till
Läs merRobert Johnson (blues)
1 Robert Johnson (blues) Elvis Prestley (rock) The Beatles (pop) Populärmusikens ursprung All pop, rock, jazz, soul, rap, techno och annan populärmusik kommer ursprungligen från samma källa. Samlingsnamnet
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merCentralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:
SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens
Läs merSveaskolans mål i musik
Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,
Läs merNamn: Blues & Jazz. Här hittar du texter om musikstilarna och några musikexempel. Läs, gör frågorna och lyssna på låtarna!
1 Namn: Blues & Jazz Här hittar du texter om musikstilarna och några musikexempel. Läs, gör frågorna och lyssna på låtarna! Källa till texterna: Natur & Kulturs musikhistoria, 2007 Ne.se/blues (Lars Lilliestam)
Läs merJazz. Alla mottog dock inte jazzen lika bra som människorna på New Orleans barer och musikklubbar. En svensk kritiker skrev:
Blues Efter det amerikanska inbördeskriget (1861-65) avskaffades slaveriet i USA. Men detta förändrade inte nämnvärt förhållandena för den svarta befolkningen som till största delen bodde i den amerikanska
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Läs merMusik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merMusicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merTeori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Läs merRÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merOCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merKULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN
KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova
Läs merMusik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet
Namn: Klass: Betyg: Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A med viss säkerhet med relativt god säkerhet med säkerhet Eleven kan spela enkla
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merFör dig som är nyfiken på musik
Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till
Läs merPlanering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merKULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12
KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läs mer4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.
Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla
Läs merKursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Läs merLOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Läs merInformation och anmälan 2015/2016
Centrum Information och anmälan 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolancentrum 1 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik bild och form dans teater film digitalt skapande Välkommen till kulturskolan Till
Läs merÅk 7 Södertörns friskola
1 1 Afroamerikansk musik Åk 7 Södertörns friskola 2 2 Afroamerikansk musik. Under flera århundraden fördes människor som slavar via triangelhandeln från Afrika till Amerika. Efter det amerikanska inbördeskriget
Läs merLokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Läs merMUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig
Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik
Läs merKulturskolans kurser
Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå
Läs merAfroamerikansk musik.
Musikorientering År 6 Afroamerikansk musik. Blues. 1900 Uppkom genom att slavarna i USA sjöng tillsammans på bomullsfälten för att stå ut med deras vardag som var fylld av förtryck och tungt arbete. Ur
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Läs merMajorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne
Majorna-Linné stadsdelsförvaltning Program 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Välkommen till Kulturskolan är till för dig som är 6 19 år och bor i Kungsladugård, Sanna, Majorna, Stigberget,
Läs merVälkommen till Eskilstuna musikskola
Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Läs merVårspel. vecka 10-16. Kulturskolan
Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.
Läs merSamarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.
Ämne - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner
Läs merNamn: Musikhistoria åk 7. Genrer som växte fram under 1900-talet
Namn: Musikhistoria åk 7 Genrer som växte fram under 1900-talet Här hittar du texter om musikstilarna samt musikexempel. Läs, gör frågorna och lyssna på låtarna. Om du öppnar häftet på datorn kan du trycka
Läs merRockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.
Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker
Läs merFörord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se
Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning
Läs mer14/15. Program MÖTESPLATSEN FÖR LUSTFYLLT SKAPANDE
14/15 Program MÖTESPLATSEN FÖR LUSTFYLLT SKAPANDE MÖTESPLATSEN FÖR LUSTFYLLT SKAPANDE Hos oss får du möjlighet att utvecklas genom att utmana din förmåga. Varje elev är unik. Vårt mål är att ge dig det
Läs merKurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ
Page 8 of 39 Kurser termin 1 och 2, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1002 BG1003 BG1004 BG1005 BG1006 BG1007 BG1008 Huvudinstrument 1,
Läs merJazz. Improvisation, svåra melodier och sväng är typiskt för jazz som musikstil. Vanliga instrument: Trumpet, trummor, ståbas/ kontrabas, piano, sång.
Genres Jazz Jazz är en bred musikform som finns i olika varianter i väldigt många länder och regioner. Inom jazzen söker man inspiration överallt. Jazzen utvecklades kring 1910 talet. Improvisation, svåra
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merNågra av de mest framstående kompositörerna
RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merSkolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merMusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merElevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merKursprogram LÄSÅRET 2014/2015
Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Västerås Kulturskola VASTERAS.SE/KULTURSKOLAN UPPLEV GLÄDJEN I ATT SPELA, SJUNGA, DANSA, AGERA, SKAPA OCH MÅLA...! Välkommen till Västerås Kulturskola För dig som söker kunskap
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merDet musikaliska hantverket
Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar
Läs merinstrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Läs merÖvergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merDelprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan 3.16 Slöjd Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande
Läs merPlanering musik åk 7 ht 2018
Planering musik åk 7 ht 2018 För mer information håll dig uppdaterad på min blogg musiktheresesvensson.wordpress.com Du förväntas förvara de stenciler du får i en mapp i klassrummet. Du ska också ha med
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merFokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Läs mer2014-2015. Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium
2014-2015 Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium Sista ansökningsdag: 18/6 2014 2015 v.1.0 KULAN -Kultur i skolan Kulan
Läs merVT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merKRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK
KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram
Läs merDigitala verktyg i musik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merAtt välja instrument
1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det
Läs merKulturprojekt i Utsikter
Kulturprojekt i Utsikter Inledning Sedan 2009 har Utsikter bedrivit kulturprojekt på sju skolor i Helsingborg och Landskrona. Genom ett nära samarbete med städernas kulturinstitutioner har skolorna implementerat
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merVälkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten
Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten VMO - VMISE VANDA MUSIKINSTITUT SVENSKA ENHETEN (VMISE) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda musikinstitut
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs mer9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas"
9. MUSIK ÅK 5 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas" (Musik: "Musik skall byggas utav glädje", Lill Lindfors/Björn Barlach/Åke Cato) Hej och välkomna till studio ett. Jag heter Bengt och jag är inspelningstekniker
Läs merMusik. årskurs 9 2013. Namn Klass
Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings
Läs merNu ska vi spela musik!
Nu ska vi spela musik! - Hur elever uppfattar ensemblespelet utifrån sitt fritidsmusicerande Kristoffer Jonsson Examensarbete 10 poäng VT 07 Examensarbete på lärarprogrammet, 180 p Institutionen för estetiska
Läs mereck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213
ÖJD 3.16 ÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merAnsökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
Läs merSundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan
skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merMusik- och kulturskolan
RAPPORT 2016-02-03 Musik- och kulturskolan 2015 i statistik, text och bild Sammanställd av: Patrik Karlsson, Kulturskolechef Datum: 2016-02-24 Förord Musikskolan grundades 18 juni 1962, mellan klockan
Läs merMusik. årskurs 6 2013
Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris
Läs mer