MKB. Detaljplan Forsbacka kraftverk. Samrådshandling

Transkript

1 MKB Detaljplan Forsbacka kraftverk Samrådshandling

2 MEDVERKANDE Tema planavdelning har i samarbete med Länsmuseet i Gävleborg, på uppdrag av Gävle Energi arbetat fram denna miljökonsekvensbeskrivning. Följande personer har på olika sätt deltagit i arbetet och/eller bidragit med underlag och synpunkter: Stina Stenquist, Landskapsarkitekt LAR/MSA, högskoleexamen Biologi Tema planavdelning Sandra Westin, Landskapsarkitekt LAR/MSA, Tema planavdelning Johannes Kruusi, Antikvarie/Byggnadsantikvarie, Länsmuseet Gävleborg Anna Lindgren, 1:e Antikvarie, Länsmuseet Gävleborg Bo Ulfhielm, Antikvarie/Arkeolog Torbjörn Bengtsson, handläggare, Gävle Energi Samrådshandling

3 INNEHÅLL MEDVERKANDE 2 SAMMANFATTNING (ICKE TEKNISK) 4 INLEDNING 6 Bakgrund och tidigare beslut 6 Syfte 6 Områdesbeskrivning 6 Metod och process 6 Bedömning av betydande miljöpåverkan 6 Riksintressen och gällande planer 6 NULÄGE 8 NOLLALTERNATIV 10 FÖRSLAG 10 Alternativ 1, 2 och 3 10 Detajplan för Forsbacka kraftstation 10 Karta alternativ 1 11 Karta alternativ 2 12 Karta alternativ 3 13 MKB AVGRÄNSNING 14 Nivåavgränsning 14 Geografi sk avgränsning 14 Avgränsande miljöaspekter 14 MILJÖASPEKTER 16 Kulturmiljö och landskapsbild 16 Naturmiljö växt- och djurliv 31 Rekreation och friluftsliv 33 Förorenad mark 34 Vatten 38 Naturresurser, energi, klimatpåverkan 39 Risk för översvämning 40 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 40 MILJÖKVALITETSMÅL 41 SAMLAD BEDÖMNING 46 Nollalternativet 46 Alternativ 1 48 Alternativ 2 51 Alternativ 3 54 FORTSATT ARBETE 57 Kommande prövningar 57 HUR BEDÖMNINGEN GJORTS 58 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING 58 KÄLLFÖRTECKNING 59 Samrådshandling

4 Samrådshandling

5 SAMMANFATTNING En ny kraftstation planeras vid Forsbacka. Detta kräver en ny detaljplan samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Tre alternativa placeringar har studerats och jämförts med ett nollalternativ där inga förändringar sker. Alternativ 1 innebär ett ökat kraftuttag på befi ntlig plats i norra å-fåran. Alternativ 2 innebär ett nytt kraftverk i mellersta å-fåran. Alternativ 3 innebär ett nytt kraftverk vid södra å-fåran. En ny kraftstation vid Forsbacka berör huvudsakligen den kulturhistoriska miljön, naturmiljön, föroreningar i mark och vatten samt klimatet. Även risken för översvämning berörs. Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms som liten i samtliga alternativ. I samtliga alternativ kommer det nuvarande kraftverket att tas ur drift och tömmas på utrustning vilket minskar dess historiska värde och gör att det blir svårare att motivera ett framtida underhåll. I samtliga alternativ kommer sumpen att byggas om. Sammantaget medför alternativ 1 mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön, främst pga. ingrepp i den unika hyttanläggningen och genom uppförandet av en ny byggnad på denna centrala plats i bruksmiljön. Upplevelsevärdena i bruksmiljön skulle även minskas på ett mycket påtagligt sätt. Alternativ 1 medför dock ingen påverkan på kända fornlämningar. Alternativ 2 berör direkt inga byggnader, men en ny maskinstation ovan å-fåran skymmer delvis lysmaskinhuset vilket minskar upplevelsen av industrimiljön. Å-fåran kan i stort sett behålla sin nuvarande utformning och bredd. Alternativ 2 innebär ett ingrepp i fornminnet, dock bedöms de delar ingreppet berör redan vara förstörda. Sammantaget innebär alternativ viss 2 negativ påverkan på kulturmiljön genom den nya maskinstationen, borttagandet av mittersta brostödet vid den f.d. väg- och järnvägsbron och intaget som anläggs i parkmiljön vid Övre Säljet. Alternativ 3 innebär en mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön. Placeringen av det nya kraftverket framför den gamla kraftstationen, förvanskar byggnaden och upplevelsen av industrimiljön. Intagets placering, utloppskanalens anslutning till å- fåran och de stora ingreppen som rensning och muddring av å-fåran medför negativ påverkan på kulturmiljön. Eventuell breddning av södra å-fåran mot öster skulle medföra ytterligare negativ påverkan. Alternativ 3 innebär ingrepp i fornlämningen. Vad gäller naturmiljön innebär samtliga alternativ vandringshinder för fi sk och andra vattenlevande organismer, liksom idag. Under byggtiden kan vattnet grumlas vilket kan skada växter och djur, oavsett alternativ. Delar av marken i området är förorenad. Vid byggnation i områden med markföroreningar krävs att marken renas så att föreningarna inte riskerar att spridas, vilket är positivt för miljön. Området i alternativ 1 innehåller föroreningar i stora delar. I alternativ 2 riskerar man att påträffa föroreningar vid rensnings- och muddringsarbeten. Alternativ 3 berör inga områden som bedöms innehålla föroreningar. Samtliga alternativ innebär en minskad klimatpåverkan då vattenkraftens förnyelsebara energi kan användas. Minst klimatpåverkan och bäst utnyttjande av naturresurserna ger alternativ 2. En växthuseffekt leder sannolikt till höjda havsnivåer och ökade fl öden i våra vattendrag. I samtliga alternativ riskeras ett överfl öde vid beräknat högsta fl öde. Slutsatsen är att av de studerade alternativen förordas alternativ 2, som därmed ligger till grund för detaljplaneförslaget. Samrådshandling

6 INLEDNING Bakgrund och tidigare beslut Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör detaljplan för Forsbacka 1:33 m fl, Forsbacka kraftstation, samrådshandling. För att få en fullständig bild av planförslaget bör läsaren parallellt med denna MKB även läsa detaljplanen. Det fi nns behov av att utveckla Forsbacka kraftverk. Den befi ntliga kraftstationen är inte möjlig att återanvända bl.a. för att den är i mycket dåligt skick samt för att kanalen är inte byggd för den vattenföring som är aktuell. Gävle Energi har därför begärt att en ny detaljplan ska upprättas för ett nytt kraftverk vid Gavleån i orten Forsbacka i Gävle kommun. Byggnads- och miljönämnden beslutade den 23 september 2009, 215, att ge Bygg & Miljö i uppdrag att upprätta en detaljplan för området. Syfte Miljökonsekvensbeskrivningen ska klarlägga förutsättningarna och konsekvenserna vid en utveckling av Forsbacka kraftverk. Områdesbeskrivning Forsbacka kraftverk ligger vid Gavleåns utlopp ur Storsjön. Tre alternativa å-fåror fi nns idag. Nuvarande kraftverk ligger vid den norra fåran. De lugna vattnen ovan och nedan forsarna kallas Övre respektive Nedre säljet. Metod och process När en plan upprättas ska kommunen, enligt 5 kap. 18 andra stycket Plan- och bygglagen (PBL), ta ställning till om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta görs i en behovsbedömning. Behovsbedömningen ska utgå från kriterierna i bilaga 2 och 4 i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Om planen kan medföra en betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning under vars process en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), enligt bestämmelserna i 6 kap 11-18, 22 Miljöbalken, tas fram. Miljöbedömningen är den process i vilken miljökonsekvensbeskrivningen (MKB: n) upprättas. I MKB: n ska den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra, identifi eras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografi ska räckvidd ska också identifi eras, beskrivas och bedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen följer planprocessen från eventuellt planprogram fram till antagande, se fi gur. Bedömning av betydande miljöpåverkan Kommunen har gjort bedömningen att ett genomförande enligt planen kan få en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 5 kap 18 PBL krävs därför. MKB:n upprättas parallellt med detaljplanen och redovisas i detta dokument. Riksintressen och gällande planer Riksintressen Stora delar av Forsbacka är inom riskintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Samrådshandling

7 Program eller annat lämpligt underlag Samråd om avgränsning av MKB Samråd om program och MKB till program Motiverat ställningstagande Samrådsredogörelse Strandskydd Längs Gavleån gäller 100 m strandskydd. Inom planområdet är dock strandskyddet upphävt sedan tidigare. Kommunen kommer att förorda att det ska fortsätta vara det. En särskild bestämmelse om upphävandet av strandskyddet fi nns på plankartan. De Planförslag MKB Besluta att samråda om Ställningstagande i planförslaget protokoll Här är vi Samråd om planförslaget inklusive MKB Samrådsredogörelse inklusive synpunkter på MKB särskilda skäl som kommunen anser föreligga är: - Redan i anspråkstagen mark - Anläggning som för sin funktion måste ligga vid vatten och behovet kan inte tillgodoses utanför området. - Området behövs för att utvidga befi ntlig verksamhet. - Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse Bearbetat planförslag Bearbetad MKB Antagande och beslut att offentliggöra särskild sammanställning Beslut om utställning samt kungörelse även om MKB Underrättelse/ kungörelse inklusive av särskild sammanställning Utställning av planförslaget inklusive MKB Laga kraft Utlåtande Särskild sammanställning Uppföljning Plan Illustration på procedur för miljöbedömning för detaljplan. Översiktsplan Området omfattas av ÖP 1990 för Gävle kommun. Översiktsplanen anger området som bebyggelseområde. Detaljplaner Området omfattas av gällande detaljplan från 1993, som syftade till att säkerställa de kulturhistoriska värdena som fi nns i området. Planen skulle också främja en framtida användning av området och idag är området betecknat med Q som är en generellbestämmelse där alla typer av verksamheter kan tillåtas med förutsättning att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt. Angränsande planer och projekt Parallellt med planläggningen tas även underlag fram för tillståndspliktiga vattenverksamhet med tillhörande MKB till miljödomen, vilket samordnas med denna MKB för detaljplan. Samrådshandling

8 NULÄGE Gavleån sträcker sig från utloppet ur Storsjön i Forsbacka ner till mynningen i havet, mitt i Gävle. Praktiskt taget hela åns fallhöjd är utbyggd och nyttjas för kraftproduktion. Det fi nns sju stycken kraftverk utmed Gavleån. Forsbacka bruk är ett gammalt järnbruk, där järnhantering har bedrivits sedan mitten av 1500-talet. En del av bruket är fortfarande industriområde och en annan del är sedan 1992 museum. Vid Gavleåns utlopp ur Storsjön fi nns grunda forsar invid vilka Forsbacka bruk anlades. Bruken tog sin kraft ur forsarna och här anlades senare Forsbacka kraftverk som är det första kraftverket i Gavleån. Kraftverket var ursprungligen ett gaskraftverk och byggdes 1908 för Forsbacka bruks räkning. Det nuvarande kraftverket vid norra å-fåran är från år 1929, vilket innan det stängdes år 2009 var Gavleåns näst äldsta i drift varande kraftverk. Uppströms Gavleåns utlopp ur Storsjön, fi nns förutom nämnda sjö, ytterligare några regleringsmagasin. Det magasin som har störst betydelse för Gavleån är Storsjön i Gästrikland, som har en regleringsamplitud på 1,1 m. Forbacka herggård, strax söder om planområdet. Hyttan. Samrådshandling

9 Nuläge NEDRE SÄLJET DG + 57,5 SG + 56,90 fd Hytta fd Götvalsverk Fd väg och järnvägsbro Nuvarande kraftstation Ångpannehuset Portvaktshuset Glödgen Rörverksholmen fd rörvalsverk Nuvarande kraftverksbro Lysmaskinhus Labbis Väg- och dammbro Mellandammen Kraftverksdammen fd Kraftstationsbyggnad N GAVLEÅN - ÖVRE SÄLJET DG + 62,10 SG + 61,00 Regleringsdammen Samrådshandling

10 NOLLALTERNATIV Minst ett nollalternativ ska alltid fi nnas med. Ett nollalternativ beskriver vad som sker om planen inte antas och bör inriktas på de väsentliga miljöförhållandena. Då befi ntligt vattenkraftverk sedan en kortare tid är stängt antas nollalternativet innebära att befi ntligt vattenkraftverk avvecklas och att denna anläggning tas bort. Kraftverkets avvecklande innebär att maskinsalen töms. I övrigt görs inga förändringar från nuläget. FÖRSLAG i den norra fåran. I plankartan regleras läget för den nya kraftverksbyggnaden och de vattenområden som tillhör kraftverket. De nya kraftverksbyggnadens utformning regleras genom förhöjd bygglovplikt för underhåll och omfärgning av byggnadens exteriör samt en begränsad byggnadshöjd. Rörverksholmen är kulturreservat med en användning som ska anpassas till byggnaders kulturvärden. Den fd. kraftstationsbyggnaden får användas för småindustri och är skyddad från rivning samt ändring av karaktär och exteriör. Alternativ 1, 2 och 3 I miljökonsekvensbeskrivningen har tre alternativa lösningar prövats, utvärderats och jämförts med nollalternativet. Kraftverket kan byggas vid någon av de tre olika å-fårorna inom planområdet. Alternativ 1 innebär ett ökat kraftuttag i norra å-fåran. Alternativ 2 innebär ett nytt kraftverk i mellersta å-fåran. Alternativ 3 innebär ett kraftuttag vid södra å-fåran. De alternativa förslagen illustreras på sidorna 11, 12 och 13. Detaljplan för Forsbacka kraftstation Till grund för planförslaget ligger alternativ 2, som är det bästa alternativet ur miljösynpunkt och endast medför viss negativ miljöpåverkan. Detaljplanens syfte är att tillåta en byggnation av ett nytt vattenkraftverk i Gavleån vid Forsbacka. Det nya kraftverket placeras i den mellersta å-fåran och fl yttas från det gamla verket, som ligger Detaljplan för Forsbacka kraftstation (plankartan är beskuren) Samrådshandling

11 Alternativ 1 Utgrävning av utloppskanalen NEDRE SÄLJET DG + 57,50 NEDRE SÄLJET SG + 56,90 DG + 57,50 SG + 56,90 Breddning av kanalen påverkar den fd hyttanläggningen negativt Rensning och fördjupning av kanalen påverkar grundläggningen för kringliggande byggnader Befintlig station töms Överbyggnad med ny maskinstation på bef. sump KRAFTVERKSDAMMEN Befintliga luckor används Befintlig bro med avlastningsytor rivs och byggs om. GAVLEÅN - ÖVRE SÄLJET DG + 62,10 SG + 61,00 GAVLEÅN - ÖVRE SÄLJET DG + 62,10 SG + 61,00 MELLANDAMMEN INTAG TILL KRAFTSTATION REGLERINGSDAMMEN Alternativ 1 norra å-fåran N Alternativ 1 innebär ett ökat kraftuttag vid norra å-fåran. Samrådshandling

12 Alternativ 2 Rensnings- och muddringsarbeten nedströms stationsläget. NEDRE SÄLJET DG +57,50 SG + 56,90 FORSBACKA Ny gångbro Befintlig station töms Minskad vattennivå Befintliga stödmurar utmed å-fåran behålls TILLFARTSVÄG Höjd vattennivå Kanalen rätas ut Sumpen byggs om STENTORPSVÄGEN Ny kraftverksbyggnad GAVLEÅN - ÖVRE SÄLJET DG + 62,10 SG + 61,00 Nytt intag till kraftstationen Minskad vattennivå N Alternativ 2 mellersta å-fåran Alternativ 2 innebär ett nytt kraftverk i mellersta å-fåran. Samrådshandling

13 Alternativ 3 NEDRE SÄLJET DG + 57,50 SG + 56,90 Befintlig station töms Sumpen byggs om Delar av parken tas i anspråk fd järnvägsbron rivs och ersätts med ny bro Intag till kraftstation Ny kraftverksbyggnad framför den fd kraftstationen Nya stödmurar utmed utloppskanalen Å-fåran muddras och ev. breddas N GAVLEÅN - ÖVRE SÄLJET DG + 62,10 SG + 61,00 Alternativ 3 södra å-fåran Alternativ 3 innebär ett nytt kraftverk i södra å-fåran. Samrådshandling

14 MKB AVGRÄNSNING Nivåavgränsning Vid avgränsning av en MKB ska hänsyn tas till att vissa frågor kan bedömas bättre i kommande planer eller i tillståndsprövningar av verksamheter eller åtgärder. I så fall behöver behandlingen av dem inte vara så djuplodande i översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning. I miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplanen har utretts: Om marken är lämplig för kraftverk Vilket alternativ som är mest lämplig ur miljösynpunkt Hur alternativen kan anpassas för att minimera påverkan Geografisk avgränsning Geografi skt avgränsas denna MKB till planområdet. Den föreslagna exploateringen kan även medföra miljöpåverkan som sträcker sig utanför planområdet. Detta gäller framförallt påverkan på landskapsbilden, kulturmiljön och naturmiljön. Avgränsande miljöaspekter Nedanstående sakfrågor bedöms inte ha en betydande miljöpåverkan och studeras därför inte vidare i denna MKB. Joniserad strålning, radon Radon är en luktfri radioaktiv gas som kan sönderfalla till radondöttrar. Dessa följer med luften in i lungorna, som kan skadas och orsaka lungcancer. Radongas kan komma från marken under och runt huset. Inga människor kommer att stadigvarande vistas i byggnader inom planområdet. Buller Vattenkraftverket bedöms inte medföra något buller som kan störa omgivningen. Risk med farligt gods Inom området fi nns ingen prioriterad led för farligt gods. Vattenkraftverket innebär i sig inga transporter av farligt gods. Samrådshandling

15 Mark ras och skredrisk Området bedöms till stor del vara utfyllt med restprodukter från verksamheten. Fyllningen består av slagg, slig, tegel, sand, grus och trärester. Fyllnadsmassornas mäktighet bedöms vara 1-1,5 meter. Fyllningen bedöms vara underlagrad av sandig, grusig morän i södra delen av undersökningsområdet och av organiska jordar i norra delen. I väster antas moränen gå i dagen. I öster deponeras de restprodukter som uppkommer i verksamheten. Deponin har använts åtminstone sedan mitten av talet. Restprodukter har tidigare och eventuellt även senare använts för utfyllnad av mark, speciellt i öster mot Gavleån. En viss erosionsrisk fi nns i alla alternativ. Påverkan bedöms dock inte som betydande. Luftkvalitet Inom planområdet fi nns inga problem med luftkvaliteten, vilket inte kommer förändras i och med planförslaget. Elektromagnetisk strålning Det är oklart hur lägre magnetiska fält påverkar människor. Det fi nns studier som talar för att det kan fi nnas samband mellan vissa cancerformer och exponering av magnetfält. Endast de som vistas i omedelbar närhet av kraftledningar utsätts för deras fält. Magnetfältets storlek vid en 400kV kraftledning är på över 65 meters avstånd från kraftledningens mittpunkt under 1 mikrotesla. Inom planområdet fi nns ingen större kraftledning. Miljöpåverkan bedöms därför inte som betydande. Trafiksäkerhet Vattenkraftverket påverkar inte trafi ken i området. Samrådshandling

16 MILJÖASPEKTER Kulturmiljö och landskapsbild Det aktuella området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården (3 kap 6 MB). Området är en bruks- och industrimiljö med arkitekturhistoriskt intressant bebyggelse och plan från 1700-talet samt industri- och bostadsbebyggelse från sekelskiftet Följande riktlinjer gäller för riksintresset: Områdets karaktär bör bevaras och endast små förändringar göras. Markanvädningen bör prövas genom detaljplaneläggning eller planutredning. Nybyggnad inom området behandlas restriktivt och inom ramen för begreppet komplementbebyggelse. Höga krav ställs på utformning, placering och anpassning till befi ntlig bebyggelse. Området eller del av området utgör särskilt värdefull miljö. Ingående byggnader får ej förvanskas (PBL 3.12). Det är viktigt att de bevaras och att traditionella material och metoder används vid underhåll (PBL 3:13). Området omfattas av gällande detaljplan från 1993, som syftade till att säkerställa de kulturhistoriska värdena som fi nns i området. Planen skulle också främja en framtida användning av området och idag är området betecknat med Q som är en generellbestämmelse där alla typer av verksamheter kan tillåtas med förutsättning att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt. De äldsta delarna av Forsbacka bruk utgör ett fornlämningsområde (RAÄ 135, Valbo socken) som är skyddat enligt Kulturminneslagen (2 kap KML). Skyddet innebär att alla ingrepp i fornlämningsområdet kräver länsstyrelsens tillstånd. Nuläge Industrimiljön vid Forsbacka Järnhanteringen i Forsbacka går tillbaka till mitten av 1500-talet då en stångjärnshammare anlades vid den södra å-fåran. Redan 1586 nämns hammaren i skriftliga källor. År 1651 privilegierades järnbruksdriften och ytterligare en hammare med två härdar byggdes vid mellanfåran. På 1740-talet uppfördes en masugn vid den norra å-fåran. Vid 1700-talets slut expanderade verksamheten och Forsbacka utvecklades till ett stort järnbruk. Nya verksbyggnader, bland annat en tredje hammare vid mellanfåran, en ny herrgårdsanläggning och arbetarbostäder uppfördes, nya vägar och en engelsk park anlades och allt ordnades efter en rätvinklig plan. Från 1870-talet till 1900-talets Nuvarande kraftverksdamm, maskinstationsbyggnad och hyttanläggning i bakgrunden. Samrådshandling

17 början moderniserades och utökades produktionen ytterligare och bruket utvecklades till en för tiden mycket modern och storskalig stålindustri. I slutet av 1940-talet var Forsbacka ett komplett järnverk med närmare 1000 anställda. Strax därefter började nedläggningarna uppfördes en ny industrianläggning, Nya verket, ca 700 meter norr om det gamla och en stor del av produktionen fl yttades dit. I början av 1980-talet lades nästan all produktion ner i Forsbacka. Nya verket rymmer idag en mindre enhet som tillverkar produkter av specialstål. Vid bruket fi nns idag många bevarade industribyggnader från 1700-talet till talets början, dammanläggningar som berättar om vattnets betydelse för industrin, herrgårdsanläggning från 1700-talet med en engelsk park, arbetarbostäder och tjänstemannabostäder från olika tidsepoker. Den rätvinkliga planen från 1700-talets slut är i stort bevarad än idag. Anläggningens storlek är imponerande och en väsentlig del av upplevelsen. Sammantaget bildar alla dessa komponenter en industrimiljö som har få motsvarigheter i världen. Vattenkraften vid Forsbacka Under 1500-talet var Forsbacka känt för sitt goda ålfi ske och redan från 1550-talet fi nns det skriftliga belägg på att kronan hade ett ålhus här. Fortfarande på 1850-talet låg en ålsump i den södra å-fåran. Att man redan på 1500-talet började använda platsen för stångjärnssmide måste bero på att forsarna var lätta att användas för kraftproduktion. Åtminstone sedan 1700-talet har samtliga å-fåror varit reglerade. Fram till mitten av 1850-talet kunde produktionen drivas helt med hjälp av vattenkraften. Vid denna tid låg masugnen vid den norra å-fåran, d v s nuvarande kraftverkskanalen, en hammare (norra stångjärnssmedjan) på norra sidan av mellanfåran, en hammare (mellersta stångjärnssmedjan) på södra sidan av mellanfåran och en hammare (södra stångjärnssmedjan) vid södra å-fåran. Dessutom hade bruket ytterligare några mindre smedjor och industribyggnader som nyttjade vattenkraften. Fram till början av 1900-talet drevs även sågar och kvarnar med hjälp av vattenkraften i de olika forsarna. För att kunna driva verket efter den stora ombyggnads- och moderniseringsprocessen som startade i slutet av 1870-talet var man tvungen att komplettera kraftproduktionen med ett ångkraftverk och senare med ett gaskraftverk, då vattenkraften inte längre räckte till. Redan installerades elbelysning i herrgården och i lilla herrgården. Om elen producerades med hjälp av ett vattenkraftverk eller ångkraftverk är oklart. Eventuellt användes det sk lysmaskinshuset vid mellanfåran. Vid sekelskiftet 1900-talet fanns här en dynamo på 50 KW som drevs av en turbin. Kraftverket här var i bruk till År 1899 uppfördes en byggnad för ett vattenkraftverk på norra sidan av södra å-fåran. Enligt vissa källor togs kraftverket dock inte i bruk förrän 1910, enligt andra källor var det i drift redan Här fanns två turbiner. Detta kraftverk var i drift till 1945 då all vattenkraftproduktion fl yttades till det nuvarande läget. Det nuvarande kraftverket i norra å-fåran togs i bruk Produktionsutrustningen består av två francisturbiner som är tillverkade i början av 1900-talet och installerade här Turbinerna är uppställda i en öppen sump nedströms dammen. Maskinsalen och generatorerna är inrymda i en tidigare gaskraftcentral från I en inventering av Riksantikvarieämbetet från över svenska vattenkraftverk (Brunnström & Spade 1995) har det nuvarande kraftverket ur bevarandesynpunkt placerats på sista platsen inom gruppen äldre lågtrycksverk. Forsbacka 1, d v s kraftverket från 1899, har i inventeringen placerats i gruppen kraftstationer tömda på maskinell utrustning. På grund av att den mekaniska och elektriska utrustningen är borta har byggnaden enligt inventeringen inget bevarandevärde som kraftverk. Samrådshandling

18 Fornlämningsmiljön vid Forsbacka bruk De äldsta delarna av Forsbacka bruk utgör ett fornlämningsområde (RAÄ 135, Valbo socken). Fornlämningen utgörs av ett hytt- och hammarområde vilket registrerades i samband med fornminnesinventeringen Fornlämningsskyddet avser inte dagens byggnader och de idag synliga anläggningarna, utan det område i brukets centrala del i Gavleån där äldre anläggningar är belagda i skriftligt material. Fornlämningens värde utgörs alltså främst av den vetenskapliga information som de äldre anläggningarna besitter, medan t.ex. upplevelsevärdena är låga. Hur brukets bebyggelse och kringanläggningar såg ut under brukets första två hundra åren är litet känt. Först kring mitten av 1700-talet fi nns någorlunda detaljerade kartor över området. De arkeologiska lämningarna har därför potential att tillföra ny kunskap om brukets etableringsfas och tidiga rumsliga organisation. Skyddet för fornlämningar regleras i 2 kapitlet i Kulturminneslagen. Skyddet innebär att alla ingrepp i fornlämningsområdet vid Forsbacka bruk kräver länsstyrelsens tillstånd. Gavleåns stränder är intressanta ur stenålderssynpunkt. I närområdet fi nns fl era registrerade lokaler av stenålderskaraktär; på holmen Ålborg har en stenyxa påträffas (RAÄ 377) och nedströms Forsbacka fi nns ett fl ertal boplatser med fynd av keramik, brända ben och slagen sten (t.ex. RAÄ 473, 452 och 458, utanför kartan). Eftersom området inte är systematiskt inventerat är det möjligt att ytterligare boplatser kan fi nnas inom området. Sannolikheten att hitta stenåldersplatser på Rörverksholmen är dock liten på grund av att det har bedrivits industriell verksamhet på platsen i fl era hundra år. De norra delarna av holmen består av slagg och kolrester från brukets verksamhet. ^_ Storsjön Valbo 377:1 Fyndplats Valbo 377:2 Byggnad annan Meter Nedre Säljet Valbo 135:1 Hytt- och hammarområde Forsbacka herrgårdvalbo 142:1 Byggnad annan ^_ ^_ TECKENFÖRKLARING ^_ ^_ Fornminne större objekt Fornminne Riksintresse kulturmiljö Byggnadsminnesregistret Byggnad 1:2 000 Samrådshandling

19 Beskrivning av värdebärare norra å-fåran (Se även karta på s. 9 där byggnaderna är utpekade.) Det nuvarande kraftverket med sin produktionsutrustning Det nuvarande kraftverket har enligt uppgift från Gävle Energi tagits i bruk Den består av en öppen sump där två francisturbiner är uppställda. Turbinerna är tillverkade i början av 1900-talet och installerade här Sannolikt byggdes sumpen om vid detta tillfälle. I sumpens västra del har det tidigare funnits ytterligare två turbiner som drev en blåsmaskin i bessemerverket. Maskinsalen och generatorerna är inrymda i en tegelbyggnad från 1908 som ursprungligen var en gaskraftcentral. Byggnaden är uppförd med två skepp med sadeltak i öst-västlig riktning. Mot dammen i öster fi nns två utskjutande partier med tunnvälvda tak. Taket är täckt med sinusprofi lerad plåt, tunnvalvstaken med falsad plåt. Byggnaden har stora, rundbågiga, småspröjsade fönster i övervåningen, i övrigt mindre, spröjsade fönster. Kraftverket har inget bevarandevärde i ett nationellt perspektiv enligt en inventering över svenska vattenkraftverk som gjordes av Riksantikvarieämbetet åren (Brunnström & Spade 1995). Däremot har det, tillsammans med maskinstationen, ett lokalt industrihistoriskt och teknikhistoriskt värde som förmedlare av berättelsen om järnverkets tidiga kraftförsörjning. Byggnaden som rymmer maskinstationen är också en viktig del av upplevelsen av hela industrimiljön på grund av sin oförändrade exteriör och sitt centrala läge. Utloppskanalen går delvis under götvalsverket. Nuvarande kraftverksbro med sk segmentluckor Samrådshandling

20 Norra å-fåran och kraftverksdammen Denna å-fåra har präglats mest av den långa industriella verksamheten i Forsbacka. Den består av en kraftverksdamm och sump och efter kraftverket en lång utloppskanal som kantas av storskaliga äldre industribyggnader, fd hyttan på västra sidan och fd ångpannehusen och götvalsverket på östra sidan. Kanalen har gjutna betongväggar fram till utloppet mot Nedre Säljet där den går under en bred bro/kulvert, delvis under götvalsverket. Botten består av grus och sten och eventuellt slagg och andra restprodukter efter den tidigare tillverkningen. Över kanalen går en transportbana mellan fd götvalsverket och vällugnen som fanns i hyttan. Banan är utformad som en överbyggd bro med väggar och tak av sinusprofi lerad plåt. Kraftverksdammens, sumpens och utloppskanalens utformning tillsammans med de storskaliga verksbyggnaderna ger å-fåran ett högt industrihistoriskt värde, de bildar ett industrilandskap med mycket höga kulturhistoriska värden och skapar en genuin och mäktig upplevelse. Platsen är en oersättlig del av helhetsmiljön vid Forsbacka bruk. Vattennivån och vattenfl ödet i denna å-fåra har tidigare helt påverkats av vattenkraftverket. Idag när kraftverket är ur bruk är vattennivån i sumpen lika med Övre Säljets och i utloppskanalen med Nedre Säljets. Eftersom turbinerna står, står även vattnet stilla. Att det fi nns vatten i denna å-fåra betyder mycket för upplevelsen av platsen och för landskapsbilden. Kraftverksbron Den nuvarande kraftverksbron har sannolikt uppförts i mitten av 1940-talet då de nuvarande turbinerna installerades. Bron är en stålbalkbro i två spann med landfästen och mellanstöd av betong. Uppströms dammen är stränderna stensatta med natursten. Räcken är av vinkeljärn och av äldre modell, eventuellt är de ursprungliga. Dammanläggningen har sk segmentluckor, svängluckor av stål som lyfts uppåt när vattenfl ödet genom dammen ska ökas. Till kraftverksbron hör även en sump av betong där turbinerna fi nns, andra betong- och stålkonstruktioner, bland annat olika lyftanordningar samt en liten gångbro på nedströmssidan av dammen för inspektion. Som skydd mot vägen och mot öster har man satt upp ett Gunnebostängsel. Kraftverksbron med sina betong- och stålkonstruktioner har ett teknikhistoriskt värde. Den är en viktig del av järnverket med alla dess anläggningar. Kraftverksbron ser ut att till stora delar vara oförändrad sedan mitten av 1900-talet. Detta gör till att anläggningen förmedlar en känsla av hög ålder vilket ökar upplevelsen av industrimiljön. Industrilandskapet med fd järnverkets byggnader Norr om kraftverket ligger järnverkets mäktiga hyttanläggning i tegel från Från kraftverket sett består den av en masugnsbyggnad med brutet och valmat tak, rostugnsbyggnad med fyra karaktäristiska rostugnspipor och sinterverket med sadeltak. Taken är täckta med sinusprofi lerad plåt och TRP-plåt, samtliga fönster är spröjsade och av varierande storlek. Grunden är till största delen av betong, men mot utloppskanalen även av natursten. Stengrunden härrör sannolikt från de tidigare masugnsanläggningarna på platsen. En masugn har legat här sedan 1740-talet då bruket startade en tillverkning av eget tackjärn. Hyttanläggningen användes fram till Två av masugnarna är bevarade i relativt oförändrat skick och på en av masugnarna har masugnskransen rekonstruerats på 1990-talet. Hyttkomplexet i Forsbacka var vid uppförandet en mycket modern anläggning och dessutom ovanligt stor. På grund av detta och genom att den är så oförändrad är anläggningen det enda av sitt slag i världen och oersättlig ur industrihistorisk synpunkt. För besökaren ger hyttan en unik och magnifi k upplevelse. Till öster om kraftverket ligger fd götvalsverket från slutet av 1880-talet. Det nuvarande utseendet härrör främst från en ombyggnad Byggnaden har tegelfasader, Samrådshandling

21 grunden är av betong och slaggsten. Utloppskanalen går under götvalsverkets nordvästra del och denna del av byggnaden står därför på gjutna betongpelare. Taket är täckt med TRP-plåt, fönstren är stora och spröjsade, men trasiga och idag täckta med plastskivor. Götvalsverket användes fram till Det har ett industrihistoriskt värde och är även en viktig del av järnverket och hela bruksmiljön i Forsbacka. Beskrivning av värdebärare mellanfåran (Se även karta på s. 9 där byggnaderna är utpekade.) Lysmaskinshuset På västra sidan av mellanfåran står det sk lysmaskinshuset där Forsbackas första vattenkraftverk troligen installerades i slutet av 1880-talet. Här drevs en dynamo på 50 KW av en turbin. Kraftverket var i bruk till Byggnaden är uppförd i slutet av 1800-talet i slaggsten på en grund av natursten och slaggsten. Tälttaket är täckt med falsad plåt. På taknocken står ett stativ för elledningar. Lysmaskinshuset har ett högt kulturhistoriskt värde byggnadstekniskt med sin slaggstensstomme och teknikhistoriskt då den berättar om brukets tidiga elektrifi ering. Utsikt mot nedre säljet från norra å-fåran. Mellanfåran sedd från norr med lysmaskinshuset till höger. Samrådshandling

22 Byggnaden är också en viktig komponent för upplevelsen av industrimiljön med sitt centrala läge intill vägen genom bruket. Produktionsutrustningen på Rörverksholmen Ingen produktionsutrustning fi nns kvar i lysmaskinshuset. Öster om mellanfåran står tre äldre maskiner från bruket uppställda som museiföremål. Här fanns tidigare ett rörvalsverk från 1895 som revs i slutet av 1960-talet. En ånghammare från rörvalsverket står kvar på sin ursprungliga plats, de två andra maskinerna har fl yttats hit från andra delar av bruket. Ett sk. universalvalsverk av Zweigbergks konstruktion från 1875 har ursprungligen stått i mediumvalsverket och en smidespress MA7E från Munktell i manufaktursmedjan från De äldre maskinerna har ett teknikhistoriskt värde, framför allt ånghammaren som står kvar på sin ursprungliga plats. De övriga Äldre produktionsutrustning står idag utställd på Rörverksholmen. maskinerna har ställts ute som museiföremål utan sitt sammanhang. Maskinerna är dessutom dåligt skyltade vilket ytterligare minskar förståelsen av dem. Mellanfåran Mellanfåran är tydligt påverkad av den långa industriepoken i Forsbacka, även om inga verksbyggnader ligger alldeles intill den. Ursprungligen var mellanfåran betydligt bredare. I slutet av 1700-talet hade den delvis fyllts igen med slagg som bildade två öar vilket gjorde att mellanfåran bestod av tre separata strömfåror. I början av 1800-talet slogs fårorna ihop. Den nuvarande sträckningen är sannolikt från slutet av 1800-talet. Idag fungerar mellanfåran som en regleringsdamm, även om vatten sällan släpps in i den. Mot väster har kanalen en äldre stensättning och mot öster består väggen av ett betongfundament som härrör från det tidigare rörvalsverket på platsen. Stenläggningen har sättningar och ett antal stenar har rasat ner i å-fåran. Närmast dammen har mellanfåran en hårdgjord botten som sannolikt härrör från tiden för rörvalsverket. Nedströms består bottnen av sten, delvis fi nns här stenar som har rasat ner från stensättningen mot väster. På botten växer sly och små träd pga. att vatten sällan släpps genom dammen. Resterna efter rörverket gör att mellanfåran har ett industrihistoriskt värde. Den är också en viktig del i upplevelsen av hela industrimiljön i Forsbacka. Mellanfåran är idag torrlagd, det sipprar dock lite vatten genom dammluckan som är otät. Den torrlagda å-fåran påverkar det kulturhistoriska värdet och landskapsbilden negativt. Uppströms dammen är Övre Säljets östra strand stensatt medan den västra är gräsbevuxen. Stränderna är välskötta och ger platsen parkkaraktär. Parken är en del av herrgårdsmiljön som är en viktig komponent i bruksmiljön och helhetsupplevelsen i Forsbacka. Samrådshandling

23 Broarna över mellanfåran Över mellanfåran går två broar, en kombinerad väg- och dammbro och en fd väg- och järnvägsbro som idag används som gångbro. Vägbron är en stålbalkbro med landfästen och brobana av betong. Räckena är av äldre typ, med vinkeljärn. Ståldetaljerna är svartmålade. Dammen är en sk spettdamm och dammluckorna är av träplank. Den nuvarande bron är sannolikt från mitten av 1900-talet, men på samma plats har det funnits en bro åtminstone sedan uppförandet av norra hammaren på 1650-talet. Den fd väg- och järnvägsbron är en stålbalkbro i två spann. På platsen har det funnits en bro sedan slutet av 1800-talet, men den nuvarande bron är sannolikt från mitten av 1900-talet. Landfästet mot väster är uppbyggt av huggen sten och stenbumlingar med betongavjämning. Det östra landfästet är av betong och härrör eventuellt från det tidigare rörvalsverkets tid. Mellanstödet som är av betong fungerar också som en isbrytarnos. Bron har tidigare även burit upp en smalspårig järnväg på uppströmssidan, för transporter inom bruket, men rälsen är idag borta. Räckena är av gråmålad rundstång och sannolikt samtida med bron. Brobanan är av träplank och i dåligt skick. Av de två broarna har den fd väg- och järnvägsbron ett högt kulturhistoriskt värde, dels ur teknikhistoriskt, men också ur industrihistoriskt synpunkt då den tillsammans med bron över regleringsdammen berättar om transporterna inom järnverket vid mitten av 1900-talet. Med sin enkla utformning är den också en del av upplevelsen och helhetsmiljön vid bruket. Utsikt över mellanfåran, Rörverksholmen och Nedre Säljet från mellandammen. Parklandskapet vid Övre Säljet sett från Labbis, från väster. Till vänster mellandammen, till höger regleringsdammen. Samrådshandling

24 Marken och vegetationen vid mellanfåran Öster om mellanfåran fi nns grunder efter ett rörvalsverket som uppfördes 1895, lades ner 1944 och revs i slutet av 1960-talet. Mot norr fi nns rester efter en slaggstensmur bevarade och mot kanalen är grunden av betong. Rörverkets gjutna betonggolv fi nns också kvar, dock i dåligt skick med relativt stora hål. Grunden är också beväxt med gräs och sly och liknar idag en gräsplan. De bevarade grunderna har ett industrihistoriskt värde, de är dock svåra att förstå eftersom området är dåligt skyltat. Vegetationen har inget kulturhistoriskt värde. I norra delen av den sk Rörverksholmen fi nns gott om gammal slagg, vilket tyder på att området tidigare användes som slaggvarp. I början av 1900-talet låg här ett kolupplag och marken är fortfarande svart efter kolet. På grund av lämningarna i marken är industrihistorien påtaglig på platsen. Marken väster om mellanfåran består idag av en gräsyta. Även här har det tidigare stått en mindre industribyggnad, ett fl äkt- och turbinhus som sannolikt hörde ihop med lysmaskinshuset. Några synliga lämningar efter byggnaden fi nns inte kvar. Uppströms dammen består Övre Säljets stränder av välskötta gräsytor vilka ger platsen parkkaraktär. Parken är en del av herrgårdsmiljön som är en viktig komponent av hela bruksmiljön i Forsbacka. Vegetationen nedanför dammen består av gräs och sly och i norra delen av Rörverksholmen gles blandskog med björk och tall. I mellanfåran växer gräs och sly och mindre träd. Vegetationen har inget kulturhistoriskt värde. har direktkontakt med Övre Säljet. Känslan av industrimiljö är här inte lika påtaglig som i andra delar av bruket. Från vägbron har man en fi n utsikt mot Nedre Säljet. Fundament, murar och järnvägspår Vid sidan av lämningarna efter rörverket fi nns vid mellanfåran även andra lämningar. Längst i söder, mot Stentorpsvägen, fi nns en lång mur av natursten, slaggsten och betong. Muren har sannolikt varit en del av verksbyggnadernas grundläggning. Naturstenen härrör eventuellt från rörverkets företrädare på platsen, en stångjärnssmedja som uppfördes Slaggstenen kan höra ihop med rörverket. Betongen har sannolikt tillkommit i samband med uppförandet av den nuvarande bron. Med naturstenen, slaggstenen och betongen har muren tre tydliga årsringar. Muren är ett viktig karaktärsskapande element och betyder mycket för upplevelsen av platsen. I norra delen av området fi nns lämningar efter en tidigare smalspårig järnväg för transporter inom järnverket. Rälsen och en vändskiva fi nns bevarade, dessutom står en järnvägsvagn med stålämnen kvar på platsen. Järnvägsspåren har ett högt industrihistoriskt värde då de berättar om transporterna inom järnverket och en viktig del av upplevelsen av den industrihistoriska miljön. Landskapsbilden vid mellanfåran I området kring mellanfåran präglas landskapsbilden av äldre byggnader och lämningar efter tidigare verksamhet. Flera äldre träd och gräsbeväxta ytor ger platsen en parkliknande karaktär. Närheten till vatten är påtaglig genom att man på en lång sträcka Samrådshandling

25 Beskrivning av värdebärare södra å-fåran (Se även karta på s. 9 där byggnaderna är utpekade.) Kraftstationsbyggnaden från 1899 Kraftstationsbyggnaden från 1899 är sammanbyggd med en fd brandstation från 1910-talet. Båda byggnaderna är uppförda av tegel på grund av huggen natursten/ slaggsten. På baksidan har brandstationen stomme av träplank och fasad av träpanel. Kraftstationen är placerad alldeles vid södra å-fåran så att byggnadens grund utgör en del av dess stensatta västra sida Den är uppförd i för tiden typisk industriarkitektur med välbearbetade fasader, stora, småspröjsade, segmentbågiga fönster och bred takfot med fi gursågade taktassar. Brandstationens spruthusdel har enklare arkitektonisk utformning, medan slangtornet är uppfört i en medeltidsinspirerad stil. Kraftstationen har plåttak av TRP-plåt, brandstationen av tvåkupigt tegel. Båda byggnadernas exteriörer har endast genomgått mindre förändringar och de har ett högt arkitektoniskt värde. De är också viktiga bärare av historien, kraftstationen berättar om den tidiga elektrifi eringen och brandstationen om samhällets uppbyggnad under bruksepoken. Med sin placering vid södra å-fåran, intill herrgården och kontoret är byggnaderna också en viktig del i upplevelsen av hela bruksmiljön i Forsbacka. Södra å-fåran Den södra å-fåran har påverkats längst av industriell tillverkning i Forsbacka. Det var här den första hammaren anlades vid mitten av 1500-talet. Senare har det funnits både Kraftverket från 1899 med brandstationen vid södra å-fåran. Fd järnvägsbron över södra å-fåran sedd från öster. I bakgrunden hyttanläggningen. Samrådshandling

26 mjölkvarn, sågverk och fl era verksbyggnader här. Ursprungligen bestod å-fåran av fl era fåror. Den nuvarande sträckningen härrör sannolikt från början av 1900-talet, även om förändringar har skett även efter 1940-talet. Bland annat fanns det länge en tredje bro över den södra fåran, från herrgården rakt norrut till Rörverksholmen. Uppströms fd järnvägsbron har den södra å-fåran formen av en kanal med väggar av huggen natursten, under vattenytan av betong. Stenarbetena är mycket välgjorda och bidrar till att ge kanalen en mer påkostad och ståndsmässig karaktär än de andra å-fårorna. Nedanför bron har å-fåran mer naturlig karaktär. Kanalen har stenig botten vilket gör att vattnet rör sig på ett naturligt, forslikt sätt. Bakom den gamla kraftstationsbyggnaden fi nns rester efter en utloppskanal med stensatta väggar. Den södra å-fåran har på grund av dess påkostade utformning ett högt arkitektoniskt värde. Det forsande vattnet gör att fåran upplevs som en del av parklandskapet. Den utgör en del av herrgårdsmiljön och därmed en viktig del i upplevelsen av hela bruksmiljön. Vattenfl ödet i södra å-fåran varierar kraftigt beroende av vattennivån i Övre Säljet. Då kraftverket i kraftverksdammen står idag släpps allt vatten genom regleringsdammen vilket ger å-fåran ett kraftigt vattenfl öde. Det forsande vattnet har ett mycket högt upplevelsevärde. Broarna över södra å-fåran Regleringsdammen består av fyra utskov med motordrivna luckor av stål. Den är senast ombyggd ca 1987 och har inget kulturhistoriskt värde. Nedströms regleringsdammen fi nns en lång fd järnvägsbro i sju spann. Bron är en stålbalkbro med landfästen och mellanstöd av betong. Mellanstöden fungerar också som en isbrytarnosar. Brobanan är av träplank och i mitten fi nns den gamla järnvägsrälsen bevarad. Räckena är av gråmålad rundstång och sannolikt samtida med bron. På platsen har det funnits en bro sedan slutet av 1800-talet, men den nuvarande bron är sannolikt från mitten av 1900-talet. Tillsammans med bron över mellanfåran har denna bro tidigare använts för transporter inom bruket. Bron har ett mycket högt teknikhistoriskt och industrihistoriskt värde på grund av dess utformning och den bevarande järnvägsrälsen. Med sin enkla utformning är den också en del av upplevelsen av hela bruksmiljön. Marken och vegetationen vid södra å-fåran Uppströms regleringsdammen vid Övre Säljet fi nns en parkmiljö med välskötta gräsytor och fl era gamla lövträd (lönnar och björkar) vilket ger platsen parkkaraktär. Parken är en del av herrgårdsmiljön som är en viktig komponent i upplevelsen av hela bruksmiljön i Forsbacka. Nedanför dammen består marken till stora delar av gamla slaggvarpar som senare har använts som underlag för nya industribyggnader. Några lämningar efter byggnaderna är bevarade, men marken är till stora delar bevuxen med gräs och sly vilket gör lämningarna svåra att identifi era. I början av 1900-talet låg ett kolupplag på nordöstra delen av Rörverksholmen och marken här är fortfarande svart efter kolet. Slaggen, kolet och lämningarna efter den långa industriella verksamheten gör att marken har ett högt industrihistoriskt värde. Värdet minskas dock av det faktum är markytorna, framför allt på Rörverksholmen nedanför den gamla kraftstationen, är dåligt skötta vilket minskar både tillgängligheten och upplevelsen av platsen. Vegetationen på Rörverksholmen består av gräs och sly och i norra delen av gles blandskog med björk och tall. Vegetationen här har inget kulturhistoriskt värde. Även söder om å-fåran är marken gräsbevuxen och slyig, en bit bort tar den idag vildvuxna engelska parken vid. Samrådshandling

27 Landskapsbilden vid södra å-fåran Intill regleringsdammen präglas landskapsbilden av herrgårdsmiljön med fl era äldre träd och välskötta gräsytor, i söder tar den engelska parken vid. Här fi nns även det gamla vattenkraftverket och lämningar efter tidigare verksamhet, men karaktären är här mer ståndsmässig än i andra delar av bruket. Närheten till vatten är påtaglig genom att man på en lång sträcka har direktkontakt med Övre Säljet. Från regleringsdammen har man en mycket fi n utsikt mot Nedre Säljet där det forsande vattnet är en viktig beståndsdel. Fundament, murar och järnvägsspår På Rörverksholmens nordöstra del har det funnits fl era verksbyggnader. Av dessa fi nns lämningar efter ett tubmagasin, i form av slaggstensmurar, betongfundament och -golv bevarade. Lämningarna är idag övervuxna med gräs och sly och svåra att hitta. Även söder om södra å-fåran har det stått fl era byggnader varav ruinen efter fd manufaktursmedjan från 1806 är bäst bevarad. På Rörverksholmen, på bron över södra å-fåran och vid ruinen efter manufaktursmedjan går en smalspårig järnväg för transporter inom järnverket. Rälsen fi nns bevarad, dessutom står en järnvägsvagn med stålämnen söder om den södra å-fåran. Järnvägsspåren har ett högt industrihistoriskt värde då de berättar om transporterna inom järnverket och är en viktig del av upplevelsen av den industrihistoriska miljön. Effekter och konsekvenser Bedömningen av de olika alternativens påverkan på kulturmiljön vid Forsbacka har gjorts utifrån deras påverkan på ett antal kulturmiljöfaktorer, sk värdebärare. Samtliga alternativ När det gäller den nuvarande kraftstationen och maskinstationen kommer kraftverket att tas ur drift, turbinerna tas bort och maskinstationen tömmas på produktionsutrustning, inklusive generator. Detta innebär att byggnaden kommer att stå utan funktion vilket minskar dess teknikhistoriska värde och på sikt kan innebära att det blir svårare att motivera ett framtida underhåll. I samtliga alternativ kommer sumpen vid det nuvarande kraftverket att byggas om för att antingen anpassas till ett nytt kraftverk (alt 1) eller för reglering av vattenståndet i Gavleån (nollalternativ, alt 2 och alt 3). Vid samtliga alternativ, utom i nollalternativet, behöver man också installera en s k grindrensare vid intaget som skrapar bort löv och annat skräp. Utformningen beror på vilket alternativ som väljs. Nollalternativ Även nollalternativet medför påverkan på kulturmiljön eftersom det nuvarande kraftverket tas ur drift, maskinstationen töms och sumpen byggs om. Vattenfl ödet i dammar och å-fåror påverkas inte om den nuvarande kraftverksdammen används som regleringsdamm i fortsättningen. Nollalternativet medför ingen påverkan på kända fornlämningar. Alternativ 1 Alternativ 1 med ett nytt kraftverk i befi ntligt läge innebär att den nuvarande kraftverksanläggningen, inkl kraftverksbron med dess betong- och stålkonstruktioner, Samrådshandling

28 rivs och byggs om. Sumpen förses med en överbyggnad för en ny maskinstation då den gamla inte kan användas tillsammans med det nya kraftverket. Ingreppen i den nuvarande anläggningen och uppförandet av en ny byggnad på denna centrala plats i järnverksmiljön skulle innebära en mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön. Vidare innebär alternativ 1 att utloppskanalen breddas, rensas och fördjupas. Breddningen kommer enligt förslaget att göras på västra sidan vilket påverkar hyttanläggningen. Masugnsbyggnadens grunder behöver förstärkas vilket innebär stora ingrepp i den unika anläggningen. Fördjupningen påverkar främst götvalsverkets grundläggning. De pelare som håller uppe byggnadens nordvästra hörn behöver förstärkas vilket innebär att även denna byggnad påverkas negativt av åtgärden. När det gäller vattenytorna i norra å-fåran kommer de att påverkas genom den nya maskinstationen som uppförs ovanför den befi ntliga sumpen. Maskinstationen innebär även att utsikten, dels från bron över å-fåran, dels från öster mot hyttanläggningen påverkas negativt. Vattenfl ödet i norra å-fåran ökar vilkets är positivt för kulturmiljön. Samtidigt kommer vattenfl ödet i södra å-fåran att minska. Alternativ 1 medför ingen påverkan på kända fornlämningar. Sammantaget innebär alternativ 1 en mycket stor påverkan på kulturmiljön genom de stora ingreppen i den unika hyttanläggningen vid Forsbacka bruk. Upplevelsevärdena i hela bruksmiljön skulle även minskas på ett mycket påtagligt sätt. Alternativ 2 Alternativ 2 berör direkt inga byggnader. Indirekt berörs det sk. lysmaskinshuset pga. att en ny maskinstation uppförs ovanför å-fåran. För att minska risken för skador på lysmaskinshusets konstruktion förslås ett avstånd på ca 2 meter lämnas mellan den och maskinstationen. Maskinstationen föreslås göras så låg som möjligt, dvs. med ca 2 meters invändig höjd (ståhöjd) och med ett platt tak för att inte dölja lysmaskinshuset och för att bevara utsikten från vägbron ner mot Nedre Säljet. Själva å-fåran påverkas genom den nya maskinstationen och genom att den kommer att användas som utloppskanal. Å-fåran kan i stort sett behålla sin nuvarande utformning och bredd. Den måste dock grävas ur för att den sk. våta arean ska bli tillräckligt stor. I mitten där kanalen är som djupast, blir den ca 2,5 meter djupare jämfört med idag. Kanalens sidor kommer också att rätas ut vilket på östra sidan berör en mindre del av lämningarna efter rörverket. De befi ntliga murarna på båda sidor av mellersta å-fåran bevaras och förstärks. Stenmuren på västra sidan renoveras. Även den befi ntliga muren nedanför vägen bevaras. Den fd väg- och järnvägsbron kan vara kvar. Den utställda produktionsutrustningen på Rörverksholmen kan stå kvar och påverkas inte. Markytor, grunder och andra lämningar efter tidigare byggnader vid mellanfåran påverkas av att underhållsfordon måste komma fram till maskinstationen. För att minska ingreppen kommer trafi ken att använda västra sidan av å-fåran. Här har det tidigare stått en mindre industribyggnad, ett fl äkt- och turbinhus som sannolikt hörde ihop med lysmaskinshuset. Marken här består idag av en gräsmatta och inga synliga lämningar efter byggnaden fi nns kvar. Påverkan på kulturmiljön blir därför liten. Intaget till den nya kraftstationen placeras under den befi ntliga vägbron bedöms kunna utformas likt dagens damm. Påverkan på kulturmiljön blir därför liten. Hur själva anläggandet av intaget påverkar stränderna och parkmiljön vid Övre Säljet är ännu inte klarlagt. Alternativ 2 kräver att man anlägger en tillfällig väg för byggtrafi ken. Påverkan på kulturmiljön beror på vägens placering. Det sämsta alternativet är att anlägga vägen på östra sidan av mellanfåran där det fi nns lämningar efter fd rörverket. Om lämningarna Samrådshandling