Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur Sammanträdesprotokoll"

Transkript

1 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 25 april 2012 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-17:05 Sekreterare Maria Granberg KS 172 Dnr 2012/211-KS-015 Yttrande över granskningsrapporten Hearing om OPS Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige lägga stadsledningskontorets yttrande över granskningsrapport Hearing om OPS till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens ordförande hade, på begäran av Västerås stads förtroendevalda revisorer, kallat politiker och tjänstemän i Västerås stad till en hearing den 16 januari 2012, för granskning av OPS-projekt med Västerås stad som deltagare i allmänhet, och av projektet Kokpunkten i synnerhet. Hearingen genomfördes under ledning av Linda Andersson, senior manager, Ernst & Young. Syftet med hearingen var att höja kunskapsnivån bland politiker och tjänstemän. Vidare skulle hearingen kunna ligga till grund för fortsatt utveckling och kontroll samt kvalitetssäkring av kommande projekt av OPS-karaktär med Västerås stad som deltagare. Hearingen har resulterat i en granskningsrapport. Kopia till Västerås stads revisorer Rätt utdraget intygar Maria Granberg

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Stadsledningskontoret Dnr: 2012/211-KS-015 Chefsjuristen Lena Grapp Telefon: E-post: Delges Nämnden för Västerås stads förtroendevalda revisorer Kommunstyrelsen Yttrande över granskningsrapport Hearing om OPS Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, att lägga stadsledningskontorets yttrande över granskningsrapport Hearing om OPS till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsens ordförande hade, på begäran av Västerås stads förtroendevalda revisorer, kallat politiker och tjänstemän i Västerås stad till en hearing den 16 januari 2012, för granskning av OPS-projekt med Västerås stad som deltagare i allmänhet, och av projektet Kokpunkten i synnerhet. Hearingen genomfördes under ledning av Linda Andersson, senior manager, Ernst & Young. Syftet med hearingen var att höja kunskapsnivån bland politiker och tjänstemän. Vidare skulle hearingen kunna ligga till grund för fortsatt utveckling och kontroll samt kvalitetssäkring av kommande projekt av OPS-karaktär med Västerås stad som deltagare. Hearingen har resulterat i en granskningsrapport. Stadsledningskontorets yttrande med anledning av granskningsrapporten Västerås stad har genom åren genomfört flera samverkansprojekt med privata aktörer. T.ex. har Västerås stad samverkat i delägda bolag som ansvarat bl.a. för uppförande av studentbostäder och annan bostadsbyggnation. Vidare har samverkan skett i stiftelseform för uppförande av ett kårhus för studenterna i Västerås. Västerås stad har också samverkat för uppförande av Västerås konserthus samt för utveckling av idrottsområdet Rocklunda i Västerås. Samtliga samverkansprojekt som nämnts ovan har påbörjats före 2005 och stadsledningskontoret menar att Västerås stad har uppmärksammat behovet av att samverka med privata aktörer innan begreppen PPP (Private Public Partnership)/OPS (Offentlig Privat Samverkan) lanserats. Det övervägande skälet för Västerås stad att inleda nämnda samverkansprojekt har varit att staden sett ett behov av uppförande av byggnationer, men ID: 14a Yttrande över granskningsrapporten Hearing om OPS - Tjänsteskrivelse

3 man har velat finansiera projekten med hjälp av en samverkanspartner. Frågan om riskallokering har inte haft någon betydelse för genomförande av de aktuella projekten, varför det kan ifrågasättas om något av dessa projekt är att betrakta som OPS. Ett pågående samverkansprojekt med privata aktörer är Kokpunkten i Västerås. Stadsledningskontoret anser för sin del inte, att Kokpunkten är att betrakta som ett OPS. Västerås stad betalar ett driftbidrag till ägaren av Kokpunkten under vissa givna förutsättningar. Driftbidraget kommer inte att betalas om inte ägaren lyckas hitta finansiering på annat sätt för att uppföra andra delar av byggnationen. Stadsledningskontoret anser därför inte att staden tar någon uppenbar ekonomisk risk för genomförande av Kokpunkten. Stadsledningskontoret kan konstatera att Västerås stad har dragit egna lärdomar av de olika samverkansprojekten som staden har medverkat i. Dessa erfarenheter har staden med sig inför kommande projekt. Det är t.ex. stor skillnad att samverka i ett projekt som pågår under en mer avgränsad tid, som när en byggnad uppförs i samverkan, jämfört med att samverka i ett projekt som pågår under lång tid, som Rocklunda-projektet. Projekt av det senare slaget kräver t.ex. en permanent organisation för förvaltningen av avtalsrelationen mellan de samverkande parterna. Ytterligare en lärdom som Västerås stad dragit är att det måste finnas en tydlig vinna-vinna situation för alla samverkande parter. Vidare har Västerås stad för egen del konstaterat att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, måste uppmärksammas på ett helt annat sätt i dagsläget än vad som har gjorts historiskt. Hearingen gav, enligt stadsledningskontoret, en bra bild av vad OPS handlar om, vad staden ska fokusera på i OPS-projekt samt exempel på en bra metod att följa vid kommande OPS-projekt. Stadsledningskontoret kan vidare konstatera att Västerås stad i framtiden bör verka för att samverkansprojekt blir OPS-projekt, framför allt för att inte framtida projekt ska riskera att komma i konflikt med EU: s statsstödsregler. De viktigaste lärdomarna av hearingen är, enligt stadsledningskontoret, att i framtida projekt säkra att samverkan inte genomförs i strid med upphandlingsreglerna samt att tillförsäkra en rimlig riskfördelning mellan de samverkande parterna. Som ovan 2 Lena Grapp

4 Revisionsrapport februari 2012 Västerås stad Hearing om OPS

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Bakgrund Syfte Revisionsfrågor Metod 9 2. Genomgång av Offentlig Privat Samverkan (OPS) Bakgrund Vad är PPP/OPS? Erfarenheter av alternativa genomföranden Frågor och diskussion Kokpunkten Källförteckning 44 2

6 1.1 Bakgrund Västerås stad har under de senaste tjugo åren genomfört ett antal s k OPS-projekt (Offentlig Privat Samverkan) inom kultur- och fritidsområdet, exempelvis kan nämnas Västerås konserthus, Rocklundaområdet och nu senast Kokpunkten. Syftet med OPS som genomförandeform är att säkerställa att infrastrukturprojekt kan genomföras inom budgeterade kostnads-, kvalitets- och tidsramar. Detta kan uppnås genom att överföra en stor del av de operativa och finansiella riskerna i projektet på de privata entreprenörerna/utförarna och därmed skapa ekonomiska incitament för denne att fullgöra sina åtaganden. För detta betalar beställaren en riskpremie i form av en ökad finansieringskostnad, varför det är mycket centralt att säkerställa att man också får vad man betalar för genom att utforma genomtänkta och välfungerande rutiner för kontroll och uppföljning. Dessutom så är ett syfte med OPS-projekten vanligen att på ett bättre sätt ge de privata entreprenörerna möjligheter att bidra med kreativitet och kompetens som ger utökade förutsättningar att utforma en optimal lösning. I december 2006 ingick Västerås stad och byggbolaget Peab ett avtal avseende utvecklandet av Ångkraftverket i Västerås till ett unikt aktivitets- och upplevelsecenter. Anläggningen skulle bestå av ett äventyrsbad, aqua science, ett digitalt rum och ett energy science center samt kommersiella lokaler. 3

7 1.1 Bakgrund Den ursprungliga tidplanen angav att anläggningen skulle kunna invigas lagom till årsskiftet 2010/2011. Under våren 2011 skrev parterna på ett tillägg till avtalet som innebar förändringar i bl a utformningen av badanläggningen samt vilka bolag som ska äga och driva anläggningarna. Den ursprungliga tidplanen har ändrats och nytt invigningsdatum är fastställt till den 31 december Två nya bolag har bildats: Kokpunkten Fastighets AB (KFAB) och Peab Bad. Peab har överlåtit fastigheten på vilken Ångkraftverket är belägen till KFAB som i sin tur avser att stycka fastigheten i två delar. KFAB ska äga Energy Science Center med hotell och andra kommersiella lokaler. Peab Bad ska äga upplevelsebadet med café. Tillägget och beslutsprocessen till avtalet har blivit omdiskuterat och för att kvalitetssäkra processen i såväl det enskilda projektet som i stadens samverkansprojekt generellt har revisionen initierat en hearing i form av ett kunskapsseminarium. Revisorerna beslöt vid sammanträde i augusti att genomföra en granskning i form av en hearing med kommunstyrelsen om OPS-projekt. Projektplanen för granskningen fastställdes 27 september

8 1.2 Syfte Syftet med hearingen som hölls den 16 januari 2012 var att ge revisorerna och kommunstyrelsen ökad kunskap om pågående OPS-projekt, diskutera relevanta frågeställningar i relation till projektet Kokpunkten samt OPS-projekt generellt. Med hearingen ville revisorerna bidra till att höja kunskapsnivån bland politiker och tjänstemän i Västerås stad. Hearingen skulle också kunna ligga till grund för fortsatt utveckling av kontroll och kvalitetssäkring av kommande projekt av OPS-karaktär i Västerås stad. Hearingen hade således i hög grad ett främjande syfte. 5

9 1.3 Revisionsfrågor Nedan återfinns de frågeställningar som skulle behandlas vid hearingen enligt projektplanen. Vad kännetecknar OPS-projekt och vilka moment ingår? Generell beskrivning av kriterier som kännetecknar OPS. Innehåll och omfattning för OPS-lösningen inklusive beskrivning av funktioner och tjänster som ska levereras av utförarbolaget Allokering av risker i projektet Finansiell analys och framtagande av projektfinansieringsstruktur Hur har storleken på driftbidraget beräknats och hur har projektets nyttor och fördelar beräknats? Hantering av ägarskap av kapitaltillgång och restvärdesrisk Skatt- och momseffekter Utformning av OPS-projektorganisation Marknadsanalys Validering av OPS-lösning Vad medger lagstiftningen? Hur ska upphandlings- och statstödsfrågor hanteras? Föreligger det risker om konkurrensutsättning ej sker? Under vilka villkor kan man genomföra OPS utan konkurrensutsättning? 6

10 1.3 Revisionsfrågor Framgångsfaktorer i OPS-projekt. Fokus på genomförande och uppföljning av samverkansprojekt. Diskussion kring bl a följande: Utformning av effektiv beställar-/projektorganisation Förstudien som planeringsverktyg (mål, omfattning, riskanalys, finansiell analys, upphandlingsform etc) Utformning av uppföljningsrutiner och nyckeltal Säkerställande av att utföraren har löpande ekonomiska incitament att fullgöra sin åtaganden. Hur ska den löpande utvärderingen av projektets måluppfyllelse och fullgörelse i relation till funktionsbeskrivningarna i samarbetsavtalet gå till? Hur kan man utvärdera genomförandeprocessen i projektet? Vad brukar fungera bra/mindre bra i genomförandeprocessen? Vilka konsekvenser får förändringarna i tillägget till det ursprungliga samarbetsavtalet för projektet? Exempel på genomförda OPS projekt 7

11 1.3 Revisionsfrågor Hur har den förberedande fasen av projekt Kokpunkten genomförts? Vilken dokumentation finns inom följande områden: Förberedande arbete och mobilisering Identifiering av behov och förutsättningar Framtagande av mål och vision Genomförande av omvärldsanalys Erfarenheter från projektet Kokpunkten Uppfyller Kokpunkten kriterierna för OPS? Avstämning mot framgångsfaktorer för samverkansprojekt Beslutsprocessens relevans 8

12 1.4 Metod Förslag till projektplan delgavs kommunstyrelsens presidium stadsdirektören och ekonomidirektören. De lämnade synpunkter på planen vilka beaktades och reviderad plan fastställdes i september. Inför hearingen tog Ernst & Young fram en agenda som byggde på revisionsfrågorna som skickade till ekonomidirektören. I den kallelse som kommunstyrelsens ordförande skickade ut inför hearingen fanns dock inte frågorna om Kokpunkten. Linda Andersson var sakkunnig vid hearingen som genomfördes den 16 januari 2012 kl Ernst & Young har efter genomförd hearingen framställt denna rapport som i hög grad bygger på de bilder som visades under hearingen. 9

13 2. Genomgång av Offentlig Privat Samverkan (OPS)

14 2.1 Bakgrund Infrastruktur handlar om våra offentligt ägda tillgångar och nyttigheter KATEGORIER INOM INFRASTRUKTUR EKONOMISK Transport Energi och VA Kommunikation SOCIAL Vägar Broar Tunnlar Flygplatser Järnvägssystem Hamnar och transporter Lastning och Logistik Centers Bränsleförråd och distribution Eldistribution and produktion Vattenförsörjning och VA-hantering Förnyelsebar energi Kabelnätverk/ bredband Mobiltelefonanläggningar Satellit, TV, Radio och andra system Universitet Skolor Sjukhus Fängelser Sportarenor och tillhörande tjänster Kongress- och konferensanläggningar Kommunala bostäder Samhällstjänster Marknaden för OPS har under de senaste åren vuxit betydligt i Sverige. Den håller just nu på att stabiliseras och antalet aktörer inom området har ökat samtidigt som lagstiftningen kommer ifatt utvecklingen. Offentlig Privat Samverkan är mest aktuellt vid nyinvesteringar i infrastruktur eftersom genomförandeformen är lämplig för projekt där stor andel kapital behövs under kort tid. OPS passar olika typer av anläggningar inom många olika områden. I Sverige har utvecklingen kommit längst främst inom fastighetsområdet inom social infrastruktur. Exempel på sådana projekt är sportarenor, kongresscenters och konserthus. I Sverige tillämpas OPS främst på frivilliga samhällsfunktioner så som kultur och sport medan i andra länder är det ofta obligatoriska anläggningar, exempelvis sjukhus och skolor, där OPS använts. 11

15 2.1 Bakgrund Vad händer i Sverige?? Utvecklingen för samverkansprojekt i Sverige ser olika ut beroende på vilken beställarnivå (statligt, kommunalt-, eller landstingskommunalt) projekten utförs. På kommunal nivå går utvecklingen stadigt framåt medan staten agerar något långsammare. Inga nya projekt har till exempel tillkommit på järnvägssidan trots att det utlovats. Skälet till statens tveksamhet är att finansieringen är dyrare i OPS-projekt eftersom privat finansiering är dyrare än offentlig. Men, med hänsyn till hela projektet och dess livslängd behöver inte OPS vara en dyrare lösning. Risköverföringen i OPS-projekt gör dem ofta mer kostnadseffektiva än traditionella lösningar. 12

16 2.2 Vad är PPP/OPS? Vad handlar OPS och liknande modeller om? Vad är PPP/OPS*? Samverkan i byggande och finansiering av byggnadsfunktioner Hela kedjan initiering, lansering, design, byggande, finansiering, löpande drift av anläggning och/eller verksamhet samt leverans av förvaltningstjänster Övergripande problem Hur kan den demokratiska skattefinansierade verksamheten verka så nära med kommersiella aktörer med uttalat vinstintresse? PPP:s utveckling I Sverige: Tredje sektorn drivande, erfarenheter inom infrastruktur, kultur och fritidsanläggningar. Internationellt: Engelskspråkiga delen av värden ligger före, Thatcher startade utvecklingen. Riskallokering Den som är kompetent att bära riskerna gör det på bästa sätt samtidigt som incitament skapas för att förbättra (sett till kvalitet och kostnader) processerna så att alla tjänar på det: Grundtanken är att privata aktören står för den finansiella risken (utifrån lönsamhetsperspektivet) samt de operativa riskerna avseende drift, underhåll och byggande. Offentliga aktören står för planeringsrisk dvs ramverk och att alla tillstånd ges inom rimliga tidshorisonter Teoretiska grunden ligger i principal/agent och kontraktsteori 13 * PPP: Public Private Partnership, OPS: Offentlig Privat Samverkan

17 2.2 Vad är PPP/OPS? Vad handlar OPS och liknande modeller om? I OPS-projekt tas hänsyn till hela kedjan av aktiviteter (initiering, design, byggande, finansiering, drift etc.) och både uppförandet och driften upphandlas samtidigt. En vanlig uppfattning är att det är svårt att handla upp alla tjänster samtidigt och därför läggs ofta kärnverksamheten i projekten åt sidan. Nya Karolinska Solna är ett exempel på ett OPS-projekt som innefattar byggnaden och tjänster kopplade till den (fastighetsunderhåll osv.). Inga tjänster inom kärnverksamheten är dock inkluderade i upplägget. För att bäst utnyttja konkurrensen bör OPS-projekt upphandlas. I den mån det handlar om utbyte av tjänst eller s k entreprenadliknande lösningar måste projekten upphandlas. I vissa fall finns dock möjligheter att gå in som investerare eller finansiär i projekten och ge stöd på annat sätt. Dock måste säkerställas att stödet ej är otillbörligt statsstöd. Se även nästa sida. En intressant frågeställning är hur skattefinansierad verksamhet kan verka så nära privata aktörer. Det utgör något av kärnan i OPS eftersom aktörernas olika förutsättningar kan utnyttjas till projektets fördel. Vid riskfördelningen bör operationella risker (utförande) tilldelas den privata parten tillsammans med finansiella risker. Beställaren kan därigenom utnyttja att de kommersiella aktörerna verkar på en konkurrensutsatt marknad. För att lyckas är det viktigt att behålla beställarkompetensen och formulera rätt kvalitetskrav och uppföljningsstruktur. 14

18 2.2 Vad är PPP/OPS? Samverkanslösningar handlar om genomförandemodeller där fokus är att hitta en alternativ finansiering och riskfördelning mellan samverkansparter Samverkanslösningar (Offentlig Privat Samverkan) handlar vanligtvis om ett strategiskt partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Grundtanken är att fokus i genomförandemodellen ligger på att fördela ansvar, risker och finansiering så att den totala riskexponeringen i projektet minskar. Partnerskapet kan sättas samman på olika sätt: Ej upphandlade lösningar Ett antal aktörer med en gemensam drivkraft att initiera, uppföra eller driva en anläggning, men där ingen av aktörerna har för avsikt att leverera något till någon annan, bestämmer sig för att via avtal eller via ett gemensamt bolag tydliggöra ett partnerskap. Kommunen är investerare eller finansiär (med marknadsmässiga villkor och utan att man bedriver otillbörligt konkurrerande verksamhet utanför den kommunala kompetensen). Upphandlade lösningar Inkl OPS (Offentlig Privat Samverkan) En offentlig part, t ex en kommun, ett landsting eller en statlig myndighet, har för avsikt att initiera, designa, bygga, förvalta och/eller driva en anläggning och har samtidigt en önskan att en privat partner helt eller delvis skall ansvara för genomförandet*. Tjänsteleverans mot betalning. 15 * Det finns olika sätt att hantera ägandet av kapitaltillgången. Det som avgör vilket alternativ som är mest lämpligt är skatt- och redovisningseffekter.

19 2.2 Vad är PPP/OPS? Samverkanslösningar handlar om genomförandemodeller där fokus är att hitta en alternativ finansiering och riskfördelning mellan samverkansparter Det finns två olika sätt att hantera OPS-projekt, genom att upphandla eller inte upphandla. Ej upphandlade lösningar innebär att initiativet till projektet kommer från den privata aktören som behöver kommunens eller landstingets stöd. Det får inte vara ett entreprenadliknande förfarande där den privata parten levererar en vara eller tjänst till den offentliga. Den offentliga parten ska i dessa fall se sig som investerare och begära avkastning på det kapital som erbjuds. Det är också möjligt för den privata parten att låna ut pengar med marknadsmässig ränta. Sådana lösningar måste notifieras EU via näringsdepartementet enligt rådande lagstiftning. För ej upphandlade lösningar är det viktigt att känna till lagstiftningen för statsstöd. Vid upphandlade lösningar enl LOU eller LUF handlar beställaren vid ett och samma tillfälle upp en helhetstjänst. Betalningen sker inte förrän projektet är färdigt och tagits i bruk till skillnad från traditionella lösningar där kostnaden betalas efterhand. Genom att betalningen sker i efterhand undviks förseningar under byggtiden. 16

20 2.2 Vad är PPP/OPS? I den mån samverkanslösningen är en genomförandemodell som skall upphandlas är den en sofistikerad funktionsupphandling där även del av finansiering ingår Delaktighet och nyttjande av kompetens hos privat part (leverantör) Funktionsentreprenad med helhetsåtagande Samverkanslösning/OPS Funktionsentreprenad Totalentreprenad Utförandeentreprenad Risk- och ansvarsöverföring till privat part (leverantör) 17

21 2.2 Vad är PPP/OPS? I den mån samverkanslösningen är en genomförandemodell som skall upphandlas är den en sofistikerad funktionsupphandling där även del av finansiering ingår Det finns ett antal olika genomförandeformer som skiljer sig åt avseende grad av delaktighet och risköverföring till privat part. I en utförandeentreprenad handlas endast själva utförandet upp. Beställaren ställer tydliga instruktionskrav i förfrågningsunderlaget. Vid en totalentreprenad ingår, utöver själva byggandet, en del av projekteringen och planeringen i upphandlingen. Beställaren ställer inte fullt så detaljerade krav i förfrågningsunderlaget. I funktionsentreprenader handlas hela funktioner upp där den privata parten är delaktig i att ta fram och föreslå lösningar för exempelvis teknik och material. En samverkanslösning av typen OPS liknar i mycket en funktionsentreprenad med skillnaden att tjänster som sträcker sig längre fram i tiden samt hela eller delar av finansieringen ingår i upphandlingen. 18

22 2.2 Vad är PPP/OPS? En principskiss för ett vanligt projekt Offentlig part Staten Landsting och Regioner Kommuner Byggentreprenör Kontrakt (bygg) Kontrakt (Drift) Driftentreprenör + FM 19

23 2.2 Vad är PPP/OPS? och för ett OPS-projekt. Offentlig part Privat aktör Staten Landsting och Regioner Kommuner Finansiär Steg 1: Ägande Byggentreprenörer, FM-leverantörer, driftentreprenörer, Private Equity-bolag PPP/OPS Projektbolag Affärsbanker Investeringsbanker Byggentreprenör Kontrakt (bygg) Kontrakt (Drift) Driftentreprenör + FM Steg 2: Genomförande 20

24 2.2 Vad är PPP/OPS? En principskiss för ett vanligt projekt och för ett OPS-projekt. Vid ett byggprojekt är ofta många olika underentreprenörer inblandade vilket skapar många kontraktsytor. Det krävs att beställaren säkerställer en relativt stor beställarorganisation för att kunna hantera koordinering, styrning och uppföljning. För att sätta samman organisationen för att hantera alla aktörer, kontaktytor och kontrakt krävs mycket administration av beställaren. Vid en OPS-lösning är det istället ett upphandlat projektbolag som sköter alla upphandlingar och kontrakt av underentreprenörer i beställarens ställe. Alternativt är projektbolaget själv utförare. Eftersom en OPSlösning är långsiktig har projektbolaget ett helhetsansvar under längre tid och kan då säkerställa att de aktörer och lösningar som väljs är hållbara. Exempelvis kan material och teknik väljas som höjer kvaliteten och minskar driftkostnaderna. Projektbolaget ägs ofta av en byggentreprenör, driftentreprenör och ibland även av riskkapitalister eller andra investerare. Det är ofta en väldigt hög andel lånat kapital i finansieringslösningen (80-90 %) och ofta används s k projektfinansiering. Anledningen är att det lånade kapitalet är billigare än det egna kapitalet och det finns också en önskan om att bankerna ska bära risk genom att vara djupt involverade. 21

25 2.2 Vad är PPP/OPS? Projektbolaget ansvarar för att leverera funktioner och tjänster i linje med projektets övergripande mål Övergripande krav Övergripande krav på anläggningen T.ex. arkitektur, miljöhänsyn och hållbarhet Övergripande mål med projektet Huvudfunktioner Krav som kan hänföras till möjligheten att utföra en huvudfunktion T.ex. dimensionering av anläggning, frekvens för utförande av huvudfunktioner etc. Stödjande tjänster Krav som kan hänföras till de tjänster som stöttar möjligheten att utföra en huvudfunktion T.ex. lokalvård, säkerhet och fastighetsunderhåll Kraven på de funktioner och tjänster som ska levereras bestäms av beställaren och är en del av upphandlingsunderlaget. 22

26 2.2 Vad är PPP/OPS? Projektbolaget ansvarar för att leverera funktioner och tjänster i linje med projektets övergripande mål Vid upphandlingen av en OPS-lösning har beställaren kontroll över leveransen genom att bestämma funktionskrav i linje med vad projektet ska uppnå. De övergripande målen med projektet kan vara politiska mål eller visioner, exempelvis öka kollektivtrafikresandet. Tre nivåer av krav kan användas för att specificera projektet: övergripande krav, huvudfunktioner och stödjande funktioner. Övergripande krav för projektet är oberoende av lösning, det är allmänna krav på exempelvis arkitektur, miljö och hållbarhet. Huvudfunktioner är krav kopplade till det specifika projektet och säkerställer att projektet kommer att erbjuda de funktioner som krävs. Det kan vara tekniska krav eller krav på tillgänglighet. Stödjande funktioner stöttar möjligheten att utföra huvudfunktionerna, exempelvis lokalvård och fastighetsunderhåll. Det är viktigt att koppla alla krav och funktioner till de övergripande målen för projektet. Därigenom förtydligas syftet med projektet och ökar engagemanget för det. 23

27 2.2 Vad är PPP/OPS? Samverkan kan ske på flera olika sätt Samverkan kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom: Avtalsmässig samverkan Institutionell samverkan, det vill säga via bolag, stiftelser eller föreningar Ett antal lagområden reglerar villkoren för samverkan. Det är mycket viktigt att varje potentiell samverkanslösning prövas utifrån dessa lagområden, som bland annat inkluderar: LOU och LUF Kommunallagen Immaterialrätten Statsstödsreglerna Etc. Det finns ingen särskild lagstiftning för OPS. Dock är ett antal olika befintliga lagrum aktuella i OPS-projekt. Exempelvis är immaterialrätten viktig att känna till för att inte riskera att de privata aktörernas lösningar och konkurrensfördelar avslöjas genom krav på offentlig dokumentation. Statsstödsreglerna är också viktiga att känna till eftersom de fastställer att en offentlig aktör måste kunna visa på avkastning för att få investera pengar. Avkastningen kan antingen vara monetär eller genom andra nyttor som räknas om till pengar. Vad gäller upphandlingslagstiftningen så är det antingen LOU eller LUF som gäller. Sedan den 15 juli 2010 finns möjlighet att använda sig av förfarandet Konkurrenspräglad dialog. Det får användas om lösningen som ska upphandlas är tekniskt, finansiellt och legalt komplex. 24

28 2.2 Vad är PPP/OPS? Det som karaktäriserar en samverkanslösning är fyra olika parametrar Ett antal faktorer bör finnas på plats för effektiv samverkan. Det bör till exempel inte vara för mycket offentlig finansiering eftersom viktiga fördelar riskerar att förloras om inte finansiärerna tillåts ta en större roll. Kontrakten ska vara långa men också flexibla. Klausuler bör alltid finnas för att kunna bryta kontraktet trots att de kan vara kostsamma att lägga till. Det måste också finnas tillräckligt med risker för att det ska vara lönsamt med en OPS-lösning. Projektets risker och dess allokering finns ofta med som en bilaga till kontraktet. 25 Källa: Public Private Partnerships, PPP- theoretical models and an analysis of Swedish contracts (Andersson, L (KTH 2008))

29 2.2 Vad är PPP/OPS? Risk- och ansvarsfördelning är annorlunda i ett OPS-projekt i jämförelse med ett traditionellt projekt Offentliga partens risk Entreprenörens risk Offentliga partens risk Projektbolagets risk Finansiering Finansiering Planering Planering Myndighetskrav Myndighetskrav Opinion Opinion Organisation Organisation Byggande Byggande Drift/Underhåll Drift/Underhåll Traditionellt projekt PPP-Projekt 26 Källa: Public Private Partnerships, PPP- theoretical models and an analysis of Swedish contracts (Andersson, L (KTH 2008))

30 2.2 Vad är PPP/OPS? Risk- och ansvarsfördelning är annorlunda i ett OPS-projekt i jämförelse med ett traditionellt projekt Risköverföringen bör noggrant undersökas genom att granska kontrakten och huruvida kostnadsflödena är fasta eller fluktuerar över tiden. Det är beställarens ansvar att säkerställa att denne inte tar på sig för mycket risk. Många vågar eller vill inte släppa på kontrollen och riskerar då att ta på sig för mycket ansvar och därmed risk. I sådana fall finns kan den offentliga aktören riskera att gå in i verksamheter som inte tillåts enligt lagen. 27

31 2.2 Vad är PPP/OPS? Betalningsflödena är annorlunda i ett PPP/OPS-projekt i jämförelse med ett traditionellt projekt Jämförelse av betalningsflöden vid olika upphandlingsmetoder Traditionellt projekt OPS projeck Betalningsflödena för OPS-projekt är avtalade i kontraktet gällande storlek och frekvens. Om kostnaderna fluktuerar över tid så är det sannolikt inte så att riskerna förts över ordentligt till privat part. Eftersom den privata parten ej får betalt förrän i efterskott när helhetsfunktionen är redo att börja levereras till den överenskomna kvaliteten så finns ett tydligt incitament att bli klar i tid. Ett positivt exempel är Finland där vägprojekt har levererats ett år tidigare till motsvarande projektbolaget. 28 Källa: Public Private Partnerships, PPP- theoretical models and an analysis of Swedish contracts (Andersson, L (KTH 2008))

32 2.2 Vad är PPP/OPS? I en OPS fokuseras totalkostnaden snarare än de enskilda kostnadsposterna Det finns ett antal olika kostnadsposter över livscykeln i ett OPS-projekt som tillsammans skapar totalkostnaden Finansieringskostnad (inklusive riskpremie) Investeringskostnad Förvaltningskostnader (drift och underhåll) Kostnader för servicetjänster Det är totalkostnaden som skall jämföras. Det går inte att bryta ut en kostnadspost och bara analysera den isolerat! Kapitaltjänstkostnaderna är högre i ett OPS-projekt än i ett traditionellt upphandlat projekt. De totala livscykelkostnaderna blir dock lägre pga. att tid- och budgethållning samt lägre kostnader för drift och underhåll och reinvesteringar. 29

33 2.2 Vad är PPP/OPS? I en OPS fokuseras totalkostnaden snarare än de enskilda kostnadsposterna Finansieringen i OPS-projekt består av projektfinansiering som har en hög belåningsgrad, upp till 90 %. Skälet till den höga belåningsgraden är att avkastningskraven på lånat kapitalt är lägre jämfört med det egna kapitalet, ca 5-6 % jämfört med ca %. Som säkerhet för dessa lån kräver bankerna vanligtvis att projektbolaget har ett långsiktigt och säkert avtal med den offentliga parten. För att säkerställa att lånet betalas tillbaka är ofta banken delaktiga i uppföljningen av OPS-projektet. Banken bär därigenom risk vilket traditionellt sett är ovanligt och ger ett extra stöd i uppföljningen. Finansiärerna för OPS-projekt finns centralt hos bankerna och avdelningen kallas ofta structured finance eller liknande. En utmaning för bankerna är att öka samarbetet mellan structured finance och sina lokala kontor för at öka de lokala kontorens kunskaper om OPS. För en ej upphandlad lösning behöver beställaren granska vilka aktörer och finansiärer avtalet skrivs med. I sådana fall kan det vara fördelaktigt att be den lokala banken att kontrollera så att deras structure finance avdelning eller motsvarande också är delaktiga. 30

34 2.2 Vad är PPP/OPS? Utifrån beställarperspektivet skall risker endast allokeras till samverkanspart om det resulterar i totalt sett lägre kostnader Projektets (eller beställarens) livscykelkostnader i olika alternativ**? Kostnader för risker Risk premie (ökad kostnad för finansiering) Rena kostnader exkl risk Betalning till samverkanspart eller entreprenör Traditionellt genomförande Samverkanslösning t ex OPS Riskerna allokeras på ett sådant sätt att projektets totala livscykelkostnad blir så låg som möjligt över livscykeln och att den totala nyttan maximeras*. OPS ger inte nytta i alla projekt - ett antal kriterier måste uppfyllas! 31 * Notera att resonemanget är illustrativt och förenklat

35 2.2 Vad är PPP/OPS? Utifrån beställarperspektivet skall risker endast allokeras till samverkanspart om det resulterar i totalt sett lägre kostnader För att undersöka huruvida det är lönsamt att använda OPS som genomförandeform görs en finansiell analys. Analysen jämför projektets nuvärdesberäknade betalningsflöden med traditionellt genomförande jämfört med OPS. Kostnaden för det traditionella genomförandet beräknas genom att nuvärdesberäkna alla projektets framtida kostnader. En ytterligare kostnad adderas motsvarande kostnaden för alla oförutsedda händelser och risker, exempelvis förseningar eller kvalitetsrisker. Beroende på hur riskfyllt projektet är, desto dyrare blir den traditionella lösningen i analysen. Den gula rutan i diagrammet (s.31) illustrerar kostnaden för de risker som förväntas finnas i projektet. För OPS-lösningen finns endast en nuvärdesberäknad kostnadspost, dvs de betalningsflöden som som betalas till projektbolaget inkl kostnad för finansiering. Projektbolaget ansvarar sedan för att hantera eventuella risker. Kostnaden nuvärdesberäknas för att göra de två lösningarna jämförbara. Internationellt visar erfarenheter att OPS-lösningar totala kostnad blir ca % lägre jämfört med traditionella lösningar. 32

36 2.2 Vad är PPP/OPS? Tanken är att den privata aktörens investering bör ge en ökad nytta jämfört med om ingen privat investering görs Projektets nytta i olika alternativ*? Privat aktörs investering Nyttonivå 3 Nyttonivå 2 Nyttonivå 1 Offentlig aktörs investering Samlad samhällsekonomisk nytta Traditionellt genomförande Samverkanslösning t ex OPS Riskerna allokeras på ett sådant sätt att projektets totala livscykelkostnad blir så låg som möjligt över livscykeln och att den totala nyttan maximeras*. OPS ger inte nytta i alla projekt - ett antal kriterier måste uppfyllas! 33 * Notera att resonemanget är illustrativt och förenklat

37 2.2 Vad är PPP/OPS? Fördelar med OPS Högre effektivitet och kvalitet i offentliga tjänsterna sparar skattemedel för en ändamålsenlig produkt Låg livscykelkostnad - besparingar om ca % (17 % anges ofta officiellt i UK) Effektiv och säker projektleverans både sett till tid och pengar. Privat finansiering ger incitament till högre kvalitet. Låga och kända DoU-kostnader Optimal risk- och ansvarsfördelning Tidigt engagemang av privata aktörer i planeringsprocessen ökar kreativiteten och innovationsförmågan 34

38 2.2 Vad är PPP/OPS? Ernst & Youngs metod för OPS-projekt Förberedelser Leverans Förstudie Upphandling Genomförande 1a. Lösning /omfattning 1b. Riskanalys 1c. Finansiell analys 1d. Betalningsmekanism 1e. Kontraktsstruktur 2a. Prekvalificering 2b. Upphandlingunderlag 2c. Slutgiltigt anbud 2d. Förhandlingar 2e. Financial close Ernst & Young använder en väl etablerad metod för OPS-projekt. Varje steg finns beskrivet i detalj. Metoden är anpassad till svenska projekt 35

39 2.3 Erfarenheter av alternativa genomföranden Erfarenheter från Storbritannien Mervärde för den offentliga parten: Långtidskontrakt öppnar för alternativa angreppssätt och optimering av livscykelkostnaden Största delen av kostnadsbesparingen kommer av risköverföringen till privat part (i genomsnitt 17 %) MEN tydligt formulerade funktionskrav samt incitamentslösningar ger också totalt lägre kostnader Tidigt engagemang av privata aktörer i planeringsprocessen ökar kreativiteten Mest vanligt i hälso- och sjukvårdssektorn, utbildning och transportinfrastruktur 36

40 2.3 Erfarenheter av alternativa genomföranden Erfarenheter från Sverige Nuläge Transportinfrastruktur Arlandabanan På fastighetssidan: 49 kommuner och 6 landsting säger sig ha arbetat med PPP i någon form. Exempel Sundsvall - arena Västerås - konsertlokal Nacka - Dieselverkstaden Umeå - äldreboende Vanligast med projekt inom kultur- och fritidssektorn Oenighet om vad PPP är Utmaningar Vilka är drivkrafterna? Hur skrivs kontrakten? Varianter av hyreskontrakt? Hur upphandlar man? Vilken väg ska vi i Sverige gå? Den brittiska eller den italienska? 37

OPS- Offentlig Privat Samverkan Ett alternativ för Simrishamns kommun? 2009-03-10

OPS- Offentlig Privat Samverkan Ett alternativ för Simrishamns kommun? 2009-03-10 OPS- Offentlig Privat Samverkan Ett alternativ för Simrishamns kommun? 2009-03-10 Linda Andersson, +46 8 520 593 20, +46 70 318 93 20 linda.m.andersson@se.ey.com Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Vad är

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 12 oktober 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-14:34 Sekreterare

Läs mer

Nya vägar för att effektivisera offentliga byggprojekt 2012:3. Stockholms Handelskammares rapport LINDA ANDERSSON OCH KRISTIN SKJUTAR, ERNST & YOUNG

Nya vägar för att effektivisera offentliga byggprojekt 2012:3. Stockholms Handelskammares rapport LINDA ANDERSSON OCH KRISTIN SKJUTAR, ERNST & YOUNG 2012:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Nya vägar för att effektivisera offentliga byggprojekt LINDA ANDERSSON OCH KRISTIN SKJUTAR, ERNST & YOUNG Bygg smartare och mer effektivt Huvudstadsregionen

Läs mer

ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV

ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV INFRASTRUKTURPROJEKT Infrastrukturprojekt har i Sverige traditionellt sett finansierats av staten, landstingen och kommunerna över budgeten och genom lån. Det har dock blivit

Läs mer

NYA KAROLINSKA SOLNA

NYA KAROLINSKA SOLNA NYA KAROLINSKA SOLNA Ulf Norehn 2012-09-06 1 Agenda Introduktion och bakgrund Parter i projektet och korta fakta Vision NKS-projektet FM-tjänster LCC Varför OPS? 2 Fakta Skanskas största byggprojekt någonsin

Läs mer

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Karin Hjärpe Telefon:021 393950 E-post:karin.hjarpe@ @vasteras.see Delges TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13 1 Revidering avv handikappolitiska programmet Förslag till beslut

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö KommunEkonomi 2011 Ekonomichef Dan Näsman Tyresö kommun dan.nasman@tyreso.se Disposition Hur vi gjorde och varför vi gjorde så Upphandlingsförfarandet

Läs mer

Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM. Kommunen får lämna följande synpunkter

Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM. Kommunen får lämna följande synpunkter 2012-01-04 2589-2011 Chefsjurist Linda Stenman Konkurrensverket Avdelningen för offentlig upphandling 103 85 STOCKHOLM Er anmodan om upplysning avseende Ny arena R3 (812/2011) Konkurrensverket har anmodat

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (2) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 28 tember 211 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:3-16:22 Sekreterare

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (3) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 8 juni 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:40 Sekreterare

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Rätt kompetens via konsultmäklare

Rätt kompetens via konsultmäklare 1 Rätt kompetens via konsultmäklare SL Anja Tollgård Fagrell 2 Upphandling av konsultmäklare SL valde i december 2012 att upphandla en konsultmäklare som ska förse organisationen med rätt expertis. 3 Utgångsläge

Läs mer

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat. Innovativa upphandlingar

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat. Innovativa upphandlingar Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat Innovativa upphandlingar Upphandling24 konferens Stockholm den 4 november 2009 Innovativa upphandlingar nya möjligheter till goda

Läs mer

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87

Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 Ulrica Nilsson Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 37 Norrortsleden delen Täby kyrkby Rosenkälla 7 km mötesfri motortrafikled t (2+1 väg) 1 km bergtunnel med skiljevägg 7 broar

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 2012-05-21 LJ2012/518

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 2012-05-21 LJ2012/518 MISSIV 2012-05-21 LJ2012/518 Landstingsstyrelsen Projektavstämning kulturhuset Spira - rapport från landstingsrevisionen Landstingets revisorer har granskat projektet med kulturhuset Spiras ekonomiska

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad

Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad Kommunstyrelsen 2011 03 14 70 135 Arbets och personalutskottet 2011 02 28 41 78 Dnr 10.814 007 marsks17 Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad Bilaga: Tekniska nämndens yttrande

Läs mer

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen.

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen. Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-03-31 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna

Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna Advokaterna Johanna Näslund och Catharina Piper Upphandlingsdagarna 28 januari 2015 NYCKLAR TILL STRATEGISK UPPHANDLING

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocess efter antagande av ny upphandlingspolicy Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocess efter antagande av ny upphandlingspolicy Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsprocess efter antagande av ny upphandlingspolicy Trelleborgs kommun Fredrik Andrén November 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 2.1.

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholm Energi AB. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholm Energi AB. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av inköpsrutinen och köptrohet mot leverantörer Borgholm Energi AB Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 7 februari 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten Revisionsrapport Uppföljning Granskning av upphandlingsverksamheten Lars Edgren Bakgrund Kommunal sektor inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av revisorerna i Oxelösunds kommun att granska kommunens

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Innovativa upphandlingar Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Innovativa upphandlingar det är möjligt! 2008-09-26 Company presentation

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Varför bygga en ny sjukhusanläggning?

Varför bygga en ny sjukhusanläggning? 1 Varför bygga en ny sjukhusanläggning? Dagens Karolinska Solna är utspritt på ett 40-tal byggnader med svag logistik och samordning Därför byggs en ny anläggning är flera det utspritt är på ett fastigheter

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case GRÄNÖVERKRIDANDE ROJEKT från investering till återbetalning HH som business case INEDNING Konkurrenskraftiga regioner är regioner som är tillräckligt stora och som dessutom hänger samman. Där avstånd mäts

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar

Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar Revisionsrapport* Stadsrevisionen i Örebro Granskning av investeringsprocessen och driftmässiga konsekvenser avseende biogasanläggningar Örebro kommun 2008-02-08 Martin Gavelius *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-05-21 Dnr 743/2014 1 (5) Norrköpings kommun Utbildningskontoret 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster Konkurrensverkets beslut Norrköpings

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun.

Revisionsrapport. Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun. Revisionsrapport Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun. Januari 2012 Fredrik Andrén, Jur. Kand. Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning...

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107

15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (35) 2014-12-01 Ks 15. Ägardirektiv 2015 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/571-107 Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Tillsammans

Läs mer

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Ola Sabel Lars Magnusson Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-35 71 54 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 28 september 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:22 Sekreterare

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer