rapport nr 18/2010 Vinstvarning! Ska privat vinst vara tillåten i skattefinansierade verksamheter? Av Anne-Marie Lindgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport nr 18/2010 Vinstvarning! Ska privat vinst vara tillåten i skattefinansierade verksamheter? Av Anne-Marie Lindgren"

Transkript

1 rapport nr 18/2010 Vinstvarning! Ska privat vinst vara tillåten i skattefinansierade verksamheter? Av Anne-Marie Lindgren

2 Rapporten Vinstvarning! utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i maj 2010 Författare: Anne-Marie Lindgren Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm

3 Innehåll Förord: Anne-Marie Lindgren... I. Vinstbegreppet... Hur uppstår vinst?... Vinst som styrmedel... Produktivitet och vinst... II. Erfarenheter av vinstdrivande företag... Skolans framgång beror inte på om den är privat eller offentlig... Mångfald... Fler aktörer?... Höjd kvalitet?... Personalfrågor... Kostnadsutveckling... Varför ökar kostnaderna?... Sammanfattning... III. De stora koncernerna... Private Equity... Exempel på ägarstruktur i de stora välfärdskoncernerna... Capio... Attendo... Sammanfattning... IV. Argumenten i vinstdebatten... Vinst som kostnadssänkare?

4 Förord När skattefinansierade verksamheter drivs i privat regi, ska det då vara möjligt att ta ut vinst på verksamheten? Den frågan har väckt intensiv, och kritisk, debatt både inom och utom arbetarrörelsen års socialdemokratiska partikongress tog beslutet att acceptera vinst, men skärpa kontrollen av kvaliteten i de utförda verksamheterna. Men debatten är knappast avslutad med detta. Den här rapporten granskar begreppet vinst, vad som skapar vinst och vad som skiljer villkoren för vinst inom den skattefinansierade sektorn från villkoren på den privata marknaden. Rapporten går igenom erfarenheterna av de senaste decenniernas privatiseringar och jämför dem med de syften, som ursprungligen angavs. Rapporten Vinstvarning följer upp en tidigare rapport kring detta Ta tillbaka demokratin, 2009 men lägger tonvikten specifikt vid frågan kring vinsten som styrmedel. Min sammanfattande slutsats är att vinst som styrmedel skapar ett antal inte obetydliga problem, men att den principiella frågan om vinstuttag eller inte i dag får betraktas som akademisk. Med en växande andel av de skattefinansierade tjänsterna i privat drift, varav merparten i vinstdrivande företag, är det knappast längre praktiskt görligt att plötsligt införa ett förbud för vinst. Däremot kan, och bör, man fortfarande diskutera på vilka villkor vinst får tas ut och om man i likhet med andra länder bör ha spärrar för det tillåtna vinstuttaget. Och det som måste göras är att se över regelverk, ersättningsregler och kontrollåtgärder. För där brister det. Det kan också uttryckas som att det är dags att avromantisera vinstbegreppet, och privat företagande över huvud taget. Det åstadkommer inte med automatik vare sig underverk eller ens förbättringar, och det är inte per definition överlägset offentlig drift. Det handlar, återigen, om vilka regler man (dvs. de politiskt ansvariga) sätter upp, och hur man följer upp resultaten. Stockholm i maj 2010 Anne-Marie Lindgren utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja 4

5 I. Vinstbegreppet Vad är vinst och hur uppstår den? Vilka effekter har vinstintresset? Svaren är mer dubbelbottnade än vad debatten ibland ger inryck av. (Observera att diskussionen i det följande handlar om vinst på produktion av varor eller tjänster inte vinst på rent finansiella marknader; det är en annan historia). Enkelt uttryckt uppstår vinst när intäkterna av en verksamhet överstiger kostnaderna för att driva den. Betalningsviljan hos konsumenterna måste alltså medge ett pris som ligger över tillverkningskostnaderna (inklusive skatter, räntor på lån, etc.) för att vinst ska uppstå. Vinst är alltså per definition en kostnad för konsumenten som överstiger de faktiska produktionskostnaderna. Vinst har därför ibland exempelvis inom den tidiga arbetarrörelsen betraktats som en onödig kostnad, som borde avskaffas. Dock kan vinst i viss mening ses också som en produktionskostnad. För det första krävs ett visst överskott i förhållande till de själva driftskostnaderna, som avsättning för underhåll, reparationer och nyinvesteringar i teknik och annan utrustning. För det andra kommer ingen att vara intresserad av att satsa kapital och företagande i dag förutsätter så gott som alltid upplåning av kapital från utomstående om man inte får någonting tillbaka, som ränta, aktieutdelning, etc. Vinsten kan alltså ses som kostnaden för produktionsfaktorn kapital, på samma sätt som lönerna är kostnaden för produktionsfaktorn arbete. Ska verksamhet drivas med hjälp av privat kapital, är kravet på kapitalersättning (vinst) svårt att komma ifrån. 5 Också inom verksamheter som är icke-vinstdrivande finns i praktiken en kostnad för kapitalresurserna: byggnader, maskiner och inventarier slits ju genom användningen, och pengar måste, i någon form, reserveras för att ersätta detta slitage, genom reparationer eller nyinvesteringar. I den mån kapitalinvesteringarna finansierats genom lån, måste man givetvis också betala ränta på det lånade kapitalet. Även icke-vinstdrivande verksamheter exempelvis skattefinansierade verksamheter i offentlig regi måste alltså räkna med en kapitalkostnad utöver de löpande verksamhetskostnaderna. Däremot krävs förräntning av det insatta kapitalet. Hur uppstår vinst? Möjligheten till vinst är en drivkraft för det privata företagandet. Det skapar också en strävan att driva produktionen till så låga kostnader som möjligt. Ju lägre tillverkningskostnader i förhållande till konsumenternas betalningsvilja, desto större möjlighet att göra vinst. Detta brukar översättas med att vinstintresset leder till en ständig strävan att förbättra produktionsmetoderna, det vill säga ta till vara de insatta resurserna på ett smartare och därför billigare sätt, till exempel genom förbättrad teknik eller bättre organisation av arbetet. Denna översättning av vinstintresset stämmer dock bara under vissa betingelser. För det är uppenbart att vinst kan skapas också med metoder som inte handlar om i kvalitativ mening bättre sätt att utnyttja de insatta resurserna. Vinst kan ju definieras som det överskott som, när produktionskostnaderna är betalda, tillfaller företags/kapitalägarna. Men produktionskostnader är inte objektivt bestämda utan något som avgörs av styrkeförhållandena mellan de olika parter som ska ha ersättning för sitt bidrag till produktionen, det vill säga av hur mycket tillverkaren behöver betala för arbetskraft, råvaror, miljöpåverkan, etc. Dessa senare kostnader kan pressas ner utan att det för den skull behöver handla om bättre och effektivare arbetsmetoder. Är kapitalägarna/företagsledarna i överläge gentemot anställda, mot underleverantörer eller råvaruproducenter betyder det att kapitalägarna kan bestämma priset för bidragen från dessa övriga grupper. Givetvis sätter de priset till sin egen fördel. Att arbetskraft underbetalas, att naturtillgångar överexploateras eller att kostnader för exempelvis utsläpp och avfall läggs över på samhället (eller inte betalas alls) är inte okända fenomen i det privata företagandet, vare sig historiskt eller i nutid. I de fallen kan man snarast tala om att vinsten skapats med ineffektiva metoder i den meningen att produktionsresurser slits ut eller förstörs men kostnaden för slitaget, på miljö eller människor, hamnar hos någon annan än den som tog hem vinsten.

6 För att vinstintresset verkligen ska fungera enligt teorierna, alltså främja i kvalitativ mening bättre användning av resurser, krävs för det första någorlunda jämna styrkeförhållanden mellan de olika intressen, som är inblandade i produktionen så att vinsten inte åstadkoms genom exploatering av arbetskraft eller av naturgillgångar och miljö. För det andra krävs, även när denna första förutsättning är uppfylld, en fungerande priskonkurrens mellan många företag. Monopol eller oligopol (= några få dominerande producenter) betyder att producenten kan trycka priset uppåt, eftersom konsumenterna inte har några alternativa tillverkare att vända sig till. Även på en marknad med flera, formellt konkurrerande, tillverkare kan företag skapa sig prisokänsliga nischer ; ett tydligt exempel är strävandena att genom speciella varumärken bygga upp en status som exklusiv, trendriktig, specialdesignad, etc, som gör att man kan sätta priserna högre än likvärdiga produkter utan motsvarande status. Faktum är nog att privata företag på det hela taget försöker minimera konkurrens eftersom risken alltid är att man förlorar på den. (Vårdbolaget Aleris AB uttrycker det så här, förmodligen oavsiktligt uppriktigt, i förvaltningsberättelsen 2008: Aleris AB:s största verksamhetsrisker består av riskerna att förlora kontrakt i konkurrensupphandling.) Det är med andra ord inte en generell sanning att vinstintresset alltid driver fram mer effektiv produktion; det som är sant är att det under vissa omständigheter kan göra det. Vad som också är sant är att vinstintresset under andra betingelser kan leda till både ineffektiva och irrationella resultat. En enkel slutsats av detta är att man inte med automatik får mer effektiv användning av produktionsresurser bara därför att verksamheten utgår från intresset av privat vinst. Vinst som styrmedel Vinstintresset styr inriktningen av produktionen, både med avseende på vad som tillverkas och vilken typ av efterfrågan den möter. Att vinstintresset lokaliserar pengar dit där avkastningen är bäst brukar ses som att den bidrar till en effektiv användning av resurser: pengar satsas där efterfrågan är hög och avkastningen är god, medan satsningar där efterfrågan är låg och avkastningen liten eller obefintlig inte blir av. 6 Problemet är förstås att de behov, som inte kan stöttas upp av en tillräcklig ekonomisk efterfrågan, över huvudtaget inte tillgodoses i ett helt vinstbaserat system inte ens när de är viktiga från andra utgångspunkter. Att sjukvård och utbildning, historiskt sett, i stor utsträckning drivits av ideella organisationer, av kyrkan eller av samhället har att göra med att den individuella betalningsförmågan för, exempelvis, kvalificerad sjukvård ofta är för liten för att skapa någon vinst, samtidigt som det är ett centralt samhälleligt, eller humanitärt, intresse av att människor har tillgång till sådant vård. Pengarna till verksamheten har därför tagits fram i former som inte bygger på att de som avstår kapitalet ska få någon ekonomisk vinst (donationer, kollekt, skatt, etc). Avkastningen ligger så att säga i den nytta pengarna skapar genom de verksamheter de ger upphov till, och de mänskliga och sociala vinster det skapar. Dagens privatiseringar av de offentliga tjänsterna innebär att de fortfarande skattefinansieras, och att de privata producenterna inte får ta ut extra avgifter av brukarna. Skälet är att utbudet av tjänster, och möjligheten att få tillgång till dem, inte ska få styras av den individuella betalningsförmågan på det sätt som denna styr på den privatfinansierade marknaden. Men det är, dessvärre, inte bara den enskildes betalningsförmåga som avgör lönsamheten i en viss typ av verksamhet. Det man kan kalla kundunderlaget är också viktigt. Tätbefolkade områden ger ett bättre underlag, med större utsikter till lönsamhet, än glesbefolkade. Vissa kundgrupper är mer intressanta än andra; det är, exempelvis, lättare att driva skolor med vinst om man har en hög andel studiemotiverade elever än om man har höga andelar elever med problem av olika slag. Med andra ord, även om den individuella betalningsförmågan inte tillåts spela in, så får vinstintresset styrande effekter för var verksamheterna förläggs, vad de inriktas på och vilka grupper företaget mer eller mindre uttalat vänder sig till. Vinstintresset fungerar alltid som ett styrinstrument, och det måste erkännas i den politiska debatten. Produktivitet och vinst Det är produktionskostnaderna i relation till det möjliga priset som avgör lönsamheten. Centralt för tillverkningskostnaderna är produktiviteten, alltså hur mycket verksamhet man får ut per arbetad timme. Om man kan få ut mer verksamhet per timme till oförändrad eller sjunkande kostnad ökar produktiviteten, och med det möjligheterna till vinst. Produktiviteten kan öka genom att mänskliga arbetsinsatser förstärks med hjälp av teknik,

7 genom förbättringar i själva tekniken, genom bättre personalorganisation, mer rationella arbetsmetoder eller bättre utbildning av personalen; i sådana fall ökar produktiviteten genom verkliga effektiviseringar. Men det kan också åstadkommas med åtgärder som sänkta löner för samma arbete, längre arbetstid till oförändrad lön eller neddragning av personalstyrkan trots oförändrade arbetsuppgifter och då är det inte i egentlig mening effektiviseringar det handlar om, bara hårdare utnyttjande av arbetskraften. Arbetsproduktiviteten bestäms i mycket av i vilken grad mänsklig arbetskraft kan ersättas eller förstärkas av teknik. Arbetsproduktiviteten blir högre om man anställer en person att köra en grävmaskin än om man anställer en person att gräva med spade; grävmaskinisten blir klar med jobbet betydligt fortare än vad flera personer med spadar skulle bli. Det här kan också uttryckas som att teknikandelen, och därmed kapitalandelen, i en viss typ av produktion har avgörande betydelse för hur mycket produktiviteten kan ökas. Industrialiseringen innebar en kraftig ökning av produktiviteten, och därmed av produktionsresultatet och det berodde på att maskintekniken så kraftigt förstärkte den mänskliga arbetskapaciteten. Det är knappast fel att hävda att alla stora, prispressande, produktivitetsökningar har skett som följd av tekniska landvinningar, som gjort det möjligt att öka produktionen utan insatser av mer arbete. Möjligheterna att med hjälp av teknik förstärka de mänskliga arbetsinsatserna skiljer sig emellertid mellan olika typer av verksamheter, av det enkla skälet att i vissa typer av (tjänste)verksamhet är mänskliga arbetsinsatser inte särskilt utbytbara mot teknik. Utbytesmöjligheterna är störst inom varuproduktionen, och minst inom de delar av tjänstesektorn som primärt bygger på personliga insatser, som vård och omsorg. Givetvis påverkar den tekniska utvecklingen även tjänstesektorn och skapar möjligheter till höjd produktivitet den vägen, men potentialen är inte lika stor som inom den rena varuproduktionen. Vård, omsorg och i stor utsträckning utbildning är s.k. personliga tjänster, det vill säga de bygger på mänskliga insatser som utförs i samspel med den som får vården/omsorgen/undervisningen och som inte kan ersättas av teknik. Alla tjänster är dock inte i lika hög grad knutna till sådana interpersonella processer; ibland kallas de icke-personliga tjänster eller förmedlingstjänster, som exempelvis handel, transporter och banktjänster. De kan därför utnyttja teknik i högre grad än vad personliga tjänster kan; för att ta ett exempel kan en ensam busschaufför transportera betydligt fler personer under en dag än det antal patienter en ensam sjuksköterska kan vårda eller det antal barn en ensam förskollärare kan ta hand om. Skillnaderna mellan de tre sektorerna varuproduktion, personliga tjänster och icke-personliga tjänster syns i kapitalandelens storlek i olika verksamheter. Inom industrin varierar den mellan 50 och 90 procent, inom vård och omsorg ligger den kring 10 procent, inom företagstjänster, handel och kommunikationer kring 40 procent. De skillnaderna säger också något om skillnaderna i möjligheter att öka produktiviteten genom utnyttjandet av tekniska innovationer. För i verksamheter med hög kapitalandel alltså hög andel kostnader för teknisk utrustning av olika slag finns goda möjligheter att med smarta tekniska lösningar, med en ständig uppdatering av den egna tekniska kompetensen eller helt enkelt genom den allmänna tekniska utvecklingen, öka produktiviteten och med det lönsamheten. Teknisk utveckling skapar givetvis, som redan konstaterats, ett utrymme för effektiviseringar även inom verksamheter med låg kapitalandel, men utrymmet är inte lika stort som i verksamheter med hög kapitalandel. Möjligheten till produktivitetshöjningar i verksamheter med hög andel personalkostnader (= låg kapitalkostnadsandel) ligger främst i bättre organisation av arbetet, bättre personalledning och förstärkt personalutbildning. För så vitt man inte startar från ett fullständigt kaotiskt utgångsläge ger de förändringarna inte dramatiska genomslag, och har man väl en bra organisation med kompetent personal på plats kan man inte räkna med fortsatta stora förbättringar varje år. Det förutsätter i så fall en teknisk utveckling, som skapar helt nya möjligheter att förstärka de personella insatserna med teknik. Här kan man stanna upp och göra en notering. Privat driven och vinstdrivande verksamhet dominerar totalt inom varuproduktion och icke-personliga tjänster, alltså verksamheter med tämligen hög kapitalandel. Och den har, oförnekligt, varit bra på att ta tillvara den tekniska utvecklingens möjligheter till rationaliseringar och effektiviseringar inom de sektorerna. Men, och det är ett viktigt men, det säger inte att privat driven verksamhet kan åstadkomma lika stora produktivitetsökningar inom verksamheter grundade på personliga tjänster, med deras helt annorlunda förutsättningar. 7

8 Föreställningen om den privata företagsamhetens och vinstintressets överlägsenhet när det gäller att driva verksamheter effektivt har alltså sin grund i villkoren inom sektorer med hög kapitalandel. Det har tranformerats till att den skattefinansierade sektorn som handlar om verksamheter med lägre kapitalandel skulle kunna effektiviseras genom att släppa in fler privata företag. Det har varit ett av de tyngsta skälen för privatiseringsvågen sedan 1990-talet. Men att privat företagsamhet är bra på att höja produktiviteten inom verksamheter med hög kapitalandel säger ingenting om deras förmåga att höja den också inom verksamheter med låg kapitalandel. Eller rättare sagt, det säger inte att privata företag skulle vara bättre än andra producenter att driva personalkrävande verksamhet på ett effektivt sätt. Det finns heller ingenting i tillgänglig forskning och utvärdering som pekar på att privata företag generellt skulle vara bättre än offentligt drivna på att effektivt driva skattefinansierade, personalkrävande verksamheter; allting pekar på att driftsformen som sådan inte betyder någonting. Vad som går att säga är att de olika typerna av driftsformer medför olika typer av effektivitetsproblem, men att det i båda fallen handlar om att lösa samma grundläggande frågor kring organisation, personalledning och ersättningsregler. Och där finns det inga magiska knep, som är kopplade bara till privat drift och omöjliga att överföra till offentligt eller ideellt ledda verksamheter. Det som går att göra för att skapa bra organisation och bra personalledning inom privat drift går precis lika bra att göra i offentlig drift. Men det kan också finnas skäl att påpeka att varken offentlig eller privat drift kan effektivisera och rationalisera hur långt som helst, utan menliga effekter för kvaliteten. Det finns bättre och sämre sätt att organisera verksamheterna, och de sämre sätten bör naturligtvis utvecklas och närma sig de bättre. Det går dock aldrig att driva bättre verksamhet än vad det finns resurser till, och föreställningen att det alltid finns smarta knep att ta till för att eliminera effekterna av otillräckliga resurser kan få farliga effekter för kvaliteten i verksamheten. II. Erfarenheter av vinstdrivande företag Det finns, självklart, ett stort antal privat drivna verksamheter inom skola, vård och omsorg, som fungerar mycket bra. Men frågan om vilka effekter förändringarna fått handlar inte enbart eller ens främst om hur enskilda enheter fungerar, utan om de sammantagna effekterna på vad man kan kalla systemnivå, exempelvis kostnadsutveckling, skolresultat eller fördelningspolitik. Det är dessa sammantagna effekter som behandlas i det följande, främst med utgångspunkt i frågan vilka effekter det haft att släppa in vinstdrivande företag. På några punkter är erfarenheterna tämligen entydiga: Driftsformen i sig själv är inte avgörande, och det går inte att belägga systematiska skillnader i vare sig kvalitet eller kostnader mellan privata och offentliga aktörer. Det avgörande är sådant som organisation, personalledning, personalens kompetens, etc. Det går att uppnå fördelar 8 genom rätt genomförda privatiseringar, men man kan också uppnå fördelar genom utvecklingsarbete inom de offentligt drivna verksamheterna. SKL:s Öppna jämförelser mellan olika kommuner (gällande barnomsorg, äldreomsorg, etc) illustrerar detta: där finns inga systematiska skillnader mellan kommuner som kan härledas till andelen privat utförda tjänster. Det hedersomnämnande som brukar ges till årets bästa har gått både till kommunalt och privat drivna enheter. Olika typer av verksamheter lämpar sig olika väl för privat drift. Det lönar sig ofta för kommuner/landsting att upphandla icke-sammansatta verksamheter (avgränsade, entydigt definierade tjänster) på en marknad, där det finns flera externa aktörer och därmed en fungerande konkurrens. Vinsterna är osäkra, ibland negativa, när det handlar om mer sammansatta verksamheter eller

9 verksamheter som är en del av processer i flera led. Sjukvårdsforskare har exempelvis visat att privat drift kan vara effektiv när det gäller avgränsade diagnoser med entydig behandling av engångskaraktär, typ höftledsoperationer, men att den är mindre effektiv när det gäller multipla diagnoser eller kroniska sjukdomar. Upphandling där flera anbudsgivare konkurrerar kan leda till vissa kvalitetsförbättringar utan att kostnaderna ökar jämför dock föregående punkt. De positiva effekterna av upphandlingar är dock beroende av hur upphandlingsunderlaget ser ut, hur själva marknaden ser ut och hur god uppföljningen är. Dåliga underlag, för litet av verklig konkurrens eller orealistiska föreställningar om hur mycket priset kan pressas utan att det äventyrar kvaliteten innebär snarast försämringar. Den politiska styrningen och den politiska realismen i upphandlingarna är med andra ord avgörande för vilket resultat man får. Brukarnas möjlighet att välja mellan olika utförare i stället för att hänvisas av myndigheterna till en enda leder till viss kvalitetsförbättring, medan effekterna för kostnaderna är mer osäkra. Skolans framgång beror inte på om den är privat eller offentlig En studie från Sveriges kommuner och Landsting, Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika kommuner har undersökt dels ett antal kommuner, vars skolor under perioden hela tiden nått goda genomsnittsresultat, dels några kommuner/kommundelar som under samma period klart höjt sina resultat. Kommunerna skiljer sig påtagligt åt. Där finns kommuner såväl i storstads- som glesbygdsregioner. De skiljer sig åt också vad gäller andelen högutbildade invånare, och vad gäller andelen fristående skolor. Men enigheten är påfallande om vad det är som skapar bra skolresultat: stark och genomtänkt ledning på alla nivåer den politiska, inom skolförvaltningen och ute på skolorna samarbete mellan lärarna, satsning på kompetensutveckling och utrymme för lärarna att ta initiativ och utveckla sina arbetsformer höga ambitioner för skolan och för elevernas vidkommande löpande uppföljning av elevernas resultat, där uppföljningen sedan resulterar i olika typer av åtgärder för att rätta till upptäckta brister aktivt arbete för att få relationerna i skolan att fungera bra inom personalgruppen, mellan lärare och elever, mellan skolan och föräldrarna Ingenting av detta är beroende av skolans driftsform. Den här ordningen kan man arbeta efter lika bra i privata som offentliga skolor, och den fungerar lika bra i båda. Det är också tydligt i hur hög grad framgångsfaktorerna handlar om personliga insatser och personlig kompetens, på många håll: skolledning, lärare, skolpolitiker, kommunala tjänstemän och elever och föräldrar. Det är interpersonella processer som betonas; samspelet mellan politisk ledning, tjänstemän och skola, mellan skolledning och lärare, inom lärargruppen, mellan lärare och elev och mellan hem och skola. Driftsformen nämns över huvud taget inte bland de faktorer som har betydelse för framgång. 9 SKL:s Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting (2009) skriver att den generella bild som växer fram ur olika svar från olika sektorer är att kvaliteten ökar till följd av valfrihetsreformerna, medan kostnaderna är opåverkade eller i några fall ökande. Utvärderingen håller fram konkurrensen som det avgörande för kostnadsutvecklingen, men konstaterar att bilden av kostnadsdämpningar inte är entydig. Även Långtidsutredningen fann vid sin genomgång av några olika studier som gjorts på andra håll att konkurrensen hade viss kostnadsdämpande effekt, men noterade att den effekten uppstod även när det enbart var offentligt drivna verksamheter som konkurrerade. Det är alltså inte så mycket skilda driftsformer som det faktum att brukarna kan välja mellan olika enheter som har betydelse. Fri eller näst intill fri etableringsrätt för privata, vinstdrivande producenter leder dock till ökat kostnadstryck via överetableringar eller stigande efterfrågan på tjänsten. Inom sektorer där producenten själv kan påverka efterfrågan uppåt som inom primärvården, eller läkemedelsförsäljningen kan detta ökade tryck bli mycket stort. Felaktigt utformade ersättningsregler och bristande kvalitetskontroll kan driva på dessa risker. Fri eller nästan fri etableringsrätt ökar riskerna för segregation. Privata etableringar som styrs av strävan efter vinst söker sig till befolkningstäta regioner, och inom dem väljer man socialt stabila områden och/eller en inriktning mot socialt stabila befolkningsgrupper. Forskningen visar att segregation inom skolsektorn leder till ökade svårigheter för skolor i socioekonomiskt svagare områden. Det kan i sin tur kräva ökade resurser till dessa skolor för att de ska kunna motverka segregationens negativa effekter. Brister i uppföljningen, bristande ekonomisk kontroll och felaktiga ersättningsregler öppnar möjligheter till fusk eller till vinstuttag som skapas genom sänkt kvalitet.

10 Eller sammanfattningsvis: Privatiseringar åstadkommer inte i sig själva några förbättringar; det beror helt och hållet på hur de genomförs och följs upp av de politiskt beslutande organen. Ibland är privatiseringar en dålig lösning. I andra fall kan de innebära fördelar, men samtidigt skapa nya typer av problem. Utöver dessa generella iakttagelser kan man lyfta fram några mer specifika erfarenheter: Mångfald En av förhoppningarna som knöts till privatiseringarna framför allt inom barnomsorg och skola var ökad mångfald i form av fler pedagogiska alternativ, dvs. en kvalitativ mångfald. Den mångfald som uppstått handlar dock i huvudsak om ett större kvantitativt utbud av förskolor och skolor. Variationerna i sättet att arbeta är inte påfallande stora. Nu hänger det förmodligen samman med att de flesta föräldrar sällan frågar efter pedagogiska alternativ. Önskemålen handlar om sådant som en trygg miljö, bra lärare och goda kunskaper, inte den pedagogiska metoden att förmedla dessa kunskaper. Om det nu inte finns så stor efterfrågan på pedagogisk mångfald finns det förstås inte heller anledning att vara kritisk mot att denna mångfald inte uppstått. Men då kan man å andra sidan ifrågasätta det rimliga i att ha ett system som medger ett ständig växande utbud av skolor, med det ökade kostnadstryck det innebär, när detta egentligen inte tillför någonting utöver det som redan finns. Inom gymnasieskolan har mångfalden varit större än i grundskolan, om inte i form av pedagogiska metoder så i form av olika profiler med olika tillvalsmöjligheter och egna lokala kurser. Det gäller både fristående gymnasier och kommunala. Mångfalden har här snarare lett till en rekyl Gymnasieutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att det är omöjligt att veta vad en gymnasieutbildning egentligen står för, så stora är variationerna. Det förslag till förändring av gymnasieskolan, som nu framlagts, innehåller också en del uppstramningar vad gäller möjligheterna till varierade utformningar av gymnasieprogrammen. som alla elever ska ha med sig när de lämnar skolan. Det väcker samma fråga som ovan: hur stor kvantitativ mångfald av skolenheter behövs när innehållet i mycket stor utsträckning måste sammanfalla? Och om denna kvantitativa mångfald tar pengar från kvalitativa behov, är det då självklart att kvantiteten ska premieras? Är det inte rimligt med en ordning där det i vart fall går att väga de två faktorerna mot varandra? Fler aktörer? De uttalade förhoppningarna i privatiseringsvågens inledning var att det skulle leda till framväxten av ett antal nya aktörer: lokala småföretag, personalkooperativ, ideella organisationer, föräldrakooperativ. Under de allra första åren var det också sådana privata aktörer som dominerade, men nu går utvecklingen allt snabbare i motsatt riktning. Det blir allt svårare för de mindre aktörerna att hävda sig på en marknad som allt tydligare domineras av några få, ekonomiskt starka aktörer. Utvecklingen är tydligast inom vården och omsorgen, där fem stora privata koncerner helt dominerar. Inom förskolesektorn har skolor drivna i bolagsform vuxit om den tidigare dominerande formen, föräldrakooperativ. Inom skolsektorn har de stora koncernerna tydligt ökat sin andel under senare år, även om de ännu inte nått samma dominans som inom vården. De stora aktörernas intresse för den skattefinansierade sektorn hänger ihop med de goda möjligheterna att göra vinst: en konjunkturokänslig marknad, en stark efterfrågan, en stabil och pålitlig betalare. Och vinstmöjligheterna är givetvis större ju starkare position man själv har. Utvecklingen följer här samma mönster som på den privata konsumtionsmarknaden, där koncentrationen till allt större företag tillverkande eller säljande är uppenbar. Det handlar, på den privata likaväl som den skattefinansierade marknaden, om en naturlig strävan att skaffa sig en så stark och stabil position på marknaden som möjligt, med minskad risk att konkurreras ut. Den här utvecklingen innebär en påtaglig risk att kommuner och landsting kan hamna i beroende av några få stora aktörer, med försämrade möjligheter att kontrollera såväl pris som verksamhet. Risken ökar ju mer av de egna verksamheterna som läggs ut i privata händer. Mångfald begränsas helt enkelt av kravet på likvärdighet: det finns ett antal kunskaper 10 Bland många kommuner finns en självkritik mot att de egna upphandlingarna utformats så att de gynnat

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

En utvecklingskraftig bussbransch

En utvecklingskraftig bussbransch En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag 2014-06-10 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Konkurrensprogram för Ronneby kommun 2011-08-23 Dnr: 2011/203 Rev 2011-09-29 Kommunledningsenheten Antaget av KF 2011-09-29 247 Konkurrensprogram för Ronneby kommun Inledning, motiv och mål Den kommunala servicen skall vara av god kvalitet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2. Kundvalssystemet i Nacka

2. Kundvalssystemet i Nacka 2. Kundvalssystemet i Nacka Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Privat vinstintresse funger i vissa, men inte i andra, offentliga verksamheter

Privat vinstintresse funger i vissa, men inte i andra, offentliga verksamheter SNABBANALYS nr 55 maj 2012 Se upp med falska analogier Privat vinstintresse funger i vissa, men inte i andra, offentliga verksamheter Anne-Marie Lindgren Är det är fel att göra vinst på att driva skolor

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

och Värmdö Sammanfattning Hemställan

och Värmdö Sammanfattning Hemställan Förbud mot kommunala gym i Stockholm och Värmdö Sammanfattning Sveriges Riksdag beslutade hösten 2009 att ändra konkurrenslagen, i syfte att undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig sektor.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas HUR GICK DET MED SYSTEMSKIFTET? ANDERS JOHNSON Sedan valet 1991 har stora delar av den offentliga sektorn iffektiviserats. Det har skettgenom bland annat privatiseringar och genom införande av konkurrens

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer