Klassisk Musik. från ca 500 f Kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klassisk Musik. från ca 500 f Kr"

Transkript

1 Klassisk Musik Antiken från ca 500 f Kr I förhistorisk tid och under antiken var musiken en del av det dagliga livet, man förknippade ofta musik med magiska krafter, och utövade olika ceremonier för att beveka gudarna, när det t ex gällde att få en bättre skörd. Bibeln berättar hur Jerikos sju murar störtade samman vid trumpetsignalerna från Joshuas krigshär. Pentatonisk musik (melodier byggd på en femtonsskala, penta = fem) förekom, och förekommer fortfarande i många kulturer i skilda delar av världen. Själva ordet musik är av grekiskt ursprung. Musiklivet i det gamla Grekland hade en mycket upphöjd ställning. De ledande filosoferna och kulturpersonerna sysslade alla med musik. Filosofen och matematikern Pythagoras utforskade ljudets och tonernas egenskaper, och lade grunden för våra musikaliska begrepp som skala och intervall oktaven vår skalas åtta steg. Olika musikskalor ansågs framkalla speciella sinnestillstånd hos lyssnaren. Man trodde att musiken besatt moraliska krafter som påverkade människokaraktären i positiv eller negativ riktning. Den doriska tonarten var t ex ett uttryck för besinning och tapperhet, medan den lydiska hade en känsloberusande förmåga och hörde hemma i dryckeslag. Grekernas musik var så vitt vi vet monofon (enstämmig) den framfördes i en enda i en enda melodilinje utan harmonier. I en kör sjöng alla samma melodi, och de beledsagade instrumenten spelade melodistämman, ofta i en varierad form. Musik, dans, poesi ansågs i stor utsträckning såsom oskiljaktiga aktiviteter hos grekerna. Körsången odlades både vid idrottstävlingar och i det grekiska dramat, tragedin.

2 Renässansen ca talet Under 1400-talet börjar det ekonomiska livet utvecklas, med början i de italienska städerna. I Tyskland startar Gutenberg det första boktryckeriet Columbus upptäcker Amerika Petrucci grundar det första nottryckeriet 1501 och musiker i hela Europa får möjlighet att ta del av varandras musik. Ordet renässans betyder pånyttfödelse. Inom vetenskap och konst är det en pånyttfödelse av de antika idealen. Man vill bryta med medeltidens auktoritetstro och kollektivism, man börjar använda vetenskapliga metoder för att finna tingens och naturens rätta ordning, man strävar efter harmoni och jämvikt. En ny tid börjar bryta in. I den tidigare musiken hade kyrkan dominerat musiklivet, men nu fick hoven och handelsmännen mer att säga till om. De ville ha musik till sina fester och högtider. Man började skriva musik för bestämda instrument. Tonsättarna bemödar sig särskilt om att musiken ska uttrycka det som står i texten. Ur detta tonmåleri föds den världsliga madrigalen, en flerstämmig körkomposition med världsligt innehåll. Den flerstämmiga musiken - polyfoni - med självständiga stämmor utvecklas. G. P. Palestrina skrev kyrkomusik för kör a capella, dvs. sång utan ackompanjemang av något instrument. En annan känd tonsättare från 1500-talet är Orlando Di Lasso (omkring ). Orlando reste mycket både som ung och vuxen. Han bosatte sig till sist i München där han blev kapellmästare. Hans stora berömmelse vilar bl. a. på en ofantlig produktion. Han skrev över 2400 verk, (både världslig musik och kyrkomusik) fler än Bach och Mozart tillsammans. Instrument Blockflöjten var denna epoks karaktärsinstrument. Andra typiska instrument från denna tid var: luta, trummor, krumhorn, enkla stråkinstrument och cembalo. Cembalon är ett klaverinstrument från mitten av 1500-t, som är föregångare till pianot, som började utvecklas på 1700-t. Instrument byggs i flera storlekar - i instrumentfamiljer som t ex blockflöjter och violiner spelades gärna tillsammans; - sopranblockflöjt, altblockflöjt, tenorblockflöjt och basblockflöjt - violin (fiol), altviolin, violoncell (cello), kontrabas (basfiol) - ett stort instrument klingade mörkt (basblockflöjt och kontrabas), medan de små instrumenten klingade (sopranblockflöjt och violin) ljust. I Sverige bildade den mycket musikintresserade Gustav Vasa ett hovkapell, en orkester som betydde mycket för instrumentalmusikens intåg i vårt land.

3 Barocken ca talet Under 1600-talet kommer motreformationen, jesuiterna växer sig starka. De enväldiga furstarna samlar mycket makt och rikedom inte minst från kolonierna i fjärran länder. Galilei tvingas 1633 avsvära sig sina kätterska irrläror om att jorden inte är jordens medelpunkt utan snurrar runt solen men lägger ändå grunden för en fysik upptäcker Newton tyngdlagen. En ny epok, en ny stil är ofta en reaktion mot sin föregångare. Barock är senare tiders litet nedsättande benämning av den här perioden, ordet betyder som bekant onaturlig, förvriden, befängd. Renässansens strävan efter harmoni och klarhet avlöstes av barockens dramatiska effekter och lite svulstiga former. Musiken var ofta lekfull och rörlig med ett intensivt tonspråk. Opera och konsert var nya musikformer som skapades för de stora furstehoven i Europa. Man utnyttjade en ny harmonik, övergav kyrkotonarterna för Dur/mollsystemet. Instrument Genom skickliga instrumentmakare förbättrades instrumenten. Tvärflöjten med sin sångbarare ton började tränga ut blockflöjten. Vid övergången till 1700-talet kom valthornet i bruk. Stradivarius byggde sina fulländade violiner. Den moderna stråkgruppen kom till dvs: fiol (violin), altfiol (viola), cello (violoncell), och kontrabas. Instrumentens starkare ton möjliggjorde framträdande inför en större publik. Henry Purcell ( ) är en av den engelska musikhistoriens största kompositörer. Han kallades nationens fröjd och världens under, och hade en rad ämbeten vid kungliga hovet där han komponerade kantater, hyllningssånger, kammarmusik, dansmusik osv. Antonio Vivaldi (ca ) som kallades den röde prästen är solokonsertens fader. Han komponerade 500 solokonserter, den mest kända är Årstiderna, Vivaldi var även virtuos på violin. Han producerade ett antal orkesterkonserter utan solostämmor, och också stycken som han kallade Symphonias efter ett grekiskt ord som betyder att klinga tillsammans. Jean Baptiste Lully ( ) var Ludvig XIV:s, den franske solkungens, hovkapellmästare. En gång när han dirigerade ett verk Te Deum skadade han sig så illa i foten med den tunga käpp han slog takten med, att han kort därpå dog.

4 Johann Sebastian Bach ( ), den kanske störste polyfona tonsättaren, skapade mästerverk på snart sagt alla musikaliska områden. Som virtuos på orgel var han överlägsen alla andra. Vid 38 års ålder blev han kantor i Leipzig. Han kontrakt tvingade honom att skriva en ny komposition till varje gudstjänst. Det blev 300 kantater. Efter första hustruns död gifte han sig med en ung sångerska. De fick tretton barn. Dessutom hade Bach sju barn i det första äktenskapet. Det var kanske inte alltid så lätt att komponera preludier, fugor och kantater med huset fullt av barn. MUSIKEXEMPEL 1 BACH Orkestersvit nr 3: Air 9:5 Concertino liten konsert, ofta för stråkorkester Mindre stråkorkester; violin, altviolin, violoncell, kontrabas, och cembalo.* (Vacker melodi, som i långspunna bågar bildar valv över en stadig bas, som ger stadga och lugn åt musiken.) Vid 1700-talets inbrott nådde den instrumentala polyfonin (flerstämmigheten) en höjdpunkt, framför allt i fugans gestalt. Fugan kan liknas vid ett musikaliskt samtal en dialog, som alltid slutar logiskt riktigt, harmoniskt. Fugans olika stämmor träder in successivt efter varandra, enkelt sett som en kanon. Fuga = flykt, dvs stämmornas flykt efter varandra. Vissa karakteristiska stildrag är viktiga att ha i minnet, både när man lyssnar till och själv framför barockmusik. Ett av dessa drag är terassdynamiken, som i sin enklaste form kan beskrivas som en ekoverkan. Musiken kliver liksom ett trappsteg upp eller ned i styrkegrad utan förmedlade övergångar i form av crescendo och diminuendo, som var omöjliga att utföra av rent tekniska skäl på den tidens instrument. Ett bra exempel på terrassdynamik är Vivaldis Årstiderna. MUSIKEXEMPEL 2 VIVALDI De fyra årstiderna: Våren 9:6 Concerto grosso stor konsert, senbarockens vanligaste kompositionsform för orkester. Den kännetecknas av växelverkan mellan en solist eller solistgrupp och orkestern i sin helhet. Större stråkorkester; violin, altviolin, violoncell, kontrabas, och cembalo (Se, hur det spritter i buskar och grenar av liv och av dans, i den härliga vårsolens glans.) Trots att Georg Friedrich Händel ( ) föddes samma år som Bach och i samma del av Tyskland, inte så långt ifrån varandra, träffades de aldrig. För sin samtid blev Händel mest känd som operakompositör. I våra dagar förbinder vi hans namn med en rad stora oratorier. Oratoriet Messias komponerade han på tre veckor, ungefär den tid det tar för en mycket snabb notskrivare att kopiera partituret. Hans utomhuskompositioner som Watermusic, och Firework blev mycket omtyckta. MUSIKEXEMPEL 3 HÄNDEL Messias: Hallelujakören 9:7 Oratorium - kyrkligt verk för kör, solister och orkester Stråkorkester med blåsinstrument och slagverk, utmärkande instrument; trumpeter och pukor Blandad kör; Sopran - ljust kvinnligt röstläge, Alt - mörkt kvinnligt röstläge Tenor - ljust manligt röstläge, Bas - mörkt manligt röstläge (Djupt inspirerad lovsång)

5 Wienklassicismen ca: talet De naturvetenskapliga upptäckterna börjar slå igenom i det europeiska samhällets kulturskikt, och man opponerar sig mot barocktidens enväldiga furstar i sina pompösa palats. Erfarenhet och förnuft blir nu grunden för tänkandet och handlandet, för den nya tiden, upplysningstiden. Grunden läggs för den moderna vetenskapen och de första maskinerna dyker upp. Rokoko kallas denna stilperiod inom konst och litteratur ( ) som nu avlöser barocken. Inom musiken talar man om den galanta känslosamma stilen. Instrument Man strävade efter mer galanta, behagfulla uttryck än barockens pompa. Musiken blev friare, enklare, man tillät sig arbeta med nyanser och varierad dynamik. Det möjliggjordes också av nya instrument, kanske framförallt pianot som nu gjorde sitt intåg i musikens värld. Konstruktionen var unik, den som spelade kunde variera tonstyrkan. Man kunde nu plocka fram fina nyanser i dynamiken, crescendo, diminuendo, piano, forte osv. Pianot blev musikernas favoritinstrument, och de komponerades oerhört mycket pianomusik, kanske framförallt under de efterföljande klassiska och romantiska perioderna. De första trumpeterna var signalinstrument, man kunde endast använda naturtonerna. Under slutet av 1700-talet och början utvecklades en klafftrumpet som kunde spela melodier efterhand konstruerades tre ventiler på trumpeten under 1800-talet, vilket innebar att trumpeten även kunde spela kromatiska tonföljder melodier. Joseph Haydn ( ) föddes i Österrike och anses vara den tonsättare som fulländade den klassiska sonatformen, symfonin och stråkkvartetten. Haydn kallas ibland symfonins fader. Han var länge kapellmästare hos den ungerska furstefamiljen Esterhazy, där han ledde en liten men utsökt orkester. Här komponerade han kyrkomusik, operor, kvartetter och många av sina symfonier. MUSIKEXEMPEL 4 HAYDN Trumpetkonsert i Ess-Dur sats III Allegro 9:8 Rondo Ett tema återkommer kontinuerligt i hela stycket - lyssna efter detta tema. Stycke skrivet för soloinstrument och orkester. (Melodiöst, elegant och välklingande.)

6 Menuett är en fransk dans som var populär under hela 1700-talet. Den går i tretakt och dansas sirligt med små steg. Tempot var till en början långsamt, men blev med tiden rörligare. Genom att kombinera ett par menuetter med varandra fick man fram en viss omväxling. Samtidigt ville man ha en fast form och då upprepade man den första menuetten än en gång formtypen är alltså A-B-A. För att få fram dynamisk omväxling spelades sen första menuetten av en hel orkester medan den andra vanligen spelades av tre instrument, därför heter mellandelen trio. Under den andra hälften av 1700-talet började upplysningen att revolutionera även instrumentalmusiken. I sökandet efter nya musikformer utvecklades den klassiska sonaten och det på sonaten baserade stora orkesterverket, symfonin. Wolfgang Amadeus Mozart ( ) föddes i Salzburg, Österrike. Hans far Leopold Mozart var framstående tonsättare och violinist. Unge Wolfgang började komponera innan han fyllt fem. Han tog med honom och hans syster på, där resor till olika städer i Europa de gav konserter. Dessa resor kunde vara ganska strapatsfulla på ganska dåliga vägar, resande med häst och vagn. Wolfgang gjorde succé vid hoven och blev känd som underbarn. Vid åtta års ålder träffade han en av Bachs söner i London, som inspirerade honom att skriva sin första symfoni, vid elva skrev han delar av ett oratorium och vid tolv sin första opera. Mozart återvände till sin födelsestad Salzburg och gick i tjänst hos ärkebiskopen. Även om dessa år var produktiva, så trivdes han inte vid hovlivet. År 1777 försökte han förgäves hitta en bättre anställning i Paris. Han blev tvungen att återvända till ärkebiskopen, men efter häftiga dispyter med denne blev han uppsagd och for till Wien för att slå sig fram på egen hand. Han gifter sig med Constanze Webern, och får många beställningar av adelsmän, men framförallt av Kejsar Josef I. I Wien möter han Haydn med vilken han genast blir god vän. Han når stor framgång i Wien och med operan Figaros bröllop blir han ofantligt populär skrev han operan Don Juan. Premiären i Prag blev en stor succé, men vid framförandet i Wien året därpå mottogs den betydligt kyligare. Mozart var nu på väg långt bort från den allmänna smaken. År 1791 skrev han Trollflöjten berättelsen om en förtrollad flöjt som hjälper den som har bekymmer bara han spelar några toner på den: Mozart var vid denna tid överlupen av skulder, fysiskt utmattad och deprimerad av publikens ombytlighet. Trots detta arbetade han vidare i ett rasande tempo. Hans sista symfonier är underbara exempel på den klassiska känslan för skönhet och balans. Hösten 1791 beställde en mystisk person ett Requiem, en dödsmässa. Två månader senare dog Mozart i yttersta fattigdom och eftersom han var skuldsatt jordfästes han utan ceremoni på en vanlig gravplats för fattighjon. Sonatform Sonatformen en av de viktigaste kompositionsformerna som växte fram under Sonat är ett orkesterverk med flera satser (avsnitt), varav några följer en särskild form som brukar kallas sonatform. Sonatformen har utvecklats ur den tredelade visformen A-B-A. I sonatformen kallas delarna: A. Exposition - här presenteras oftast två olika teman B. Genomföring här bearbetas och varieras de stoff som presenterats i expositionen A. Repetition de två temana återkommer, och stycket slutar i huvudtonarten Efter A-delarna kan följa en särskild avslutning, Coda (svans)

7 MUSIKEXEMPEL 5 MOZART Eine kleine Nachtmusik sats 1; Allegro 9:9 Serenata kvällsmusik (la sera = kvällen) Större stråkorkester - lyssna efter Sonatformen (Galant, balanserat, och uppfriskande.) Ludwig van Beethoven ( ) föddes i Bonn. Hans far var en hård man som ville utnyttja sin sons begåvning för att göra honom till en ny Mozart. År 1787 gjorde han sin resa till Wien, där han träffade Mozart. När Mozart hörde den unge Beethoven spela utropade han: Det dröjer inte länge förrän han gör väsen av sig i världen. Hans produktion är, jämfört med andra tonsättares, relativt liten. Beethoven var perfektionist, en intensiv människa, som oupphörligen arbetade med sina verk. Vart han än gick, hade han med sig en anteckningsbok. I den skrev han ned nya teman, bearbetade gamla och arbetade oavbrutet tills han blev nöjd. Beethoven skrev nio symfonier. Huvudmotivet i den femte, Ödessymfonin har blivit föremål för åtskilliga tolkningsförsök. Beethoven lär själv ha sagt, att så här klappar ödet på porten. MUSIKEXEMPEL 6 BEETHOVEN Ödessymfonin nr 5, sats 1; Allegro con brio 9:10 Symfoni Stort musikverk för symfoniorkester, ofta 3-4 satser Symfoniorkester - stor orkester, där antalet instrument och musiker varierar. 1.Stråkinstrument; violin, viola, violoncell och kontrabas. 2. Träblåsinstrument; flöjt, oboe, klarinett och fagott. 3. Bleckblåsinstrument; valthorn, trumpet basun och tuba 4. Slagverksinstrument; puka, trumma xylofon, klockor, cymbal m.fl. (Från mörker till ljus, genom kamp till seger.) Pastoralsymfonin - den sjätte symfonin - anses spegla tonsättarens kärlek till naturen, ett mycket vanligt tema bland romantikens konstnärer. Beethoven var den siste wienklassicisten, och den förste romantikern. Redan före sekelskiftet, 1800, började han plågas av nedsatt hörsel och från 1818 var han totalt döv. Han blev alltmer isolerad, och hans sena verk, som anses som hans mästerverk, var ofta alltför radikala för hans samtid. Den nionde symfonin körsymfonin blev Beethovens största och mest vittomfattande verk. Han kämpade länge med sista satsen och körens introduktion, men lyckades till slut med Schillers revolutionära dikt An die Freude skapa en underbar körfinal. Symfonin uruppfördes i Wien inför en fullsatt salong. Beethoven dirigerade inte, utan satt mitt i orkestern och följde med i partituret. Efter framförandet gav publiken ett Dundrande bifall. Beethoven som var helt försjunken i sitt partitur stod med ryggen mot publiken, och märkte inte att musiken hade tystnat. Till slut tog en av sångarna honom i armen och pekade mot den vilt applåderande publiken. Beethoven vände sig om och bockade, och publiken som nu begrep att han inte kunnat höra sitt eget verk applåderade ännu häftigare. Beethoven dog en marskväll 1827, mitt under en våldsam storm. När hans kista fördes genom Wien kantades vägen av människor som gav honom sin sista hyllning.

8 Romantiken 1800-talet Under romantiken var det konstnärens egna upplevelser och känslor som styrde skapandet, inte bestämda regler och tro på förnuftet, som under Wienklassicismen. Samhället förändrades mycket. Industrialiseringen medförde att människor flyttade in till städerna och till det utbud av musik, teater och konst som fanns där. Offentliga operahus och konsertsalar byggdes. Arbete vid fabrikerna var bullriga och smutsiga minst 12 timmar om dagen. I musiken drömde man sig bort till exotiska platser och till andra tider och till sagans och drömmens rike. Typiska drag för den romantiska musiken var: - längtan till fjärran platser - längtan till svunna tider - längtan till naturen - kärlek till det egna landet, Nationalromantik - intresse för sagor - och myter Wagner skriver operor vars handling bygger på gamla germanska sagor - genikulten växer fram, inom musiken representeras dessa av virtuoserna, musiker som var tekniskt mycket skickliga på sina instrument: t ex Paganini, Chopin och Liszt Under Wienklassicismen var musiken absolut. Detta innebar att den är skapad utifrån rent musikaliska principer och att den inte är skriven för att beskriva en text eller en bild. Absolut musik är instrumental, om den är vokal har den ju en text som styr musiken. Bach och Mozart skrev absolut musik. Under romantiken kommer motsatsen till absolut musik programmusik. Den vill skildra en händelse, ett konstverk, en saga eller bara en stämning. Man får reda på vad tonsättaren vill att musiken ska beskriva, antingen genom titeln eller genom en detaljerad beskrivning ett program. Olika typer av programmusik är symfoniska dikter, romanser och symfonier som beskriver något, t ex Beethovens Pastoralsymfoni och Richard Strauss; Also sprach Zarathustra

9 MUSIKEXEMPEL 7 R. STRAUSS Also sprach Zarathustra 9:11 Programmusik musiken bestäms av ett program, och beskriver mer eller mindre tydligt t.ex. fågelsång, en storm eller en känsla. Orkester: utmärkande instrument är; trumpet, pukor och orgel (i slutet). (Ett svagt gryningsljus exploderar i en våldsam, skoningslös ljuskaskad.) Nationalromantik tonsättarna lät sig inspireras av det egna landets historia och folkmusik när man skrev sin musik. Polacken F. Chopin inspirerades mycket av landets danser t ex mazurka, när han skrev sin pianomusik. I P.Tjajkovskijs musik kan man höra influenser av rysk folkmusik och J. Sibelius Finlandia inspirerades av hotet att tsarens Rysslans skulle invadera Finland mot slutet av 1800-talet. E.Grieg inspirerades av den norska naturen med dess fjordar när han skrev: Peer Gynt. MUSIKEXEMPEL 8 E. GRIEG Peer Gynt: Morgonstämning 9:12 Nationalromantik musik skapad med anknytning till landets egna sägner och folkmusik Orkester: utmärkande instrument är; flöjt, oboe och cello (Solen går upp över de norska fjällen och speglas i den kalla, friska fjorden.) Musiken var storstilad och uttryckte många olika känslor. Musikdramatiska verk som t ex opera och balett blir viktiga. Richard Wagner ( ) är kanske den mest kontroversielle av alla tonsättare under denna tid. Han ansåg att det var hans öde att skapa framtidens konst. Denna konst skulle vara en blandning mellan konst, musik, teater och litteratur att allkonstverk operan. Den mest kända är en operasvit Ringen. Han har lånat handlingen från den germanska mytologin (gudasagorna) och den består av fyra musikdramer: Rhenguldet, Valkyrian, Siegfried, och Ragnarök. Wagner var också nyskapande musikaliskt, han uppfann ledmotivet. Det innebär att t ex en opera, har varje enskild rollfigur en egen melodi (motiv) som spelas när den personen finns på scenen eller ska komma in. Han var en mycket omdiskuterad person under sin levnad. Han var mycket arrogant och ansåg att han var den störste levande konstnären. Han var rasist och trodde på Nietzsches övermänniskoteorier, som sedan A. Hitler tog upp i nazismen. Wagner var för övrigt Hitlers favoritkompositör. Wagner hade en livsdröm att kunna spela hela sin opera svit Ringen vid ett tillfälle. Wagner och hans hustru Kosima skapade därför Bayreuth-festivalen i ett speciellt operahus i Bayreuth, där hela Ringen framförs under flera dagar, detta ges fortfarande vart fjärde år. MUSIKEXEMPEL 9 R. WAGNER Lohengrin: Förspel till tredje akten 9:13 Allkonstverk - när konst, musik och drama samverkar i en mäktig enhet. Stor orkester utmärks av; trumpeter, basuner, fioler och cymbaler. (Orkestern släpper loss krafterna med smattrande trumpeter, energiska fioler och klingande cymbaler.)

10 Giuseppe Verdi ( ) var en glödande patriot och hans namn blev en symbol för Italiens enande en italiensk nationalkompositör. Italien anses vara operans hemland där första operan framfördes Den italienska operan kulminerade med Verdis temperamentfulla verk. Kända operor är: Falstaff, La traviata, Rigoletto han slog igenom med operan: Nabucco MUSIKEXEMPEL 10 G. VERDI Nabucci: Fångarnas kör 9:14 Opera - ett drama där rollerna sjungs till ackompanjemang av instrument Orkester: utmärkande instrument; stråkinstrument, trumpet och flöjt. Blandad kör; Sopran, högt och ljust kvinnligt röstläge, Alt, lågt och mörkt kvinnligt röstläge Tenor. högt och ljust manligt röstläge, Bas, lågt och mörkt röstläge (De hebreiska fångarnas svårmodiga klagan blev ett uppmärksamt inlägg i debatten om Italiens enande 1861.) Peter Tjajkovskij ( ) var ett skyggt barn, som tidigt sysslade med musik. Han började studera juridik, men efter 23 års ålder sysslade han enbart med musik, och blev lärare vid konservatoriet i Moskva. Trots att han var homosexuell gifte han sig med en kvinnlig elev. Äktenskapet slutade efter ett år med ett självmordsförsök. Tjajkovskij fick en rik änka som mecenat ( en person som ekonomiskt stöder t ex en konstnär). Hans musik är mycket känslosam, man kunde även återfinna gamla ryska tongångar i nationalromantisk anda. Han blev mycket känd för bl a sina baletter: Svansjön, Törnrosa och Nötknäpparen. MUSIKEXEMPEL 11 P. TJAJKOVSKIJ Nötknäpparen: Blommornas vals 9:15 Balettmusik - musikstycke som från början är skrivet till balett Symfoniorkester, utmärkande instrument; valthorn, klarinett och violin (Svepande böljande vågor.)

11 Impressionismen kring 1900 Inom bildkonsten hos bl a Monet Degas och Renoir, dök en ny form upp som strävade efter att återge det omedelbara verklighetsintrycket impressionismen. Både konsten och musiken ville skildra ögonblickets stämningar intryck. Denna musik bygger framförallt på klanger stämningar och melodin blir mindre viktig. De tidigare Dur och moll-tänkandet var nu nästan borta. C. Debussy påverkades starkt av dessa konstnärer, och hade ofta även ganska målande titlar på sina stycken som t ex Claire de lune Månsken. Genombrottet för den nya musikstilen var hans första stora orkesterverk; Prélude à l aprés-midi d un faune (Förspel till en fauns eftermiddag): MUSIKEXEMPEL 12 C. DEBUSSY Förspel till en fauns eftermiddag 9:16 Programmusik musiken bestäms av ett program, och beskriver mer eller mindre tydligt t.ex. fågelsång, en storm eller en känsla. Orkestermusik (Musiken bygger i huvudsak på klanger melodin är mindre viktig.) Expressionismen ca En ny världsbild börjar bryta fram. Freuds teorier om det undermedvetna, Einsteins relativitetsteori, upptäckten av radioaktivt sönderfall, första världskrigets blodbad, paniken och rädslan för det okända är viktiga moment i den nya stilen expressionismen. Arnold Schönberg ( ) skrev till en början i senromantisk stil, men experimenterade efter hand med atonal musik musiken som ren form där alla toner behandlades med lika värde samtliga tolv toner inom oktaven tolvtonsmusiken. Detta innebar dock en sträng kompositionsprincip där alla toner skulle återkomma lika ofta i ett speciellt mönster. Man experimenterade också med punktmusik. Musiken präglas av dissonanser (toner som skär varandra)

12 Neoklassicism ca I det tidiga 900-talets kulturliv vaknade intresset för de klassiska formerna som en möjlighet att ge musiken nytt liv, delvis som en reaktion mot de romantiska idealen, men också mot impressionismens konturlöshet och expressionismens dogmatism och spegling av själslivets våldsamheter. Man ville återupprätta äldre former, man sökte sina förebilder i wienklassicism och barockmusik, framför allt Mozart, Haydn, Vivaldi och Bach.Musiken innehåller både konsonanser (välklingande harmonier) och dissonanser (toner som skär varandra) Igor Stravinskij ( ) blev en av neoklassicismens förnämsta företrädare. Han är kanske den mest kände kompositören under 1900-talet och skrev i flera olika former och stilar. Han skrev bl a fler kända balletter som Eldfågeln, Petrusjka och Våroffer. Den senare bygger på en rysk saga där man offrar till våren.: MUSIKEXEMPEL 13 STRAVINSKIJ: Våroffer: Dance of the adolescents 9:17 Ballettmusik - kaotisk musik Stycke skrivet för orkester ballettmusik. Ingen speciell melodi eller takt dissonanser Ralph Lundsten (1936-) är svensk tonsättare och filmkonstnär som gör sina elektroniska kompositioner i sin inspelningsstudio: Andromeda. Han har skrivit bl.a. Nordiska Natursymfonier. Sista musikexemplet är från nr 4: Molndrömmar MUSIKEXEMPEL 14 R. LUNDSTEN: Nordisk natursymfoni: Molndrömmar 9:18 Elektronmusik (Drömmande)

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Klassisk musik. År 800-idag

Klassisk musik. År 800-idag Klassisk musik År 800-idag Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

Klassisk musik ÅG 20150126

Klassisk musik ÅG 20150126 Klassisk musik ÅG 20150126 Medeltiden ---1450 Sakral = Kyrkomusik Accapella = Sång utan instrument Under medeltiden hade kyrkan stor makt och påverkade musiken väldigt mycket. Gregoriansk sång var den

Läs mer

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

Klassisk Musikhistoria

Klassisk Musikhistoria Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.

Läs mer

BAROCK (när Bach dog)

BAROCK (när Bach dog) BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings

Läs mer

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på Konstmusikhistoria Antiken och Medeltiden (ca 500 1400) Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på ett tydligt sätt. Vi vet att folk i alla tider gjort instrument

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,

Läs mer

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik?

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik? Musikens historia Var kommer musiken ifrån? Har den kanske alltid funnits? Det är många under tiderna lopp som har försökt på svar på den frågan. Kanske uppstod den genom att vi härmade djuren, särskilt

Läs mer

Medeltiden Renässansen

Medeltiden Renässansen Klassisk musik Medeltiden 800-1400 Sakral musik Sakral musik betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik gregoriansk sång. Sångerna byggde på kristna texter som brukade

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse. Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen

Läs mer

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men

Läs mer

Klassisk västerländsk musikhistoria

Klassisk västerländsk musikhistoria Klassisk västerländsk musikhistoria Musik har funnits bland människor i alla tider. Fattiga och rika människor har på olika sätt haft behov att uttryckt sig i musik, sång och dans. Musiken grundar sig

Läs mer

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument.

Klassisk musik Åk 9. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument. Epoker, tonsättare, klassiska verk och Instrument. - Musikens Historia - Kortfattat om musik under Antiken - Medeltiden (ca. 800-1450) - Renässansen (ca. 1400-1600) - Barocken (ca. 1600-1750) - Wien klassicismen

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Ann Wallström Elin Nilsson Examination Programblad

Läs mer

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet.

Den Klassiska musiken. Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet. Den Klassiska musiken Forntiden/Antiken, Renässansen, Barocken Wienklassicismen, Romantiken, 1900-talet. Forntiden Startade att utforska/härma ljuden i t.ex naturen Syftet: Musiken var funktionell. Användes

Läs mer

Musikens historia Forntid - Nutid

Musikens historia Forntid - Nutid Forntiden Musikens historia Forntid - Nutid När det gäller så här långt tillbaka i tiden vet man inte någonting med säkerhet utan det mesta är forskarnas gissningar. Man tror att musik har funnits nästan

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med.

Historia. Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Dirigenten Historia Från 1400-talet till 1700-talet: En tung, ibland stålskodd, käpp att dunka takten med. Anekdot: Jean Baptiste Lully dog av blodförgiftning efter att ha slagit sönder stortån med en

Läs mer

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten VMO - VMISE VANDA MUSIKINSTITUT SVENSKA ENHETEN (VMISE) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda musikinstitut

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

Relaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST)

Relaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST) 1 av 3 2010-07-29 09:52 Publicerad 28 juli 2010 STÖDE (ST) Isländsk musik är ett starkt tema i årets kammarmusikvecka i Stöde. Huvudrollen spelas av sopranen Gudrun Ingimars, som sjunger i Stöde för första

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar oss 9 Det finns musik överallt 10 Musik för kropp och själ 11 Att ha musiken som yrke 16 Sångare

Läs mer

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Västerås Kulturskola VASTERAS.SE/KULTURSKOLAN UPPLEV GLÄDJEN I ATT SPELA, SJUNGA, DANSA, AGERA, SKAPA OCH MÅLA...! Välkommen till Västerås Kulturskola För dig som söker kunskap

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

ДYЭТ ЛИЭЬI ИОЛНЬI DET SKYMMER

ДYЭТ ЛИЭЬI ИОЛНЬI DET SKYMMER ДYЭТ ЛИЭЬI ИОЛНЬI DET SKYMMER Duetten Det skymmer kommer från scen nr 2 i första akten av Pikovaja dama - Spader dam (op 68), en opera i 3 akter och sju scener. Den uruppfördes 1890 på Mariinskijteatern

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter Lättläst svenska Utställningen handlar om olika musikgrupper i Sverige. Den börjar på 1600-talet och slutar med ABBA. Ensemble är franska och betyder tillsammans. En musikgrupp är en ensemble. 1. Bygde-musikanter

Läs mer

VÄXJÖ KONSERTFÖRENING

VÄXJÖ KONSERTFÖRENING VÄXJÖ KONSERTFÖRENING Program för våren 2014 Söndagen den 19 januari kl. 14.00 Musikfrågan Församlingshemmet, Nygatan 6 Vårens program inleds som vanligt med Musikfrågan. Lars Hallgren och Bertil Lindberg

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Inför provet om symfoniorkesterns instrument: Det viktigaste är att du känner igen instrumenten på bild och att du vet till vilken instrumentfamilj de hör. Vill du kunna mer

Läs mer

Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern

Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern KULTIS Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern Våren 2019 bjuder Borgånejdens musikinstitut in alla Borgåskolors andraklassister till att lära känna symfoniorkestern. Målet är att presentera

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

KULTIS. Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern

KULTIS. Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern KULTIS Andraklassisterna i Borgå lär känna symfoniorkestern Våren 2018 bjuder Borgånejdens musikinstitut in alla Borgåskolors andraklassister till att lära känna symfoniorkestern. Målet är att presentera

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 1 Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt. Egen instudering på lektionstid. Prov den 14 maj. Bild 3 Historisk kontext Pågick ca 1770-1850

Läs mer

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sebastian Gerstel Sollerman

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sebastian Gerstel Sollerman Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sebastian Gerstel Sollerman Examensarbete Examenskonsert Lör 26 Maj 19.00 Abrahamsbergskyrkan

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

Tankar kring min estetiska hållning

Tankar kring min estetiska hållning Kurs: DG1013 Självständigt arbete 15 hp (2012) Konstnärlig kandidatexamen i musik 180 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori Handledare: Gunnar Valkare Shergo Dakouri Tankar kring

Läs mer

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Majorna-Linné stadsdelsförvaltning Program 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Välkommen till Kulturskolan är till för dig som är 6 19 år och bor i Kungsladugård, Sanna, Majorna, Stigberget,

Läs mer

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

Instrumentkunskap och olika musikgrupper Instrumentkunskap och olika musikgrupper Namn: Klass: I detta arbetsområde kommer du att få lära dig fakta om olika instrument, vilken instrumentgrupp de olika instrumenten tillhör och lära dig att höra

Läs mer

KLASSISK MUSIKHISTORIA

KLASSISK MUSIKHISTORIA KLASSISK MUSIKHISTORIA Musik under antiken Antiken inföll under århundradena runt Kristi födelse; d.v.s. den tid då de grekiska och romerska kulturerna stod på sin höjdpunkt. Vi vet inte mycket om hur

Läs mer

Nämn några kvinnliga musiker under antiken.

Nämn några kvinnliga musiker under antiken. Utdrag ur 1 Under lång tid i historien har det varit förbjudet för kvinnor att musicera offentligt. Men under antiken fanns det dock ett område, där kvinnliga musiker t.o.m. kunde bli berömda. Vilket?

Läs mer

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden?

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden? Medeltiden år 500 1450 e. Kr. 1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden? 2. Vad brukar man kalla sångerna som prästerna sjöng, med ett gemensamt namn? 3. Vilken

Läs mer

MASKERADKOSTYMER DJUNGEL

MASKERADKOSTYMER DJUNGEL MASKERADKOSTYMER DJUNGEL Ref. 66011 Ref. 66011 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "DJUNGELN" SV INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Andreas Lyeteg Examensarbete Andreas Examenskonsert 24 Maj kl 19 Stora salen Andreas

Läs mer

Nästa spelafton i Lunds Kammarmusiksällskap blir måndagen den 8 februari kl. 19.00 i Magle Konserthus. Då kommer Duo Octacorda med vänner.

Nästa spelafton i Lunds Kammarmusiksällskap blir måndagen den 8 februari kl. 19.00 i Magle Konserthus. Då kommer Duo Octacorda med vänner. Hej! Nästa spelafton i Lunds Kammarmusiksällskap blir måndagen den 8 februari kl. 19.00 i Magle Konserthus. Då kommer Duo Octacorda med vänner. Joana Valentinaviciute, violin och Stanislav Popov, viola

Läs mer

Sveriges Radios Symfoniorkester & Radiokören. För biljettinfo 08-784 18 00. En fingervisning

Sveriges Radios Symfoniorkester & Radiokören. För biljettinfo 08-784 18 00. En fingervisning Sveriges Radios Symfoniorkester & Radiokören. För biljettinfo 08-784 18 00 En fingervisning Före konserten Jag brukar komma till Berwaldhallen ungefär en timme före konserten. Då går jag in på scenen och

Läs mer

Information och anmälan 2015/2016

Information och anmälan 2015/2016 Centrum Information och anmälan 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolancentrum 1 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik bild och form dans teater film digitalt skapande Välkommen till kulturskolan Till

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum:

John Cage. Bozzinikvartetten. 30 och 4 och 1 av 44. Clemens Merkel, Alissa Cheung violin. Obs! Nytt datum: i samarbete med Caroli församling John Cage 30 och 4 och 1 av 44 Freeman Etudes, nr 5 (1977 80) Thirty Pieces for String Quartet (1983) paus Four (1989) 44 Harmonies, nr 20 (1976) Bozzinikvartetten Clemens

Läs mer

De stora kompositörerna

De stora kompositörerna Möt några av de främsta kompositörerna genom tiderna och njut av deras unika musik! Fakta Produktionsland: Storbritannien Längd: ca 25 min/avsnitt Från: 10 år Ämne: Musik KOMPOSITÖRER - EN PRESENTATION

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober 1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) Körsång utan ackompanjemang av instrument.

Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) Körsång utan ackompanjemang av instrument. Musikord och begrepp (Allmän musikkunskap, grundnivå) A CAPPELLA Körsång utan ackompanjemang av instrument. ABSOLUT MUSIK "Ren" musik som inte strävar efter att avbilda utommusikaliska händelser (ingen

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Musik. i Säterbygdens kyrkor. Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg

Musik. i Säterbygdens kyrkor. Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg Musik i Säterbygdens kyrkor Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg Hjärtligt välkommen till musikgudstjänster och konserter i Säterbygdens kyrkor under höst och vinter 2015. Här nedan

Läs mer

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och SCHUBERT & GIULIANI NÄR DEN ITALIENSKE GITARRISTEN, cellisten och tonsättaren Mauro Giuliani år 1806 bosatte sig i Wien var han säkert mycket medveten om det vitala musikliv som han snart skulle bli en

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemér Lavotha, Kati Raitinen Oda Lundin

Läs mer

Wolfgang Amadeus Mozart underbarnet från Salzburg

Wolfgang Amadeus Mozart underbarnet från Salzburg Liljaskolan Vännäs Gymnasium Wolfgang Amadeus Mozart underbarnet från Salzburg Namn på eleven, SV Uppsats i svenska september 2004 Lärare: André Odeblom 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 1.1 Syfte...

Läs mer

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret

Läs mer

Läsåret 2012-2013 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå

Läsåret 2012-2013 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå 1 Läsåret 2012-2013 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå Klassisk musik Rytmmusik Fritt ackompanjemang (piano, gitarr och

Läs mer

Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl , sal Fl

Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl , sal Fl Västerländsk konstmusik 7.Shp Musikvetenskap A Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Vt2012 Salstentamen i Västerländsk konstmusik 19/3 2012, kl10.00-14.00, sal Fl Denna salstentamen är

Läs mer

Nina Grigorjeva Examensarbete

Nina Grigorjeva Examensarbete Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Nina Grigorjeva Examensarbete ! Examenskonsert Nina Grigorjeva, barockfagott & dulcian

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

SommarNytt 2011. Sommartid i Bjärreds församling!

SommarNytt 2011. Sommartid i Bjärreds församling! SommarNytt 2011 Sommartid i Bjärreds församling! Redaktionen Ansvarig utgivare: www.bjarredsforsamling.se Öresundvägen 9 Kyrkoherde:Eva Landberg Tryckt hos Totalprint AB,Malmö 237 35 Bjärred bjarredsforsamling@svenskakyrkan.se

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

Kulturskolan i Eslöv. UTBUD LÄSÅRET 2008/2009 cirkus dans konst musik teater film

Kulturskolan i Eslöv. UTBUD LÄSÅRET 2008/2009 cirkus dans konst musik teater film Kulturskolan i Eslöv UTBUD LÄSÅRET 2008/2009 cirkus dans konst musik teater film Anmäl dig senast den 15 april! Innehåll Information... 4 Allmänt... 5 Förberedande musikundervisning... 6 Bild & Drama Rytmik...

Läs mer

Mozart och Sparf II. Solist och ledare: Nils-erik Sparf konsertmästare: Klara hellgren

Mozart och Sparf II. Solist och ledare: Nils-erik Sparf konsertmästare: Klara hellgren Mozart och Sparf II Uppsala kammarorkester Solist och ledare: Nils-erik Sparf konsertmästare: Klara hellgren torsdag 3 okt 2013 Program Wolfgang Amadeus Mozart 1756 1791 Symfoni nr 27 G-dur K199 (161b)

Läs mer

Andraklassisterna i Borgå lär känna Stora Symfoniorkestern

Andraklassisterna i Borgå lär känna Stora Symfoniorkestern Andraklassisterna i Borgå lär känna Stora Symfoniorkestern Borgånejdens musikinstitut bjuder in alla andraklassister i Borgå till att lära känna symfoniorkestern. Målet är att presentera symfoniorkestern

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Upplysningstiden. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april.

Upplysningstiden. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april. Bild 1 Upplysningstiden Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april Bild 3 Historisk kontext Perdioden låg omlott

Läs mer

- 1 - Projektbeskrivning Delade fioler. Sammanfattning

- 1 - Projektbeskrivning Delade fioler. Sammanfattning - 1 - Sammanfattning Ett samarbete mellan tonsättare, kultur- och musikskolor och professionella musiker. Ny musik komponeras och framförs av elever och proffs tillsammans. Delade fioler är en fristående

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Sveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas

Sveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas Sveriges Teaterkung Gustav III föddes 1746 och kröntes till Sveriges kung 1772. Med en politisk kupp gjorde han sig själv enväldig. Samtidigt var han starkt influerad av upplysningens idéer om tolerans

Läs mer

Sibelius-Akademins sökande och antagna

Sibelius-Akademins sökande och antagna Sibelius-Akademins sökande och antagna 2013-2016 2013 sök 2013 ant 2014 sök 2014 ant 2015 sök 2015 ant 2016 sök 2016 ant Global Music Glomas 5,5-årig 41 8 Glomas 2,5-årig 15 4 26 5 28 6 35 3 15 4 26 5

Läs mer

Den förlorade sonen:

Den förlorade sonen: Den förlorade sonen En bildrik berättelse direkt ur Lukas evangelium 15 och gjord efter bibeltexten. Handlar om sonen som bryter med hemmet och slarvar bort sin förmögenhet i främmande land, ångrar sig

Läs mer

Joseph Haydn: Pianokonsert D-dur I Vivace II Un poco adagio III Rondo all ungarese (Allegro assai)

Joseph Haydn: Pianokonsert D-dur I Vivace II Un poco adagio III Rondo all ungarese (Allegro assai) 10.3 TORSDAGSSERIEN 7 Musikhuset kl. 19.00 Sir András Schiff, dirigent och pianosolist Joseph Haydn: Pianokonsert D-dur I Vivace II Un poco adagio III Rondo all ungarese (Allegro assai) 20 min W. A. Mozart:

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.

Konsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden. Konsthistoria Av: Emma Gustafsson f.kr 800 500 1300 1500 1700 1770 1800 1870 1900 1960 Antiken Renässansen Rokoko Impressionismen Modernismen Samtidskonst Medeltiden Barock Konstakademiernas konst Expressionismen

Läs mer

Johannes Möller. plays Spanish music

Johannes Möller. plays Spanish music Johannes Möller plays Spanish music Gitarren och dess repertoar Under 1600-talet var gitarren Ludvig XVI:s favoritinstrument, men för de flesta är instrumentet förknippat med Spanien; och även om det ger

Läs mer

Från Gotik till Romantik

Från Gotik till Romantik Konsthistoria Från Gotik till Romantik Mål som ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret - ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer.

Läs mer

Nyhetsbrev nr 1 Årgång 2013

Nyhetsbrev nr 1 Årgång 2013 Nyhetsbrev nr 1 Årgång 2013 VÄLKOMNA! Här kommer Kulturskolans första nyhetsbrev. Vi är mycket glada att kunna erbjuda er en regelbunden och uppdaterad information om vad som pågår inom vår verksamhet!

Läs mer