Hon ska göra Net 1 lönsamt i år

Transkript

1 ANALYSER, NYHETER OCH INTERVJUER FÖR BÄTTRE AFFÄRER INOM TELEKOM Roaming svår konsu- för EU att lösa 09mentfråga Så ska 4T få svenskarna 12att betala mobilt Åsa Sundberg Hon ska göra Net 1 lönsamt i år nr 2012 Exakt Media Foto: Lars Nyman p

2 fp Ledaren S 2 21 Nätneutralitet är en av vårvinterns hetaste frågor. Många, dock inte nätägare, anser att en total öppenhet är den enda lösningen när det kommer till nätneutralitet i mobilnäten. Själv ser jag argument åt båda håll. TeliaSonera är nog den operatör som ligger längst fram av alla operatörer i världen när det gäller prissättning av mobilt Internet. Man är dessutom villiga att gå längst fram och ta smällarna när det kommer till att driva frågan om att ta betalt. För några år sedan var Telia- Sonera den operatör som gick ut och sade att det var en ohållbar lösning att erbjuda obegränsat med datamängd till mobila bredbandskunder. Många operatörer protesterade mot TeliaSonera Nätneutralitet en rättighet? då, men har sedan dess ångrat sig och infört begränsningar. Nu senast, i samband med Mobile World Congress i Barcelona, så gick TeliaSonera ut och pratade om att ta betalt för att låta dotterbolaget Yoigos mobilkunder få ringa IP-telefonisamtal via mobilnätet. Att det skulle bli ett ramaskri kring detta var självklart något som TeliaSonera hade räknat med. Annars hade de inte flugit ner vd och koncernchef Lars Nyberg till Barcelona, något man bara har gjort en gång tidigare. Men frågan om den extra betalningen är berättigad när det kommer till lågprisabonnemang. Om den nätägande operatören ska kunna räkna hem sina mobildatatjänster så måste de ta betalt för tjänsterna. Många jämför gärna mobilt bredband med fast när det kommer till nätneutralitet. Men skillnaderna är faktiskt fler än vad många tror. Kapaciteten i mobilnäten är mer begränsad än vad den är i fibernäten och jämför man dessutom prispunkterna så inser man att det behövs en extraavgift för att kunna räkna hem de billigaste abonnemangen om kunderna börjar ringa gratis istället för att använda operatörens egen telefonitjänst. Många mobilabonnemang kostar idag betydligt mindre än det billigaste fasta bredbandsabonnemanget och det gör att jag tycker att mobiloperatörerna faktiskt kan vara berättigade de där extra kronorna för att täcka upp intäktsbortfallet. Annars riskerar vi att få en marknad där operatörerna bara erbjuder dyra abonnemang. Egentligen är debatten onödig från TeliaSoneras sida. De kan ju helt enkelt välja att köra en strypt mobil Internet-uppkoppling, där hastigheten är för låg för IP-telefoni, på de billiga abonnemangen. Sen kunde de ta sina 60 kr för en tilläggstjänst med snabbare mobilt Internet där VoIP ingick, utan att väcka den debatt som nu råder. Men försiktighet och diplomati är nog inte Lars Nybergs melodi. Den 26 april kommer Telekomnyheterna att arrangera ett gratisseminarium om nätneutralitet tillsammans med Lindahl. Mats Sjödin Chefredaktör Telekomnyheterna ges ut av Exakt Media AB Johannesgränd 1, Stockholm Telefon Fax info@exaktmedia.se Chefredaktör Mats Sjödin mats.sjodin@telekomnyheterna.se Redaktör Robert Karlsson robert.karlsson@telekomnyheterna.se Ansvarig utgivare Malin Svenberg malin.svenberg@exaktmedia.se Layout & design Magnus Näsmark, Formfaktion magnus@formfaktion.com Utgivning Detta nummer presslagt 4 april Prenumerationspris kr + moms. För gruppavtal kontakta Malin Svenberg. malin.svenberg@exaktmedia.se Prenumerationsärenden och annonsförsäljning: Jenny Stenberg prenumeration@telekomnyheterna.se Prenumerationen betalas i förskott, och kan endast avslutas vid prenumerationsslut, ej under löpande period. Detta material skyddas av upphovsrättslagen. Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse.

3 Innehåll S 3 21 Medarbetare Mats Sjödin En av landets mest erfarna telekomjournalister. Har skrivit med fokus på telekom sedan 1999 och är grundare av Telekomnyheterna. mats.sjodin@telekomnyheterna.se Redaktionsrådet Ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av: Anna Philipson TeliaSonera Robert Karlsson Redaktör för Telekomnyheterna och systerpublikationen TV- Nyheterna. Kommer närmast från journalisthögskolan i Kalmar. robert.karlsson@telekomnyheterna.se Catharina Hedborg TDC Sverige Erik Hörnfeldt 3 Så ska hon göra Net 1 lönsamt redan i år 04Net 1 kommer att bli lönsamt i år. Det säger operatörens nya vd Åsa Sundberg i en intervju med Telekomnyheterna. Nu siktar man på att bli en viktig samarbetspartner till Tele2 och Telenor för att växa ytterligare. Roaming svår 09fråga för EU Hur man ska komma till bukt med de höga roamingpriserna har diskuterats flitigt den senaste tiden. Telekomnyheterna expertskribent Thorleif Herrström analyserar roamingmarknaden och EUkommissionens förslag att begränsa roamingpriserna. 4T tar mobilbetalningar 12till svenskarna Efter att organisationen är spikad och varumärket är klart ser operatörernas gemensamma mobilbetalningsbolag fram emot sommarens skarpa lansering. Rune Nilsson tidigare strategichef för Telias fastnätsverksamhet. Nu pensionär och konsult inom strategifrågor samt generalsekreterare för Näringslivets Telekomförening, NTK. rune@datatele.se Thorleif Herrström skribenten är en av de världsledande konsulterna inom samtrafikfrågor och arbetar på uppdrag av både operatörer och regulatorer runt om i världen. thorleif@gunnarsson-herrstrom.com David Frydlinger Tidigare chefsjurist på Glocalnet och Ventelo. Nu jurist på advokatfirman Lindahl. Han är respekterad för sin juridiska, analytiska och akademiska kunskap. david.frydlinger@lindahl.se Eliza Roszkowska Öberg Riksdagen (M) Marianne Treschow Konsult Mikael Ek Svenska Stadsnätsföreningen Niklas Henricson TeliaSonera Patrick Höijer Tele2 Thomas Sparrmo Telenor Tomas Franzén Com Hem Foto: Lars Nyman fp

4 S 4 21 Åsa Sundberg är Telia-direktören som blev riskkapitalist för att sedan ta på sig det smått utmanande uppdraget att göra Net1 i Sverige lönsamt. I en intervju med Telekomnyheterna berättar hon om hur de negativa resultaten ska vändas och hur Net 1 ska bli en viktig samarbetspartner till andra operatörer som Tele2 och Telenor. Åsa Sundberg Hon ska göra Net 1 lönsamt i år Foto: Lars Nyman fp

5 S 5 21 Jag brinner väldigt mycket för att ha direktkontakt med verksamheten. Går man in senare i investeringarna sller styrelser för större bolag blir avståndet till kunder och verksamheten mycket längre. Än är det inte dags att bli styrelseproffs, säger Åsa Sundberg. fortsnet 1:s nya vd sedan början av december är Telia-veteranen Åsa Sundberg, som de senaste tolv åren har varit partner i riskkapitalbolaget Provider Venture Partners Du har en ganska bred bakgrund inom telekombranschen. Kan du berätta mer om den? Man kan väl nästan säga att jag är uppvuxen på Telia då jag har jobbat där i 17 år, jag slutade där Under åren där arbetade jag med många olika saker, men ett av de större uppdragen var när jag var chef för International Carrier det var på den tiden som verksamheten gav 2 miljarder kr i vinst. Alldeles i slutet av min karriär blev jag även erbjuden av Thormod Hermansen att få bli affärsområdeschef för storkundsförsäljning och produktutveckling i det sammanslagna TeliaTelenor som dock aldrig blev verklighet. I den vevan valde jag att lämna Telia, säger Åsa Sundberg. Därefter gick jag till riskkapitalbranschen där jag började jobba med telekom ur en annan vinkel tidiga investeringar. Den typ av bolag som jag har jobbat med här är produktutvecklingsbolag och tjänsteleverantörsbolag, egentligen allt ovanför lagret chipsets. Förutom jobbet som riskkapitalist sitter du i en massa styrelser. Varför har du tagit ett operativt jobb som vd för Net 1 nu? Som partner i Provider Venture Partners, som alltid har varit koncentrerat på tidiga investeringar i teknikbolag, var jobbet väldigt operativt. Man går in och investerar i bolagen när de är små och bara består av personer. Det innebär att det blir ett väldigt hands on-arbete med tanke på att de ofta inte har råd att anställa fler samtidigt som de växer snabbt. Dessutom har jag alltid älskat att arbeta med entreprenörer, så Arnfinn Röste och de andra personerna som grundade Net 1 en gång i tiden, har jag träffat på många gånger som riskkapitalist. Tidiga teknikbolag har tyvärr tappat i intresse hos de flesta fondinvesterarna och när Provider inte satte upp ytterligare en fond kompletterade jag allteftersom med olika styrelseuppdrag, bland annat Teracom, där jag är ordförande. Men för ett tag sedan kom jag till en punkt då jag valde mellan att gå in i senare riskkapitalinvesteringar där det finns pengar, att bli styrelseproffs, eller att välja någonting annat. Så jag tog mig en ordentlig funderare och konstaterade att jag brinner väldigt mycket för att ha direktkontakt med verksamheten. Går man in senare i investeringarna eller styrelser för större bolag blir avståndet till kunder och verksamheten mycket längre. Än är det inte dags att bli styrelseproffs, det kan vänta i tio år till. Därför tackade jag ja till det här uppdraget. Just den entreprenörsanda som finns i ett sådant här bolag som håller på att ta position är någonting som jag verkligen brinner för. Erbjudandet att börja jobba här, hade det något samband med ditt uppdrag som ordförande i Teracom, som sköter näten? Nej, egentligen inte. Det började med frågor om goda råd och möjligheten för mig att på något sätt stötta bolagets operativa verksamhet till frågan om helt engagemang när det stod klart att den förre vd:n Per Borgklint skulle gå till Ericsson. Jag började jobba lite grann redan i somras, men på allvar började jag inte förrän den 1 december. Hur är relationen mellan Net 1 och Teracom i dag, du är ju ordförande i Foto: Lars Nyman fp

6 forts S 6 21 com sköter kundtjänsten, Teracom sköter nätet, Ericsson är leverantör av nätutrustning och står för finansieringen av nätet, så här sitter en kärna av personer som styr verksamheten. En fördel med en så här liten organisation är att det är synavstånd mellan oss, varvid alla kan veta ungefär vad som pågår överallt. Vad har hänt sedan du började? Det viktigaste som har hänt är att vi fullt ut har koncentrerat oss på det som vi är bra på. Går man tillbaka i historien så har Net 1 dragits med i hysterin kring billigt mobilt Internet, där alla är med och slåss. Konsumenterna fullständigt drunknar i reklam om sådana erbjudanden. Men vi är ingen mobiloperatör utan vi säljer portabelt bredband. Vår huvudkonkurrent är snarare DSL. Frågan för kunderna är var de får bäst bandbredd, i den mån det finns någon bandbredd. I storstäderna finns ofta ett antal valmöjligheter med DSL, mobilt bredband och i många fall även via fiber, men på landsbygden är det inte så och det är där vi har vår huvudsakliga målgrupp. Vi har vår huvudsakliga målgrupp på landsbygden Sverigeverksamheten är ungefär 25 personer. En fördel med en så här liten organisation är att det är synavstånd mellan oss, varvid alla kan veta ungefär vad som pågår överallt", enligt Sundberg. Teracom och vd i Net 1? Ja, det är ju de som har högmasterna som vi är beroende av, därmed kommer vi att förbli deras kunder. Vi köper visserligen mastutrymme från alla operatörer, men det är från Teracom vi köper mest eftersom de oftast har högsta och bäst placerade masterna för oss. Därtill sköter de driften åt oss om vi skulle sköta den delen så skulle det krävas att vi var en dubbelt så stor organisation jämfört med i dag. När det gäller min roll som ordförande i Teracom och vd för Net 1 så är jag mycket noggrann med att inte delta i sådana beslut som berör bolagen vice versa. Hur många anställda är ni på Net 1 just nu? Sverigeverksamheten är ungefär 25 personer. Det här är en väldigt outsourcad verksamhet där Trans- Med vår profil är det ganska självklart att vi kan gå till Tele2, Telenor och Telia och erbjuda dem att vi kan vara ett komplement där de inte har ett jättestort intresse att bygga nät själva. Foto: Lars Nyman fp

7 fp forts S 7 21 Hur är deras intresse? Det är stort. Delvis eftersom Telia monterar ner kopparnätet, då finns ju Tele2 och Telenor som TABleverantörer i dessa nät och måste ta hand om sina kunder. Sedan jobbar vi med en annan stor bit, som vi började med innan jag kom, så jag ska inte ta åt mig äran, och det är att vi har ett väldigt nära samarbete med LRF Samköp. Deras medlemmar är i stor utsträckning ideala kunder för oss. De har ofta ett stort bandbreddsbehov dagens bönder är flitiga nätanvändare och efter ett inledande samarbete i somras har LRF:s leverantörsorganisation Samköp börjat sälja våra tjänster på kommission. För oss är det här ett bra sätt att nå kunderna effektivt och få kvalificerad input på hur kundbehoven ser ut. En annan sak som vi har gjort sedan jag tillträdde är att vi nu har lanserat ren telefoni. Vi har haft tjänsten tidigare i olika lösningar, men nu kan vi med vårt nya modem erbjuda en bra telefonitjänst som inte kan störas av datatrafiken. Detta är någonting som många som bor eller verkar utanför tätorterna har varit extremt intresserade av. Det som vi erbjuder är en egen VoIP-produkt och vi räknar med att, lite längre fram under våren, kunna Många är nervösa över Telias nedmontering av kopparnätet ha en lösning framme så att kunderna ska kunna köra röstsamtal och surfa samtidigt från samma modem utan att det blir några störningar. Vi har också tagit fram en lösning som riktar sig till de som har tex sommarstuga i glesbygden och som vill ha en bredbandslösning som fungerar under en kortare tid på året. Det här intresset från Tele2 och Telenor som du talar om hur långt har ni kommit i de diskussionerna? Vi jobbar mot flera olika parter, bland annat mot dem och vi har en bra dialog. Vi fyller ett behov som komplement tack vare vår överlägsna täckning. Hur har mottagandet för de nya produkterna varit? Vi höll på att knäcka kundtjänst när vi lanserade de högre hastigheterna för våra befintliga kunder. Det är ett angenämt problem även om det är tråkigt att ha långa svarstider i kundtjänsten. Att ni nu lanserar telefonitjänsten och samtidigt vill hjälpa Tele2 och Telenor med TAB-kunderna. Är det någonting som hör samman? Det är ett väldigt intresse för telefonitjänsten eftersom många är nervösa över Telias nedmontering av kopparnätet. Det känns som en potentiellt ganska liten kundgrupp som ni siktar in er på hur stor bedömer du att den är? Det är i storleksordningen en miljon hushåll som har eller får en fördel av att välja oss som operatör. I Norrbotten har vi i dag en marknadsandel på nästan 20 procent medan man i Stockholm knappt har hört talas om oss. När blir ni lönsamma? Sverige kommer att bli lönsamt i år och tittar man på hela gruppen så kommer vi att bli lönsamma ganska tidigt i år. Norge är redan lönsamt. Främst är det kundintaget som gör att vi lyckas med detta vi har en bra tillväxt både när det gäller de traditionella produkterna och machineto-machine. Vi är ju den enda som kan leverera en M2M-lösning var du än är i Sverige, Norge och Danmark. Dessutom gör vi wholesale-avtal där någon köper kapacitet av oss för att sedan paketera den till sina egna kunder. Vi täcker i dag 95 procent av den svenska landytan. Hårdraget kan man säga att det är nationalparkerna som vi inte täcker. Där ingen får ställa upp master samtidigt som det inte heller finns något direkt kundunderlag. Därtill täcker vi havet cirka tolv mil utanför kustlinjen. Det pratades för ett år sedan om att ägarna ville sälja bolaget? De är riskkapitalister så det ligger självklart i sakens natur. Men jag tycker att de har en sund inställning till det hela när de säger att de ska få bolaget lönsamt och driva det som en lönsam verksamhet i några år innan det är dags för en försäljning. Så det brinner inte i knutarna för dem. Ska man vara investerare i infrastrukturbolag så får man vara ganska uthållig och ganska rik. I julas fick vi in cirka 240 miljoner kr från våra ägare. Pengar som ska användas till bättre nätutbyggnad och kundtillväxt. Det uppstår ett cashflow-problem när du bygger ett nät och levererar ett modem, då det tar ett tag innan du får tillbaka pengarna på dina investeringar. Det är därför det är viktigt att ha mycket pengar när man investerar i infrastruktur. Men sedan, när man har kommit över den puckeln så är det fantastiskt trev-

8 forts ligt att vara infrastrukturägare för då har du väldigt stadiga intäkter. Ni har valt att köra cdma-teknologi, hur ser du på det? För oss var det mycket positivt när Ericsson gav sig in i detta för de är verkligen en jättebra partner. För glesbygdsnät så är cdma på 450-bandet en bra lösning och ser man globalt så är det ungefär 50/50 vilket som är störst av cdma och GSM. Vad är den kommande treårsplanen för Net 1? Mitt mål är att vi ska vara huvudleverantören av bredband på alla ställen i Sverige där det är glest bebyggt. Nu har vi ökat hastigheten från 3,1 Mbit/s till 9,3 Mbit/s. Tittar jag tre år fram i tiden så är det då vi börjar få riktig roamingmöjlighet mellan det här nätet och andra mobilnät i Sverige. Precis som alla andra mobiltekniker som Ericsson jobbar med så går den här på spåret mot LTE och när vi når dit kommer det att fungera med roaming mellan olika nät, något som jag tror är fantastiskt bra både för oss och för kunderna. Jag tror också att vi har nått en bra kundnivå på uppemot kunder vid den tidpunkten. Vilka hinder ser du på vägen? Vi är alltför okända. Det är någonting som vi hela tiden får arbeta Fakta om Net1 Ägare: Access Industries Styrelse: Stan Miller, Jörg Mohaupt, Jan Scherman, Ingvild Myhre, Peter Ekelund, Peter Lönnquist, Jean-Daniel Fouchard och Laurent Cordonnier. Ledning: Åsa Sundberg, vd, Fredrik Sidhage, vvd och CCO, Anders Lundström, CFO, Peter Borgfors, CTO, Marcus Larsson, head of marketing and sales, Ragnar Kämpe, Wholesale Stephan Johansson, head of customer service, Magnus Johansson, head of Products Antal kunder: vid halvårsskiftet 2011 Omsättning: 147,8 miljoner kr 2010 Resultat: -129,6 miljoner kr 2010 Under 2011 ökade Net 1, enligt egen uppgift, intäkterna med över 40% och ebidta-resultatet med nästan 70%. med. Vi gick tidigare i år igenom de listor som PTS hade tagit fram med adresser för kunder som inte kunde få bredband och vi konstaterade att en väldigt stor andel av dem hade bra täckning med oss. Det visar att kännedomen om oss är alldeles för låg. Vad ska du göra åt det? Partnerspåret är en sak som vi jobbar med i allra högsta grad. Vi har precis gått med i Bredbandsforum där vi hoppas kunna komma närmare landets kommuner. Dessutom ska vi hålla en seminarieserie ute i landet med start under våren, där vi bland annat kommer att träffa de svenska stadsnäten. Med andra ord en mängd olika spår vid sidan om traditionell marknadsföring. A Det tar ett tag innan du får tillbaka pengarna på dina investeringar. Det är därför det är viktigt att ha mycket pengar när man investerar i infrastruktur, men sedan, när man har kommit över den puckeln så är det fantastiskt trevligt att vara infrastrukturägare för då har du väldigt stadiga intäkter, säger Åsa Sundberg Foto: Lars Nyman S 8 21 fp

9 fp Thorleifs analys S 9 21 Roaming svår konsumentfråga för EU Ett av de största konkurrenshindren i Europa är roamingpriserna. Det är klart diskriminerande att en spanjor i Stockholm betalar mer än svenskarna för sitt ringande till andra i Stockholm, dessutom betalar han när andra ringer till honom. Det är bakgrunden till att EU-kommissionen försökt begränsa roamingpriserna infördes en första reglering och 2009 reviderades den. Det handlade om pristak för konsumentpriser och för grossistpriser och en from förhoppning om att vad man kallade marknaden skulle hantera problemet. Men i det här fallet, liksom i många andra, är det precis marknaden som är problemet. Det är helt enkelt de många assymmetrierna som konserverar de höga priserna. Roaming är som alla vet ett paket av tjänster som ingår i ett ännu större paket av tjänster, där den nationella telefonin är den dominerande. Det är tveksamt om några större mängder personer väljer leverantör av mobiltelefoni på grundval av roamingerbju- dandena. Eftersom efterfrågan är rätt oelastisk finns inga vinster för operatörerna att börja konkurrera med mer attratkvia roamingerbjudanden. Dessutom omfattar roamingdelen inte bara olika länder eller grupper av länder som en komponent men också ett brett spektrum av tjänster. Utgående samtalspriser varierar med destinationen (lokalt, till hemlandet, till andra länder). Det är för komplicerat för att man skall kunna formulera ett slagkraftigt erbjudande. Problemen stoppar emellertid inte där. Såsom påtalats tidigare i Telekomnyheterna är problemen lika stora på grossistsidan. Mycket hänger samman med obalansen i trafik. Till exempel har operatörer i södra Europa troligen ett stort överskott i sin raomingaffär, medan länder i Norden har ett underskott. Om av något skäl, grossistpriserna på roaming sänks gynnar det enbart de med ett underskott i trafiken. Det finns få vinnavinna lägen. Dessa förhållanden har EU kommissionen numera observerat (i bland annat ett dokument från i juli förra året). Erfarenheten av de införda pristaken visar också att roamingpriserna hamnar precis på pristaken och att det inte finns några som helst tecken på att konkurrensen ökar. Kommissionen måste nu göra något för de nuvarande pristaken räcker inte längre än Det intressanta som kommit upp är att EU-kommissionen har diskuterat ett regelverk som skulle kunna införa konkurrens på roamingmark-

10 fp Thorleifs analys forts S naden och som skulle kunna innebära en viss konkurrens. Utbundlade lösningen Den grundläggande idén är att bundla ut roamingtjänsterna och att dessa skulle erbjudas självständigt. I kommissionsjargong kallas detta decoupling. Det skulle innebära att roamingtjänsterna skulle bli mer tydliga för kunderna och att det skulle kunna öka konkurrensen. Operatörerna skulle eventuellt kunna erbjuda bättre roamingpriser för att få en större marknadsandel på roamingmarknaden. Genom att tillåta MVNOer att återförsälja roaming och därmed öka antalet konkurrenter på marknaden. Grossistmarknaden måste därmed öppnas med nya regleringar. Välja hemma eller borta? Den första frågan som uppstår är var roamingkunden skall köpa sina roamingtjänster, i hemlandet eller i destinationslandet. Av något skäl diskuterar inte kommissionen möjligheten att öppna marknaden på båda ställena. Svenska operatörer betalar ut mer i roamaing än de får in Kommissionen verkar föredra att konkurrensen om roamingtjänsterna skall ske i hemlandet, mellan etablerade operatörer och MVNOer. Argumenten för detta är främst att det är rationellt ur ett konsumentperspektiv. Det är givetvis svårare att köpa tjänster i ett främmande land bland annat på grund av att erbjudandet i många fall inte kommer att finnas på köparens språk. Finns roamingerbjudandet enbart på destinationsmarknaden kan det tvinga roamaren att köpa tjänster på villkor som köparen inte kan ta del av. Detta argument är tydligt och bra ur en konsumentsynvinkel. Problemet med argumentet är att de assymmetrier som redan finns på grossistmarknaden och som tenderar att konservera höga grossistpriser kommer att finns kvar. I dag ligger det klart i svenska operatörers intresse att pressa ner roamingpriserna, eftersom svenska operatörer betalar ut mer i roamaing än de får in. Men priserna förändras inte, eftersom säljarna inte har något som helst intresse i att sänka sina grossitpriser. Att roaming har bundlats ut ändrar inte på detta grundläggande förhållande. Grossistmarknadslogiken säger att roamingtjänsterna skulle säljas på destinationsmarknaden. Där kan de olika operatörerna ha intresset att få en större del av roamingmarknaden och därmed skulle de vara beredda att ge bättre villkor. Med direkt kundkontakt har operatörerna bättre kontroll över marknaden och hur erbjudandena ser ut. Säljer operatörerna på destinationslandet roaming till operatörer och MVNOer i andra länder är det en grossistmarknadsuppgörelse och troligen därför mindre flexibel eller dynamisk. Teknik dual IMSI eller annan lösning? Kommissionen har också försökt anvisa tekniska lösningar för att underlätta skapandet av en utbundlad roamingservice. Ett sådant förslag är att alla SIM skall ha två IMSI, varav det ena kunde vara ett EU-IMSI. Teoretiskt är det möjligen en bra idé, men det är kostsamt och besvärligt för operatörerna att byta ut samtliga SIM-kort. Dessutom har BEREC, den europeiska regulatorn, pekat på tekniska problem av olika slag. Denna del i kommissionens förslag har diskuterats en del och operatörerna har troligen lagt en hel del resurser på lobbying mot förslaget. Det tråkiga är att kommissionen ger sig in i denna typ av tekniska diskussioner och ger intrycket av att de valda tekniska lösningarna skulle lyftas in i en ny reglering. Det är aldrig bra att föreskriva en speciell teknisk lösning i en reglering eller lag. Det finns dessutom lösningar redan idag att kidnappa andra operatörers SIM-kort när de roamar och debitera dem direkt till konsumenten. I princip skulle man kunna kidnappa SIM-kortet och sedan debitera en annan operatör eller återförsäljare. Men även en sådan lösning kräver givetvis investeringar av operatören. Det finns givetvis inga hinder att en operatör kan tillåta ett IMSI från vilken serie som helst att använda operatörens nät. Det som krävs är att operatören i fråga kan få betalt för hjälpen. Omfånget alla tjänster eller bara data? Vad som också kan diskuteras är givetvis om en utbundling av roamingen skall omfatta alla tjänster eller om den skall begränsas på något sätt. En möjlighet vore att bundla ut enbart data. Det kan finnas flera skäl till att just bundla ut datatjänsterna:

11 fp Thorleifs analys forts S Ç Datatjänsterna håller på att få allt större betydelse med utbredningen av smartphones. Ç Dessutom har kommissionens pristak enbart omfattat grossistpriserna för data och de priser som nu finns på datatjänster är oerhört höga och säkert hämmande för användning av dataroaming. Grossistpristaket för data är väldigt högt, 0,50 per Mb, långt högre än vad man betalar på hemmaplan. Ç Ett tredje skäl skulle kunna vara att med utbundlad data och möjlighet till VoIP skulle den önskvärda konkurrensen kunna sprida sig även till röstkommunikationen. Det ligger alltså nära till hands att speciellt studera datatjänsterna. Hökmarks förslag Gunnar Hökmark har i EU-parlamentet lagt förslag om att bundla ut dataroamingen. Förslaget innebär att konsumenterna kan köpa lokala roamingtjänster för data i det land som besöks. Men det är långt till att det blir någon realitet. Hökmarks förslag har tagits av Europaparlamentets industrigrupp och skall därefter behandlas av Europaparlamentet. När Europaparlamentet accepterat förslaget kan parlamentet uppmana Kommissionen att ta upp frågan. Men parlamentet har ingen makt över den fortsatta behandlingen. Därför skall man inte dra för stora växlar på Hökmarks förslag men det är ett inlägg i debatten. Det är efter kontakter med Hökmarks hjärntrust inte fullt klart varför Hökmark valt att bundla ut datatjänsterna och varför fokus är att de skall kunna köpas lokalt, alltså på destinationsorten. Det framgår inte av Hökmarks förslag om dataroamingen också skall kunna kombineras med VoIP-applikationer och på så sätt bli en konkurrent indirekt till röst-roamingen. En annan förtjänst med förslaget är att det helt saknar regler om den Konsumenterna kan köpa lokala roamingtjänster för data tekniska implementeringen. Möjliga effekter Alla förslagen att öka konkurrensen på roamingtjänsterna hänger på om det finns operatörer som ser affärsmöjligheter i att erbjuda alternativ. Detta avgörs av konkurrensen och markandsandelarna på de olika nationella marknaderna. En operatör som väljer att erbjuda utbundlade tjänster till konkurrenskraftiga priser kan givetvis på kort sikt få ökade markandsandelar, men med lägre priser och kostnader för tekniska lösningar, marknadsföring och kundsupport på åtminstone engelska är det inte självklart att det kan räknas hem. Säkerligen kommer de flesta operatörer att se till att de kan erbjuda de utbundlade tjänsterna, men det är tveksamt om någon kommer att välja en aggressiv strategi med kraftigt sänkta priser, som skulle kunna driva marknadspriset till i närheten av de lokala priserna. Möjligen kan det faktum att MVNOer också ges rätten att återförsälja roaming öka sannolikheten för en hårdare priskonkurrens. MVNOerna är vana att leva med små marginaler och jagar i allmänhet volymer. Med de grossistpriser som kommissionen lagt fast kommer dock inte konsumentpriserna att kunna bli speciellt attraktiva. Takpriset på grossistsidan för data är över fyra svenska kronor per Mb och det är på tok för högt för att attrahera några större trafikvolymer. Det betyder att småföretagare och privatpersoner kommer att fortsätta med att försöka hitta gratis wi-fihotspots för sin datatrafik och eventuellt också för röst, medan de vars telefoner är betalda av företaget kommer att konsumera lika ohämmat som förut. Det är därför mycket osäkert vad som kommer att hända och en försiktig gissning är att skillnaderna mellan olika länder kommer att bli stora. En osynkroniserad utveckling mellan olika länder kommer öka förvirringen hos konsumenterna och givetvis kommer den osäkerheten att hämma volymutvecklingen. Det finns, enligt min mening, åtminstone en sak som kommissionen kunde göra för att öka konkurrensen och det är att understödja substituttjänster. Det givna substitutet är det lokala kontantkortet. Marknaden för kontantkort hämmas av att i många länder är SIM-låsning av mobilerna vanlig. Ett förbud mot SIM-låsning skulle givetvis förstärka det lokala SIMkortet som substitut. Det skulle också underlätta för mer ambitiösa erbjudanden som bygger på det lokala SIM-kortet, typ Holiday Phone. A Thorleif Herrström

12 S Så ska 4T få svenskarna att betala med mobilen Nu är det igång på allvar. Uppstarten är klar, organisationen är till stora delar på plats och varumärket har kommunicerats. Telekomnyheterna har pratat med 4T Sveriges tillförordnade vd Johan Ragnevad om framtiden för operatörernas betaltjänst-företag. illustration: Istockphoto & 4T Johan Ragnevad från konsultbolaget Northstream har lett arbetet från början när Sveriges storoperatörer beslutade sig för att bilda det gemensamma betaltjänst-bolaget. För några veckor sedan presenterades vd och styrelseordförande vilket innebär att överlämningen kryper närmare för Johan Ragnevad. Men det är inte spikat hur länge han blir kvar. Han är väldigt glad över rekryte- fp

13 fp forts S ringen av vd och styrelseordförande som blev klart nyligen. Den som ska leda bolaget efter Johan Ragnevad är Ingrid Lindström som i dag är vd för Digital River World Payments. Hon tillträder på den nya posten under våren. Styrelseordförande blir Bo Magnusson som tidigare var vice vd och ställföreträdande koncernchef på storbanken SEB. Det är strategiskt mycket viktiga rekryteringar. Bo Magnusson tillför ett annat perspektiv på bolaget än vad ägarna har. Det här bolaget kommer ur telekomsfären och börjar sin verksamhet inom premium-smsaffären. Bo Magnusson tillför då en bankexpertis och ett sådant perspektiv på verksamheten. Det är självklart att han kommer att leda utvecklingen av bolaget i en riktning mot det man kallar finansbranschen. Han är mycket engagerad i bolaget, säger Johan Ragnevad till Telekomnyheterna och fortsätter: Styrelsen för 4T Sverige Ordförande: Bo Magnusson. Ledamöter i styrelsen: Jonas Bengtsson, Tele2. Daniel Burström, TeliaSonera. Andreas Cedborg, 3. Lars Reuterskiöld, Telenor. Suppleanter i styrelsen: Magnus Forslund, 3. Paul Hastings, Telenor. Carl Knudsen, TeliaSonera. Åsa Källenius, Tele2. Ingrid Lindström kombinerar såväl en telekombakgrund med dryga tio år i telekombranschen som en finansbakgrund med dryga tio år i betalningsbranschen. Så hon har den här kombinationen av telekom och finans som är perfekt i det läget bolaget befinner sig. Hur ser samarbetet ut med bankerna och kortföretagen Visa och Mastercard? Bolaget har i sig inget direkt samarbete. Men som alla andra bolag Vi kommer att stimulera till person-till-person-betalningar använder vi oss av bankernas tjänster för att bygga och driva vår verksamhet. Den lösningen som vi tar till marknaden ger kunderna möjlighet att koppla sin mobiltelefon till ett existerande bankkonto eller kreditkort. Så i bakgrunden finns det en relation med varje kund och bank. Kommer det vara så även framöver? Det är mycket möjligt att det kan komma att ändra sig. Vi överväger hela tiden olika betalinstrument och hur dessa ska erbjudas. I slutändan är det kunden som bestämmer hur mobiltelefonen ska användas och vilken typ av konto som ska kopplas till den. I det korta perspektivet är såväl operatörsfakturan, som korten, och vår egen faktura viktiga instrument. När de stora mobiloperatörerna Telia, Tele2, Telenor och 3 presenterade det gemensamma bolaget och varumärket blev offentligt, i form av WyWallet, stod det klart att de huvudsakliga användningsområdena för kunderna blir premium-sms, betalning i appar och betalning på olika webbutiker på nätet. Lanseringen kommer att ske till sommaren men man tittar redan på hur bolaget ska utvecklas framöver. Redan 2013 kan WyWallet börja marknadsföra betalning även i butiker. Men för nu räcker det med framför allt premium-sms. Vi tycker att vi har fullt upp med att lyfta upp hela premium-smsaffären. Det är mycket som ska falla på plats i år så vi väljer att vänta. Sedan är det så att det finns olika tekniska möjligheter för att realisera fysisk handel i butik, berättar Johan Ragnevad. Ärligt talat är det så att det kommer att finnas betalning i butik tidigare än 2013 för handlare som väljer att ta betalt med SMS som betalningsförmedlare. Om du köper en SL-biljett i dag så är det en busschaufför som tittar på din SMS-biljett. Man kan tänka sig samma scenario i andra verksamheter och butiker. Det kommer att hända gradvis men en storskalig satsning på butiker tror vi förutsätter en annan teknisk lösning än SMS. Då finns det olika alternativ till det, där NFC är den troligaste kandidaten. För att det ska kunna dra igång i stor skala måste vi vänta till det finns mobiler med NFC och det finns läsare för butik i lägre prisklasser, säger han. Hur ser strategin ut för det första steget i lanseringen? Vi kommer att uppmuntra människor via våra ägare, mobiloperatörerna, att skaffa WyWallet-konto. Via kontot kan man göra sina SMS-köp som tidigare men man får en annan överblick över sina köp. Sedan kommer vi att stimulera till person-tillperson-betalningar och möjligheten att använda mobilen till att handla

14 forts S Den mobila betaltjäsnten WyWallet kommer att lanseras skarpt till sommaren men redan nu tittar ledningen på hur man kan utveckla verksamheten framöver. Redan nästa år tror Johan Ragnevad, tf vd för 4T Sverige och WyWallet, att bolaget kan vara redo för att ta betalt fysiskt i butik. på nätet. Då kommer man snart att kunna se WyWallet som ett alternativ i webbutiker för att göra betalningar. Dessutom kan våra kunder från dag 1 fylla på kontantkort. Det är en efterfrågad och praktisk tjänst för till exempel föräldrar som vill hålla koll på sina barns mobilanvändande och SMS-köp. Det sker gradvis under sommarens gång. Sedan kommer vi att göra ett antal samarbetsprojekt med apputvecklare för att få fram appar där vår betalningsmetod är ett alternativ. Lagom till lanseringen kommer vi att sysselsätta omkring 15 personer Så om du går in i exempelvis Ticnetappen kan du välja att betala med ditt WyWallet-konto via en knapp i appen? Exakt. Det är ett mycket bra exempel. Eller en hamburgerkedjas app där du beställer ditt meal och betalar med WyWallet. När du sedan kommer fram till hamburgerrestaurangen är ditt meal färdigt och klart att hämta i expresskassan. Hur många tror du kommer att använda WyWallet och de tjänster som ni lanserar? Hur många som kommer att använda dem, det är många. Vilken tjänst blir viktigast och mest populär? Det är premium-sms-köp som är mest populärt. Och det är där vi har ett grundmurat beteende redan. Det är en stor andel av mobilanvändarna som redan i dag använder SMS som betalningsmedel. Lagom till lanseringen i sommar kommer 4T Sverige att sysselsätta omkring 15 personer. Därefter kommer bolaget att växa till runt personer, kundtjänst borträknat som, åtminstone till en början, kommer att vara outsourcead. Bortsett från att man söker en säljchef är ledningen färdigrekryterad, men Johan Ragnevad vill undvika att sprida publik information om exakt vilka som ingår med hänvisning till att uppgifterna kan vara känsliga då det gäller ett bolag i finansbranschen. Hur ser er målsättning ut när det gäller intäkter? De enda avgifter som vi tar ut från kunderna är en liten avgift för person-till-person-överföring och en fakturaavgift om man väljer att ansöka om kredit. Sedan har vi en uttagsavgift när man tar ut pengar från sitt konto. Inte när man betalar med det men när man tar ut pengar från kontot. Annars finansieras bolaget helt av ägartillskott och sedan naturligtvis på sikt ska verksamheten gå runt genom de intäkter som kommer från handlarna för själva betalningsförmedlingen. Hur stor kan den affären bli? Den kan bli mycket stor. Om du ska precisera i miljoner eller tiotals miljoner kr? Det beror på om du har bolagets perspektiv eller om du tar bruttoförmedlingen, alltså bruttovärdet som kommer att förmedlas av det här bolaget. Det kommer då att handla om flera miljarder kr. Slutligen, hur hanterar ni andra operatörer som är intresserade av att erbjuda WyWallet till sina abonnenter och hur ser era ägare på det? Vi är oberoende av våra ägare. Våra ägare äger en fjärdedel var vilket innebär att alla beslut fattas med enkel majoritet. Och vi är öppna för samarbeten med andra operatörer på marknaden. När vi lanserar kan vi teckna avtal med flera operatörer som gör att vi kan adressera hela kundbasen. Men bara med hjälp av våra ägare adresserar vi 97 procent av mobilanvändarna. Så vi når många redan vid starten, säger Johan Ragnevad. A foto: 4T fp

15 Noterat S Telekomnyheternas ipadscoop uppmärksammat ådagen efter Apples lansering av sin nya ipad den 7 mars kunde Telekomnyheterna avslöja att surfplattan inte skulle fungera med de svenska 4G-näten. Detta avslöjande uppmärksammades stort i olika media, både inom och utanför Sverige. Bland annat uppmärksammades det av Wall Street Journal som är USA:s största tidning och även en av världens största ekonomitidningar. 49 procent av svenskarna har tillgång till 100 Mbit/s åandelen svenska hushåll och företag som har tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s har ökat med 5 procentenheter till 49 procent under det senaste året. Det visar Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning som offentliggjordes under PTS marknadsdag på Berns (nyligen). Jag tycker att det här är en mycket positiv utveckling, sade Göran Marby, generaldirektör på Post- och telestyrelsen, vid marknadsdagen. En sak som Göran Marby särskilt pekade på vid sin presentation av siffrorna var det faktum att det är fiberutbyggnaden som ligger bakom en stor del av tillväxten i siffrorna. Vi ser att antalet coax-anslutningar minskar samtidigt som fiberanslutningarna ökar. Vi ser också att 23 procent av de som har möjlighet att köpa en bredbandsanslutning på minst 100 Mbit/s faktiskt gör det, sade Göran Marby. PTS siffror visar även att 48 procent av de svenska hushållen och företagen hade LTE-täckning i oktober Antalet hushåll och företag som är utan bredband med minst 1 Mbit/s har minskat till 800, jämfört med stycken för ett år sedan. För två år sedan var svenska hushåll och företag utan bredband med minst 1 Mbit/s. Nyligen har vi gett Net4Mobility 266 adresser som de ska täcka med sitt LTE-nät i 800 MHz-bandet. Dessutom har vi remitterat ytterligare 600 adresser till operatörerna för att se om de kan täckas med dagens nätutbyggnad. Det här innebär att vi nu bygger bort den sista digitala glesbygden i Sverige, sade Göran Marby vid marknadsdagen. foto: wiikipedia fp

16 fp forts OpenNet till salu Telia och Telenor spekulanter åkommunikationsoperatören OpenNet är till salu. Det uppger flera oberoende källor för Telekomnyheterna och enligt branschskvallret är det Telenor och Telia som är de hetaste spekulanterna. OpenNet har under en längre tid haft det tungt ekonomiskt och ryktet om att de skulle vara till salu har funnits från och till länge. Men nu är ändå försäljningsprocessen i full gång och den väntas vara klar inom en inte alltför lång tid. Bolaget omsatte 36,5 miljoner kr under andra halvåret 2010 och redovisade samtidigt ett rörelseresultat på 8,6 miljoner kr och ett resultat efter skatt på 9,4 miljoner kr. Telenor meddelade innan jul att man startade en egen kommunikationsoperatörsverksamhet, Open Universe, som ännu så länge saknar ett system för sin verksamhet. Därför skulle ett köp av OpenNet vara värdefullt för dem. För Telias del är det sannolikt kundstocken och möjligheten att minska konkurrensen som hägrar i kampen om OpenNet. Uno Telefoni tog över Streamtels konkursbo åoperatören Uno Telefoni har förvärvat Streamtels konkursbo. Det rapporterar Telekom Idagtidigare i mars. Förvärvet gjordes klart den 6 februari och innebär att Uno Telefoni nu kan erbjuda allt från mobilabonnemang till fast telefoni i hela Europa. Streamtel omsatte 3,3 miljoner kr och redovisade en förlust på 2,3 miljoner kr under Personnyheterna Anders Larsson blir tillförordnad vd för Fiber Optic Valley Anders Larsson, som driver företaget Calaha och är operativt ansvarig för Sundsvall 42, har utsetts till tillförordnad vd för Fiber Optic Valley. Han efterträder den tidigare vd:n Magnus Burvall. Den främsta uppgiften för Anders Larsson kommer att bli att ta fram en ny strategi för organisationen. Jag vill inte föregripa resultaten från den pågående strategiprocessen och det finns fantastiskt mycket bra att bygga vidare på från tidigare år. Fiber Optic Valley är ett för hela landet, unikt initiativ med en tydlig nisch. Det jag ändå ser som ett viktigt område för den fortsatta utvecklingen är en tydlig prioritering av medlemmarnas deltagande, behov och nytta. Strategin kommer att förankras vid ett flertal rundabordssamtal i Hudiksvall, Sundsvall och Gävle där näringslivsrepresentanter och politiker kommer att finnas med. Först ut blir Hudiksvall den 3 april, säger Anders Larsson i en presskommentar. Andreas Boo ersätter Karl-Johan Nybell som vd för Net4Mobility Andreas Boo blir ny vd för Tele2 och Telenors gemensamma 4G-nätbolag Net4Mobility den 1 maj i år. Han ersätter då Karl-Johan Nybell som har varit vd för bolaget sedan starten för tre år sedan. Andreas Boo kommer närmast från jobbet som kommersiellt ansvarig för Telenors mobila bredbandstjänster, men började sin karriär på Telenor som trainee åt dåvarande vd:n Johan Lindgren. Vad Karl-Johan Nybell ska hitta på efter den 1 maj är ännu inte officiellt. Jag har lovat att inte berätta det ännu, säger han till Telekomnyheterna. Lotta och Karl nya marknadschefer inom Tele2 Tele2-koncernen har rekryterat två marknadschefer, till Tele2 Business respektive Comviq. I höstas försvann Frippe Stenberg och Monica Elgemark som marknadschefer men nu har ersättarna hittats. Karl Skoog, som tidigare har varit kommersiell produktchef mobilt för Tele2:s privatmarknad blir marknadschef för Tele2 Business. Lotta Onajin, i dag client service director på reklambyrån Nine, blir marknadschef för Comviq. Det rapporterar Resumé och Dagens Media. Telias Bengt Olsson ska höja informationsnivån för järnvägen Bengt Olsson har börjat sitt nya jobb som informationschef för trafikledningen i Sverige för väg- och tågtrafiken på Trafikverket. Han lämnar därmed jobbet som kommunikationschef för produkter och tjänster inom TeliaSonera mobilitetstjänster. Jag ska försöka samordna informationen som går ut till trafikföretagen, exempelvis SJ, så att kunderna får bra information och så att det blir bra information ut till alla järnvägsstationer, säger Bengt Olsson till Telekomnyheterna. Telia söker en ersättare som kan ta över Bengt Olssons arbetsuppgifter. 3:s förre lojalitetsdirektör ny vd för danska Telmore Den danska operatören Telmore, som är en del i TDC-koncernen byter vd. Efter bara ett år på posten slutar Erik Andersen och ersätts av Thomas Wandahl. Han rekryteras från posten som kundservicedirektör inom TDC-koncernen. Det skriver danska tidningen Børsen. S 16 21

17 fp forts Näringsdepartementet ska utreda Röstes miljardanspråk ådet blir Näringsdepartementet som får i uppdrag att handlägga Arnfinn Röste och Johan Jobérs miljardanspråk som riktades till Justitiedepartementet i mitten av februari månad. Arnfinn Röste och Johan Jobér, som var med och grundade Nordisk Mobiltelefon AB, gör anspråk på mer än 1 miljard kr för de skador som de anser att regeringen har åsamkat dem i frågan kring 450 MHz-frekvenserna. Telekomnyheterna har tidigare, felaktigt, skrivit att anspråket var riktat mot Näringsdepartementet. Arnfinn Röste. Trafikverket överväger släppa nyttjanderätten till fibernätet åtrafikverket överväger att överlåta hela nyttjanderätten av såväl fibernät som plattformar vid en eventuell avyttring av Trafikverket ICT. Det framgår av den Request For Information, RFI, som verket nu har offentliggjort för att undersöka intresset för en försäljning av verksamheten. Trafikverket har i dag följande tekniska plattformar i drift för leverans av tjänster till Trafikverket och till externa kunder: p Transport: (IP/MPLS) p Nät: X.25, IP/MPLS (Gemini) p Datalänk: X.25, ATM, IP/MPLS ( Gemini ), SDH, Synkronisering, SHDSL p Fysiska skiktet: Optokabel, Kopparkabel, Radiolänk, PDH, SDH, SHDSL, WDM En avskiljning av stomnätet och kommunikationsplattformarna förutsätter en renodling av ett antal system och tjänster och en migrering av tjänster till nya plattformar under en övergångsperiod. Det är viktigt för Trafikverket att denna migrering och renodling kan ske effektivt och utan att riskera störningar. Det pågår ett arbete för att definiera gränsdragningen mellan Trafikverket och en köpare. I princip studeras två alternativ: I. Trafikverket behåller ägandet och ansvaret för den infrastruktur (nät och plattformar) som behövs för dess kritiska behov. Köparen kommer att få tillgång till ledig kapacitet för att kunna leverera till externa kunder. II. Köparen får full nyttjanderätt till infrastrukturen (nät och plattformar) och säljer tillbaka de förbindelser och lösningar som Trafikverket behöver för sin produktion och sina kritiska behov, skriver Trafikverket i sin RFI. Tidigare har Trafikverket bara kommunicerat att man har för avsikt att behålla denna kritiska infrastruktur och hyra ut den lediga kapaciteten till en eventuell köpare. Request For Information Request For Information ( RFI eller marknadsanalys ) avseende en eventuell försäljning av Trafikverket ICT:s verksamhet samt eventuell upphandling av IT-tjänster som idag levereras av Trafikverket ICT samt internt inom Trafikverket Trafikverket Trafikverkets mål med en försäljning och utkontraktering är att finna en köpare och framtida leverantör som även långsiktigt kan säkerställa en hög kvalitet och säkerhet i leveransen av IT- och kommunikationstjänster till Trafikverket samt bidra till en vidareutveckling av dessa tjänster. Målet är även att erhålla en sammanhållen beställning vid övergång till konkurrensutsättning samt större möjligheter för Trafikverket att ta del av rationaliserings- och utvecklingsmöjligheter. Vidare avser Trafikverket att finna en köpare och framtida leverantör som genom nyttjanderättsavtal avseende det fiberbaserade stomnätet och tillhörande utrustning, kan erbjuda och leverera kapacitet till externa kunder i ett öppet nät och därmed fortsatt stödja regeringens Bredbandsstrategi, skriver Trafikverket. Vill du läsa Trafikverkets RFI så skicka ett mejl till Telekomnyheterna, så skickar vi den som en pdf. S 17 21

18 fp forts Ventelo Norge avskiljer fibernätet till nytt bolag åteliasonera har nu mer än G-kunder i Norden och Baltikum. Det avslöjade bolagets affärsområdeschef Håkan Dahlström i en intervju med Bloomberg. Det innebär att operatören har tiodubblat antalet 4G-kunder jämfört med mitten av februari förra året, då man hade G-kunder. Enligt TeliaSoneras hemsida har man lanserat 4G-tjänster i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Estland. Totalt har man närmare 16,5 miljoner mobilkunder i dessa sju länder, åi februari köpte Wallenbergsfärens EQT norska Ventelo och nu görs en stor omorganisation. Det sker genom att bilda bolaget Broadnet som enligt ett pressmeddelande ska blir Norges ledande leverantör av fiberbaserad datakommunikation till företag och operatörer. EQT kontrollerar även ett av Norges största fibernät, med namnet InFiber, som kommer att samarbeta tätt med Broadnet. Mobiltelefoni, där Ventelo saknar eget mobil nät, och fasttelefoni kommer även i fortsättningen att erbjudas under varumärket Ventelo. Genom separationen och renodlingen av telefoni och datacom kommer Ventelo och Broadnet att bli slagkraftiga bolag mot sina kundgrupper. Vi ökar lönsamheten och säkrar framtida arbetsplatser. Omställningsprocessen medför dessvärre en omfattande nedbemanning som är helt nödvändig för att forma organisationen efter den nya strategin, säger Anders Igel, vd för Broadnet och Ventelo, i en presskommentar. Bara 6 promille av TeliaSoneras mobilkunder har 4G vilket ger vid handen att bara cirka 6 promille, det vill säga sex tusendelar, av TeliaSoneras alla mobilkunder i denna region har 4G-abonnemang. Telia avslöjar inte hur många av dessa kunder som finns i Sverige, men det är nu närmare 27 månader sedan operatören lanserade 4G i här. Enligt Bloombergs artikel om 4G har Tele2 cirka G-kunder i Sverige medan Telenor bara säger att man räknar sina 4G-kunder i femsiffriga tal. 3 planerar att lansera 4G kommersiellt i Sverige någon gång under det första halvåret i år. Personnyheterna Marie Baumgarts tar över som CR-chef på Tele2 Marie Baumgarts har börjat som ny head of corporate responsibility inom Tele2-koncernen. Hon kommer närmast från Ernst & Young där hon har arbetat med liknande frågor men på konsultbasis. Jag har varit konsult i tolv år så det här ska blir jättespännande. De frågor som jag tror kommer att växa i genomslag framöver är integritet samt basfrågorna i Global Compact. Det kommer att bli ännu viktigare med samverkan mellan olika tvärsnitt och funktioner såsom legal, communication, hållbarhet och HR med flera, säger hon till Telekomnyheterna. Stefan Trampus väljer att lämna TeliaSonera Stefan Trampus, som petades från jobbet som chef för Telia- Soneras svenska bredbandsverksamhet, har nu valt att lämna Telia. Detta trots att man inom bolaget uppgav att man gärna ville ha honom kvar. Jag ser det som att jag får en jättemöjlighet att vårda mitt privatliv en stund, men så småningom vill jag tillbaks till ett operativt jobb någonstans, säger Stefan Trampus till Telekomnyheterna. Tror du att du kommer att stanna i telekombranschen? Jag har varit i branschen i 20 år och jobbat med både fast- och mobil telefoni, både privat- och företagskunder samt både nationellt och internationellt, så det är klart att telekombranschen ligger mig varmt om hjärtat. Men ärligt talat har jag inte bestämt mig för vad jag vill göra framöver, mer än att arbeta operativt, säger Stefan Trampus. Ny regionchef och affärsutvecklingschef hos Dialect I mars respektive april börjar Camilla Kargus och Ann-Charlott Ehrnborg inom Dialectkedjan. Ann-Charlott Ehrnborg rekryteras till tjänsten som regionchef över Stockholm och blir ansvarig för att driva och utveckla arbetet i regionen. Camilla Kargus kommer att leda ett affärsutvecklingsprojekt inom kedjan. Det uppger Dialect i ett pressmeddelande. Ann-Charlott Ehrnborg har tidigare varit vd för det av AllTele uppköpta bolaget Spinbox, där hon senast haft positionen som försäljningschef. Camilla Kargus kommer från positionen som kundtjänstansvarig på AllTele och har tidigare haft roller inom Ventelo. Erik Hallberg nominerad till HiQ-styrelsen Erik Hallberg, som i dag är chef för TeliaSonera International Carrier, valdes in som ny styrelseledamot för HiQ under bolagets årsstämma den 28 mars. Även grundaren av Orc Software, Ulrika Hagdahl, valdes till ny ledamot. Huawei tar in norrmannen Fredriksen i europaledningen Huawei har rekryterat norrmannen Kenneth Fredriksen för att ingå i Huaweis ledningsgrupp för Norden, central- och östeuropa. Han kommer att ingå i en ledningsgrupp om fem personer, där han är den ende icke-kinesen. Totalt styr ledningsgruppen över Huaweis aktiviteter i 23 olika länder. Kenneth Fredriksen kommer närmast från ZTE, där han varit globalt ansvarig för Telenorkontot och chef för ZTE i Norge. Innan det har han även arbetat för Nortel och Siemens i Norge. S 18 21

19 fp forts Sju av 22 län har hög ambition inom bredbandsområdet Datum: DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 1 49 Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post: bredbandsforum@pts.se Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar bredbandsfrågan i de kommande strukturfondsprogrammen ( ). Totalt förekommer skrivningar om bredband för i 20 av de 22 genomgånga dokumenten från regionerna och länen. Ambitionsnivån skiljer sig dock kraftigt åt. Endast sju län och regioner bedöms ha en hög ambition på området, med Norrbotten och Västmanland i topp. Inledning Regionerna är tillsammans med länen och kommunerna viktiga aktörer för att skapa tillväxtmöjligheter i Sverige. På regional nivå sätts ramverket för många satsningar. Här avgörs med andra ord vilka prioriteringar som ska vara vägledande i det långsiktiga arbetet för ökad konkurrenskraft. I hela landet pågår just nu ett omfattande arbete för den kommande utvecklings- och tillväxtpolitiken år Sveriges regioner och län har därtill på regeringens inbjudan inkommit med dokument som visar prioriteringar i detta arbete. Prioriteringarna formar basen för flertalet av de kommande satsningar på bättre konkurrenskraft som kan förväntas inkludera näringsliv, lokala utvecklingsgrupper, kommuner, regioner, län och statliga myndigheter runt om i Sverige. Ur Bredbandsforums perspektiv blir det således av intresse att närma undersöka vilka prioriteringsområden som finns uttryckt i dessa dokument, det vill säga om länen och regionerna explicit inkluderat framtida satsningar på bredbandsinfrastruktur. Metod För att kunna bedöma möjligheten att i framtiden satsa på bredband har prioriteringsdokument från 21 län och regioner samlats in. Därtill har även ett motsvarande dokument som tagits fram i ett samarbete mellan Göteborg och Malmö inkluderats i sammanställningen. Dokumenten som i genomsnitt består av ca 20 sidor innehåller beskrivningar av tänkta arbetssätt och prioriteringsområden som anses särskilt angelägna att fokusera på. Ur vart och ett av dessa dokument har delar som berör bredband extraherats, vilket resulterat i 175 referensavsnitt. Dessa har kvantitativt klassificerats och sedan kvalitativt analyserats. åbara sju av 22 län i Sverige bedöms ha en hög ambition inom bredbandsområdet i de kommande strukturfondsprogrammen över åren Det konstaterar Bredbandsforum som har gjort en genomgång av de prioritetsdokument som har funnits tillgängliga. Av de 22 länen och regionerna anses 16 stycken prioritera bredandsfrågan och bäst gör man det i Norrbotten och Västmanland, enligt Bredbandsforum. En sammanställning av resultatet visar att 20 av 22 studerade dokument innehåller referenser till bredband eller till de för bredband närliggande termerna som valts ut för analys. Flest förekomster återfinns i dokumenten från Norrbotten och Västmanland som vardera har över 20 av de utvalda bredbandsreferenserna i sina dokument. Endast i dokumenten från Skåne samt Malmö/Göteborg saknas helt referenser till bredband. Detta är förstås anmärkningsvärt, inte minst eftersom exempelvis region Skåne under hösten arbetat med en bredbandsstrategi, skriver Bredbandsforum i sin rapport. Hela rapporten från Bredbandsforum finns att ladda hem här. I det diskussionsunderlag som Bredbandsforum presenterade kom man fram till att Norrbotten och Västmanland är de två län där bredbandsfrågan prioriteras hårdast. Personnyheterna Johan Åsberg svingar T3:s ordförandeklubba i nytt matchställ Den före detta vd:n och en av två storägare i den Umeåbaserade operatören T3, Johan Åsberg, slutar arbeta operativt i bolaget. I stället har han startat upp bolaget UDOMi- NATE som tillverkar och säljer sportutrustning, framför allt matchställ. Det är en marknad som har grym potential, men en bransch som har mycket att lära från teleoperatörers sälj- och marknadstänk. Många av aktörerna fokuserar på att nå elitlagen och glömmer den stora massan, det vill säga ungdoms- och breddidrotten. Ungefär 1 miljon idrottsutövare i Sverige behöver nya matchställ med en regelbundenhet om 2 3 år, och där kommer vi att ta marknadsandelar, säger han till Telekomnyheterna och fortsätter: Vi är bland annat först ut i Sverige med ett vändbart, sublimerat matchställ för fotboll och innebandy, där hemmastället är på ena sidan av tröjan och bortastället på andra sidan, vilket underlättar för föreningarna. Tack vare sublimeringstekniken så tillåts unika designer utan tillkommande kostnader för sponsortryck, vilket ger en lägre totalkostnad. Sublimerade tröjor har tidigare bara varit förunnat eliten. Han meddelar samtidigt att han inte lämnar T3 helt. På den stundande bolagsstämman kommer Johan Åsberg att väljas till ny styrelseordförande efter Mikael Holmlund. Bolaget växer snabbt och vi har höga ambitioner för framtiden, vilket kommer att kräva en aktiv styrelse som jag kommer att leda. Anders Igel gör comeback som vd för Ventelo Norge TeliaSoneras tidigare vd och koncernchef Anders Igel har börjat som vd för Ventelo i Norge. Detta sedan det svenska riskkapitalbolaget EQT formellt tog över ägandet i bolaget. Vid vårt styrelsemöte beslutade vi att tillsätta Anders Igel som en temporär lösning på kort eller lång sikt, säger Gunnar Asp, styrelseordförande i Ventelo Norge, till Telekomnyheterna. Trots att Anders Igel och Gunnar Asp arbetade i tuff konkurrens med varandra, så som vd:ar för TeliaSonera respektive Com Hem i mitten av 2000-talet, är det ändå en mycket glad Gunnar Asp som Telekomnyheterna talar med. Anders Igel kan den här industrin och han har en stabil telekombakgrund. Vi anser att han är rätt person att penetrera Ventelo, dess affärer och inte minst dra upp strategin för framtiden, säger Gunnar Asp. Vad är EQT:s planer för Ventelos framtid, förutom att göra bolaget mer lönsamt? Vi har en idé om bolagets framtid, men den vill jag vänta med att berätta mer om. Ventelos tidigare vd, Stig Herbern, kommer att gå in i bolagets styrelse i samband med att han nu lämnar uppdraget som vd. Johanna Berlinde blir ny chef för TeliaSoneras media-tjänster Johanna Berlinde som de senaste åren har varit produktmarknadschef för Tele2 Business, kommer vid månadsskiftet att börja som Nordic Head of Media hos konkurrenten TeliaSonera. Därmed kommer hon tillbaks till det bolag där hon var Trainee i mitten av 90-talet. Sedan dess har hon hunnit med tre år på Com Hem och totalt elva år på Tele2. På Telia Sonera ska jag ta deras framgångsrika satsning på bland annat TV vidare i Norden och ansvara för dels att säkra bra innehåll och dels säkra bra produkter, säger Johanna Berlinde. S 19 21

20 forts Storoperatörer misstänks för kartellbildning åefter kammarrättens domar förra sommaren i det så kallade fotnotsmålet har operatörer krävt varandra på samtrafikavgifter retroaktivt. Domarna gällde TeliaSoneras fasta nät och Tele2:s mobila nät, och fick till följd att flera PTS-beslut revs upp. Nu har Konkurrensverket, KKV, inlett en granskning av TeliaSonera och Tele2 Sverige för att ta reda på hur de har agerat efter domarna och vad det får för konsekvenser för de andra aktörerna i telekombranschen. Vi tittar förutsättningslöst på frågan så vi kan ännu inte fastställa om någon överträdelse av konkurrenslagen har begåtts. En eventuell överträdelse kan handla om såväl ett konkurrensbegränsande samarbete, det vill säga en olaglig kartell, som ett missbruk av dominerande ställning, säger Kristian Viidas, biträdande avdelningschef på Konkurrensverket, till Telekomnyheterna. Om det visar sig att fel har begåtts, vad kan straffet bli från er sida? Bryter man mot konkurrenslagen kan det i extremfall innebära böter på upp till 10 procent av bolagets omsättning, men det finns också andra verktyg att använda inom konkurrensrätten om det skulle behövas, säger han. I den skrivelse som KKV har skickat till de två storoperatörerna skriver man bland annat följande: Konkurrensverket har erfarit att framförda efterhandskrav kan komma att leda till uppgörelser mellan parterna om villkoren för hur de framförda kraven ska regleras. Mot bakgrund av den information i saken som Konkurrensverket har fått del av har Konkurrensverket beslutat att inom ramen för ett initiativärende starta en utredning. Nu kräver KKV in kopior på samtliga efterhandskrav som operatörerna har skickat ut. Vill du ta del av Konkurrensverkets skrivelser? Mejla Telekomnyheterna så skickar vi dem som en pdf. Bahnhof flyttar till Azorerna efter momsändringen åefter att det blev klart att Madeieras moms höjs den 1 april har Bahnhof sett sig om efter andra alternativ. Ändringen sker från 16 till 22 procent. Bahnhof har nu gjort klart med ny hemvist, men det blir ingen lång flytt till ett annat land. I stället har man bytt adress inom Portugal och återfinns nu på Azorerna. Det innebär att bolagets momssats är oförändrad 2012 på 16 procent. Det är inga stora kostnader förenat med flytten, säger Bahnhofs vd Klas Westholm till Telekomnyheterna. Finns det inte risk att Azorerna går samma väg som övriga Portugal och ändrar till 22 procent? Jo, det är klart att det på sikt finns risk att det ändras men för tillfället håller vi oss till Portugal, säger han. foto: Wikipedia Johan Parmler Svenskar har mest klagomål på telekom åen ny undersökning från svenskt kvalitetsindex, SKI, har undersökt kundernas klagomål. Det är slående att telekombranschen har flest klagande kunder. Bland de tio segment som har högst andel klagande kunder tillhör fem telekombranschen, bland annat de två med sämst resultat, mobilt bredband och bredband. Så här ser topplistan ut för andel klagande kunder. 1. Mobilt bredband...21% 2. Bredband...17% 3. Dagligvaror...15% 4. Digital-TV...15% 5. Persontransport...14% 6. Mobiloperatörer...14% 7. Fast telefoni...14% 8. Byggvaruhus...11% 9. Taxi... 10% 10. Kommunal service... 10% Sammanställningen kan hämtas här, där det finns äldreboende). jämförelser med andra länder för vissa av telekomsegmenten. S Press - Svenskt K va F lest klagande kunder går att fi persontransport. Av dessa bransc om sina klagande kunder. Ett fåtal branscher lyckas ta han som egentligen får godkänt är resterande branscher har mycket Den bransch eller område försäkringsbranschen. Den br skaderegleringen vilket kan förkla Skillnaden i nöjdhet mellan en närmare 20 enheter men för ex enheter vilket är mycket stort. Inom vissa delar av kommun klagomålskontakt jämfört med En bra klagomålshantering kan hantering och bra hantering är klagande kunder generellt talar klagande kund. Det betyder att fp