Koncernkontoret Regionkansliet

Transkript

1 Koncernkontoret Regionkansliet FÖRTECKNING Lena Nordqvist Datum Dnr (6) Sammanställning av informationshandlingar till regionstyrelsen Förvaltningsrätten i Malmö 1.1 Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av sjukhussängar och sängbord. Förvaltningsrätten avslår ansökan. Dnr Dom Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Ny administrativ struktur för hälso- och sjukvården SkåVård. Förvaltningsrätten upphäver regiondirektörens beslut. Dnr Dom Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Tillsättning av förvaltningschefer. Förvaltningsrätten upphäver regiondirektörens beslut. Dnr Dom Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Vårdproduktionsutskottets beslut , 10 Förvaltningsuppdrag och budget Förvaltningsrätten upphäver det överklagande beslutet. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av substitutionsläkemedel Förvaltningsrätten avslår Abcur AB:s yrkande om ingripande enligt LOU. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Upphandling av den svenska delen av Öresundstågstrafiken. Förvaltningsrätten avslår Abellio Öresunds AB:s yrkande om ingripande enligt LUF. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om upphandling nom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum Dnr (6) Skånetrafikens upphandling Digitalt kundmöte. Förvaltningsrätten avslår Titeo Sweden AB:s ansökan om ingripande enligt LUF. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling Ramavtal entreprenör. Förvaltningsrätten avslår Gustaf Dahlqvist AB:s yrkande om ingripande enligt LOU. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling Ramavtal entreprenör. Förvaltningsrätten avslår AB Byggcompagniet i Malmös yrkande om ingripande enligt LOU. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling avseende produktions- och konsulttjänster inom information och kommunikation. Förvaltningsrätten avslår Aspekta AB:s ansökan om ingripande enligt LOU. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Enteral Nutrition. Förvaltningsrätten avslår Fresenius Kabi AB:s yrkande om ingripande enligt LOU. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Närsjukvård. Förvaltningsrätten avslår ansökan om ingripande enligt LOU. Förvaltningsrättens intermistiska beslut upphör därmed att gälla. Dnr Kammarrätten i Göteborg 2.1 Protokoll Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Tillsättning av förvaltningschefer. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Dnr Protokoll Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Ny administrativ struktur för hälso- och sjukvården SkåVård. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Skånetrafikens upphandling; trafikuppdrag Malmö Södervärn. Kammarrätten, som senare kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd, beslutar att Region Skåne inte får ingå avtal i upphandlingen avseende busstrafik, innan något annat har bestämts. Kammarrätten avslår yrkandet om vilandeförklaring. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Reagens och instrument för STI analys och 3agens. Kammarrätten, som senare kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd, beslutar att Region Skåne inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Dnr Region Skåne Koncernkontoret

3 Datum Dnr (6) 2.5 Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av dental allmän förbrukning. Kammarrätten, som senare kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd, beslutar att Region Skåne och Malmö Högskola inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Dnr Protokoll Mål nr m flera. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av sjukhussängar och sängbord. Kammarrätten, som senare kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd, beslutar att Region Skåne och Region Halland, Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Dnr Protokoll Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Tillsättning av förvaltningschefer. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Dnr Dom Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av närsjukvård. Kammarrätten avslår överklagandet i den del det gäller yrkandet om rättelse på så sätt att Praktikertjänst AB:s anbud förkastas. Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom i övrigt och visar målet åter till förvaltningsrätten för prövning av om Capio Sjukvård AB, genom den till anbudet bifogade moderbolagsgarantin från Ambea Ab, har visat att bolaget förfogar över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras. Kammarrättens interimistiska beslut upphör därmed att gälla. Dnr Protokoll Mål nr , Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Delbeslut avseende läkarvårdsersättning. Kammarrätten, meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrätten avgörande står därför fast. Dnr Protokoll Mål nr m flera Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av sjukhussängar och sängbord. Kammarrätten, meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av försäkringsmedicinska utredningar. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Dnr Dom Mål nr Rätt att ta del av allmän handling. Kammarrätten avslår överklagandet. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Dental allmän förbrukning. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Kammarrättens interimistiska beslut gäller fortfarande. Dnr Beslut Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Dental allmän förbrukning. Region Skåne Koncernkontoret

4 Datum Dnr (6) Kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Kammarrättens interimistiska beslut gäller fortfarande. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Dental allmän förbrukning. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Kammarrättens interimistiska beslut gäller fortfarande. Dnr Beslut Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Dental allmän förbrukning. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Kammarrättens interimistiska beslut upphör därmed att gälla. Dnr Beslut Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Dental allmän förbrukning. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Kammarrättens interimistiska beslut uppgör därmed att gälla. Dnr Beslut Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Upphandling av Reagens och instrument för STIanalys av 3agens. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Kammarrättens interimistiska beslut uppgör därmed att gälla. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling. Skånetrafikens upphandling Trafikuppdrag Malmö Södervärn. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Dnr Protokoll Mål nr Överprövning enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Upphandling av den svenska delen av Öresundstågstrafiken. Kammarrätten, som senare kommer att ta ställning till frågan om prövningstillstånd, beslutar att de upphandlande enheterna inte får ingå avtal i aktuell upphandling, innan något annat har bestämts. Kammarrättens meddelar bolaget anstånd endast till och med att ange grunder och omständigheter till stöd för sitt överklagande. Dnr Beslut Mål nr Överprövning enligt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Upphandling av den svenska delen av Öresundstågstrafiken. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast. Kammarrättens interimistiska beslut uppgör därmed att gälla. Dnr Högsta Förvaltningsdomstolen 3.1 Beslut Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Ny administrativ struktur för hälso- och sjukvården SkåVård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast. Dnr Region Skåne Koncernkontoret

5 Datum Dnr (6) 3.2 Beslut Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regionfullmäktigesbeslut , 27 Årsredovisning och beslut om ansvarsfrihet. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast. Dnr Beslut Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Tillsättning av förvaltningschefer. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast. Dnr Beslut Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Ny administrativ struktur för hälso- och sjukvården SkåVård. Högsta förvaltningsdomstolen avskriver målet från vidare handläggning. Dnr Beslut Mål nr Laglighetsprövning enligt kommunallagen. Regiondirektörens beslut Tillsättning av förvaltningschefer. Högsta förvaltningsdomstolen avskriver målet från vidare handläggning. Dnr Förvaltningsrätten i Stockholm 4.1 Dom Mål nr Utdömande av vite. Förvaltningsrätten bifaller Arbetsmiljöverkets ansökan och förpliktar Skåne läns landsting att till staten utge vite om kronor. Dnr Dom Mål nr Utdömande av vite. Förvaltningsrätten bifaller Arbetsmiljöverkets ansökan och förpliktar Skåne läns landsting att till staten utge vite om kronor. Dnr Hässleholms Tingsrätt 5.1 Dom Mål nr T Stämning. Skadestånd med anledning av kontraktsbrott. Käromålet lämnas utan bifall och käranden ska betala Region Skånes, Skånetrafiken, rättegångskostnader. Dnr Riksdagens ombudsmän, JO 6.1 Beslut (dnr ) Kritik mot Region Skåne för dröjsmål med att besvara brev. Dnr Socialstyrelsen 7.1 Beslut (dnr 26013/2013) Förlängt tillstånd att bedriva rikssjukvård, hjärttransplantation, vid Skånes universitetssjukhus Lund Dnr Beslut (dnr /2013) Tillsyn av vårdgivarens arbete med riskanalys mm vid Skånes Universitetssjukhus. Ärendet avslutas. Dnr Region Skåne Koncernkontoret

6 Datum Dnr (6) 8. Koncernkontoret/Regiondirektören Förteckning över förvaltningschefer med angivande av närmast överordnad chef../. 9. Koncernkontoret Utvärdering av Region Skånes avfallsminimeringsplan./. Region Skåne Koncernkontoret

7 Regiondirektören Jonas Rastad Datum (1) Regionstyrelsen Förteckning över förvaltningschefer med angivande av närmast överordnad chef (enligt fastställd chefsinstruktion 3.1.1) Förvaltningschef Kanslidirektören (Koncernkontoret) Chefen för Skånes universitetssjukvård Chefen för Skånevård Sund Chefen för Skånevård Kryh Chefen för Medicinsk Service Chefen för Skånetrafiken Chefen för Folktandvården Skåne Chefen för Regionservice Chefen för Kultur i Skåne Närmast överordnad chef Regiondirektören Regiondirektören Direktören för Service Utvecklingsdirektören Jonas Rastad Regiondirektör Postadress: Region Skåne, S KRISTIANSTAD Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg, Kristianstad Telefon (växel): Internet:

8 UTVÄRDERING AV REGION SKÅNES AVFALLSMINIMERINGSPLAN

9 Uppdrag: Titel på rapport: Utvärdering av Region Skånes avfallsminimeringsplan Status: Granskad Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Region Skåne Kristina de Geer Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Åsa Lindskog Åsa Järvholm och Åsa Lindskog Maria Larsson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Åsa Järvholm och Åsa Lindskog Datum: Handlingen granskad av: Maria Larsson Datum: Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\KSD\246402\Slutrapporter\RAPPORT utvärdering avfallsminimeringsplan docx

10 Sammanfattning I Region Skånes miljöprogram för finns målet Hållbar resursanvändning. Hållbar resursanvändning innebär en god hushållning med vår gemensamma miljö, naturresurser och energi samt en verksamhet som bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Region Skåne gynnar hållbara produktions- och konsumtionssystem. Avfall tas tillvara och förebyggande arbete för att minska avfallsmängderna prioriteras. Ett av delmålen lyder; Den totala mängden hushållsavfall, jämfört med 2008, har minskat med 5 procent till år 2012 och med 10 procent till år 2016 och därefter fortsatt att minska. Redan 2004 togs dock en avfallsminimeringsplan fram med syfte att minska de totala avfallsmängderna och öka återanvändningen och återvinningen inom Region Skåne. Planen innehåller både övergripande och specifika mål samt förslag på åtgärder. Delmål gällde för åren 2004, 2008 och 2012 i jämförelse med basåret Prioriterade fraktioner i planen var hushållsavfall och smittförande avfall. Denna rapport syftar till att utvärdera avfallsminimeringsplanen för och göra en översiktlig analys av måluppfyllelsen. Utvärderingen utgör även ett viktigt underlag vid framtagandet av en ny avfallsminimeringsplan. Uppföljningsstatistiken som presenteras omfattar endast sjukhusen i Region Skåne, övriga förvaltningar ingår inte. Som ett komplement till den statistiska utvärderingen har två förvaltningschefer respektive fem miljösamordnare intervjuats om arbetet med avfallsminimeringsplanen under perioden Personerna tillfrågades också om den kommande nya planen. Utöver dessa intervjuer har tidigare intervjuer genomförts inom utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall. Personal som arbetar med miljöfrågor på några av Region Skånes sjukhus tillfrågades då bland annat om avfallsminimeringsplanen. Uppföljning av målen för totala avfallsmängder Avfallsminimeringsplanen innehåller mätbara mål för att minska de totala avfallsmängderna. Sedan basåret 2002 har de totala avfallsmängderna ökat och ligger 2012 på ton, i jämförelse med 6328 ton Ser man till nyckeltalet innebär detta en ökning med drygt 8 %. Målet till 2012 var en minskning på 10 %. Målen att öka källsorterat material som går till återvinning uppnås gick ton till återvinning, jämfört med 923 ton En del av den ökade återvinningen beror på att de totala avfallsmängderna ökat. Tittar man på andelen avfall, av de totala mängderna, som går till återvinning har den ökat från 15 till 24 % mellan 2002 och Uttryckt i har andelen till återvinning ökat med drygt 75 %, långt bättre än målet om en ökning på 20 %. De totala mängderna hushållsavfallet som utgör drygt 70 % av det totala avfallet - ligger på i princip samma nivå 2012 som 2002, räknat i. Flera enskilda sjukhus har dock minskat sitt hushållsavfall. Kristianstad och Hässleholm är exempel på detta. Smittförande avfall har ökat med 17 % 2012 jämfört med 2002 som räknat i. Vid några av sjukhusen har dock det smittförande avfallet minskat, Trelleborg och Landskrona och Helsingborg. Under arbetet med uppföljningen har det framgått att kvalitén på statistiken varierar mellan sjukhusen, mellan fraktioner och över åren. 3(26)

11 Intervjuer Samtliga sju intervjuade personer har kännedom om planen. Det varierar hur mycket man arbetat efter den och om man anser att den varit ett levande dokument i sin egen verksamhet eller inte. Planen upplevs inte fått det genomslag som varit önskvärt men flera anser dock att avfallsminimeringsplanen har lett till en ökad medvetenhet kring avfallsfrågorna Generellt kan sägas att det mesta av arbetet under denna period varit fokuserat på att utveckla sortering och hantering av avfallet vid samtliga sjukhus där intervjuerna genomförts. Personalen upplevs överlag vara positiv till att sortera avfall men det är viktigt att rätt förutsättningar finns det ska vara lätt. Arbetet för att minska avfallsmängderna har inte varit lika aktivt som arbetet med källsortering. Det finns fortfarande en okunskap om vad som egentligen menas med att minimera avfall. Något som uppges påverka möjligheten att minska avfallsmängderna är trenden med ökad användning av engångsmaterial. Det finns en osäkerhet kring varför utvecklingen sker respektive för- och nackdelar med engångs/flergångsmaterial. I intervjuerna som genomförts under april 2013 framfördes många synpunkter, förslag och önskemål om den nya planen. Sammanfattningsvis är önskemålet att den ska vara kort, konkret och koncis. 4(26)

12 Innehållsförteckning Sammanfattning Syfte Metod Bakgrund Avgränsningar och begränsningar Utvärdering och analys av avfallsminimeringsplanen Bedömning av avfallsstatistiken inom Region Skånes vårdverksamheter Begreppet vårdtillfälle respektive vårdkontakt Miljörapportering Totala avfallsmängder De totala avfallsmängderna ska minska Återanvändning och återvinning ska öka Prioriterade fraktioner Minskade mängder hushållsavfall Bättre sortering av hushållsavfall Minskade mängder farligt avfall Minskade mängder röntgenavfall Mål för återvinningsfraktioner Mål för återvinning av byggavfall Mängd avfall till deponi ska minska Strategi för fördelning av det totala avfallet Fördelning samtliga fraktioner Intervjuer av förvaltningschefer och miljösamordnare Arbetet med avfallsminimeringsplanen under perioden Kommentarer till måluppfyllelse Attityder till och kunskap om avfallsminimering Regionservice och avfallshanteringen Smittförande avfall Genomförda åtgärder Kommentarer till den nya planen (26)

13 1 Syfte Avsikten med denna rapport är att presentera en utvärdering av Region Skånes avfallsminimeringsplan för åren och att göra en översiktlig analys av måluppfyllelsen. Utvärderingen utgör även ett viktigt underlag vid framtagandet av en ny avfallsminimeringsplan. 2 Metod Utvärderingen av avfallsminimeringsplanen baseras i huvudsak på inrapporterat statistiskt underlag. Sedan 2002 har insamlingen av avfallsdata förändrats en hel del. Man har stegvis gått från en manuell insamling av blanketter från miljösamordnare mot ett webbaserat verktyg som från och med 2012 bygger på att Regionservice samlar in uppgifterna från miljösamordnarna. För att fånga upp attityder, synpunkter och erfarenheter, samt för att diskutera den nya planen, har den statistiska utvärderingen kompletterats med intervjuer av några av sjukhusens miljösamordnare samt ett par förvaltningschefer. En del underlag till utvärderingen har också hämtats från utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall. 3 Bakgrund Såväl i Region Skånes tidigare miljöprogram som i det nuvarande är ett av de övergripande miljömålen att de totala avfallsmängderna från verksamheter ska minska och att återanvändning och återvinning ska öka. I Region Skånes nu gällande miljöprogram ( ) finns målet Hållbar resursanvändning. Hållbar resursanvändning innebär en god hushållning med vår gemensamma miljö, naturresurser och energi samt en verksamhet som bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Region Skåne gynnar hållbara produktions- och konsumtionssystem. Avfall tas tillvara och förebyggande arbete för att minska avfallsmängderna prioriteras. Ett av delmålen lyder; Den totala mängden hushållsavfall, jämfört med 2008, har minskat med 5 procent till år 2012 och med 10 procent till år 2016 och därefter fortsatt att minska. Regions Skåne är en föregångare när det gäller att arbeta med utmaningen att förebygga avfall. Långt före den numera gällande lagstiftningen togs den första avfallsminimeringsplanen fram. Planen togs fram redan 2004 med syfte att fungera som ett övergripande styrdokument för verksamheterna. I planen finns både övergripande och specifika mål, statistik, nyckeltal samt förslag till åtgärder. Delmålen gällde åren 2004, 2008 och 2012 i jämförelse med basåret Prioriterade fraktioner i planen var hushållsavfall och smittförande avfall. Avfallsminimeringsplanen togs fram i samverkan mellan centrala miljöledningsstrateger och representanter från Region Skånes sjukhusverksamhet. Planen godkändes av Regionsstyrelsen i augusti I avfallsminimeringsplanen fastslås att de olika verksamheterna har stora möjligheter att påverka avfallsvolymerna genom att: - efterfråga miljöanpassade produkter vid beställningar - effektivitet i utnyttjandet av produkter - val av källsorteringssystem - utbildning och information 6(26)

14 I planen påpekas att en gemensam definition av de olika fraktionerna är en grundförutsättning för att kunna nå målen. En annan förutsättning för att kunna nå målen var att prioritera arbetet. I avfallsminimeringsplanen prioriteras fraktionerna hushållsavfall och farligt avfall. Gällande hushållsavfall efterfrågas en ökad källsortering i fraktionerna komposterbart, brännbart samt deponi. För att såväl kunna minska det farliga avfallet som att sortera det rätt föreslås åtgärder i form av utbildning i planen. 3.1 Avgränsningar och begränsningar Utvärderingen omfattar endast sjukhusen i Region Skåne. Övriga förvaltningar som till exempel Folktandvården och Skånetrafiken inkluderas inte. Måluppföljningen omfattar endast totala värden för alla sjukhus tillsammans. När det gäller de prioriterade fraktionerna hushållsavfall och farligt avfall kommenteras dock i viss utsträckning enskilda sjukhus resultat. Det statistiska underlaget som utvärderingen bygger på är inte komplett. Detta förtydligas och bedöms nedan. 4 Utvärdering och analys av avfallsminimeringsplanen I avfallsminimeringsplanen finns mål för att minska, återanvända/återvinna respektive slutbehandla olika avfallsfraktioner. Flera av målen är mätbara. Målen är satta på två nivåer och utvärderas med avseende på genomförande av åtgärder och måluppfyllelse. I planen finns också en strategi för fördelningen av avfallet på olika slutdestinationer. Observera att uppföljningsstatistiken endast omfattar sjukhusen i Region Skåne, övriga förvaltningar ingår inte. 4.1 Bedömning av avfallsstatistiken inom Region Skånes vårdverksamheter Det statistiska underlaget som utvärderingen bygger på är i vissa fall bristfälligt på så sätt att alla sjukhus har inte rapporterat in all statistik för alla år. Dessutom varierar fraktionsindelningen ibland mellan sjukhusen och vissa värden baseras inte på mätningar utan på uppskattningar. Att vissa sjukhus inte rapporterat in vissa värden kan till exempel bero på att de inte fått in underlag från sina entreprenörer. En annan orsak till bristande statistik är att i vissa fall ingår även avfall från verksamheter som inte ingår i Region Skåne men som ligger inom sjukhusområdena. Det finns med andra ord vissa felkällor och den statistiska jämförelsen över åren blir delvis osäker. Samtidigt ska påpekas att flera sjukhus har en väl fungerande rapportering av avfallsstatistiken, specificerad på mängd och kostnad för många olika fraktioner Begreppet vårdtillfälle respektive vårdkontakt Vid intervjuerna har begreppet vårdtillfälle diskuterats. Det används i nyckeltalen vid uppföljning av målen. Vårdtillfälle omfattar endast slutenvård. I begreppet vårdkontakt inkluderas även dagpatienter och övrig konsultation som t.ex. telefonkontakter. Det finns en osäkerhet kring hur dessa begrepp används. Under perioden som planen avser har produktionen ökat och förhållandet mellan antalet vårdkontakter och vårdtillfällen har ändrats. 7(26)

15 4.1.2 Miljörapportering Miljörapporteringen var tidigare en integrerad del vid uppföljningen till årsredovisningen (i en bilaga) men redovisas nu separat. Flera intervjuade personer ansåg att den nya uppdelningen av rapporteringen förstärker uppfattningen att miljöfrågorna är en särfråga. De borde istället vara en del av den totala årsredovisningen. 4.2 Totala avfallsmängder Inledningsvis presenteras de totala avfallsmängderna för 2012 fördelade på respektive fraktion. papper 15% elektronik 2% smittförande 9% FA 1% deponi 0 % 2012 glas 1% metall 1% plast 1% organiskt 5% hushållsavfall (brännbart) 65% Figur 1: Fördelning av de totala avfallsmängderna per fraktion för 2012 för Region Skånes sjukhus De totala avfallsmängderna ska minska I avfallsminimeringsplanen anges att avfallet i Region Skåne ska minska genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, genom effektivare användning av resurser, en hållbar konsumtion av produkter och ett kretsloppsanpassat omhändertagande av avfall. Mål: att stegvis minska den totala avfallsmängden och nå en minskning på minst 10 % till 2012 jämfört med basåret Åtgärdsförslag enligt planen: Minska kassationer genom bättre planering. Minska kassationer genom bättre samordning och effektivare hantering. Om möjligt använd flergångs- istället för engångsmaterial. Påverka volymen emballage vid inköp. Påverka val av emballagematerial vid inköp. 8(26)

16 Resultatet, i form av totala avfallsmängder i under perioden , visas i figuren nedan. Avfallsmängder ,2 34,9 36,1 33, År Figur 2: Totala avfallsmängder [] för Region Skånes sjukhus Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 De totala avfallsmängderna ska minskas; 2004: stoppa ökningen 2008: - 5 % 2012: - 10 % ton 33, ton 35,2 +5 % ton 34,9 +5 % ton 1 36,1 +8 % Kommentarer: De totala avfallsvolymerna mätt i ton omfattar ton och mätt i har de ökat med cirka 8 % 2012 jämfört med Sedan 2004 har dock legat på en relativt konstant nivå, runt 35. Det finns trots den totala ökningen enstaka sjukhus som ser ut att ha minskat sina totala avfallsmängder, det statistiska underlaget är dock osäkert. Vid högspecialiserad hälso- och sjukvård som finns på de största sjukhusen minskar inte avfallet på samma sätt som vid flera av akut- och närsjukhusen. Uppföljningen av enskilda sjukhus visar att vid studier av avfallsvolymer bör sjukhusets verksamhet och storlek vägas in eftersom olika verksamheter ger upphov till olika mängder avfall. Sedan planen godkändes har nya förvaltningar bildats vilket innebär att uppföljning av avfallsmängderna inte är helt jämförbar med För sjukhuset i Malmö är uppgifterna delvis uppskattade mängder. 1 Statistik för farligt avfall och elektronik är från (26)

17 4.2.2 Återanvändning och återvinning ska öka I figuren nedan visas hur respektive avfallfraktion för återvinning förändrats över tiden under perioden Återvinningsfraktioner År Papper Elektronik Glas Plast Organiskt Figur 3: Återvinningsfraktioner [] Metallfraktionen ingår inte i figuren eftersom statistikunderlaget är bristfälligt. Datorer leasas, vilket påverkar fraktionen elektronik. I avfallsminimeringsplanen anges att det finns en potential till relativt stor ökning av källsorteringen. Mål: att stegvis öka källsorteringen av material till återanvändning/återvinning och nå en ökning med 20 % till Återanvändning och återvinning inkluderar: papp och papper, wellpapp, glas, elektronik, plast, lysrör, glödlampor, lågenergilampor, batterier samt organiskt avfall. Åtgärdsförslag enligt planen: Förbättra möjligheten att källsortera på respektive enhet. Prioritera produkter och material som kan ingå i kretsloppet. Öka samverkan med kommuner och entreprenörer som tar hand om restprodukter. Återanvändning och återvinning i form av, under perioden , visas i figuren nedan Återanvändning och återvinning 8,6 6,1 4,9 5, År Figur 4: Återanvändning och återvinning , [] 10(26)

18 Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Återanvändning och återvinning ska öka; 2004: öka 2008: + 15 % 2012: + 20 % 920 ton 4,9 980 ton 5,4 +9,9 % 120 ton 6,1 +25 % ton 8,6 +77 % Kommentarer: Målen för återvinning och återanvändning uppnås sett till nyckeltalet. Tittar man istället på andelen återanvändning och återvinning i jämförelse med totala avfallsmängd (se figur nedan) har återvinning och återanvändning ökat från 15 till 24 % mellan 2002 och En del av den ökade återvinningen beror på att de totala avfallsmängderna ökat. De satta målen innebär att man vill att återanvändningen och återvinningen ska öka. Naturligtvis är det dock så att man helst av allt vill minska avfallsmängderna generellt, inkluderat det återvinningsbara avfallet. Önskvärt är därför att andelen avfall som går till återanvändning och återvinning ska öka snarare än att nyckeltalet ökar. 15% % 2004 övrigt avfall 85% återanvändning och återvinning 85% 17% 2008 övrigt avfall 24% % återanvändning och återvinning 76% Figur 5: Andel avfall till återvinning och återanvändning (26)

19 4.3 Prioriterade fraktioner Hushållsavfall, som utgör cirka 70 % av den totala mängden avfall, och farligt avfall är prioriterade fraktioner Minskade mängder hushållsavfall Mål: att stegvis minska mängden hushållsavfall och nå en minskning med 10 % till I målet för hushållsavfall inkluderas organiskt, brännbart och deponi. I andra sammanhang, till exempel i Region Skånes miljöprogram, exkluderas det organiska avfallet i mål för hushållsavfallet. Därför redovisas nedan även mängden hushållsavfall exklusive organiskt avfall. Åtgärdsförslag enligt planen: Ökad sortering av hushållsavfallet, separera ut glas, papper och pappersförpackningar, metallförpackningar hårdplastförpackningar etcetera. Hushållsavfall i under perioden , inklusive respektive exklusive organiskt avfall, illustreras i figuren nedan. Hushållsavfall ,9 26,3 26, ,8 25,3 25, , , År Figur 6: Mängd hushållsavfall , [] hushållsavfall inklusive organiskt hushållsavfall exklusive organiskt Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellerna nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Minskade mängder hushållsavfall : - 5 % 2008: - 8 % 2012: - 10 % Inklusive organiskt avfall: ton 25,3 Inklusive organiskt avfall: ton 26,9 +6,3 % Inklusive organiskt avfall: ton 26,3 +4,0 % Inklusive organiskt avfall: ton 25,5 +0,8 % 2 I hushållsavfall inkluderas brännbart, deponi och om så anges även organiskt avfall. 12(26)

20 Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Minskade mängder hushållsavfall : - 5 % 2008: - 8 % 2012: - 10 % Exklusive organiskt avfall: ton 24,7 Exklusive organiskt avfall: ton 26,3 Exklusive organiskt avfall: ton 25,8 Exklusive organiskt avfall: ton 23,5 +6,5 % +4,5 % -4,9 % Kommentarer: Hushållsavfallet är en prioriterad fraktion som utgör drygt 70 % av det totala avfallet. Efter att ha ökat till 2004 ligger hushållsavfallet (inklusive organiskt avfall) 2012, räknat i, på i princip samma nivå som i jämförelse med basåret. Flera enskilda sjukhus har minskat sitt hushållsavfall till Kristianstad och Hässleholm har uppnått målet på minskning om minst 10 %. Ser man istället till hushållsavfall exkluderat organiskt avfall har en minskning på knappt 5 % skett från år 2002 till Bättre sortering av hushållsavfall Mål: Målet innebär en ökad utsortering av organiskt avfall, en minskad andel avfall till förbränning och en minskad andel till deponi. Det organiska avfallet återvinns biologiskt genom rötning eller kompostering. Till 2012 ska andelen avfall som går till biologisk återvinning vara 15 %, till energiutvinning 80 % och till deponi 5 % var fördelningen: 3 % till biologisk återvinning, 90 % till energiutvinning och 7 % till deponi, se Figur 7 nedan. Behandling, basår % 3% biologisk återvinning energiutvinning 90% deponi Figur 7: Fördelning av behandling av hushållsavfall I hushållsavfall inkluderas brännbart, deponi och om så anges även organiskt avfall. 13(26)

21 Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Utfall Andelen hushållsavfall till biologisk återvinning, energiutvinning respektive deponi: Mål % 5% Utfall % 2% 87% 96% biologisk återvinning energiutvinning deponi Mål % 10% Utfall ,4% 2% biologisk återvinning energiutvinning 83% 98% deponi Mål % 15% Utfall % 0,4% biologisk återvinning energiutvinning deponi 80% 92% 14(26)

22 Kommentarer: 2002, 2004 och 2008 rapporterar endast två sjukhus avfall till biologisk återvinning samt deponi rapporterar sex sjukhus in avfallsmängder till biologisk återvinning och tre till deponi. Att inte alla sjukhus rapporterat in mängder måste tas i beaktande när resultatet tolkas. Som uppföljningstabellen visar uppnås inte de satta målen för biologiskt återvinning och energiutvinning. Däremot uppnås målet för deponiandelen vilken 2012 endast utgjorde 0,4 % Minskade mängder farligt avfall Med farligt avfall nedan avses smittförande avfall. Mål: att stegvis minska mängden farligt avfall och nå en minskning på 20 % till 2012 jämfört med basåret Åtgärdsförslag enligt planen: Ersätta produkter mot mer miljöanpassade. Använda flergångs- i stället för engångsmaterial. Undvik onödiga kassationer. Smittförande avfall i illustreras figuren nedan. Smittförande avfall 3,0 2,5 2,0 3,2 2,7 2,8 2, År Figur 8: Mängd smittförande avfall , [] Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Minskade mängder farligt avfall : - 5 % 2008: - 10 % 2012: - 20 % 516 ton 2, ton 2,79 +2,5 % 559 ton 2,83 + 3,8 % 640 ton 3, % 4 Avser smittförande avfall 15(26)

23 Kommentarer: Smittförande avfall, som redovisas i, visar en ökning med 17 % 2012 jämfört med Vid tre av sjukhusen har dock det smittförande avfallet minskat, Trelleborg, Landskrona och Helsingborg, varav de två förstnämnda når målet om minskning på 20 % till Andelen smittförande avfall i förhållande till totala avfallmängden är cirka 9 % (640/7250 ton). Detta är en förhållandevis låg andel jämfört med andra sjukhus Minskade mängder röntgenavfall Mål: att stegvis minska mängden röntgenavfall och till 2012 nå en minskning med 40 % jämfört med basåret Åtgärdsförslag enligt planen: Effektivisering av befintlig teknik för att minimera åtgång av kemikalier, fixeringslösningar och framkallningsvätskor. Byte av metod till ny kemikaliefri teknik. Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Minskade mängder röntgenavfall; 2004: - 5 % 2008: - 25 % 2012: - 40 % 148 ton 0,8 14 ton 0,08-90 % 0 0 Kommentarer: Röntgenavfallet minskar med 90 % mellan 2002 och 2004, på grund av en övergång till digital röntgen. Viss mängd röntgenavfall kan trots övergången fortfarande förekomma från till exempel rensning av gamla arkiv men det är inget avfall som längre genereras löpande i verksamheten Mål för återvinningsfraktioner Mål: att stegvis öka insamlingen för återvinning av papper, elektronik, glas, metall och plast och nå en ökning på 10 % till Åtgärdsförslag enligt planen: Enklare att sortera till återvinning. Ökade möjligheter till återvinning, fler miljöstationer. Information och utbildning. 16(26)

24 Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Återvinningsfraktionerna ska öka; 2004: + 5 % 2008: + 8 % 2012: + 10 % Papper: 610 ton 3,2 Elektronik: 70 ton 5 0,37 Glas: 48 ton 0,26 Metall: 61 ton 7 0,32 Plast: 5,6 ton 9 0,03 Papper: 680 ton 3,7 +16 % Elektronik: 82 ton 0, % Glas: 93 ton 0, % Metall: Statistik saknas! Plast: 14 ton 10 0, % Papper: 740 ton 3,7 +16 % Elektronik: 126 ton 0, % Glas: 64 ton 0, % Metall: Statistik saknas! Plast: 160 ton 11 0, % Papper: ton 5,3 +64 % Elektronik: 140 ton 6 0, % Glas: 78 ton 0, % Metall: 45 ton 8 0,22-30 % Plast: 110 ton 12 0, % Organiskt: 121 ton 13 Organiskt: 107 ton 13 Organiskt: 109 ton 13 Organiskt: 406 ton 14 0,64 0,58 0,55 2,0-9,4 % -14 % +220 % 5 Statiskt för Landskrona saknas. 6 Statistik från Endast Kristianstad, Hässleholm och Ängelholm rapporterar in metallstatistik. 8 Statistik från Lund och Malmö saknas. 9 Endast Kristianstad, Hässleholm och Ängelholm rapporterar in plaststatistik. 10 Endast Lund, Malmö, Ängelholm och Kristianstad rapporterar in plaststatistik. 11 Samtliga sjukhus rapporterar in plaststatistik Statiskt från Trelleborg från Endast Kristianstad och Hässleholm rapporterar organiskt avfall. 14 Alla sjukhus utom Lund, Malmö och Trelleborg rapporterar organiskt avfall. 17(26)

25 Kommentarer: Målen för samtliga redovisade återvinningsfraktioner nås, med undantaget metall. Det är vid tolkningen dock viktigt att vara medveten om att statistikunderlaget inte alltid är fullständigt och helt jämförbart från år till år (se fotnoter för kommentarer om enskilda värden i tabellen). Andelen återvunnet material har inte ökat lika drastiskt. En stor del av ökningen av de olika återvinningsfraktionerna beror istället på att den totala avfallsmängden har ökat snarare än på att man sorterar ut en större andel av avfallet Mål för återvinning av byggavfall Mål: att avfallet ska uppgraderas i trappsteg och återvinningsgraden följas upp. Krav måste ställas på att entreprenörerna sorterar och omhändertar avfallet på rätt sätt. Åtgärdsförslag enligt planen: Krav på entreprenörer på sortering och omhändertagande och begär in rapporter på deponi/energiutvinning/återvinning/återanvändning. Följ upp återvinningsgrad och för en avfallsdiskussion vid upphandling av tjänsterna. Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Ställ krav på sortering av byggavfall Kommentarer: Regionfastigheter har rutiner för att ställa dessa krav. Sammanställning saknas Sammanställning saknas Underlag för uppföljning av byggavfall finns inte sammanställt och utvärdering av målet är därför inte möjlig Mängd avfall till deponi ska minska Mål: att stegvis minska den totala mängden avfall till deponi och nå en minskning på 20 % till 2012 jämfört med basåret Åtgärdsförslag enligt planen: Bättre sorteringsmöjligheter. Information och utbildning. Krav på leverantörer för utbyte av varor till kretsloppsanpassade produkter. 18(26)

26 Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Basår 2002 Utfall 2004 Utfall 2008 Utfall 2012 Mängden avfall som går till deponi ska minska; 2004: - 10 % 2008: - 15 % 2012: - 20 % Kommentarer: Kristianstad: 278 ton 13 Hässleholm: 83 ton 16 Underlag för övriga sjukhus saknas! Kristianstad: 35 ton 1,6-88 % Hässleholm: 46 ton 8,6-46 % Kristianstad: 17 ton 0,85-94 % Hässleholm: 2,4 ton 0,29-85 % Kristianstad: 13 ton 0,6-95 % Hässleholm: 3,1 ton 0,37-98 % Ystad: 6,2 ton 1,0 Eftersom endast två sjukhus rapporterat in deponimängder är det svårt att dra slutsatser om den totala måluppfyllelsen gällande minskade mängder till deponi. 4.4 Strategi för fördelning av det totala avfallet För att möjliggöra uppföljning av det totala avfallets fördelning av respektive behandling: återanvändning/återvinning, förbränning, deponi och specialbehandling (farligt avfall), finns en strategi baserat på basåret Mål: att stegvis öka andelen återvinning/återanvändning och minska andelen förbränning, deponi och specialbehandling. Målet till 2012 är fördelningen: 25 % återanvändning/återvinning, 60 % förbränning, 5 % deponi och 10 % specialbehandling. Basåret 2002 var fördelningen: 15 % återanvändning/återvinning, 68 % förbränning, 6 % deponi och 11 % specialbehandling, se figur nedan. 6% Fördelning av behandling av avfall utfall % 15% Återanvändning/återvinning Förbränning Deponi I begreppet återanvändning och återvinning inkluderas utsortering av organiskt avfall. Avfall till specialbehandling inkluderar farligt avfall, smittförande avfall och röntgenavfall. Deponistatistik finns endast från Kristianstad och Hässleholm samt för 2012 även för Ystad. 68% Specialbehandling Figur 9: Fördelning av behandling av det totala avfallet, (26)

27 Uppföljning av målen över åren presenteras i tabellen nedan. Mål Utfall Fördelning av behandling av det totala avfallet; 7% Mål % 15% Utfall % 10% 15% Återanvändning/åter vinning Förbränning Deponi Specialbehandling 64% 74% Mål 2008 Utfall % 12% 20% 0,3% 8,7% 17% Återanvändning/åter vinning Förbränning Deponi 62% 74% Specialbehandling Mål % 10% 25% Utfall ,3% 9,2% 24% Återanvändning/åter vinning Förbränning Deponi 60% 66% Specialbehandling Kommentarer: Fördelningsmålen beror av varandra. Målet för deponi nåddes snabbt med råge, vilket får till följd att samma mängd avfall fördelas över något eller några av de andra behandlingarna. Framförallt är det målet om andel avfall till förbränning som inte har uppnåtts, för att lyckas med det är det i första hand en ökad utsortering av material till återanvändning och återvinning som behövs. 20(26)

28 5 Fördelning samtliga fraktioner Även om det i avfallsminimeringsplanen inte finns något uttalat mål om fördelningen mellan samtliga fraktioner kan det vara intressant att se hur denna förändrats över tiden. Andelen av samtliga fraktioner de olika åren ses i figuren nedan. FA innebär farligt avfall exklusive smittförande, röntgen, elektronik och lysrör. elektronik 1% smittförande 8% FA 1% deponi 6% 2002 röntgen 2% papper 10% glas 1% metall 1% plast 0 % organiskt 2% hushållsavfall (brännbart) 68% smittförande 8% FA 2% deponi 1% röntgen 0 % papper 11% 2004 elektronik 1% glas 1% plast 0 % organiskt 2% hushållsavfall (brännbart) 74% smittförande 8% FA 1% deponi 0 % papper 11% elektronik 2% 2008 glas 1% plast 2% organiskt 1% hushållsavfall (brännbart) 74% glas 1% smittförande 9% FA 1% deponi 0 % 2012 papper 15% elektronik 2% metall 1% plast 1% organiskt 5% Figur 10: Fördelning samtliga fraktioner hushållsavfall (brännbart) 65% 21(26)

29 Kommentarer: Samma resonemang som i strategimålet gäller här; andelen avfall till deponi och specialbehandling minskar bidrar till att andelen till förbränning ökar då dessa fraktioner istället sorteras som brännbart. För att minska andel avfall till förbränning är det i första hand därför en ytterligare ökad utsortering av material till återanvändning och återvinning som behövs. 6 Intervjuer av förvaltningschefer och miljösamordnare För att komplettera den statistiska utvärderingen har två förvaltningschefer respektive fem miljösamordnare intervjuats om arbetet med avfallsminimeringsplanen. Personerna tillfrågades också om den kommande nya planen. Utöver dessa intervjuer har tidigare intervjuer genomförts inom utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall. Personal som arbetar med miljöfrågor på några av Region Skånes sjukhus tillfrågades då bland annat om avfallsminimeringsplanen. Nedan presenteras en summering av resultatet från alla intervjuer. 6.1 Arbetet med avfallsminimeringsplanen under perioden Samtliga intervjuade har kännedom om planen. Det varierar dock hur mycket man arbetat efter den och om man anser att den varit ett levande dokument i sin egen verksamhet eller inte. Planen upplevs inte fått det genomslag som varit önskvärt. På en del av sjukhusen hade arbetet med avfallsfrågorna varit i fokus under flera år före planen och därmed hade flera av målen i planen redan uppnåtts. Många nämner att planen är alltför omfattande och rörig och saknar beskrivning av hur man kan arbeta. Samtidigt anser man att det är positivt att den finns. På ett av sjukhusen tog man fram en egen plan som i mycket liknande den centrala. Det är avdelningarnas miljöombud som har ansvaret för det dagliga arbetet med sortering och de får stöd av miljösamordnarna. Personalen upplevs överlag vara positiv till att sortera avfall men det är viktigt att rätt förutsättningar finns det ska vara lätt Kommentarer till måluppfyllelse Uppföljningen visar att de totala avfallsmängderna har ökat och att det är svårt att nå målen om avfallsminimering samtidigt som flera mål kring källsortering och återvinning har uppnåtts. Huvudorsaken till flera av avfallsproblemen, enligt vårdpersonalen, är icke-ändamålsenliga lokaler och olika brister i källsorteringssystemet vilket bidrar till att målen inte nås. Kunskapsbrist är en annan orsak. I en undersökning som genomfördes i projektet Från produktvalsprocessen till avfall ansåg nästan hälften av de tillfrågade att de skulle ta större ansvar för att sortera sitt avfall om de visste hur man ska göra Attityder till och kunskap om avfallsminimering Det finns en uppfattning om att personalen vill mycket men känner att de har en begränsad möjlighet att påverka. Den viktigaste förutsättningen är att det måste vara lätt att göra rätt, det vill säga det ska enbart finnas bra produkter att beställa från portalen. Flera miljösamordnare har uttryckt att det är svårt att arbeta med avfallsminimering, mycket för att de inte kan påverka i den utsträckning som skulle behövas. Någon uttryckte att miljösamordnarna borde kunna vara behjälpliga i miljöfrågorna i upphandlingarna eftersom de kan både verksamheten och miljöfrågor. 22(26)

30 Flera anser att avfallsminimeringsplanen har lett till en ökad medvetenhet kring avfallsfrågorna men främst gällande sortering. Det finns fortfarande en okunskap om vad som egentligen menas med att minimera eller förebygga avfall och därmed ett behov av utbildning av personalen, såväl på chefsnivå som för övriga. Variationen är stor mellan hur man upplever att man fått stöd från centralt håll för att arbeta med målen i planen. Några uppger att de är nöjda med stödet, några hade önskat mer stöd och någon uppger att stödet blivit bättre med tiden. Det finns en önskan om mer stöd i det fortsatta arbetet. En orsak till ökade avfallsmängder är trenden med ökad användning av engångsartiklar. Möjligheten att påverka användandet av engångsmaterial och även attityden anses som central. Det finns en osäkerhet kring varför denna utveckling sker och om den är nödvändig. Hänvisningar till hygienfaktorer och patientsäkerhet blir allt vanligare men osäkerheten är stor om det verkligen blir bättre med engångsartiklar eller inte. En annan orsak till ökade avfallsmängder är, enligt de intervjuade, mängden förpackningar Regionservice och avfallshanteringen Ansvaret för avfallshanteringen ligger hos Regionservice sedan årsskiftet 2011/2012. Erfarenheterna av hur övergången av ansvaret fungerat är varierande, någon tycker att det fungerat bra och en del känner en osäkerhet över vem som ska kontaktas för olika frågor. I flera fall uppger miljösamordnarna att de fortsatt med samma uppgifter trots att ansvaret flyttats till Regionservice, ett exempel på detta är rapportering av avfallsstatistik. Hos några av sjukhusen sker fortfarande en direktfakturering från entreprenörerna till sjukhusen för avfallstjänster, detta gäller till exempel smittförande avfall samt sekretessavfall Smittförande avfall Smittförande avfall är en fraktion som ökat mycket och en specifik fråga ställdes kring detta för att försöka ta redan på anledningen till ökningen. Någon entydlig anledning kunde dock inte finnas. En anledning som nämndes var utbrott av olika smittsamma sjukdomar, en annan att man tar det säkra före det osäkra och slänger onödigt mycket som smittförande. Ökningen anses både vara befogad (bättre sortering) och obefogad (felaktig sortering) Genomförda åtgärder Tillsammans med de flesta mål presenterades också förslag till åtgärder i planen. Sammanställningen nedan visar exempel på åtgärder som har genomförts på olika sjukhus. Många av åtgärderna rapporterades redan Åtgärdslistorna har kompletterats i intervjuerna. Övergripande åtgärder samt åtgärder för att förebygga avfall - Prioritering av produkter och material som ingår i kretsloppet samt minskad användning av engångsmaterial. - Minskad användning av engångsartiklar inom kök och servering. - Investering i teknik som minskat smittförande avfall, t.ex. spoldesinfektorer. - Arbete för att minska förpackningsstorlekar och ett minskat sortiment för att få mindre kassation. (Oklart om målet uppnåtts eller inte). - Aktiviteter för att minimera produktanvändningen på ett par produkter. - Utbytesplan för kemikalier. Har resulterat i utrensning, minskad lagerhållning och färre antal produkter. - Arbetar integrerat med miljö- och arbetsmiljöfrågor. Det är ett sätt att lyfta miljöfrågorna. 23(26)