Rättvishandel. Ida Luther Wallin 1 NV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättvishandel. Ida Luther Wallin 1 NV 2009-05 29"

Transkript

1 Rättvishandel Ida Luther Wallin 1 NV

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Kortfattat om Fairtrade Behovet av Fairtrade Fairtardes konsekvenser Åtgärder för Fairtrade Disskussion Sammanfattning Källförteckning

3 1. Inledning 1.1 Ämnesval Jag har valt att skriva om rättvishandel. Jag har valt detta för detta är något som är globalt och ett aktuellt ämne jag vill lära mig lite mera om. 1.2 Avgränsning Jag har valt att koncentrera mig på organisationen Fairtrade. Detta för att jag anser att det är en av många delar som tillhör mitt ämnesval men det är aktuellt och globalt samt att det är något man som vanlig svensk medborgare möter i sin vardag. 1.3 Syfte Mitt syfte med detta arbete är att ta reda mer på vad Fairtade är och hur det fungerar. Jag skall även ta reda på hur organisationen sköter sig och göra ett försök att kontrollera att de verkligen uppfyller sina kriterier. 1. Frågeställning Vad är Fairtrade? Varför behövs Fairtrade? Vad har Fairtrade fått för konsekvenser? Vilka åtgärder kan Fairtrade åta sig för att fungera utifrån de kriterier de förespråkar? 1.5 Arbetsmetod För att få information om organisationen Fairtrade så har jag använt mig mycket av deras egna hemsida. Den anser jag vara mycket korrekt eftersom det är en organisation bör den vara sann. Jag har även sökt på vissa Internetkällor som berör de eventuellt dåliga delarna av Fairtrade för att jämföra deras faktan. De jag har jämnfört har varit likvärdigt så jag anser att jag kan lita på rättvisemärkts egna hemsida. Jag har även använt mig av andra Internetkällor för att få reda på fakta om olika organisationer och om olika varumärken. Jag anser att dessa Internet källor är pålitliga. Jag har även tagit kontakt med Clara Alderin Harling på rättvisemärkts huvudkontor i Stockholm samt haft en liten intervju med Strömstads kommuns folkhälsosamordnare Lis Palm. 3

4 2. Kortfattat om Fairtrade Alla har säkert hört. Alla har säkert läst. Alla har säkert redan sett den vinkande människan som är på lite olika livsmedelsprodukter i butikerna. Men vad betyder den? Eller betyder den något? Om man översätter ordet Fairtrade direkt över till svenska blir det rättvishandel och det är precis vad Fairtrade står för. Genom att du i affären köper Fairtrades produkter stödjer du en rättvishandel. 1 Som vi redan vet så finns det länder som kallas i-länder och u-länder. Det står för industriländer respektive utvecklingsländer. Industriländerna är de som är rika och utvecklingsländerna är de som är mindre rika. Med andra ord ganska jätte fattiga. Även fast det är en stor ekonomisk skillnad mellan de två olika kategorierna och länderna som hör till sker en handel av en mängd olika produkter, varor och tjänster. Om man kollar tillbaka i historien förstår vi varför olika länder klassas till de olika kategorierna. Men även fast förutsättningarna är olika ska väl alla människor behandlas lika? Det tycker Fairtrade och det är just de dem står för. 2 Idag sker en handel med varor och tjänster över hela jorden. Det är som en jätte lik marknad och den kallas världsmarknanden. På denna världsmarknad vill u-länderna också vara. Och nu kommer det stora men:et. U-länderna har ofta begränsade resurser och får därmed det svårare att hävda sig på världsmarknaden. För att de fortfarande skall kunna vara kvar på marknaden, med andra ord kunna sälja sina varor och produkter, måste de pressa sina priser, sänka sina arbetsförhållanden samt sälja produkterna mellan flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. Detta gör så att när de människor som arbetat för att få fram produkten ska få sin lön så är den nästan minimal. Det är knappt så att de kan försörja sig själva, sina familjer eller utveckla sitt samhälle. Som ni själva kan tänka er. Ett u-land som inte har pengar kan omöjligt utvecklas sitt samhälle vilket betyder att det nästan inte ens är ett uland utan blir ingenting. 3 Det var år 1964 som idéen om fairtarde kom. Det var under en FN konferens på 1970-talet man beslutade att starta något som var för att förändra handelsförhållanden. Att skapa ett ickediskriminerande handelsförhållande. 4 För att detta skall ske har Faitrade skrivit egna kriterier som i kortfattad form lyder följande; Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

5 För att bli en certifierad Fairtrade producent måste man självklart uppfylla dessa kriterier och för att Fairtrade skall veta att de företag de har certifierat arbetar med dessa kriterier så gör man något som kallas fältkontroller. Alltså en kontrollant som är utbildad av organisationen själva åker ner till de land där plantaget ligger placerat. Där går de igenom och kontrollerar att allt är som det ska. 5 I december 2008 upptagandes en stor skandal för Fairtrade. Ett företag från Sri Lanka och Indien som producerar te och är certifierade Fairtradeproducenter visade sig inte uppfylla de kriterierna som Fairtrade står för. De visade sig till och med att arbetarna arbetade lika hårt som innan certifieringen och inte tjänade en krona extra samt att arbetarna inte ens visste att företaget de arbetade för var med i något som kallades Fairtrade. 6 Bara att nämna, att inom Fairtrade finns det fyra större aktörer; FLO 7, IFAT 8, NEWS 9 och EFTA Fairtrades labelling Organization International 8 International Fair Trade Association. 9 Network of European Worldshops. 10 The European Fair trade Association

6 3. Behovet av Fairtrade I U-länderna är arbetsförhållanden samt villkoren mycket dåliga och företag i tredje världen har svårt att komma med på den internationella världsmarknaden. Som vi vet arbetar organisationen Fairtrade för att detta skall ändras och det behövs! Man kan läsa i de mänskliga rättigheterna att villkoren för människor skall vara lika och det är något som inte händer i världen idag. På jorden förkommer olika typer av illegala arbetssätt och detta under dold yta. Exempel på det är barnarbete och diskriminering samt att man arbetar för tungt och för länge vilket är hälsovådligt. 12 Fairtardes mål är att skapa en ökad medvetenhet kring rättvis handel för allmänheten. De vill slopa den annars vanliga konventionella och orättvisa handeln. Alltså motarbeta barnarbete, diskriminering och främja demokratiutveckling, organisationsrätt 13, utveckling av lokalsamhället, ökad miljöhänsyn samt omställning till ekologisk produktion. 14 I världen idag existerar som jag skrev tidigare ett antal olika illegala arbetstyper så som barnarbete på bland annat jordbruken, i fabrikerna, i hushåll och på gatorna. Barnarbete är som vi vet i mörker tal men man talar om att ca 150 miljoner barn arbetar som barnarbetare och då främst i Asien. Länder som man vet har använt sig utav barnarbetare är bl.a. Indien, Nepal, Pakistan, Ryssland och Uzbekistan. Varför detta förekommer är på grund av att föräldrar inte har råd att försörja sina barn, så barnen får hjälpa till och detta genom att arbeta. Arbetsförhållanden är precis som jag skrivit innan. Långa arbetsdagar med tungt och skadligt arbete samt extremt dåligt betalt. I princip gratisarbete. De är även helt olämpade för barn i åldrarna 4-14 år. De skall istället gå i skola och få rätt till undervisning. De barn som arbetar inom den kategori vi kallar hemhjälp är främst flickor. Deras arbetsuppgifter är att passa barn, ta hand om hushåll och dylikt. Det är dessa barn som man kan se som mest utsatta då sexuella övergrepp kan ske dolt i hemmen av deras arbetsgivare. Vi har också en annan kategori som kallas arbete inom familjen, de innebär de arbeten som behövs på familjens egna jordbruk. Detta är tunga och skadliga arbeten då de utsätts för farliga maskiner och gitfiga bekämpningsmedel. Sedan finns det en grupp med barn som arbetar i fabriker. Det är denna form av arbete som betecknas som slaveri. Små barn med krökta ryggar, svullna fingrar samt värkande lungor. Detta arbete pågår under omänskliga förhållanden och främst i länder som Indien, Pakistan, Brasilien och Nepal. Den sista kategorin är där barn arbetar på gatan. Detta är den kategorin som ökar mest och mest i länder som Ryssland och Centralasien. När barnen arbetar på gatan utför de tjänster som biltvätt, putsar skor, säljer tidningar eller blommor m.m. Alla dessa fyra ovanstående kategorier påverkar barnen på ett negativt sätt Rätten att bilda/gå med i fackföreningar

7 De får vid tidig ålder leva ett vuxen liv och bli självständiga medans de egentligen skall gå i skolan och leka med andra barn. Detta gör så att barnen har större risk för att skadas både fysiskt och psykiskt. Man vet även att det finns en stor mängd barn som blir så kallade sexobjekt och utför sexuella tjänster. Förutom det existerar olika slags skador som muskelskador, yrsel och magont samt psykisk trauma och dödsfall är något som är dokumenterat att det inträffat på barn som arbetat tungt i ung ålder. Genom att barnen arbetar så pass mycket och att de inte går i skolan blir det så att den analfabetism och fattigdom går vidare i arv, i generationer till generationer. Men vi skall komma ihåg att detta sker inte bara i utvecklingsländerna, detta förekommer även i västvärlden. Nedanför kommer ett urdrag från barnkonventionen. 16 Barnet har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång eller äventyrar barnets hälsa Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. 17 Bryter man alltså mot någon av dessa ovanstående punkter bryter man även mot en lag. Och alla vet ju att det är olagligt. 18 Det finns ett flertal olika organisationer som arbetar för att stoppa barnarbete och Fairtrade är en av dem. Så behovet av att stoppa de illegala arbetssätten är stora och behovet av att göra villkoren lika för alla finns. Vi behöver Fairtrade!

8 4. Konsekvenser av Fairtrade 4.1 Individuellt På längre sikt skall den enskilda arbetarens konsekvenser av Fairtarde vara positiva. Denne skall få bättre arbetsvillkor, en högre inkomst som resulterar till en bättre levnads standard, ha råd med mat och vatten samt kunna erbjuda sina barn skolgång. För vi alla vet att kunskap är ett steg i utvecklingen och utveckling av samhället är något som behövs i uländerna idag. 20 Jacuba García Monegro är kakao-odlare i Dominikanska republiken och hon är en av dem som har slitit i sitt liv för att få ihop pengar för att få allt att gå runt. Tungt arbete och långa dagar är något som existerade förr, men idag genom att företaget är Fairtrade certifierat är hennes arbetsdagar från klockan 8 på morgonen till 5 på eftermiddagen. Precis som hos oss hemma i Sverige. Detta är ett exempel då Fairtade verkligen fungerar och hjälper människor till bättre villkor. 21 Jacuba är 40 år och har arbetat på sitt plantaget i 25 år. Hon har tre barn och hon menar på de att utan Fairtade hade de haft lägre intäckter och mindre resurser. Tack vare att företaget gick med i en organisation som kallas CONACADO 22 som är ett lokalt insiativ som arbetar för att förbättra kvaliteten på varorna och för att få produktion mer ekologisk och biodynamisk. I CONACADO är de cirka 9500 medlemmar och de tillsammans är som ett koopertiv där de hjälper varandra att sammanordna produktion, distubition och marknadsföring. Detta lokala insiativ uppfyller självklart Faitrades kriterier och är där med Faitrade certifierade. Genom att kooperativet får pengar från de Fairtrade märkta produkterna har de i Jacubas samhälle byggt vägar, byggt och renoverat skolor, infört räntefria lån, de har även byggt ett hälsocenter där man får medicinskhjälp och rådgivning gällande könssjukdommar samt byggt resturanger för en social utveckling i samhället. Kvinnorna som arbetar på plantagen har även fått undervisning i att skriva och läsa. Detta för att de arbetar för en ökad jämnställdhet mellan kvinnor och män. Jacuba säger att hon har fått mer pengar efter de gick med i CONACADO och de räcker till att betala barnens skolgång, att köpa mat och rent vatten samt att ha råd till sjukvård. Hon säger även att livet har blivit lättare nu och att de känns som om de har mer makt över sina liv. Jacuba har även fått ett stipendium genom Fairtrade för att studera på universitetet. 23 Domingo Gomez Villaona är trebarnsfar och bananodlare i Dominikanska republiken. Han menar på de att på deras ekologiska bananplantage existerar inte barnarbete. Han säger också att innan företaget han arbetar för blev Fairtrade certificerat var man inte säker på om man fick lön eller inte, men idag är det tryggare. Idag arbetar han för banan plantagen Paso Robles som har Confederacion Nacional de Cacaocentes Dominicana

9 varit Fairtrade certifierat sedan Där får han en fast lön, hans barn går i skolan, de får fler förmåner så som rent vatten, medicinsk hjälp, ekonomisk hjälp, bostäder och transport. På plantaget är cirka hälften av dem som arbetar invandrare ifrån Haiti. Genom att företaget är med i Fairtrade får de förmåner som att leva lagligt i Dominikanska republiken. De får pass, visum och arbete. Domingo menar att på plantagen råder ingen diskriminering. De från Haiti är precis som oss, säger han. 24 Genom att plantagen går efter Faitrades kriterier har de fått skyddsutrustning så som hjälmar, handskar, glasögon och stövlar. Domingo tycker också att idag kan man ställa krav och få sina rättigheter tillgodo sedda. Mellan arbetstagare och arbetsgivare råder en demokratisk förhandling där man försöker möta varandra halvvägs för att få fram det bästa möjliga konceptet. Domingo uppmanar oss att köpa fler bananer från deras plantage. Detta för att de gynnar honom och hans samhälles uteckling samt ökar deras livskvalitet. 25 Zahida Sajjad lever i en liten by nära Sialkot i Pakistan. Hon är en fem barns mamma och hon erkänner med ett skratt att hon inte vet hur gammal hon är. Zahida arbetar på den Fairtrade certifierade fabriken Vision som producerar handgjorda fotbollar. Zahida arbetar i Pakistan en lika lång arbetsdag som oss i Sverige, vilket är 8 timmar per dag. Hon säger att hon får bra betalt och hon får alltid pengarna i tid. Zahida bor i ett hus med fyra rum. Huset delar hon med sju familje medlemmar. I byn där hon bor har dem rinnande vatten, elektricitet, radio och TV. De har även fyra matbutiker där man finner allt man behöver. Zahidas två döttrar går i en statlig skola en timma från byn. Deras skoldag är från 7 på morgonen till 3 på eftermiddagen. Zahida är glad över att hennes döttar går i skolan. Hon hoppas att de kommer få en kvalitativ utbildning som sedan leder till goda jobb. Zahida får betala deras skoluniformer och deras skolmatrial. Skolan står för böckerna och Zahida tycker inte att döttrarnas skolgång är så kostsam. De hon tycker är dyrt i hennes by är läkare och sjukvård. Det är även långt till sjukhuset vilket gör de svårt för de äldre att ens komma dit. Zahida önskar precis som Domingo att vi i västvärlden köper mer av hennes företags produkter. Detta kan i sin tur göra så att sjukvården blir närmare och billigare för Zahida och hennes familj

10 4.2 Nationellt Konsekvenserna i Sverige har varit positiva. Flera kommuner i landet har till och med blivit ett fairtradecity och våran kommun Strömstad har blivit det sextonde Fairtadecity i Sverige sedan vi gick med den 4 mars Men trots det är det många invånare i Sverige som fortfarande inte vet vad Fairtrade är eller vad de står för. I en undersökning visar det sig att cirka 30% av folket inte vet om deras kommun är diplomerade Fairtradecitys. 28 Det enda negativa som Faitrade har utsatt sig för är teoldings skandalen i Indien och Sri Lanka. Om Fairtrade missköter sina fältkontroller kan de utsätta sig själva för fler skandaler och då tappar de rika ländernas invånare förtroendet. De vill ju inte bara ge bort pengarna till rika företags ägare. Det är ju inte de som är meningen med välgörenhet. De vill göra det enligt Robin Hood modellen. Ta från de rika och ge till de fattiga. Missköts detta blir välgörenhetgivarna skeptiska och skänker inte mer pengar för de vet inte vart de hamnar. 29 Att se konsekvenserna av Fairtrade kan inte mätas i BNP 30 då Fairtrade inte hjälper utecklingen av samhället utan hjälper de enskilda företaget att bli en rättvis arbetsplats. Arbetsplatsen i sin tur blir konstruerat att vara demokratiskt och rättvist. De är arbetstagarna med familj som i sin tur får råd att betala exempelvis barnens skolgång och sjukvård. Exempelvis kan vi ta teplantagen på Sri Lanka. Där är det fyra stycken Faitrade certificerade plantage och totalt sett är dem cirka fyrahundra. När pengarna från de olika Faitrade produkterna kommer till Sri Lanka går de inte till hela landet utan bara till just de fyra plantage som är certificerade. Så de lönar sig att så många plantage som möjligt diplomerar sig till Fairtrade producenter för de kan i sin tur bli så att de familjer som har de bra ställt bildar tillsammans ett slags kooperativsom i sin tur kan bygga ett nytt sjukhus eller en ny skola. Dagens Fairtrade är därför för litet för att kunna hjälpa hela Sri Lanka och för att förändra deras samhälle till ett liknande samhälle som vi har i Sverige idag. Men de arbetar hårt med att få fler plantage att gå med i deras organisation och ju längre tiden går desto fler plantage kommer bli certificerade och ju fler människor kan Fairtrade hjälpa till en bättre och tryggare vardag Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj Brutto national produkt. Ett mått på den ekonomiska aktiviteten i ett land. 31 Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj

11 4.3 Internationellt. Fairtarde har under sina år fått positiva konsekvenser även runt om i världen. Många företag i tredje världen kan nu finnas med på världsmarknaden och sälja sina produkter över hela världen. 32 På världsmarknaden idag finns det ett flertal stora företag och kända varumärken. Ett av dem är läsk företaget Coca Cola som startade år 1886 i USA. De är nu kända över hela världen och har en enorm omsättning per år. Bara i Sverige producerar vi varje år 350 miljoner liter coca cola. Detta beror på deras extrema marknadsföring som verkligen har lönat sig för dem. 33 Coca Cola har också tänkt på att om de stödjer olika slags välgörenhets organisationer kommer även de fungera som en god PR. Så Coca Cola är en av de företag som har satsat på Fairtrade och har även designat en ny burk som innehåller en dryck som är producerad på ett shyst och rättvist sätt. 34 Förutom att Coca Cola har Fairtrade märkt några av deras burkar har de även varit med i att medverka i andra välgörenhets kampanjer som exempelvis Earth Hour. 35 Det finns även andra stora varumärken som det amerikanska glassbolaget Ben&Jerrys och även dem använder ett liknade koncept som Coca Cola. De har förutom Fairtrade märkt glass 36 även klimatvänliga alternativ som har minskat deras transporter till 46%. 37 Sedan har vi yttligare ett känt varumärke som är en av många kända varomärken på världsmarknaden idag. Det är den engelska fotbollsutrustnings producenten Umbro. 38 Även dem har sina Fairtrade certifierade fabriker i tredje världen och säljer sina fotbollar världen över med en Faitrade märkning. 39 På sida nummer 9 kan du läsa om Zahida Sajjad som är en av de som syr handgjorda fotbollar dock inte för Umbro. 40 Som vi kan se är det populärt för kända varumärken att vara aktiva i olika organisationer. Detta för att de påverkar företaget positivt. De stödjer ett välgörande ändamål samtidigt som de tjänar mycket pengar på detta. Kunder ser detta mycket positivt och köper deras produkter. Detta blir allstå som en god PR för varumärket Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj

12 5. Åtgärder för Fairtrade Fairtrade har funnits i Sverige sedan Den är relativt stor i världen, men har inte brett ut sig så och har inte fått lika stor efterfrågan i Sverige som man från början hade trott att de skulle få. I England kom Fairtrade mycket tidigare och där är Fairtade idag mycket stort. Många städer i England är Fairtadecitys vilket också innebär att butikerna i England säljer många Fairtradeprodukter. 42 Tittar man på Sverige är butikerna främst dominerade av KRAV märkta produkter.vilket är en organisation som riktar in sig på produkter som skall vara ekologiska. Alltså visar hänsyn till människor, djur, miljö samt gör så att var och en visar ett socialtansvar. 43 Att dem är stora kan bero på att det är en svensk märkning men också att Fairtade kom till Sverige så sent och har inte riktigt fått fotfäste än på den svenska marknaden. Det är även många människor i Sverige som aldrig har hört talas om organisationen Fairtrade. 44 Idag säljs många Fairtrade produkter men som ni kan förstå blir det så att om man exempelvis konsumerar ett kilo kaffe som är Fairtademärkt är det inte produktens hela belopp som går till producenterna i u-länderna. Beloppet av varan skall även gå till affären som säljer varan, transporter och eventuella mellanhänder. Pengarna som kommer ut efter denna procedur är inte många ören. Så för att Fairtade skall bli stort och verkligen skall kunna göra sina drömmar till verkligen måste man börja att öka försäljningen. Fairtrade måste öka sin marknadsföring. De borde lära sig utav CocaCola som med sina extrema marknadsföringar har en enorm omsättningar per år. De måste också öka sin produktion men man kan ju bara inte låta produktionen öka utan det handlar om att det måste finnas en efterfrågan. Så de åtgärder Fairtrade kan åta sig är att återigen gå ut och marknadsföra sig ännu mer än innan. Då kommer efterfrågan öka och, efter som de sitter ihop, även produktionen. Detta i sin tur kommer att bidra med att u-ländernas företag kommer ut på marknaden och kan jämföra sig med vilket annat företag som helst som är med på världsmarknaden. 45 Det som hände förra året i Indien och Sri Lanka är exempel på sådan PR som inte är till organisationens fördel. Det innebär att deras förtroende försämras och man vill ju inte att Fairtrade skall ha en negativ klang i folks öron. Men efter de uppmärksammade plantagena har Fairtrade arbetat mycket hårt och man har gått ut och sagt att man kommer ta till åtgärder i form av flera och tätare kontroller hos producenterna för att se att företaget verkligen sköter sig och följer Faitrades kriterier. Så om Fairtrade vidtar åtgärder för att få ett starkare fotfäste i världen kommer de att lyckas! Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj Muntlig källa Clara Alderin Harling, rättvisemärkts huvudkontor, tlf 18 maj Muntlig källa Lis Palm, Strömstads stadshus 18 maj

13 6. Diskussion Att Fairtade finns och att folk tar insiativ att göra sina kommuner till ett Fairtadecity tycker jag är mycket bra. Att man bidrar med något till någon som lever med än sämre levnadsstandard än en själv tycker jag också är bra och jag uppmuntrar alla som läser detta att göra de och framför allt på Zahida och Domingos vägnar. Det finns idag ett hav med olika märkningar på varor och produkter i olika affärer, men vad ska man som konsument välja? KRAV, Svanmärkt, närproducerat, ekologiskt o.s.v. Idag råder man folk att ta hänsyn till miljön och man säger att folk ska köpa närproducerade produkter och detta då leder till att man ska minska på transporterna och därmed minska koldioxid utsläppen. Men väljer du att köpa en Fairtrade produkt så vet du att varan kommer från en Fairtrade producent som är placerad i ett u-land och dem i sin tur finner man i tredje världen. Med andra ord, transporterna ökar. Så ska man välja närprocucerat som gynnar de lokala producenterna och dessutom minskar koldioxidutsläppen eller ska man välja en produkt som gynnar den rättvisahandeln, utvecklingen av u-länderna men som ökar koldioxidutsläppen? Det är dubbla budskap och det är upp till var och en när man handlar. Kravmärkningen är en svensk organisation och den är i Sverige dominerade bland andra varomärkningar. Efter som folk har fått information om vad KRAVmärkningen är och vad du stödjer när du köper en sådan produkt så konsumerar vi dem för att vi själva skall få ett bättre samvete. Samma sak gäller Faitrade men som jag har skrivit tidigare så är dem inte lika stora. Enligt en undersökning 47 som visar hur många i Sverige som känner till Faitrade var de år 2002 endast 38% av svenskarna som visste var de var. Som tur är har den siffran ökat och år 2008 visade de sig att 78% av svenskarna visste var de var. Så det blir bara bättre och bättre! Under tiden jag har skrivit detta arbete har jag sett produkter som är märkta med Fairtrade men också KRAV. Det tycker jag verkar klokt. Då stöjder man en förbättring av människors levnadsstandard samtidigt som du tar främjar miljön, djuren, din egen hälsa samt tar ett socialtansvar. Alltså ge människor säkrare arbetssätt när de ex handskas med ekologiska bekämpningsmedel istället för giftiga bekämpningsmedel samt ger dem en ökad livskvalitet. Men så är det ju så här. I hyllorna i matbutikerna finns det som sagt en mängd olika varumärken som ibland betyder att du stödjer olika organisationer. Men är det verkligen upp till oss medel svenssons, alltså vi konsumenter, att hjälpa dem i tredje världen? Våran uppgift som konsument är väl att köpa varan och därmed ge förtaget som säljer produkten en feedback? Det är väl producentens ansvar att ha en viss standard på deras produkter? Alltså skall väl producenterna inte använda sig av t.ex. barnarbete eller annan slags illegalt arbetssätt. Jag tycker att det är lika mycket konsumenternas ansvar att säga ifrån om det sker. Jag skall ge ett exempel. För några månader sen var det ju en stor skandal i media som gällde dunindustrin. Alltså äkta and och gås dun i olika slags produkter så som jackor, kuddar, täcken m.m. Det visade sig att dessa fåglar blev plockade levande och detta är något som klassas som djurplågeri. Detta blev för de välkända varumärkena som säljer dunprodukter som ett bakslag då vi konsumenter bojkottade dun produkterna. Företagen tappade massor av pengar

14 men de fick också en tankeställare. Så de lönar sig för företagen att ta ett stort producent ansvar för att de gynnar deras buisness. Ansvaret från konsumenterna och producenterna tycker jag därmed är delat. Jag tror att om det var så att producenterna hade hela ansvaret och vi konsumenter bara handlade och litade på att förtagen skulle handla korrekt tror inte jag att de hade gynnat dem i tredje världen. Den visionen av att företagen hade varit lika strikta som de är idag tror inte jag hade funnits. Det hade varit för bra för att vara sant. För det är ju så idag, alla vill tjäna pengar och ju mer pengar du har ju mer pengar vill du ha. 14

15 7. Sammanfattning Syftet med detta arbete var att ta reda på mer om vad Fairtade är, hur det sköts och vilka konsekvenser organisationen har fått. Det jag nu har lärt mig kommer också andra få ta del av. Antingen genom att läsa mitt arbete eller att jag berättar för dem som är intresserade. Mina frågor i detta arbete var: 1. Vad är Fairtrade? 2. Varför behövs Fairtrade? 3. Vad har Fairtrade fått för konsekvenser? 4. Vilka åtgärder kan Fairtrade åta sig för att fungera utifrån de kriterier de förespråkar? Fairtrade är en organisation som vill skapa en internationell rättvis handel. De vill få bort illegala arbetssätt så som barnarbete och hälsovådliga arbetsvillkor. Fairtrade är då något som behövs då vi skall kunna få en värld som är jämnlik och som följer de mänskliga rättigheterna. Individuellt har Fairtrade fått goda konsekvenser. Plantage arbetarna på certificerade Fairtrade plantage samt deras familjer får mycket bättre levnadsvillkor än de som inte arbetar på ett certificerat plantage. Fairtrade producenterna får i sin tur råd till att betala sjukvård, mat och rent vatten samt skolgång åt deras barn. Ju fler plantage som blir Fairtrade certificerade ju fler familjer får en tryggare vardag och till slut kan hela samhället förvandlas och utvecklas till liknande samhällen vi har i Sverige idag. Vägen dit är lång och det gäller för Fairtrade att breda ut sig och växa ännu mer. Att marknadsföra sig ännu mer än innan och sälja fler produkter än innan är ett koncept de måste följa. För att meningen med Faitrade är ju att den till slut inte ska finnas. Egentligen bör ju inte organisationen som Fairtrade existera. Bland människor skall det vara lika villkor och alla ska vara lika mycket värda även fast Fairtrade inte finns. 15

16 8. Källförteckning Webbadress Muntlig källa Telefonsamtal med Alderin Harling, Clara kontorsassisten på Rättvisemärkts huvudkontor i Stockholm. 18Maj Intervju med Palm, Lis folkhälsosamordnare Strömstads stadshus 18 maj

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer,

Läs mer

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna

FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna FAIRTRADE globalt! RÄTTVIS HANDEL lokalt? Gun Eriksson Sigtuna Rättvis handel Solidaritetshandling för människor, miljö och framtid Globalt schysta villkor socialt, ekonomiskt och ekologiskt Mänskliga

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt

Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Sundsvall, 24 september 2008 Emma Rung, Rättvisemärkt Att göra skillnad En oberoende produktmärkning ? Internationella Fairtrade-kriterier Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Jag, Jenny Adhikari, min man MadhuSudan, samt vår halvåriga dotter Agnes i sällskap med två svenska kvinnor vid namn Isabella och Veronique,

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01 Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Stark tillsammans. Kongressmotioner

Stark tillsammans. Kongressmotioner Stark tillsammans Kongressmotioner Motioner till Handels kongress 6 MOTIONER: I HANDELS VÅR ORGANISATION 269 Stark tillsammans i världen 0 270 MOTIONER: I VÄRLDEN ARBETARNAS SITUATION I VÄRLDEN 0 V..0

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Etiska och sociala krav vid Upphandling Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Jönköping är en Fairtrade City PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING 2015 2018 Antaget av kommunstyrelsen 2015- Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA

Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Enkel livsstil EN HANDBOK AV DIAKONIAAKTIVISTERNA I UPPSALA Livsstil och värderingar Svårt att leva enkelt? Att leva enklare ses ofta som en jobbig uppoffring, något som endast naiva gröngölingar är tillräckligt

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18

HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8. OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12. STÖDJER MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLEN / s.17 - s.18 HEMTRAKT HANDGJORD KOLLEKTION FRÅN IKEA I SAMARBETE MED SOCIALA ENTREPRENÖRER I INDIEN SÄLJSTART: 19 FEBRUARI 2016 HEMTRAKT, TILLFÄLLIG KOLLEKTION / s.2 - s.8 OM SOCIALA ENTREPRENÖRER / s.9 - s.12 HUR

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15

Tunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15 1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev

Läs mer

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift

1. Inledning. 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning. Förhandsuppgift 1. Inledning 1. Inledning 2. Uppvärmning vi bekantar oss med ämnet 3. Vad är det frågan om Djupdykning i ämnet 4. Avslutning Vad lärde jag mig idag? är ett globalfostran projekt som Interpedia rf förverkligar

Läs mer

Elevernas trygghetsplan

Elevernas trygghetsplan Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll

Läs mer

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 , Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Fair Trade Grund del 2

Fair Trade Grund del 2 Fair Trade Grund del 2 Del 2: Producenterna i centrum Fattigdom, handel och utveckling Gör rörelsen Fair Trade någon skillnad? Producenterna och deras varor Handel med producenter i syd För en mer hållbar

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

De lovar visserligen motsatsen, men bryter systematiskt sina löften.

De lovar visserligen motsatsen, men bryter systematiskt sina löften. PARALLELL-SAMHÄLLE Låt oss utgå ifrån att en allt för stor del av befolkningen fortsätter sin törnrosasömn och att vi tvingas fortsätta leva under de gamla politikernas vanstyre. Vi är ju inte livegna

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4.

Barn ska inte jobba hårt. Barn som krossar sten Jobbet på ett stenkrosseri är farligt för barn. Läs vad Ravina vet om det på sidan 4. Barns rätt att skyddas från skadligt arbete Artikel 32 Temahäfte Barnkonventionen Kasajja i Uganda Barn ska inte jobba hårt Kasajja är bara 13 år men har redan haft många olika jobb. Måste man jobba mycket

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Miljötips till Mammor och Pappor

Miljötips till Mammor och Pappor det är MIN framtid vi pratar om! Miljötips till Mammor och Pappor Till läsaren Dagens samhälle vill se redan ett nyfött barn som en konsument. Trendiga föräldratidningar informerar oss om nya och bättre

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial* Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och

Läs mer

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

FILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder?

FILMHANDLEDNING Spårbart varifrån kommer våra kläder? Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Hem- och Konsumentkunskap Åk 7-9 Konsumtion och ekonomi Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel

Läs mer

Fakta om Marta VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1

Fakta om Marta VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Marta som har blivit utsedd till världens bästa fotbollsspelare flera gånger. Vi får veta var

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Likabehandlingsplan för Laxens förskola Bakgrund Likabehandlingsplanen utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Plan mot kra nkande behandling 2013-14. I Ur och Skur Lötkärrsskolan

Plan mot kra nkande behandling 2013-14. I Ur och Skur Lötkärrsskolan Plan mot kra nkande behandling 2013-14 I Ur och Skur Lötkärrsskolan 2013/2014 Plan mot kränkande behandling Lötkärrsskolan Främjande arbete: Verksamhetsansvariga på I Ur och Skur Lötkärrsskolan har tillsammans

Läs mer

Schackundervisning och invandrarfamiljer

Schackundervisning och invandrarfamiljer Schackundervisning och invandrarfamiljer Ett projektarbete av Tony Hanoman Bakgrund Jag har jobbat som klassassistent och fritidspersonal på Sollentuna International School under det senaste skolåret.

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO)

RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) RÄTTVIS HANDEL ENLIGT: FAIRTRADE LABELLING ORGANIZATIONS INTERNATIONAL (FLO) Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

VÄSTERÅS STAD 2012-01-26 ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

VÄSTERÅS STAD 2012-01-26 ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 1 STORÄNGSSKOLAN Grundskola & Fritidshem 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Främjande arbete

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. PM 2016:45 RI (Dnr 110-321/2016) Utkast till lagrådsremiss Miljö- social och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling (Fi2016/00530/UR) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 21 mars 2016 Borgarrådsberedningen

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

milvea.se Kläder som förändrar världen.

milvea.se Kläder som förändrar världen. Kläder som förändrar världen. Kläderna är tillverkade av unga kvinnor som befriats från sexslaveriet men som inte varit välkomna hem på grund av det trauma de bär med sig. milvea.se produced by a former

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

PROTOKOLL 2003-02-17 LKD 01303. 21 Motionssvar. "Rättvisemärkta produkter" (Lf) Bakgrund

PROTOKOLL 2003-02-17 LKD 01303. 21 Motionssvar. Rättvisemärkta produkter (Lf) Bakgrund PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-02-17 LKD 01303 21 Motionssvar. "Rättvisemärkta produkter" (Lf) Bakgrund Thomas Tilly (kd) lämnade 2001-04-23 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 0 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Skolbyns skola (Diskrimineringslagen 2008:567) (Skollagen 6 kap, 2011) Upprättad 160101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Rätt beslut och rätt ersättning

Rätt beslut och rätt ersättning Rätt beslut och rätt ersättning Information om skyldigheter i samband med beslut eller ersättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27 ! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer