Att använda multimedia i en nätgemenskap för ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att använda multimedia i en nätgemenskap för ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan."

Transkript

1 Man brukar hävda att de kunskapsmässigt svagaste inte fungerar i nätbaserade studier. Brittiska Not School visar på motsatsen. Här är den nätbaserade lärgemenskapen, med sin deltagarstyrning och sitt demokratiska samverkanslärande, lösningen för ungdomar som av olika skäl inte platsar i den vanliga skolan. Not School arbetar med tonåringar i ungdomsskolan och med en mycket stor lärartäthet. Vi ser ändå intressanta kopplingar till vuxnas lärande och menar att här finns viktiga erfarenheter att ta med sig till en folkbildning med målsättningen att nå de ungdomar som går in i vuxenlivet med ofullständiga kunskaper och som inte fungerar i traditionella klassrumsstudier. Jean Johnsons artikel kan med fördel läsas tillsammans med artiklarna om Apberget resp. Lunarstorm i nummer 4/2006 och artikeln om Nätbaserad självhjälpsgrupp för människor med social fobi i nummer 5/2007. Att använda multimedia i en nätgemenskap för ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan. Jean Johnsson Bakgrund Notschool.net är en asynkron nätbaserad lärgemenskap med unga människor i åldrarna som har stått utanför det traditionella utbildningssystemet under lång tid. Notschool.net utvecklades i Storbritannien för att skapa en IKT-baserad lösning för tonåringar utanför skolsystemet. Meningen var att skapa en hanterbar, prisvärd lösning för att återföra ungdomar som inte deltagit i skolundervisning under en lång period, till lärande. Notschool.net är också ett forskningsprogram med ett etnografiskt synsätt även om andra lämpliga metodologier också används. Alla deltagare ses som handlingsforskare. Forskningsfasen började sommaren 2000 och slutade våren Över 1000 tonåringar och 200 vuxna medhjälpare deltog. Under den 5 år långa forskningsfasen utvidgades Notschool.net till att inbegripa Skottland, Kanalöarna och Nya Zeeland, vilket gav forskningen en internationell och multikulturell dimension. Målet var att riva alla murar för lärande i motsats till den traditionella skolan där själva ramverket skapar dem. Notschool.net anammade ett konstruktivistiskt synsätt till lärande, att bygga självförtroende och självkänsla. Målet var inte att dessa ungdomar skulle återgå till skolan, man insåg behovet av förändringar i filosofin som läroplan och pedagogisk praktik stödjer sig på. Målet var att riva alla murar för lärande i motsats till den traditionella skolan där själva ramverket skapar dem - Illich (1970). Notschool.net byggdes som en plats där barns konstruktiva karaktäristika ses och respekteras - Sarason och Lorenz (1998). Fokus låg på lärande inte undervisning. Principen var att göra det möjligt för unga att lära sig genom att använda ett konstruktivistiskt synsätt - Whitehead (1996). Läroprocessen fick stöd i utvecklingen av kritiskt och självständigt tänkande.

2 Notschool.net lärgemenskap innefattar sjuka, obotligt sjuka, fobiska, socialt utslagna, gravida, traumatiserade och utestängda tonåringar och resande familjer. Det finns inga förutbestämda procenttal för respektive grupp annat än att det måste finnas en rimlig balans i antal. Kategorierna är otydliga, t ex kan några deltagare återfinnas i flera kategorier; gravida, fobiska, sjuka och resande. Över 76 % av deltagarna återfinns i de två lägsta sociala klasserna och över 60 % återfinns i de två lägsta socioekonomiska klasserna. När man besökte dem fann man ofta bevis på fattigdom. 22 % hade tillgång till dator innan de gick med i projektet och 12 % hade tillgång till internet. Statistik i Storbritannien visar att 81 % av hushållen har tillgång till en pc eller bärbar dator, en siffra som når 87 % för hushåll i Key Stage 4. Resultat av insamlat material om social klass, socioekonomiska grupper och datorägande visar att denna kohort kan beskrivas som en del av den digitala klyftan. Om Notschool.net Notschool.net innefattar två tydliga grupper. De unga kallas forskare. Deras lärande stöds av mentorer, som alla är utbildade lärare. Experter är ämnesspecialister, ansvariga för att tillhandahålla innehåll. Kompisar är elever. Alla deltagare får en dator med snabb internetuppkoppling 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Forskningen har visat att genom att underlätta tillgängligheten till lärmiljön, blir deltagandet ett levnadssätt. Alla hade samma tillgång till multimediaverktyg, vilket också inkluderade en digitalkamera, och medan forskarna använde verktygen mer kreativt, hade de vuxna en tendens att föredra användning av text. Vanlig mjukvara användes, såsom integrerad ordbehandlare, kalkylblad, datahantering, konst, musik. Man försåg även alla med videoredigeringsmjukvara. De unga fick också tillgång till mer specialiserad standardmjukvara om de visade ett intresse för något specifikt. För att kunna få tillgång till gemenskapen måste IKT användas som verktyg. Det krävdes inget minimikunnande av forskarna. För att kunna delta var deltagarna i gemenskapen tvungna att logga in till en säker nätmiljö för att skicka och läsa mejl, färdigheter som deltagarna tillgodogjorde sig snabbt. Den grundläggande läs- och skrivkunnighet som krävdes var att kunna skriva ett SMS. Gemenskapen är i stort jämlik och till största del transparent. Alla kommentarer räknas. Inga titlar används. Alla kan se vilka som är online, vilka som läst meddelanden och när de lästes. För att kunna identifiera vem som var mentor, expert eller forskare var man tvungen att fråga, besöka intresseområden eller andras hemsidor. Multimedia som mekanism för att utveckla lärandet En tråd i forskningen tittade på läroplanstanken och olika sätt att arbeta med innehåll i sitt sammanhang snarare än i skolan eller traditionella utbildningssammanhang, för att där upptäcka vad som får skoltrötta ungdomar tillbaka in i lärandet. Innehållet utvecklades för att ge fokus, struktur och riktning, och att provocera fram ett intresse, att tända gnistan för lärande. Det var inte menat som en plattform för integrerade lärosystem eller som någon sorts datakurs. Hur pedagogiken kopplades till innehållet måste definieras till den specifika gruppen skoltrötta ungdomar. Avsikten var att avlägsna trycket som återfinns i undervisade kurser med en bestämd kronologi i en institutionell miljö och ersätta det med möjligheter att utveckla lärande. Notschool.net hade ingen förutbestämd läroplan som varje individ tvingades att följa och det fanns inget påtvingat lärande. Ambitionen var att skapa en lärgemenskap, där deltagarna valde sin egen individuella väg att gå, utan föreskrifter. Innehåll och läroplan utvecklades för att ge struktur och vägledning eftersom det fanns en uppfattning om ett behov av att skapa ramar för gemenskapen och ge möjligheter för formaliserat lärande. På så sätt kunde forskare delta, bidra med och definiera sitt eget innehåll och även följa den traditionella vägen inom fördefinierade läroplansområden.

3 Multimedia användes för att presentera innehåll och att stimulera tänkande på olika sätt, man insåg också att individer har olika mönster för lärande och olika typer av intelligens. Greenberg (2002) sa att människor måste lämnas i fred och ges tid för att kunna lära, medan hjälp ges när det behövs. Han ansåg också att om en person har bestämt sig för att lära, kommer han eller hon att överkomma alla hinder och lära sig trots yttre begränsningar. Gardner (1983) sa: Om en lärare har svårt att nå en elev på ett mer traditionellt lingvistiskt eller logiskt undervisningssätt finns det enligt teorin för multipla intelligenser, åtskilliga andra sätt för material att presenteras för att underlätta effektivt lärande. Rovai (2002) sa att starka gemenskapskänslor ökar uthålligheten i kursdeltagandet, flödet av information mellan de lärande, engagemang gentemot gruppmål, samarbete mellan medlemmar och tillfredsställelse med gruppinsatser. Han visade hur de lärande drar nytta av medlemskapet i gemenskapen genom att uppleva ett större välbefinnande och av att ha andra att be om stöd när det behövs. Denna gemenskapskänsla tjänar som generator för deltagarstyrt innehåll och till att deltagarna tillsammans skapar innehåll som har gemensamma drag. Notschool.net hade ingen förutbestämd läroplan som varje individ tvingades att följa och det fanns inget påtvingat lärande. Ambitionen var att skapa en lärgemenskap, där deltagarna valde sin egen individuella väg att gå, utan föreskrifter Olika syn på innehåll undersöktes under det första året tills det var möjligt att definiera ett fungerande koncept som underlättade denna specifika grupps engagemang. Att lägga fram ett innehåll räcker inte, utan det innehåll som finns måste följa några specifika engagemangsregler : Dessa är: 1. Passande användning av olika multimedia. Texter måste åtföljas av en kombination av korta filmklipp, grafik och ljudfiler. 2. Läsbarheten måste vara hög. När text används borde det vara i korta passager med god användning av färger och typsnitt. Långa texter fungerar inte, det gör heller inte långa textrader utan betydande variationer i stil eller färg. Dessa ungdomar engagerar sig inte om texten riktar sig till vuxna i utseende och känsla. 3. Korta, hanterbara bitar av kunskap måste användas. Begränsade, uppnåeliga uppgifter fungerar bra med många visuella vinkar och ledtrådar. Det måste finnas otvetydiga och meningsfulla möjligheter för deltagande. Detta är inte liktydigt med interaktivitet med en dator eller integrerade system eller CD-rom. Öppna frågor och förlängda tidsbegränsningar är ineffektiva. 4. God vägledning för innehåll behövs. Tydliga mål och var man ska leta och vad man ska göra behövs utan övertydlig vägledning som skulle beröva deltagarna känslan av ägande. Multimedia som mekanism för att återuppväcka engagemang för lärande Under de första månaderna karaktäriserades gemenskapen av innehåll som definierats av experter men när gemenskapen mognade uppstod ett mer användardefinierat innehåll. I december 2003 fanns 109 olika innehållsområden. Av dessa var 9 administrativa områden såsom datainsamling, 18 styrdes av experter, resten styrdes av forskare, antingen individuellt eller kollaborativt. Gemenskapens ägandeskap flyttades ibland för att spegla individuella forskares skiftande intresse. Genom

4 användarskapat innehåll, skapade användarna sin egen läroplan med sina egna lärstilar. Inte överraskande har denna forskning funnit att en enkel nätbaserad leveransmekanism av innehåll inte gör att denna grupp unga deltar i lärande och att socialt interagerande i en virtuell gemenskap är nödvändig. Inte desto mindre spelar innehållet en viktig roll, genom att inspirera, skapa ramar, och genom att engagera de lärande i allmänhet. Galef Institutet (2001) fann att det mest betydelsefulla lärandet uppstår när det väcker den lärandes intresse och uppfyller dess behov och att individer lär sig bäst när de är engagerade i en lärgemenskap som inbjuder till dialog, utbyte och kollaboration. Brown (1989) drog slutsatsen: Medan eleverna får bättre självförtroende och kontroll, går de in i en mer autonom fas av kollaborativt lärande, där de börjar delta mer medvetet i kulturen. Det sociala nätverket inom kulturen hjälper dem att utveckla sitt språk och sin övertygelse. Exemplet nedan visar ett bidrag i Notschool.net - gemenskapen infört av en sextonåring som inte gått i skolan sedan 6-årsåldern. Han hade utvecklat ett stort intresse för datorer, programmering och design. Han bestämde sig för att be de andra hjälpa honom att utveckla ett dataspel. Detta är en ide jag hade att göra ett spel och få med alla som skulle vilja försöka göra ett spel också. Vi kommer att använda Macromedia Flash Vi behöver Författare Programmerare Flash animatörer och tecknare Ljudinspelare Det kommer att vara ett open source projekt så skriv in allt så kanske någon annan kan förbättra dina idéer på något sätt. Men först måste vi komma på vilket sorts spel vi ska göra, jag tänkte ett 2D-spel till att börja med och sedan om det går bra kanske vi kan göra ett 3D-spel som nästa projekt. Han bröt ner uppgiften i beståndsdelar och bad om hjälp från specialister bland de andra ungdomarna. Han var ambitiös men delade in förslaget i två delar, med ett lyckat tvådimensionellt spel som förstastadium till det svårare tredimensionella spelet. En bild av det färdiga tvådimensionella spelet visas här intill. Spelet är interaktivt och skapat i Flash, en komplex mjukvara. Spelet är enkelt och innebär att man byter färg på figurens kläder. Genom att klicka på ett antal rutor till höger om figuren kan en serie förändringar göras på figurens hår, klänning och skor. Den kreativa läroplanen Meighan (2002) såg en framtid inom lärande där: de lärande kan konstruera sina egna läromönster från en samling av idéer och möjligheter, inklusive färdiga kurser, individualiserade kurser och lärokooperativ, grupper av inlärare som vill arbeta demokratiskt och designa sina egna kurser. (s.5).

5 Den kreativa läroplanen, speciellt Musik, visade sig vara ett nyckelämne för ökat deltagande i gemenskapens tidiga utvecklingsstadium. Galefinstitutet (2001) anser att: De lärande engagerar sig i att skapa mening i och genom konst. När de lärande utrycker sig genom konst är de djupt engagerade i tankeprocesser och i upptäckande. Man observerade hur forskare inte bara utbytte musikfiler utan också delar av musiktexter i chatt, som en del av de dagliga konversationerna. Några skickade sånger, rap eller musik som de hade spelat in själva. Fildelning var vanligt. Konversationer som ledde till fildelning ägde rum både i synkron och i asynkron chatt. har nån nåra bra sommarlåtar,ja ska på semester och å vill göra en bra CD å ta me, om du ha nåra snälla skicka till mej,tack SP juni 04 Trots att fildelning avråddes aktivt, observerade man att musikdelning ofta var den första aktiva handlingen i forskarnas deltagande. En granskning av forskarnas användarkonton visade att vissa lagrade så mycket som 13 gigabyte vilket jämfört med experterna som per definition har hög användningsgrad- låg på ca 4 gigabyte. En analys av internettrafiken, gjord av internetleverantören, avslöjade att denna praktik var utbredd. Att hjälpa varandra gjorde det möjligt för forskarna att hitta och skapa filer, ändra format, bifoga till meddelanden eller ladda upp till hemsidor för att dela med andra, och att skilja i valet av filer grundat på en kvalitetsbedömning. Detta kräver lärande på hög nivå och IKT-färdigheter. Färdigheter i tänkande och kollaboration behövs också för vad som, på ytan, ser ut som en enkel handling. Chatt som multimediaverktyg för att förvärva lärande I gemenskapens chattrum ägde mycket social aktivitet rum och de flesta forskare blev snabbt skickliga i att hantera detta verktyg. Eftersom forskarna inte hade deltagit i skolundervisning under lång tid, visade de lägre nivåer av läs- och skrivkunnighet än sina jämlikar i samma ålder i traditionell utbildning. Många använde en blandning av konventionellt språk och SMS-språk i sin kommunikation. Andra använde röstmeddelanden för att undvika skriftlig kommunikation. Ett område för social dialog och utbyte, som kallades Chatt och Grejer användes i stor utsträckning. Antal bidrag varierade från månad till månad, med allt från 2500 till runt Meddelanden inom detta område inbegrep ofta ett stort urval av multimedia, både som integrerade och bifogade filer. Ett synkront chattrum användes ständigt av både individer och grupper. Vuxna hade tillgång till det, även om det var avsett för Notschool.netforskarna. På så sätt fick den nätbaserade lärgemenskapen struktur, ägandeskap och socialt utbyte vilket skulle resultera i vad Moore (1993) kallar transactional distance, transaktionell distans eller kommunikativt tomrum, alltså psykologiskt och kommunikativt tomrum mellan de lärande och lärare. Enligt Moore beror vidden av den transaktionella distansen på struktur och dialog. Strukturen har en benägenhet att öka det psykologiska avståndet och minska känslan av gemenskap. Dialogen kontrolleras av de lärande och mer dialog bidrar till att minska det psykologiska avståndet och öka känslan av gemenskap. Att använda chatt anses ofta ha lite värde i utbildningssammanhang. Denna forskning har visat att engagemang i synkron och asynkron chatt lade grunden för mer formellt lärande och gav stöd till uppenbara fördelar i lärandet. Chatt var startpunkten för många unga och IT-kunskaper var väsentliga för deltagandet. Forskarna höll ofta flera chattfönster öppna samtidigt, skiftade mellan dem och visade prov på vakenhet, kvickhet och en avsevärd intellektuell förmåga. Vid ett tillfälle observerade man en deltagare som höll igång 6 chattar samtidigt. Denna forskare hade i början valt att delta i gemenskapen som tyst medlem men efter tre månader hade hon fått tillräckligt självförtroende för att samtala online och öga mot öga. Familjen åkte på semester till USA och hon

6 bad om en bärbar dator så att hon kunde bibehålla kontakten med gemenskapen. Hon blev senare en kompis. Användningen av synkron och asynkron chatt bidrog till att förbättra läs- och skrivkunnigheten som ökade snabbt utan lärarnas inblandning i konventionell mening. Vygotsky (1978) såg liknande resultat i sin forskning av utveckling i grundläggande läs- och skrivkunnighet. den bästa metoden [för att undervisa läsning och skrivning] är en metod där barn inte lär att skriva och läsa utan där båda dessa färdigheter inlemmas i lek. Chattområden kan liknas vid en lekplats, där lek och arbete delas i en informell miljö. Vissa forskare valde detta område för att be om hjälp av mer teknisk natur: öhh. kan nån säja var min save disk e ja skulle slänga grejer i papperkorjen å min save disk fanns inte på skrivborde. April 04 SH tja, vet nån hur man bli av me röda flagger utan å läsa nån, undrar ba om de e nåt man kan göra. Juni 04 GK Papert (1999) ansåg att datorer stödjer barn i utveckling av självuppfattning och självständighet i lärandet. [Häri] ligger datorns verkliga makt som utbildningsmedium, i förmågan att underlätta och utvidga barns fantastiska, naturliga förmåga och drivkraft att konstruera, skapa hypoteser, utforska, experimentera, utvärdera, dra slutsatser, kort sagt att lära alldeles själva. Möjligheter för social dialog och socialt utbyte Medan denna forskning pågick ansåg yrkesmänniskor inom utbildning ofta att nätbaserade lärgemenskaper för unga människor inte erbjöd möjligheter till att utveckla sociala färdigheter. Detta antagande står i konflikt till publicerad forskning. Bauman (1996) och Daniel (2003) ansåg att Högt socialt kapital är avgörande för att skapa framgångsrika virtuella lärmiljöer (både virtuella lärgemenskaper och spridda praktikgemenskaper). Na Ubon (2004) sa: Forskning visar att en stark gemenskapkänsla inte bara ökar deltagarnas uthållighet i nätbaserade kurser, utan ökar också informationsflödet, lärandestödet, gruppåtagandet, kollaborationen och hur nöjda deltagarna är med lärandet. Unga människor hade tillgång till en lärgemenskap där de kunde be om stöd om de ville utan att undervisas i konventionell mening och utan att gå en vanlig kurs. De frågade ofta sina kamrater eller gav hjälp inom sina egna gemenskapsområden, som nämnts tidigare. Nedan finns ett utdrag från en forskare som Forskning visar att en stark gemenskapkänsla inte bara ökar deltagarnas uthållighet i nätbaserade kurser, utan ökar också informationsflödet, lärandestödet, gruppåtagandet, kollaborationen och hur nöjda deltagarna är med lärandet. erbjuder sig att hjälpa sina kamrater. Trots sin låga läs- och skrivkunnighet har hon tillräckligt självförtroende att hjälpa mentorer när hon inser att hon har färdigheter som de utbildade lärarna kanske saknar. Hon visar prov på en etisk grundsyn och en gemenskapskultur när hon uttrycker att rasism och dåligt språk är opassande. Ja ja kan jälpa folk om dom letar efter grejer. Ja kan jälpa dom om dom vill lära nåt speciellt kansje. Ja kan kolla å se till att de inte finns svordomar och rasistsnack. Jag kansje kan jälpa gemenskaper eller tillome mentorer om dom vill veta nåt ja vet. Maj 04

7 Sammanfattning och slutsats Utbildningssystem har misslyckats med att hålla jämna steg med teknologiska förändringar och den digitala ålderns förändrade kultur. Ny pedagogik är nödvändig när den digitala åldern utvecklas, pedagogik som speglar kollaboration, internaliserat tänkande, reflektion och upprepning, snarare än konceptet med undervisade lektioner. Medan mängden information som finns tillgänglig för individen fortsätter att öka dramatiskt, blir färdigheterna att hitta och behandla information snabbt föråldrade. Att kunna använda ny teknologi, forma social kommunikation och interagerande med hjälp av olika multimediaverktyg är färdigheter som kommer att definiera framgång i framtiden. Ett förhållningssätt till innehåll och läroplan baserat på IKT och multimedia uppmuntrar inte bara debatt och dialog utan ger också unga människor möjlighet att arbeta med verktyg och media som bäst passar dem. Bevis från denna forskning visar att detta är den mest effektiva vägen för att nå deltagande och följaktligen också lärande. Modeller som i hög grad förlitar sig på innehållsförmedling och textbaserad media misslyckas med att engagera skoltrötta tonåringar. Barn lär sig när de själva styr sitt lärande och, kanske det viktigaste fyndet i denna studie, är medvetna om att de själva styr det. Unga människor använder de sociala konstruktionerna i en gemenskap för att bygga sin självkänsla. IKT och multimediaverktyg används för att få tillgång till gemenskapen. Där forskarna definierade och utvecklade sin egen läroplan, ägde lärande rum i hög grad. Lärandet självt behövde gemenskapens konstruktioner och sociala aspekter för att möjliggöra det. Barn lär sig när de själva styr sitt lärande och, kanske det viktigaste fyndet i denna studie, är medvetna om att de själva styr det. Det är en vanlig missuppfattning att skoltrötta ungdomar inte vill lära, men det traditionella ramverket i utbildning fungerar inte för alla och kan förhindra ungdomar att lära, vilket startar en spiral av låg självkänsla och utanförskap som ofta förstärks av svåra hemförhållanden. Betygsystem begränsar prestationer ytterligare genom att skolor inte ser prestationer annat än i mycket begränsad utsträckning, genom att bara se textbunden läs- och skrivkunnighet, vilket för det mesta utestänger kreativ läs- och skrivkunnighet.

8 Länkar till mera information om Not School Litteraturlista Atkinson and Hammersley cited in Denzin and Lincoln (1998:129) Strategies of Qualitative Enquiry. London. Sage. Bauman, M. (1996) Online Learning Communities. [online]. Available from: pres/bauman.html [Accessed May 04]. Becta (1999:3) Connecting Schools, Networking People Coventry. Becta. Benton Foundation (2001) Toward Digital Inclusion for Underserved Youth. Strathclyde. Benton. Bertelsmann Foundation. AOL Time Warner Foundation. (2002). 21st Century Literacy Summit White Paper. Executive Summary. Germany. Brown et al (1989) Situated Cognition and the Culture of Learning. [on-line]. Available from: [accessed May 2002] Daniel, B. et al (2003) Social Capital in Virtual Learning Communities and Distributed Communities of Practice. [online]. Available from: [Accessed May 04] Department for Education and Skills (2004) Five Year Strategy for Children and Learners. Cm.6272 Nottinghamshire. Stationery Office. Fisher R, (1995:vi) Teaching Children to Think. Cheltemham. Stanley Thomas. Gardner H, (1983) Intelligence in Seven Steps.[online]. Available from: [Accessed June 2003] Greenberg, D. (2002) Back to Basics. [online]. Available from [Accessed May 2003]. Hammersley, M.(1992:2) What s wrong with ethnography. London. Routledge. Illich,I. (1970). Deschooling Society. London. Pelican Books. Livingston, K. (2001). Teens and Technology Project Report. Glasgow. University of Strathclyde. Meighan, R. (2002:5) Natural Learning and the Natural Curriculum. Nottingham. Educational Heretics. Moore (1993) see Rovai (2002) Building Sense of Community at a Distance. International Review of Research in Open and Distance Learning: 3, 1.

9 Na Ubon, A. & Kimble, C. (2003). Supporting The Creation of Social Presence in Online Learning Communities Using Asynchronous Text-Based CMC. seen online at www-users.cs.york.ac.uk/~adisornn/ research [accessed May 04] Office for National Statistics (2004) National Statistics [online]. Available from:http://www.statistics.gov.uk /default.asp [accessed June 04]. Papert S, (1993:3) The Children s Machine. New York. Basic Books. Rovai, A. ( 2002) Building Sense of Community at a Distance.[online]. Available from: [accessed July 2003] Sarason, S. and Lorenz, E. (1998:143) Crossing Boundaries. San Francisco. Joss Bass. Schwartz, D. (1999) An interview with Seymour Papert, Ghost in the Machine: Seymour Papert on How Computers Fundamentally Change the Way Kids Learn.[online]. Available from: [accessed April 04] Smedley, T. (1993) in Education Now (2001) Nottingham. Educational Heretics Strommen, E. (2003) Constructivism, Technology, and the Future of Classroom Learning.[online]. Available at [accessed December 03]. The Galef Institute (2001) Different Ways of Knowing seen on-line at dwok/theounders.html [accessed January 2003]. Tomlinson, M. (2004) Curriculum and Qualifications Reform, Final Report of the Working Group. Nottinghamshire. Stationery Office Vygotsky, L. (1978:118) Mind in Society in Cole M Scribner S John-Steiner V Souberman E Eds Whitehead, A. (1966:18), The Aims of Education and other essays. London. Ernst Benn.

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Fördjupning: En fallstudie av direkt kommunikation

Fördjupning: En fallstudie av direkt kommunikation Fördjupning: En fallstudie av direkt kommunikation Många lärare är vana att använda e-post i sin undervisning. Övergången till diskussionsforum är inte heller alltför problematisk eftersom principen är

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Flippat lärande. högstadiet

Flippat lärande. högstadiet Flippat lärande på högstadiet Flippat klassrum Ny metod? Bergman/Sams 2007 Spridning! Traditionell undervisning: Kommer först Genomgång Hemläxa Flippad undervisning: Kommer först Förberedelser, Genomgång,

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Datakidz. 4 vänner, 63 tangenter, 1 uppdrag En serie om barn, datorer och Internet

Datakidz. 4 vänner, 63 tangenter, 1 uppdrag En serie om barn, datorer och Internet Datakidz 4 vänner, 63 tangenter, 1 uppdrag En serie om barn, datorer och Internet Idé: Datakidz handlar om vad man kan göra med datorer och IT, inte hur man gör exakt. Det är ingen data- eller Internetkurs

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Elever som lämnar skolan i förtid. lärdomar från forskningen för beslutsfattare Elever som lämnar skolan i förtid lärdomar från forskningen för beslutsfattare Forskning om studieavbrott 2014:5 Svensk titel: Elever som lämnar skolan i förtid lärdomar från forskningen för beslutsfattare

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane. Att programmera med elever i åk 1-3. Ulrica Elisson Grane

Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane. Att programmera med elever i åk 1-3. Ulrica Elisson Grane Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane Att programmera med elever i åk 1-3 Ulrica Elisson Grane Vårterminen 2013 1 Syfte och målgrupp... 3 2 Beskrivning... 3

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Den sociala revolutionen. Daniel Jarpinger

Den sociala revolutionen. Daniel Jarpinger Den sociala revolutionen Daniel Jarpinger Var inte så osocial, gå ut och lek med dina kompisar! 3 principer 1. Chatta med vem du vill, oavsett fysisk plats 2. Skapa grupper kring gemensamma intressen 3.

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp?

Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp? Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp? Erfaringer fra undervisning i Second Life Demonstrasjon av Virtuelt Campus Høgskolen i Molde Högskolan i Kalmar Bjørn Jæger bjorn.jager@himolde.no www.himolde.no

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Alla unga är ibland sårbara - Men alla kommer inte till skada

Alla unga är ibland sårbara - Men alla kommer inte till skada Alla unga är ibland sårbara - Men alla kommer inte till skada Lars Lööf Barnenheten Östersjöstaternas råd Presentationen idag Risk Taking Online Behavioiur Empowerment through Research and Training ROBERT

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Lerlyckeskolans förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Lerlyckeskolans förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Bild: Barnen ritar, leker och dansar till Smartboarden. (Foto: Anna Klerfelt) Lerlyckeskolans förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Denna fallsstudie är

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{sn-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området.

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området. INBJUDAN 2015-08-24 1 (5) Sektionen för demokrati och styrning Anders Nordh Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik En handbok för beslutsfattare, administratörer och pedagoger Forskning om studieavbrott 2014:2 Svensk titel: Öka

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer