Att använda multimedia i en nätgemenskap för ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att använda multimedia i en nätgemenskap för ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan."

Transkript

1 Man brukar hävda att de kunskapsmässigt svagaste inte fungerar i nätbaserade studier. Brittiska Not School visar på motsatsen. Här är den nätbaserade lärgemenskapen, med sin deltagarstyrning och sitt demokratiska samverkanslärande, lösningen för ungdomar som av olika skäl inte platsar i den vanliga skolan. Not School arbetar med tonåringar i ungdomsskolan och med en mycket stor lärartäthet. Vi ser ändå intressanta kopplingar till vuxnas lärande och menar att här finns viktiga erfarenheter att ta med sig till en folkbildning med målsättningen att nå de ungdomar som går in i vuxenlivet med ofullständiga kunskaper och som inte fungerar i traditionella klassrumsstudier. Jean Johnsons artikel kan med fördel läsas tillsammans med artiklarna om Apberget resp. Lunarstorm i nummer 4/2006 och artikeln om Nätbaserad självhjälpsgrupp för människor med social fobi i nummer 5/2007. Att använda multimedia i en nätgemenskap för ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan. Jean Johnsson Bakgrund Notschool.net är en asynkron nätbaserad lärgemenskap med unga människor i åldrarna som har stått utanför det traditionella utbildningssystemet under lång tid. Notschool.net utvecklades i Storbritannien för att skapa en IKT-baserad lösning för tonåringar utanför skolsystemet. Meningen var att skapa en hanterbar, prisvärd lösning för att återföra ungdomar som inte deltagit i skolundervisning under en lång period, till lärande. Notschool.net är också ett forskningsprogram med ett etnografiskt synsätt även om andra lämpliga metodologier också används. Alla deltagare ses som handlingsforskare. Forskningsfasen började sommaren 2000 och slutade våren Över 1000 tonåringar och 200 vuxna medhjälpare deltog. Under den 5 år långa forskningsfasen utvidgades Notschool.net till att inbegripa Skottland, Kanalöarna och Nya Zeeland, vilket gav forskningen en internationell och multikulturell dimension. Målet var att riva alla murar för lärande i motsats till den traditionella skolan där själva ramverket skapar dem. Notschool.net anammade ett konstruktivistiskt synsätt till lärande, att bygga självförtroende och självkänsla. Målet var inte att dessa ungdomar skulle återgå till skolan, man insåg behovet av förändringar i filosofin som läroplan och pedagogisk praktik stödjer sig på. Målet var att riva alla murar för lärande i motsats till den traditionella skolan där själva ramverket skapar dem - Illich (1970). Notschool.net byggdes som en plats där barns konstruktiva karaktäristika ses och respekteras - Sarason och Lorenz (1998). Fokus låg på lärande inte undervisning. Principen var att göra det möjligt för unga att lära sig genom att använda ett konstruktivistiskt synsätt - Whitehead (1996). Läroprocessen fick stöd i utvecklingen av kritiskt och självständigt tänkande.

2 Notschool.net lärgemenskap innefattar sjuka, obotligt sjuka, fobiska, socialt utslagna, gravida, traumatiserade och utestängda tonåringar och resande familjer. Det finns inga förutbestämda procenttal för respektive grupp annat än att det måste finnas en rimlig balans i antal. Kategorierna är otydliga, t ex kan några deltagare återfinnas i flera kategorier; gravida, fobiska, sjuka och resande. Över 76 % av deltagarna återfinns i de två lägsta sociala klasserna och över 60 % återfinns i de två lägsta socioekonomiska klasserna. När man besökte dem fann man ofta bevis på fattigdom. 22 % hade tillgång till dator innan de gick med i projektet och 12 % hade tillgång till internet. Statistik i Storbritannien visar att 81 % av hushållen har tillgång till en pc eller bärbar dator, en siffra som når 87 % för hushåll i Key Stage 4. Resultat av insamlat material om social klass, socioekonomiska grupper och datorägande visar att denna kohort kan beskrivas som en del av den digitala klyftan. Om Notschool.net Notschool.net innefattar två tydliga grupper. De unga kallas forskare. Deras lärande stöds av mentorer, som alla är utbildade lärare. Experter är ämnesspecialister, ansvariga för att tillhandahålla innehåll. Kompisar är elever. Alla deltagare får en dator med snabb internetuppkoppling 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Forskningen har visat att genom att underlätta tillgängligheten till lärmiljön, blir deltagandet ett levnadssätt. Alla hade samma tillgång till multimediaverktyg, vilket också inkluderade en digitalkamera, och medan forskarna använde verktygen mer kreativt, hade de vuxna en tendens att föredra användning av text. Vanlig mjukvara användes, såsom integrerad ordbehandlare, kalkylblad, datahantering, konst, musik. Man försåg även alla med videoredigeringsmjukvara. De unga fick också tillgång till mer specialiserad standardmjukvara om de visade ett intresse för något specifikt. För att kunna få tillgång till gemenskapen måste IKT användas som verktyg. Det krävdes inget minimikunnande av forskarna. För att kunna delta var deltagarna i gemenskapen tvungna att logga in till en säker nätmiljö för att skicka och läsa mejl, färdigheter som deltagarna tillgodogjorde sig snabbt. Den grundläggande läs- och skrivkunnighet som krävdes var att kunna skriva ett SMS. Gemenskapen är i stort jämlik och till största del transparent. Alla kommentarer räknas. Inga titlar används. Alla kan se vilka som är online, vilka som läst meddelanden och när de lästes. För att kunna identifiera vem som var mentor, expert eller forskare var man tvungen att fråga, besöka intresseområden eller andras hemsidor. Multimedia som mekanism för att utveckla lärandet En tråd i forskningen tittade på läroplanstanken och olika sätt att arbeta med innehåll i sitt sammanhang snarare än i skolan eller traditionella utbildningssammanhang, för att där upptäcka vad som får skoltrötta ungdomar tillbaka in i lärandet. Innehållet utvecklades för att ge fokus, struktur och riktning, och att provocera fram ett intresse, att tända gnistan för lärande. Det var inte menat som en plattform för integrerade lärosystem eller som någon sorts datakurs. Hur pedagogiken kopplades till innehållet måste definieras till den specifika gruppen skoltrötta ungdomar. Avsikten var att avlägsna trycket som återfinns i undervisade kurser med en bestämd kronologi i en institutionell miljö och ersätta det med möjligheter att utveckla lärande. Notschool.net hade ingen förutbestämd läroplan som varje individ tvingades att följa och det fanns inget påtvingat lärande. Ambitionen var att skapa en lärgemenskap, där deltagarna valde sin egen individuella väg att gå, utan föreskrifter. Innehåll och läroplan utvecklades för att ge struktur och vägledning eftersom det fanns en uppfattning om ett behov av att skapa ramar för gemenskapen och ge möjligheter för formaliserat lärande. På så sätt kunde forskare delta, bidra med och definiera sitt eget innehåll och även följa den traditionella vägen inom fördefinierade läroplansområden.

3 Multimedia användes för att presentera innehåll och att stimulera tänkande på olika sätt, man insåg också att individer har olika mönster för lärande och olika typer av intelligens. Greenberg (2002) sa att människor måste lämnas i fred och ges tid för att kunna lära, medan hjälp ges när det behövs. Han ansåg också att om en person har bestämt sig för att lära, kommer han eller hon att överkomma alla hinder och lära sig trots yttre begränsningar. Gardner (1983) sa: Om en lärare har svårt att nå en elev på ett mer traditionellt lingvistiskt eller logiskt undervisningssätt finns det enligt teorin för multipla intelligenser, åtskilliga andra sätt för material att presenteras för att underlätta effektivt lärande. Rovai (2002) sa att starka gemenskapskänslor ökar uthålligheten i kursdeltagandet, flödet av information mellan de lärande, engagemang gentemot gruppmål, samarbete mellan medlemmar och tillfredsställelse med gruppinsatser. Han visade hur de lärande drar nytta av medlemskapet i gemenskapen genom att uppleva ett större välbefinnande och av att ha andra att be om stöd när det behövs. Denna gemenskapskänsla tjänar som generator för deltagarstyrt innehåll och till att deltagarna tillsammans skapar innehåll som har gemensamma drag. Notschool.net hade ingen förutbestämd läroplan som varje individ tvingades att följa och det fanns inget påtvingat lärande. Ambitionen var att skapa en lärgemenskap, där deltagarna valde sin egen individuella väg att gå, utan föreskrifter Olika syn på innehåll undersöktes under det första året tills det var möjligt att definiera ett fungerande koncept som underlättade denna specifika grupps engagemang. Att lägga fram ett innehåll räcker inte, utan det innehåll som finns måste följa några specifika engagemangsregler : Dessa är: 1. Passande användning av olika multimedia. Texter måste åtföljas av en kombination av korta filmklipp, grafik och ljudfiler. 2. Läsbarheten måste vara hög. När text används borde det vara i korta passager med god användning av färger och typsnitt. Långa texter fungerar inte, det gör heller inte långa textrader utan betydande variationer i stil eller färg. Dessa ungdomar engagerar sig inte om texten riktar sig till vuxna i utseende och känsla. 3. Korta, hanterbara bitar av kunskap måste användas. Begränsade, uppnåeliga uppgifter fungerar bra med många visuella vinkar och ledtrådar. Det måste finnas otvetydiga och meningsfulla möjligheter för deltagande. Detta är inte liktydigt med interaktivitet med en dator eller integrerade system eller CD-rom. Öppna frågor och förlängda tidsbegränsningar är ineffektiva. 4. God vägledning för innehåll behövs. Tydliga mål och var man ska leta och vad man ska göra behövs utan övertydlig vägledning som skulle beröva deltagarna känslan av ägande. Multimedia som mekanism för att återuppväcka engagemang för lärande Under de första månaderna karaktäriserades gemenskapen av innehåll som definierats av experter men när gemenskapen mognade uppstod ett mer användardefinierat innehåll. I december 2003 fanns 109 olika innehållsområden. Av dessa var 9 administrativa områden såsom datainsamling, 18 styrdes av experter, resten styrdes av forskare, antingen individuellt eller kollaborativt. Gemenskapens ägandeskap flyttades ibland för att spegla individuella forskares skiftande intresse. Genom

4 användarskapat innehåll, skapade användarna sin egen läroplan med sina egna lärstilar. Inte överraskande har denna forskning funnit att en enkel nätbaserad leveransmekanism av innehåll inte gör att denna grupp unga deltar i lärande och att socialt interagerande i en virtuell gemenskap är nödvändig. Inte desto mindre spelar innehållet en viktig roll, genom att inspirera, skapa ramar, och genom att engagera de lärande i allmänhet. Galef Institutet (2001) fann att det mest betydelsefulla lärandet uppstår när det väcker den lärandes intresse och uppfyller dess behov och att individer lär sig bäst när de är engagerade i en lärgemenskap som inbjuder till dialog, utbyte och kollaboration. Brown (1989) drog slutsatsen: Medan eleverna får bättre självförtroende och kontroll, går de in i en mer autonom fas av kollaborativt lärande, där de börjar delta mer medvetet i kulturen. Det sociala nätverket inom kulturen hjälper dem att utveckla sitt språk och sin övertygelse. Exemplet nedan visar ett bidrag i Notschool.net - gemenskapen infört av en sextonåring som inte gått i skolan sedan 6-årsåldern. Han hade utvecklat ett stort intresse för datorer, programmering och design. Han bestämde sig för att be de andra hjälpa honom att utveckla ett dataspel. Detta är en ide jag hade att göra ett spel och få med alla som skulle vilja försöka göra ett spel också. Vi kommer att använda Macromedia Flash Vi behöver Författare Programmerare Flash animatörer och tecknare Ljudinspelare Det kommer att vara ett open source projekt så skriv in allt så kanske någon annan kan förbättra dina idéer på något sätt. Men först måste vi komma på vilket sorts spel vi ska göra, jag tänkte ett 2D-spel till att börja med och sedan om det går bra kanske vi kan göra ett 3D-spel som nästa projekt. Han bröt ner uppgiften i beståndsdelar och bad om hjälp från specialister bland de andra ungdomarna. Han var ambitiös men delade in förslaget i två delar, med ett lyckat tvådimensionellt spel som förstastadium till det svårare tredimensionella spelet. En bild av det färdiga tvådimensionella spelet visas här intill. Spelet är interaktivt och skapat i Flash, en komplex mjukvara. Spelet är enkelt och innebär att man byter färg på figurens kläder. Genom att klicka på ett antal rutor till höger om figuren kan en serie förändringar göras på figurens hår, klänning och skor. Den kreativa läroplanen Meighan (2002) såg en framtid inom lärande där: de lärande kan konstruera sina egna läromönster från en samling av idéer och möjligheter, inklusive färdiga kurser, individualiserade kurser och lärokooperativ, grupper av inlärare som vill arbeta demokratiskt och designa sina egna kurser. (s.5).

5 Den kreativa läroplanen, speciellt Musik, visade sig vara ett nyckelämne för ökat deltagande i gemenskapens tidiga utvecklingsstadium. Galefinstitutet (2001) anser att: De lärande engagerar sig i att skapa mening i och genom konst. När de lärande utrycker sig genom konst är de djupt engagerade i tankeprocesser och i upptäckande. Man observerade hur forskare inte bara utbytte musikfiler utan också delar av musiktexter i chatt, som en del av de dagliga konversationerna. Några skickade sånger, rap eller musik som de hade spelat in själva. Fildelning var vanligt. Konversationer som ledde till fildelning ägde rum både i synkron och i asynkron chatt. har nån nåra bra sommarlåtar,ja ska på semester och å vill göra en bra CD å ta me, om du ha nåra snälla skicka till mej,tack SP juni 04 Trots att fildelning avråddes aktivt, observerade man att musikdelning ofta var den första aktiva handlingen i forskarnas deltagande. En granskning av forskarnas användarkonton visade att vissa lagrade så mycket som 13 gigabyte vilket jämfört med experterna som per definition har hög användningsgrad- låg på ca 4 gigabyte. En analys av internettrafiken, gjord av internetleverantören, avslöjade att denna praktik var utbredd. Att hjälpa varandra gjorde det möjligt för forskarna att hitta och skapa filer, ändra format, bifoga till meddelanden eller ladda upp till hemsidor för att dela med andra, och att skilja i valet av filer grundat på en kvalitetsbedömning. Detta kräver lärande på hög nivå och IKT-färdigheter. Färdigheter i tänkande och kollaboration behövs också för vad som, på ytan, ser ut som en enkel handling. Chatt som multimediaverktyg för att förvärva lärande I gemenskapens chattrum ägde mycket social aktivitet rum och de flesta forskare blev snabbt skickliga i att hantera detta verktyg. Eftersom forskarna inte hade deltagit i skolundervisning under lång tid, visade de lägre nivåer av läs- och skrivkunnighet än sina jämlikar i samma ålder i traditionell utbildning. Många använde en blandning av konventionellt språk och SMS-språk i sin kommunikation. Andra använde röstmeddelanden för att undvika skriftlig kommunikation. Ett område för social dialog och utbyte, som kallades Chatt och Grejer användes i stor utsträckning. Antal bidrag varierade från månad till månad, med allt från 2500 till runt Meddelanden inom detta område inbegrep ofta ett stort urval av multimedia, både som integrerade och bifogade filer. Ett synkront chattrum användes ständigt av både individer och grupper. Vuxna hade tillgång till det, även om det var avsett för Notschool.netforskarna. På så sätt fick den nätbaserade lärgemenskapen struktur, ägandeskap och socialt utbyte vilket skulle resultera i vad Moore (1993) kallar transactional distance, transaktionell distans eller kommunikativt tomrum, alltså psykologiskt och kommunikativt tomrum mellan de lärande och lärare. Enligt Moore beror vidden av den transaktionella distansen på struktur och dialog. Strukturen har en benägenhet att öka det psykologiska avståndet och minska känslan av gemenskap. Dialogen kontrolleras av de lärande och mer dialog bidrar till att minska det psykologiska avståndet och öka känslan av gemenskap. Att använda chatt anses ofta ha lite värde i utbildningssammanhang. Denna forskning har visat att engagemang i synkron och asynkron chatt lade grunden för mer formellt lärande och gav stöd till uppenbara fördelar i lärandet. Chatt var startpunkten för många unga och IT-kunskaper var väsentliga för deltagandet. Forskarna höll ofta flera chattfönster öppna samtidigt, skiftade mellan dem och visade prov på vakenhet, kvickhet och en avsevärd intellektuell förmåga. Vid ett tillfälle observerade man en deltagare som höll igång 6 chattar samtidigt. Denna forskare hade i början valt att delta i gemenskapen som tyst medlem men efter tre månader hade hon fått tillräckligt självförtroende för att samtala online och öga mot öga. Familjen åkte på semester till USA och hon

6 bad om en bärbar dator så att hon kunde bibehålla kontakten med gemenskapen. Hon blev senare en kompis. Användningen av synkron och asynkron chatt bidrog till att förbättra läs- och skrivkunnigheten som ökade snabbt utan lärarnas inblandning i konventionell mening. Vygotsky (1978) såg liknande resultat i sin forskning av utveckling i grundläggande läs- och skrivkunnighet. den bästa metoden [för att undervisa läsning och skrivning] är en metod där barn inte lär att skriva och läsa utan där båda dessa färdigheter inlemmas i lek. Chattområden kan liknas vid en lekplats, där lek och arbete delas i en informell miljö. Vissa forskare valde detta område för att be om hjälp av mer teknisk natur: öhh. kan nån säja var min save disk e ja skulle slänga grejer i papperkorjen å min save disk fanns inte på skrivborde. April 04 SH tja, vet nån hur man bli av me röda flagger utan å läsa nån, undrar ba om de e nåt man kan göra. Juni 04 GK Papert (1999) ansåg att datorer stödjer barn i utveckling av självuppfattning och självständighet i lärandet. [Häri] ligger datorns verkliga makt som utbildningsmedium, i förmågan att underlätta och utvidga barns fantastiska, naturliga förmåga och drivkraft att konstruera, skapa hypoteser, utforska, experimentera, utvärdera, dra slutsatser, kort sagt att lära alldeles själva. Möjligheter för social dialog och socialt utbyte Medan denna forskning pågick ansåg yrkesmänniskor inom utbildning ofta att nätbaserade lärgemenskaper för unga människor inte erbjöd möjligheter till att utveckla sociala färdigheter. Detta antagande står i konflikt till publicerad forskning. Bauman (1996) och Daniel (2003) ansåg att Högt socialt kapital är avgörande för att skapa framgångsrika virtuella lärmiljöer (både virtuella lärgemenskaper och spridda praktikgemenskaper). Na Ubon (2004) sa: Forskning visar att en stark gemenskapkänsla inte bara ökar deltagarnas uthållighet i nätbaserade kurser, utan ökar också informationsflödet, lärandestödet, gruppåtagandet, kollaborationen och hur nöjda deltagarna är med lärandet. Unga människor hade tillgång till en lärgemenskap där de kunde be om stöd om de ville utan att undervisas i konventionell mening och utan att gå en vanlig kurs. De frågade ofta sina kamrater eller gav hjälp inom sina egna gemenskapsområden, som nämnts tidigare. Nedan finns ett utdrag från en forskare som Forskning visar att en stark gemenskapkänsla inte bara ökar deltagarnas uthållighet i nätbaserade kurser, utan ökar också informationsflödet, lärandestödet, gruppåtagandet, kollaborationen och hur nöjda deltagarna är med lärandet. erbjuder sig att hjälpa sina kamrater. Trots sin låga läs- och skrivkunnighet har hon tillräckligt självförtroende att hjälpa mentorer när hon inser att hon har färdigheter som de utbildade lärarna kanske saknar. Hon visar prov på en etisk grundsyn och en gemenskapskultur när hon uttrycker att rasism och dåligt språk är opassande. Ja ja kan jälpa folk om dom letar efter grejer. Ja kan jälpa dom om dom vill lära nåt speciellt kansje. Ja kan kolla å se till att de inte finns svordomar och rasistsnack. Jag kansje kan jälpa gemenskaper eller tillome mentorer om dom vill veta nåt ja vet. Maj 04

7 Sammanfattning och slutsats Utbildningssystem har misslyckats med att hålla jämna steg med teknologiska förändringar och den digitala ålderns förändrade kultur. Ny pedagogik är nödvändig när den digitala åldern utvecklas, pedagogik som speglar kollaboration, internaliserat tänkande, reflektion och upprepning, snarare än konceptet med undervisade lektioner. Medan mängden information som finns tillgänglig för individen fortsätter att öka dramatiskt, blir färdigheterna att hitta och behandla information snabbt föråldrade. Att kunna använda ny teknologi, forma social kommunikation och interagerande med hjälp av olika multimediaverktyg är färdigheter som kommer att definiera framgång i framtiden. Ett förhållningssätt till innehåll och läroplan baserat på IKT och multimedia uppmuntrar inte bara debatt och dialog utan ger också unga människor möjlighet att arbeta med verktyg och media som bäst passar dem. Bevis från denna forskning visar att detta är den mest effektiva vägen för att nå deltagande och följaktligen också lärande. Modeller som i hög grad förlitar sig på innehållsförmedling och textbaserad media misslyckas med att engagera skoltrötta tonåringar. Barn lär sig när de själva styr sitt lärande och, kanske det viktigaste fyndet i denna studie, är medvetna om att de själva styr det. Unga människor använder de sociala konstruktionerna i en gemenskap för att bygga sin självkänsla. IKT och multimediaverktyg används för att få tillgång till gemenskapen. Där forskarna definierade och utvecklade sin egen läroplan, ägde lärande rum i hög grad. Lärandet självt behövde gemenskapens konstruktioner och sociala aspekter för att möjliggöra det. Barn lär sig när de själva styr sitt lärande och, kanske det viktigaste fyndet i denna studie, är medvetna om att de själva styr det. Det är en vanlig missuppfattning att skoltrötta ungdomar inte vill lära, men det traditionella ramverket i utbildning fungerar inte för alla och kan förhindra ungdomar att lära, vilket startar en spiral av låg självkänsla och utanförskap som ofta förstärks av svåra hemförhållanden. Betygsystem begränsar prestationer ytterligare genom att skolor inte ser prestationer annat än i mycket begränsad utsträckning, genom att bara se textbunden läs- och skrivkunnighet, vilket för det mesta utestänger kreativ läs- och skrivkunnighet.

8 Länkar till mera information om Not School Litteraturlista Atkinson and Hammersley cited in Denzin and Lincoln (1998:129) Strategies of Qualitative Enquiry. London. Sage. Bauman, M. (1996) Online Learning Communities. [online]. Available from: pres/bauman.html [Accessed May 04]. Becta (1999:3) Connecting Schools, Networking People Coventry. Becta. Benton Foundation (2001) Toward Digital Inclusion for Underserved Youth. Strathclyde. Benton. Bertelsmann Foundation. AOL Time Warner Foundation. (2002). 21st Century Literacy Summit White Paper. Executive Summary. Germany. Brown et al (1989) Situated Cognition and the Culture of Learning. [on-line]. Available from: [accessed May 2002] Daniel, B. et al (2003) Social Capital in Virtual Learning Communities and Distributed Communities of Practice. [online]. Available from: [Accessed May 04] Department for Education and Skills (2004) Five Year Strategy for Children and Learners. Cm.6272 Nottinghamshire. Stationery Office. Fisher R, (1995:vi) Teaching Children to Think. Cheltemham. Stanley Thomas. Gardner H, (1983) Intelligence in Seven Steps.[online]. Available from: [Accessed June 2003] Greenberg, D. (2002) Back to Basics. [online]. Available from [Accessed May 2003]. Hammersley, M.(1992:2) What s wrong with ethnography. London. Routledge. Illich,I. (1970). Deschooling Society. London. Pelican Books. Livingston, K. (2001). Teens and Technology Project Report. Glasgow. University of Strathclyde. Meighan, R. (2002:5) Natural Learning and the Natural Curriculum. Nottingham. Educational Heretics. Moore (1993) see Rovai (2002) Building Sense of Community at a Distance. International Review of Research in Open and Distance Learning: 3, 1.

9 Na Ubon, A. & Kimble, C. (2003). Supporting The Creation of Social Presence in Online Learning Communities Using Asynchronous Text-Based CMC. seen online at www-users.cs.york.ac.uk/~adisornn/ research [accessed May 04] Office for National Statistics (2004) National Statistics [online]. Available from:http://www.statistics.gov.uk /default.asp [accessed June 04]. Papert S, (1993:3) The Children s Machine. New York. Basic Books. Rovai, A. ( 2002) Building Sense of Community at a Distance.[online]. Available from: [accessed July 2003] Sarason, S. and Lorenz, E. (1998:143) Crossing Boundaries. San Francisco. Joss Bass. Schwartz, D. (1999) An interview with Seymour Papert, Ghost in the Machine: Seymour Papert on How Computers Fundamentally Change the Way Kids Learn.[online]. Available from: [accessed April 04] Smedley, T. (1993) in Education Now (2001) Nottingham. Educational Heretics Strommen, E. (2003) Constructivism, Technology, and the Future of Classroom Learning.[online]. Available at [accessed December 03]. The Galef Institute (2001) Different Ways of Knowing seen on-line at dwok/theounders.html [accessed January 2003]. Tomlinson, M. (2004) Curriculum and Qualifications Reform, Final Report of the Working Group. Nottinghamshire. Stationery Office Vygotsky, L. (1978:118) Mind in Society in Cole M Scribner S John-Steiner V Souberman E Eds Whitehead, A. (1966:18), The Aims of Education and other essays. London. Ernst Benn.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC

ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC Anders D. Olofsson Umeå universitet, Pedagogiska institutionen J. Ola Lindberg Mittuniversitetet, Inst. för utbildningsvetenskap LICT (http://alfa.ped.umu.se/lict/)

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:

Läs mer

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids imotion Syfte 1 Målet med denna planering är att introducera appen imotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande

Läs mer

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI Sverige svenska Projektkonsortium: Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Version 2015-12-02 Inledning: På fritidshemmet pågår undervisning målstyrda processer som under lärare i fritidshemmets ledning syftar till att eleverna inhämtar

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Framtidens kompetenser hur når vi dem?

Framtidens kompetenser hur når vi dem? Framtidens kompetenser hur når vi dem? Liisa Ilomäki Helsingfors universitet, Institutionen för beteendevetenskaper Technology in Education Research Group Mars, 2016 Intresset i framtids kompetenser i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Aktiv tutoring via e-möten

Aktiv tutoring via e-möten Göran Karlsson, Ian Cohen, Tony Burden KTH-Mekanik, Skolan för teknikvetenskap (SCI), KTH, Stockholm 1 Mål för lärande Tandläkaren till den orolige patienten: Det här kan vara lite besvärligt, men det

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket Kompetensutveckling Förskola hösten 2015 våren 2016 Medioteket 2 KOMPETENSUTVECKLING FÖRSKOLA HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 Förskolan, Medioteket och det livslånga lärandet Förskolan lägger grunden till ett livslångt

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack. Piano. Björkstugan (Handelsvägen 20), fredagar, från 13.

Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack. Piano. Björkstugan (Handelsvägen 20), fredagar, från 13. Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack Syfte: Att träna logiskt tänkande, koncentrationsförmåga och social kompetens. Upprepade undersökningar visar att barn

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Datalogiskt tänkande för alla

Datalogiskt tänkande för alla Datalogiskt tänkande för alla Fredrik Heintz, IDA fredrik.heintz@liu.se @FredrikHeintz Linda Mannila linda.mannila@abo.fi @lindamannila Software is eating the world Trends AI och Autonoma System redan

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga - 7, Övr osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga Kommentarer

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING

UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING Silver Sidekicks Projekt UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING Handbok för studerande 0. INNEHÅLL 0. Innehåll... 1 1. Introduktion... 2 2. Utbildnings utformning... 3 2.1. Övergripande målsättning...

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer