SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (22) Gymnasienämnden

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (22) Plats och tid Gymnasiekontoret, Laboratorgränd 5, kl Beslutande Övriga deltagande Bertil Almgren, ordf Joakim Dahlgren Marlene Degerman Stina Engström Ulrika Larsson Helena Lindahl Andreas Löwenhöök Lilian Parbring Gurli Rehnfors, tjg ers för Britt-Marie Nyhlén Ingemar Wikström Maalin Wikström, tjg ers för Kenneth Widmark Jan Midlert, gymnasiechef Örjan Lejdal, Lärarförbundet Bo-Erik Strömbäck, LR Ersättare Karin Hedlund Frida Lindström Anders Svedjevik Utses att justera Joakim Dahlgren, ers Marlene Degerman Paragrafer Underskrifter.. /Bertil Almgren, ordförande/ /Vanja Markstedt, sekreterare/.. /Joakim Dahlgren, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av gymnasienämndens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Gymnasiekontoret, Laboratorgränd 5 Underskrift. Vanja Markstedt

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 GyN 82 Dnr Redovisning av åtgärder med anledning av brister som påpekats vid Skolverkets inspektion Gymnasiekontoret har utarbetat förslag till åtgärder och redovisning till Skolverket enligt nedan: Gymnasienämnden och gymnasiekontoret har analyserat rapporterna för de verksamheter som gymnasienämnden ansvarar för. Brister och förbättringsområden identifieras med utgångspunkt från det nationella uppdraget för skolan vilket gör att inspektionsrapporterna ger möjligheter till väsentliga kvalitetshöjningar i skolorna. I stora delar gäller de brister som påtalats generellt för verksamheterna. Det innebär att förvaltningsövergripande åtgärder för att komma till rätta med bristerna genomförs. I de fall när brister gäller enskild verksamhet finns möjligheten att överföra modeller och arbetssätt från verksamheter som inte har motsvarande brister. I den följande texten redovisas åtgärder för att hantera de brister som identifierats. De förbättringsområden som lyfts fram i rapporterna bearbetas och utvecklas på skolenheterna och i förvaltningsgemensamma aktiviteter. Utvecklingsarbetet påbörjas under läsåret 2008/2009. Texten disponeras så att under rubrik för de olika bristerna redovisas först generella åtgärder för förvaltningens verksamheter och därefter följer redovisningar från respektive berörd skola. Brister i systematik i uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat I samtliga rapporter som avser gymnasienämndens ansvarsområde görs bedömningen att det saknas en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten. Gymnasiekontoret åtgärdar detta genom att införa en rutin för uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten som innebär att resultat från föregående läsår redovisas i delårsbokslut per sista augusti. Resultaten analyseras och utvärderas i enheternas och förvaltningens kvalitetsredovisning för kalenderåret. Skolenheternas angreppssätt varierar något. Tyngdpunkt läggs på analys av betyg och resultat från nationella prov. Förvaltningsledningen kommer att begära enhetligt utformade underlag för den samlade kvalitetsredovisningen. Nedan redovisas respektive skolas åtgärder för att systematisera uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 GyN 82 forts Anderstorpsskolan har under våren infört en rapportmall där varje lärare som genomför nationellt prov dels rapporterar resultat på det nationella provet dels rapporterar betyg i samma kurs. I mallen ges också utrymme för den enskilde läraren att reflektera över varför resultatet ser ut som det gör. Skolans rektorer kommer att gå igenom samtliga klassers betygskataloger för att följa upp resultaten, tillsammans med enskild lärare analysera resultatet och diskutera vägar för att hjälpa elever som ännu ej nått målen att göra detta (gäller elever i åk 2 och 3). När det gäller avgångseleverna kommer skolledningen att analysera resultaten. Balderskolan: Skolledningen har under våren 2008 samlat in uppgifter från samtliga nationella prov på Balderskolan. Under hösten 2008 kommer vi att göra en rapport med analys av kunskapsresultaten samt en handlingsplan utifrån denna analys. Rapporten skall vara klar 1 oktober. De viktigaste resultaten från denna rapport inkluderas i skolans kvalitetsredovisning i januari. Nya rutiner skall också utarbetas för lärarnas inrapportering av resultat från nationella prov. Kaplanskolan: Skolledningen har i vår begärt in resultaten från samtliga nationella prov som genomfört under våren och inrättat en rutin så att detta skall ske med automatik. Skolledningen kommer även att ställa dessa resultat gentemot de betyg som är satta i de aktuella kurserna. Detta känns särskilt viktigt eftersom en förändring i stödorganisationen har genomförts när det gäller kärnämnena. Skolledningen avser även att ta fram betygsstatistik från samtliga kurser för att identifiera och analysera svaga resultat. Stödet från elevregistreringssystemet bör utvecklas för att underlätta dessa analyser. Vuxenutbildningen kommer att utforma ett system för uppföljning och analys av kunskapsresultaten som redovisas för gymnasienämnden i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Underlag för analysen tas från de datasystem som kommunen har för registrering av kursresultat. Brister i kvalitetsredovisningar som inte motsvarar förordningens krav Gymnasiekontoret åtgärdar bristen genom att till skolledarna i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning förtydliga kraven på kvalitetsredovisningarna och på processen för framtagande. Ökad vikt kommer att läggas på redovisning och analys av kunskapsresultat såväl i skolornas redovisningar som i förvaltningens kvalitetsredovisning. Utformningen utvecklas så att måluppfyllelse avseende elevernas kunskapsutveckling och de nationella målen framgår tydligare. Sambandet mellan målen i kommunens styrkort och de nationella målen tydliggörs genom att mått fastställs som anger

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 GyN 82 forts hur de nationella målen uppfylls. Genom att utgå från resultat vid läsårets slut skapas tidsmässiga förutsättningar för medverkan från personal och elever i analysen och utarbetandet av skolornas kvalitetsredovisningar som färdigställs efter årsskiftet. Anderstorpsskolan: I samverkan med gymnasiekontoret kommer skolledningen att utarbeta en kvalitetsredovisning som svarar mot förordningens krav. Balderskolan: Ett arbete har inletts på skolan för att åtgärda bristerna på analys av de redovisade resultaten. I samverkan med gymnasiekontoret kommer skolledningen att utarbeta en kvalitetsredovisning som svarar mot förordningens krav. Inom gymnasiesärskolan läggs särskild vikt med att utveckla redovisningen av elevernas kunskapsutveckling. Kaplanskolan: I samverkan med gymnasiekontoret kommer skolledningen att utarbeta en kvalitetsredovisning som svarar mot förordningens krav. Naturbruksgymnasiet: Arbete med att i högre grad involvera personalen i kvalitetsredovisningen kommer att ske under läsåret 2008/2009. Modellen för kvalitetsredovisning för hela gymnasieskolan i Skellefteå blir föremål för utredning under kommande läsår. Vuxenutbildningen har för avsikt att ytterligare förfina kvalitetsredovisningen så att det går att bedöma och analysera om de nationella målen har uppnåtts. Som analysunderlag används elevenkäter, lärarbedömning och betygsnivåer. Brist i arbetet med elever i behov av särskilt stöd på Anderstorpsskolan Anderstorpsskolans målsättning är att alla elever ska få den hjälp och det stöd som behövs för att klara sina studier. Inför hösten 2008 har programvara köpts som skall hjälpa elever med LOS-problematik att få texter upplästa med talsyntes, även program som gör det möjligt att scanna in texter till wordfiler för att förenkla texter, ändra radavstånd etc har köpts in. Att utveckla mentorskapet och samarbetet mellan lärare och elevvårdsteam är också åtgärder för att se vilket stödbehov som finns.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 GyN 82 forts Brister avseende elever i behov av särskilt stöd som inte har utarbetade åtgärdsprogram på Anderstorpsskolan och Balderskolan Anderstorpsskolan: Inför hösten 2008 har en ny mall för åtgärdsprogram tagits fram och kravet på utarbetade åtgärdsprogram för alla elever i behov av stöd har också tagits med i skolans rutiner för elevvårdskonferens. Balderskolans skolledning har under våren arbetat med att utveckla en bättre och effektivare stödorganisation. Brist avseende information om rätten till studiehandledning på modersmålet till berörda elever Gymnasiekontoret åtgärdar bristen genom att utveckla rutiner som säkrar att alla berörda elever får informationen. Den begränsade omfattningen av behoven på de olika skolorna motiverar ett centralt stöd till skolorna. Information om rätten till studiehandledning kommer också att ges till lärare och övriga medarbetare. Anderstorpsskolan: Information om dessa rättigheter kommer att ges till alla elever i samband med terminsstart. Lärarna kommer att göras uppmärksamma på vikten av att informera elev om denna rättighet. Balderskolan: Skolledningen efterlyser gemensamma rutiner inom hela förvaltningen och en central resurs. Brist avseende information om rätten till modersmålsundervisning på Anderstorpsskolan och Balderskolan samt på kommunnivå Gymnasiekontoret utvecklar även i denna fråga rutiner som ska säkra att alla berörda elever får informationen. Den begränsade omfattningen av behoven på de olika skolorna motiverar ett centralt stöd till skolorna. Eleverna ska informeras i samband med ansökan till gymnasieskolan och vid skolstart. Information om rätten till modersmålsundervisning ges också till lärare och övriga medarbetare. Anderstorpsskolan Information om dessa rättigheter kommer att ges till alla elever i samband med terminsstart. Lärarna kommer att göras uppmärksamma på vikten av att informera elev om denna rättighet. Balderskolan Information om dessa rättigheter kommer att ges till alla elever i samband med terminsstart. Till IVIK kommer läxläsningshjälp på persiska, arabiska, spanska och ryska att erbjudas från hösten Skolledningen efterlyser gemensamma rutiner inom hela förvaltningen för att bättre kunna svara upp mot våra skyldigheter.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 GyN 82 forts Brist avseende utvecklingssamtal som inte genomförs med den individuella studieplanen som grund med alla elever en gång per termin. Vidare informeras inte alltid vårdnadshavare till omyndiga elever. Påpekandet gäller Balderskolan och Kaplanskolan Gymnasiekontoret har i ett antal omgångar genomfört utbildningar i samtalsmetodik för lärare. Den påtalade bristen åtgärdas genom att de individuella studieplanerna vidareutvecklas för att blir ett bra verktyg i utvecklingssamtalet. Vidare får gymnasieskolorna i uppdrag att utveckla rutiner som säkrar vårdnadshavares rätt till information. Balderskolan: Skolledningen har under våren arrangerat utbildning i utvecklingssamtal med en grupp lärare. Denna utbildningsinsats kommer att upprepas till hösten. En kortare utbildningsinsats som kommer att beröra alla lärare under hösten planeras under hösten. Kaplanskolan: Bristerna vad gäller utvecklingssamtal och individuell studieplan har redan diskuterats av skolledningen med skolans personal. En grupp på ca15 lärare har fått utbildning inom samtal med fokus på utvecklingssamtal och dessa lärare, under ledning av en rektor, har formerat en arbetsgrupp som har initierat ett utvecklingsarbete inom området. Vid skolstart hösten 2008 kommer alla lärare att ägna minst en halv dag åt att diskutera riktlinjerna för ett kommande utvecklingsarbete. Målen för utvecklingsarbetet är en förbättrad individuell studieplan som ingår i utvecklingssamtalen, ett utvecklingssamtal varje termin för alla elever samt att föräldrar till icke myndiga elever inbjuds till utvecklingssamtalen. Naturbruksgymnasiet Policy för utvecklingssamtal har utarbetats och är under implementering för närvarande. Alla mentorer skall redovisa datum för genomförda samtal för rektor vid terminsslut. Brist avseende betyg som inte sätts i anslutning till avslutad kurs Anderstorpsskolan Skolledningen har på ett ännu tydligare sätt än tidigare informerat all personal om vad som gäller för betygssättning. Skolassistent tillsammans med rektor kommer att följa upp med enskild lärare att detta följs. Naturbruksgymnasiet Policy för betygsättning har tagits fram och implementerats under vårterminen Nya lärare informeras om regler för betygsättning. Assistenten kontrollerar att policyn efterlevs och meddelar rektor om så inte skulle vara fallet.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 GyN 82 forts Brist avseende utbildningen på Anderstorpsskolan som inte är i avgiftsfri Det påpekande som skolinspektörerna gjorde vad gäller elevernas rätt till miniräknare har åtgärdats genom att skolan från och med läsåret 2007/2008 köpt in räknare som elev får låna vid behov. Brist avseende klassråd som saknas i gymnasiesärskolans verksamhet på Kaplanskolan Regelbundna klassråd har införts i Kaplanskolans gymnasiesärskola under våren De hålls minst en gång per månad. Brist i information till elever vid Naturbruksgymnasiet som ej fått betyget Godkänt på kurs angående rätten att gå om kursen alternativt genomgå prövning Policy för utvecklingssamtal har utarbetats och är under implementering för närvarande. Brister i utbudet av språkkurser på Naturbruksgymnasiet Tyska A samt Franska A kommer att erbjudas som individuellt val från vt Brist avseende lokala kurser i gymnasieskolan som inte motsvarar författningarnas krav. Påpekandet gäller förvaltningen Gymnasiekontoret åtgärdar bristen genom att uppmärksamma skolledningarna på bristen och rensa ut lokala kurser som inte fyller författningarnas krav ur kursutbudet. Kurserna kommer i fortsättningen inte att förekomma i gymnasieutbildningar eller i vuxenutbildning. Brister avseende likabehandlingsplaner Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner i enlighet med författningarnas krav Likabehandlingsplaner finns på alla skolenheter inom gymnasieförvaltningen. De brister som påpekas bedöms avse upprättandet av lokala riskanalyser. Gymnasiekontoret åtgärdar genom att uppdra till skolenhetschefer och vuxenutbildningschef att under hösten 2008 göra lokala riskanalyser avseende likabehandling samt att utforma handlingsplaner och genomföra åtgärder för att minimera riskerna.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 GyN 82 forts Studerande har inte tillgång till alla kurser inom den grundläggande vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen erbjuder innevarande läsår numera kärnämnen för grundläggande vuxenutbildning, dvs. svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap. Deltagarna i grundläggande utbildning har hittills inte efterfrågat övriga kurser. Enligt vår bedömning beror detta på att de ofta har en utomnordisk bakgrund och därmed koncentrerar sig på kärnämnena. Inför våren 2009 erbjuds övriga kurser enligt förordningen. (Re, Hi, Ge, Fy, Ke, Bi samt hem och konsumentkunskap) Gymnasienämnden beslutar att översända ovanstående redovisning av åtgärder till Skolverket att omedelbart justera paragrafen

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 GyN 83 Dnr Interkommunal elevavgift 2009 I gymnasienämndens budgetäskande för 2009, GyN ingår även nämndens taxor och avgifter, inkl interkommunala avgifter för Förslag till interkommunala avgifterna för 2009 är nu framräknade. Avgifterna påverkas starkt av effektiviseringar, ökat antal elever och minskade hyreskostnader. Fastighetskontoret tillämpar från och med 2008 nya principer för hyressättning av lokaler. Denna förändring ger en hyresminskning för gymnasieutbildningarna om 7,5 mkr för 2009 vilket ger lägre interkommunala avgifter för de flesta programmen. Gymnasienämnden beslutar att fastställa interkommunal elevavgift för 2009 enligt förslag

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 GyN 84 Dnr Remissvar Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola SOU 2008:27. Gymnasiekontoret har utarbetat förslag till remissvar enligt nedan: Sammanfattning Gymnasienämnden instämmer i utgångspunkterna för utredningens förslag. Vidare instämmer gymnasienämnden i uppvärderingen av yrkesutbildningarna, ökade krav på den arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningarna, förändringarna i programstrukturen exklusive flyg- och sjöfartsteknik, inrättande av programråd, gymnasieexamen samt att samma villkor införs för kommunala skolor och fristående skolor. Gymnasienämnden instämmer inte i förslagen om den snäva uppdelningen av högskoleförberedande utbildning och yrkesutbildning, den hårda styrning av programstrukturer som föreslås. Gymnasienämnden avstyrker förslagen om att ta bort kurser som ger allmän behörighet till högskola för elever som går yrkesprogram, införandet av fler behörighetsämnen till gymnasiet och att presentera mål för utgångar utifrån yrkestitulatur. Gymnasienämnden anser att estetiska utbildningar får ett alltför litet utrymme i den förslagna programstrukturen samt att de förslag som föreslås ersätta dagens individuella program behöver ses över utifrån de kommentarer som lämnas i yttrandet. Utgångspunkterna Gymnasienämnden i Skellefteå anser att utgångspunkterna för utredningen är relevanta. Elevens rätt till god utbildning, betoningen av yrkesutbildning i stället för yrkesförberedande, förtydligande av ansvar struktur och regelverk är bra. Det är också helt riktigt att betona gymnasieskolans viktiga uppdrag för kompetensförsörjning. Betoningen av kompetensförsörjning tydliggör en förskjutning i uppdraget från individens önskemål till behov i arbetsliv och högskolesektor. Med hänsyn till förändringstakten i arbetslivet bedömer gymnasienämnden i Skellefteå att det är mycket svårt att definiera behovet av kompetensförsörjning i termer av yrkeskunskaper och specialiseringar. Förändringstakten i arbetslivet motiverar en väsentlig bredd i gymnasieskolans yrkesutbildningar. Begreppet högskoleförberedande bör om det ska användas som beteckning på utbildningar tolkas brett. Många yrkesutbildningar förutsätter

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 GyN 84 forts gymnasieutbildning som grund men sker i andra utbildningsformer än det som vanligtvis menas med högskolan. Den föreslagna yrkeshögskolan är ett exempel med ett brett innehåll där elever kan komma från många olika utbildningar liksom internutbildningar av olika slag. Begreppet studieförberedande är bredare och i sammanhanget mer rättvisande. Ambitionen att ge samma villkor för kommunala och fristående skolor uppskattas av gymnasienämnden i Skellefteå. Det är också angeläget att elever och föräldrar inför gymnasievalet får bra och korrekt information och möjlighet att skaffa ett gediget beslutsunderlag. YRKESUTBILDNINGARNA Yrkesexamen 14 program skolförlagd eller lärlingsutbildning som alternativ väg. Gymnasienämnden i Skellefteå ser positivt på uppvärdering av yrkesutbildning och att samverkan med avnämare betonas. Förslaget bedöms skapa förutsättningar för ökad kvalitet. Förslaget innebär omfattande förändringar i programstrukturer. Gymnasienämndens bedömning är att förslagen är motiverade. Att Barn- och fritidsprogrammet byter namn är positivt. Den minskade omfattningen av vissa kärnämneskurser (gemensamma kurser) riskerar att ge oönskade effekter. Eleverna riskerar att göra val som begränsar deras framtida möjligheter, utrymmet för angelägna moment i undervisningen krymper och kostnaderna för skolorganisationen ökar i gymnasieskola och vuxenutbildning när flera olika kurser på samma nivå ska genomföras. Gymnasienämnden i Skellefteå avstyrker de delar i förslaget där mål för utgångar presenteras utifrån yrkestitulatur. Särskilt i fall när titulaturerna inte uppfattas som helt verklighetsanknutna. Fritidsassistent respektive idrottsassistent är exempel på yrken som känns konstruerade. Benämningar på yrken förändras i snabb takt och kan snabbt föråldras. Utgångarna bör beskrivas utifrån kompetensområden. Gymnasienämnden i Skellefteå noterar att det finns motiv för att inrätta särskilda program för flygteknik och sjöfartsteknik men konstaterar att utbildningarna blir starkt specialiserade och förväntas få en liten volym. Det bör övervägas om de två programmen kan inrymmas inom det föreslagna regelverket för riksrekryterande utbildningar. Krav på garanterad arbetsplatsförlagd utbildningstid för att få erbjuda och genomföra yrkesutbildning är positivt. Tillsammans med nationella och lokala branschråd skapas förutsättningar för reellt inflytande för branscherna över utbildningarnas utformning och genomförande. Gymnasienämnden i Skellefteå

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 GyN 84 forts noterar att branschrådsorganisationen kommer att ställa ökade krav på följsamhet i skolans verksamheter. Det omfattande inslaget av teoretiska kurser och kraven på behörighet för deltagande i lärlingsutbildningen är positivt. Den lärlingsutbildning som föreslås kommer dock med dessa förutsättningar inte att ge några möjligheter för elever som inte fyller alla behörighetskrav för gymnasieskolan eller av någon anledning inte finner sig tillrätta i skolstrukturerna. Den bedömning som görs av gymnasienämnden i Skellefteå är att hårt styrda programstrukturer är fel inriktning i en verklighet som förändras i snabb takt. Det är angeläget att yrkesutbildningarna måste kunna utvecklas i takt med behoven. Högskolebehörighet förutsätter tidiga medvetna val från eleverna alternativt att eleven utökar sitt program. Det är angeläget att det finns möjligheter för elever att utöka teoriinnehållet i gymnasieutbildningen under den ordinarie studietiden. Möjligheten att utöka under studietiden är lika angelägen som att ha garanterade möjligheter till komplettering efter gymnasietiden. Gymnasienämnden ser därför att kurser som ger den allmänna behörigheten till högskola fortsättningsvis ska finnas kvar på samtliga program. Gällande innehållet och utformningen av Programmet för Ledarskap och Friskvård och Programmet för Vård och Omsorg har avnämare inom handikappomsorgen framfört synpunkter på att behovet av kompetent personal inom verksamheten är stort och att rekryteringsbasen finns i båda programmen förutsatt att innehållet kan anpassas till behoven inom handikappomsorgen. Innehållet i programmet för Ledarskap och friskvård bör utformas så att det kan leda till anställning inom handikappomsorgen. HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Gymnasienämnden i Skellefteå anser att estetiska utbildningar får ett alltför litet utrymme i den föreslagna programstrukturen. Inriktningarna inom Programmet för Ekonomi är omotiverat snäva. Det bör övervägas att införa en miljöinriktning inom Programmet för Naturvetenskap. En miljöinriktning ger förutsättningar för en bredd i rekryteringen av elever. De estetiska lärprocessernas betydelse för individers utveckling värderas allt för lågt i förslaget. Detta gäller även behoven och nyttan av estetiskt utbildade i arbetslivet. I lokala undersökningar har det visat sig tydligt att elever från estetiska utbildningar i påfallande hög utsträckning hitta vägar till studier och arbete efter gymnasiestudierna. Behörighet till gymnasieskolan. Förslaget att utöka antalet behörighetsämnen till åtta respektive tolv ämnen kan bidra till att en större grupp elever inte känner sig välkomna till gymnasieskolan

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 GyN 84 forts och att de väljer bort studier efter grundskolan. Trots de brister som finns i dagens individuella program finns det en mängd elever som genom åren har uppnått gymnasiebehörighet och efter det genomfört gymnasieutbildning med bra resultat. En kraftig utökning av antalet behörighetsämnen innebär en högre tröskel och en risk för utanförskap. Elever med utländsk skolbakgrund riskerar att få särskilt svårt att nå behörighet. Möjligheten att ge dispens från krav på betyg i engelska ger fördelar för vissa elever samtidigt som kravet på betyg i fler ämnen försvårar för samma elever att få plats i gymnasieskolan. Gymnasieexamen Gymnasienämnden i Skellefteå biträder förslaget att införa en gymnasieexamen. Det kan uppstå svårigheter med att rekrytera examensansvariga lärare, särskilt för små enheter och smala utbildningar. Rekrytering av examensansvariga lärare förutsätter att förhållandet till rektor och rektors uppgifter och ansvar görs tydligt. Programmens struktur Minskat utrymme för individuellt val och införandet av meritkurser vid ansökan till högskolan medför enligt gymnasienämndens bedömning en minskad mångfald, minskade möjligheter till lokal och regional anpassning och i realiteten en väsentligt minskad valfrihet för eleverna. Förslaget innebär att eleverna kommer att ställas inför svåra valsituationer. Sannolikt kommer många att välja meritkurser vilket innebär att underlaget för breddning och fördjupning inom yrkesutbildning blir ytterst begränsat. Gymnasienämnden i Skellefteå anser att det är särskilt olyckligt är att estetisk verksamhet föreslås bli en av många valbara kurser. Det minskade utrymmet för specialidrott leder till sämre möjligheter att kombinera gymnasiestudier med satsning på idrott. Konsekvenser kan uppstå i form av förlängda studietider, oavslutade utbildningar i värsta fall i kombination med avbrutna idrottskarriärer. Individuella lösningar Gymnasienämnden i Skellefteå tolkar förslaget om Individuellt alternativ för elever som behöver mer insatser som att gymnasieutbildning inte självklart är ett mål för alla elever. Förslaget innebär en acceptans av att det finns elever som inte gymnasieskolans ordinarie utbud och verksamhet klarar att möta. Förslaget är sannolikt positivt för en mindre grupp elever men riskfyllt om gruppen sväller. För att skapa bra verksamheter för de berörda grupperna är det nödvändigt att utveckla en tydlig koppling till Arbetsförmedlingens uppdrag och insatser. Programintroduktion för elever som nyligen kommit till Sverige kan enligt gymnasienämndens bedömning endast fungera för elever med mycket god skolunderbyggnad. Kravet på betyg i åtta eller tolv ämnen för behörighet till gymnasieskolan försvårar kraftigt för elever med utländsk utbildningsbakgrund.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 GyN 84 forts Det föreslagna preparandåret för elever som bedöms kunna bli behöriga inom högst ett år bör enligt gymnasienämndens uppfattning absolut inte utformas som ett extraår efter årskurs nio grundskolan. Ett preparandår som får karaktär av bestraffning ger inga bra förutsättningar för vidare studier. Det är bra att resurser satsas under grundskoletiden men det är angeläget att insatser görs tidigt så att utbildningstiden inte behöver förlängas. Kursutformade betyg Förslaget att betyg ska sättas efter varje kurs överensstämmer med tidigare lämnade synpunkter från Skellefteå kommun. Programråd Gymnasienämnden i Skellefteå biträder förslagen att inrätta nationella och lokala programråd. Råden bedöms ha förutsättningar för att stärka kopplingen mellan skolan och arbetslivet och på så sätt kunna bidra till en högre kvalitet i yrkesutbildningen. Fjärde år i gymnasieskolan Behovet av ett fjärde år för teknikerutbildning bör enligt gymnasienämndens uppfattning rimligen kunna hanteras inom ramen för den föreslagna yrkeshögskolan. Att lägga till ett fjärde gymnasieår skapar en onödigt otydlig struktur i utbildningssystemet. Nyckelkompetenser I ett framåtsyftande förslag till gymnasiereform bör det finnas en tydlig koppling till den gemensamma europeiska utbildningspolitiken. De referenser sin finns till nyckelkompetenserna i utredningen är otydliga och ger inte en tydlig bild av sambandet med förslagen i Framtidsvägen. Nyckelkompetenserna 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Kostnader Gymnasienämnden i Skellefteå ser en uppenbar risk för att en ökad ambitionsnivå framför allt i yrkesutbildningen leder till ökade kostnader för kommunerna. Förändringarna av det nuvarande individuella programmet leder till förskjutningar inom kommunernas olika verksamheter. Grundskolans

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 GyN 84 forts uppdrag vidgas liksom eventuellt den verksamhet inom kommunerna som ansvarar för arbetsmarknadsåtgärder. Staten bör tillskjuta medel för att möjliggöra ett smidigt genomförande av reformen. Vid gymnasienämndens sammanträde föreligger två förslag: dels Lilian Parbrings förslag att översända remissvaret till Utbildningsdepartementet enl ovan dels Andreas Löwenhööks förslag att översända allians för Skellefteås förslag till remissvar till Utbildningsdepartementet Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Lilian Parbrings förslag Votering begärs. Ja-röst till Lilian Parbrings förslag Nej-röst till Andreas Löwenhööks förslag. Med åtta Ja-röster (Almgren, Dahlgren, Degerman, Larsson, Parbring, I Wikström, M Wikström och Rehnfors) för bifall till Lilian Parbrings förslag och tre Nej-röster (Engström, Lindahl och Löwenhöök) för Löwenhööks förslag finner ordföranden att gymnasienämnden beslutar enligt Lilian Parbrings förslag. Gymnasienämnden beslutar att översända remissvar till Utbildningsdepartementet enligt ovan att omedelbart justera paragrafen. Heléna Lindahl (c), Stina Engström, (fp) och Andras Löwenhöök, (m) reserverar sig skriftligt mot gymnasienämndens beslut.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 GyN 85 Dnr Avtal mellan gymnasieförvaltningen och intraprenaden Älvy gällande Hotell och restaurangutbildningen Gymnasieprogrammet Hotell och restaurangutbildningen köper tjänster av intraprenaden Restaurang Älvy till de delar som avser drift av lunchrestaurangen på Campus. Innehåll och omfattning av tjänsteköpet regleras i avtal och avser bl a varubeställningar, kassahantering, disk, tvätt och handledning av elever. Ett förslag till nytt avtal för perioden har diskuterats med intraprenaden och Måltidsenheten. Förslaget innebär att gymnasieförvaltningen köper 3,0 tjänster av intraprenaden till en kostnad av 2008; kr/år 2009; kr/år 2010; kr/år Gymnasienämnden beslutar att godkänna avtalet med Intraprenaden Älvy

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 GyN 86 Dnr Inköp av fordonsmonterad kranbil till Fordonsprogrammet Transport och Anläggning Eleverna på Fordonsprogrammet Transport och Anläggning ska ha utbildning och behörigheter i att använda både skogskran och fordonsmonterad kran. För närvarande finns endast tillgång till skogskran. Inom branschen används fordonsmonterade kranar i stor utsträckning. För att kunna möta denna efterfrågan behöver utbildningen införskaffa en fordonsmonterad kran att använda på övningsområdet. Anderstorpskolan Fordonsprogrammet Transport och Anläggning önskar inköpa en Volvo FL7 kranbil för en kostnad av kr. Kranbilen bedöms vara en investering och inryms i Anderstorpskolans investeringsanslag. Inköpet sker i samråd med kommunledningskontorets upphandlingsenhet. Gymnasienämnden beslutar att anskaffa en fordonsmonterad kranbil till Anderstorpskolan, Fordonsprogrammet.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 GyN 87 Dnr Hyra istället för investering Naturbruksgymnasiets utbildningsinriktning skog, är för sin utbildning beroende av tillgång till skogsmaskiner som skördare och skotare. Inom den närmaste tiden finns behov av byte av befintlig skördare eftersom underhålls- och reparationskostnaderna är höga samt att den tekniska standarden är för låg i förhållande till kraven från branschen. Investeringskostnaden för byte till en begagnad skördare av nyare modell uppgår till 2,0-2,5 mkr. Ränta och amortering uppgår då till minst kr per månad. Skördaren används i utbildningen 5-6 månader per år. En person är heltidsanställd som maskinförare som under icke skoltid/undervisningstid avverkar skog i externa produktionsuppdrag. Detta bidrar till finansiering av kapitaltjänst, service- och reparationer, maskinförarlön 0,5 årsarbetare samt driftskostnader för skördaren under icke undervisande tid. De senaste åren har intäkter från produktionsuppdragen inte kunnat bidra till kostnadstäckningen i lika stor grad som tidigare. Naturbruksgymnasiet vill på försök hyra en skördare under 5-6 månader istället för inköp. Enligt inkomna preliminära kalkyler kan kostnaden för hyra uppgå till ca kr/månad. Flertalet naturbruksgymnasier i landet tillämpar denna modell. Fördelarna med hyra är att skolan/utbildningen får tillgång till nya maskiner med modern teknik och utrustning vilket leder till att kvaliteten i undervisningen ökar. Med nyare maskiner och ökad kvalitet ökar även konkurrenskraften i förhållande till andra utbildningsanordnare. Kostnaderna för reparationer, service och underhåll minskar, hur mycket beror på utformning och formulering i hyreskontrakt. Med ett kontrakt kan service- och reparationskostnader förutses och budgeteras. I dag utförs reparationer till största delen med egen verkstadspersonal. Stort behov finns för denna personal inom undervisning istället, inom svetsning, reparationsteknik och maskinlära. Personalkostnaderna för reparation beräknas kunna minskas något.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 GyN 87 forts Beräknade kostnader Köp, investering Hyra, 5 mån Årskostnad kapital/hyra Maskindelar, rep Service och underhåll Rep, personalkostn Netto, produktionsuppdrag Summa Vid hyra finns inget behov av maskinförare med produktionsuppdrag varvid 0,5 årsarbetare kan friställas. Kostnaderna i kalkylen är baserade på kalkyler från skogsmaskinstillverkare och återförsäljare och är att betrakta som diskussionsunderlag. Fullständiga kostnadsberäkningar kan endast göras utifrån offerter. Om det av offerterna framkommer att hyra inte är ekonomiskt fördelaktigt avbryts upphandlingen och en ny upphandling startas för att istället inköpa en skördare. Naturbruksgymnasiet önskar hyra en skogsmaskin, skördare på försök under 2 år med en årlig uppföljning. Efter försöksperioden görs en utvärdering där kostnadsbilden granskas i förhållande till inköp. För- och nackdelar för undervisningen värderas och underlag till hur framtida skogsmaskiner bör finansieras tas fram. Förvaltningens ekonomi behöver förbättras och nya sätt att bedriva utbildning och hitta kostnadsbesparingar och effektiviseringåtgärder måste identifieras. Andra finansieringsformer är ett sätt försöka minska kostnaderna. Kommunledningskontorets upphandlingsenhet föreslås få i uppdrag att tillsammans med gymnasiekontoret och ledningen för Naturbruksgymnasiet upphandla tjänsten hyra av skogsmaskin, skördare. Gymnasienämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära att på försök få hyra skördare till Naturbruksgymnasiet.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 GyN 88 Dnr Kurs/Konferens Föreligger inbjudan om följande kurser: 1 Från Kommunförbundet Västerbotten som arrangerar konferens i Lycksele 18 september Presidie- och skolchefskonferens. 2 Från ENS 2000, Ett narkotikafritt Sverige om seminarium Rättigheter och skyldigheter torsdagen den 18 september i Skellefteå Gymnasienämnden beslutar att till kurs i Lycksele utse presidiet; Bertil Almgren och Kenneth Widmark att till kurs i Skellefteå anmäla Frida Lindström och Stina Engström

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 GyN 89 Informationsärenden 1 Dnr Delårsbokslut per 31 augusti, gymnasiechef Jan Midlert informerar 2 Dnr Intagning till gymnasieskolan Jan Midlert informerar om det nya Intagningskansliet i Vindeln 3 Dnr Remiss Legitimation och skärpta behörighetsregler sammanfattning delades ut vid sammanträdet 4 Dnr Personalfrågor. Jan Midlert informerade om aktuella personalfrågor. 5 Dnr Alkohol- och drogpolitiskt program, tas upp som ärende GyN Handlingar skickas till ledamöterna via e-post. Gymnasienämnden beslutar att notera informationen

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 GyN 90 Övriga frågor 1 Dnr Information om Vuxenutbildningens verksamhet Helena Lindahl, c, önskar information om ovanstående verksamhet. Gymnasienämnden beslutar Att nämnden får information om Vuxenutbildningens verksamhet 2 Dnr Digitala utskick av handlingar Önskemål om utskick av nämndens handlingar via e-post. Gymnasienämnden beslutar att kontoret får i uppdrag att undersöka möjligheterna till digitala utskick av gymnasienämndens handlingar.