årsredovisning 2014 SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare

Transkript

1 årsredovisning 2014 SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare

2 SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP bedriver på uppdrag av sina drygt medlemmar påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och är huvudman i Stim. SKAP är också ordförande i ECSA European Composer & Songwriter Alliance och samarbetar genom ECSA med Music Creators North America. Hornsgatan 103 Box Stockholm Tel info@skap.se

3 INNEHÅLL innehåll Ordförande har ordet: Tillsammans bygger vi musikskaparnas framtid 4 Viktiga händelser Vårt uppdrag: Med musikskaparen i centrum 7 Påverkansarbete: Att föra musikskaparnas talan 8 Förvaltning av Stim: Stim och framtidens kollektiva förvaltning av rättigheter 12 Medlemsservice: SKAP är summan av sina medlemmar 16 Fokusområde 2015: Musikskaparnas intresseorganisation i framtiden SKAP Årets pristagare och stipendiater: De uppmärksammades Organisation 24 Förvaltningsberättelse 25 Resultaträkning 27 Balansräkning 28 Noter 29 Revisionsberättelse 34 Mer information och kontakt 35 Årsredovisning 2014 SKAP 3

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Tillsammans bygger vi musikskaparnas framtid När jag ser tillbaka på 2014 ser jag ett år som på flera sätt varit både omtumlande och samtidigt mycket framgångsrikt för Sveriges musikskapare. Förutsättningarna och villkoren vi arbetar under står under stark förändring. Marknaden ställer helt nya krav och inom EU reformeras upphovsrätten. Det går fort och ibland är det svårt för oss som enskilda musikskapare att se "hela bilden". Intäkterna från svensk musik fortsätter att växa. Svenska musikskapare åtnjuter ett gott rykte i hela världen och Stim har haft rollen som föredöme när EU tagit fram ett nytt direktiv för upphovsrättssällskap. SKAP:s arbete genom ECSA, både vad gäller reformen av upphovsrätten och det nya direktivet för upphovsrättssällskap, fyller en viktig funktion att föra musikskaparnas talan. Den kollektiva idén är god. Genom att hålla ihop, kan vi tydligare och med större trovärdighet tala för vår sak. Genom att hålla ihop underlättar vi också för dem som vill använda vår musik, inte minst i den digitala vardag vi nu lever i. Kollektiv förvaltning av rättigheter är bra för kunder, bra för lyssnare, bra för musikskapare. Men när jag ser tillbaka på 2014 ser jag också ett år som blottlagt föreningens svagheter, tillåtit oss att arbeta med dem och som tagit oss framåt. När den kollektiva idén nu är hårt ansatt både inifrån och utifrån är det allt viktigare att vi, som utgör kärnan i den digitala näringskedjan, håller ihop. SKAP behöver utvecklas som förening för att vi på bästa sätt ska kunna fortsätta värna de värden vi står för. Insikten om att vi musikskapare är starkast som kollektiv har kanske aldrig varit viktigare än just nu. SKAP innehar ordförandeskapet i vår europeiska intresseorganisation, ECSA European Composer & Songwriter Alliance, som samlar Europas musikskaparorganisationer. En sådan position är ovärderlig när man arbetar för konstnärliga rättigheter. Som ordförande i SKAP och ECSA har jag därför många gånger förmånen att tydligare kunna se hela bilden än många andra. Jag är tacksam för den helhetsbilden, för den gör SKAP:s arbete långt mer framgångsrikt. Jag är också tacksam för medlemmarnas förtroende att låta mig ta den roll jag har som ordförande. Helhetsbilden är emellertid inget utan hårt arbete i föreningen och det finns det gott om. Mitt bidrag till verksamheten bygger på att jag har den där helhetsbilden. Ditt bidrag bygger föreningen. SKAP verkar för kollektivets bästa. Och det ska vi fortsätta att göra, oavsett om det handlar om kollektiv förvaltning av rättigheter och Stim-förvaltningen, påverkansarbete för konstnärliga rättigheter, eller medlemsservice för dig som är SKAPmedlem. SKAP ska fortsätta att vara den samlande kraft vi har möjlighet, och uppdrag, att vara. Därför ser jag fram emot att under 2015 tillsammans med styrelse och medlemmar arbeta med frågor om SKAP:s framtid. I verksamhetsfokus SKAP 2025 handlar det om vad som gör SKAP fortsatt relevant för musikskapare i framtiden. Oavsett om kanske varken du eller jag är med då, har den riktning vi stakar ut idag avgörande betydelse för vårt kollektiv i morgon. Låt oss tillsammans göra det bästa vi kan för kollektivet för 2015 såväl som Alfons Karabuda ordförande 4 SKAP Årsredovisning 2014

5 ORDFÖRANDE HAR ORDET "Den riktning vi stakar ut i dag har avgörande betydelse för vårt kollektiv i morgon." Foto: Johan Olsson Årsredovisning 2014 SKAP 5

6 VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Viktiga händelser 2014 Foto: FREDRIK ELG Balans i den digitala värdekedjan I slutet av året lanserade SKAP ett europeiskt pilotprojekt inom ramen för det internationella World Fair Trade Music-initiativ som startat i Nashville i oktober Bakgrunden är nya undersökningar som visar att av de digitala musiktjänsternas intäkter går försvinnande lite till låtskrivare och kompositörer. Målet med SKAP:s pilotprojekt, som startade med ett aktörsmöte i februari 2015, är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling i digitala musiktjänster. Malmö först ut som fristad för musikskapare Den egyptiske protestsångaren Ramy Essam, som redan tidigare uppmärksammats av SKAP för sitt demokratiarbete under den arabiska våren, blev i oktober den förste musikskaparen att beredas fristad i Sverige. Förutom Malmö har även Stockholm och Orsa beslutat ta emot utsatta musikskapare inom ramen för fristadsprogrammet. OKT NOV MEDLEMSTRÄFFAR MED FRAMTIDSFOKUS Under november höll SKAP medlemsmöten i Göteborg, Malmö och Stockholm. Dessa bildade uppstart för 2015 års verksamhetsfokus, SKAP DEC JAN FEB SEP MARS AUG APR SKAPELSEN skriver om musikhistorien I september lanserades SKAPELSEN en sajt, en podd och en film. Med SKAPELSEN vill SKAP berika musikhistorien, fylla i luckor, och låta fler vara med och skapa den i framtiden. SKAPELSEN fick stort genomslag och podcasten Skaparna utsågs av Dagens Nyheter till en av nätets bästa. JULI JUNI MAJ Fortsatt FN-engagemang Under året deltog SKAP:s ordförande Alfons Karabuda som expert i två av FN:s råd för mänskliga rättigheters utredningar om upphovsrätt, kultur och vetenskap. I juni samlades expertgruppen för möten i Genève. SKAP:s vårfest 2014 Vid SKAP:s vårfest 2014 stod mångfalden i svenskt musikskapande i centrum och ett dussin musikskapare mottog priser och stipendier. Foto: THINKSTOCK 6 SKAP Årsredovisning 2014

7 VÅRT UPPDRAG Foto: Elzbieta Kubok Creators for Europe I början av året lanserades EU-kampanjen Creators for Europe som SKAP producerat på uppdrag av ECSA och GESAC. Säg ja till kultur och nej till nedmontering av dina rättigheter var kampanjens budskap till Europas musikskapare, med målsättningen att stimulera till medverkan i den öppna EU-konsultationen om upphovsrätt. Totalt redovisade kampanjen underskrifter och 800 bidrag till konsultationen när den stängdes den 5 mars. MED MUSIKSKAPAREN I CENTRUM SKAP är Sveriges intresseorganisation för yrkesverksamma kompositörer och textförfattare. SKAP arbetar för den enskilde upphovspersonens rättigheter och goda villkor för yrkesmässigt musikskapande. SKAP påverkar i Sverige och internationellt SKAP bedriver påverkansarbete i Sverige och även i EU, mot bakgrund av att de flesta politiska beslut som påverkar Sveriges musikskapare idag fattas där. SKAP:s viktigaste uppdrag är att värna upphovspersonernas rättigheter, främst upphovsrätt och yttrandefrihet, och att verka för musikalisk mångfald. I Sverige arbetar SKAP genom ett antal nätverk. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är styrelseledamot i Musiksverige, ledamot i KLYS AU och ledamot i Konstnärliga rådet vid Statens Musikverk. Internationellt arbetar SKAP genom ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, som företräder Europas alla kompositörer och tonsättare, och samarbetar genom ECSA med Music Creators North America. SKAP arbetar också genom IMC, International Music Council, och FN:s råd för mänskliga rättigheter, där SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är ledamot respektive expertråd. Foto: GEORGIOS MAKKAS Nytt EU-direktiv för upphovsrättssällskap I februari röstades det nya EU-direktivet för upphovsrättssällskap igenom av Europaparlamentet. Med direktivet, som senast 2016 ska ha implementerats i nationell lagstiftning, vill EU samordna och harmonisera den kollektiva licensieringen i Europa och säkerställa att Europas upphovsrättssällskap fungerar effektivt för såväl medlemmar som musikanvändare. Foto: Kjell Holmstrand Huvudman i Stim ett centralt uppdrag Som huvudman i Stim företräder SKAP kompositörernas och textförfattarnas intressen och ser till att Stims verksamhet är effektiv, transparent och att den inte riskerar att diskriminera någon enskild upphovsperson. Huvudmannaskapet i Stim delas med FST, Föreningen Svenska Tonsättare, som samlar konstmusikskapare, och Musikförläggarna. Rådgivning, försäkring och annan medlemsservice SKAP erbjuder medlemmarna kostnadsfri juridisk och ekonomisk rådgivning. Det kan exempelvis gälla frågor om förlagsavtal, beställningsavtal, upphovsrättsrelaterade frågor, eller om egenföretagande. Genom SKAP kan medlemmar också ta del av förmånliga försäkringslösningar, bland annat företagsförsäkring, instrumentförsäkring och sjukavbrottsförsäkring. SKAP arrangerar medlemsaktiviteter i hela landet, delar ut stipendier och priser samt ger möjlighet till arbete och rekreation i medlemsägda lägenheter i Frankrike, Spanien och USA. SKAP:s fokusområde 2014: Mångfald och jämställdhet Under 2014 har SKAP:s fokusområde varit Mångfald och jämställdhet. Med fokusområdet bidrog SKAP till arbetet för ökad mångfald och jämställdhet i samhället ur musikskaparperspektiv. Vid sidan av ett mångfaldsarbete inom SKAP lanserades bland annat det uppmärksammade initiativet SKAPELSEN, för att demokratisera den musikaliska historieskrivningen. LÄS MER skap.se skapelsen.com Magnus Carlson och Petra Marklund. Årsredovisning 2014 SKAP 7

8 PÅVERKANSARBETE ATT FÖRA MUSIKSKAPARNAS TALAN Den digitala utvecklingen har skapat helt nya spelplaner för kulturskapare. Marknaden kan kännas som en djungel, EU reformerar upphovsrätten och senast 2016 ska ett nytt EU-direktiv för upphovsrättssällskap vara implementerat i svensk lag. I allt detta för SKAP de svenska musikskaparnas talan. Svensk musik står både för spets och för bredd. Mångfalden i musikskaparkollektivet blir bara större vilket paradoxalt nog kan göra marknaden för den som vill sälja sin musik tuffare. Trots det visar statistik från Musiksverige i november 2014 att den svenska musikbranschens intäkter på fyra år ökat med 1,5 miljarder kronor, nästan 25 procent. Det gör att svensk musik är en god förebild och en spelare att räkna med, när EU:s vision om kulturen och musiken som tillväxtsektor i den europeiska ekonomin ska bli verklighet. I allt detta spelar en väl fungerande kollektiv förvaltning av rättigheter en avgörande roll. Den möjliggör enkel licensiering av såväl befintliga som nya musiktjänster, samtidigt som upphovspersonerna får ersättning för sitt arbete. Som huvudman i Stim engagerar sig därför SKAP både i de marknads- och lagstiftningsfrågor som omgärdar upphovsrättssällskapen. Våren 2014 kunde SKAP:s ordförande, då tf vd i Stim, underteckna ett samarbetsavtal rörande en gemensam rättighetsplattform för Stim, PRS for Music och GEMA. SKAP driver också tillsammans med Stim på för att skapa för musikskapare bästa förutsättningar i den nya lagstiftning som följer på EU-direktivet. Fokusområde 2014: Mångfald och jämställdhet Vid SKAP:s föreningsstämma 2013 väcktes frågor kring mångfalden i musiklivet. Det som började som en diskussion om musik med text på svenska språket i radion ledde till att SKAP:s medlemmar därefter arbetade med frågeställningarna om mångfald i musiken i seminarieform. Parallellt kom frågan om jämställdhet i musiklivet upprepade gånger upp i SKAP:s dåvarande fokusområde Digital agenda för musiken. Sammantaget kom medlemsdiskussionerna om mångfald och jämställdhetsperspektivet i Digital agenda för musiken att leda fram till ett nytt fokusområde: Mångfald och jämställdhet. Fokusområdet lanserades i januari 2014 med en medlemsoch expertworkshop i SKAP:s lokaler i Stockholm som samlade bland andra musikskaparen, författaren och aktivisten Marie Selander, musikskaparna Elise Einarsdotter och Fredrik Thomander, Marie Dimberg, grundare och manager på D&D Management, Hanna Rothelius från Popkollo, Pernilla Alexandersson, vd på Add Gender, dåvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm och SKAP:s projektledare Lina Thomsgård, välkänd både från musikbranschen och från påverkansarbete kring mångfald och jämställdhet. Mötet följdes under våren upp av en undersökande fas, som framåt sommaren 2014 övergick i en analysfas. I maj deltog SKAP:s ordförande Alfons Karabuda i «Dancing on the (glass) ceiling», ett panelsamtal om jämställdhet i musiklivet i Sverige och England och i augusti premiärvisades inspirationsfilmen Vi har några att tacka vid Polar Music Talks, där såväl SKAP:s ordförande som projektledare för fokusområdet också diskuterade mångfald och jämställdhet på scen. Under hösten vidtogs åtgärder för att bidra till ökad mångfald och jämställdhet i musiklivet. Som ett första steg att åstadkomma ett synliggörande, lanserades i september SKAPEL- SEN en sajt, en podd och en film. Med SKAPELSEN vill SKAP berika musikhistorien, fylla i luckor, och låta fler vara med och skapa den i framtiden. SKAPELSEN fick stort genomslag och podcasten Skaparna, som fortsätter under 2015, utsågs av Dagens Nyheter till en av nätets bästa. En central del i fokusområdet är att också genomlysa och genomföra förbättringar i SKAP:s egen verksamhet. Därför togs en policy och en treårsplan fram i samarbete med Add Gender. Planen kommer att utgöra en del av det föreningsarbete som SKAP står inför med 2015 års fokusområde, SKAP Konstnärliga rättigheter mer än upphovsrätt Under supervalåret 2014 blev musikens kraft extra tydlig. Förståelsen för att man lättare når fram med sina budskap genom att använda musik är stor bland politiker förståelsen för upphovspersonens rättigheter mindre. I årets valkampanjer, inför såväl EU- som riksdagsval, och under Almedalsveckan 8 SKAP Årsredovisning 2014

9 PÅVERKANSARBETE Foto: HELENA HAVLUND Sara Martinsson och Rebecka Hedström är SKAP:s ansikte utåt när den uppmärksammade podcasten Skaparna diskuterar kreativitet, drivkraft och skapande med svenska musikskapare, artister och musikbranschpersonligheter. användes musik flitigt, dessvärre ofta utan upphovspersonens tillstånd. SKAP arbetar både nationellt och internationellt med att värna konstnärliga rättigheter och förklara hur upphovsrätt och yttrandefrihet hör samman. Europeisk upphovsrätt har vid sidan av en ekonomisk funktion också en moralisk ideell upphovsrätt. Den ideella upphovsrätten och konstnärlig yttrandefrihet bildar två sidor av samma mynt, genom att de tillsammans säkerställer att kulturskapare har möjlighet att hävda rätten till sitt eget ord. Upphovsrätten ger upphovspersonen skydd så att hans eller hennes verk inte får användas på ett kränkande sätt eller förekommer i oönskade politiska sammanhang. En viktig uppgift för SKAP är därför att ständigt påminna lagstiftare och andra beslutsfattare om att ekonomiska villkor inte är allt som påverkar förutsättningarna för professionellt musikskapande. Syftet med SKAP:s engagemang är dels att bidra till den demokratiska processen, dels att konkret värna svenska musikskapares rättigheter. Under 2014 har SKAP lyft vikten av konstnärliga rättigheter i en rad olika sammanhang, bland annat under Almedalsveckan, fått förklara vikten av konstnärliga rättigheter i media ett flertal gånger under valrörelsen och inte minst tryckt på de konstnärliga rättigheterna i samband med EU-arbetet för en reformerad upphovsrätt. Samtidigt fortsätter SKAP att inom ramen för sin medlemsservice ge stöd och råd när enskilda medlemmar utsätts för kränkning av den ideella rätten. Årsredovisning 2014 SKAP 9

10 PÅVERKANSARBETE Foto: ANNA RUT FRIDHOLM "SKAP ger oss som gör musik en röst som den politiska makten lyssnar till. SKAP för de försvarslösas talan." Magnus Lind kompositör, dragspelare, konstnär och medlem i SKAP Fortsatt internationellt yttrandefrihetsarbete För tredje året deltog SKAP:s ordförande Alfons Karabuda som expert vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i olika utredningar om konstnärliga rättigheter. Den initiala rapport som publicerades 2013, The right to freedom of artistic expression and creativity, har visat sig betydelsefull inte bara i arbetet med yttrandefrihet, utan också för upphovsrätten. Bland annat slår utredningen fast att konstnärliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Under 2014 medverkade Alfons Karabuda till två utredningar om förhållandet mellan immateriella rättigheter och rätten till vetenskap och kultur. På uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter presenterade han också rådets utredningar vid International Theatre Institutes världskongress i Armenien. Presentationen väckte uppmärksamhet och tydliggjorde att frågor om upphovsrätt och konstnärlig yttrandefrihet är känsliga. Vissa medlemsstater, som till exempel Kina, valde att inte delta under Karabudas tal. Tvingande avtal drabbar allt fler SKAP arbetar genom ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, där SKAP är ordförande, mot så kallade tvångsavtal, en företeelse som under en längre tid varit vanlig bland mediebolagen i Europa. Genom tvångsavtal kräver tveller produktionsbolag att en musikskapare, för att få ett uppdrag, skriver över rättigheterna till sitt verk till bolaget. Istället för att den upphovsrättsliga ersättningen går till musikskaparen rinner den tillbaka till mediebolaget, som antingen själv eller genom ett dotterbolag agerar förlag. Förutom att musikskaparen förlorar rätten till framtida ersättningar, ökar också risken för inlåsning av musik när vinstdrivna bolag tar över upphovspersonens rättigheter, eftersom ett vinstdrivet bolag väljer att endast sprida det som på förhand bedöms ge störst vinst. När musikskaparen själv kan licensiera sitt arbete, enskilt eller kollektivt genom medlemsstyrda organisationer som Stim, kan det nå fler. SKAP arbetar mot alla former av tvingande avtal, där upphovspersonen inte bara mot en engångssumma tvingas bort från möjligheten att tjäna pengar på sitt arbete när det används i framtiden, utan också förlorar rätten att bestämma i vilket sammanhang det får användas en inskränkning i upphovspersonens ideella rätt. Äntligen svenska fristäder för musikskapare Alltsedan SKAP:s internationella musik- och yttrandefrihetskonferens Right! Freedom of Music and Speech i Stockholm år 2011 har SKAP tillsammans med Statens Kulturråd och musikoch yttrandefrihetsorganisationen Freemuse förespråkat att det svenska fristadsprogrammet ska vidgas att även omfatta musikskapare. Två år senare, i november 2013, kunde SKAP:s ordförande Alfons Karabuda under en fristadskonferens i Malmö berätta att Stockholm fattat beslut om att bli fristad för musikskapare. Vid samma tillfälle kom också besked från Malmö och två månader senare från Orsa. Först ut att faktiskt ta emot en musikskapare blev så småningom Malmö, som i oktober 2014 välkomnade den egyptiske protestsångaren Ramy Essam inom ramen för sitt fristadsprogram. Ramy Essam har blivit känd i Egypten och resten av världen som musikskaparen som gav den egyptiska revolutionen sitt soundtrack. Behovet av fristäder för musikskapare är knappast minskande. Varje år registrerar Freemuse ett hundratal övergrepp mot musikskapare, utförda av regeringar eller lokala myndigheter världen över. Trakasserier och hot, förbud mot att spelas i radio eller uppträda på scen, anhållan och fängelsestraff är vanligt förekommande. SKAP i EU-politiken SKAP innehar ordförandeskapet i ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, och har därigenom ett betydande inflytande i Europaarbetet. Insikten om att de lagar och regler som har betydelse för Sveriges musikskapare i stor utsträckning formuleras på internationell nivå har gjort att SKAP:s internationella engagemang och inflytande vuxit på senare år. Inom EU reformeras just nu upphovsrätten. Syftet är att harmonisera och anpassa efter de nya förutsättningar som den digitala utvecklingen 10 SKAP Årsredovisning 2014

11 PÅVERKANSARBETE fört med sig. Under årets första månader kunde EU:s medborgare därför delta i en öppen EUkonsultation om den framtida upphovsrätten. SKAP tog mot bakgrund av EU-konsultationen fram en internationell, flerspråkig kampanj, Creators for Europe, i samarbete med ECSA. Med budskapet Säg ja till kultur och nej till nedmontering av dina rättigheter ville kampanjen aktivera Europas musikskapare och sympatisörer för att de skulle vara med och påverka framtidens upphovsrätt genom att besvara konsultationen. Totalt redovisade kampanjen drygt underskrifter och 800 bidrag till konsultationen när den stängdes den 5 mars. Den 6 juni talade Alfons Karabuda inom ramen för det grekiska EU-presidentskapet vid konferensen Copyright and the Digital Agenda for Europe: Current Regulations and Challenges for the Future i Aten. Det finns starka affärsintressen som lobbar för en försvagad upphovsrätt, intressen med affärsmodeller som bygger på att den enskilde musikskaparens rättigheter urholkas det är från musikskaparen man vill ta den ekonomiska vinsten. Med ECSA som verktyg för därför SKAP Sveriges och Europas musikskapares talan gentemot EU:s beslutsfattare. Utanför Europa samarbetar SKAP med de nordamerikanska musikskaparorganisationerna i Music Creators North America, MCNA, som byggts upp med ECSA som förebild. SKAP har också genom sin ordförande Alfons Karabuda sedan en ledamotsplats i International Music Council, IMC, som är officiell partner till UNESCO och arbetar för musikalisk mångfald och tillgång till kultur för alla, deltar i Artsfex, ett globalt nätverk för konstnärlig yttrandefrihet, och "Den ideella upphovsrätten och konstnärlig yttrandefrihet bildar två sidor av samma mynt, genom att de tillsammans säkerställer att kulturskapare har möjlighet att hävda rätten till sitt eget ord." har en rådgivande expertfunktion i FN:s råd för mänskliga rättigheters arbete kring konstnärliga rättigheter. SKAP i den svenska kulturpolitiken Musiken har en central roll i människors liv och i samhället. SKAP strävar efter att höja musikens och kulturens status ytterligare och efterfrågar därför en ny kulturpolitik en politik som lyfter kulturfrågorna och tydliggör kulturens värde som tillgång i ett brett samhällsperspektiv. Vidare eftersträvar SKAP att icke-statliga institutioner och delar av civilsamhället ges större ansvar för implementeringen av den statliga kulturpolitiken. Dessutom eftersträvar SKAP en problematisering av kvalitetsbegreppet som grund för statligt kulturstöd. Centralistiska uppfattningar om kvalitet bygger ofta på traditioner och kan svårligen upprätthållas utan att ta sig diskriminerande uttryck. Bland de verktyg SKAP har för att nå framgång i detta arbete finns Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KLYS, Statens Musikverk och Konstnärsnämnden. I KLYS-samarbetet hanteras frågor som kulturpolitik, upphovsrätt, mediefrågor samt skatte- och arbetsmarknadsfrågor. KLYS samordnar också upphovsrättsnätverket Kulturskaparna, i vilket SKAP ingår. SKAP har på senare år fördjupat sitt engagemang i KLYS. Musikplattformen är den del av Statens Musikverk som har i uppdrag att främja och stödja det fria musiklivet. Genom Statens Musikverks konstnärliga råd, i vilket SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är ledamot, fördelas projektstöd som syftar till att stärka musiklivet genom att bidra till hållbar återväxt och konstnärlig förnyelse. Under supervalåret 2014 drev SKAP bland annat frågor om musikskapares roll i den digitala värdekedjan och estetiska ämnens plats i skolan. SKAP arbetar med frågan om barns och ungas rätt till kultur både nationellt och inom ramen för sitt engagemang i UNESCO-organet International Music Council och FN:s råd för mänskliga rättigheter. I slutet av 2014 initierade också SKAP och Kulturskolan ett samarbete som kommer att lanseras SKAPELSEN: SKAPELSEN.com SKAP:s medlemmar producerar kultur Vikten av kulturell mångfald är fastslagen i UNESCO:s konvention till skydd för kulturell mångfald. Ett centralt uppdrag för SKAP är att vara musikskaparnas röst i kultursverige. LÄS MER SKAP: skap.se SKAPELSEN PÅ SKAP.se: skap.se/ detta-vill-skap/ skapelsen ECSA: composeralliance.org IMC: imc-cim.org KLYS: klys.se Statens Musikverk: statensmusikverk.se Konstnärsnämnden: konstnarsnamnden.se Årsredovisning 2014 SKAP 11

12 FÖRVALTNING AV STIM Stim och framtidens kollektiva förvaltning av rättigheter Som huvudman i Stim företräder SKAP kompositörers och textförfattares intressen i Stims verksamhet. Under 2014 har mycket kretsat kring implementeringen av, ett moderniserat fördelningssystem, ett nytt EU-direktiv och inte minst Stims strategiska inriktning för framtiden. STIM Stim är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar. SKAP representeras i Stims styrelse, kommittéer och arbetsgrupper. Upphovsperson ansluten till Stim kan ansöka om att bli medlem med rösträtt. För att bli medlem krävs aktivt musikskapande och utbetalningar de senaste tre åren. SKAP rekommenderar sina medlemmar att ansöka om medlemskap med rösträtt i Stim, för att få rätt att rösta vid Stims föreningsstämma. Läs mer om Stim på stim.se. Kollektiv förvaltning och licensiering av rättigheter blir allt viktigare för såväl musikskapare som digitala tjänsteentreprenörer och andra aktörer som vill utnyttja de möjligheter internet erbjuder att sprida musik, film och tv. Utan kollektiv licensiering skulle flera av dessa tjänster inte vara möjliga. På musikens område spelar därför Stim en avgörande roll. Grunden i Stims uppdrag att vara en brygga mellan den som gör musik och den som vill använda den. I centrum står idén om icke vinstdriven kollektiv förvaltning av rättigheter. Med stöd av denna, och med stöd av den lagstiftning som omgärdar den, ska Stim samla in och fördela intäkter i form av upphovsrättslig ersättning så effektivt som möjligt. Till detta kommer att Stim i sina stadgar har ett kulturpolitiskt uppdrag att fördela medel till grupper som kan anses främja den svenska musiken och ha behov av särskilt stöd. Stim finansierar också påverkansarbete till nytta för musikskapare genom sina huvudmän, musikskaparnas och musikförläggarnas intresseföreningar, FST, Musikförläggarna och SKAP, via nationellt avdrag. SKAP har sina medlemmars förtroende att tillsammans med FST och Musikförläggarna driva en ansvarsfull förvaltning av Stim. Det gör man genom representation i Stims styrelse och en rad interna kommittéer och arbetsgrupper. Målsättningen är att Stim i internationell jämförelse ska vara ledande vad gäller styrning och effektivitet. SKAP driver för upphovspersoner viktiga frågor i Stim. Ofta görs det i samarbete med Stim, men ibland är frågorna av en sådan natur att de inte kan eller bör hanteras av Stim självt. Då tar SKAP, som företrädare för musikskaparna, den rollen. På samma sätt företräder ECSA, European Composer & Songwriter Alliance, där SKAP är ordförande, upphovspersoner i hela Europa. Det ger legitimitet åt arbetet för kollektiv förvaltning och upphovsrättssällskap när upphovspersonernas intresseorganisationer för deras talan. Strategiskt vägskäl I februari 2014 lämnade Stims vd sedan 2003, Kenth Muldin, sin tjänst sedan det konstaterats att Stims styrelse och vd gjort olika bedömningar om vilken strategisk inriktning Stim bör ha för att möta de nya utmaningar organisationen står inför. Till ny vd för Stim rekryterades Karsten Dyhrberg Nielsen, tidigare vd i den nordiska rättighetsorganisationen NCB, Nordic Copyright Bureau. Dyhrberg Nielsen tillträdde i augusti och avlöste då SKAP:s ordförande Alfons Karabuda, som varit tillförordnad vd perioden april juli. Stim står nu inför ett fortsatt utvecklingsarbete för att möta nya krav från lagstiftare och marknad, men främst för att möta musikskaparkollektivets behov. SKAP och Stims övriga huvudmän har en central uppgift i det arbetet och måste fortsätta fokusera på att skapa goda villkor för musikskaparkollektivet inom ramen för kollektiv förvaltning av rättigheter. En förutsättning är att verksamheten i Stim bedrivs effektivt, transparent och inte riskerar att diskriminera några upphovspersoner. I Stims årsredovisning för 2013 redovisas före fördelning av ersättning till rättighetshavarna ett 12 SKAP Årsredovisning 2014

13 FÖRVALTNING AV STIM Med kollektiv förvaltning som grund kan Stim och andra upphovsrättssällskap möjliggöra nya digitala tjänster för alla plattformar. Foto: thinkstock resultat om 1 426,5 mkr, att jämföras med mkr år Stims totala kostnader exklusive nationella medel utgör cirka 11 procent av de totala intäkterna. Implementering av nytt EU-direktiv I mars 2014 tillsatte regeringen en utredning kring hur det nya EU direktivet om kollektiv för- Årsredovisning 2014 SKAP 13

14 FÖRVALTNING AV STIM valtning av upphovsrätt ska implementeras i svensk lag. Syftet med direktivet, som beslutades i februari 2014, är att stimulera gränsöverskridande licensiering av musik och att effektivisera och harmonisera upphovsrättssällskapens verksamhet och funktion. Foto: fredrik hjerling "Tillsammans med SKAP, FST och Musikförläggarna ska Stim göra nyttan med kollektiv förvaltning av rättigheter tydlig för musikskapare, för musikanvändare och för samhället." Karsten Dyhrberg Nielsen Vd Stim SKAP har tillsammans med Stim och de övriga huvudmännen fört en dialog med utredningen för att direktivets implementering verkligen ska ge de önskade goda effekter för alla intressenter, samtidigt som upphovspersonernas rättigheter värnas. Redan idag uppfyller Stim de flesta av de krav som ställs i det nya EU-direktivet. En central princip, som i Sverige alltid har varit en förutsättning, är en bred representation av upphovspersoner i styrningen av upphovsrättssällskap. Utredningens resultat ska redovisas senast den 7 maj Under hela 2014 förde SKAP genom sitt ordförandeskap i ECSA samtal med EU-kommissionen och EU-parlamentariker. SKAP:s hållning har varit att lyfta fram innehållets värde för den digitala ekonomin, vikten av fokus på den enskilde musikskaparens rättigheter och villkor, samt behovet av dialog och samarbete mellan musik, teknik och politik. Internationellt samarbete Våren 2014 tecknade Stim avtal med sina brittiska och tyska motsvarigheter, PRS for Music och GEMA, om en gemensam rättighetsplattform, en så kallad hubb. Hubben är parternas svar på EU:s krav på enklare licensiering för musik i Europa och kommer att möjliggöra goda affärer samtidigt som den kollektiva licensieringens fördelar bevaras för den enskilde musikskaparen. Stim, PRS for Music och GEMA har planerat lansering av samarbetet i mitten av 2015, under förutsättning att den konkurrensgranskning som EU-kommissionen initierat i januari 2015 resulterar i ett godkännande. År 2007 bildade Stim tillsammans med PRS for Music det fristående kommersiella bolaget International Copyright Enterprise, ICE. Huvuduppgiften för ICE är att administrera de omfattande datavolymer som krävs för att betala ut den ekonomiska ersättningen till musikskapare Som tf vd på Stim undertecknade SKAP:s ordförande Alfons Karabuda våren 2014 avtal med PRS for Music och GEMA om en gemensam rättighetsplattform. och musikförlag när musikverken spelas, spelas in, streamas eller lagligt laddas ned. Med ICE vill parterna tillhandahålla ett världsledande delat back office och därmed kunna erbjuda rättighetshavare, musikanvändare och andra upphovsrättssällskap mångsidiga tjänster av hög kvalitet. För att underlätta för nya former av musiktjänster att växa fram, arbetar SKAP och Stim kontinuerligt för en effektiv licensiering av de rättigheter Stim företräder. Därför har SKAP varit drivande i arbetet med att skapa en global repertoardatabas, med syftet att förenkla licensiering över geografiska gränser. Upphovsrättssällskap, musikskaparorganisationer och förlag samlades tidigare i arbetet kring Global Repertoire Database, GRD, ett arbete som nu lett fram till två spår att bygga en repertoardatabas med back office-stöd av ICE, eller med stöd av FastTrack, en back office-tjänst som grundades av BMI, GEMA, SACEM, SGAE och SIAE år Under namnet Cis Next utvecklas nu med stöd av erfarenheterna från GRD-arbetet en repertoardatabas med FastTrack som grund, samtidigt som ICE utvecklas för att möta de krav arbetet med repertoardatabasen ställt på en leverantör av back office-tjänster. SKAP är delaktigt i båda dessa utvecklingar. I ICE genom sin representation i STIM:s styrelse och i Cis Next som ECSA-representant. Moderniserad fördelning Sedan ett par år har Stim och dess huvudmän 14 SKAP Årsredovisning 2014

15 FÖRVALTNING AV STIM Stim förvaltas till lika delar av musikskaparnas och musikförlagens intresseorganisationer SKAP, FST och Musikförläggarna. utrett ett omfattande förslag till nya fördelningsregler för Stim. Förslaget lades fram för beslut vid två extra föreningsstämmor i Stim, den 13 december 2013 och den 18 februari Vi båda stämmorna röstade en majoritet för förslaget. Dock uppnåddes inte vid andra stämman den kvalificerade majoritet som krävdes, varför förslaget inte gick igenom. Behovet av ett nytt fördelningssystem kvarstår. Därför har Stim fortsatt arbetet under 2014 att ta fram ett nytt förslag. Ett nytt system ska ta avstamp i Stims stadgade mål att både främja de anslutnas ekonomiska intressen och den svenska musikkulturen. Syftet är att Stim ska kunna erbjuda rättighetshavarna ett starkare och mer hållbart fördelningssystem som är väl rustat för förändringar i omvärlden, till exempel till följd av den digitala utvecklingen. Viktiga förutsättningar är att ett nytt system ska präglas av tydlighet, transparens och objektivitet, samt att fördelningen av intäkter är så träffsäker som möjligt. På fördelningsområdet har Stim under 2014 också intensifierat det löpande arbetet att se över användningen av så kallad analogiavräkning. Analogiavräkning är en metod för att fördela ersättning på områden där det ännu inte finns tillräckligt kostnadseffektiva metoder för rapportering av kundernas musikanvändning. I de fallen fördelas ersättningen utifrån rapporter från andra områden. Det kan gälla till exempel närradio, hälsa/gym och bakgrund. Med analogiavräkning kan licenstagarna betala för sin musikanvändning och det svenska musikkollektivet få ersättning för sitt arbete. Så länge inte tillräckligt kostnadseffektiva sätt att administrera musikrapporteringen finns, skulle alternativet till analogiavräkning vara att ersättning varken samlas in eller fördelas för dessa områden. Stim strävar kontinuerligt efter att, där det är möjligt, minska användningen av analogiavräkning och istället använda rapportering av musikanvändning. Stims nämnd för promotion av svensk musik SPN Stims nämnd för promotion av svensk musik, SPN, initierar och stödjer projekt som syftar till att ny svensk musik i alla genrer ska framföras mer, nationellt såväl som internationellt, samt projekt som verkar för en ökad förståelse för upphovsrätten. Stims promotionnämnd bättre möjligheter att direkt, och med mindre administrationskostnader, verka för att sprida svensk musik utanför landets gränser och att stärka upphovspersonens rättigheter. Nämnden ska ge förutsättningar för ett framtida skapande inom musikområdet och initierar och driver därför i samverkan med andra aktörer satsningar och projekt för musik som behöver särskilt stöd. Nämndens ledamöter representerar SKAP, FST och Musikförläggarna. Exempel på SPN-projekt med SKAP som huvudman under 2014: SKAPELSEN.com Vi har några att tacka inspirationsfilm om kvinnor i musiken Podcasten Skaparna Din musikbusiness utbildning Denniz Pop Awards, marknadsföring Vissatsning på Folkoch Världsmusikgalan Rätt och fel om din musik, event på Stim Music Expo Visby Tonsättarcentrum, kompositionsutveckling Årsredovisning 2014 SKAP 15

16 MEDLEMSSERVICE SKAP:s vårfest Foto: kjell holmstrand SKAP är summan av sina medlemmar I SKAP ryms alla musikaliska uttryck och det är föreningens medlemmar som gör SKAP till en central spelare i Kultursverige. År 2014 fick SKAP för första gången fler än medlemmar. Allt fler musikskapare ser värdet i att samla sig kring centrala frågor om musikskapares villkor. I SKAP:s medlemskollektiv finns företrädare för alla musikaliska uttryck. Det ger styrka och legitimitet åt verksamhetens inriktning att värna musikskapares rättigheter och att ge stöd och inspiration. Medlemsaktiviteter SKAP anordnar löpande medlemsaktiviteter på olika håll i landet. Samtidigt som 2014 bjöd på både stora utmaningar och stora framgångar med kampanjer såväl nationellt som internationellt, kunde SKAP erbjuda fler medlemsaktiviteter än någonsin. Medlemmarna kunde bland annat delta i medlemsmöten i Göteborg, Malmö och Stockholm, nätverka kreativt på Låtskrivardagar i Orsa, gå på Musikmingel i Skara, och delta vid SKAPELSENs lanseringsfest. Vidare arrangerades under året en rad medlemsmöten och workshops inom ramen för årets mångfalds- och jämställdhetsfokus, bland annat möten om musikalisk mångfald i media, mångfald i musiken och musiklivet, och om jämställdhet i musiklivet. Flera av dessa leddes av SKAP:s projektledare för mångfalds- och jämställdhetssatsningen, Lina Thomsgård, och av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Dessutom deltog experter, som kompositören, författaren och SKAP-medlemmen Marie Selander, musikskaparen och SKAP-medlemmen Fredrik Thomander, Popkollos Hanna Rothelius och dåvarande jämställdhetsministern Maria Arnholm. Under hela året kunde SKAP:s medlemmar nätverka med andra musikskapare och artister på Måndagsklubben, som ges i samarbete med Musikerförbundet, FST och Musikcentrum Öst, och förstås träffa såväl kolleger i musikbranschen som den politiska sfären och media på SKAP:s vårfest. Vårfesten, som arrangeras sedan många år, manifesterar den musikaliska mångfald de elva hundra medlemmarna representerar. Evenemanget är en medlemstradition, men också ett tillfälle för SKAP att visa upp sin verksamhet. När SKAP bjöd in till 2014 års vårfest kom närmare 450 gäster, tiotalet stipendiater och pristagare och därtill MusicMusicMusic. SKAP:s medlemmar bjöds också på entrén till bland annat Manifestgalan, Stim Music Expo och en föreläsning av Brian Eno. Vidare erbjöds medlemmarna reseersättning för att kunna delta vid Stims dialogmöte. Vid SKAP:s årsstämma den 18 mars deltog ett sjuttiotal medlemmar. 16 SKAP Årsredovisning 2014

17 MEDLEMSSERVICE Nino Ramsby höll på SKAP:s vårfest ett såväl engagerat som engagerande tal. Foto: Kjell Holmstrand Medlemsmöte Göteborg. Foto: Kjell Holmstrand SKAP:s årsstämma 2014 på Nalen. Foto: Kjell Holmstrand Låtskrivardagar i Orsa. Foto: Janne Bäckman Låtskrivardagar i Orsa lockade som vanligt SKAP-medlemmar från när och fjärran. Foto: Janne Bäckman Måndagsklubben. Foto: Kjell Holmstrand Årsredovisning 2014 SKAP 17

18 MEDLEMSSERVICE SKAP:s utbildning Din musikbusiness har du koll på dina rättigheter? lockade ett hundratal intresserade musikskapare. Utbildning och rådgivning I SKAP:s uppdrag ligger att verka för medlemmarnas möjligheter att bedriva yrkesmässigt kulturskapande. En central del av det arbetet är utbildning och rådgivning. Bland de utbildningar som SKAP erbjöd medlemmarna under året fanns Din musikbusiness, SKAP:s musikjuridikutbildning, som för andra året lockade närmare hundratalet musikskapare, en heldagsutbildning i företagsekonomi för musikskapare, samt i samarbete med andra utbildningsaktörer även kurser i Sibelius i Göteborg och Stockholm, en heldagskurs om synk i Malmö, samt en filmmusikkurs och en kurs om Youtube-avtalet genom Kulturkraft Stockholm. SKAP erbjuder också medlemmarna kostnadsfri juridisk och ekonomisk rådgivning. Den juridiska rådgivningen kan gälla förlagsavtal, beställningsavtal eller andra upphovsrättsrelaterade frågor. Under 2014 inkom ett 80-tal ärenden. Rådgivare är SKAP:s juridiska konsult Jakob Hvistendahl. För ekonomisk rådgivning kan varje medlem boka upp till sex kostnadsfria halvtimmestillfällen om året. Rådgivare är SKAP:s ekonomikonsult Elisabeth Kreivi och hennes kollega Anna Berkius Kolte. Medlemskommunikation I mars lanserades SKAP:s nya webbplats. Den nya webbplatsen ger en tydligare bild av verksamheten både för medlemmar och för andra in- under 2014 har följande medlemmar tillkommit Jörgen Aggeklint Joakim Brunström Lars-Erik Grimelund Anders Jalkéus Rawa Ali Lars Bygdén Stina Göransson Jimmy Jansson Karl-Martin Almqvist Christer Christensson Tuomo Haapala Xenia Kriisin Claes Andreasson Pär Davidsson Svante Halldin Martin Landquist Joakim Arnell Mohammad Denebi Madelene Hamberg Vera Josefina Larsson Maria Arnqvist Martin Elisson Jens Handell Stiko Per Larsson Sibille Attar Carl Falk Kristoffer Hedberg Jonna Lee Axel Bellinder Michael Feiner Andreas Hedlund Magnus Lidehälll Ludvig Berghe Susanne Fellbrink Martin Hedström Magnus Lindberg Thomas Berglund Sarah Dawn Finer Fanny Holm Maria Lindén Johan Berthling Johan Fransson Magnus Hydén Filip Lindfors Anja Bigrell Karl Frid Seppo Härkönen Josefine Lindstrand Adam Bolméus Bertil Fält Anna Ihlis Victor Lisinski Peter Boström Jenny Gabrielsson Anna Jalkéus Mikael Littwold 18 SKAP Årsredovisning 2014

19 MEDLEMSSERVICE Foto: Kjell Holmstrand tressenter. Särskild vikt har lagts vid att utveckla medlemsservicesidorna och kalendariet, för att öka nyttan för medlemmen. Föreningens tidning SKAP-Nytt utkommer sedan 2013 med fyra nummer om året, jämfört med tidigare två nummer. Artiklar från tidningen återpubliceras löpande på SKAP.se, för att få även digital spridning. Tidningen, som också i sin helhet publiceras digitalt på SKAP.se, skickas till samtliga medlemmar och dessutom till ytterligare ca 500 prenumeranter, främst beslutsfattare i musikbranschen och politiken, samt journalister. SKAP:s digitala medlemsbrev utkommer sedan sommaren 2014 varje vecka, på fredagar, och fyller därmed rollen som informationsgivare mellan SKAP-Nytts utgivningar. Arbete, inspiration och rekreation i Almuñécar, Paris, New York och Visby Tre gånger om året kan medlemmarna ansöka om vistelse under två veckor i SKAP:s medlemsägda lägenheter i Almuñécar, New York och Paris. Lägenheterna har under 2014 disponerats av 71 medlemmar för arbete och rekreation. Dessutom erbjuder SKAP genom ett samarbete med Visby tonsättarcentrum medlemmarna kostnadsfria vistelser i någon av centrets studior. Möjligheten utnyttjades av 11 medlemmar. Foto: märta thisner Julia Spada kompositör, artist och medlem i SKAP Svante Lodén Tony Malm Maria Marcus Peter Månsson Agneta Mårtensson Tony Nilsson Josefina Nilsson Ulf Nomark Henrik Oja Eric Palmqwist Felix Persson Alberto Pinton Johan Piribauer Johan Ramström Calle Rasmusson Hanna Emilia Rydberg Mitiku Daniel Savio Jens Siverstedt Sam Sohlberg Erik Gadd Cornelia Sojdelius Julia Spada Christian Spering Quint Starkie Magnus Strömberg Uno Svenningson Ewan Svensson Aapo Sääsk David Urwitz Samuel Waermö Anna Wedin Minna Weurlander Peter Wiberg Linus Wikund David Wilhelmson Camilla Voigt Anders Wollbeck Torbjörn Zetterberg Patrik Öhlund Cecilia Österholm Magnus Öström "Den juridiska hjälp jag fick när jag förhandlade mitt skivkontrakt var helt ovärderlig. Blir så glad och tacksam över att det finns organisationer som står på musikskaparnas sida i sådana här processer och det kändes det verkligen som att SKAP gjorde." Årsredovisning 2014 SKAP 19

20 FOKUSOMRÅDE 2015 Musikskaparnas intresseorganisation Vad gör en intresseförening som SKAP relevant i framtiden? Med fokusområde SKAP 2025 utformar medlemmarna och styrelsen SKAP:s framtid. Musikbranschen står inför många utmaningar, utmaningar som med den digitala utvecklingen dessutom är gränslösa. För musikskapare handlar det inte bara om att få en rättvis del av kakan, utan också om det självklara i att konstnärliga rättigheter, yttrandefrihet och upphovsrätt, ska respekteras i framtiden. Stim och den kollektiva förvaltningen är ansatt av såväl affärsintressen som politiska krafter och just nu pågår EU-reformen av upphovsrätten, den kollektiva förvaltningens fundament. Vad gör då en intresseförening för musikskapare relevant? Hur ska SKAP arbeta och vilket är SKAP:s uppdrag? Det är frågor som styrelsen ställde när man hösten 2014 beslutade om SKAP:s verksamhetsfokus 2015 SKAP Samling kring strategisk inriktning Med SKAP 2025 vill styrelsen bjuda in medlemmarna till ett omfattande framtidsarbete. För att fatta rätt strategiska beslut idag, måste SKAP veta vilken riktning föreningen ska ta på längre sikt. Därför ska medlemmarna kompositörerna och textförfattarna själva få svara på hur de vill att deras situation ska se ut om tio år och hur SKAP ska fortsätta att vara en relevant förening. Vid höstens medlemsmöten i Göteborg, Malmö och Stockholm påbörjades den strategiska diskussionen tillsammans med medlemmarna. Syftet är att inkludera medlemmarna och den mångfald medlemskollektivet erbjuder i arbetet. Därför kommer SKAP under 2015 att arrangera medlemsmöten, workshops och projekt inom ramen för fokusområdet. Allt för att skapa samling kring föreningens strategiska inriktning. Foto: Stina Elg (Petter), Anna Rut Fridholm (Robyn, SKAPELSEN crew), Helena Havlund (Titiyo), Janne Bäckman (Låtskrivardagar i Orsa), Kjell Holmstrand (övriga). 20 SKAP Årsredovisning 2014

21 FOKUSOMRÅDE 2015 i framtiden SKAP 2025 Att värdera arbetet rätt En av de största utmaningarna för framtiden är att säkerställa att musikskapares arbete värderas rätt. Musikskaparnas arbete utgör kärnan och värdet i den digitala näringskedjan. Det arbetet är centralt i SKAP:s verksamhet och kommer att fortsätta att vara det. På kort sikt handlar det om att skapa balans i ersättningarna från digitala musiktjänster. Det mår hela näringskedjan bra av. SKAP samlade i februari 2015 branschaktörer från alla delar av den digitala näringskedjan och diskuterade vägen framåt. Arbetet kan ses som en fortsättning på SKAP:s fokusområde 2013, Digital agenda för musiken. Med Digital agenda för musiken ville SKAP bland annat bidra till ökad dialog och samarbete mellan musiken, tekniken och politiken. Nu är steget taget att omsätta dialog i utveckling. Den digitala näringskedjan har stabiliserats efter tuffa inledande år. Nu behöver branschen tillsammans säkerställa långsiktig hållbarhet. Medlemsservice viktig fråga Men det handlar inte bara om förändringar omvärlden och hur musikskaparkollektivet ska förhålla sig till dem. SKAP har ett uppdrag att ge medlemmarna god medlemsservice, att hjälpa dem i sin yrkesutövning. Därför behöver arbetet i SKAP 2025 ta hänsyn till hur det som händer i världen praktiskt påverkar den enskilde musikskaparens vardag. Hur kan SKAP bäst stödja musikskapare i sin professionella verksamhet? Redan idag erbjuder SKAP medlemmarna utbildning, juridisk och ekonomiskt rådgivning, och annan medlemsservice. Men vad behöver musikskaparna i framtiden? Under 2015 kommer SKAP att arrangera workshops och utbildningar för att ta reda på den saken. En avgörande faktor för att arbetet ska bli framgångsrikt är medlemmarnas engagemang. SKAP:s fokusområden Varje år lägger SKAP särskilt fokus vid någon enskild fråga som har påverkan på medlemmarnas villkor och förutsättningar för professionellt musikskapande. I kommunikationen på t ex Twitter används hashtag #SKAP följt av årtal med två siffror, för årets fokusområde alltså #SKAP15. Fokusområdet bedrivs i projektform och genomsyrar hela verksamheten. Tidigare fokusområden har varit till exempel Yttrandefrihet (2011), Kompetens och kommunikation (2012), Digital agenda för musiken (2013) och Mångfald och jämställdhet (2014). LÄS MER SKAP:s fokusområde: skap.se "Jag är inte ensam. SKAP ger inspiration, styrka och tillhörighet! " Camilla Voigt kompositör, kyrkomusiker och medlem i SKAP Foto: Mattias Söderberg. Årsredovisning 2014 SKAP 21

22 ÅRETS PRISTAGARE OCH STIPENDIATER Kristina Lugn. Foto: Lars Erik Örthlund Jerry Williams. Foto: Kjell Holmstrand Christoffer Berg. Foto: Anders Lidén Marcelo Salazar. Foto: Anna Rut Fridholm Vid SKAP:s vårfest fick bland andra dessa ta emot priser och stipendier: Nino Ramsby, Py Bäckman, Noonie Bao, karin Dreijer, Jean-Paul Wall, Edda Magnason, Peter Hallström och Linnea Olsson. Fridholm Fridholm De uppmärksammades 2014 SKAP:s priser och stipendier är branschens sätt att uppmärksamma de egna kollegornas arbete. Varje år utses ett trettiotal mottagare som får motta sina priser och stipendier från SKAP:s styrelseledamöter vid olika tillfällen under året. Stipendierna tilldelas kompositörer inom alla musikaliska genrer. Stipendiesumman 2014 var kr per stipendium. SKAP förvaltar också ett antal närstående stiftelser från vilka det under 2014 delats ut stipendier och priser. SKAP-stipendiater 2014 Mattias Alkberg Edda Magnason Jenny Almsenius Maria Marcus Kerstin Andeby Meshuggah (Dick Noonie Bao Lövgren, Fredrik Christoffer Berg Thordendal, Jens Ana Diaz Kidman, Mårten Nanne Grönvall Hagström, Tomas Fredrik Haake och Haake) Matti Norlin Linnea Olsson Peter Hallström Marcelo Salazar Christine Hals Lars Åke Svensson Esbjörn Hazelius Jean-Paul Wall Goran Kajfeš Cecilia Wennerström Glada SKAP-stipendiater pristagare 2014 SKAP:s hederspris: Marie Bergman, Jerry Williams Fred Winters minnesfond: Py Bäckman SKAP:s pris till Kai Gullmars minne: Karin Dreijer Sven Paddocks minnesfond: Nino Ramsby Ejnar Westlings minnesfond: Louise Hoffsten, Kjell Samuelson SKAP:s stipendium till Evert Taubes minne: Dan Berglund SKAP:s musikdramatikpris: Johan Söderqvist SKAP:s jazzkompositionspris: Erik Hellqvist och Marcus Moberg SKAP:s dansbandskompositionspris: Haidi Krohn och Kenth Fingal Karl Gerhards jubileumsfond: Henrik Dorsin SKAP:s och Manifests pris till årets kompositör: Cult of Luna (Erik Olofsson, Andreas Johansson, Anders Teglund, Magnus Lindberg, Fredrik Kihlberg, Johannes Persson, Thomas Hedlund) Thore Skogmans riksstipendium: Petter Askergren Ted Gärdestad-stipendiet: Isabella Sohlberg SKAP:s och Manifests pris till årets textförfattare: Lina Högström Karamelodiktstipendiet, i samarbete med Povel Ramel-sällskapet och Stallmästarbröderna: Kristina Lugn SKAP:s stipendium till Fred Åkerströms minne: Thérèse Juel Stipendium ur Stiftelsen Ulf Peder Olrogs Minne: Gunnar Källström och Agneta Stolpe Nordic Film Composer Harpa Award: Matti Bye Foto: anna rut fridholm Foto: anna rut fridholm 22 SKAP Årsredovisning 2014

23 ÅRETS PRISTAGARE OCH STIPENDIATER Louise Hoffsten. Foto: anna rut fridholm Årsredovisning 2014 SKAP 23

24 ORGANISATION organisation styrelse Alfons Karabuda, ordförande. Kompositör. Styrelsens ordförande sedan 2007, i styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är ordförande i ECSA, samt ledamot i Stim, IMC, NCB, NPU, Musiksverige, Export Music Sweden och Polar Music Prize. Ledamot i KLYS AU, Statens Musikverks Konstnärliga Råd och Svenska Unescorådets kulturutskott. Rådgivare till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Dan Bornemark. Kompositör, producent, artist, musikentreprenör och pedagog. I styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är Stim. Jan-Olof Andersson. Kompositör, sångare, gitarrist och pedagog. I styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är Samfundet för visforskning, Birger Sjöbergsällskapet och Stiftelsen Ulf Peder Olrogs Minne. Douglas Carr. Kompositör och musikproducent. I styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är LaCarr Music och Stim. Elise Einarsdotter. Kompositör och pianist. I styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är Stim, Svensk Musik Swedmic AB, Laila och Charles Gavatins stiftelse för jazzmusik och Oktoberteatern. Johan Ekelund. Kompositör och musikproducent. I styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är Stim (t o m 18 augusti 2014), Pluralism AB, Oakland Media AB, Kobalt Music Group Ltd och IMPALA. Karina Kampe. Kompositör, artist, textförfattare, föreläsare och coach. I styrelsen sedan Alexandra Nilsson. Kompositör och musiker. I styrelsen sedan Andra styrelseuppdrag är vice ordförande i KVAST. Anna Wedin. Kompositör, musiker och universitetslektor vid Luleå tekniska universitet (Musikhögskolan i Piteå). I styrelsen sedan medarbetare Alfons Karabuda arbetande styrelseordförande Mårten Karlsson administrativ chef Kjell Holmstrand kommunikationschef Johan Hammarbäck handläggare, medlemsverksamhet samt pris- och stipendieverksamhet Anders Lidén handläggare, beredning och information Foto: Johan Olsson 24 SKAP Årsredovisning 2014

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förvaltningsberättelse 2014 Verksamhetsbeskrivning SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges intresseförening för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP är huvudman i Stim, bedriver påverkansarbete nationellt och internationellt, erbjuder medlemsservice och fördelar stipendier. SKAP grundades 1926 och är en förening för alla musikaliska genrer. SKAP hade vid 2014 års utgång 1101 medlemmar. Föreningens övergripande ändamål är att: Tillvarata medlemmarnas konstnärliga och upphovsrättsliga intressen Fördela bidrag, stipendier och priser Verka för svensk populärmusik Huvudmannaskap i Stim En av SKAP:s viktigaste roller är som huvudman för Stim. SKAP, FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och Musikförläggarna utgör en tredjedel var av Stims styrelse. SKAP företräder anslutna upphovspersoners intressen och verkar för att Stim är effektivt, transparent och inte diskriminerar några upphovsmän. Vidare är SKAP representerad i Stims AU, fördelningskommitté, bedömningskommitté, graderingskommitté, Stim referensgrupp för onlineförhandlingar, stipendiekommitté, ICE governance group, i styrelserna för NCB och Svensk Musik Swedmic AB och i Stims promotionnämnd. Påverkansarbete SKAP bedriver påverkansarbete, både i Sverige och på EUnivå. I denna verksamhet är SKAP:s viktigaste målsättningar att värna upphovsrätten och att verka för den kulturella mångfalden. I Sverige arbetar SKAP genom ett antal nätverk. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är ledamot i Musiksveriges styrelse, KLYS AU, Konstnärliga rådet vid Statens musikverk, Polar Music Prize styrelse och ordförande i dess prisnämnd. SKAP är ordförande i den europeiska paraplyorganisationen ECSA - the European Composer & Songwriter Alliance - som företräder Europas alla kompositörer och tonsättare. ECSA samarbetar med Music Creators North America. Tillsammans representerar ECSA och Music Creators North America nationella musikskaparorganisationer och deras medlemmar i över 30 länder. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är styrelseledamot i International Music Council. Medlemsservice SKAP erbjuder medlemmarna juridisk och ekonomisk rådgivning. SKAP har tre medlemsägda lägenheter, en i södra Spanien, en i Paris och en i New York. Dit kan medlemmarna åka för arbete och rekreation. SKAP arrangerar medlemsaktiviteter runt om i landet. På medlemsträffarna ges information om aktuella upphovsrätts-, SKAP- och Stim-frågor. SKAP förhandlar fram standardavtal, som t ex Musikförlagsavtalet. Stipendieverksamhet SKAP delar ut stipendier till kompositörer och textförfattare. Styrelse SKAP drivs av en av medlemmarna vald styrelse bestående av 9 personer. Vid årsstämman 2014 omvaldes ledamöterna Dan Bornemark, Douglas Carr och Johan Ekelund på mandat om 3 år. Alexandra Nilsson och Anna Wedin invaldes på mandat om 1 år. Styrelsen bestod därmed under året av Jan-Olof Andersson, Dan Bornemark, Douglas Carr, Elise Einarsdotter, Johan Ekelund, Karina Kampe, Alfons Karabuda (ordförande), Alexandra Nilsson och Anna Wedin. Årsstämma Årsstämma hölls den 18 mars Medlemmar SKAP hade vid 2014 års utgång 1101 medlemmar. Medlemskap beviljas yrkesverksamma upphovsmän som varit Stimanslutna i minst tre år (eller till motsvarande sällskap utomlands). Ansökan om inträde prövas av styrelsen. Årsredovisning 2014 SKAP 25

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Beträffande föreningens ekonomiska ställning hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Kostnader och intäkter SKAP har två huvudsakliga intäkter: Anslag från Stim (en del av Stims så kallade nationella medel) och intäkter från BO- NUS Copyright Access (fotokopieringsersättning). Utöver detta inkasserar SKAP stipendiemedel från Stim, projektmedel från Stims promotionnämnd, medlemsavgifter och anmälningsavgifter för vårfesten. SKAP:s totala intäkter minskade 2014 från tkr till tkr. 984 tkr (1 323 tkr) av dessa var projektmedel från Stims promotionnämnd, och har oavkortat finansierat projekt beslutade av Stims promotionnämnd för vilka SKAP varit huvudman. Läs mer om dessa projekt på sid 15. Rörelsens totala kostnader minskade från tkr till tkr. Av kostnaderna var 984 tkr (1 323 tkr) hänförliga till projekt beslutade av Stims promotionnämnd. Ersättningar från Bonus Copyright Access SKAP inkasserar genom Bonus Copyright Access fotokopieringsersättning från bl a grund- och gymnasieskolan, högskolan och den kommunala kulturskolan. SKAP fördelar denna ersättning individuellt när det finns underlag för sådan fördelning. I övriga fall skuldför SKAP ersättningen för att använda för kollektiva ändamål i enlighet med Bonus Copyright Access regelverk. Finansiella intäkter och periodiseringsfond Under verksamhetsåret har ett kapital om tkr ( tkr) förvaltats i diskretionär förvaltningsform hos Handelsbanken. Med utdelningar och kapitalintäkter är resultatet från finansiella investeringar 275 tkr (324 tkr). Från periodiseringsfond återfördes 387 tkr (564 tkr). kostnader hänförliga till denna verksamhet, samt de delar av Stims intäkter som används till påverkansarbete för upphovsmannakollektivet. Föreningens skattekostnad blev 75 tkr (98 tkr). Samtidigt fick SKAP en skatteintäkt på 73 tkr (10 tkr). Detta beror på att SKAP under året gjorde en skattemässig genomgång ur ett föreningsperspektiv, särskilt gällande det faktum att SKAP:s verksamhet ur ett skatteperspektiv är blandad mellan ideell verksamhet och näringsverksamhet. Utredningen, som genomfördes av KPMG, innehöll både inkomstskatt och moms. Årets skatt blev 2 tkr (88 tkr). Resultat och vinstdisposition Årets resultat blev 305 tkr (476 tkr). Styrelsen föreslår att årets överskott överföres i ny räkning. SKAP:s kapital Som redovisats ovan har ett kapital om tkr ( tkr) förvaltats i diskretionär förvaltningsform hos Handelsbanken. Marknadsvärdet är var vid årets slut tkr ( tkr). Vidare äger föreningen fastigheter i Spanien, Frankrike och USA till ett anskaffningsvärde av tkr. Det beräknade marknadsvärdet för dessa fastigheter är tkr (9 340 tkr). SKAP:s närstående stiftelser SKAP förvaltar ett antal närstående stiftelser, närmare bestämt Fred Winters Minnesfond, Karl Gerhards jubileumsfond, SKAP:s Stipendiefond till Evert Taubes Minne, SKAP:s jubileumsfond, Sven Paddocks Minnesfond, Ejnar Westlings Minnesfond, Arthur Birgins Stiftelse och Fritz Gustaf Grafströms Stipendiefond. Årsredovisningar för dessa finns att beställa av SKAP:s kansli. SKAP är också stiftare och har styrelserepresentation i stiftelserna Ulf Peder Olrogs minne, Thore Ehrlings minnesfond och Stiftelsen Orkester Journalen. Skatt Inkomstskatt betalas på näringsverksamhet, i SKAP:s fall intäkterna från Bonus Copyright Access med avdrag för 26 SKAP Årsredovisning 2014

27 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING 2014 Resultaträkning Not (Belopp i tusental kronor) Föreningens intäkter Föreningens kostnader Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa föreningens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Intäkter från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande intäkter - - Räntekostnader och liknande kostnader Resultat efter finansiella poster Återföring periodiseringsfond Resultat före skatt Skatt Årets resultat Årsredovisning 2014 SKAP 27

28 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING 2014 Balansräkning (Belopp i tusental kronor) per den 31 december Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Bostadsrätter Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat överskott Vinst föregående år Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER Summa eget kapital och skulder SKAP Årsredovisning 2014

29 NOTER ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Panter och säkerheter för egna skulder inga inga summa Övriga ställda panter och säkerheter inga inga summa ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser inga inga summa NOTER Redovisnings- och värderingsprinciper Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Aktier och andelar Aktier och andelar som är anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet. Nedskrivning sker när det verkliga värdet (marknadsvärdet) är lägre än anskaffningsvärdet. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga långfristiga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex terminssäkring, används terminskursen. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Inventarier 5 år Årsredovisning 2014 SKAP 29

30 NOTER Not 1. Föreningens intäkter Föreningens intäkter fördelar sig enligt följande: Medlemsavgifter Anslag Fotokopieringsersättning Stipendiemedel inkl biblioteksersättning Övriga bidrag Summa Not 2. Anställda och personalkostnader Medeltalet anställda Män 5 5 Kvinnor - - Totalt 5 5 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Arbetande styrelseordförande Styrelsearvode, fastställt av årsstämma AU Övriga arvoden, styrelseledamöter Övriga arvoden Totala löner och ersättningar Sociala kostnader inklusive särskild löneskatt (varav pensionskostnader) Av pensionskostnaderna avser arbetande styrelseordförande Den maximala totalsumman för styrelsearvoden var under 2014 i enlighet med beslut på årsstämman kr. För arbete utanför styrelsen arvoderas ledamöterna enligt gällande timarvode. Dessutom har styrelseledamöter under året fakturerat för utförda tjänster utanför styrelseuppdraget till ett belopp uppgående till 70 (27) tkr. Ordförandens tjänstgöringsgrad är 100 procent. Anställning gäller så länge den anställde är SKAP:s ordförande. Ömsesidig uppsägningstid är 6 månader. För ordförande tillämpas en pensionsplan i SPP. Pensionsåldern är 65 år. Övriga anställda följer ITP-plan enligt kollektivavtal. 30 SKAP Årsredovisning 2014

31 NOTER Not 3. intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelning Räntekostnader värdepapper Ränteintäkter värdepapper Realisationsvinst värdepapper Realisationsförlust värdepapper Summa Not 4. räntekostnader och liknande kostnader Räntekostnader, övriga - -3 Förvaltningskostnad värdepapper Summa Not 5. Skatt på årets resultat Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Total redovisad skattekostnad not 6. bostadsrätter Ackumelerande anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar - - Redovisat värde vid årets slut Marknadsvärde Not 7. inventarier, verktyg och installationer Ackumelerande anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Ackumelerande avskrivningar enligt plan: Vid årets början Avyttringar och utrangeringar - - Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut Årsredovisning 2014 SKAP 31

32 NOTER Not 8. andra Långfristiga värdepappersinnehav Ackumelerande anskaffningsvärden: Vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Redovisat värde vid årets slut Marknadsvärde Not 9. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna medlemsintäkter Övriga förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Summa Not 10. Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Beskattningsår Beskattningsår Beskattningsår Summa Not 11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Reserverade medel BONUS Copyright Access Upplupna semesterlöner Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna kostnader Summa SKAP Årsredovisning 2014

33 SKAP:s årsredovisning kommer att framläggas för fastställelse på årsstämman 23 mars Stockholm 18 februari 2015 Alfons Karabuda ordförande Jan-Olof Andersson Dan Bornemark Douglas Carr Elise Einarsdotter Johan Ekelund Karina Kampe alexandra nilsson anna wedin Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2015 Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Pierre Ström Årsredovisning 2014 SKAP 33

34 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till årsstämman i SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare, org nr Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. per och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 18 februari 2015 Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning Gunilla Wernelind Auktoriserad revisor Pierre Ström 34 SKAP Årsredovisning 2014

35 MER INFORMATION OCH KONTAKT På SKAP:s webbplats finner du information och nyheter om SKAP:s verksamhet. Där finns också faktablad, remissvar och andra dokument för nedladdning. För dig som är medlem Du som är medlem i SKAP har tillgång till medlemsservice som ekonomisk och juridisk rådgivning, försäkringslösningar, utbildningar och medlemsaktiviteter i hela landet. Läs mer på Ännu inte medlem? Är du yrkesverksam upphovsperson men inte SKAP-medlem? Bli det! Ansökan om inträde prövas av styrelsen fyra gånger om året. Du kan ansöka om medlemskap i SKAP om du varit ansluten till Stim, eller motsvarande sällskap utomlands, i minst tre år. Ansökan görs på SKAP:s pressrum på MyNewsdesk Du som är journalist finner pressmeddelanden och annat pressmaterial i SKAP:s pressrum på MyNewsdesk. Där kan du också prenumerera på information från SKAP. mynewsdesk.com/se/pressroom/skap SKAP i sociala medier Följ SKAP på Facebook och Twitter: facebook.com/popkompositorer twitter.com/skapnews Följ ordförande Alfons Karabudas blogg: contentisking.squarespace.com Kontakta SKAP SKAP:s kansli och arkiv är belägna i Stimhuset på Hornsgatan 103 i Stockholm. Adress: Hornsgatan 103 Postadress Box Stockholm E-post info@skap.se Växel Direktnummer: Handläggare Anders Lidén Handläggare Johan Hammarbäck Kommunikationschef Kjell Holmstrand Administrativ chef Mårten Karlsson Ordförande Alfons Karabuda SKAP:s arkiv Per Floberg Besöks- och postadress som SKAP:s kansli. Årsredovisning 2014 SKAP 35