Justerare: Patrik Karlsson (M), ersättare Yvonne Andrén (C) Tid: Torsdagen den 23 juni kl. 16:00

Transkript

1 ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 1 av 74 Tid: kl. 14:00 Plats: Tingshuset Justerare: Patrik Karlsson (M), ersättare Yvonne Andrén (C) Tid: Torsdagen den 23 juni kl. 16:00 Ordförande Peter Rosholm (S) Ledamöter Emma Isfeldt (S), 2:e vice ordförande Beatrice Ekelund (S) Sassi Wemmer (MP) Christer Johansson (M), vice ordförande David Lidevi (M) Patrik Karlsson (M) Yvonne Andren (C) Daniel Persson (SD) Ersättare Lars-Erik Olsson (S) Ulf Rapp (S) Katarina Östergren (MP) Tomas Ridell (V) Martin Bengtsson (M) Eva Svantesson (M) Eivor Carlsson (KD) Hannu Sutinen (L) Caroline Frodin (SD) Övriga

2 ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 2 av Val av justerare 2. Redovisning av genomförda invånardialoger Camilla Falk 14:00 3. Information om GC-väg i Olsfors Ann-Charlotte Lind 14:20 4. Svar på motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter KS2014/475 Ann-Charlotte Lind 5. Internkontroll 2015, samlad bedömning KS2016/156 Peter Häggquist 6. Köp av mark/konstgräsplan - Olsfors IF KS2016/ Äskande till kommunstyrelsen om tilläggsanslag KS2016/ Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund KS2016/ Remissvar förslag till valkretsindelning (landstingsfullmäktige) KS2016/155

3 ÄRENDELISTA/KALLELSE Kommunstyrelsen Sida 3 av Avhändande av skolhälsovårdsjournaler 2016 KS2016/ Kommunchefen informerar 12. Information från politiska uppdrag 13. Redovisning av delegationsbeslut 14. Anmälningsärenden

4 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 4 av Svar på motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter KS2014/475

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 51 av av KS2014/475 Svar på motion om att använda solenergi på kommunala fastigheter Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och fullmäktige: Fullmäktige anser motionen besvarad. Utredningar gällande tillskottsenergi görs alltid vid ny- och ombyggnationer. Ärendet Tomas Ridell (V) inkom den 22 november 2014 med motion om solenergi. Motionären vill att solenergi används på kommunens fastigheter och anläggningar så långt det är möjligt för att ersätta uppvärmning med olja och el. Kommunfullmäktige har den 11 december överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen remitterade den 26 januari motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet den 10 december Kommunen ska verka för en hållbar utveckling och denna motion ligger i linje med detta. Energifrågan är en av de största miljöfrågorna när det gäller klimatfrågan. Kommunen har som mål att minska energiförbrukningen per kvm i kommunala fastigheter både i befintliga samt vid om-till och nybyggnation. Samtliga fastigheter med olja eller el som huvudsaklig energikälla har konverterats till berg-eller luftvärmepumpar samt vissa även med solvärme. Med dessa åtgärder har kommunen mellan minskat energiförbrukningen med c:a 35% per kvm. Regeringens krav är är en minskning med 2% per år mellan Vid all nybyggnation utförs alltid en livscykelkostnadsutredning (LCC) för att på så sätt hitta den bästa lösningen gällande energiförbrukning samt livslängd på installerade energikällor och produkter. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till solenergi, men det är för närvarande inte ett ekonomiskt försvarbart alternativ. Nämnden följer dock utvecklingen inom området. Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 62 av av SBN Svar på motion om att använda solenergi på kommunala fastigheter Motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter Svar på motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 192 Skickas till Motionären Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida 71 av av SBN2015/510 Svar på motion om att använda solenergi på kommunala fastigheter Beslut Motionen anses besvarad. Utredningar gällande tillskottsenergi görs alltid vid ny-och ombyggnationer. Ärendet Tomas Ridell (V) inkom den 22 november 2014 med motion om solenergi. Motionären vill att solenergi används på kommunens fastigheter och anläggningar så långt det är möjligt för att ersätta uppvärmning med olja och el. Kommunfullmäktige har den 11 december överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen remitterade den 26 januari motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet den 10 december Kommunen skall verka för en hållbar utveckling och denna motion ligger i linje med detta. Energifrågan är en av de största miljöfrågorna när det gäller klimatfrågan. Kommunen har som mål att minska energiförbrukningen per kvm i kommunala fastigheter både i befintliga samt vid om-till och nybyggnation. Samtliga fastigheter med olja eller el som huvudsaklig energikälla har konverterats till berg-eller luftvärmepumpar samt vissa även med solvärme. Med dessa åtgärder har vi mellan minskat energiförbrukningen med c:a 35% per kvm. Regeringens krav är är en minskning med 2%per år mellan Den nya F-6 skolan har kompletterats med solceller som är dimensionerade att klara huvuddelen av elförbrukningen till belysning och ventilation i både F-6 och 7-9 skolan under sommarhalvåret. När det gäller uppvärmning är det fjärrvärmeavtal med Bollebygds Fjärrvärme som gäller vilket so drivs till huvuddelen med flis. Under projekteringen av den nya F-6 skolan har vi satt målet till halva BBR (Boverkets byggregler) kravet, vilket visar sig att vi säkerligen kommer att uppnå. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida 82 av av 742 Vid all nybyggnation utförs alltid en livscykelkostnadsutredning (LCC) för att på så sätt hitta den bästa lösningen gällande energiförbrukning samt livslängd på installerade energikällor och produkter. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till solenergi, men det är för närvarande inte ett ekonomiskt försvarbart alternativ. Nämnden följer dock utvecklingen inom området. Beslutsunderlag Svar på motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter Motion angående solenergi Protokollsutdrag kommunfullmäktige om återremiss Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Sida 9 av 74 Information 1 (1) Dnr : KS2014/475-2 Mottagningsbekräftelse Vi har mottagit din motion och registrerat den enligt nedan: Motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter Din motion kommer att anmälas vid kommunfullmäktiges nästa sammanträde den Kommunfullmäktige överlämnar ditt förslag till kommunstyrelsen eller nämnd som ska besvara eller bereda ditt förslag. Med vänlig hälsning BOLLEBYGDS KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

10 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 10 av 74 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mia Skytt Nämndsekreterare/utredare mia.skytt@bollebygd.se Dnr :KS2014/ Samhällsbyggnadsnämnden Svar på motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter Förslag till beslut Motionen anses besvarad. Utredningar gällande tillskottsenergi görs alltid vid ny-och ombyggnationer. Ärendet Tomas Ridell (V)inkom den 22 november 2014 med motion om solenergi. Motionären vill att solenergi används på kommunens fastigheter och anläggningar så långt det är möjligt för att ersätta uppvärmning med olja och el. Kommunfullmäktige har den 11 december överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen remitterade den 26 januari motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet den 10 december Kommunen skall verka för en hållbar utveckling och denna motion ligger i linje med detta. Energifrågan är en av de största miljöfrågorna när det gäller klimatfrågan. Kommunen har som mål att minska energiförbrukningen per kvm i kommunala fastigheter både i befintliga samt vid om-till och nybyggnation. Samtliga fastigheter med olja eller el som huvudsaklig energikälla har konverterats till berg-eller luftvärmepumpar samt vissa även med solvärme. Med dessa åtgärder har vi mellan minskat energiförbrukningen med c:a 35% per kvm. Regeringens krav är är en minskning med 2%per år mellan Den nya F-6 skolan har kompletterats med solceller som är dimensionerade att klara huvuddelen av elförbrukningen till belysning och ventilation i både F-6 och 7-9 skolan under sommarhalvåret. När det gäller uppvärmning är det fjärrvärmeavtal med Bollebygds Fjärrvärme som gäller vilket so drivs till huvuddelen med flis. Under projekteringen av den nya F-6 skolan har vi satt målet till halva BBR (Boverkets byggregler) kravet, vilket visar sig att vi säkerligen kommer att uppnå. Vid all nybyggnation utförs alltid en livscykelkostnadsutredning (LCC) för att på så sätt hitta den bästa lösningen gällande energiförbrukning samt livslängd på installerade energikällor och produkter. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till solenergi, men det är för närvarande inte ett ekonomiskt försvarbart alternativ. Nämnden följer dock utvecklingen inom området. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

11 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 11 av 74 En sammanställning över utförda energiåtgärder på kommunens fastigheter. Töllsjöskolan: Luftvattenvärmepump och nytt ventilationssystem med återvinning. Örelundssklolan: Bergvärmepump samt nytt ventilationssystem med återvinning LSS gruppbostad: Bergvärmepump och solvärmeanläggning. Eriksgården: Bergvärmepump och solvärmeanläggning. Råssa: Bergvärmepump samt nytt ventilationssystem med återvinning. Krafthuset: Bergvärmepump. Med dessa åtgärder samt den nya skolan hamnar vi förhoppningsvis på en minskning med 45-50% per kvm vilket vi troligtvis är bland dom bästa kommunerna i landet. Skickas till Kommunstyrelsen BOLLEBYGDS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Ann-Charlotte Lind Förvaltningschef Torbjörn Eriksson Fastighetschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

12 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Datum Sida 1(1) Sida 12 av KS2014/475 Svar på motion om att använda solenergi på kommunens fastigheter Sammanfattning av ärendet Tomas Ridell (V) inkom den 22 november 2014 med en motion om solenergi. Motionären vill att solenergi används på kommunens fastigheter och anläggningar så långt det är möjligt för att ersätta uppvärmning med olja och el. Kommunfullmäktige har den 11 december överlämnat motionen till kommun-styrelsen för beredning. Kommunstyrelsen remitterade den 26 januari motionen till samhällsbyggnadsnämnden för beredning. För ärendet aktuella handlingar - Motion angående solenergi från Tomas Ridell (V) Svar på motion, samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beredande organs förslag Kommunstyrelsen den 30 november 2015, 176. Yrkande David Lidevi (M) yrkar, med stöd av Christer Johansson (M), Lars-Erik Olsson (S), Michael Plogell (FR) och Tomas Ridell (V), återremiss av ärendet för att utreda förslagen i motionen ytterligare. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss, bifall mot avslag, och finner att kommunfullmäktige bifaller yrkandet om återremiss. Beslut Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att utreda förslagen i motionen ytterligare. Skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Utdragsbestyrkande

13 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 13 av Internkontroll 2015, samlad bedömning KS2016/156

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 141 av KS2016/156 Internkontroll 2015, samlad bedömning Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen godkänner informationen och översänder rapporten till kommunens revisorer. Ärendet Enligt reglementet för internkontroll ska kommunstyrelsen årligen upprätta en rapport över kommunens samlade resultat avseende intern kontroll och överlämna denna till kommunens revisorer. Rapporten har blivit försenad men finns nu framtagen. I rapporten så finns kommunstyrelsens kommentarer kring det som nämnderna tidigare har redovisat i sina delårs- och årsrapporter Skickas till Kommunens revisorer Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Sida 15 av 74 Kommunstyrelseförvaltningen Peter Häggquist Kommuncontroller/Redovisningsekonom peter.haggquist@bollebygd.se Dnr :KS2016/156-1 Kommunens revisorer Internkontroll 2015, samlad bedömning Förslag till beslut Att godkänna informationen och översända rapporten till kommunens revisorer. Ärendet Enligt reglementet för internkontroll ska kommunstyrelsen årligen upprätta en rapport över kommunens samlade resultat avseende intern kontroll och överlämna denna till kommunens revisorer. Rapporten har blivit kraftigt försenad men finns nu framtagen. I rapporten så finns kommunstyrelsens kommentarer kring det som nämnderna tidigare har redovisat i sina delårs- och årsrapporter Beslutsunderlag - Internkontroll 2015, samlad bedömning, tjänsteskrivelse Internkontroll 2015, samlad bedömning, rapport Skickas till Kommunens revisorer. BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

16 Rapport Sida 16 av 74 1 (3) Handläggare Internkontroll 2015, utvärdering av kommunens samlade resultat Enligt reglementet för intern kontroll (KF ) ska kommunstyrelsen årligen utvärdera kommunens samlade resultat med avseende på intern kontroll. Utvärderingen ska överlämnas till revisorerna i samband med årsbokslutet. Av olika anledningar har den blivit kraftigt försenad, men är nu framtagen och ska beslutas av kommunstyrelsen den 20 juni. Nedan beskrivs nämndernas arbete med internkontrollen under 2015 och kommunstyrelsens bedömning av detta arbete. Dessutom beskrivs något om det fortsatta arbetet under Nämndernas arbete Nämnderna har ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde. Arbetet med internkontrollen inom nämnderna startar med att en risk- och väsentlighetsanalys görs året före verksamhetsåret. Det görs oftast integrerat i arbetet med nämndens verksamhetsplan och budget. Nämnden ska då värdera de risker som finns genom att multiplicera sannolikheten för att de inträffar med konsekvensen om de inträffar. Skalan är 1-4 där 4 är allvarligast. Resultatet av risk- och väsentlighetsanalysen ska leda till nämndens internkontrollplan som ska finnas med som ett avsnitt i nämndens verksamhetsplan och budget. Där ska det anges bl.a. vem som ansvarar för uppföljningen, metoder och rapportering. Kommunstyrelsens bedömning Det är en brist att varken bildnings- och omsorgsnämnden eller samhällsbyggnadsnämnden gjorde någon risk- och väsentlighetsanalys för Visserligen var nämnderna nya från januari 2015 i och med valet i september 2014, men något undantag till följd av detta medges inte i reglementet för internkontroll. Bildnings- och omsorgsnämndens (BON) internkontrollplan bör kunna anses som hyfsat heltäckande. Dock så innebär avsaknaden av en risk- och väsentlighetsanalys att man inte får veta varför just dessa sju processer valdes i internkontrollplanen. Uppföljning i delårs- och årsrapporten görs av alla sju processerna. För tre av processerna är det en detaljerad genomgång: avtalstrohet, behörigheter utifrån legitimation och läkemedelshantering. Avtalstroheten har följts upp för kommunen som helhet och inte specifikt för BON. Även om BON utgör en mycket stor del av kommunens verksamhet så hade det varit bra om granskningen hade kunnat avgränsas till enbart BON. Denna granskning görs praktiskt av kommunstyrelseförvaltningen och inte BON. Hur som helst så visar den ett resultat på mellan procent, beroende på avtalsområde. Den lägre nivån beror på ny leverantör inom ett avtalsområde, där man fortsatt handla av den förre. Bortsett från det så anser kommunstyrelsen att det är en fullgod avtalstrohet på de granskade områdena. Behörigheter utifrån legitimation har en mycket detaljerad beskrivning i delårsrapporten. Den visar att flera lärare saknar behörighet i något/några ämnen som de 1 KS 2015/183

17 Sida 17 av 74 2(3) undervisar i. Nämnden beskriver på ett bra sätt svårigheterna med rekrytering, deltidsarbete och organisation. En ny kontroll gjordes i januari 2016 som redovisades i årsrapporten, där man anger ett mycket bättre resultat: hela 100 procent av de tillsvidareanställda lärarna har legitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i. Kommunstyrelsen hade önskat en redogörelse kring varför resultatet kunde bli så mycket bättre denna gång. Beror det på att alla lärare nu har fått ut sina legitimationer, eller har obehöriga lärare slutat? Uppföljningen av läkemedelshanteringen görs på ett föredömligt sätt anser kommunstyrelsen. Vissa avvikelser finns men det anges vilka åtgärder som vidtagits. Möjligen skulle man haft med ett resonemang vad dessa avvikelser hade kunnat leda till. Vilka konsekvenser har uppstått till följd av detta, eller hade kunnat uppstå? Övriga fyra processer har mer kortfattade beskrivningar. När det gäller rutiner för betalströmmar så är detta område inte fullt genomfört. Arbetet med detta leds till stora delar av ekonomiavdelningen som på grund av vakanser under året inte har kunnat lägga tillräcklig tid på detta. Detta arbete fortsätter under Behörigheter för attester samt registrering av frånvaro, saknar detaljer kring hur kontrollerna genomförts under året. Det anges dock att man följer de riktlinjer som finns. Kommunstyrelsen hade önskat en beskrivning av vilka stickprov eller kontroller som gjorts under året. Slutligen, utbetalning av ekonomiskt bistånd: där görs stickprovskontroller av nämndens individutskott. Kommunstyrelsen ser att dessa kontroller fungerar på ett bra sätt. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) har nio processer i sin internkontrollplan för Fyra av dessa är identiska med bildnings- och omsorgsnämnden: rutiner för betalströmmar, avtalstrohet, behörigheter för attest och registrering av frånvaro. När det gäller betalströmmar, så har SBN två system för detta. De gäller fakturering för VA och avfallshantering respektive bygglov mm. Rutinbeskrivningar finns framtagna för båda, men någon kontroll har inte skett under året från ekonomiavdelningens sida huruvida dessa följs. Detta anges också i årsrapporten. Avtalstroheten har granskats för kommunen som helhet, se ovan. Det går inte att utvärdera hur enbart SBN i sina inköp har följt avtalen. Rutiner för behörigheter är framtagna, gäller verksamhetssystemen Vision. Om dessa följs och om det är kontrollerat anges inte. Registrering av frånvaro: kontroller har gjorts utan anmärkning, men det anges dock inte vilka kontroller. När det gäller introduktion av nya medarbetare och fördelningen av uppgifter för arbetsmiljö så kanske detta ska ingå i diverse enhetsplaner eller andra styrdokument på förvaltningen? Eftersom en risk- och väsentlighetsanalys saknas så går det inte att veta varför just dessa frågor är viktiga att följa i internkontrollplanen. I årsrapporten är det bara en mycket kortfattad genomgång av dessa processer. Kontroll av att dokument ska diarieföras följs upp. Tre ärenden har kontrollerats, vilket är i minsta laget, och av dessa fanns en mindre anmärkning om benämningen av några handlingar. Kontroll av delegation visade inga brister. Slutligen, rutinerna kring exploateringsavtal och markanvisningsavtal. Här har nämnden inte hunnit göra det man hoppades på. Det är förståeligt att man på grund av vakanser har haft svårt att hinna med detta. Kommunstyrelsen hade dock önskat en beskrivning kring vilka rutiner eller checklistor som man inte hunnit utforma, när man tror att man kan fullfölja detta arbete och eventuellt även om bristen på rutiner har lett till några konsekvenser. Kommunstyrelsen (KS) har gjort en risk- och väsentlighetsanalys där 13 risker värderats. Fem av dessa fick en poäng på nio eller högre. Det är den nivå man brukar säga att man bör omhänderta risken genom att ta upp den i en internkontrollplan eller formulera mål kring den eller på annat sätt se till att den inte tappas bort. I internkontrollplanen finns sex processer, varav två kan härledas från risk- och väsentlighetsanalysen. Det görs dock ett

18 Sida 18 av 74 3(3) resonemang varför vissa inte ska tas med. Övriga fyra processer hittas även hos BON och SBN, dessa är: Det finns två stycken betalströmmar som gäller KS. För en av dessa finns rutinbeskrivningar färdiga, den andra är påbörjad. Ingen av dessa är kontrollerade under Arbetet kring dessa fortsätter under Avtalstroheten, se ovan. Attestbehörigheterna, där har genomgångar gjorts under året och ändringar och nyupplägg har formaliserats. För registrering av frånvaro så har rutiner tillskapats, men det sägs inget om vilka rutiner det är, eller om kontroller har skett. Processen ekonomistyrning handlar om att de ekonomiska styrprinciperna ska följas. Det anges kortfattat att dessa har följts under året. Slutligen, handlingsplan för skydd mot olyckor. Denna har inte följts upp under 2015 utan det anges kortfattat att det görs under Det anges ingen orsak till att det inte gjordes under året. Övriga delar i arbetet med internkontroll Till följd av förskingringen inom individ- och familjeomsorgen, som upptäcktes våren 2014, så togs en handlingsplan fram kring fyra områden; bisysslor, leverantörer, IFO-utbetalningar och PA-funktion. En stor del av arbetet kring detta är gjort men det återstår vissa saker. Under hösten 2016 bör en stor del av de återstående delarna bli klara. Det ligger också i sakens natur att uppföljningar och kontroller görs kontinuerligt så att alla delar följs. Särskilt som nya medarbetare anställs. Därför blir detta arbete aldrig färdigt. Under 2015 genomfördes en revision av ekonomisystemets huvudbok. Ett yttrande skrevs till kommunens revisorer, KS2015/225. Några saker återstår fortfarande. Det handlar främst om att formalisera vissa rutiner och kontroller och dokumentera dessa. Under 2016 gjordes en revision av kommunens process för debitering. Slutgiltig rapport är inte framtagen, men det finns vissa saker som behöver hanteras inom förvaltningarna när det gäller rutiner kring debitering. Kommunstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för internkontrollen, avser att återkomma i samband med årsbokslutet för 2016 med en redogörelse vad som är genomfört kring alla dessa övriga delar.

19 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 19 av Köp av mark/konstgräsplan - Olsfors IF KS2016/166

20 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 20 av 74 Kommunstyrelseförvaltningen Peter Callsen Administrativ chef/kommunjurist peter.callsen@bollebygd.se Dnr :77810 Köp av mark/ konstgräsplan Olsfors IF Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att Bollebygds kommun förvärvar konstgräsplanen, del av fastigheten Nässlehult 1:13, från IF Olsfors med en köpeskilling på , motsvarande det lån kommunen idag borgar för. Ärendet IF Olsfors beviljades av kommunfullmäktige en borgen om 3,0 miljoner kronor för anläggande av konstgräsplan, denna borgen utökades av kommunfullmäktige till 4,5 miljoner kronor begärde IF Olsfors att borgen skulle förlängas till 30 år ( tidigare beslut avsåg 15 år ), denna förlängning beviljades av kommunfullmäktige Kvarvarande lånebelopp är i nuläget kronor. Under slutet av 2015 uppmärksammades borgenären på att IF Olsfors hade svårigheter att betala såväl räntor som amorteringar på lånet, anledningen som framfördes av föreningen var bland annat att allt fler föreningar utanför kommunen valde att hyra konstgräsplaner i sina hemkommuner till en lägre hyresnivå. Samtidigt anlades allt fler konstgräsplaner i t ex Borås vilket innebar att hyresintäkterna minskade. Föreningen hävdar att de med de nya förutsättningarna inte klarar av kostnaderna för lånet, betalningsansvaret övergår då till borgenären. Alternativen i detta läge skulle kunna vara att ge ett direkt bidrag till föreningen, dvs i princip betala ränta och amorteringar på lånet, med en ränta på 1,5 % och 15 års avskrivningstid blir kostnaden ca kr per år, dock tveksamt att gynna en enskild förening. Ett övertagagande av själva konstgräsplanen förefaller i nuläget det mest rimliga, i en framtid kan ytan visa sig värdefull för olika ändamål. Ifall konstgräsplanen blir kommunägd är det rimligt att kommunen hyr ut planen till föreningar på lika villkor för samtliga föreningar i kommunen. Prissättning, fördelning av tider, skötselavtal, underhåll av planen etc bör hanteras inom bildnings- och omsorgsförvaltningen i dialog med berörda föreningar. Detta köp avser endast själva konstgräsplanen, byggnader etc i anslutning till planen ingår inte. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

21 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 21 av 74 Ekonomiska förutsättningar I och med övertagandet konstgräsplanen upphör föreningens lokalstöd avseende konstgräsplanen på kr per år. Kapitalkostnader för anläggningen ( ränta och avskrivningar) beräknas till kr per år, tillkommer gör kostnader för skötsel, el och va på ca kr per år, vilket innebär att kommunens kostnader ökar med ca kr per år. Skickas till IF Olsfors BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Svante Cras Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

22 Sida 22 av 74 Ungefärlig fastighetsgräns

23 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 23 av Äskande till kommunstyrelsen om tilläggsanslag KS2016/162

24 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 24 av 74 Kommunstyrelseförvaltningen Peter Callsen Administrativ chef/kommunjurist peter.callsen@bollebygd.se Dnr :77998 Kommunstyrelsen Svar på begäran om tilläggsanslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tilldela bildnings- och omsorgsnämnden 2,4 mnkr från den ofördelade budgeten, samt att bildnings- och omsorgsnämnden redovisar beslutade åtgärder för en ekonomi i balans till kommunstyrelsens arbetsutskott 24 augusti. Ärendet Bildnings- och omsorgsnämnden redovisade i sin ekonomiska uppföljning per april ett prognosticerat underskott för 2016 på 5,5 mnkr efter reglering av prestationer. I nämndens rapport framgår att underskott förväntas inom verksamheterna fritidshem, gymnasieskola, hemtjänst, hemsjukvård, individ- och familjeomsorg samt funktionsnedsättning. Enligt de ekonomiska styrprinciperna ska nämnden besluta om åtgärder för budgetbalans. I aprilrapporten redovisas en del åtgärder, dock begär nämnden 4,6 mnkr i tilläggsanslag främst på grund av fler köpta platser än vad som budgeterats inom individ- och familjeomsorg. Beslutsunderlag Månadsuppföljning per april bildnings- och omsorgsnämnden. Ekonomiska förutsättningar I nämndens april-uppföljning framgår att budgeten för individ- och familjeomsorgen minskades inför 2016 eftersom flera placeringar avslutades i slutet på I nämndens detaljbudget flyttades dessa medel för en personalförstärkning inom äldreomsorgen. Hade denna budgetomflyttning inte skett hade underskottet istället återfunnits inom äldreomsorgen. Oavsett hur budgeten fördelats är det uppenbart att nämnden har betydande ekonomiska problem beroende på ökade volymer inom flera verksamheter. Det är därför rimligt at nämnden ges ett tillfälligt ekonomiskt tillskott för att nå en ekonomi i balans. Tillskottet är dock inte ramhöjande utan ska ses som ett stöd i arbetet med en verksamhet i nivå med budget 2016 och Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

25 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 25 av 74 Skickas till Bildnings- och omsorgsnämnden BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Svante Cras Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildnings- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sida 261 av BON2016/157 Månadsuppföljning per april, bildnings- och omsorgsnämnden Beslut Bildnings-och omsorgsnämnden godkänner månadsuppföljning per april. Bildnings- och omsorgsnämnden godkänner åtgärder för ett nollresultat under året. Bildnings- och omsorgsnämnden äskar till kommunstyrelsen om tilläggsanslag à 4,6 mnkr för fler placeringar inom verksamhet individ-och familjeomsorg. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges beslut per 11 februari 2016 ska en uppföljningsrapport redovisas per februari, april och oktober. Denna rapport utgör bildnings- och omsorgsnämndens del i den kommunövergripande rapporten. Rapporten innehåller en ekonomisk sammanställning och årsprognos samt viss personalstatistik. Beslutsunderlag Månadsuppföljning april Månadsuppföljning april 2016 Skickas till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 27 av Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund KS2016/154

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 281 av KS2016/154 Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen godkänner Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Ärendet I enlighet med årlig, genom förbundsordningen fastställd procedur, föreslår Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund budget och verksamhetsplan för år Medlemsavgiften för år 2016 är oförändrad vilket innebär 73 kr per invånare. Beslutsunderlag Budget och Verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Protokollsutdrag Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Budget och verksamhetsplan 2016 slutgiltlig Skickas till Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Sida 29 av 74 Kommunstyrelseförvaltningen Mia Skytt Nämndsekreterare/utredare mia.skytt@bollebygd.se Dnr :77205 Kommunstyrelsen Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Ärendet I enlighet med den årliga, genom förbundsordningen fastställd procedur, föreslår Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund budget och verksamhetsplan för år Beslutsunderlag - Budget och verksamhetsplan 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, tjänsteskrivelse Protokollsutdrag Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Budget och verksamhetsplan 2016, slutgiltig Ekonomiska förutsättningar Medlemsavgiften för år 2016 är oförändrad vilket innebär 73 kr per invånare. Skickas till Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund BOLLEBYGDS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Anders Einarsson Förvaltningschef Mia Skytt Nämndsekreterare/utredare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

30 Sida 30 av 74 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag Budget och verksamhetsplan 2016 I enlighet med den årliga, genom förbundsordningen fastställd procedur, föreslås härmed budget och verksamhetsplan för år Medlemsavgiften för år 2016 är oförändrad vilket innebär 73 kr/invånare. Medlemsavgiften för Varbergs kommun ligger oförändrad på 11 kr/invånare.. Budgetomslutningen för förbundets basverksamhet år 2016 är kr varav är bidrag till tillväxtprojekt. Pensionskostnaderna för 2016 beräknas till 1700 tkr varav den individuella delen beräknas till ca tkr. För att möta denna ökade kostnad för 2016 kommer ordinarie personal arbeta mer med projekt som finansieras med exempelvis statsbidrag. Målet med ca tkr i eget kapital kvarstår. Budgetomslutningen för Medarbetarcentrums verksamhet är kr. Budgetomslutningen för Navets Science center är kr. Ulf Olsson (S) tar upp att Direktionen bör diskutera Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbunds finansiering inför år 2017 i god tid före medlemskommunernas budgetbeslut. Direktionen beslutar att presidiet får komplettera textinnehåll i Budget och verksamhetsplan 2016 gällande samverkan integrationsfrågor och att för egen del anta Budget och verksamhetsplan för år 2016 samt översända densamma till medlemskommunerna för godkännande. Vid protokollet Christina Klaar Förbundssekreterare Justerat av Ulf Olsson Ordförande Margareta Lövgren Justeringen tillkännagiven den 3 mars 2016 enligt anslag Rätt utdraget betygar: Christina Klaar

31 Budget och verksamhetsplan år 2016 för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Sida 31 av 74

32 Sida 32 av 74 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommentarer om budget Övergripande strategiska mål som styr verksamheten... 3 Direktionens uppdrag och mål... 3 Generella uppgifter... 4 Arbetsformer... 4 Delregional tillväxt- och utvecklingsstrategi... 4 Kommunalförbundets verksamhetsplan på tre års sikt... 4 Verksamhet Beredningen för hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7)... 5 Beredningen för Välfärd och Kompetens... 7 Medarbetarcentrum NAVET science center Bilaga 1 - Basverksamhet och tillväxtmedel Bilaga 2 - Medarbetarcentrum Bilaga 3 - NAVET

33 Sida 33 av 74 Inledning Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Förbundet är ett offentligrättsligt organ utifrån kommunallagen. Verksamheten grundar sig på förbundsordningen som beslutats av medlemskommunerna. Kommentarer om budget 2016 Medlemsavgiften för år 2016 är oförändrad, dvs 73 kr/invånare. Medlemsavgiften för Varbergs kommun ligger oförändrad på 11 kr/invånare. Budgetomslutningen för förbundets basverksamhet år 2016 är kr varav är bidrag till tillväxtprojekt. Se bifogad budget, bilaga 1. Pensionskostnaderna för 2016 beräknas till 1700 tkr varav den individuella delen beräknas till ca tkr. För att möta denna ökade kostnad för 2016 kommer ordinarie personal arbeta mer med projekt som finansieras med exempelvis statsbidrag. Målet med ca tkr i eget kapital kvarstår. Anslag för tilldelning av tillväxtmedel ligger som tidigare år på 17,5 mkr varav medlemskommunerna skjuter till 8 mkr och Västra Götalandsregionen står för resterande belopp. Budgetomslutningen för Medarbetarcentrums verksamhet är kr år Se bifogad budget, bilaga 2. Budgetomslutningen för Navets Science center är kr år Se bifogad budget, bilaga 3. Övergripande strategiska mål som styr verksamheten Att aktivt delta i arbetet för att Sjuhärad/Boråsregionen skall vara ett bra område att bo, arbeta och leva i Och verksamheten når målet genom att: Med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande Direktionens uppdrag och mål Förbundet leds av en Direktion som regleras i Kommunallagen och den av medlemmarna antagna förbundsordningen. I Direktionen företräds medlemmarna och dessutom inbjuds som adjungerade samtliga partier vilka i hela förbundsområdet uppnått en viss röststyrka och som inte annars är företrädda. Direktionen fastställer organisation för förbundets verksamhet samt delegering av beslut, förvaltning och administration. Direktionen beslutar om sina berednings- och andra arbetsformer. Direktionen har två beredningar: - Beredningen för Hållbar regional utveckling Sjuhärad, BH7 - Beredningen för Välfärd och Kompetens 3

34 Sida 34 av 74 Varje beredning biträds av tjänstemän från förbundskansliet. Två utsedda kommunchefer ska medverka i respektive beredning för att knyta beredningarnas arbete närmare den ordinarie kommunala verksamheten. I Sjuhärads kommunalförbund styrs även verksamheterna Medarbetarcentrum och Navets Science Center utav Direktionen. Navet har en av Direktionen fastställd styrgrupp. Generella uppgifter Företräda och samordna medlemskommunerna i arbetet med andra regionala myndigheter och organ exempelvis VGR och SKL samt Staten Förankra och informera våra kommuner samt föra deras krav och önskemål kring pågående utvecklingsaktiviteter såväl på lokal, regional och nationell nivå Att vara serviceorgan för beredningar och Direktionen. Arbetsformer Förbundets arbetsformer bygger på en generell strategi med politisk dialog och engagemang i Direktion och beredningar. Utgångspunkten är att den samverkan som beslutas görs bra och helhjärtat. Förbundet utser också Sjuhäradsrepresentanter i regionala beredningar samt nominerar ledamöter till styrelsen för VästKom. Förbundskansliet biträder de politiska organen, och har kontakt gentemot kommunala förvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Utöver basorganisationen finns temporära resurs- och kompetensförstärkningar i särskilda projekt. Delregional tillväxt- och utvecklingsstrategi Utifrån Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) har en delregional strategi för tillväxt och utveckling i Boråsregionen tagits fram. Strategin beskriver vilka tillväxtområden som särskilt kommer att prioriteras under Dokumentet är antaget av Direktionen för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund, den 5 juni Tillväxt- och utvecklingsstrategin fungerar som ett instrument för att styra resurser mot de prioriterade insatsområdena och även att fungera som ett komplement till övriga delregionala styrdokument såsom verksamhetsplan på ett och tre års sikt, delregional kulturplan, bland många andra. Kommunalförbundets verksamhetsplan på tre års sikt Direktionen har under hösten 2015 påbörjat framtagande av verksamhetsplan på tre års sikt med tydligare fokus och fördjupning inom följande områden: Välfärd - det kommungemensamma arbetet med flyktingmottagande och integration ska stärkas Kompetens arbetet med kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsgivarnas behov ska stärkas Infrastruktur- Kommunalförbundet ska även fortsättningsvis företräda medlemskommunerna inom området. Viktigt är att tydliggöra mandatet inför respektive uppdrag utifrån ansvar att bevaka, samordna eller driva frågorna inom området Tillväxt och näringsliv Kommunalförbundet får nytt uppdrag i att samordna nätverket för näringslivsansvariga i kommunerna. Ett tydligt mål och syfte för en fortsatt utveckling av tillväxt och näringslivssamarbetet i Boråsregionen (BRB) ska arbetas fram under 2016 som grund för fortsatt arbete på lång sikt 4

35 Sida 35 av 74 Nästa steg är att ytterligare förfina och konkretisera uppgifterna för kommunalförbundet på tre års sikt. Delägarskap Sjuhärads kommunalförbund är delägare till bolaget Gryning Vård AB ett gemensamt bolag för de offentliga sociala institutionerna hem för vård och boende. Förbundet är också delägare i Mediapoolen AB - ett bolag för den gemensamma läromedelsförsörjningen i Västra Götaland, exkl. Göteborgsregionen. Till detta finns även VästKom (ideell föreningen - ägd av de fyra kommunalförbunden) som främst används för gemensamma frågor inom hälso- och sjukvårdsfrågor, regional utveckling samt IT-frågor i kontakterna med Västra Götalandsregionen, SKL och Staten. Verksamhet 2016 Beredningen för hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) Beskrivning Boråsregionens verksamhetsområden inom hållbar utveckling innefattar följande uttalade ansvarsområden; esamhälle, infrastruktur, kultur, tillväxtprogramområdet, samhällsbyggnad, kollektivtrafikfrågor samt samordning av näringslivsfrågor. BH7 utgår i sitt arbete att prioritera och vägleda i utvecklingsfrågor från Boråsregionens beslutade fokusområden som är utvalda och prioriterade från strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). De utvalda fokusområdena är verktyg för att styra mot den för Västra Götaland gemensamma visionen om Det goda livet. Beredningen leds av förtroendevalda från medlemskommunerna och arbete understöds av tjänstemän från förbundskansliet samt av två representanter från kommunchefsgruppen. Tillsammans biträder beredningen medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt utvecklingsarbete inom de uttalade ansvarsområdena. Dessutom bedrivs ett omfattande samverkans- och nätverksarbete med exempelvis Västra Götalandsregionen (VGR), Trafikverket och Länsstyrelse till stöd för kommunerna. Uppgift Kansliets uppgift inom beredningen är att verkställa de uppdrag som ges politiskt till kansliet, svara på remisser samt förse förtroendevalda med nationell, regional och lokal information och kunskap inom de utpekade ansvarsområdena. Kansliet skall närvara och stödja utvalda nätverk samt återkoppla information från dessa. Därtill skall kansliet ansvara för praktisk hantering av beredningsmöten, vilket inkluderar samordning, förslag till dagordning och framtagandet av tillförlitliga underlag för som, efter beredning i BH7, kan lyftas för beslut i Direktionen. Precisering hur arbetet styrs mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Erfarenhetsutbyte och samordning som sker mellan medlemskommunerna skall gagna invånarna i Boråsregionen. Förhållningssättet är att se till delregionens bästa och att främja samverkan mellan kommunerna. 5

36 Sida 36 av 74 Gränsöverskridande möten och samverkan Tjänstemännens arbete inom beredningen utgår till stor del i att samordna, delta i och stödja nya och etablerade nätverk och samverkansgrupper. Ett arbete som sker på såväl delregional, regional och nationell nivå. Befintliga nätverk och samverkansgrupper mellan medlemskommunerna skall bidra till att kommunernas gemensamma erfarenheter, utmaningar, resurser och synpunkter tillvaratas och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Främja innovation och nytänkande Kommunalförbundets övergripande mål är att aktivt delta i arbetet för att delregionen skall vara ett bra område att bo, arbeta och leva i. Som ett led i arbetet är omvärldsbevakning en viktig del. Beredningen skall bidra till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tillvaratas för att utveckla nya idéer och samverkan inom ansvarsområden. Effektmål Beredningens arbete utgår ifrån att bidra till målet att Boråsregionen skall vara en bra plats att bo och leva i. Målen är hämtade från såväl Boråsregionens prioriteringar som strategi VG 2020 och söker effektmål såsom: Framtidsbild Boråsregionen Infrastruktur och kollektivtrafik esamhälle och ehälsa Näringsliv Gemensam regional planering för goda planeringsförutsättningar för markanvändning för ex. bostäder och serviceverksamheter för hela Boråsregionen Väl utbyggd infrastruktur för pendling till och från arbete inom delregionen samt arbeta för förstoring av arbetsmarknadsregionen främst mot Göteborg Vara väl rustade för att nyttja digital kommunikation för förbättrad service till invånare och organisationer samt effektiv intern ärendehantering Arbeta för att stärka näringslivet och minska arbetslösheten i regionen, både genom att stärka existerande företag, stimulera nyföretagande och genom att locka fler företag utifrån att flytta hit och/eller investera här. Viktiga aktiviteter/delmoment Nedan redovisas kortfattat de områden som tillsammans med urval av tillhörande aktiviteter kommer fokuseras på under år 2015 Område Kollektivtrafik Samhällsbyggnad Aktiviteter Remisshantering av det reviderade Trafikförsörjningsprogrammet Fortsatt utveckling av gemensam strukturbild på regional och delregional nivå samt 6

37 Sida 37 av 74 samordning med stråksamverkan Göteborg - Borås Infrastruktur Götalandsbanan Revidering nationell infrastrukturplan kommer vara en dominerande aktivitet. Hantering av remisser inom området och genomföra ett flertal s.k. åtgärdsvalsstudier tillsammans med VGR och Trafikverket ex.viskadalsstråket. Fortsatt arbete med markanvändningen kring Götalandsbanan och inspel till Trafikverket Tillväxtprogrammet Genomföra en ny utlysning under första halvår Måluppföljning och tilldelning av förstudier. Fortsatt kvalitetsarbete regionalt såväl som delregionalt, med ta fram regler, rutiner och processer vid tilldelning av tillväxtmedel Kultur Revidering av delregional kulturplan för antagande under våren. Den nya regionala kulturplanen kommer att implementeras i Sjuhärad Näringsliv Bygga upp en struktur för att samordna medlemskommunernas gemensamma arbete med näringslivsfrågor Beredningen för Välfärd och Kompetens Beskrivning I beredningens ansvarsområde inom välfärdsområdet ingår äldreomsorg, funktionshinder, socialpsykiatri, hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Inom kompetensområdet är inriktningen till största del gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadsfrågor. Inom respektive område bedrivs dessutom ett flertal projekt. Förbundets verksamhet inom välfärd och kompetens handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. Då det finns samverkansavtal tecknade för både gymnasie- /och vuxenutbildningen ska de intentioner som uttrycks där förverkligas. Kommunalförbundet är en part i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Ett omfattande kontakt- och nätverksarbete bedrivs till stöd för kommunerna. För länsgemensamma frågor samarbetar länets fyra kommunalförbund genom VästKom. 7

38 Sida 38 av 74 Uppgift Kansliets uppgift inom beredningen är att verkställa de uppdrag som ges politiskt till kansliet samt förse förtroendevalda med nationell, regional och lokal information och kunskap inom uttalade ansvarsområden. Kansliet skall ansvara för och/eller stödja utvalda nätverk samt återkoppla till och från dessa. Därtill ansvara för praktisk hantering av beredningsmöten, vilket inkluderar samordning, förslag till dagordning och framtagandet av tillförlitliga underlag, som kan lyftas för beslut i Direktionen. Precisering hur arbetet styrs mot de strategiska målen Tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv Kunskaps- erfarenhetsutbyte och samordning inom medlemskommunerna skall vara till gagn för invånarna inom kommunalförbundets ansvarsområde. Den sociala dimensionen är av vikt i planeringen av samhällsinsatser och samhällsplanering och kan stödjas genom att identifiera sociala indikatorer som är särskilt betydelsefulla för hållbar utveckling och tillväxt. De flesta insatser som berör utbildnings- och kompetenssektorn har ett långsiktigt perspektiv på hållbar tillväxt. En bibehållen och ökad tillväxt skapas inom ramen för collegesamverkan och genom kompetensplattformsarbetet, där parterna enas om insatser för att råda bot på nuvarande och framtida kompetensförsörjningsproblematik. Avtalen för den samverkande gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten, i kombination med Boråsregionens prioriterade mål, syftar till att skapa de goda förutsättningar som krävs för att lyckas med insatserna. Gränsöverskridande möten och samverkan Möten i nätverk och samverkansgrupper med andra vårdgivare medverkar till att medlemskommunernas gemensamma erfarenheter, problem, resurser och synpunkter tas tillvara och används i möten med beredning och övriga förtroendevalda. Analysarbete utifrån resultat i öppna jämförelser inom olika verksamhetsområden skall kunna leda till gemensamma delregionala satsningar. Liksom utbildnings- och kompetensinsatser måste ses ur ett långsiktigt perspektiv har det blivit allt tydligare att utbildningsanordnarna även måste arbeta tvärprofessionellt med omgivande aktörer i både Boråsregionen och över regiongränserna. Förbundskansliet ska bidra till att initiera, samordna och stötta samverkansaktörerna i detta arbete. Främja innovation och nytänkande Kommunalförbundets medverkan bidrar till att kunskap och erfarenheter från nationell, regional och lokal nivå tas till vara för att utveckla kvalitet och samverkan inom beredningens samtliga områden. De processarbeten som stöds genom direktionsbeslut i samverkansavtal såsom gymnasiesamverkan och regional vuxenutbildning, medelstilldelning och collegeprocesser kommer att främja viljan till nytänkande. För att utveckla och utöka innovation, forskning och nytänkande ska samarbetet inom FoU Sjuhärad utvecklas. 8

39 Sida 39 av 74 Effektmål Beredningens arbete utgår ifrån att bidra till målet att Boråsregionen skall vara en bra plats att bo och leva i. Målen är hämtade från såväl Boråsregionens prioriteringar som strategi VG 2020 och söker effektmål såsom: Kompetensförsörjning Öppna jämförelser Sociala dimensionen för hållbar utveckling och tillväxt Matchning av efterfrågad kompetens och utbildningsutbud ska leda till ökad tillväxt. Ska leda till utveckling, förbättrad effektivitet och kvalitet. Genom att räkna med den sociala dimensionen i planering av samhällsinsatser kan resurser frigöras i form av uteblivna kostnader. Viktiga aktiviteter/delmoment Nedan redovisas kortfattat de områden som tillsammans med urval av tillhörande aktiviteter kommer fokuseras på under år 2016 Område Hälso- och sjukvård Närvårdssamverkan Barn och unga Flyktingmottagning och integration Välfärd övergripande Aktiviteter Medverkan vid framtagande av nytt avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Fortsatt medverkan för implementering av framtagen modell till Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Medverkan vid implementering av Nationell Handlingsplan Stärkt skydd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården. Medverkan vid framtagande av nytt avtal för Ungdomsmottagningar i Västra Götaland Utreda och ta fram förslag på hur fortsatt samverkan kan ske utifrån de nya förutsättningarna avseende nyanlända mellan medlemskommunerna samt mellan medlemskommunerna och andra myndigheter. Medverka i och stödja fortsatt utveckling av samverkan tillsammans med andra huvudmän. Delta i utveckling av FoU Välfärd Sjuhärad. Medverka vid framtagande av nytt avtal gällande Utväg. 9