Remiss avseende Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stad

Transkript

1 Malmö stad Kulturnämnden 1 (8) Datum Adress Kommunstyrelsen Diarienummer KN-KFÖ Yttrande Remiss avseende Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stad STK Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens beslut uppmanas samtliga nämnder att inkomma till stadskontoret med ett yttrande avseende Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stad (Dnr 145/13) Kulturnämnden ser positivt på kommissionens slutrapport och dess övergripande rekommendationer. Kulturnämnden vill vidare lyfta fram den kulturella hållbarheten som en viktig aspekt i arbetet för social hållbarhet och ser gärna att kulturen används som en resurs i arbetet för ett hållbart Malmö. Synpunkter på de övergripande rekommendationerna Kulturnämnden har tagit del av kommissionens slutrapport och är positiv till de övergripande rekommendationerna. För det första att Malmö stad etablerar en social investeringspolitik för att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika. För det andra att Kommissionen föreslår förändringar av de processer som systemen ingår i genom skapandet av kunskapsallianser jämlika samarbeten mellan forskning och intressenter från förvaltning, föreningsliv och näringsliv. Kommissionen har vägletts av WHO-rapporten Closing the gap in a generation (2008) som påvisat dels sambanden mellan de faktorer i samhället som orsakar ohälsa, och dels den ojämlika fördelningen av hälsa hos befolkningen. WHO-rapporten menar att det är djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder när orsakerna är kända och påverkbara med rimliga insatser. Kulturnämnden anser att det är positivt att detta etiska perspektiv har inspirerat Kommissionen, där det handlar om att varje malmöbo ska ha förutsättningar att utveckla sin fulla potential, vilket är en vinst inte bara på det individuella planet, utan minst lika mycket på ett samhälleligt plan. Kulturnämnden ansluter sig även till följande ståndpunkter som varit vägledande för kommissionen: - att det krävs ett helhetsperspektiv som omfattar inte bara ekologisk och ekonomisk hållbarhet, utan även social hållbarhet.

2 - att vikt lagts vid integration i betydelsen av såväl faktisk delaktighet som känsla av delaktighet, och att det krävs ett genusperspektiv med djupare förståelse för kvinnors och mäns olika tillgång till makt, resurser och inflytande, samt att man måste se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. 2 (8) Hur kan kommissionens förslag och idéer tillämpas i organisationen Kulturnämnden vill lyfta fram den kulturella hållbarheten som en viktig aspekt i arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Som Kommissionen konstaterar, finns det områden som inte täcks in ordentligt i Slutrapporten, däribland kultur. Samtidigt gör Kommissionen analysen att en anledning till att de stora skillnaderna i hälsa i staden liksom segregationen inte fått fler konsekvenser, och att motsättningarna inte blivit större, är just Malmös rika kulturutbud. Kulturen har tillsammans med föreningslivet och idéburna organisationer bidragit till att motverka effekterna av ohälsan, och är en viktig del av stadens sociala integration och sammanhållning. Kulturnämnden och Malmö stad behöver därför vidareutveckla arbetet med att integrera kulturen i utvecklingsprocesser inom staden. På så sätt skulle kulturens effekter mot ohälsan i staden kunna stärkas ytterligare. Kulturnämnden borde även vidareutveckla tillförlitliga mätmetoder för kulturens effekter i syfte att säkra att kulturens potential tas tillvara på bästa sätt. Det hälsoekonomiska perspektivet som ligger till grund för Kommissionens rapport skulle här kunna tjäna som både inspiration och utgångspunkt för en framtida modell. Kultur har ett egenvärde i sig men innefattar också många kvaliteter som vi förknippar med ett socialt hållbart samhälle; yttrandefrihet, kreativitet, humanism, delaktighet, öppenhet, involvering och ifrågasättande. Kommissionen ansluter sig till det breddade kulturbegreppet som inbegriper deltagande i kulturlivet såväl som eget skapande, delaktighet, involvering, trygghet och tillit. Det är begrepp som kulturnämnden prioriterar högt och redan arbetar efter. Ett exempel är Kulturnämndens samarbete med utbildningsnämnden kring projektet Lärcentrum (Stadsbiblioteket) som arbetar efter Open Office konceptet och där medborgarna till exempel kan få läxhjälp, delta i cvverkstaden, lyssna på lunchföreläsningar, ägna sig åt kreativt skapande och/eller använda Lärcentrums datorer. Kulturnämnden mål är att verksamheten ska vara tillgänglig och relevant för alla malmöbor, oavsett deras bakgrund. För att uppnå detta arbetar Kulturnämnden strategiskt med delaktighet och inflytande - ett arbete som ansluter till Kommissionens förslag. Till exempel genomför Kulturnämnden sin första stora delaktighetsprocess, som ligger till grund för framtagandet av Kulturstrategin Inom ramen för Kulturstrategin genomfördes totalt sju tematiska dialoger, två särskilda dialoger med unga malmöbor i åldern år, samt sex expertworkshops och sex fördjupningsdialoger med fokus på konst- och kulturområden. Materialet från de första dialogerna presenterades i en utställning på Stadshuset samt på malmo.se. Nästa steg i arbetet med delaktighet bör för Kulturnämnden vara att utveckla de övergripande dialogkanaler som etablerades i arbetet med kulturstrategin och där medborgarna ges möjlighet till delaktighet och inflytande.

3 3 (8) Kulturnämndens verksamhet ansluter till Kommissionens förslag om genusperspektiv, delaktighet, dialog och samarbete med civilsamhället. Kulturnämnden arbetar enligt Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering med analys av utbudet ur ett jämställdhetsperspektiv, mätning av andelen flickor och pojkar, kvinnor och män som tar del av kulturutbudet. Kulturnämndens engagemang kring jämställdhetsfrågor stärks genom arbetet med Nordiskt Forum Malmö 2014, en konferens som samlar aktivister, organisationer och politiker för att diskutera strategier för ett jämställt samhälle. Genom Malmö stads värdskap och kulturnämnden projektledning kommer möjligheter skapas för att visa upp Malmös omfattande arbete med jämställdhetsintegrering. Malmö kommer att arbeta för att göra konferensen hållbar såväl om ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Konferensen ska skapa förutsättningar för Malmöborna att mötas och samtala kring stadens framtida utveckling utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Konferensen blir också ett tillfälle för dialog med stadens civila samhälle. Ett annat exempel på kulturnämndens arbete med genusfrågor är Malmö Museets projekt Immigrantkvinnors liv och arbete. Tillsammans med Malmös första fristadsförfattare och organisationen Feminist Dialog vill Malmö Museer demokratisera historieskrivningen genom att i dialog med målgruppen synliggöra immigrantkvinnors livsberättelser. Kommissionens rapport talar om kulturens stärkande kraft, inte minst för barnen. Man menar att kultur i skolans pedagogik kan vara redskap för olika sorters lärande. Det breddade investeringstänkandet som kommissionen föreslår, handlar bland annat om insatser tidigt i livet. Det finns vetenskapligt stöd för att insatser under barndom och uppväxt ger störst effekt på individens hälsa resten av livet. 1 Kulturnämnden kan här vara en resurs på flera olika sätt. Exempelvis genom satsningen El Sistema som är en kör- och orkesterverksamhet där musiken är tänkt att spela en betydelsefull roll i barnens utveckling. Målgruppen är barn på skolor i områdesprogrammen och först ut är Holmaoch Kroksbäckskolan. El Sistema drivs av kulturnämnden (Kulturskolan) i samarbete med grundskolenämnden, stadsområde Väster och Malmö Symfoniorkester. Stadsbibliotekets Balagan är ytterligare ett exempel. Balagan är ett berättarexperiment där berättelser av barn från hela Malmö skapas och samtidigt ett berättarexperiment på webben. Balagan kan ses som modell för barns språkliga och personliga utveckling där kulturen används som redskap. Kultur för barn och unga (KBU) arbetar med att förmedla kulturupplevelser till alla barn via skolor och förskolor i Malmö. KBU har utvecklat ett digitalt fördelningssystem för ett rättvist och kostnadsfritt utbud av kultur för alla barn i Malmö, Kulturproceduren. Kulturproceduren skulle kunna vara användbart för ett flertal verksamheter inom Malmö stad. Projektet Kulturbron syftar till att stimulera barns språkutveckling och omvärldsförståelse, och initiativet kommer från rektorn på Holmaskolan. Kulturbron är ett treårigt projekt där en årskull förskoleklasser följs via följeforskning i samarbete med Malmö Högskola. Genom att frekvent 1 Anne Bamford, professor vid School of Arts i London och författare till Unescorapporten The Wow Factor: Global Research Compendium on the Impact of Arts in Education 2006.

4 använda kulturinstitutionerna och Naturskolan på Torup, som andra lärosalar än de vanliga på skolan, får barnen tillgång till fler sätt att uttrycka sig. Även Stadsbiblioteket och Museet blir hemvana miljöer för barnen och föräldrarna involveras i projektet. Kulturbron är ett samarbete mellan Holmaskolan, kulturnämnden, förskolenämnden, stadsområde Väster, och Malmö Högskola. 4 (8) Malmö Museer arbetar med det pedagogiska konceptet SKI - språk, kultur, identitet - som de prövat och utvecklat i mer än tio år. SKI syftar till att utveckla museet till en attraktiv lärmiljö och ett berikande komplement till skolan. SKI-programmen stöttar språkinlärning, ökar kunskapen om hemstaden Malmö och ingår i museets satsning på lärande för hållbar utveckling. Möjligheterna att arbeta tvärvetenskapligt och tvärkulturellt gör att pedagogiska metoder kan utvecklas. Särskilt angelägna åtgärdsförslag Ur Kulturnämndens verksamhetsperspektiv är följande åtgärdsförslag särskilt angelägna: 1.1 Barn och ungas vardagsvillkor Åtgärd Utveckla arbetet med att säkerställa att barnperspektivet genomsyrar alla politiska beslut. Åtgärden innebär bland annat att barn och ungas inflytande och delaktighet tas tillvara i kommunens långsiktiga planering genom till exempel barnkonsekvensanalyser i budgetprocesser, kommunala beslut och verksamheter, samt att aktivt arbeta mot diskriminering av barn och unga. Åtgärd Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen. En handlingsplan för att bekämpa barnfattigdom får långtgående konsekvenser för hela stadens utveckling och inbegriper i princip all kommunal verksamhet. Åtgärd Inför norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter Schabloniserat stöd av kulturaktiviteter är av högsta angelägenhet för Malmö Kulturskolas verksamhet då det kan vara en hjälp i arbetet att tillgängliggöra verksamheten ytterligare. Ett annat sätt skulle kunna vara att helt avgiftsbefria Kulturskolan. Kulturnämnden ser positivt på åtgärden men vill samtidigt poängtera att det är viktigt att säkerhetsställa att det schabloniserade stödet går till kulturaktiviteter. Åtgärd Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden. Tillgänglighet är ett betydande redskap för delaktighet och därför menar Kommissionen att fri kollektivtrafik för alla barn är mycket angeläget. Kulturnämnden ser positivt på åtgärdsförslaget då det innebär att fler barn och unga kan få ta del av stadens kulturaktiviteter 1.2 Boendemiljö och stadsplanering Åtgärd Skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Slutrapporten lyfter fram behovet av mötesplatser, tillit och trygghet som viktiga komponenter

5 för social hållbarhet i en stad. Kommissionen menar att idrott, kultur och föreningsliv har stor potential och föreslår att stadsplanerare bildar kunskapsallianser med kultur- och föreningsliv samt forskare för att erbjuda malmöborna det aktiva kultur- och föreningsliv som skapar både faktisk delaktighet och känsla av delaktighet. 5 (8) Kulturnämnden har traditionella mötesplatser i form av kulturnämndens institutioner och arbetar samtidigt med utveckling av nya mötesplatser som till exempel STPLN, Norra Sorgenfri, Mobilia, Hyllievångs kulturhus. Öppna generationsövergripande och framförallt mångfunktionella mötesplatser kan bidra till ett rikt och dynamiskt kulturutbud i närområdet. I områden med stor trångboddhet skulle fler tillgängliga mötesplatser där man både kan arbeta i lugn och ro och träffa andra för att delta i kulturella upplevelser kunna vara ett sätt att skapa större delaktighet och inflytande. Kulturnämnden är beredd att ta ett större ansvar för utveckling av mötesplatser i Malmö. Kulturnämnden ingår gärna i den typen av kunskapsallianser och kan här bygga vidare på det samarbete nämnden har med tekniska nämnden, miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden samt etablera nya samarbeten med de nya utbildningsnämnderna. Åtgärd Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande. Kommissionen föreslår att staden utvecklar dialogmodeller för ökat medborgarinflytande i stadsplaneringen. För att öka jämställdheten i den offentliga miljön ska både flickor och pojkar, kvinnor och män involveras. Kulturnämndens institutioner arbetar med brukarinvolvering och publikdialog, och samarbetar gärna med andra nämnder i utvecklingen av dialogmodeller för ett ökat medborgarinflytande. 2.1 Utbildning Åtgärd De stödjande kunskapsstrukturerna i staden måste stärkas. Rapporten konstaterar att utbildning tycks bli en allt viktigare bestämningsfaktor för hälsan, och en påverkbar nyckelfaktor, samtidigt som Sverige rör sig i motsatt riktning i relation till målet om en likvärdig skola där alla elever ges förutsättningar att klara skolan. Kulturnämnden har ett aktivt samarbete med flera olika institutioner på Malmö Högskola samt miljönämnden för att utveckla modeller samt handfasta tester för utepedagogisk verksamhet och erbjuda andra lärmiljöer med hjälp av IT och levande rollspel. Kulturnämnden har vidare ett väletablerat samarbete med skolan på alla nivåer, bland annat genom SKI, det digitala fördelningsverktyget Kulturproceduren samt det pedagogiska utbud nämndens institutioner tillhandahåller. Kulturnämnden kan genom ett utökat samarbete vara ett ytterligare stöd för till exempel nyanlända barn, unga och vuxna samt barn och unga med särskilda behov. Åtgärd Alla barn i ålder 6-12 ska ha tillgång till fritidshemsplats av god kvalitet. Kulturnämnden ser positivt på en utveckling av fritidshemmen i staden. Fler barn skulle på så vis kunna få möjlighet att ta del av Kulturnämndens aktiviteter och utbud. Genom fritidshemmen kan barns möjligheter till måltider säkerställas under skolveckan vilket ökar förutsättningarna för att orka med både skola och fritidsaktiviteter. Dessutom ökar närvaron av vuxna efter skolans slut. Dock måste frågan ställas hur barn mellan år kan erbjudas samma förutsättningar. Kan det ske genom att fritidsaktiviteter med mellanmål integreras i skol-

6 dagen, och/eller kan verksamhet knytas till de mötesplatser som kulturnämnden arbetar med? 6 (8) Åtgärd Reformera systemet för mottagande av nyanlända elever. Nyanlända barn och unga är de mest utsatta i utbildningssystemet, samtidigt som de är den grupp som det lagts minst resurser på. Nyanländas rätt till likvärdig skola har inte infriats. Kommissionen föreslår en ändring genom bland annat åtgärdsplaner för varje nyanländ elev. Kulturnämnden är gärna en aktiv part i detta reformarbete. 2.2 Arbete och inkomst Åtgärd Genomför regelbundet återkommande levnadsundersökningar för att kartlägga dolda kompetenser och andra potentialer i lokalsamhället. Kommissionen menar att den allmänna debatten kring utanförskap, integration och mångkultur tenderar att verka stigmatiserande och skapa och befästa klyftor. Det är därför nödvändigt med ett perspektivskifte, där man ser alla malmöbor som resurser istället för problem. Den potential som finns i Malmös befolkning måste tas tillvara. Kulturnämnden håller med om problemformuleringen. Kultur ger möjlighet att visa på olika färdigheter och ger tillgång till fler uttrycks sätt. Vidare ser kulturnämnden både potentialen och nödvändigheten i en större differentiering bland medarbetarna, både ur verksamhetsmässiga som demokratiska perspektiv. Åtgärd Stärk samarbetet med civilsamhället och dra fördel av dess potentialer till att skapa sociala innovationer. Kulturnämnden delar kommissionens slutsats att samarbetet med civilsamhället bör stärkas, bland annat för att en mångfald av olika aktörer ökar potentialen för nya lösningar och innovationer, vilket nämndens erfarenheter visat. Kulturnämnden (Malmö Kulturstöd) arbetar med stöd och service till det fria kulturlivet och agerar samtalspartner och ett bollplank för både professionella och icke-professionella kulturaktörer. Samtidigt arbetar Kulturstödet strategiskt med särskilt riktade stödformer och konsultinsatser som syftar till skapandet av större möjligheter för aktivt deltagande i Malmös kulturliv för fler. Exempelvis finns ett särskilt stöd för kulturprojekt inom områdesprogrammen, särskilt stöd till romsk kultur, stöd till tillfälliga amatörprojekt med särskilt fokus på unga för unga samt stöd till studieförbund. 3. Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning Kommissionen föreslår att utveckling och skapande av kunskap görs till en del av lösningen, det vill säga lärandeprocesser där olika aktörer är delaktiga i hur Malmö kan bli en socialt hållbar stad. Kulturnämnden är positiv till ett sådant förhållningssätt. Nya allianser skapar nya lösningar. Åtgärd Använd följeforskning i såväl projekt som ordinarie verksamhet för att utveckla kunskaperna, problemen, lösningarna, begreppen och sammanhangen. Kulturnämnden har erfarenhet av följeforskning genom Science Center Malmö, som finansieras via EU:s strukturfond. Kulturnämnden är positiv till att detta arbetssätt ytterligare utvecklas. Åtgärd Utveckla ledarskap som möjliggör hållbar utveckling. Det krävs ett modigt och modernt ledarskap på alla nivåer för att skapa ett socialt hållbart

7 Malmö slår kommissionen fast, inte minst för en demokratisk utveckling av governance, som inte bara inbegriper näringsliv utan även föreningsliv och civilsamhälle. Alla förändringsprocesser kräver mod och kulturnämnden är positiv till Kommissionens förslag om utvecklingsprogram för ledare liksom utveckling av rekryteringsprocesser. 7 (8) Åtgärd Utveckla holistiska styrinstrument. Kulturnämnden är positiv till Kommissionens förslag om att utveckla holistiska styrinstrument (konsekvensbeskrivningar, uppföljningar etc.) för att förhindra stuprörstänkande. Ett modernt och modigt ledarskap innebär ett holistiskt synsätt, ständig reflektion och vilja till förändring. Att förstå Malmö handlar om att inte ta malmöbon för given, som Kommissionen skriver. Det gäller inte minst kulturlivet som, om det ska vara till nytta för malmöborna, måste vara ickestatiskt med en vilja att utvecklas och förändras. Innovation och nytänkande motverkas av stuprörstänkande, på alla nivåer. Åtgärd Utveckla nya kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar till en övergripande hållbarhet. Ett problem är att BNP-måttet alltför länge tillåtis dominera som övergripande mått. Därför menar Kommissionen att man måste arbeta med olika utvecklingsmått som inte bara relaterar till ekonomi utan också fångar in aspekter på miljö och social hållbarhet. Ett viktigt mått anser Kommissionen vara hälsan i Malmös befolkning samt dess sociala fördelning. Förslaget om nya utvecklingsmått är viktigt; för att veta effekterna av det man gör, måste man också kunna mäta dem. Goda exempel i verksamheten som bygger på den forskning som lyfts fram i slutrapporten I kulturnämndens strategiska utvecklingsarbete för medborgarnas delaktighet i verksamheten, arbetas med förhållningssätten effektmålsdriven och insiktsledd och med Generic Learning Outcomes, som utvecklats och använts i den brittiska kultursektorn. Det innebär kortfattat att reflektion och utvärdering görs tillsammans med målgruppen, dels för att bygga relationer och uppmuntra känslan av ägandeskap hos målgruppen, dels för att beslut ska kunna fattas om verksamheten baserat på verklig kunskap och insikt om målgruppen istället för antaganden. Den kunskap och de insikter som erhålls gör det möjligt att kontinuerligt utveckla arbetet med olika pedagogiska metoder anpassade till individuella behov. Synpunkter kring genomförande och implementering av åtgärdsförslagen Malmökommissionens slutrapport är gedigen och lyfter fram rättighetsperspektivet, dels FN:s mänskliga rättigheter, dels Barnkonventionen. Hälsa är starkt knutet till de mänskliga rättigheterna, vilket också rättigheten att delta i ett samhälles kulturliv är. Kulturnämnden ser just fördjupat arbete med rättighetsperspektivet som en väg framåt i implementeringen av de föreslagna åtgärderna för ett socialt hållbart Malmö. Arbetet är angeläget och bör påbörjas så snart som möjligt. Kulturnämnden ser fram emot ett utvecklingsarbete där kommissionens åtgärdsförslag genomförs och också kan följas upp. Använd kulturen som en resurs i arbetet för ett hållbart Malmö!

8 8 (8) Ordförande Daniel Sestrajcic Kulturdirektör Elisabeth Lundgren