Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift"

Transkript

1 Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift [I denna essä behandlar jag begreppet ledarskap, vilken betydelse den har, ledarskapsstilar och hur ett bra ledarskap ser ut enligt mig. Begreppet ledarskap är ett omtvistat ämne, vilket betyder att det som står i texten kan ha fler synvinklar än min. Jag lägger även fram punkter som jag anser vara viktiga att tänka på i olika moment av produktutvecklingsprocessen i samband med ledarskap.] Kenneth Svalelid Mälardalens Högskola

2 Innehållsförteckning Vad är ledarskap?... 3 Begreppet ledarskap... 3 Betydelsen av ledarskap... 4 Ledarskapsstilar... 5 Effektivt ledarskap... 7 Ledarskap i produktutvecklingsprocessen Bilda projektgrupp Skapa planering Välja metod Genomförande av uppgifter Avveckling av projekt... 9 Övergripande uppgifter... 9 Referenser Litteratur Internet

3 Vad är ledarskap? Begreppet ledarskap Synen på vad ledarskap innebär kan skiljas väldigt mycket beroende på vem frågan ställs till. Alla har vi våra egna erfarenheter och tolkningar på ledarskap som hanteras kring oss. Att hitta en tydlig definition för begreppet ledarskap var svårt, dock hittade jag förklaringen för ordet desintegrering. desintegrering, sönderfall, sammanbrott, t.ex. i en social grupp på grund av brist på normer, ledarskap och konsensus. 1 Ur denna definition tolkar jag att utan ledarskap och enighet i ett socialt system kan ett sammanbrott ske. Motsatt innebär det att ledarskap är en viktig beståndsdel för att hantera och organisera sociala system. Ledarskap är därför väldigt viktigt inom alla områden, såväl privat som för företaget. Att det är svårt att hitta en klar definition på ordet ledarskap kan bero på att uppfattningen om ursprunget till begreppet ledarskap har varierat. Ledarskap ansågs exempelvis i början av 1900 talet vara en genetisk faktor. 2 På senare tid har man lämnat det tankesättet bakom sig och istället tittat på beteenden och egenskaper hos typiska ledare. Den förklaring som jag anser beskriva ledarskap tydligast är att det är ett beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande. 3 Samtidigt kan den här definitionen vara lite väl snäv, då personer både i arbetslivet och i det sociala kan uppfattas som ledare trots att de inte utövar ett visst beteende med avsikt. När man talar om ledarskap talar man alltså om förmågan att kunna påverka andras agerande och förhållningssätt. De som kan hantera denna förmåga kan därför hantera inflytande över hur saker och ting ska göras, åt vilket håll utvecklingen ska ske. För att använda sitt inflytande effektivt måste dessa ledare hantera information och agera som koordinator, där ett bra ledarskap ser till att uppgiften bland annat utförs korrekt och snabbare. Att hantera ledarskap är alltså inte en position man tilldelas i ett företag, utan den relation som kommuniceras mellan varandra enligt vissa kriterier. Detta betyder att en tillsatt chef kan sakna det som allmänt förknippas med ledarskap samtidigt som en arbetare på golvet kan ha ett beteende associerat med ledarskap. Ledarskap i sig är alltså inte nödvändigtvis kopplat till uppgifter eller mål som ska uppfyllas, till skillnad från den formella ledaren i företaget där de oftast förutsätter att dessa mål uppnås. Detta kan ses som skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap. Med detta som grund kan man undra varför vissa personer hanterar ledarskap som ett naturligt beteende. Det kan vara så att faktorer i personens uppväxt, så som miljö, kan spela en viktig roll för vilket beteendemönster denne har. Vid det här laget ställer man sig frågan om det är möjligt att träna upp sina egenskaper för ledarskap. Min tolkning är den att ledarskap som beteende är något alla personer har, dock olika typer av ledarskap. De olika typerna är även om de inte uppfattas som ledarskap, en variant av ledarskap men kanske inte den mest effektiva. Detta gör att de flesta som diskuterar ledarskap utesluter de ineffektiva ledarskapsstilarna och istället diskuterar ledarskap i förhållande till vad de anser vara bra ledarskap. 1 Nationalencyklopedin, 2010, Desintegrering 2 Ahltorp, 2003, s Jacobsen, 2002, s.473 3

4 Detta tankesätt innebär att vi alla har egenskaper för ledarskap, vi skiljer oss helt enkelt på hur bra vi är på att hantera dessa. Med detta synsätt som underlag innebär det att ledarskap och de beteenden de innefattar kan läras genom träning. När man vet vilka brister som finns i ens agerande kan man bearbeta dessa för att utvecklas som ledare. För att göra detta behöver man veta vilka olika ledarskapsstilar det finns och vad för beteenden de har. Vad som gör en ledare till en bra ledare. Betydelsen av ledarskap Det har forskats väldigt mycket om ledarskap och inom organisationer har ett stort fokus varit inställt på ledning, främst på grund av förändringarna i samhället som sker varje dag. Varför företag har valt att ställa ledning och ledarskap i centrum beror på att de måste hantera denna förändring på effektivast möjliga sätt, något som kräver att alla arbetar åt samma håll. Ett företag som inte arbetar åt samma håll och i rätt riktning, hamnar efter i utvecklingen gentemot andra företag. Vilket i sin tur skulle betyda förlust av kunder, inkomst och förr eller senare konkurs. Därför är det väldigt viktigt att utnyttja det befintliga ledarskapet som finns inom företaget på ett korrekt sätt, och även utveckla ledarskap om så behövs. En förbättring inom ledarskapet inom såväl ledningsgruppen som projektledning inom ett produktutvecklingsprojekt kan ge större positiva effekter än man tror. En tillsatt resurs på utveckling av ledarskap kan innebära effektivisering av delmomenten av ett projekt från start till slut. Figur 1. Ledare har förmågan att påverka flera led. Då kan man undra vad ledarskap rent konkret tillför till en organisation. För att kunna gå in djupare på hur detta kan ske, måste ledarskap först delas upp i två olika typer av ledarskap, informellt och formellt. 4 Där den formella ledaren har en uttalad uppgift att hantera ett specifikt ansvars och befogenhetsområde, vilket i sin tur inte betyder att denne har ett inflytande på andra i form av ledaregenskaper. Detta är däremot något den informelle ledaren har, detta utan att ha funktionen som huvuduppgift. Den informella ledaren har enligt min åsikt mycket att tillföra, dock vore det optimalt att den formella ledaren utöver titeln har de egenskaper en naturlig ledare har. När man pratar om ledarskap förknippas detta oftast med det formella, uppgiften att hantera en avdelning eller ett projekt. I denna situation innebär ledarskap att hantera ett antal olika uppgifter, utöver att ha det som så fint kallas som karisma eller förmågan att motivera medarbetarna. Vad det gäller projekt kan projektledarens uppgifter bland annat vara att välja och tillämpa lämpliga metoder, skapa detaljplaner för delmomenten, förmedla information, stödja genom utveckling och vägledning, bereda underlag för beslut, hantera riskanalys för planeringen, samverka med övriga 4 Kaufmann, 2005, s

5 projektledningen, planera och leda projektets avveckling, hantera planering, samordning och uppföljning. 5,6 Detta innebär att projektledaren sköter uppgifter som en stödjande funktion och hanterar frågor som gäller planering, beslut och kommunikation både inom gruppen och med företaget. Även om detta arbete inte direkt reflekteras i slutprodukten har projektledarens uppgifter i väldigt stor omfattning påverkat hur projektet har utförts, vilka beslut som har tagits och har därmed varit en viktig del i slutresultatet. Ledarskapsstilar På samma sätt som att människor är unika, finns det lika många olika sätt att hantera ledarskap. Skillnader av egenskaper på hur ledarskapet hanteras kan exempelvis vara på vilket sätt uppgifter delegeras, hur helheten av uppgifterna beskrivs och hur gruppmedlemmarna förväntas utföra uppgifter. Självklart finns en mängd olika modeller för kategorisering av ledarskapsstilar, bland annat RONS modellen 7, Golemans sex ledarskapsstilar 8 och Blake & Moutons ledarraster 9. De beskriver olika typer av generella ledarstilars utmärkande drag och sätt att kommunicera. Till stor del är dessa modeller lika då de på ett eller annat sätt bearbetar samma information, men delar upp stilarna i fler eller färre grupper och använder sig av olika namn för stilarna. Ledarrastret består av två axlar, en horisontell axel som beskriver omtanke om produktion och en vertikal axel som beskriver omtanke om människor. Dessa axlar har en gradering från låg till hög, där låg representerar ett minimum av omtanke och hög ett maximum, där dessa gäller både produktion och människor. De ledarstilar som kan lokaliseras i hörnet och även i mittfältet har tilldelats namn beroende på deras karaktär. Ledarstilarna är producerande ledarskap, avslappnat ledarskap, lagledarskap, uppgivet ledarskap och kompromissande ledarskap. Vilka kan ses i figur 2. Figur 2. Blake & Moutons ledarraster Producerande ledarskap Kännetecknas av ett starkt intresse för produktionen och resultaten för denna, kombinerat med ett svagt intresse för personerna som utför arbetet. Denna ledarstil förutsätter att det råder ett motsatsförhållande i samband med organisationens produktionsbehov och de anställdas behov. För att uppfylla organisationens 5 Jacobsen, 2002, s Marcusson, 1995, s.20 7 Ahltorp, 2003, s.51 8 Changingminds.org, Jacobsen, 2002, s.492 5

6 behov sker detta på bekostnad av personalen, behov, vanor och ovanor får inte inverka störande på produktionen. Det är resultaten som räknas i detta fall. Avslappnat ledarskap Kännetecknas av ett motsatt förhållningssätt till producerande ledarskap med ett svagt intresse för produktionen kombinerat med stark omtanke för medarbetarna. På samma sätt förutsätter denna ledare att det råder ett motståndsförhållande mellan organisationens och de anställdas behov. Det går inte att tillfredställa den ena parten utan att det går ut över den andra. Störst vikt läggs ner på hänsyn till människors känslor, önskningar och krav. De anställda har därför stor handlingsfrihet i arbetet. Uppgivet ledarskap Kännetecknas av ett lågt intresse för såväl produktionen som människorna i organisationen. Denna ledarstil antar precis som de två tidigare stilarna att det råder ett motsatsförhållande mellan organisationen och de anställdas behov. Dock upplevs detta inte som något dilemma, eftersom att ledaren inte är engagerad i vare sig produktionen eller de anställdas behov. Ledaren känner sig utanför gällande helheten och försöker i huvudsak göra så lite som möjligt utan att få sparken. Kompromissande ledarskap Denna ledarstil representerar en kompromiss där ledaren visar medelstark hänsyn till både människor och produktion. Ledaren antar också att det finns ett motsatsförhållande mellan organisationens produktionsmål och de anställdas behov och krav. Istället för att lägga tyngdpunkten på något av dessa förhållanden, som producerande och avslappnat ledarskap gör eller ge upp helt och hållet som det uppgivna ledarskapet, försöker ledaren istället balansera perspektiven från båda sidorna så gott det går. Grundtanken i detta ledarskap är att människor gör det man ber dem om, förutsatt att man förklarar syftet med uppgiften. Den kompromissande ledaren kommunicerar med sina medarbetare och försöker dra in dem i beslutsfattandet, ledaren är dessutom alltid öppen för förslag. Kärnan i detta tankesätt är att ge de anställda en känsla av inflytande på besluten vilket leder till att de accepterar organisationens krav, och samtidigt visa tillräcklig omtanke om deras trivsel för att tillräcklig produktion ska uppnås. Lagledarskap Denna ledarstil kännetecknas av starkt engagemang i såväl personalens behov som produktion. En stor skillnad mellan de andra fyra ledarstilarna och denna är att den lagspelande ledaren anser att det inte behöver existera någon konflikt mellan de anställdas behov och organisationens produktionskrav. Istället förutsätter denna ledare att omtanke om organisationen och omtanke om de anställda låter sig förenas. De drag som utmärks i denna ledarstil är att stor vikt läggs på medarbetarnas medverkan, engagemang och samarbete, ömsesidig information, tillit och respekt och gemensamt ansvar för resultat. Blake och Mouton hävdar att lagledarskap är den bästa ledarstilen, då den tillfredsställer vissa grundläggande behov hos människor och skapar ett förhållande som engagerar de anställda. Trots att lagledarskapet utmärks som det bästa ledarskapet är detta endast en generell modell, detta ledarskap behöver nödvändigtvis inte fungera bäst i alla situationer. I vissa fall kan de anställda fungera väldigt bra under en produktionsorienterad ledning, medan ett avslappnat ledarskap kan fungera bäst i andra kan fall. Det innebär att faktorer som påverkar vilken ledarstil som är effektivast i hög grad beror på situationen ledaren befinner sig i. 6

7 Effektivt ledarskap Ledarskapet måste alltså anpassas till situationen för att kunna ha en effektiv påverkan på de inblandade faktorerna. Dock säger det sig själv att lagspelande ledarskap har större sannolikhet att skapa positiva effekter än uppgivet ledarskap. Därför anser jag att man kan borde kunna ställa upp ett antal egenskaper och beteenden som symboliserar ett generellt effektivt ledarskap. Jag har därför valt att undersöka vilka faktorer jag anser ska ingå i ett effektivt ledarskap. En ledare måste ha förmågan att instruera och inspirera andra i deras arbete, anpassat efter situation genom att delegera ut uppgifter, visa hur de ska göras eller ge en viss frihet. Ledaren måste ge positiv kritik när uppgifter utförts, vilket leder till ökad motivation. Ledaren måste ha förmågan att engagera personerna runt sig, skapa ett samarbete anpassat till individernas bakgrund och kunskaper för att få ut det mesta av gruppen. Ledaren måste ha en förmåga att kunna lyssna, förstå och visa empati för personer runt sig. Motivationens betydelse beskrivs tydligt i det ryska ordspråket Driv inte på en häst med slag, utan med havre. 10 Utöver de punkter jag har beskrivit finns det troligtvis fler aspekter som kan vara användbart för att kunna dra så stor nytta av ledarskapet som möjligt. En annan viktig metod för att effektivisera ledarskapet kan vara att använda sig av fler olika ledarstilar och kombinera dessa vid behov. Exempelvis kan ledaren skifta från ett mer auktoritärt ledarskap genom att berätta att en förändring behöver ske, till en demokratisk ledarstil där ledaren behöver input från gruppen gällande idéer och förslag, för att slutligen delegera arbetsuppgifter till medarbetarna. Ledarskap i produktutvecklingsprocessen I detta kapitel tänkte jag beskriva de ansvarsområden och uppgifter jag anser att projektledaren har i projekt gällande produktutveckling. Vad som krävs av projektledaren för att skapa en gemensam målsättning och kommunikation, allt detta för att skapa ett effektivt projekt. Jag har därför delat upp projektarbetet i olika faser som jag anser lämpliga i relation till projektledarens uppgifter. Företag använder sig av projekt för att genomföra en arbetsuppgift inom vissa givna ramar. Detta kan exempelvis vara utveckling av en idé för en tjänst eller produkt som har fått godkännande av beslutsfattare. Ett projektarbete inleds för att tilldela uppgiften en tydlig prioritet och fördela tydliga ansvarsområden. Oftast sker en förstudie innan projektet startas där uppgiften definieras, förutsättningar och genomförbarhet tolkas. Denna förstudie sker i en arbetsgrupp i samarbete med uppdragsgivaren, projektledaren och vid behov eventuellt andra personer 11. Projektledaren blir utsedd av företaget utifrån lämpliga erfarenheter och kunskap. Denne har en drivande uppgift i projektet, han/hon ska ta initiativ och skapa ett gott samarbete i gruppen. 10 Ordspråk.se, Marcusson, 1995, s.22 7

8 Kenneth h Svalelid KPP306 Produkt och h Processutvveckling M Mälardalens högskola De följan nde punktern na som jag anser vara vikktiga faser i rrelation till p projektledareens uppgifterr är: bildandee av arbetsgrrupp, skapan nde av planerring, välja läm mplig metod d och tillvägaagångssätt, genomfö örande av up ppgifter och projektavslu utning. Dessaa punkter sam mmanfattas i flödesschemat i figur 3. F Förstudie e 1. Bilda arb betsgrup pp 2. Skapa 2 planering 5. Avveckling a av projek t 4. Gen nomföran nde av uppgifteer 3. Välja 3 metod Figur 3: Projeektledarens upp pgifter 1. Bild da projekttgrupp Projektleedaren måstte ha en inbliick i projekteets betydelse e för företageets utvecklin ng och kunnaa förutse vilken efffekt resultattet kommer att få. Genom m att förstå helheten förr de nödvänd diga kraven fför projekteet kan person ner som tillhaandahåller läämplig komp petens tilldelas projektgrruppen. Projektleedaren bör vvid beslut om m vilka som ska ingå i pro ojektgruppen n kunna påveerka detta för att undvika och förhindrra tvister meellan personeer som sedan n tidigare har svårt att saamarbeta. Näär projektggruppen bildaas har projekktledaren inledningsvis som uppgift aatt skapa en känsla av gruppideentitet, dettaa anser jag kan göras meed hjälp av en n kickoff som m inte har en n direkt föran nkring med pro ojektet. En kickoff kan led da till att gruppen skaparr större försttåelse för varrandra och även bättre dyynamik. En aannan uppgifft är att disku utera och etaablera en gemensam upp pfattning om m syftet med pro ojektet och fö örstå vad som m krävs för aatt uppnå måålsättningen. Att skapa eett engagemaang för projekteet är viktigt. 2. Skap pa planerring I denna ffas tar projektledaren an nvändning avv information n som samlats in i förstudien, bland aannat förutsätttningar, geno omförbarhett, viktig inforrmation, kravv på resultatt, preciseradee mål och en n huvudtid dsplan. Med hjälp av desssa kan planeeringen brytaas ner i detalljnivå och disskuteras inom m projektggruppen. Medlemmarna i projektgrup ppen kan ha viktig inform mation som p projektledare en inte tagit hän nsyn till, denna kan vara viktig att disskutera, och planeringen som förfinas med hjälp av en diskussio on i gruppen kan leda till att gruppen n får en känsla av delaktigghet i planerringen. Disku ussionen skapar o också en störrre förståelsee för gruppm medlemmarnas arbete occh hur det pååverkar det 8

9 gemensamma arbetet. Det är projektledarens ansvar att det utförs en undersökning av eventuella risker som skulle kunna fördröja projektet Välja metod För att uppnå önskade mål krävs det att utföra arbetsuppgifterna enligt vissa krav, det gäller därför att välja rätt metod och tillvägagångssätt. Beroende på projektets omfattning och ämne krävs det att projektledaren utvecklar en metod som passar projektgruppens utformning och det givna uppdraget. Kunskaper om tillvägagångssätt från tidigare projektarbetet är viktiga att ta hänsyn till, det är också viktigt att förstå att metoder kan vara individuella och måste anpassas specifikt. Andra uppgifter som måste utföras är att förbereda underlag till beslutspunkter, metoder för utvärdering och stöd vid beslut underlättar att fatta ett objektivt beslut. Under hela projektet måste projektledaren hantera samordning av delmomenten och uppföljning. 4. Genomförande av uppgifter När planering och tillvägagångssätt för projektarbetet är utarbetat ska projektet genomföras. Längs vägen är det lätt att konflikter i gruppen kan uppstå eller att medlemmar tappar intresse. Det är sådana situationer projektledaren måste stiga in och lösa konflikter eller motivera gruppmedlemmarna. Helst ska det inte gå så långt att det påverkar projektet, utan ska förebyggas i ett tidigt stadium. Det är viktigt att hålla en ständig diskussion i gruppen om känslor, tankar och förbättringar. Enligt mig är det viktigt att projektledaren använder sig av en metod för att tydliggöra i vilket skede arbetet befinner sig i och även att kommunicera samtliga medlemmars arbete till gruppen för att se projektets process i helhet. Något som kan vara viktigt för att göra detta är att hantera en tydlig dokumentation av arbetsuppgifterna. 5. Avveckling av projekt När projektet har genomförts överlämnas ansvaret lämpligtvis till produktionsansvarig för vidarearbete så som vidareutveckling och förbättring av produkten. I denna fas måste projektledaren planera och leda avveckling av projektet och dess resurser på ett kontrollerat sätt. Uppgifter kan vara att rensa bland arbetsdokumenten och arkivera det som är av värde. Projektledaren skriver en kortfattad projekthistorik och kontrollerar att alla mål har uppfyllts. Det är viktigt att samla in erfarenheter från projektet, en sammanfattning kan i slutet av projektet göras i samband med en diskussion i gruppen. Lärdomar kan vara väldigt viktiga för framtida projekt, tyvärr glöms detta steg bort allt för ofta. Övergripande uppgifter Utöver de uppgifter som är uppgiftsrelaterade har projektledaren ett antal övergripande uppgifter som bör finnas med i hela projektet. Detta är exempelvis att kunna delegera ut uppgifter på ett lämpligt sätt och till rätt personer, förmedla information som finns tillgänglig och samla information om så skulle behövas. Projektledaren måste stödja gruppmedlemmarna genom hela projektet, detta genom såväl vägledning som att erbjuda kunskapsutveckling inom ett speciellt område. För att 12 Eppinger, 2008, s.343 9

10 projektet ska uppfylla företagets mål krävs det även en samverkan med övrig projektledning inom företaget och andra inblandade. Ett bra verktyg som kan användas vid diskussion och utvärdering i hela projektet är PIPS, vilket på ett mer styrt sätt framtvingar diskussioner som vanligtvis kanske inte diskuteras. Då diskussionen ingår i ett verktyg anses inte åsikterna vara personliga påhopp, diskussionen är till för att lösa problem och då måste svåra ämnen komma till ytan. Modellen jag har beskrivit anser jag innefatta många nödvändiga element för att stödja ledarskap i en produktutvecklingsprocess. Självklart är det väldigt svårt att uppnå ett helt perfekt projekt, det kommer alltid uppstå problem och en projektledare är inte mer än mänsklig. 10

11 Referenser Litteratur Jacobsen Dag Ingvar, Thorsvik Jan, (2002), Hur moderna organisationer fungerar Studentlitteratur, Lund, ISBN: x Ahltorp Birgitta, (2003), Ledarskap ur ett ledningsstilsperspektiv Wallin & Dalholm, Lund, ISBN: Kaufmann Geir, Kaufmann Astrid, (2005), Psykologi i organisation och ledning Studentlitteratur, Lund, ISBN: Marcusson Leif, Ahlin Anders, (1995), Projektledaren I praktiken 1 Studentlitteratur, Lund, ISBN: Eppinger Steven D, Ulrich Karl T, 2008, Product Design and Development McGraw Hill/Irwin, New York, ISBN: Internet Nationalencyklopedin, (2010), Desintegrering, ( kl 14.59) ChaningMinds.org, Six Emotional Leadership Styles ( kl 20.52) Ordspråk.se, Ledarskap ( kl ) 11

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare -

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - HUR MÅNGA VERKLIGT BRA CHEFER HAR DU HAFT? HUR MÅNGA HAR/HAR HAFT VISITKORT? Marielle Palm Organisationskonsult/Strategisk Utvecklingspartner

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA)

HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA) Högskolan i Gävle Ekonomiinstitutionen Organisationsteori B 5 p Handledare: Jaana Kurvinen, Pär Vilhelmsson HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA) Grupp 1 Gävle Maria Blomström Erika Brännholm Hans Östman Bakgrund

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Bodens golfklubb. Högskolan i Gävle 2001-10-29 Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5 p Handledare: Jonas Kågström

Bodens golfklubb. Högskolan i Gävle 2001-10-29 Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5 p Handledare: Jonas Kågström Högskolan i Gävle 2001-10-29 Institutionen för ekonomi Grupp: E4 Organisationsteori B, 5 p Handledare: Jonas Kågström Bodens golfklubb Författare Andreas Grundberg 791219-7816 Magnus Elofsson 780306-7516

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring

Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring 2012-04-10 KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande Välkommen till en presentation om Beteende Baserad Säkerhet och Ledarskap som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande Den mänskliga faktorn Den mänskliga faktorn är ett begrepp

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal (Key Performance Indicators (KPI)) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp

Läs mer

Case: ICA Träffpunkten

Case: ICA Träffpunkten Högskolan i Gävle 2001-03-29 Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5p Handledare: Pär Vilhelmson Case: ICA Träffpunkten Författare: Karin Gussing Kristina Lindberg Per Molin Nedin Zlatarac ICA

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5

Att leda förändring. Diskussion 1. Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen 3 Projektperspektivet 4 Motivation 5 Min syn på Att leda förändringsarbete Av Ulrika Jonsson, INPRE4 Kurs KN3060, Produktutveckling med formgivning Datum: 24 April 2006 Innehållsförteckning Diskussion 1 Förändring 1 Etik 1 Ledarskap 2 Förändringsprocessen

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65575 Totalt har 14 av 18 slutfört analysen (78 %) Analysdatum: 2013-02-11 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016

Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 Smultronbackens förskola Förskolechef: Patricia Lea-Myhrberg Datum 2015-08-21 Sidan 1(7) Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för

Läs mer

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 1 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Förskolan Pärlans Trygghetsplan Förskolan Pärlans Trygghetsplan utifrån likabehandling, diskriminering och kränkande handling På förskolan Pärlan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Mål och vision Alla

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet

Leda Birgitta Bisholt Karlstads universitet Leda Leda är ett fornsvenskt ord som betyder föra Ledarskap ett förtroende från sina medarbetare uppstår i interaktionen För att kunna utöva ett ledarskap är det nödvändigt att ledaren har mandat från

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer