Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift"

Transkript

1 Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift [I denna essä behandlar jag begreppet ledarskap, vilken betydelse den har, ledarskapsstilar och hur ett bra ledarskap ser ut enligt mig. Begreppet ledarskap är ett omtvistat ämne, vilket betyder att det som står i texten kan ha fler synvinklar än min. Jag lägger även fram punkter som jag anser vara viktiga att tänka på i olika moment av produktutvecklingsprocessen i samband med ledarskap.] Kenneth Svalelid Mälardalens Högskola

2 Innehållsförteckning Vad är ledarskap?... 3 Begreppet ledarskap... 3 Betydelsen av ledarskap... 4 Ledarskapsstilar... 5 Effektivt ledarskap... 7 Ledarskap i produktutvecklingsprocessen Bilda projektgrupp Skapa planering Välja metod Genomförande av uppgifter Avveckling av projekt... 9 Övergripande uppgifter... 9 Referenser Litteratur Internet

3 Vad är ledarskap? Begreppet ledarskap Synen på vad ledarskap innebär kan skiljas väldigt mycket beroende på vem frågan ställs till. Alla har vi våra egna erfarenheter och tolkningar på ledarskap som hanteras kring oss. Att hitta en tydlig definition för begreppet ledarskap var svårt, dock hittade jag förklaringen för ordet desintegrering. desintegrering, sönderfall, sammanbrott, t.ex. i en social grupp på grund av brist på normer, ledarskap och konsensus. 1 Ur denna definition tolkar jag att utan ledarskap och enighet i ett socialt system kan ett sammanbrott ske. Motsatt innebär det att ledarskap är en viktig beståndsdel för att hantera och organisera sociala system. Ledarskap är därför väldigt viktigt inom alla områden, såväl privat som för företaget. Att det är svårt att hitta en klar definition på ordet ledarskap kan bero på att uppfattningen om ursprunget till begreppet ledarskap har varierat. Ledarskap ansågs exempelvis i början av 1900 talet vara en genetisk faktor. 2 På senare tid har man lämnat det tankesättet bakom sig och istället tittat på beteenden och egenskaper hos typiska ledare. Den förklaring som jag anser beskriva ledarskap tydligast är att det är ett beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande. 3 Samtidigt kan den här definitionen vara lite väl snäv, då personer både i arbetslivet och i det sociala kan uppfattas som ledare trots att de inte utövar ett visst beteende med avsikt. När man talar om ledarskap talar man alltså om förmågan att kunna påverka andras agerande och förhållningssätt. De som kan hantera denna förmåga kan därför hantera inflytande över hur saker och ting ska göras, åt vilket håll utvecklingen ska ske. För att använda sitt inflytande effektivt måste dessa ledare hantera information och agera som koordinator, där ett bra ledarskap ser till att uppgiften bland annat utförs korrekt och snabbare. Att hantera ledarskap är alltså inte en position man tilldelas i ett företag, utan den relation som kommuniceras mellan varandra enligt vissa kriterier. Detta betyder att en tillsatt chef kan sakna det som allmänt förknippas med ledarskap samtidigt som en arbetare på golvet kan ha ett beteende associerat med ledarskap. Ledarskap i sig är alltså inte nödvändigtvis kopplat till uppgifter eller mål som ska uppfyllas, till skillnad från den formella ledaren i företaget där de oftast förutsätter att dessa mål uppnås. Detta kan ses som skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap. Med detta som grund kan man undra varför vissa personer hanterar ledarskap som ett naturligt beteende. Det kan vara så att faktorer i personens uppväxt, så som miljö, kan spela en viktig roll för vilket beteendemönster denne har. Vid det här laget ställer man sig frågan om det är möjligt att träna upp sina egenskaper för ledarskap. Min tolkning är den att ledarskap som beteende är något alla personer har, dock olika typer av ledarskap. De olika typerna är även om de inte uppfattas som ledarskap, en variant av ledarskap men kanske inte den mest effektiva. Detta gör att de flesta som diskuterar ledarskap utesluter de ineffektiva ledarskapsstilarna och istället diskuterar ledarskap i förhållande till vad de anser vara bra ledarskap. 1 Nationalencyklopedin, 2010, Desintegrering 2 Ahltorp, 2003, s Jacobsen, 2002, s.473 3

4 Detta tankesätt innebär att vi alla har egenskaper för ledarskap, vi skiljer oss helt enkelt på hur bra vi är på att hantera dessa. Med detta synsätt som underlag innebär det att ledarskap och de beteenden de innefattar kan läras genom träning. När man vet vilka brister som finns i ens agerande kan man bearbeta dessa för att utvecklas som ledare. För att göra detta behöver man veta vilka olika ledarskapsstilar det finns och vad för beteenden de har. Vad som gör en ledare till en bra ledare. Betydelsen av ledarskap Det har forskats väldigt mycket om ledarskap och inom organisationer har ett stort fokus varit inställt på ledning, främst på grund av förändringarna i samhället som sker varje dag. Varför företag har valt att ställa ledning och ledarskap i centrum beror på att de måste hantera denna förändring på effektivast möjliga sätt, något som kräver att alla arbetar åt samma håll. Ett företag som inte arbetar åt samma håll och i rätt riktning, hamnar efter i utvecklingen gentemot andra företag. Vilket i sin tur skulle betyda förlust av kunder, inkomst och förr eller senare konkurs. Därför är det väldigt viktigt att utnyttja det befintliga ledarskapet som finns inom företaget på ett korrekt sätt, och även utveckla ledarskap om så behövs. En förbättring inom ledarskapet inom såväl ledningsgruppen som projektledning inom ett produktutvecklingsprojekt kan ge större positiva effekter än man tror. En tillsatt resurs på utveckling av ledarskap kan innebära effektivisering av delmomenten av ett projekt från start till slut. Figur 1. Ledare har förmågan att påverka flera led. Då kan man undra vad ledarskap rent konkret tillför till en organisation. För att kunna gå in djupare på hur detta kan ske, måste ledarskap först delas upp i två olika typer av ledarskap, informellt och formellt. 4 Där den formella ledaren har en uttalad uppgift att hantera ett specifikt ansvars och befogenhetsområde, vilket i sin tur inte betyder att denne har ett inflytande på andra i form av ledaregenskaper. Detta är däremot något den informelle ledaren har, detta utan att ha funktionen som huvuduppgift. Den informella ledaren har enligt min åsikt mycket att tillföra, dock vore det optimalt att den formella ledaren utöver titeln har de egenskaper en naturlig ledare har. När man pratar om ledarskap förknippas detta oftast med det formella, uppgiften att hantera en avdelning eller ett projekt. I denna situation innebär ledarskap att hantera ett antal olika uppgifter, utöver att ha det som så fint kallas som karisma eller förmågan att motivera medarbetarna. Vad det gäller projekt kan projektledarens uppgifter bland annat vara att välja och tillämpa lämpliga metoder, skapa detaljplaner för delmomenten, förmedla information, stödja genom utveckling och vägledning, bereda underlag för beslut, hantera riskanalys för planeringen, samverka med övriga 4 Kaufmann, 2005, s

5 projektledningen, planera och leda projektets avveckling, hantera planering, samordning och uppföljning. 5,6 Detta innebär att projektledaren sköter uppgifter som en stödjande funktion och hanterar frågor som gäller planering, beslut och kommunikation både inom gruppen och med företaget. Även om detta arbete inte direkt reflekteras i slutprodukten har projektledarens uppgifter i väldigt stor omfattning påverkat hur projektet har utförts, vilka beslut som har tagits och har därmed varit en viktig del i slutresultatet. Ledarskapsstilar På samma sätt som att människor är unika, finns det lika många olika sätt att hantera ledarskap. Skillnader av egenskaper på hur ledarskapet hanteras kan exempelvis vara på vilket sätt uppgifter delegeras, hur helheten av uppgifterna beskrivs och hur gruppmedlemmarna förväntas utföra uppgifter. Självklart finns en mängd olika modeller för kategorisering av ledarskapsstilar, bland annat RONS modellen 7, Golemans sex ledarskapsstilar 8 och Blake & Moutons ledarraster 9. De beskriver olika typer av generella ledarstilars utmärkande drag och sätt att kommunicera. Till stor del är dessa modeller lika då de på ett eller annat sätt bearbetar samma information, men delar upp stilarna i fler eller färre grupper och använder sig av olika namn för stilarna. Ledarrastret består av två axlar, en horisontell axel som beskriver omtanke om produktion och en vertikal axel som beskriver omtanke om människor. Dessa axlar har en gradering från låg till hög, där låg representerar ett minimum av omtanke och hög ett maximum, där dessa gäller både produktion och människor. De ledarstilar som kan lokaliseras i hörnet och även i mittfältet har tilldelats namn beroende på deras karaktär. Ledarstilarna är producerande ledarskap, avslappnat ledarskap, lagledarskap, uppgivet ledarskap och kompromissande ledarskap. Vilka kan ses i figur 2. Figur 2. Blake & Moutons ledarraster Producerande ledarskap Kännetecknas av ett starkt intresse för produktionen och resultaten för denna, kombinerat med ett svagt intresse för personerna som utför arbetet. Denna ledarstil förutsätter att det råder ett motsatsförhållande i samband med organisationens produktionsbehov och de anställdas behov. För att uppfylla organisationens 5 Jacobsen, 2002, s Marcusson, 1995, s.20 7 Ahltorp, 2003, s.51 8 Changingminds.org, Jacobsen, 2002, s.492 5

6 behov sker detta på bekostnad av personalen, behov, vanor och ovanor får inte inverka störande på produktionen. Det är resultaten som räknas i detta fall. Avslappnat ledarskap Kännetecknas av ett motsatt förhållningssätt till producerande ledarskap med ett svagt intresse för produktionen kombinerat med stark omtanke för medarbetarna. På samma sätt förutsätter denna ledare att det råder ett motståndsförhållande mellan organisationens och de anställdas behov. Det går inte att tillfredställa den ena parten utan att det går ut över den andra. Störst vikt läggs ner på hänsyn till människors känslor, önskningar och krav. De anställda har därför stor handlingsfrihet i arbetet. Uppgivet ledarskap Kännetecknas av ett lågt intresse för såväl produktionen som människorna i organisationen. Denna ledarstil antar precis som de två tidigare stilarna att det råder ett motsatsförhållande mellan organisationen och de anställdas behov. Dock upplevs detta inte som något dilemma, eftersom att ledaren inte är engagerad i vare sig produktionen eller de anställdas behov. Ledaren känner sig utanför gällande helheten och försöker i huvudsak göra så lite som möjligt utan att få sparken. Kompromissande ledarskap Denna ledarstil representerar en kompromiss där ledaren visar medelstark hänsyn till både människor och produktion. Ledaren antar också att det finns ett motsatsförhållande mellan organisationens produktionsmål och de anställdas behov och krav. Istället för att lägga tyngdpunkten på något av dessa förhållanden, som producerande och avslappnat ledarskap gör eller ge upp helt och hållet som det uppgivna ledarskapet, försöker ledaren istället balansera perspektiven från båda sidorna så gott det går. Grundtanken i detta ledarskap är att människor gör det man ber dem om, förutsatt att man förklarar syftet med uppgiften. Den kompromissande ledaren kommunicerar med sina medarbetare och försöker dra in dem i beslutsfattandet, ledaren är dessutom alltid öppen för förslag. Kärnan i detta tankesätt är att ge de anställda en känsla av inflytande på besluten vilket leder till att de accepterar organisationens krav, och samtidigt visa tillräcklig omtanke om deras trivsel för att tillräcklig produktion ska uppnås. Lagledarskap Denna ledarstil kännetecknas av starkt engagemang i såväl personalens behov som produktion. En stor skillnad mellan de andra fyra ledarstilarna och denna är att den lagspelande ledaren anser att det inte behöver existera någon konflikt mellan de anställdas behov och organisationens produktionskrav. Istället förutsätter denna ledare att omtanke om organisationen och omtanke om de anställda låter sig förenas. De drag som utmärks i denna ledarstil är att stor vikt läggs på medarbetarnas medverkan, engagemang och samarbete, ömsesidig information, tillit och respekt och gemensamt ansvar för resultat. Blake och Mouton hävdar att lagledarskap är den bästa ledarstilen, då den tillfredsställer vissa grundläggande behov hos människor och skapar ett förhållande som engagerar de anställda. Trots att lagledarskapet utmärks som det bästa ledarskapet är detta endast en generell modell, detta ledarskap behöver nödvändigtvis inte fungera bäst i alla situationer. I vissa fall kan de anställda fungera väldigt bra under en produktionsorienterad ledning, medan ett avslappnat ledarskap kan fungera bäst i andra kan fall. Det innebär att faktorer som påverkar vilken ledarstil som är effektivast i hög grad beror på situationen ledaren befinner sig i. 6

7 Effektivt ledarskap Ledarskapet måste alltså anpassas till situationen för att kunna ha en effektiv påverkan på de inblandade faktorerna. Dock säger det sig själv att lagspelande ledarskap har större sannolikhet att skapa positiva effekter än uppgivet ledarskap. Därför anser jag att man kan borde kunna ställa upp ett antal egenskaper och beteenden som symboliserar ett generellt effektivt ledarskap. Jag har därför valt att undersöka vilka faktorer jag anser ska ingå i ett effektivt ledarskap. En ledare måste ha förmågan att instruera och inspirera andra i deras arbete, anpassat efter situation genom att delegera ut uppgifter, visa hur de ska göras eller ge en viss frihet. Ledaren måste ge positiv kritik när uppgifter utförts, vilket leder till ökad motivation. Ledaren måste ha förmågan att engagera personerna runt sig, skapa ett samarbete anpassat till individernas bakgrund och kunskaper för att få ut det mesta av gruppen. Ledaren måste ha en förmåga att kunna lyssna, förstå och visa empati för personer runt sig. Motivationens betydelse beskrivs tydligt i det ryska ordspråket Driv inte på en häst med slag, utan med havre. 10 Utöver de punkter jag har beskrivit finns det troligtvis fler aspekter som kan vara användbart för att kunna dra så stor nytta av ledarskapet som möjligt. En annan viktig metod för att effektivisera ledarskapet kan vara att använda sig av fler olika ledarstilar och kombinera dessa vid behov. Exempelvis kan ledaren skifta från ett mer auktoritärt ledarskap genom att berätta att en förändring behöver ske, till en demokratisk ledarstil där ledaren behöver input från gruppen gällande idéer och förslag, för att slutligen delegera arbetsuppgifter till medarbetarna. Ledarskap i produktutvecklingsprocessen I detta kapitel tänkte jag beskriva de ansvarsområden och uppgifter jag anser att projektledaren har i projekt gällande produktutveckling. Vad som krävs av projektledaren för att skapa en gemensam målsättning och kommunikation, allt detta för att skapa ett effektivt projekt. Jag har därför delat upp projektarbetet i olika faser som jag anser lämpliga i relation till projektledarens uppgifter. Företag använder sig av projekt för att genomföra en arbetsuppgift inom vissa givna ramar. Detta kan exempelvis vara utveckling av en idé för en tjänst eller produkt som har fått godkännande av beslutsfattare. Ett projektarbete inleds för att tilldela uppgiften en tydlig prioritet och fördela tydliga ansvarsområden. Oftast sker en förstudie innan projektet startas där uppgiften definieras, förutsättningar och genomförbarhet tolkas. Denna förstudie sker i en arbetsgrupp i samarbete med uppdragsgivaren, projektledaren och vid behov eventuellt andra personer 11. Projektledaren blir utsedd av företaget utifrån lämpliga erfarenheter och kunskap. Denne har en drivande uppgift i projektet, han/hon ska ta initiativ och skapa ett gott samarbete i gruppen. 10 Ordspråk.se, Marcusson, 1995, s.22 7

8 Kenneth h Svalelid KPP306 Produkt och h Processutvveckling M Mälardalens högskola De följan nde punktern na som jag anser vara vikktiga faser i rrelation till p projektledareens uppgifterr är: bildandee av arbetsgrrupp, skapan nde av planerring, välja läm mplig metod d och tillvägaagångssätt, genomfö örande av up ppgifter och projektavslu utning. Dessaa punkter sam mmanfattas i flödesschemat i figur 3. F Förstudie e 1. Bilda arb betsgrup pp 2. Skapa 2 planering 5. Avveckling a av projek t 4. Gen nomföran nde av uppgifteer 3. Välja 3 metod Figur 3: Projeektledarens upp pgifter 1. Bild da projekttgrupp Projektleedaren måstte ha en inbliick i projekteets betydelse e för företageets utvecklin ng och kunnaa förutse vilken efffekt resultattet kommer att få. Genom m att förstå helheten förr de nödvänd diga kraven fför projekteet kan person ner som tillhaandahåller läämplig komp petens tilldelas projektgrruppen. Projektleedaren bör vvid beslut om m vilka som ska ingå i pro ojektgruppen n kunna påveerka detta för att undvika och förhindrra tvister meellan personeer som sedan n tidigare har svårt att saamarbeta. Näär projektggruppen bildaas har projekktledaren inledningsvis som uppgift aatt skapa en känsla av gruppideentitet, dettaa anser jag kan göras meed hjälp av en n kickoff som m inte har en n direkt föran nkring med pro ojektet. En kickoff kan led da till att gruppen skaparr större försttåelse för varrandra och även bättre dyynamik. En aannan uppgifft är att disku utera och etaablera en gemensam upp pfattning om m syftet med pro ojektet och fö örstå vad som m krävs för aatt uppnå måålsättningen. Att skapa eett engagemaang för projekteet är viktigt. 2. Skap pa planerring I denna ffas tar projektledaren an nvändning avv information n som samlats in i förstudien, bland aannat förutsätttningar, geno omförbarhett, viktig inforrmation, kravv på resultatt, preciseradee mål och en n huvudtid dsplan. Med hjälp av desssa kan planeeringen brytaas ner i detalljnivå och disskuteras inom m projektggruppen. Medlemmarna i projektgrup ppen kan ha viktig inform mation som p projektledare en inte tagit hän nsyn till, denna kan vara viktig att disskutera, och planeringen som förfinas med hjälp av en diskussio on i gruppen kan leda till att gruppen n får en känsla av delaktigghet i planerringen. Disku ussionen skapar o också en störrre förståelsee för gruppm medlemmarnas arbete occh hur det pååverkar det 8

9 gemensamma arbetet. Det är projektledarens ansvar att det utförs en undersökning av eventuella risker som skulle kunna fördröja projektet Välja metod För att uppnå önskade mål krävs det att utföra arbetsuppgifterna enligt vissa krav, det gäller därför att välja rätt metod och tillvägagångssätt. Beroende på projektets omfattning och ämne krävs det att projektledaren utvecklar en metod som passar projektgruppens utformning och det givna uppdraget. Kunskaper om tillvägagångssätt från tidigare projektarbetet är viktiga att ta hänsyn till, det är också viktigt att förstå att metoder kan vara individuella och måste anpassas specifikt. Andra uppgifter som måste utföras är att förbereda underlag till beslutspunkter, metoder för utvärdering och stöd vid beslut underlättar att fatta ett objektivt beslut. Under hela projektet måste projektledaren hantera samordning av delmomenten och uppföljning. 4. Genomförande av uppgifter När planering och tillvägagångssätt för projektarbetet är utarbetat ska projektet genomföras. Längs vägen är det lätt att konflikter i gruppen kan uppstå eller att medlemmar tappar intresse. Det är sådana situationer projektledaren måste stiga in och lösa konflikter eller motivera gruppmedlemmarna. Helst ska det inte gå så långt att det påverkar projektet, utan ska förebyggas i ett tidigt stadium. Det är viktigt att hålla en ständig diskussion i gruppen om känslor, tankar och förbättringar. Enligt mig är det viktigt att projektledaren använder sig av en metod för att tydliggöra i vilket skede arbetet befinner sig i och även att kommunicera samtliga medlemmars arbete till gruppen för att se projektets process i helhet. Något som kan vara viktigt för att göra detta är att hantera en tydlig dokumentation av arbetsuppgifterna. 5. Avveckling av projekt När projektet har genomförts överlämnas ansvaret lämpligtvis till produktionsansvarig för vidarearbete så som vidareutveckling och förbättring av produkten. I denna fas måste projektledaren planera och leda avveckling av projektet och dess resurser på ett kontrollerat sätt. Uppgifter kan vara att rensa bland arbetsdokumenten och arkivera det som är av värde. Projektledaren skriver en kortfattad projekthistorik och kontrollerar att alla mål har uppfyllts. Det är viktigt att samla in erfarenheter från projektet, en sammanfattning kan i slutet av projektet göras i samband med en diskussion i gruppen. Lärdomar kan vara väldigt viktiga för framtida projekt, tyvärr glöms detta steg bort allt för ofta. Övergripande uppgifter Utöver de uppgifter som är uppgiftsrelaterade har projektledaren ett antal övergripande uppgifter som bör finnas med i hela projektet. Detta är exempelvis att kunna delegera ut uppgifter på ett lämpligt sätt och till rätt personer, förmedla information som finns tillgänglig och samla information om så skulle behövas. Projektledaren måste stödja gruppmedlemmarna genom hela projektet, detta genom såväl vägledning som att erbjuda kunskapsutveckling inom ett speciellt område. För att 12 Eppinger, 2008, s.343 9

10 projektet ska uppfylla företagets mål krävs det även en samverkan med övrig projektledning inom företaget och andra inblandade. Ett bra verktyg som kan användas vid diskussion och utvärdering i hela projektet är PIPS, vilket på ett mer styrt sätt framtvingar diskussioner som vanligtvis kanske inte diskuteras. Då diskussionen ingår i ett verktyg anses inte åsikterna vara personliga påhopp, diskussionen är till för att lösa problem och då måste svåra ämnen komma till ytan. Modellen jag har beskrivit anser jag innefatta många nödvändiga element för att stödja ledarskap i en produktutvecklingsprocess. Självklart är det väldigt svårt att uppnå ett helt perfekt projekt, det kommer alltid uppstå problem och en projektledare är inte mer än mänsklig. 10

11 Referenser Litteratur Jacobsen Dag Ingvar, Thorsvik Jan, (2002), Hur moderna organisationer fungerar Studentlitteratur, Lund, ISBN: x Ahltorp Birgitta, (2003), Ledarskap ur ett ledningsstilsperspektiv Wallin & Dalholm, Lund, ISBN: Kaufmann Geir, Kaufmann Astrid, (2005), Psykologi i organisation och ledning Studentlitteratur, Lund, ISBN: Marcusson Leif, Ahlin Anders, (1995), Projektledaren I praktiken 1 Studentlitteratur, Lund, ISBN: Eppinger Steven D, Ulrich Karl T, 2008, Product Design and Development McGraw Hill/Irwin, New York, ISBN: Internet Nationalencyklopedin, (2010), Desintegrering, ( kl 14.59) ChaningMinds.org, Six Emotional Leadership Styles ( kl 20.52) Ordspråk.se, Ledarskap ( kl ) 11

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Projektledning. KPP 306 Produkt och processutveckling. Mikael Andersson 2012-04-10

Projektledning. KPP 306 Produkt och processutveckling. Mikael Andersson 2012-04-10 Projektledning KPP 306 Produkt och processutveckling Mikael Andersson 2012-04-10 Innehåll Inledning... 3 Vad är ett projekt?... 4 Vad är projektledning?... 5 Varför projektledning?... 5 Projektledaren...

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal (Key Performance Indicators (KPI)) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

En essä om ledarskap och förändringsledning. Produkt och processutveckling KPP306

En essä om ledarskap och förändringsledning. Produkt och processutveckling KPP306 En essä om ledarskap och förändringsledning Produkt och processutveckling KPP306 Sandra Karlsson, Inpre 4 2008 04 20 Innehållsförteckning LEDARSKAP OCH FÖRÄNDRINGSLEDNING - INLEDNING... 3 LEDARE... 4 NATIONALENCYKLOPEDINS

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare -

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - HUR MÅNGA VERKLIGT BRA CHEFER HAR DU HAFT? HUR MÅNGA HAR/HAR HAFT VISITKORT? Marielle Palm Organisationskonsult/Strategisk Utvecklingspartner

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning.

Tillgängliga resurser. Definitionen av en sund budget. DU 2.1 Riskhantering och beredskapsplaner Definitionen av risk i projektledning. REVEAL Course PM3 Level 2 Advanced Topic: Project Management Reveal kurs projektledning Nivå Avancerad Ämne: Projektledning Modul 1: Projektets budget: resurser och definitionen av en sund budget DU 1.1

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Chefspolicy. Ledningsfilosofi för Landstinget Blekinge finns i separat dokument from 2011-07-01 enl beslut i LF 2011-06-13, 60

Chefspolicy. Ledningsfilosofi för Landstinget Blekinge finns i separat dokument from 2011-07-01 enl beslut i LF 2011-06-13, 60 Chefspolicy Ledningsfilosofi för Landstinget Blekinge finns i separat dokument from 2011-07-01 enl beslut i LF 2011-06-13, 60 Innehållsförteckning Chefspolicy för Landstinget Blekinge... 3 Chefen och etik...

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Tankar om grupper och gruppdynamik

Tankar om grupper och gruppdynamik Tankar om grupper och gruppdynamik Produktutveckling med formgivning KN3060, Mälardalens högskola Av: Lejla Kuduzovic Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand När det händer att individer arbetar i grupper,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Min syn på ett effektivt teamarbete

Min syn på ett effektivt teamarbete Mälardalens högskola 2006-04-27 Institutionen för Innovation Design och Produktutveckling, IDP Min syn på ett effektivt teamarbete Produktutveckling med formgivning KN3060 Av: Patrik Berggren Inledning

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Min syn på kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Min syn på kommunikation i produktutvecklingsprocessen Akademin för Innovation, Design & Teknik Min syn på kommunikation i produktutvecklingsprocessen Individuell essä inom kursen produkt- och processutveckling KPP306 Emilia Klint Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Tvättfat. Produktframtagning och projektgrupper. Tips. Vattenkran. Engreppsblandare. Blandare. Claes Tisell. Maskinkonstruktion.

Tvättfat. Produktframtagning och projektgrupper. Tips. Vattenkran. Engreppsblandare. Blandare. Claes Tisell. Maskinkonstruktion. Tvättfat Produktframtagning och projektgrupper Maskinkonstruktion Vattenkran Tips Blandare Engreppsblandare 1 Termostatblandare Nyrenoverat 6000 sek Tunga Resväskor Resväskor på hjul Stabila resväskor

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Ledarskapsutbildningar

Ledarskapsutbildningar Inbjudan till kurser 2013 Ledarskapsutbildningar Ledarskap som ger resultat! LEDARE MEN INTE CHEF Praktiskt ledarskap i vardagen LEDARE MEN INTE CHEF steg 2 Workshop: Öva dig till ett bättre ledarskap

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande

Välkommen till en presentation om. som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande Välkommen till en presentation om Beteende Baserad Säkerhet och Ledarskap som stärker och utvecklar din organisations säkerhet och välbefinnande Den mänskliga faktorn Den mänskliga faktorn är ett begrepp

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Innehåll 1 Inledning 3 2 Vad är förändring? 3 3 Planerad förändring 6 4 Motstånd mot förändring 7 5 Strategier för förändring 8

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer