Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift
|
|
- Lars-Göran Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Min syn på ledarskap i produktutvecklingsfasen Individuell inlämningsuppgift [I denna essä behandlar jag begreppet ledarskap, vilken betydelse den har, ledarskapsstilar och hur ett bra ledarskap ser ut enligt mig. Begreppet ledarskap är ett omtvistat ämne, vilket betyder att det som står i texten kan ha fler synvinklar än min. Jag lägger även fram punkter som jag anser vara viktiga att tänka på i olika moment av produktutvecklingsprocessen i samband med ledarskap.] Kenneth Svalelid Mälardalens Högskola
2 Innehållsförteckning Vad är ledarskap?... 3 Begreppet ledarskap... 3 Betydelsen av ledarskap... 4 Ledarskapsstilar... 5 Effektivt ledarskap... 7 Ledarskap i produktutvecklingsprocessen Bilda projektgrupp Skapa planering Välja metod Genomförande av uppgifter Avveckling av projekt... 9 Övergripande uppgifter... 9 Referenser Litteratur Internet
3 Vad är ledarskap? Begreppet ledarskap Synen på vad ledarskap innebär kan skiljas väldigt mycket beroende på vem frågan ställs till. Alla har vi våra egna erfarenheter och tolkningar på ledarskap som hanteras kring oss. Att hitta en tydlig definition för begreppet ledarskap var svårt, dock hittade jag förklaringen för ordet desintegrering. desintegrering, sönderfall, sammanbrott, t.ex. i en social grupp på grund av brist på normer, ledarskap och konsensus. 1 Ur denna definition tolkar jag att utan ledarskap och enighet i ett socialt system kan ett sammanbrott ske. Motsatt innebär det att ledarskap är en viktig beståndsdel för att hantera och organisera sociala system. Ledarskap är därför väldigt viktigt inom alla områden, såväl privat som för företaget. Att det är svårt att hitta en klar definition på ordet ledarskap kan bero på att uppfattningen om ursprunget till begreppet ledarskap har varierat. Ledarskap ansågs exempelvis i början av 1900 talet vara en genetisk faktor. 2 På senare tid har man lämnat det tankesättet bakom sig och istället tittat på beteenden och egenskaper hos typiska ledare. Den förklaring som jag anser beskriva ledarskap tydligast är att det är ett beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande. 3 Samtidigt kan den här definitionen vara lite väl snäv, då personer både i arbetslivet och i det sociala kan uppfattas som ledare trots att de inte utövar ett visst beteende med avsikt. När man talar om ledarskap talar man alltså om förmågan att kunna påverka andras agerande och förhållningssätt. De som kan hantera denna förmåga kan därför hantera inflytande över hur saker och ting ska göras, åt vilket håll utvecklingen ska ske. För att använda sitt inflytande effektivt måste dessa ledare hantera information och agera som koordinator, där ett bra ledarskap ser till att uppgiften bland annat utförs korrekt och snabbare. Att hantera ledarskap är alltså inte en position man tilldelas i ett företag, utan den relation som kommuniceras mellan varandra enligt vissa kriterier. Detta betyder att en tillsatt chef kan sakna det som allmänt förknippas med ledarskap samtidigt som en arbetare på golvet kan ha ett beteende associerat med ledarskap. Ledarskap i sig är alltså inte nödvändigtvis kopplat till uppgifter eller mål som ska uppfyllas, till skillnad från den formella ledaren i företaget där de oftast förutsätter att dessa mål uppnås. Detta kan ses som skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap. Med detta som grund kan man undra varför vissa personer hanterar ledarskap som ett naturligt beteende. Det kan vara så att faktorer i personens uppväxt, så som miljö, kan spela en viktig roll för vilket beteendemönster denne har. Vid det här laget ställer man sig frågan om det är möjligt att träna upp sina egenskaper för ledarskap. Min tolkning är den att ledarskap som beteende är något alla personer har, dock olika typer av ledarskap. De olika typerna är även om de inte uppfattas som ledarskap, en variant av ledarskap men kanske inte den mest effektiva. Detta gör att de flesta som diskuterar ledarskap utesluter de ineffektiva ledarskapsstilarna och istället diskuterar ledarskap i förhållande till vad de anser vara bra ledarskap. 1 Nationalencyklopedin, 2010, Desintegrering 2 Ahltorp, 2003, s Jacobsen, 2002, s.473 3
4 Detta tankesätt innebär att vi alla har egenskaper för ledarskap, vi skiljer oss helt enkelt på hur bra vi är på att hantera dessa. Med detta synsätt som underlag innebär det att ledarskap och de beteenden de innefattar kan läras genom träning. När man vet vilka brister som finns i ens agerande kan man bearbeta dessa för att utvecklas som ledare. För att göra detta behöver man veta vilka olika ledarskapsstilar det finns och vad för beteenden de har. Vad som gör en ledare till en bra ledare. Betydelsen av ledarskap Det har forskats väldigt mycket om ledarskap och inom organisationer har ett stort fokus varit inställt på ledning, främst på grund av förändringarna i samhället som sker varje dag. Varför företag har valt att ställa ledning och ledarskap i centrum beror på att de måste hantera denna förändring på effektivast möjliga sätt, något som kräver att alla arbetar åt samma håll. Ett företag som inte arbetar åt samma håll och i rätt riktning, hamnar efter i utvecklingen gentemot andra företag. Vilket i sin tur skulle betyda förlust av kunder, inkomst och förr eller senare konkurs. Därför är det väldigt viktigt att utnyttja det befintliga ledarskapet som finns inom företaget på ett korrekt sätt, och även utveckla ledarskap om så behövs. En förbättring inom ledarskapet inom såväl ledningsgruppen som projektledning inom ett produktutvecklingsprojekt kan ge större positiva effekter än man tror. En tillsatt resurs på utveckling av ledarskap kan innebära effektivisering av delmomenten av ett projekt från start till slut. Figur 1. Ledare har förmågan att påverka flera led. Då kan man undra vad ledarskap rent konkret tillför till en organisation. För att kunna gå in djupare på hur detta kan ske, måste ledarskap först delas upp i två olika typer av ledarskap, informellt och formellt. 4 Där den formella ledaren har en uttalad uppgift att hantera ett specifikt ansvars och befogenhetsområde, vilket i sin tur inte betyder att denne har ett inflytande på andra i form av ledaregenskaper. Detta är däremot något den informelle ledaren har, detta utan att ha funktionen som huvuduppgift. Den informella ledaren har enligt min åsikt mycket att tillföra, dock vore det optimalt att den formella ledaren utöver titeln har de egenskaper en naturlig ledare har. När man pratar om ledarskap förknippas detta oftast med det formella, uppgiften att hantera en avdelning eller ett projekt. I denna situation innebär ledarskap att hantera ett antal olika uppgifter, utöver att ha det som så fint kallas som karisma eller förmågan att motivera medarbetarna. Vad det gäller projekt kan projektledarens uppgifter bland annat vara att välja och tillämpa lämpliga metoder, skapa detaljplaner för delmomenten, förmedla information, stödja genom utveckling och vägledning, bereda underlag för beslut, hantera riskanalys för planeringen, samverka med övriga 4 Kaufmann, 2005, s
5 projektledningen, planera och leda projektets avveckling, hantera planering, samordning och uppföljning. 5,6 Detta innebär att projektledaren sköter uppgifter som en stödjande funktion och hanterar frågor som gäller planering, beslut och kommunikation både inom gruppen och med företaget. Även om detta arbete inte direkt reflekteras i slutprodukten har projektledarens uppgifter i väldigt stor omfattning påverkat hur projektet har utförts, vilka beslut som har tagits och har därmed varit en viktig del i slutresultatet. Ledarskapsstilar På samma sätt som att människor är unika, finns det lika många olika sätt att hantera ledarskap. Skillnader av egenskaper på hur ledarskapet hanteras kan exempelvis vara på vilket sätt uppgifter delegeras, hur helheten av uppgifterna beskrivs och hur gruppmedlemmarna förväntas utföra uppgifter. Självklart finns en mängd olika modeller för kategorisering av ledarskapsstilar, bland annat RONS modellen 7, Golemans sex ledarskapsstilar 8 och Blake & Moutons ledarraster 9. De beskriver olika typer av generella ledarstilars utmärkande drag och sätt att kommunicera. Till stor del är dessa modeller lika då de på ett eller annat sätt bearbetar samma information, men delar upp stilarna i fler eller färre grupper och använder sig av olika namn för stilarna. Ledarrastret består av två axlar, en horisontell axel som beskriver omtanke om produktion och en vertikal axel som beskriver omtanke om människor. Dessa axlar har en gradering från låg till hög, där låg representerar ett minimum av omtanke och hög ett maximum, där dessa gäller både produktion och människor. De ledarstilar som kan lokaliseras i hörnet och även i mittfältet har tilldelats namn beroende på deras karaktär. Ledarstilarna är producerande ledarskap, avslappnat ledarskap, lagledarskap, uppgivet ledarskap och kompromissande ledarskap. Vilka kan ses i figur 2. Figur 2. Blake & Moutons ledarraster Producerande ledarskap Kännetecknas av ett starkt intresse för produktionen och resultaten för denna, kombinerat med ett svagt intresse för personerna som utför arbetet. Denna ledarstil förutsätter att det råder ett motsatsförhållande i samband med organisationens produktionsbehov och de anställdas behov. För att uppfylla organisationens 5 Jacobsen, 2002, s Marcusson, 1995, s.20 7 Ahltorp, 2003, s.51 8 Changingminds.org, Jacobsen, 2002, s.492 5
6 behov sker detta på bekostnad av personalen, behov, vanor och ovanor får inte inverka störande på produktionen. Det är resultaten som räknas i detta fall. Avslappnat ledarskap Kännetecknas av ett motsatt förhållningssätt till producerande ledarskap med ett svagt intresse för produktionen kombinerat med stark omtanke för medarbetarna. På samma sätt förutsätter denna ledare att det råder ett motståndsförhållande mellan organisationens och de anställdas behov. Det går inte att tillfredställa den ena parten utan att det går ut över den andra. Störst vikt läggs ner på hänsyn till människors känslor, önskningar och krav. De anställda har därför stor handlingsfrihet i arbetet. Uppgivet ledarskap Kännetecknas av ett lågt intresse för såväl produktionen som människorna i organisationen. Denna ledarstil antar precis som de två tidigare stilarna att det råder ett motsatsförhållande mellan organisationen och de anställdas behov. Dock upplevs detta inte som något dilemma, eftersom att ledaren inte är engagerad i vare sig produktionen eller de anställdas behov. Ledaren känner sig utanför gällande helheten och försöker i huvudsak göra så lite som möjligt utan att få sparken. Kompromissande ledarskap Denna ledarstil representerar en kompromiss där ledaren visar medelstark hänsyn till både människor och produktion. Ledaren antar också att det finns ett motsatsförhållande mellan organisationens produktionsmål och de anställdas behov och krav. Istället för att lägga tyngdpunkten på något av dessa förhållanden, som producerande och avslappnat ledarskap gör eller ge upp helt och hållet som det uppgivna ledarskapet, försöker ledaren istället balansera perspektiven från båda sidorna så gott det går. Grundtanken i detta ledarskap är att människor gör det man ber dem om, förutsatt att man förklarar syftet med uppgiften. Den kompromissande ledaren kommunicerar med sina medarbetare och försöker dra in dem i beslutsfattandet, ledaren är dessutom alltid öppen för förslag. Kärnan i detta tankesätt är att ge de anställda en känsla av inflytande på besluten vilket leder till att de accepterar organisationens krav, och samtidigt visa tillräcklig omtanke om deras trivsel för att tillräcklig produktion ska uppnås. Lagledarskap Denna ledarstil kännetecknas av starkt engagemang i såväl personalens behov som produktion. En stor skillnad mellan de andra fyra ledarstilarna och denna är att den lagspelande ledaren anser att det inte behöver existera någon konflikt mellan de anställdas behov och organisationens produktionskrav. Istället förutsätter denna ledare att omtanke om organisationen och omtanke om de anställda låter sig förenas. De drag som utmärks i denna ledarstil är att stor vikt läggs på medarbetarnas medverkan, engagemang och samarbete, ömsesidig information, tillit och respekt och gemensamt ansvar för resultat. Blake och Mouton hävdar att lagledarskap är den bästa ledarstilen, då den tillfredsställer vissa grundläggande behov hos människor och skapar ett förhållande som engagerar de anställda. Trots att lagledarskapet utmärks som det bästa ledarskapet är detta endast en generell modell, detta ledarskap behöver nödvändigtvis inte fungera bäst i alla situationer. I vissa fall kan de anställda fungera väldigt bra under en produktionsorienterad ledning, medan ett avslappnat ledarskap kan fungera bäst i andra kan fall. Det innebär att faktorer som påverkar vilken ledarstil som är effektivast i hög grad beror på situationen ledaren befinner sig i. 6
7 Effektivt ledarskap Ledarskapet måste alltså anpassas till situationen för att kunna ha en effektiv påverkan på de inblandade faktorerna. Dock säger det sig själv att lagspelande ledarskap har större sannolikhet att skapa positiva effekter än uppgivet ledarskap. Därför anser jag att man kan borde kunna ställa upp ett antal egenskaper och beteenden som symboliserar ett generellt effektivt ledarskap. Jag har därför valt att undersöka vilka faktorer jag anser ska ingå i ett effektivt ledarskap. En ledare måste ha förmågan att instruera och inspirera andra i deras arbete, anpassat efter situation genom att delegera ut uppgifter, visa hur de ska göras eller ge en viss frihet. Ledaren måste ge positiv kritik när uppgifter utförts, vilket leder till ökad motivation. Ledaren måste ha förmågan att engagera personerna runt sig, skapa ett samarbete anpassat till individernas bakgrund och kunskaper för att få ut det mesta av gruppen. Ledaren måste ha en förmåga att kunna lyssna, förstå och visa empati för personer runt sig. Motivationens betydelse beskrivs tydligt i det ryska ordspråket Driv inte på en häst med slag, utan med havre. 10 Utöver de punkter jag har beskrivit finns det troligtvis fler aspekter som kan vara användbart för att kunna dra så stor nytta av ledarskapet som möjligt. En annan viktig metod för att effektivisera ledarskapet kan vara att använda sig av fler olika ledarstilar och kombinera dessa vid behov. Exempelvis kan ledaren skifta från ett mer auktoritärt ledarskap genom att berätta att en förändring behöver ske, till en demokratisk ledarstil där ledaren behöver input från gruppen gällande idéer och förslag, för att slutligen delegera arbetsuppgifter till medarbetarna. Ledarskap i produktutvecklingsprocessen I detta kapitel tänkte jag beskriva de ansvarsområden och uppgifter jag anser att projektledaren har i projekt gällande produktutveckling. Vad som krävs av projektledaren för att skapa en gemensam målsättning och kommunikation, allt detta för att skapa ett effektivt projekt. Jag har därför delat upp projektarbetet i olika faser som jag anser lämpliga i relation till projektledarens uppgifter. Företag använder sig av projekt för att genomföra en arbetsuppgift inom vissa givna ramar. Detta kan exempelvis vara utveckling av en idé för en tjänst eller produkt som har fått godkännande av beslutsfattare. Ett projektarbete inleds för att tilldela uppgiften en tydlig prioritet och fördela tydliga ansvarsområden. Oftast sker en förstudie innan projektet startas där uppgiften definieras, förutsättningar och genomförbarhet tolkas. Denna förstudie sker i en arbetsgrupp i samarbete med uppdragsgivaren, projektledaren och vid behov eventuellt andra personer 11. Projektledaren blir utsedd av företaget utifrån lämpliga erfarenheter och kunskap. Denne har en drivande uppgift i projektet, han/hon ska ta initiativ och skapa ett gott samarbete i gruppen. 10 Ordspråk.se, Marcusson, 1995, s.22 7
8 Kenneth h Svalelid KPP306 Produkt och h Processutvveckling M Mälardalens högskola De följan nde punktern na som jag anser vara vikktiga faser i rrelation till p projektledareens uppgifterr är: bildandee av arbetsgrrupp, skapan nde av planerring, välja läm mplig metod d och tillvägaagångssätt, genomfö örande av up ppgifter och projektavslu utning. Dessaa punkter sam mmanfattas i flödesschemat i figur 3. F Förstudie e 1. Bilda arb betsgrup pp 2. Skapa 2 planering 5. Avveckling a av projek t 4. Gen nomföran nde av uppgifteer 3. Välja 3 metod Figur 3: Projeektledarens upp pgifter 1. Bild da projekttgrupp Projektleedaren måstte ha en inbliick i projekteets betydelse e för företageets utvecklin ng och kunnaa förutse vilken efffekt resultattet kommer att få. Genom m att förstå helheten förr de nödvänd diga kraven fför projekteet kan person ner som tillhaandahåller läämplig komp petens tilldelas projektgrruppen. Projektleedaren bör vvid beslut om m vilka som ska ingå i pro ojektgruppen n kunna påveerka detta för att undvika och förhindrra tvister meellan personeer som sedan n tidigare har svårt att saamarbeta. Näär projektggruppen bildaas har projekktledaren inledningsvis som uppgift aatt skapa en känsla av gruppideentitet, dettaa anser jag kan göras meed hjälp av en n kickoff som m inte har en n direkt föran nkring med pro ojektet. En kickoff kan led da till att gruppen skaparr större försttåelse för varrandra och även bättre dyynamik. En aannan uppgifft är att disku utera och etaablera en gemensam upp pfattning om m syftet med pro ojektet och fö örstå vad som m krävs för aatt uppnå måålsättningen. Att skapa eett engagemaang för projekteet är viktigt. 2. Skap pa planerring I denna ffas tar projektledaren an nvändning avv information n som samlats in i förstudien, bland aannat förutsätttningar, geno omförbarhett, viktig inforrmation, kravv på resultatt, preciseradee mål och en n huvudtid dsplan. Med hjälp av desssa kan planeeringen brytaas ner i detalljnivå och disskuteras inom m projektggruppen. Medlemmarna i projektgrup ppen kan ha viktig inform mation som p projektledare en inte tagit hän nsyn till, denna kan vara viktig att disskutera, och planeringen som förfinas med hjälp av en diskussio on i gruppen kan leda till att gruppen n får en känsla av delaktigghet i planerringen. Disku ussionen skapar o också en störrre förståelsee för gruppm medlemmarnas arbete occh hur det pååverkar det 8
9 gemensamma arbetet. Det är projektledarens ansvar att det utförs en undersökning av eventuella risker som skulle kunna fördröja projektet Välja metod För att uppnå önskade mål krävs det att utföra arbetsuppgifterna enligt vissa krav, det gäller därför att välja rätt metod och tillvägagångssätt. Beroende på projektets omfattning och ämne krävs det att projektledaren utvecklar en metod som passar projektgruppens utformning och det givna uppdraget. Kunskaper om tillvägagångssätt från tidigare projektarbetet är viktiga att ta hänsyn till, det är också viktigt att förstå att metoder kan vara individuella och måste anpassas specifikt. Andra uppgifter som måste utföras är att förbereda underlag till beslutspunkter, metoder för utvärdering och stöd vid beslut underlättar att fatta ett objektivt beslut. Under hela projektet måste projektledaren hantera samordning av delmomenten och uppföljning. 4. Genomförande av uppgifter När planering och tillvägagångssätt för projektarbetet är utarbetat ska projektet genomföras. Längs vägen är det lätt att konflikter i gruppen kan uppstå eller att medlemmar tappar intresse. Det är sådana situationer projektledaren måste stiga in och lösa konflikter eller motivera gruppmedlemmarna. Helst ska det inte gå så långt att det påverkar projektet, utan ska förebyggas i ett tidigt stadium. Det är viktigt att hålla en ständig diskussion i gruppen om känslor, tankar och förbättringar. Enligt mig är det viktigt att projektledaren använder sig av en metod för att tydliggöra i vilket skede arbetet befinner sig i och även att kommunicera samtliga medlemmars arbete till gruppen för att se projektets process i helhet. Något som kan vara viktigt för att göra detta är att hantera en tydlig dokumentation av arbetsuppgifterna. 5. Avveckling av projekt När projektet har genomförts överlämnas ansvaret lämpligtvis till produktionsansvarig för vidarearbete så som vidareutveckling och förbättring av produkten. I denna fas måste projektledaren planera och leda avveckling av projektet och dess resurser på ett kontrollerat sätt. Uppgifter kan vara att rensa bland arbetsdokumenten och arkivera det som är av värde. Projektledaren skriver en kortfattad projekthistorik och kontrollerar att alla mål har uppfyllts. Det är viktigt att samla in erfarenheter från projektet, en sammanfattning kan i slutet av projektet göras i samband med en diskussion i gruppen. Lärdomar kan vara väldigt viktiga för framtida projekt, tyvärr glöms detta steg bort allt för ofta. Övergripande uppgifter Utöver de uppgifter som är uppgiftsrelaterade har projektledaren ett antal övergripande uppgifter som bör finnas med i hela projektet. Detta är exempelvis att kunna delegera ut uppgifter på ett lämpligt sätt och till rätt personer, förmedla information som finns tillgänglig och samla information om så skulle behövas. Projektledaren måste stödja gruppmedlemmarna genom hela projektet, detta genom såväl vägledning som att erbjuda kunskapsutveckling inom ett speciellt område. För att 12 Eppinger, 2008, s.343 9
10 projektet ska uppfylla företagets mål krävs det även en samverkan med övrig projektledning inom företaget och andra inblandade. Ett bra verktyg som kan användas vid diskussion och utvärdering i hela projektet är PIPS, vilket på ett mer styrt sätt framtvingar diskussioner som vanligtvis kanske inte diskuteras. Då diskussionen ingår i ett verktyg anses inte åsikterna vara personliga påhopp, diskussionen är till för att lösa problem och då måste svåra ämnen komma till ytan. Modellen jag har beskrivit anser jag innefatta många nödvändiga element för att stödja ledarskap i en produktutvecklingsprocess. Självklart är det väldigt svårt att uppnå ett helt perfekt projekt, det kommer alltid uppstå problem och en projektledare är inte mer än mänsklig. 10
11 Referenser Litteratur Jacobsen Dag Ingvar, Thorsvik Jan, (2002), Hur moderna organisationer fungerar Studentlitteratur, Lund, ISBN: x Ahltorp Birgitta, (2003), Ledarskap ur ett ledningsstilsperspektiv Wallin & Dalholm, Lund, ISBN: Kaufmann Geir, Kaufmann Astrid, (2005), Psykologi i organisation och ledning Studentlitteratur, Lund, ISBN: Marcusson Leif, Ahlin Anders, (1995), Projektledaren I praktiken 1 Studentlitteratur, Lund, ISBN: Eppinger Steven D, Ulrich Karl T, 2008, Product Design and Development McGraw Hill/Irwin, New York, ISBN: Internet Nationalencyklopedin, (2010), Desintegrering, ( kl 14.59) ChaningMinds.org, Six Emotional Leadership Styles ( kl 20.52) Ordspråk.se, Ledarskap ( kl ) 11
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merLedarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?
Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merMin syn på ledarskap i PUprocessen
Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4
Läs merMin syn på Optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring
Läs merProjektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
Läs merMentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Läs merChefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad
Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 8 oktober 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merUF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap
UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merLedarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad
GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser
Läs merLÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009
Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merBoomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merDet moderna ledaroch medarbetarskapet
Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merBoomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson
Boomerang 360 Demo Totalt har 17 av 20 slutfört analysen (85 %) Analysdatum: 2012-11-15 Utskriftsdatum: 2018-10-30 +46 735 220370 Innehållsförteckning 3 Introduktion 4 Översikt 5 Mål 9 Kommunikation 13
Läs merLedarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap
Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder
Läs merBUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas
BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65190 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-22 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merBUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas
BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merBoomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Läs merHur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.
Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det
Läs merBoomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-25 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt
Läs merHandlingsplan för ständiga förbättringar
Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merHANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA)
Högskolan i Gävle Ekonomiinstitutionen Organisationsteori B 5 p Handledare: Jaana Kurvinen, Pär Vilhelmsson HANDIKAPPFÖRENINGEN AUTISM (HFA) Grupp 1 Gävle Maria Blomström Erika Brännholm Hans Östman Bakgrund
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merKonflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se
Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina
Läs merETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare -
ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - HUR MÅNGA VERKLIGT BRA CHEFER HAR DU HAFT? HUR MÅNGA HAR/HAR HAFT VISITKORT? Marielle Palm Organisationskonsult/Strategisk Utvecklingspartner
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merFÖRLÖSA FÖRSKJUTA FOKUS. Lyssna! Erbjuda förklaringar!
Lyssna Lyssna med hållning av acceptans för personen och upplevelsen för att förlösa upptagenhet med starka känslor och fixerade tankar. FÖRLÖSA Fokus på uppgiften Förskjuta fokus från relationsproblem
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs merChefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-17 Dnr: 2015/128-IFN-010 Eva Sahlén - SNSES03 E-post: eva.sahlen@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Förslag till beslut Individ- och familjenämnden
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merMed Tyresöborna i centrum
Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merpolicy Medarbetarpolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige
r a t e b r Meda policy Medarbetarpolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-15 165 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merDu är viktig för Norrköpings framtid.
Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas
Läs merMiL PERSONLIGT LEDARSKAP
MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion
Läs merProjektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merGruppdynamik enligt Firo
www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merUTBILDNING: Leda människor i projekt
UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade
Läs merSMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar
SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merOrganisationsteoretiska skolor
www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merPERSONLIGT LEDARSKAP
PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merGruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet
Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs mersid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete
sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merRapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd
Rapport från förening Syds Arbetsgrupp - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd BAKGRUND Förening syd höll årsmöte den 25 mars 2012. På årsmötet uppstod en bred diskussion om föreningens verksamhet
Läs merMin syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring
Min syn på kvalitetssäkring av Produktutvecklingsprocessen En essä om kvalitetssäkring 2012-04-10 KPP306 Produkt- och Processutveckling 15hp Mikael Knutsson Inledning I kursen KPP 306 Produkt och Processutveckling
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merKonkreta tips inför anställningsintervjun
Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merUr sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.
Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är
Läs merChefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun
Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett
Läs merPersonalenkät om härskartekniker som används av chefen
Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät
Läs merLedarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar
Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merÖPPEN KURS OPERATIV SÄLJLEDNING
ÖPPEN KURS OPERATIV SÄLJLEDNING SÖKER DU EN PRAKTISKT SÄLJLEDARUTBILDNING SOM LEDER TILL ATT DU: Växer i rollen och har möjlighet att ta ett större ledaranasvar? Får ytterligare tydlighet kring din roll,
Läs merKompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning
Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna
Läs merNyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merFördjupande Ledarskap 3 dagar
Fördjupande Ledarskap 3 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merVad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori
Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merhur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för
Läs merAtt leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015
Att leda förändring Jostein Langstrand Daniel Lundqvist Helixdagen 2015 Det är farligt, Frodo, att gå ut genom dörren och ut på vägen. Håller du inte fötterna i styr, vet ingen vart du kan svepas i väg.
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merInstitutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM
Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G
Läs merAFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER
AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...
Läs merStockholms stads personalpolicy
Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart
Läs mer