Hållbarhetsredovisning Schenker AB med systerbolag i Sverige

Transkript

1 Hållbarhetsredovisning Schenker AB med systerbolag i Sverige Redovisning enligt GRI-standard Miljönyckeltal Ekonomiska nyckeltal Sociala nyckeltal

2 Den stora utmaning för Schenker är att fortsätta växa, erbjuda ett ännu bättre produktutbud och ta vårt ansvar för miljön samtidigt som vi hanterar kostnadsutvecklingen. För att nå dit måste man ge medarbetarna förtroende och ansvar för att själva åstadkomma något. Och visst är det så att många hjärnor tänker bättre än en. VD Ingvar Nilsson har ordet Schenkerkoncernen, som är en global leverantör av integrerade logistiktjänster, har ett klart uttalat mål att bli marknadsledande även när det gäller att erbjuda miljömässigt hållbara transporter. I denna redovisning beskriver vi hur vi arbetar i Sverige med att möta kundernas, vår ägares, medarbetarnas och övriga omvärldens krav på hållbara transport- och logistiklösningar. Som företag har Schenker ett stort ansvar i miljöfrågor. Vår verksamhet ger upphov till förbränning av stora mängder fossilt bränsle, vilket ger bland annat koldioxidutsläpp. Vårt övergripande miljömål är att minska just koldioxidutsläppen. Men tills dess att alternativa bränslen är ett fullgott alternativ till diesel prövar vi andra sätt att minska emissionerna från våra fordon. Tekniska hjälpmedel för att rena avgaserna och en modern fordonsflotta är viktiga delar. Smarta logistiklösningar är en annan. I redovisningen finner du exempel på både teknik och idéer. Det är viktigt att vi som företag alltid framstår som en god medborgare. Att vi är bra på miljöfrågor och alltid följer lagen är en självklarhet. Vi har ett bra samarbete med facket och flera ideella organisationer. Till exempel ger vi pengar till BRIS istället för att skicka julkort till våra kunder. Vi stödjer Göteborgs Internationella Miljöpris, vi är stora bidragsgivare till Chalmers Tekniska högskola och vi utser varje år en vinnare av Schenkers Stora Logistikpris, bara för att nämna några. Väsentliga händelser under året 2005 var ett år som präglades av en försiktig tillväxt på transportmarknaden under första halvåret, men som sedemera fick fart efter sommaren. Sammantaget hamnade tillväxten och resultatet för Schenker Sverige bättre än föregående år. Inom vår inrikesverksamhet lyckades vi väl med vårt effektiviseringsarbete och kunde förbättra resultatet trots en fallande bruttomarginal till följd av den hårdnande konkurrensen. Inom utrikesverksamheten handlade mycket av arbetet att fortsätta omställningen och effektiviseringen för att möta den hårdnade konkurrensen på den nya Europamarknaden, och en vändning av den negativa utvecklingen kunde ses först i slutet av året. Logistikmarknaden visade på fortsatta lönsamhetsproblem vilket även drabbade vår egen verksamhet, som gjorde ett förlustresultat, trots en relativt god utveckling i tecknadet av nya affärer. Sjö- & Flygverksamheten visade under slutet av året upp en stark tillväxt- och lönsamhetsutveckling under slutet av året som lovar gått inför Sammantaget fortsatte det kontinuerliga arbetet att förbättra kundnöjdheten och motivationen hos den egna personalen. De årliga mätningarna under hösten visade på en generell förbättring inom båda områdena. Ingvar Nilsson CEO, Schenker Sverige

3 Om vår redovisning med GRI som ledstjärna Denna redovisning följer de principer och den standard som tagits fram av organisationen Global Reporting Initiative* (GRI) med säte i Amsterdam. GRI bildades 1997 i samarbete mellan CERES (Coalition for Environmental Responsible Economies) och UNEP (United Nations Environmentally Programme). GRI:s medlemmar utgörs av ideella organisationer, internationella koncerner och branschorganisationer. GRI-standarden främjar internationell harmonisering av redovisningar och underlättar sammanställningen av en relevant och trovärdig information om företags ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden. Nyckeltal GRI 5 Ekonomi EC1 EC10 Miljö EN1 EN16 Samhällsansvar LA1 LA11, HR1 HR 7, SO1 SO3, PR1 PR3 Information om GRI finns på För mer information om Schenkers hållbarhetsarbete: eva.ralph@schenker.com (företagsinformation) fredrik.borjesson@schenker.com (marknad) kent.berggren@schenker.com (personal) monica.holm@schenker.com (kvalitet, risk och miljö) andreas.moberg@schenker.com (ekonomi) (kopior av ISO-certifikat) * GRI har varken granskat innehållet i den här redovisningen eller bedömt trovärdigheten i lämnad information. Redovisningen är ej heller granskad av annan oberoende part.

4 EC1 EC10 Ekonomiska nyckeltal Väsentliga händelser under året 2005 var ett år som präglades av en försiktig tillväxt på transportmarknaden under första halvåret, men som sedemera fick fart efter sommaren. Sammantaget hamnade tillväxten och resultatet för Schenker Sverige bättre än föregående år. Inom vår inrikesverksamhet lyckades vi väl med vårt effektiviseringsarbete och kunde förbättra resultatet trots en fallande bruttomarginal till följd av den hårdnande konkurrensen. Inom utrikesverksamheten handlade mycket av arbetet att fortsätta omställningen och effektiviseringen för att möta den hårdnade konkurrensen på den nya Europamarknaden, och en vändning av den negativa utvecklingen kunde ses först i slutet av året. Logistikmarknaden visade på fortsatta lönsamhetsproblem vilket även drabbade vår egen verksamhet, som gjorde ett förlustresultat, trots en relativt god utveckling i tecknadet av nya affärer. Sjö- & Flygverksamheten visade under slutet av året upp en stark tillväxt- och lönsamhetsutveckling under slutet av året som lovar gått inför KUNDER Tabell EC1. Resultat- och balansräkning (TSEK) Tabell EC2. Branschens största bolag Se diagram sidan 7. LEVERANTÖRER Tabell EC3. Kostnad för varor, material och tjänster (TSEK) Tabell EC4. Andel leverantörsfakturor som betalas i tid (%) MEDARBETARE Tabell EC5. Medarbetarkostnader (TSEK) Nettoomsättning Rörelseresultat Balansomslutning Eget kapital ,5 99,5 99, Sammantaget fortsatte det kontinuerliga arbetet att förbättra kundnöjdheten och motivationen hos den egna personalen. De årliga mätningarna under hösten visade på en generell förbättring inom båda områdena. Antalet transporterade sändningar ökade under år 2005 med 2,9 % jämfört med Bolagets sammanlagda bruttofakturering uppgick till 10,3 miljarder kronor, en ökning med 9 % jämfört med året innan. OFFENTLIG SEKTOR EC10 Donationer Under året har Schenker donerat pengar till flera ideella organisationer. Exempelvis har vi donerat pengar till BRIS istället för att skicka julkort. Vi stöttade Röda Korset i samband med Tsunamikatastrofen. Vi är stora bidragsgivare till Chalmers Tekniska Högskola samt Handelshögskolan i Göteborg och vi stödjer Göteborgs Internationella Miljöpris. Vi är även bidragsgivare och involverade i flera forskningsprojekt, bland annat Vätgasväg längs Västkusten. FINANSIÄRER Tabell EC6. Utdelning till ägare (TSEK) Tabell EC7 a. Räntekostnader (TSEK) Tabell EC7 b. Balanserade vinstmedel efter utdelning till ägarna (TSEK) OFFENTLIG SEKTOR Tabell EC8. Årets skattekostnad (TSEK) Tabell EC9. Subventioner (TSEK) 0 0 0

5

6 EN1 EN2 Miljönyckeltal Övergripande Här redogör vi för de resurser Schenker förbrukar och hur stora utsläpp till mark, luft och vatten som verksamheten ger upphov till. Notera att miljönyckeltalen inte omfattar emissioner från Schenkers sjö- och flygverksamhet. Några nyckeltal för att på ett enkelt sätt visa hur Schenkers verksamhet påverkar vår miljö finns inte, men vedertaget är att: utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning. freoner bidrar till att förstora ozonhålen. utsläpp av svavel och kväve bidrar till försurning och övergödning. kväveoxid och även flyktiga kolväteföreningar och syre tillsammans med solljus bildar marknära ozon, som är skadligt för växter och djur. partiklar från fordonsavgaser är skadliga att andas in. Tabell M1. Fyllnadsgrad och fordonsflotta Utfall 2003E Utfall 2004 Utfall 2005 Fyllnadsgrad Inrikes, fjärrtrafik 76,8 % 77,7 % 78,7 % Utrikes 23,0 ton 21,8 ton 21,6 ton Fordonsflotta Euroklass, Inrikes * Euro 0 26,0 % 12,7 % 11,3 % Euro 1 8,0 % 6,8 % 6,8 % Euro 2 37,0 % 33,5 % 31,3 % Euro 3 29,0 % 45,7 % 45,5 % Euro 4 0 % 1,3 % 5,1 % Euroklass, Utrikes ** Euro 0 0 % Euro 1 2 % Euro 2 39 % Euro 3 57 % Euro 4 2 % ** Baserat på fordon hämtade från Schenkers inrikes fordonsregister ** Baserat på 280 avtalsfordon i Schenker Sveriges utrikestrafik Schenker formulerar och följer upp mätbara miljömål årligen. Företagsledning slår fast de övergripande, centrala målen. Respektive divisionsledning har därefter utformat handlingsplaner. Varje distrikt eller annan motsvarande enhet sätter därutöver sina egna, lokala mål. För perioden har Schenker antagit övergripande miljömål enligt tabell M2. Tabell M2. Övergripande miljömål Land Air & Sea Logistics Minska våra utsläpp av koldioxid från fossila källor relaterat till utfört transportarbete X X X Minska våra utsläpp av övriga emissioner relaterat till utfört transportarbete X X X Minska energianvändningen X X X Förebygga utsläpp av köldmedia X X Förebygga övriga förorenande utsläpp till luft, mark och vatten X Förbättra hanteringen av avfall X Skapa Schenkers Miljöfond X X X MATERIAL Tabell EN1. Total materialförbrukning exklusive vatten Schenkers terminaler använder lastpallar (anskaffar drygt pallar per år) och förpackningsmaterial. Se mängder nedan. Kontoren förbrukar sedvanligt kontorsmaterial, papper (drygt 15 miljoner ark kopie- ringspapper) och toners för skrivare. Schenker Åkeri AB förbrukade år 2005 drygt 13,3 miljoner liter diesel. Schenker Åkeri leasar däcksfunktionen, varför uppgift om antalet förbrukade däck ej kan redovisas. Förpackningar i kg redovisat till Reparegistret ( Förpackningsslag Schenker AB Schenker Logistics ColdSped Totalt Stålplåt/övrig metall Kartong/papper Wellpapp * Plast Summa * Nya rapportregler för wellpapp Tabell EN2. Återvinningsmaterial Vi saknar uppgift om produkter tillverkade av återvinningsmaterial.

7 EN3 EN7, EN16 ENERGIANVÄNDNING Att producera transport- och logistiktjänster är energikrävande. Schenker använder också stora mängder energi för att driva terminaler, lager samt kyl- och fryshus (ColdSped). För inrikestransporterna redovisar vi den faktiska dieselförbrukningen. Detta möjliggörs genom att Schenkers svenska transportörer rapporterar in sin årsförbrukning av diesel och vi gör en sammanställning av den totala mängden. Dieselförbrukningen avseende utrikestransporter är däremot framräknad genom att vi uppskattat transportarbetet uttryckt i tonkilometer. Vi har utgått från ett genomsnittsavstånd per sändning på 600 km och multiplicerat det med fraktdragande vikt. Schenker strävar efter bättre energieffektivitet, bland annat genom att se över vädertätningar på terminaler, skapa bra logistiklösningar och hålla en hög fyllnadsgrad. Chaufförernas körsätt påverkar i hög grad dieselförbrukningen. Cirka 60 procent av chaufförerna är utbildade i teknik för ett bränslesnålare körsätt. Tabell EN3 a. Energianvändning per källa (exkl diesel) i kwh 2003 Schenker AB ColdSped Logistics Summa El Eldningsolja* Fjärrvärme Fossilgas Gasol** Summa Schenker AB ColdSped Logistics Summa El Eldningsolja* Fjärrvärme Fossilgas Gasol** Summa Schenker AB ColdSped Logistics Summa El Eldningsolja* Fjärrvärme Fossilgas Gasol** Summa ** Eldningsolja omräkningstal 1 kbm = kwh = cirka kwh ** Gasol omräkningstal kg = kwh Tabell EN3 b. Dieselförbrukning Liter kwh Inrikes dieselförbrukning 2003 (inrapport.) liter avrundat till (inrapport.) liter avrundat till (inrapport.) liter avrundat till Utrikes dieselförbrukning 2003 (beräknad) (beräknad) (beräknad) liter avrundat till Värmevärde ca 10 kwh/dm 3 Tabell EN3 c. Sammanställning (M7) Kvantitet Enhet 2003 Summa energianvändning kwh Summa energianvändning MJ 2004 Summa energianvändning kwh Summa energianvändning MJ 2005 Summa energianvändning kwh Summa energianvändning MJ (1 kwh=3,6 MJ enligt Tabell EN4. Indirekt energianvändning Vi saknar uppgift om indirekt energianvändning.

8 EN5 EN7 BIOLOGISK MÅNGFALD EN6 och EN7 Storlek och lokalisering av verksamheten kopplat till biologisk mångfald. Schenker Property äger drygt två miljoner m 2 tomtyta fördelat på 56 fastigheter. Största hyresgäst är Schenker AB. Total lokalarea är m 2 varav är kontor och resten fördelas på lager och terminaler. Merparten av Schenkers anläggningar ligger i direkt anslutning till eller nära huvudleder och vi nyttjar därmed allmänt vägnät och övrig infrastruktur. På uppdrag av Schenker Property genomförde företaget Golder Associates år 2002 en miljöinventering av Schenkers svenska anläggningar. Den visar att på sju orter går dagvattnet vidare till känsliga recipienter och att två av våra terminaler ligger inom vattenskyddsområden (Luleå m 2 och Göteborg m 2 ). Ytterligare en terminal, Schenker Logistics i Nässjö, ligger känsligt beläget högt uppe på Småländska höglandet mitt på en vattendelare VATTENFÖRBRUKNING Tabell EN5. Vattenförbrukning (m 3 ) Schenker AB ColdSped Summa med avrinning till viktiga naturområden. Schenker Logistics genomförde därför en naturinventering är 1999 och har därefter anlagt en damm i anslutning till terminalområdet. Dammen fungerar som filter för eventuella föroreningar som söker sig mot vattendraget. En olycka i form av oljespill, dieselläckage eller motsvarande skulle inverka menligt på vattenkvaliteten särskilt vid någon av de tre nämnda terminalerna ovan. Därtill bidrar utsläpp av svavel- och kväveoxider från vara fordon till försurning och övergödning av vattendrag. Under år 2004 registrerades nio mindre miljöincidenter och tre mindre incidenter med farligt gods i vårt uppföljningssystem Incontrol motsvarande siffra för år 2005 är fyra mindre miljöincidenter och en mindre farligt godsincident. Samtliga incidenter är inrapporterade till lokala myndigheter och saneringsåtgärder har vidtagits.

9 EN8 EN10 EMISSIONER Schenkers tyngsta miljöaspekt är förbränning av fossilt bränsle, vilket orsakar utsläpp till luft. Emissionsberäkningarna för inrikes baseras på faktisk dieselförbrukning inrapporterad av Schenkers avtalstransportörer. Emissionsberäkningarna för utrikes transporter är däremot framräknade genom uppskattat transportarbete (se energi på sida 25). Vid beräkningen har vi uteslutit det transportarbete som uppstår när lastbäraren går med färja eller järnväg. Beräkningen är baserad på en grovt uppskattad siffra om tonkilometer (fraktdragande vikt multiplicerad med ett snittavstånd om 600 kilometer). Beräknad dieselförbrukning cirka 51 miljoner liter. Tabell EN8. Växthusgaser Koldioxid CO 2 Utrikes Inrikes Totalt * inklusive emissioner från bensindrivna lätta fordon i vår godstrafik Tabell EN9. År Användning av ozonnedbrytande ämnen Köldmedium i bruk kg A: Köldmedium i bruk hos ColdSped AB (systerbolag med inriktning mot tempererade transporter): kg (2005=1673 kg) plus kg ammoniak. B: Köldmedium i bruk i lastbärare ägda av Schenker Åkeri AB. År 2003 R22 (kg) R134A R404 R407C R417 R717 Summa (HCFC) (HFC) (HFC) (HFC) (HFC) A B Summa A + B ODP* faktor 0, ODP** 45, ,1 GWP 100 faktor GWP 100 / År 2004 R22 (kg) R134A R404 R407C R417 R717 Summa (HCFC) (HFC) (HFC) (HFC) (HFC) A B Summa A + B ODP* faktor 0, ODP** 40, ,3 GWP 100 faktor GWP 100 / År 2005 R22 (kg) R134A R404 R407C R417 R717 Summa (HCFC) (HFC) (HFC) (HFC) (HFC) A B Summa A + B ODP* faktor 0, ODP** 20, ,6 GWP 100 faktor GWP 100 / ** Ozonnedbrytande förmåga jämfört med CFC 11 som har faktor 1. ** Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (Global Warming Potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, här sett i ett hundraårsperspektiv (GWP 100 ). Källa: Naturvårdsverkets webbplats ( Tabell EN10. NO X SO X och andra betydande emissioner Utrikes Inrikes Totalt Utrikes Inrikes Totalt Utrikes Inrikes Totalt CO NO X SO X HC PM

10 EN11 EN16 EN12. Större utsläpp till vatten Schenker har tvätthallar på följande platser: Stockholm används av Schenker Åkeri för färre än tvättar årligen (inte anmälningspliktigt enligt Miljöbalken). Kristianstad används av Schenker Åkeri för fler än tvättar årligen (anmälningspliktigt enligt Miljöbalken). Antalet tvättar ligger runt st. EN13. Större utsläpp av kemikalier och olja Se sidan 26. EN14. Miljöpåverkan av produkter och tjänster Se sidan 27. EN15. Återvinning Ej tillämpbart. EN16. Lagöverträdelser I tillägg till miljö- och farligt godsincidenterna ovan har ett utsläpp av ammoniak inträffat vid vår ColdSpedanläggning i Malmö. Orsaken är under utredning och händelsen har anmälts till Polismyndigheten. Tabell EN11. Avfallsmängder (ton) Vanligt avfall Trä Wellpapp Finpapper Plast Metall Elektronik Övrigt Brännbart Osorterat Farligt avfall Batteri Olja Lysrör Övrigt Summa Tabell EN12. Utsläpp från fordonstvätten i Kristianstad (kg/år) 2005 Kadmium 0,02 Bly + krom + nickel 0,7 Zink 5 Koppar 2,7 Olja 378 DEHP (dietylhexyftalat) 0,1 Tabell M3. Miljörelaterade investeringar (SEK) Miljöförbättrande åtgärder* på fordon, terminal och kontor Inköp av fordon * * (Schenker Åkeri) Marksanering** och övrig sanering Miljöutbildning och miljöprojekt ** Exempel på miljöförbättrande åtgärder utförda under år 2004 och 2005: Nya portar, lastluckor, vädertätningar, tilläggsisolering, utbyte av fönster, byte av ljuskällor, byte av ventilationssystem, tätningar och filter till dagvattenbrunnar, press för wellpapper och plast, timers och temperaturavkännare, budbil med etanoldrift. ** Inklusive marksanering efter avveckling av tankanläggning. Tabell M9. Sändningsinformation Antal inrikessändningar Antal utrikessändningar Totalt antal sändningar Fraktdragande vikt i ton (inrikes) Fraktdragande vikt i ton (utrikes) Total antal transporterade ton

11 LA1 LA9 Sociala nyckeltal Övergripande Här visas Schenkers inställning till ett antal sociala och etiska frågor. Vi redogör även för samarbete med fackliga organisationer liksom arbetsmiljöfrågor allmänt. Eftersom vi är ett tjänsteföretag är medarbetarfrågor strategiska. Inför 2005 hade Schenker målsättningen att minska sjukfrånvaron för tjänstemän till 3,5 procent och för kollektivanställda till 5,0 procent. Som framgår av tabell LA7 så nådde vi inte målet. För att ytterligare fokusera på detta område tillkom projektet Ökad Frisknärvaro. Frisknärvaroprojektet Mellan åren har Schenker drivit projektet Ökad Frisknärvaro*. Genom diverse aktiviteter och ledarutveckling har frisknärvaron ökat, förtroendet för närmaste chefs ledar egenskaper ökat och hälsan hos medarbetarna upplevs som bättre. Projektets syfte har varit att öka ansvarstagandet hos medarbetarna om den egna hälsan samt öka kunskaperna hos chefer om hälsofrämjande metoder. * Frisknärvaro; en person som haft fem eller färre sjukskrivningsdagar under det senaste året. FÖRHÅLLANDE MELLAN MEDARBETARE OCH FÖRETAGSLEDNING (LA3, LA4, LA6) Samtliga medarbetare inom Schenker omfattas av kollektivavtal med HTF, Transportarbetareförbundet eller Ledarna. Kollektivavtalen samt gällande lagstiftning på arbetsmarknaden reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inom områden som bl a gäller anställningsförhållanden, arbetets ledning och fördelning, arbetsmiljöfrågor, jämställdhetsfrågor, etc. Schenker bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har en styrande handbok för internkontroll och arbetsmiljö. Boken beskriver rutiner och tillvägagångssätt för att förebygga arbetsrelaterade problem. Den innehåller också blanketter för att inrapportera och följa upp arbetsskador. Handboken relaterar till Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen samt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS). Varje geografisk enhet inom Schenker har skyddskommittéer med representanter från de fackliga organisationerna och från företaget. MEDARBETARE (LA1 2A b) Tabell LA1. Antal medarbetare TM = Tjänstemän KA = Kollektivanställda TM KA TM KA TM KA Schenker AB Systerbolag Schenker Åkeri Totalt Tabell LA2 a. Personalomsättning (%) Tjänstemän 4,30 3,70 4,30 Kollektivanställda 8,60 6,90 7,70 Tabell LA2 b. Övertidsuttag (%) Tjänstemän 1,20 1,00 1,10 Kollektivanställda 2,90 2,70 2,80 HÄLSA & SÄKERHET (LA5 LA8) Tabell LA5. Arbetsrelaterade skador (antal st) Tabell LA8. Schenkers policy om HIV och AIDS Antal arbetsrelaterade skador Tabell LA7. Sjukfrånvaro (%) Måltal för sjukfrånvaro 2004: tjänstemän 3,0%, kollektivpersonal 4,0% Tjänstemän 4,80 4,60 4,50 Kollektivanställda 9,20 8,50 9,10 En HIV-positiv eller AIDS-sjuk medarbetare ska, så långt som sjukdomsbilden tillåter, ha en oförändrad arbetssituation. Omplacering får inte ske mot den drabbades vilja, om den inte sker för att skydda honom eller henne mot risker i arbetsmiljön. En medarbetare som är HIV-positiv eller AIDS-sjuk har rätt att själv avgöra vilka som ska informeras om den uppkomna situationen. UTBILDNING Tabell LA9. Utbildningsdagar per år Ledare 4,0 2,1 2,5 Medarbetare 1,8 2,0 1,8

12 LA, HR, PR MÅNGFALD OCH MÖJLIGHETER Tabell LA10. Schenkers jämställdhetspolicy Kvinnor och män ska ha lika möjigheter till anställning, utbildning, befordran och utveckling i arbetet. Kvinnor och män ska ha lika lön för arbete av lika värde och även i övrigt lika anställningsvillkor. Arbetsplatser, arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden i övrigt ska anordnas så att de lämpar sig för både kvinnor och män. En jämnare fördelning mellan kvinnor och män ska eftersträvas för sysselsättning ar där yrkesval och rekrytering har visat sig könsbundna. Förvärvsarbete ska kunna förenas med föräldraansvar och inom vårt företag ska män och kvinnor ha samma möjlighet till föräldraledighet. Anställdas nationalitet eller religion får inte utgöra grund för särbehandling. Tabell LA11. Personalsammansättning 2005 Ett problem som Schenker försöker komma tillrätta med är den låga andelen kvinnliga chefer. Målet är att andelen kvinnliga chefer ska vara minst 30 procent år Män Kvinnor Tjänstemän 48 % 52 % Snittålder tjänstemän 46,1 år 42,8 år Kollektivanställda 94 % 6 % Snittålder kollektivanställda 40,5 år 36,5 år Chefer 83 % 17 % Ledningsgrupp 82 % 18 % HR1 HR7 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Eftersom Schenker AB lyder under svensk lag och inte importerar några varor har inte några speciella riktlinjer för barnarbete eller tvångsarbete utformats. En del riktlinjer redogör ändå för Schenkers inställning till mänskliga rättigheter, till exempel koncernens förhållningsregler (se sidan 19) och vår jämställdhetspolicy (se tabell LA10). HR6 BARNARBETE OCH HR7 TVÅNGSARBETE GRI-standarden (se sidan 15) är utformad för att passa företag världen över och har därför ett antal nyckeltal som berör mänskliga rättigheter. S01 SAMHÄLLSASPEKTER Schenker är ett stort företag som genom sina olika roller påverkar omgivningen. Det är viktigt hur vi agerar som arbetsgivare, opinionsbildare och kravställare på leverantörer. Vi vill använda vårt inflytande på ett positivt sätt och söker därför samarbeten som kan bidra till ett hållbart samhälle. Under år 2004 och 2005 har vi fortsatt vårt samarbete med Vägverket för att tydliggöra vår roll som systemutformare i trafiksäkerhetssammanhang. S02 MUTOR OCH KORRUPTION Att ge och ta emot mutor är emot Schenkerkoncernens förhållningsregler (se sidan 19). S03 BIDRAG TILL POLITISKA KAMPANJER Under 2004 och 2005 har Schenker inte lämnat några bidrag till politiska kampanjer. PR1. KUNDENS HÄLSA OCH SÄKERHET Schenkers trafiksäkerhetspolicy (se sidan 21) gäller även för Schenkers avtalsåkerier. Den 17 augusti 2004 undertecknade Schenker AB följande sexpunktsprogram för ökad trafiksäkerhet. Varje mål åtföljs av en detaljerad handlingsplan. Mål 1: Tillåten hastighet ska aldrig överskridas av Schenkers anställda eller anlitade transportörer i sin yrkesutövning. Mål 2: 100 procent av Schenkers anställda och anlitade transportörer ska använda bilbälte i sin yrkesutövning. Mål 3: 100 procent av Schenkers anställda och anlitade transportörer ska vara alkohol- och drogfria i sin yrkesutövning. Mål 4: 100 procent av transporterna med Schenker och anlitade transportörer ska vara lastsäkrad enligt gällande lagkrav. Mål 5: All trafik på svenska vägar som beställs av Schenker AB ska omfattas av enhetliga transportöravtal. Mål 6: Schenker Åkeri och anlitade transportörer ska bedömas utifrån ett enhetligt uppföljningssystem (Q3). PR2. PRODUKTION & MÄRKNING Schenkers ansvarsbestämmelser är identiska med NSAB PR3. RESPEKT FÖR KUNDENS INTEGRITET Schenker lämnar aldrig ut uppgifter om kund till tredje part. Se Schenkerkoncernens förhållningsregler (se sidan 19).

13 Ordlista Barriäreffekt. Vägar, stängsel och bebyggelse är exempel på barriärer som hindrar djur att naturligt förflytta sig för att skaffa föda. Sådana barriärer påverkar växternas spridning och arternas fortplantning och leder ofta till att växter och arter helt eller delvis försvinner. Biogas. Gas som bildas när bakterier bryter ned biologiskt material, till exempel rötslam och jordbruksgrödor. Code of Conduct. Uppförandekod för Stinneskoncernens anställda. Kompletteras med ett flertal policies. DNOx-katalysator. Avgasreningssystem som tar bort kolväten, partiklar och kväveoxid. Diesel. Svavelhalten i diesel får vara högst 500 ppm (0,05 procent) enligt standarden EN590 i miljöklass 3 och högst 10 ppm i miljöklass 1. Bränsle av miljöklass 1 är det vanligaste i Sverige (står för mer än 90 procent av försäljningen). Jämfört med miljöklass 3 minskar bränsle av miljöklass 1 emissionerna av kväveoxider med cirka 10 procent, av partiklar med cirka 15 till 30 procent och av koldioxid från 2,7 till 2,6 kilo per liter bränsle. Däremot ökar emissionerna av kolväten och koloxid något, med cirka 15 respektive 8 procent. Källa: NMT (Nätverket för Transport och Miljön) Emissioner. Utsläpp vid förbränning (avgaser). Effekt. Effekt är energi per tidsenhet. 1 kw (kilowatt) = W (watt). 1 kw motsvarar ungefär effekten hos en elektrisk kokplatta. Energi. Energi är produkten mellan effekt och tid. 1 kwh (kilowattimme)= 1 kw under 1 timme. 1kWh motsvarar ungefär den energi som en elektrisk kokplatta utvecklar under 1 timme. Euroklass. Motorn i varje fordon är klassad enligt europeiska utsläppsregler. Tillverkningsåret indikerar vilken Euroklass ett fordon tillhör: Euro 0 = 1990-, Euro 1 = 1993-, Euro 2 = 1996-, Euro3 = 2000-, Euro 4 = 2005-, Euro 5 = Fossil. Organiskt material (innehåller grundämnet kol) lagrat under miljontals år. Fossilgas. Gas som utvinns på olje- och gasfält. I dagligt tal även kallad naturgas. Freon. Samlingsnamn för olika klor- och fluorkolväten samt kemiska kolväteföreningar (används bland annat som köldmedium). Föreningarna är av tre typer: CFC, HCFC och HFC. CFC (fullständigt halogenerade klorfluorkarboner) är stabila och skadar ozonlagret. HCFC (ofullständigt halogenererade klorfluorkarboner) även kallat mjukt freon är mindre stabilt än CFC och skadar ozonlagret mindre. HFC (fluorkolväten) skadar inte ozonlagret, men bidrar till global uppvärmning. Fyllnadsgrad. Andel utnyttjat lastutrymme. Global uppvärmning. Ofta används måttet GWP (Global Warming Potential) för att ange hur mycket ett ämne eller en aktivitet bidrar till global uppvärmning. Hållbarhetsredovisning. Begreppet hållbarhetsredovisning är en översättning från de engelska begreppen corporate sustainable reporting och sustainable development reporting. En hållbarhetsredovisning ska tydligt visa hur ett företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. ISO Internationell standard för att bygga upp och införa miljöledningssystem i organisationer och företag. Koldioxid (CO2). Nödvändig gas för allt biologiskt liv. Människor och djur andas ut koldioxid som växterna använder i fotosyntesen. Koldioxid bildas i stora mängder vid förbränning, till exempel av fossila bränslen, genom att kolet i bränslet reagerar med syre. En liter förbränd diesel bildar 2,6 kilo koldioxid. Den främsta växthusgasen. Kolväten (HC). Kemiska föreningar som innehåller kol och väte, ofta tillsammans med klor, fluor, brom med mera. Kolväten finns bland annat i färger, lacker och bränslen och ingår i avgaser från trafik. Kolväten skadar skogar, bidrar till att bilda fotokemisk smog (marknära ozon) och är cancerframkallande. Kväveoxider (NOX). När kväve och syre reagerar vid förbränning, till exempel av diesel eller bensin, bildas bland annat kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Kvävemonoxid, eller bara kväveoxid, är starkt giftig. Kväveoxid kan orsaka hälsoproblem, och bidrar till försurning, övergödning och uttunning av ozonskiktet i stratosfären. Lastbärare. Samlingsnamn för fordonsenheter som kan frakta gods, till exempel en trailer eller container. Lastkapacitet. Ett fordons maximala lastutrymme. Går att uttrycka i vikt, volym eller flakmeter. Partiklar (PM). Hälsofarliga sotpartiklar från dieselavgaser som kan framkalla cancer och orsaka luftvägssjukdomar. PAH-olja. Olja med Polyaromatiska kolväten. Vissa är cancerframkallande. Används i vissa typer av däck. Svaveldioxid (SO2). Svaveldioxid från till exempel dieselavgaser omvandlas i atmosfären till svavelsyra, vilket bidrar till försurningen. Släpvagn. Släp med en eller flera axlar, kopplat med dragstång till dragfordon. Trailer. Släp med en eller flera axlar bak och stödben fram, kopplat med vändskiva och king pin till dragfordon. Tonkilometer. Produkten mellan antal transporterade ton och antal transporterade kilometer. Växthuseffekt. Den effekt som vissa beståndsdelar av jordens lägre atmosfärskikt har på yttertemperaturer. Växthusgaser gör att marktemperaturerna ligger på ett globalt genomsnitt av cirka 150C. Om växthusgaserna inte funnes skulle genomsnittstemperaturen ligga under vattnets fryspunkt. Miljöforskare och politiker är oroade över att förändringar i atmosfärens koldioxidinnehåll, orsakade av mänskliga aktiviteter, kan ha en negativ, uppvärmande effekt på jordens atmosfär. GRI (Global Reporting Initiative). En standard för hållbarhetsredovisning utformad så att man kan jämföra olika företags miljöredovisningar.