Kampens väg en väg till personlig utveckling

Transkript

1 Kampens väg en väg till personlig utveckling Kampens väg en väg till personlig utveckling av Martin Allerby, Civilingenjör, Key account manager Nitto Europe, 1. Inledning Det är inte ovanligt att aktörer i näringslivet, då de vill utveckla sitt ledarskap, sneglar på litteratur som handlar om stridskonst. Det har länge varit populärt bland ledare och chefer att fördjupa sig i den kinesiske generalen Sun Tsus visdomsord. Han antas ha författat skriften Krigskonsten för cirka 2500 år sedan. I den beskrivs krigets väsen på ett rationellt sätt och skriften har visat sig vara användbar i såväl militära som civila sammanhang än idag. Sun Tsu utgick från att kampen vinns i huvudet långt innan den börjar. Han framhåller betydelsen av förberedelser genom att lära känna sina egna såväl som sina motståndares svagheter. Sun Tsu avvisade all övertro och jakt på ära. Utmaningar i arbetslivet som kan likställas med kamp Såväl i arbetslivet som privat ställs man ofta inför olika typer av utmaningar, konfrontationer och till och med rena kampsituationer (om än sällan fysiska). Det kan finnas en hel del applicerbara synsätt och intressanta insikter med rötterna i kampkonsten som man kan ha nytta av in sin vardag. Det är just det som denna artikel kommer att handla om. Här kommer en mycket speciell japansk kampkonst som baseras på buddhistisk filosofi att beskrivas, nämligen Shorinji Kempo. 2. Konfrontationer i arbetslivet Även om vi förmodligen inte tänker på det möter vi dagligen olika typer av kampsituationer i arbetslivet. Det kan till 3/September 2010 Coaching 1

2 Kampens väg en väg till personlig utveckling exempel vara när vi går in i en diskussion eller i en förhandlingssituation. Vi kan i dessa situationer välja att förhålla oss på olika sätt och utifrån hur vi väljer att agera kan utfallet skilja sig åt. I vissa kan det vara klokt att gå till attack medan det i andra fall är rätt att agera mer avvaktande. Oavsett val av strategi är självkännedom och förmågan att läsa av situationen avgörande för att slutresultatet skall bli konstruktivt. Kamp handlar inte nödvändigtvis om att destruktivitet. Det kan tvärtom handla om att stävja destruktiva tendenser. Det är således av största vikt att ha kontroll över sig själv på ett så bra sätt som möjligt i situationer som kan upplevas som hotande och/eller stressande och trängda. Det är inte ovanligt att bagatellartade konflikter kan eskalera till överhettade gräl om de hanteras fel. Felaktig hantering av konflikter Härbärgerandets konst Om man däremot lär sig att hantera och bemästra olika typer av konfliktsituationer lugnt och sansat och utan att överreagera kan man i de flesta fall hitta enklare och smidigare lösningar. Att först lyssna och observera för att sedan gå till handling är ofta ett vinnande upplägg. Inom Shorinji Kempo är ett grundläggande karaktärsdrag att agera defensivt först för att sedan effektivt kontra. En jämförelse kan också göras med psykoterapin där terapeuter i situationer av stark ångest lär sig att härbärgera stressen och ångesten snarare än att fly från den, dvs. ta kontroll över den. Patienten märker att terapeuten är lugn och blir påverkad av detta. En trygg Shorinji Kempo-utövare kan på liknande sätt genom sitt lugn ingjuta respekt hos en motståndare eftersom han/hon vet (och förmodligen också motståndaren) att han/hon kan agera snabbt och resolut om så skulle behövas. Liknande parallell kan givetvis även dras till arbetslivet. I de situationer då förtroende är viktigt framstår en person som uppfattas som lugn och trygg oftare som mer seriös och pålitlig. 3. Att träna Shorinji Kempo ger positiva referensramar Shorinji Kempo är inte en aktivitet som kräver total självuppoffring för att man skall kunna uppnå god utveckling. Givetvis är kontinuerlig och regelbunden träning viktigt, men det anses viktigare att alla dess utövare kan och tillåts att växa i sin egen takt och utifrån sina egna personliga förutsättningar. Mål uppnås genom samarbete med andra. Tan- 2 Coaching 3/September 2010

3 Kampens väg en väg till personlig utveckling ken är inte att fostra elitmänniskor vars enda fokus är att vinna tävlingar och besegra andra. Målet är istället att utveckla människor som vill ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Kampträningen är ett ypperligt verktyg för att under kontrollerade former stärka sitt självförtroende och sin självkännedom och öka sin förmåga att knyta positiva relationer till andra människor. I arbetslivet är det sällan möjligt att helt styra vilka man kommer att arbeta med. Än mer sällan kan man påverka vilka ens motparter i en affärsrelation blir. Därför är det viktigt att kunna hantera och arbeta utifrån den realitet som man ställs inför och att göra det bästa av varje given situation. Det gäller således att sträva efter att vara så flexibel som möjligt för att kunna hantera olika personligheter och samtidigt finna vägar som leder till de uppsatta målen. Ensam med andra eller ensam utan andra Det ligger i chefsrollens natur att man ofta ställs inför en grupp av människor som man önskar påverka och leda. För andra yrkesgrupper kan det handla om förhandlingssituationer, säljpresentationer eller projektmöten. Ibland kan dessa situationer kännas påfrestande. Om man upplevt situationerna som påfrestande kan man bära med sig en känsla av att det är värre att stå ensam bland andra än att stå ensam utan andra. Det är en del av livets och arbetslivets väg, att arbeta för att skapa en stabil hemmabas, dvs. att man har ett sunt självförtroende och en god självkännedom, vilket kommer att hjälpa en att hantera påfrestningar. Shorinji Kempo är ett sätt att utvecklas som stabil människa. Många av de tankar och förhållningssätt som återfinns i Shorinji Kempo kan man se i det moderna fenomen som kallas för coaching. Detta är förvisso inte underligt eftersom såväl coaching som Shorinji Kempo hämtat inspiration från buddhismen. Avsikten med det här kapitlet är att beskriva Shorinji Kempo som konst och samtidigt visa hur träning i denna konst kan hjälpa människor att växa. Min övertygelse är att det är en konst som många skulle kunna använda sig av för att växa som människor och en art som professionella coacher kan hämta inspiration från. 4. Vad är Shorinji Kempo? Shorinji Kempo är en japansk kampart som grundades 1947 av Doshin So. Efter andra världskriget var självbilden hos japanerna totalt krossad. Aldrig tidigare i historien hade de 3/September 2010 Coaching 3

4 Kampens väg en väg till personlig utveckling blivit besegrade utan hade snarare uppfattat sig själva som oövervinneliga. Landet var i total upplösning och kaos rådde. Speciellt de unga saknade framtidstro och positiva ambitioner inför framtiden. Själslig misär kontra stolthet och integritet Den tänkande människans kampkonst Kropp och själ måste tränas samtidigt Doshin So som återvände från en lång tids vistelse i Kina såg på den existerande själsliga misären med sorg och ville hjälpa sitt folk att återupprätta stolthet och integritet. Till skillnad från den nationella stoltheten som kejsardömet representerat ville han åstadkomma en självkänsla baserad på en kombination av ödmjukhet och styrka. Han ville nå ut med Buddhas ursprungliga budskap kombinerat med sina egna erfarenheter. Han valde därför att undervisa i zenfilosofi kombinerat med kampträning. I många sammanhang presenteras Shorinji Kempo som den tänkande människans kampkonst. Det finns en mycket genomarbetad tanke bakom varje moment i undervisningen. Träningsmässigt bygger konsten på samarbete och gemensam utveckling med rötter i buddhistisk filosofi. Shorinji Kempo är en kampkonst och en självförsvarskonst som omfattar träning för både sinnet och kroppen med utgångspunkten i att människan behöver stärka båda i balans för att kunna utvecklas optimalt. Arten består av många delar och det är alla tillsammans i kombination som formar helheten. Ett typiskt träningspass inleds med att alla gemensamt ägnar några minuter åt att ta hand om träningslokalen. Man hjälps åt att plocka i ordning och städa. Därefter genomförs en kortare form av sittande meditation. Efter en ordentlig uppvärmning och stretchning övergår man till att studera olika detaljer och att öva grundläggande tekniker. Därefter övergår träningen i att man applicerar sin grundträning utifrån olika scenarion med varierande typ av upplägg. Som avslutning toppas passet ofta med styrke- och konditionshöjande övningar. Att nyttja kroppens potential Teknikerna kräver ingen speciell fysik styrka. Givetvis är det ingen nackdel att vara stark men fokus läggs på att utveckla snabbhet och att så optimalt som möjligt nyttja sin egen kropp för att generera kraft och effektivitet. Genom teori varvat med mycket parträning lär man sig snabbt hur den egna kroppen bäst utnyttjas och hur man på bästa sätt hanterar situationer med en eller flera motståndare (t.ex. genom utnyttjande av svaga punkter, balansbrytning, hur man effektivt genererar kraft, effektiva och snabba rörelsemönster). Man lär sig framförallt att behålla sitt lugn och 4 Coaching 3/September 2010

5 Kampens väg en väg till personlig utveckling kontrollera sitt sinne. Avstånd, timing, precision och allmän självkännedom är parametrar som är centrala i en kampsituation. 5. Den filosofiska kärnan i Shorinji Kempo Shorinji Kempo har många aspekter gemensamt med modern coaching. En av dessa är att man föredrar att blicka framåt snarare än bakåt, men framtiden påverkas genom att man koncentrerar sig på nuet. Inom Shorinji Kempo hävdar man att historien, det som varit, kan man inte göra något åt. Vad framtiden har i sitt sköte vet ingen med säkerhet, varför man istället bör fokusera på det som kan påverkas, nämligen på att vara fullt närvarande i nuet. Givetvis gäller det att ta lärdom av de erfarenheter man skaffat sig och självklart skall man planera inför framtiden, sätta upp mål och staka ut en riktning för sitt liv. Men ens huvudsakliga ansträngning bör vara att leva här och nu. Uppställningen nedan har inspirerats från Gjerde (Coaching vad varför hur, 2004, sid. 56). Som kan noteras i tabellen finns många likheter mellan Shorinji Kempo och coaching, även om målen uppnås på lite olika sätt. 3/September 2010 Coaching 5

6 Kampens väg en väg till personlig utveckling Principer Shorinji Kempo Coaching Öppna för möjligheter Främja egna svar, motivation och förpliktelse Undanröja hinder Ge stöd och fokus Skapa resultat Alla ges möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Man tävlar inte mot andra utan endast mot sig själv. Man har ett eget ansvar för sin utveckling. Genom att verka positivt och ansvarstagande kan man få till stånd en bättre värld. Hälften av min energi ger jag till mig själv, hälften till andra. Att börja med sig själv Att utvecklas genom sina motståndare/träningskamrater Att stoppa det onda om och när det behövs Att ta ansvar för sig själv och andra Att ta ansvar för föreningens utveckling Att leva enligt Shorinji kempos anda Att sätta upp mål och träna hårt för att uppnå dessa. I dessa mål ligger såväl fysiska som mentala dimensioner. Mål i syfte att utvecklas med andra, inte för att vinna Alla människor har en inneboende potential att förbättras och förändras Existentialistiska inslag med ansvar för mitt eget liv Kamp mot motståndare Sortera tankar Göra det undermedvetna medvetet Socialt stöd Självdialog Fokus Handling Prestation Mening Utveckling Inlärning Nyskapande Tabell 1. Exempel på likheter mellan Shorinji Kempo och coaching Zenbuddhism fokuserar på praktiskt handlande Zenbuddhism är inte en tro på någon gud utan det centrala i de flesta olika zenskolor är träning. Shorinji Kempo har som nämnts ovan en tydlig koppling till buddhismen som är en filosofi/religion där balans är ett centralt begrepp. Zenbuddhismen är en gren där praktiskt handlande är centralt. Ofta används meditation som en mycket viktig del för att skapa insikt hos människor. Grundläggande är att den enskilda individen själv måste vilja lära sig, själv vilja nå insikt för att det skall vara möjligt. Utan den egna viljan är det omöjligt att nå en hälsosam balans. Kongo Zen förståelsen av att vara medmänniska Doshin So skapade en gren av zenbuddhismen, Kongo Zen. Detta är dock ingen komplett buddhistisk inriktning. Samtidigt tar den väldigt tydligt avstånd från de delar av buddhismen som har blivit att fokusera på mässande, personlig späkning, ritualer och ceremonier. Fokus ligger istället på att med några enkla riktlinjer skapa människor som förstår det centrala i att vara medmänniska. Människor som vill förbättra sig själv i samklang med sin omgivning. Många har beskrivit Kongo Zen som ett sätt att återvända till Buddhas ursprungliga tankar. Doshin So ansåg att buddhismen till 6 Coaching 3/September 2010

7 Kampens väg en väg till personlig utveckling många delar slagit in på en felaktig och falsk väg. En väg där människorna/anhängarna i allt högre grad fanns till för buddhismen (prästerskapet, munkarna och templen) och inte tvärt om. Han ville vända på detta och vägen han valde var alltså att parallellt/integrerat med att undervisa i ett kampsystem lära ut grunderna i zenbuddhistisk filosofi. Den gyllene medelvägen Strävan efter medelvägen har inget med att sträva efter att vara medelmåttig. Istället handlar det om att söka en balans. Det kan vara en balans mellan arbetsliv och privatliv, mellan ledare och underställd, mellan kraftfull handling och lugnt avvaktande. Denna väg är sällan den enklaste. Målet är inget absolut mål utan snarare ett sätt att resa. Att varje dag anstränga sig för att bli lite bättre. Inom Shorinji Kempo används det japanska begreppet Gyo för att beskriva syftet med Shorinji Kempo. En enkel förklaring av begreppet är metod eller tillvägagångssätt (eng. discipline ). Oavsett vilken översättning man väljer så handlar det om Shorinji Kempos mål att utveckla/bygga upp människor. Människor som har styrkan, modet, viljan och förmågan att stå upp för det som är rätt, snarare än att prata bakom ryggen eller hålla inne med sina åsikter. Med andra ord gäller det att utifrån sunda ideal gå från tanke till handling. Tanken är att genom att börja ta ansvar för sig själv och sina handlingar skapa en stark bas som möjliggör att man kan hjälpa personer i sin omgivning som för tillfället är svagare. Detta är grunden i Shorinji Kempo som Gyo alltså som metod att utvecklas för att bidra till ett bättre samhälle. Allt beror på den enskilda människans kvalitet Att skapa ledare snara än följare Shorinji Kempos grundare lär ha sagt: Människa, människa, människa. Allting beror på den enskilda människans kvalitet. Detta uttalande sammanfattar hans grundläggande insikt/inställning. Enda sättet att skapa verklig och bestående förändring till det bättre är enligt Doshin So att möjliggöra att så många människor som möjligt får en stark känsla för rättvisa i kombination med mod, styrka och en vilja att arbeta för ett bättre samhälle. För att nå detta mål krävs väl balanserade personer. Ambitionen var att undervisa så många som möjligt i att leva ett sunt och lyckligt liv och samtidigt agera som ledare för sig själva och i sin omgivning. Ett annat grundläggande uttalande från Doshin So är Ge mig inte följare. Ge mig ledare! I första hand handlar det om att ta tag i sig själv och våga betrakta sina styrkor och svag- 3/September 2010 Coaching 7

8 Kampens väg en väg till personlig utveckling heter på ett ärligt sätt. När man väl tagit detta steg gäller det att bygga upp styrkan, såväl den psykiska som den fysiska, för att sedan hjälpa andra. I dessa två ovanstående uttalanden ligger mycket av grunden till Shorinji Kempo och hur vi arbetar med att utveckla individer till att hjälpa sig själva såväl som andra. Det är slående hur Doshin Sos principer liknar den moderna managementfilosofin som kallas för empowerment och som förverkligas med hjälp av coaching. 6. Shorinji Kempo som en väg till personlig utveckling I den fysiska träningen finns det ett väldigt tydligt system för återkoppling. Gör du fel så får man omedelbar feedback i form av fysisk smärta. Att vända detta till något positivt är givetvis en utmaning. Genom att lugnt och tryggt bygga upp parträningen är det vanligt att den som utsätts för smärtan tackar för att träningskamraten uppmärksammat var möjligheterna till förbättring finns och ber att han/hon skall göra om det. Detta för att man ännu en gång skall få chans att reagera på rätt sätt. Allt för att utvecklas. Här har instruktörerna en mycket viktig uppgift att fylla. Det är oerhört viktigt att träningsmiljön är kontrollerad och att alla känner en grundläggande trygghet. Genom att känna en trygghet i gruppen och i sin egen roll så är man inte rädd för att misslyckas. Man söker inte misslyckandet men man är glad att det hände i en miljö där man tryggt kan förstå varför och därefter lära sig från det. Självutveckling sker bäst i en trygg miljö Självklart kan man inte öva på detta sätt från första stund. Det tar tid att etablera denna trygghet i kombination med viss fysisk förmåga. Men med tiden växer detta beteende fram. Mycket hänger på intentionen i handlingen. Om man verkligen vet att avsikten inte var att skada utan att utföra sin attack så bra som möjligt så har de flesta betydligt lättare att hantera situationen. Citatet Ge mig inte följare. Ge mig ledare! innebär givetvis inte att alla blir direktörer för multinationella företag som en konsekvens av att de tränar Shorinji Kempo. De som så önskar kan helt klart förbättra sina möjligheter att nå det målet även om det stora flertalet har mer modesta ambitioner. Valen som görs i livet är väldigt individuella. Medan vissa 8 Coaching 3/September 2010

9 Kampens väg en väg till personlig utveckling satsar allt på en toppkarriär, tycker andra att familjelivet är viktigast. Oavsett vilket val man gör är insikten om att alla kan utveckla ett ledarskap central. Detta innebär inte nödvändigtvis att man leder andra men att man förbättrar sin förmåga att leda sig själv och göra goda livsval. Utveckla ledarskap genom tillämpning av färdigheter Inom Shorinji Kempo används en enkel form av ledarskapsutveckling som går ut på att den som kan lite mer hjälper den som kan lite mindre och behöver inte nödvändigtvis alltid vara kopplat till grad eller ålder. I grunden handlar det om att den som är stark nog, generöst delar med sig av sin kunskap till övriga. Först har man alltså byggt en trygghet i sig själv som sedan förmedlas vidare. Givetvis finns det en struktur och en hierarki men det innebär inte att denna struktur alltid är den samma i alla situationer. Genom att man puffas att ta ansvar växer man successivt och kan med tiden ta ett större ansvar. Allteftersom man ökar sitt bidrag till föreningen, arten och sina träningskamrater mognar ledarfärdigheterna fram. Det finns en stor fara inom olika typer av organisationer om det finns eller skapas en kultur där man blint följer. Grundläggande är att man tillåts fråga och att man vågar vara kreativ. Givetvis måste det finnas en struktur och en riktning men att ha en organisation full av följare är knappast en framgångsrik strategi i längden. Principen som råder är att växa genom andra Arten är grundad på ett ideellt engagemang, vilket innebär att man får ta del av kunskapen utan att någon tjänar på att förmedla den. Å andra sidan förväntas utövarna att solidariskt dela med sig av den kunskap man erhållit till sina kamrater i klubben. Det råder således en anda av givande och tagande och ett gemensamt växande. Medlemmarna fostras alltså att ta ansvar för varandra. Principen lyder att växa genom andra. Om deltagaren vill utvecklas, måste han också se till att andra utvecklas. Om de andra stagnerar, kommer han själv att stagnera eftersom det inte finns någon att utvecklas tillsammans med. Doshin So tänkte sig inte ledarskap som att en skock får som blint följer en ledare. Han ville snarare omge sig av kompetenta, initiativtagande människor med självständig förmåga till tänkande och som värderade det han lärde ut, drog egna slutsatser, kom tillbaka och ville få förtydligande och kanske bättre och mer uttömmande svar. Ledarskapet enligt Doshin Sos principer bygger därför på en ömsesidig relation mellan ledare och ledda och mellan människor i allmänhet. 3/September 2010 Coaching 9

10 Kampens väg en väg till personlig utveckling Att skapa en bestående förändring är svårt. Att temporärt förändra någons beteende är enklare. Inte sällan blir dock det långsiktiga resultatet att allt återgår till sitt ursprungliga efter att den yttre påverkan lämnat. Detta kan illustreras med en boj som flyter på ytan och är förankrad på botten. Det är alltså relativt enkelt att flytta bojen på ytan men så fort man tar bort kraften så återgår bojen till sitt ursprungsläge. Vill man verkligen flytta bojen måste man jobba på det grundläggande de grundläggande värderingarna eller den enskilda människans kvalitet. Detta insåg Doshin So. (ref. Människa, människa, människa. Allting beror på den enskilda människans kvalitet. ) Figur 1. Illustration av en av förändringsprocessens stora utmaningar Shorinji Kempo består som sagt av ett flertal delar. Vissa delar är tekniskt orienterade medan andra är mer relaterade till personlig utveckling i olika former. Jag har nedan valt att beskriva de aspekter i Shorinji Kempo som jag anser vara de mest centrala för personlig utveckling. För att underlätta förståelsen är processen här grupperad utifrån två utgångspunkter, Utveckling genom individen och Utveckling genom gruppen. Dessa omfattar ett antal olika delar som inte har tydligt markerade gränser utan integreras med varandra i den dagliga träningen på flera olika sätt. Till exempel så finns det delar på passen som omfattar teoretisk undervisning i såväl teknik som filosofi. Medan andra delar är mer praktiskt orienterade. Nedan finns en översikt/sammanställning av dessa. 10 Coaching 3/September 2010

11 Kampens väg en väg till personlig utveckling Tabell 2. Översikt av de mest centrala delarna för personlig utveckling i Shorinji kempo Kyakko Shoko Ta hand om dig själv först Det första steget i att träna Shorinji Kempo är att granska sig själv. Spontant kan detta tyckas vara en banal formulering. Men att ärligt betrakta sig själv är för de flesta en riktigt stor utmaning. De flesta av oss är skolade i att dölja våra brister och om något framhäva våra styrkor men i de flesta fall sträva efter att inte sticka ut från mängden. Samtidigt är denna självbetraktelse oerhört viktig för att kunna utvecklas på ett positivt sätt. Det är lika viktigt att man identifierar sina styrkor som sina svagheter. När man väl identifierat dessa kan man börja arbeta med att stärka sina styrkor men kanske ännu viktigare arbeta med sina svagheter. Kan översättas till coachningens att identifiera utgångspunkten, därefter målet för att kunna göra en gapanalys och slutligen lägga upp en handlingsstrategi för självförbättring. Undersök området runt dina fötter Det spelar ingen roll om man börjar med de brister som är lättast eller svårast att avhjälpa. Viktigast är att sträva efter att göra framsteg. Inom Shorinji Kempo kallar vi det Kyakka shoko (bokstavligt, undersök området runt dina fötter ). Ett enkelt exempel är när man tar hand om nybörjare i Shorinji Kempo-träningen. Man lägger stor vikt vid hur de ställer sina skor när de kommer till träningslokalen. Skorna ger ett tillfälle att peka på betydelsen av att börja träningen med saker närmast dig, oavsett hur anspråkslösa de tycks vara. Genom Kyakka shoko ställs frågan Hur kan du förväntas att åstadkomma något stort om du inte kan 3/September 2010 Coaching 11

12 Kampens väg en väg till personlig utveckling klara av något litet och ordinärt så som att placera dina skor rätt? Chinkon Gyo Sök lugnet och fokusera på nuet Inom Shorinji Kempo inleds alla träningspass med Chinkon gyo, ungefär lugn sinnesträning. En viktig del av Chinkon gyo är att göra Zazen, vilket betyder sittande Zen (en sittande form av meditation). I samband med Chinkon gyo reciteras en text (Dokun) som sammanfattar grunden i Shorinji Kempo (se separat förklaring nedan). I den del som omfattar Zazen sitter man i halvlotus, dvs. i skräddarställning, och andas lugnt. Detta är ingen djupmeditation utan mer ett sätt att andas rätt och hitta rätt sinnesstämning - ett lugn, ett fokus och kanske framför allt närvaro i nuet. Strävan är att försöka att släppa alla problem och all oro inför 100 % fokuserad träning. Detta uppnås, enkelt beskrivet genom att man sitter ner, andas djupt och försöker att inte tänka på något speciellt. Något som för det flesta är betydligt svårare än vad det först verkar. Ett bra sätt är att fokusera på att andas djupt och undvika att följa de tankespår som dyker upp. När en tanke börjar att vridas mot något speciellt håll så tillåter man sig att smaka på tanken men undviker att hålla fast den och återvänder sedan till att fokusera på sin egen andning. De flesta kan bli betydligt bättre på att vara närvarande i nuet. Här är som sagt andningen mycket viktig. Vissa dagar är stressigare än andra. Ju stressigare miljö, desto viktigare att vi är närvarande. Att vara närvarande är ju dessutom speciellt viktigt om man interagerar med andra människor. Om man på ett möte sitter och planerar nästa är man ju knappast 100 % effektiv. Dessutom så slösar man ju då inte bara med sin egen tid utan även med andras. I en kundrelation kan ju detta bli direkt fatalt. Dokun Dokun består av de tre delarna Seiku, Seigan och Shinjo. Den sammanfattar grunden i Shorinji Kempo och filosofin, Kongo Zen. Dokun är en påminnelse för den enskilde där man tydliggör för sig själv och för övriga i gruppen syftet och målet med Shorinji Kempo. 12 Coaching 3/September 2010

13 Kampens väg en väg till personlig utveckling Seiku: Denna del av Dokun beskriver grunden för ett korrekt liv. Förlita dig inte till andra. Sök styrkan i dig själv. Ifrågasätt och studera flitigt ansträng dig. När man gör något bra säger man ofta; Vad duktig jag är! När man sedan gör något dåligt tenderar man att skylla ifrån sig på andra människor, samhället eller något annat. Seiku påminner att varje människa har ansvar för sina egna handlingar. För att få självkännedom är det viktigt att försöka identifiera sina svaga sidor och försöka förbättra dem men samtidigt fortsätta att utveckla sina styrkor. Genom detta kan man successivt bli en stabilare individ som andra människor kan lita på. Seigan: Beskriver den korrekta attityden till vår träning. Respektera dem du tränar med både över och under. Studera Shorinji Kempo med öppet hjärta/sinne och med viljan att lära och hjälpa. Detta är ett löfte till organisationen men även till sig själv. Man avger detta löfte och påminner samtidigt sig själv om vilken inställning man skall ha under träningen i förhållande till sina kamrater, lärare och elever. Den mer erfarne skall vara en förebild för de nyare. Alla skall visa respekt för varandra oavsett vilken nivå utövaren har uppnått. Den centrala tanken här är att samarbeta för att på så sätt alla skall å bättre resultat. Shinjo: Alla människors lika värde och potential betonas Beskriver övergripande hur vi ska handla i vårt dagliga liv. Vi skall vara tacksamma för de förutsättningar vi fått och ta tillvara vår potential. Med våra dagliga handlingar visa och använda vår potential för att förbättra livet för andra såväl som för oss själva. Att komma ihåg att börja hos sig själv och bland sina närmaste (jfr även Kyakka shoko som beskrivs ovan). Inom Shorinji Kempo anser man att alla människor har lika värde och att varje individ besitter en enorm potential och utvecklingsmöjlighet. Över hela jorden utvecklas och strävar människor på liknande sätt för att uppnå satta mål och detta ger världen sin färg och utseende. Det är därför viktigt att inse att alla föds med samma värde och rättigheter och ur samma helhet och skall därför betraktas med respekt, vän- 3/September 2010 Coaching 13

14 Kampens väg en väg till personlig utveckling lighet och jämlikhet oavsett ras, kulturell tillhörighet, kön, ålder eller färg på bältet. Gassho rei Respektera din nästa Samverkan mellan människor börjar och slutar med hälsningar och avsked. Inom asiatisk kultur är sättet man hälsar på oerhört viktigt. En hälsning såväl som ett avsked bör göras med respekt och hänsyn för den andra parten. Enda sättet att uppnå detta är när sinnet och kroppen är förenade i såväl intention som handling. En vanlig hälsning i asiatiska kulturer är att buga. Denna ritual har flera dimensioner men i grunden handlar det om att man visar respekt genom att underkasta och blotta sig (i alla fall bildligt). Inom Shorinji Kempo har man valt att använda en annan symbolhandling, som ligger väl i linje med Buddhas ideal om allas lika värde och att ingen varelse står över någon annan. Shorinji Kempos hälsning, Gassho rei, utförs genom att handflatorna sätts samman framför det egna ansiktet och att hälsningen utförs utan bugning. Alla inom Shorinji Kempo hälsas på detta sätt. Gassho rei är en tydlig markering som uttrycker denna grundinställning av ömsesidig respekt. Samu Alla hjälps åt En annan viktig aspekt är Samu. Samu har en väldigt nära koppling till såväl Kyakka shoko och Gassho rei. Alla utövare, inklusive alla instruktörer, förväntas att hjälpas åt för att hålla platsen där man tränar ren och snygg. För de lite äldre (de som tränat längre) innebär denna gemensamma aktivitet att man vårdar det som man gemensamt byggt upp medan de mindre erfarna lär sig att visa uppskattning för vad de andra har gjort. En ren och fräsch träningsmiljö ger givetvis även bättre träningsförutsättningar. Genom att alla hjälps åt med detta så grundläggande, skapas en vi-känsla som är grunden till trygghet i gruppen och till positivt lärande. Genom Samu och det tidigare beskrivna Kyakka shoko att ta hand om området runt sina fötter skapas en av de första insikterna till hur man skapar förändring genom att först skapa den hos sig själv. Man studerar området närmast sig och agerar utifrån detta. Man försöker att rätta till de brister som finns och stärka det som redan är bra. Genom att alla 14 Coaching 3/September 2010

15 Kampens väg en väg till personlig utveckling gör sin del blir inte någons arbetsuppgift speciellt betungande. 7. De sex karaktärsdragen Sex stycken karaktärsdrag genomsyrar den fysiska träningen. Dessa är: Ken zen ichinyo Kropp och själ är en enhet Riki ai funi Kärlek och styrka skall kombineras Shushu koju Försvar är primärt, attack sekundärt Fusatsu katsujin Maximal effekt med minimal bestående skada Gyo ittai Hårt och mjuk skall balanseras Kumite shutai Parträning är grundläggande Ken Zen ichinyo Kropp och själ är en enhet Ken Zen ichinyo syftar på insikten om att kroppen och själen är en enhet och att det är då dessa samverkar som något stort och kraftfullt kan uppnås. Om man är fysisk sjuk fördunklas också sinnet och det är lätt att bli sur och tvär. Endast mental styrka hjälper inte eftersom sinnet på egen hand inte kan förhindra kroppen från att insjukna. Eftersom kropp och själ är så intimt sammanbundna bör de även tränas som en enhet. Att gå från tanke till handling Doshin So lade i begreppet Ken zen ichinyo också betydelsen handlig och tanke. Doshin So: Om du känner någonting är detta inte tillräckligt. Om dina tankar inte kommer till handling har de ingen mening. Det är när tanke och handling sker direkt och spontant som tankar blir kraftfulla. Doshin So hade som mål när han grundade Shorinji Kempo att utbilda människor som kunde omvandla tanke till handling. Om man vill förändra saker är det på samma sätt. Att kasta sig in i saker utan tanke på egen fördel eller nackdel är Ken zen ichinyo. Shorinji Kempos synsätt är att leva med vetskapen om att kropp och själ är en enhet. Om man tänker en sak och sedan handlar därefter är detta. 3/September 2010 Coaching 15

16 Kampens väg en väg till personlig utveckling Riki ai funi Kärlek och styrka skall kombineras En av Shorinji Kempos mest grundläggande filosofiska kännetecken är att styrka och kärlek/medkänsla är en enhet ( Riki ai funi ). Doshin So ansåg: Medkänsla utan styrka är meningslös och styrka utan medkänsla är simpelt våld. Man kan säga att Doshin So inte uppmuntrade till våld som en lösning men att han var övertygad om nödvändigheten att ha kraft och styrka att agera. När man hamnar i situationer där ens egna åsikter inte stämmer överens med andras så måste man våga stå upp för dem utan reservation. För att kunna göra det måste man ha en balanserad styrka som räcker till för att stå upp mot motståndaren. Givetvis är det även viktigt att dessa åsikter grundar sig på sunda värderingar och en stor respekt för ens medmänniskor. Mod, medkänsla eller styrka; var och en för sig är ingen av dem tillräcklig för att lösa den uppgiften. Det är när dessa kombineras som det skapas ett stort värde. Detta är Riki ai funi. Shushu koju Försvar är primärt, attack sekundärt Det finns två huvudskäl, ett etiskt och ett tekniskt. Etiskt (och enl. lagen) är det givetvis viktigt att i möjligaste mån undvika att vara den som attackerar först. Om man har en aggressiv framtoning så är det också väldigt svårt att samtidigt ha en grundinställning som innebär att man vill arbeta för att positivt medverka till ett bättre samhälle. Det är dock möjligt om utövaren har en mer väntande/avvaktande inställning och istället bygger sin strategi på kontringsattacker. En offensiv handling är först nödvändig om man själv eller ens omgivning blivit angripen. Från ett tekniskt perspektiv så finns det även stora fördelar med att avvakta. När man blir attackerad kommer bl.a. fokus hos en motståndare primärt att ligga på just attack. Det innebär att motståndaren samtidigt kommer att blotta sig vilket möjliggör en större effekt hos en kontringsattack. I vissa situationer kan det dock vara rätt och rent av nödvändigt att vara den som först går till fysikt handling. Genom att i ett tidigt skede gå till kraftfull handling kan man ibland avstyra ett onödigt förvärrande av en hotfull situation. För att kunna använda Shorinji Kempo (utan att missbruka sitt kunnande) är det viktigt att teknikerna och initiativet är moraliskt och lagligt 16 Coaching 3/September 2010

17 Kampens väg en väg till personlig utveckling försvarbart. En grundsten i Shorinji Kempo är att veta vad som är rätt, kunna och våga hantera våldsamma situationer samt att agera. Futatsu katsjuin Maximal effekt med minimal bestående skada Rakt översatt så betyder det Skydda utan att döda. I ett socialt sammanhang kan detta låta brutalt, i ett kampsammanhang är det däremot kanske lite mer förståeligt. I grunden handlar det om principen att uppnå maximal effekt med minimal bestående skada. Givetvis så skulle allt vara mycket bättre om vi inte hade något våld i samhället men sådan är ju inte verkligheten. Tanken är alltså att inte vara mer aggressiv än nödvändigt. Samtidigt gäller det att ha styrkan och förmågan att kunna gå till handling och veta att man kan skapa en förändring. Det är också oerhört viktigt att man dessutom kan lita på att det självförsvar man tränar är funktionellt. Samtidigt som man rent mentalt kan tänka sig att använda sitt kunnande när man ställs inför en sådan situation. Detta är principer som mycket väl kan göra sig gällande även i arbetslivets konflikter där verbal aggressivitet ibland överdrivs och tillintetgör människors självkänsla. I andra situationer kan man behöva ta ett beslut som temporärt är obekvämt för att nå ett långsiktigt positivt resultat. Goju ittai Hårt och mjukt skall balanseras Goju ittai tydliggör betydelsen av att kombinera hårt och mjukt för att åstadkomma något kraftfullt. Inom Shorinji Kempo brukar man särskilja hårda tekniker, som slag, sparkar och blockeringar, och mjuka tekniker, som kast, nedtagningar och losstagningar. Alltså i grunden tekniker som är lämpliga där det finns ett avstånd mellan opponenterna klassificeras som hårda medan tekniker som lämpar sig då det förekommer kontakt (någon form av grepp) klassificeras som mjuka. Vissa hävdar att styrka/hårdhet är överlägsen mjukhet medan andra helt förlitar sig på det omvända, mjukhet övervinner hårdhet. Bägge synsätten är ju orimliga. På samma sätt som det är omöjligt att säga att läpparna är bättre än tänderna eller vise versa. Tänderna används ju t.ex. till att tugga maten så vi enklare skall kunna svälja den, men utan våra läppar skulle det vara mycket svårt att få i oss 3/September 2010 Coaching 17

18 Kampens väg en väg till personlig utveckling såväl mat och dryck. Alltså måste tänder (hårt) samarbeta med läpparna (mjukt). Shorinji Kempo betraktar utmaningarna i livet och i kampen på samma sätt. Kunskap i hårda såväl som mjuka strategier och tekniker är nödvändiga för att ta kontrollen i olika typer av situationer. Mjukt och hårt är egentligen inte varandras motsatser, utan snarare olika sidor av samma mynt. Att anpassa strategin till situationen Strategier behöver ofta anpassas eller justeras en aning under resans gång. Det finns ju ingen strategi som löser alla problem. Därför är förmågan att ta tillfället i akt när det ges och sedan kunna reagera med olika varianter centralt. Hårt och mjukt tillsammans är något man också kan utnyttja i sitt dagliga liv. Att leva med inställningen att fånga ögonblicket och samtidigt försöka svara på olika variationer gör att man kan leva fokuserat och i nuet. Jag tror att detta är ett mycket bra sätt att leva. (Doshin So) Detta är Goju ittai. Kumite shutai Parträning är grundläggande Ett utmärkande drag i Shorinji Kempo är; Parträning är grundläggande ( Kumite shutai ). Detta betyder att två personer tränar gemensamt och i vänskap i syfte att båda skall bli bättre. Inom Shorinji Kempo tränar man mycket i parform eftersom man anser att skicklighet uppnås genom ett ömsesidigt samarbete där man kontinuerligt växlar roller och utmanar varandras tekniska skicklighet. Utan en träningspartner är det dessutom omöjligt att öva timing, avstånd, m.m. Att sträva efter att vinna över andra är kontraproduktivt Men det finns också en filosofisk dimension i parträningen. Doshin So var mycket kritisk mot träning som baserades på vinst och förlust. Han visade sin åsikt på följande sätt: En människa som ständigt lever med tanken om vinst och förlust har mycket svårt att tolerera någon över honom. Han oroar sig för sin egen position och även de under honom blir fiender. Denna person måste ständigt försöka riva ner de som är över honom och hålla emot de som försöker komma upp bakom. En människa som lever på detta sätt får inte många vänner och bidrar mycket lite till samhällets utveckling. 18 Coaching 3/September 2010

19 Kampens väg en väg till personlig utveckling Denna tanke utformades senare till en idé om hur man kan träna för att utveckla människor. Genom att i kamratskap och utan syfte att skada, träna med varandra, bygger man upp ett ömsesidigt förtroende. Genom denna träning förstår vi att vi inte existerar ensamma i samhället utan att det finns många människor som är olika oss själva. Denna insikt är grunden för ett väl fungerande samhälle. Detta är Kumite shutai. 8. Strävan efter den sanna styrkan Doshin So lär vidare ha sagt: Oavsett hur gärna du vill hjälpa andra så är det omöjligt om du själv är svag. Denna styrka handlar inte enbart om att vara fysiskt stark utan även om en mental styrka och om att ha en inställning om att aldrig ge upp. Sann styrka är att skapa ett pålitligt jag en person som du själv vet att du kan lita på en pålitlig person. Så länge du lever och inte själv anser att du förlorat eller själv gett upp så var det inget totalt nederlag. (Doshin So) Självtillit grunden för att hantera motgångar Detta synsätt är nära kopplat till buddhismen. Det är du själv som är ansvarig för utfallet. Det är du själv som avgör om du förlorat. Det är i högsta grad mänskligt att begå misstag. Det är inte det som avgör en persons kvalitet utan hur du hanterar det som uppstår efter att fel begåtts. Att fortsätta kämpa och lära sig av sina misstag i kombination med ett sunt självförtroende är sann styrka. Sträva efter att utvecklas till en person som du själv och andra kan lita på. Vi alla får bara ett liv och det gäller att göra det bästa av det. Sann styrka handlar om att ha modet och styrkan att stå upp för det man tror på. Sådant mod och styrka som alltid finns där när man behöver den kan man inte köpa för pengar. Inte heller kan man skaffa sig den genom auktoritet eller makt. Man måste vilja själv. Vidare måste man handla inte enbart utifrån sig själv utan även utifrån andras lycka och välmående. Om man är trygg i sig själv är det också betydligt lättare att hantera motgångar och övertramp. Detta är givetvis även mycket applicerbart i de flesta yrkesroller. Om man lägger för stort fokus vid att aldrig göra fel är risken stor att man agerar för långsamt eller allt för försiktigt och att man där- 3/September 2010 Coaching 19

20 Kampens väg en väg till personlig utveckling med inte når sin fulla potential eller till fullo nyttjar möjligheten. Dessutom måste man nog trampa över ibland för att utvecklas. Det finns trots allt mycket att lära av ens felsteg. Strävan bör istället vara att undvika att upprepa samma misstag. 9. Personliga reflektioner Min avsikt med det här kapitlet är att för den oinvigde läsaren beskriva Shorinji Kempo som konst och jag ville också visa hur träning i denna konst kan hjälpa människor att växa. Kampkonst handlar paradoxalt nog inte om att söka konflikter utan att hantera dem på ett konstruktivt sätt genom att bygga en god grund i form av självtillit, mental och fysisk styrka samt förmåga att relatera till andra människor. Shorinji Kempo är som läsaren kunnat betrakta, ett sätt att växa som människa. Det är min fasta övertygelse om att den som intresserar sig för coaching, ledarskap eller människor i allmänhet skulle kunna få stor nytta av dess tilllämpningar såväl i det professionella som i det privata livet. Kvaliteten hos den enskilda människan är avgörande. Genom att vara ärlig mot sig själv och sin omgivning kan man skapa verklig förändring. Vi är alla människor och vi kan alla utifrån våra förutsättningar förbättra oss. Vi har alla olika förutsättningar och olika bakgrund. Arbeta med detta som bakgrund. Stärk dig själv utifrån dina egna förutsättningar. Sök inte nödvändigtvis den stora omvälvande förändringen utan sträva istället åt att ständigt försöka att förbättra de små sakerna i livet nära dig. Ansträng dig för att utveckla ledarskapet över ditt egna liv. Först efter att du själv är stark kan du hjälpa och leda andra på ett positivt sätt. Värdera människorna runt dig och omge dig med dem som vill utvecklas som ledare snarare än som följare. Var ärlig mot dig själv. Ta dig tid och våga ärligt betrakta såväl dina styrkor som svagheter. Arbeta med att stärka såväl dina dåliga sidor som de som är bra. Tänk på att din kropp har såväl en fysisk som en mental del. Ansträng dig för att kontinuerligt stärka båda i balans. Bägge behövs för att du skall må bra. Tänk på att det ibland är rätt att gå på medan det i andra fall finns mycket att vinna på att vara mer avvaktande. Styrka och medkänsla måste bli ett för att skapa något riktigt kraftfullt. 20 Coaching 3/September 2010