Högskolan Kristianstad

Transkript

1 Skrifter utgivna vid Högskolan Kristianstad Nr Vilka arbetar med vita hushållsnära tjänster? Vesa Leppänen Lars Dahlberg KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS

2 Summary Who are the workers in formal domestic services in Sweden? Vesa Leppänen and Lars Dahlberg The number of domestic workers decreased continuously in Sweden during the 20 th century. In 1950 their share of the total workforce had decreased to 2,9% and in 1990 to 0,05%. Important causes were mechanization of domestic work, growth of public child- and elderly care, shortage of labour and increased taxation of labour. But at the end of the 20 th century demand for domestic services increased and there were indications that the informal sector was growing. In 2007 the Swedish parliament decided to introduce a tax deduction for private persons who buy domestic services, for instance domestic cleaning, cooking, care of clothes, shoveling snow, gardening, child care and help with personal hygiene. For many this meant a decrease of costs with 50% when purchasing domestic services. The number of businesses and employees increased rapidly. In the second half of 2007 there were persons who applied for tax deduction and in 2011 their number was almost From 2009 to 2011 the amount of work hours in this sector doubled to the equivalent of 6400 full time jobs per year. At the same time, tax authorities report the informal sector has decreased only marginally. This study describes who have been employed in the new formal domestic sector in Sweden. Empirical data was collected by means of a questionnaire sent to employees in companies with five or more employees in the four southernmost counties of Sweden (Skåne, Blekinge, Halland and Kronoberg). (Sweden has a population of 9,45 million and the population of these counties is 1,9 million.) A total of 249 questionnaires were returned from domestic workers in 86 companies. The results show that 40% work in big cities, 45% in small towns (45%) and 11% in villages. Most of them work at workplaces with 5-9 employees (29,7%), employees (36,5%) or employees (15,7%). A high majority were employed in the last five years, i.e. after the tax deduction was introduced (82,6%). Mainly women work in this sector (80,6%) and their mean age is 42 years and 3 months. Most of them are born in Sweden (77,6%). Although the percentage of immigrants (22,4%) is higher than in the Swedish work force in total (15,2%) it is as high as among nurses assistants, home helps and personal care attendants (22%) but lower than among cleaners in general (44%). One possible explanation for the high number of native born workers in this sector may be that employers and customers demand workers who master the Swedish language. In other types of cleaning (hotels, restaurants, factories, etc.) communicative skills may not be as decisive as in domestic work. In four questions respondents were asked to assess how well they understand, speak, read and write Swedish. In all four questions between 32,9 and 44,1% of immigrants responded they master Swedish very good and between 44,1 and 57,6% replied they master Swedish fairly well. The educational background of domestic workers is lower than in the population in general but considerably higher than among cleaners in general. 21,6% of them finished elementary school without any further education in comparison to the workforce in general (11,2%) and 1

3 cleaners (about 40% according to three different studies). 69% of domestic workers had finished elementary school and gymnasium and/or vocational school. A minor part were unemployed at the time they accepted their current employment (28,1%) and a majority of them were unemployed six months or longer before they were employed. A large share were employed elsewhere at the time of employment (58,3) (but most of these looked for new jobs at the time due to threatening unemployment, insufficient work hours, companies planned to move their businesses to other parts of the country, etc.) 37,2% of domestic workers had similar tasks at their immediately previous workplaces. A large share had, at one point or another in their previous careers, had low skilled jobs. Many had worked as cleaners (40,7%), as carers of children, disabled and elderly (43,1%), in restaurant kitchens (12,5%), and customer service in restaurants (16,2%). 33,8% had worked in factories. Very few had had jobs that demanded higher education (2,8%). Thus a major part of domestic workers had previous experience of jobs where they handled other people s dirt. It may be that having experienced working with others dirt creates an important background for readiness to accept a job in this sector and how it is experienced. A high majority had not actively looked for jobs in this line of business (78,3) but happened to end up in it. Most of them were told about the companies and their need for staff through informal channels (72%). In 17,8% domestic workers were informed by staff at unemployment agencies or their homepages. There were a number of reasons for accepting the job offer: A large share agreed to the statement saying had to take this job for economical reasons (46%). Slightly more than half agreed to the statement saying that the job allowed them to work more hours than before (53,9%) and slightly more than half agreed to the statement I am well-paid (50,4%). An important reason to accept the job offer was that work hours are flexible and allow a high degree of self-determination: 85,1% agreed with the statement I like that the work hours are flexible and 80,3% agreed with work was possible to combine with my family life. Another reason for accepting the job offer was that it allowed them to work alone (20,9%) and not meet customers (19,1%). Another reason was that they liked to work with domestic service (65,5%). At the same time 36% said they accepted the job offer while waiting for something better to turn up. 16,7% had, at one point in time or another, worked in the informal sector and 8,6% agreed with the statement that they accepted the job offer because they wanted to stop working informally. 4% had taken on tasks paid for informally as part of their current employments. 22% said customers sometimes ask them to work informally. This study describes who has been employed in the new formal domestic sector in Sweden, more precisely firms with 5 or more employees. It is likely that the work force in smaller companies is composed differently, with a generally lower educational background, a higher number of immigrants and lower skills in the Swedish language. It is likely that the work force in the informal sector also consist of persons with a generally lower educational background, a higher number of immigrants, of which many have lower skills in the Swedish language but also paperless immigrants and other groups with low prospects for paid employment in the formal economy. 2

4 Contact information: Vesa Leppänen, Ph.D. Associate Professor Department of Health Sciences Kristianstad University SE Kristianstad Sweden Telehone:

5 FÖRORD Forskningsprojektet Hushållstjänster: Arbetsvillkor och omsorgsrelationer finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS) under åren 2010 till Det genomförs vid Sektionen för Hälsa och Samhälle vid Högskolan Kristianstad. Projektet utvecklades av Vesa Leppänen (projektledare) och Fil.dr. Ingrid Nilsson Motevasel. Projektet syftar till att undersöka arbetsvillkor och relationer till kunder för anställda inom den vita hushållsbranschen. Inom projektet används två metodiska ansatser. Dels genomförs en kvalitativ undersökning där chefer, arbetsledare och anställda inom den vita hushållsbranschen intervjuas avseende arbetsvillkor och relationer till kunder. Dels genomförs en kvantitativ studie som kartlägger vilka som anställts inom denna bransch, deras arbetsvillkor och relationer till kunder. Empiriska data består av enkäter som besvarats av hushållsarbetare. Denna rapport redovisar några resultat från den kvantitativa studien, nämligen vilka som anställs till att arbeta inom den vita hushållsbranschen. Flera personer har varit inblandade i denna delstudie och gett värdefulla bidrag: Enkäten utvecklades till en början av Vesa, Ingrid och projektassistent Fil.mag. Susanne Linné. Ingrid avled under forskningsprojektets första år. Fil.dr. Agneta Mallén utvecklade den slutliga enkäten i samarbete med Vesa, Susanne och Fil.dr. Mimmi Barmark. Agneta och Mimmi skapade urvalsramen till det första utskicket av enkäter. Agneta och Susanne kontaktade sedan ett stort antal arbetsställen inför det första utskicket. Agneta skickade ut och tog emot enkäterna, vilka kodades av Fil.mag. Håkan Bergquist. Projektassistent Fil.mag. Lars Dahlberg skapade urvalsramen till det andra utskicket av enkäter. Lars hanterade kontakterna med arbetsställena, skickade ut och samlade in enkäterna, kodade dem och gjorde de beräkningar som presenteras i denna rapport. Tolkningarna i denna rapport har gjorts av Vesa Leppänen och Lars Dahlberg och den är gemensamt författad av dem. Ann-Mari Sellerberg och Susanne Linné har gett oss flera värdefulla kommentarer på utkast till denna text och Elisabeth Rietz Leppänen har språkgranskat. Den som vill kommentera föreliggande rapport ombeds kontakta Vesa Leppänen, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Kristianstad. Telefonnummer: (vxl.) Elektronisk post: vesa.leppanen@hkr.se 4

6 INLEDNING Fram till den första halvan av 1900-talet fanns ett stort antal avlönade hushållsarbetare i de svenska hushållen, både i städerna och på landsbygden. Deras antal minskade under andra halvan av 1900-talet och under en period på och 80-talen var deras antal mycket lågt. Mot slutet av 1900-talet ökade efterfrågan på hushållstjänster i Sverige (i synnerhet städning) och många anställdes svart, dvs. utan att betala skatt och sociala avgifter. I flera västeuropeiska länder togs politiska initiativ till att göra det svarta arbetet vitt och stimulera tillväxten av branschen. I Sverige genomfördes den så kallade RUT-reformen (RUT står för Rengöring Underhåll Tvätt ), som sedan 2007 halverat kostnaden för många hushåll vid köp av hushållstjänster. Den innebar att antalet vita företag och vitt anställda hushållsarbetare ökade. Denna utveckling aktualiserar den huvudfråga som besvaras i denna rapport, nämligen vilka som anställs inom denna nya bransch. Empiriska data består av 249 besvarade enkäter som skickades till 86 arbetsställen inom hushållsbranschen. Hushållsarbetets återkomst Det har funnits hushållsarbetare under en mycket stor del av mänsklighetens historia. Under den förmoderna perioden var en stor andel av befolkningen hushållsarbetare vid landsbygdens gods och gårdar där de arbetade som ammor, kokerskor, barn- och äldrevårdare, men även arbetade utomhus med transporter och jordbruk. Det stora flertalet av hushållsarbetarna var inneboende och fick en stor del av sin lön in natura. Ofta betraktades de som ett slags medlemmar i hushållen och det var vanligt att de stannade under många år i samma hushåll. Många stannade hela sitt liv. Ännu under 1880-talet fanns ett stort antal hushållsarbetare i Europa. Sedan minskade deras antal successivt, även om den nedåtgående trenden bröts under en kortare period under 1930-talets depression (Sarti 2005). Denna minskning brukar förklaras med att jordbruket och transporterna mekaniserades, produktionen av varor flyttades från hushållen till fabrikerna, framväxten av de offentliga välfärdssystemen (t.ex. barn- och äldreomsorg) och att hushållsarbetet mekaniserades (Leppänen, kommande.) Den arbetskraft som blev övertalig började arbeta inom varuproduktion och service i de privata och offentliga sektorerna. Under slutet av 1900-talet var andelen av den ekonomiskt aktiva befolkningen som arbetade med hushållstjänster i England och Wales 0,3%, Spanien 3,4%, Italien 0,9%, Tyskland 0,7% och Norge ungefär 3% (Sarti 2005:68). I Sverige minskade antalet hushållsarbetare successivt under 1900-talet och deras antal var lägst under och 80-talen (Calleman 2007). Andelen hushållsarbetare var 1950 endast 2,9% och 1970 hade den minskat till 1,3%. Denna minskning fortsatte till 1990 då den endast var 0,05% (Sarti 2005:69f.). En liknande utveckling ser vi i USA, där antalet servants år 1900 var 5,4% av den ekonomiskt aktiva befolkningen men minskade till 2,8% år 1960 (Coser 1973). Mot denna bakgrund uppstod en förställning om att det avlönade hushållsarbetet var på väg att försvinna helt och hållet (Aubert 1956, Boserup 1970, Coser 1973). Men denna föreställning visade sig vara felaktig. Nu ökar antalet avlönade hushållsarbetare och det är allt fler som köper deras tjänster. ILO uppskattade att det 2010 fanns minst 52,6 miljoner män och kvinnor över 15 år som hade avlönat hushållsarbete som sin huvudsysselsättning i 117 länder i världen, varav 83% var kvinnor (2010c). Enligt EU fanns år 2005 ungefär hushållsarbetare i Spanien, i Frankrike, i Italien, i Portugal, i Storbritannien, 5

7 i Tyskland, i Belgien, i Österrike, 8000 i Finland, 4000 i Nederländerna och 2000 i Norge (EUROSTAT 2008). Dessa siffror är baserade på officiell statistik och där ingår inte de svart anställda. I Tyskland bedömdes antalet svart anställda år 2002 till mellan 1,2 och 2,9 miljoner (Sarti 2005:74). År 2005 bedömdes att ungefär 1 av 10 hushåll i Tyskland anlitade någon form av hushållstjänster (Lutz 2011:10). Det anges olika anledningar till att efterfrågan på hushållstjänster kvarstår och till och med ökar i Europa. En anledning är den ökade förvärvsfrekvensen bland kvinnor under och 2000-talen och bristande tillgång till offentliga tjänster som ersätter det arbete som kvinnorna traditionellt utfört i hemmet (främst barn- och äldreomsorg). En annan anledning kan vara att hemmen fått allt fler uppgifter. Den tid som föräldrar ägnar åt att hämta och lämna barn, leka med barn, söka information, kommunicera med skola, göra läxor, tvätta, städa, handla, m.m. har ökat och ätit upp en stor del av den tid som frigjorts genom teknifieringen av hemmen och outsourcingen av vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes i hemmen (Nyberg 1989, Lutz 2011). Ytterligare en anledning till den ökande efterfrågan kan vara att det finns en allt större grupp som helt enkelt har råd att köpa dessa tjänster. Det finns nu även arbetskraft som är villig att åta sig dessa sysslor (Galotti 2009). Det är tydligt att rekryteringen sällan sker från de som har välbetalda, kunskapsintensiva, fria och intellektuella arbeten. Rekryteringen verkar ske från andra håll, nämligen från de som inte har andra anställningsmöjligheter, de som redan har andra manuella yrken och de som söker tillfälliga extraknäck, t.ex. studenter. Tillgången på arbetskraft till denna sektor ökar även till följd av ökad arbetslöshet. Under och 70-talen rådde tidvis brist på arbetskraft i Sverige men sedan 1990-talet har arbetslösheten stigit i Sverige och övriga Europa (Magnusson 2000). Under åren 2002 till 2011 var andelen arbetslösa i Sverige mellan 6 och 7,5% (om man räknar bort säsongsvariationer) (SCB 2011b). Tillgången på arbetskraft ökar också genom invandring. I flera länder har antalet kvinnor med invandrarbakgrund som arbetar i hushållsbranschen ökat dramatiskt under 2000-talet (Galotti 2009). I Tyskland ökade antalet kvinnor med invandrarbakgrund inom hushållsbranschen med 75% mellan 1993 och 2003 (Ibid.) I Spanien ökade deras antal med 11 gånger och i Grekland 6 gånger (Ibid). I Sverige har invandringen stimulerats genom lagstiftning som förenklar för företag att importera arbetskraft. Den lagstiftning som infördes 2008 innebar att arbetsgivaren, istället för myndigheterna, får bedöma om det finns behov av den invandrade arbetskraften, vilket sedan ligger till grund för myndigheternas beslut (Regeringens proposition 2007/08:147). Statliga åtgärder för att stimulera hushållsbranschen Under 1900-talet har flera västeuropeiska länder försökt stimulera hushållsbranschen på olika sätt. Under 1900-talets mitt handlade det till stor del om att förse branschen med arbetskraft. Som exempel lagstiftades i Sverige 1943 om befrielse i vissa fall för utlänningar från skyldigheten att hava arbetstillstånd, som gällde mellan 1943 och 1972 (Strollo 2009, Dacyl 1997). Lagen avsåg nordiska medborgare inom bl.a. husligt arbete och mellan åren 1950 och 1958 anmäldes mellan 8000 och utländska medborgare till husligt arbete. (Se vidare i Calleman 2007.) Senare har det handlat om att sänka skatterna för denna bransch. En rad Europeiska länder har nu infört skattesubventioner för de som köper hushållstjänster (Sarti 2005), t.ex. hjemmeserviceordningen i Danmark (Sarti 2005, Platzer 2007), cheque emploi universel i Frankrike (Sarti 2005, Windebank 2007, Galotti 2009), Agences locales pour l Emploi och Plaatsgelijke Werkgelegenheidsagentschappen i Belgien (Sarti 2005, Galotti 2009) och minijobs i Tyskland (Ibid.). År 2007 beslutade den svenska riksdagen om skattereduktion för privatpersoner som köper hushållstjänster, t.ex. städning, 6

8 matlagning, vård av kläder och hemtextilier, snöskottning, trädgårdsarbete, barnpassning, skötsel av personlig hygien och ledsagning (SFS 2007:346, Skatteverket 2007). (Den kom att kallas RUTreformen.) Fr.o.m. december 2008 kom fler tjänster att ingå i skattereduktionen, t.ex. ombyggnad och underhåll av bostäder. Sedan beslutades även att skattereduktionen ska erhållas vid själva köpet inte vid deklarationen (Regeringens proposition 2008/09:77). Det främsta uttalade syftet med dessa skattelättnader har varit att göra det svarta arbetet vitt. Förespråkare i Sverige hävdade att RUT-reformen skulle leda till fler arbetstillfällen och att de som arbetar svart skulle börja betala skatt för sina inkomster (Almega 2007, Konjunkturinstitutet 2005, Svenskt Näringsliv 2006). De hävdade också att reformen skulle underlätta för den pressade äldreomsorgen. I både EU och Sverige har man beskrivit vitt arbete inom hushållsbranschen som ett sätt att integrera migranter (Schierup, Hansen och Castles 2006). Ett annat viktigt argument för RUT-reformen var att befolkningen efterfrågade hushållstjänster, särskilt städning, tvätt och fönsterputsning (Platzer 2007). Vissa förespråkare beskrev reformen som en lösning på konflikter om städning i hemmen och hur livspusslet kan fås att gå ihop för de familjer i vilka samtliga vuxna arbetar heltid utanför hemmet. Kritiker sa att regeringen, i förarbeten, inte alls berör frågor som har att göra med arbetsrätt och arbetsmiljö. Kritiker beskrev också skattereduktionen som ett steg tillbaka till ett samhälle med en välsituerad överklass som har råd att anställa pigor som kan bli illa bemötta (Gustafsson 2007, Kronlid 2007). Branschen, kunderna, tjänsterna som köps RUT-avdraget infördes den 1 juli 2007 och antalet vita företag och köpare ökade sedan snabbt. Skatteverket beräknar att antalet företag som yrkade på RUT-avdrag steg från (under 12-månadersperioden t.o.m ) till under år 2010 och år Företagen i branschen drivs ofta som enskilda firmor (58% eller 7000 företag), aktiebolag (31%) eller som handels/kommanditbolag (8%)(Skatteverket 2011a). Ibland drivs de också som ekonomiska föreningar eller i andra företagsformer (vardera 1%) (Ibid.). Ungefär 47% av företagen som yrkade på RUT-avdrag tillkom efter 1 januari 2007 och 60% av dem var registrerade som arbetsgivare, dvs. hade anställda (Skatteverket 2011a). Enligt skatteverket fanns ungefär 2500 företag under 2010 som var nischade på RUT-verksamheter och de yrkade på 67% (913 mkr) av den utbetalda RUT-ersättningen. (Dessa nischade företag ägnade sig till minst 10% åt RUT-verksamhet och hade anställda.) Hela 2/3 av hade startat sina verksamheter sedan 2007 (Skatteverket 2011). Två större företag, Hemfrid och Homemaid, stod för 11% av omsättningen inom hushållsnära tjänster under 2010 (Rutbarometern, 2012) Skatteverket beräknar att antalet årsarbeten för vilka RUT-avdrag medgivits ökade från 3300 (under 12-månadersperioden t.o.m ) till 4900 (år 2010) och 6400 (år 2011) (Skatteverket 2011a, 2012). (Lägg märke till att det här är frågan om årsarbeten vilket kan motsvara ett stort antal anställda som på hel- och deltid utför dessa tjänster.) Under andra halvåret 2007 var det personer (0,6% av skattebetalarna) som ansökte om skatteavdrag för hushållsnära tjänster (Sköld 2009). Det var något fler kvinnor (26 000) än män 1 Det innebär inte att företagandet nödvändigtvis ökat utan att antalet företag, både nya och sedan tidigare befintliga, har åberopat RUT-avdrag. Observera också att det är vanskligt att dra några säkra slutsatser om antalet företag som är inblandade i produktion av hushållsnära tjänster eftersom det förekommer att företag anlitar underentreprenörer för att utföra tjänsterna. En annan svårighet då man ska beräkna hur många företag som utför RUT-tjänster är att SCB saknar tillförlitliga uppgifter. Företagen är utspridda på 414 olika branschkoder (5-ställig SNI-kod). 7

9 (20 000) och det var relativt många äldre som sökte RUT-avdrag (Ibid.). Var tredje sökande var över 65 år och vanligast var reduktionen för de som hade fyllt 75 år, men det var också vanligt att personer i åldersgruppen år gjorde skatteavdrag (Ibid.). Skattereduktionen var vanligast bland ensamstående kvinnor som var ålderspensionärer (Ibid.). Om man jämför hushåll med olika inkomst var RUT-avdraget vanligast bland de som tjänade mest: Av de som hade under kr/år i inkomst var det 3 promille som fick skattereduktion medan det, för de som hade högre inkomst än /år, var 4 procent som fick skattereduktion (Ibid.). Skattereduktionen var vanligast i kommer är den genomsnittliga inkomsten är förhållandevis hög, d.v.s. Danderyd, Lidingö, Täby och Lomma (Ibid.). År 2010 var det drygt personer som gjorde skatteavdrag för hushållstjänster (Skatteverket 2011) och 2011 var deras antal nästan (Skatteverket 2012a). De som gjorde skatteavdrag fanns fortfarande främst i åldrarna år och bland pensionärer (Skatteverket 2011a). Hela 35% av köparna var över 65 år och det var främst kvinnor som köpte tjänsterna (61%). Det fanns en överrepresentation av köpare i Stockholm, Skåne och Halland. Det är fortfarande de med högst inkomst som oftast gör skatteavdrag för hushållstjänster. Hela 32% av de som köpte tjänsterna hade en inkomst över kr/år (Skatteverket 2011). Om man jämför de 25% av barnfamiljerna som hade lägst inkomst med de 25% som hade högst inkomst så var RUT-avdrag 10 gånger vanligare i den senare gruppen (Sköld och Heggeman 2011). I Skatteverkets enkät till de som köpte RUT-tjänster var det 65% som sa att de själva utförde tjänsterna förut men nu hade börjat köpa dem och 25% som redan sedan tidigare köpt dem vitt. Endast 6% uppgav att de tidigare hade köpt dem svart. Den vanligaste tjänsten som köps är städning. År 2010 bestod 93% av köpen av städning, medan snöröjning och trädgårdsarbete köptes av 9% och barnpassning endast av 1% (Skatteverket 2011a). Denna undersökning Sålunda ökar antalet företag och anställda i den vita hushållsbranschen. Samtidigt saknas kunskaper om vilka som rekryteras till denna bransch. Ett undantag är Gavanas kvalitativa studie från 2010 som är baserad på 30 intervjuer med företagare och anställda inom den formella och informella hushållssektorn i Stockholm (Gavanas 2010). Men till skillnad från Gavanas studie är den här undersökningen helt fokuserad på de vita tjänsterna och den ger även en kvantitativ beskrivning av vilka som arbetar inom den vita branschen. Ett annat undantag är Gavanas och Darin Mattssons undersökning från De frågade personalansvariga vid 67 företag om vilka som rekryteras till företagen. Denna undersökning är däremot baserad på enkätsvar från anställda. En annan skillnad är att över hälften av företagen i Gavanas och Mattssons studie hade 1-4 anställda. I den här studien har vi valt att fokusera företag som har minst 5 anställda. Det finns även studier om andra närliggande branscher, vilka resultaten i denna studie kan jämföras med, t.ex. Abbasian och Bildts undersökning om anställda i städbranschen i Stockholm (2007) och de data som SCB redovisar om vilka som arbetar i olika yrken. Dock kan man inte urskilja gruppen hushållsarbetare i SCB:s data. Denna studie syftar till att undersöka vilka som rekryteras till den framväxande vita hushålls- 8

10 branschen. I denna rapport beskrivs de anställdas kön, ålder, anställningstid, härkomst, kunskaper i svenska språket, utbildningsbakgrund, tidigare yrkesbakgrund, sysselsättning omedelbart före anställningen, om man sökte sig aktivt till denna bransch, hur man fick kännedom om företagen, av vilka anledningar man tackade ja till arbetet och tidigare erfarenheter av svart arbete. Denna undersökning fokuserar de företag som kan sägas vara något mer etablerade. Därför har vi medvetet valt bort de mindre företagen (enmansföretag utan anställda och företag med 1-4 anställda). Istället har vi alltså valt att undersöka vilka som anställts till företag som har 5 eller fler anställda. Undersökningen är baserad på en enkät som skickades ut till anställda vid företag och arbetsställen med minst 5 anställda. Hösten 2011 hade vi ambitionen att göra ett riksrepresentativt urval ur SCB:s företagsregister. Vi kontaktade då ett urval företag och skickade enkäter till dem, men på grund av en låg svarsfrekvens tvingades vi byta metodisk ansats. Istället valde vi att fokusera ett mindre geografiskt område (Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg). Det gjorde det möjligt att i förekommande fall även besöka företagen (i vissa fall upprepade gånger) för att presentera undersökningen och påminna om att skicka in enkäter. Empiriska data består av 249 besvarade enkäter som skickades till 86 arbetsställen. (I appendix A beskrivs metodiska överväganden och tillvägagångssätt utförligt. I appendix B finns en kopia av följebrevet och i appendix C återges de enkätfrågor som redovisas i denna rapport.) Före och under tiden som enkäterna insamlades (under åren ) genomfördes även 40 semistrukturerade intervjuer med företagare och anställda i hushållsbranschen. Intervjuerna har naturligtvis bidragit till att utveckla de tolkningar som görs av enkätsvaren i denna rapport. 2 2 Tolkningar av dessa intervjuer kommer att publiceras separat. 9

11 RESULTAT Arbetsplatsernas belägenhet De anställda fick en fråga om var arbetsplatsen ligger, i en by, småstad, större stad eller annat (fråga 18). Det var 40% som uppgav att deras arbetsplatser låg i större städer, 45% i småstäder, 11% i byar och 4% i annat (n=238). I Gavanas och Darin Mattssons studie (2011) var en betydligt större andel av företagen belägna i större städer, närmare bestämt 55%, och något färre i småstäder, 37%. Antal anställda på arbetsplatserna Vi frågade även hur många anställda som fanns på deras arbetsplatser. Det visade sig att 89,7% arbetade på arbetsplatser med mellan 5 och 49 anställda. De respondenter som uppgav att det fanns fler anställda på arbetsplatsen har, vid en efterhandskontroll av oss, visat sig syfta på företaget i sin helhet. 3 Tabell 1. Andel respondenter vid arbetsplatser av olika storlek (%) (n=232) (fråga 19). Antal anställda vid arbetsplatsen Andel respondenter (%) , , , , , , ,8 Anställningstid RUT-avdraget infördes 1 juli 2007 och enkäten besvarades nästan fem år senare, under våren Det var 82,6% av respondenterna som anställdes vid den nuvarande arbetsplatsen under de senaste fem åren (n=241) (fråga 3). Det var 50,6% av respondenterna som anställdes under de senaste två åren och 28,2% som anställdes under det senaste året. Med andra ord, nästan en tredjedel hade arbetat vid företagen under mindre än ett års tid. Kön Det var 80.6% som var kvinnor och 19,4% som var män (n=247) (fråga 1). Enligt Statistiska centralbyråns yrkesregister var 88% av de som arbetade som hembiträden m.fl. kvinnor (n=423) (SCB 2012a). I en svensk undersökning av vita hushållstjänster hävdade personalansvariga (främst 3 Vi bör vara uppmärksamma på att det kan vara svårt för respondenterna att besvara denna fråga korrekt. Det sammanhänger med att de anställda ibland är utspridda geografiskt och sällan besöker kontoret vilket leder till att de helt enkelt inte känner till anställningsförhållandena vid företaget. En annan anledning är att detta är en bransch som växer kontinuerligt. Genom personliga kontakter med vissa företagare vet vi att antalet anställda ibland har ökat från 16 till 25 anställda under så kort tid som 2 månader och även att personalstyrkan i vissa fall minskat från 9 till 5 personer under kort tid. Ett mindre antal företag har även varit föremål för försäljning eller ombildning till aktiebolag under våren 2012, vilket kan ha bidragit till att göra det svårt för respondenterna att ge ett korrekt svar. 10

12 vid mindre företag med mellan 1 och 4 anställda) att 69% av de anställda var kvinnor (Gavanas och Darin Mattsson 2011). Det finns en rad andra branscher där städning ingår som en viktig arbetsuppgift och även där är fördelningen mellan kvinnor och män ungefär densamma som inom vita hushållstjänster. Enligt SCB var hela 78% av hotell och kontorsstädarna m.fl. kvinnor (n=68337) och hela 93% av undersköterskor, sjukvårdsbiträden, m.fl. (n=166589) och 82% av vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. var kvinnor (n=151804) (SCB 2012b,c,d). Även om det är en stor majoritet kvinnor som arbetar med vita hushållstjänster i Sverige är andelen ännu större i flera andra länder. Som exempel är 96% av de officiellt registrerade hushållsarbetarna i Österrike kvinnor och i Belgien är det 92% som är kvinnor (ONHCR 2011). Uppskattningsvis är 83% av världens hushållsarbetare kvinnor (ILO 2010). Ålder Medianåldern bland respondenterna var 42 år och medelåldern var 42 år och 3 månader. Spridningen avseende ålder framgår av följande tabell. Denna fördelning är lik den som rapporteras av medlemsföretagen i Almega Serviceentreprenörerna (2010a), där 24% av hushållsarbetarna är år, 26% är år, 27% är år och 24% är år. Tabell 2. Ålder, klassindelad, relativa frekvenser (%) (n=249) (fråga 2) år 21,3% år 20,9% år 27,7% år 17,7% år 8% (20 individer) år 4,4% (11 individer) I ovanstående tabell kan vi se att det fanns ett mindre antal hushållsarbetare i åldersintervallet år (4,4%). De arbetade uteslutande i företag som särskilt rekryterade pensionärer och som i sin marknadsföring uttalat sade att de erbjöd tjänster som utfördes av pensionärer. Dessa företag erbjöd, förutom hushållstjänster, även andra tjänster, t.ex. byggnation, djurvård och bokföring. Härkomst Hushållsarbetare har ofta rekryterats bland migranter, både från landsbygden i det egna landet och från andra länder. Under 1800-talets slut och 1900-talets första del rekryterades en stor del av städernas hushållsarbetare bland kvinnor från landsbygden, t.ex. i USA (Rollins 1985), Sverige (Platzer 2007), Tyskland (Lutz 2008, 2011) och Storbritannien (Higgs 1986). Ungefär hälften av de kvinnor som flyttade till Stockholm under slutet av 1920-talet fick arbete som hembiträde (Moberg 1978). Än idag är en betydande del av världens hushållsarbetare migranter. Människor flyttar från fattiga till rika länder, från öst till väst och från syd till nord för att ta anställning som hushållsarbetare. Ett stort antal hushållsarbetare lämnar sydöstra Asien (Thailand, Filippinerna, m.fl.) och Afrika 11

13 för att komma till Europa (t.ex. från Marocko till Spanien och Nigeria till Italien) (Ehrenreich och Hochschild 2002). Många reser även från östra till västra Europa (Ibid.). I flera Europeiska länder är en stor andel av hushållsarbetarna migranter. Som exempel räknar man med att ungefär 73% av hushållsarbetarna i Italien härstammar från utlandet (Galotti 2009). (Se även Kofman et.al ) När det gäller legalt invandrad arbetskraft till Sverige från länder utanför EU/ESS år 2009 var städare det 6:e vanligaste yrket (SOU 2010:40). Det är oklart hur många som kommer legalt eller illegalt till Sverige för att arbeta med hushållstjänster. Mot bakgrund av att det är en så stor andel invandrare som arbetar med hushållstjänster i andra Europeiska länder, är det intressant att undersöka förhållandena i Sverige. Det visade sig att 77,6% av respondenterna var inrikes födda och 22,4% var utrikes födda (n=245) (fråga 5). Av samtliga anställda (alla yrken) i Sverige var (under första kvartalet 2012) 15,2% födda utomlands (SCB 2012e), vilket betyder att det finns en viss överrepresentation av utrikes födda bland hushållsarbetarna. Enligt SCB var, under första kvartalet 2012, 22% av yrkesverksamma vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. födda utomlands (SCB 2012g). Inom flera andra yrken är överrepresentationen av utrikes födda ännu större. Bland anställda städare m.fl. var hela 44% födda utomlands (SCB 2012f). Almega Serviceentreprenörerna uppger att 41% av de anställda i medlemsföretagen är födda i andra länder (2011a). Med andra ord ser vi att det finns en viss överrepresentation av utrikes födda, men att den inte är särskilt stor i jämförelse med vårdbiträden, personliga assistenter, städare, m.fl. Dock finns en tidigare studie som visade att en betydligt större andel av de vitt anställda hushållsarbetarna var utrikes födda, nämligen hela 53% (Gavanas och Darin Mattsson 2011). En anledning kan vara att företagen som ingick i Gavanas och Darin Mattssons studie var förhållandevis små. Gavanas och Darin Mattsson (2011) gjorde ett urval i SCB:s företagsregister bland företag som ägnade sig åt lokalvård i privat sektor och som uppgav att de hade minst 1 anställd. Deras urval bestod av 400 företag, men eftersom där även ingick företag som ägnade sig åt annan städning än hushållsstädning, sållades de bort. Kvar fanns 298 företagsadresser och en enkät skickades till personalansvariga eller motsvarande vid företagen. Totalt inkom 67 svar, dvs. en svarsfrekvens på 23%. Det var 53% av företagen som hade 1-4 anställda och 23% hade 5-9 anställda. Det visade sig att 45,5% av de personalansvariga var utrikes födda och, som sagt, att 53% av deras anställda var utrikes födda. Således var bortfallet stort och många av företagen som besvarade enkäten var små. Vi kan därför förmoda att den höga frekvensen utrikes födda återspeglar storleken på de företag som ingick i urvalet. Vi använde till viss del en liknande metod för att identifiera företagen i branschen, dvs. SCB:s företagsregister. I vår undersökning valdes de allra minsta företagen bort och urvalet består av företag med 5 eller fler anställda. (Även i vår studie fanns ett visst bortfall. Se Appendix A.) Det skiljaktiga resultatet kan således sammanhänga med storleken på företagen, dvs. att de större företagen oftare verkar anställa inrikes födda medan de mindre företag oftare verkar anställa utrikes födda. En annan intressant iakttagelse är att det finns tecken på att andelen inrikes födda som anställs till denna bransch ökat över tid. I följande tabell kan vi se att antalet utrikes födda är konstant över 12

14 tid medan antalet inrikes födda ökar. Under den senaste 12-månadersperioden var hela 88,2% av de som anställdes inrikes födda. Tabell 3. Härkomst och anställningstid, klassindelad, absoluta tal (n=241) (fråga 3 och 5). Anställningstid vid nuvarande arbetsställe. Härkomst Inrikes födda Utrikes födda > 60 mån >36 60 mån <24-36 mån >12-24 mån 0-12 mån Total Total Naturligtvis är det möjligt att denna trend kan förklaras med att de utrikes födda oftare lämnar sina anställningar, kanske för att starta egna företag (Håkansson 2012). Samtidigt kan vi fråga oss varför motsvarande inte skulle gälla de inrikes födda. Men var härstammar de utrikes födda ifrån? Drygt hälften av de som var utrikes födda (11,9% av det totala antalet respondenter) härstammade från östra Europa. Även Gavanas och Darin Mattsson (2011) fann att hälften av de personalansvariga respondenterna härstammade från före detta Jugoslavien och Polen. Vidare var ungefär 3% födda i Australien och lika stor andel var födda i Nord- respektive Sydamerika. Däremot var endast 1% födda i Afrika och det var ingen som var född i de muslimska länderna i Asien. Kunskaper i svenska språket Vi bad respondenterna skatta sina kunskaper i Svenska språket. Det sammanhänger dels med att tidigare studier visat att en stor andel hushållsarbetare är utrikes födda, dels att chefer och hushållsarbetare vid intervjuer sade att arbetet ofta ställer krav på att kunna kommunicera med kunder, dels att flera av cheferna sade att kunskaper i Svenska inte alltid är nödvändigt. Ibland är kunderna helt enkelt inte hemma när arbetet utförs. Ibland kan kommunikationen ske genom chefen. Vi ställde frågan Hur bra kan du svenska? avseende förstår, talar, läser och skriver. De fick skatta sina kunskaper som mycket bra, ganska bra, ganska dåligt eller mycket dåligt (fråga 6). Vi gjorde en jämförelse mellan de inrikes och de utrikes födda: 13

15 Tabell 4. Självskattning av kunskaper i svenska, inrikes födda (m=178) och utrikes födda (n=59), relativa frekvenser (%) (fråga 5 och 6). Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Förstår Inrikes födda - - 0,6 99,4 Utrikes födda 1,7 3,4 50,8 44,1 Talar Inrikes födda - - 0,6 99,4 Utrikes födda 1,7 8,5 57,6 32,2 Läser Inrikes födda - - 3,4 96,6 Utrikes födda 3,4 5,1 57,6 33,9 Skriver Inrikes födda 0,6 0,6 2,8 96,1 Utrikes födda 3,4 18,6 44,1 33,9 Till en början kan vi se att de inrikes födda över lag uppger att deras kunskaper i svenska är mycket bra. I samtliga delfrågor anger mellan 96,1 och 99,4% av de inrikes födda att de behärskar svenska språket mycket bra. Vi kan även se att en hög andel av de utrikes födda bedömer sina kunskaper i det svenska språket som goda. I samtliga delfrågor anger mellan 32,9 och 44,1% av de utrikes födda att de behärskar svenska språket mycket bra och ytterligare mellan 44,1 och 57,6% att de behärskar svenska språket ganska bra. Det är en ytterst liten andel av de utrikes födda som anger att de förstår och talar svenska mycket dåligt och en mindre andel som anger att de förstår och talar svenska ganska dåligt. Om vi slår ihop samtliga 4 frågor till en språkindikator med skalan 1= mycket dåligt till 4= mycket bra är medelvärdet för de inrikes födda 3,974 och för de utrikes födda är medelvärdet 3,22. Med andra ord bedömer respondenterna över lag sina kunskaper i svenska som ganska eller mycket bra. Det kan möjligtvis tolkas som att det främst är individer med goda språkkunskaper som rekryteras till den vita hushållsbranschen. Vi ställde även frågan Är dina kunskaper i svenska tillräckligt bra för att utföra de arbetsuppgifter du har nu? (fråga 7). Av de inrikes födda var det 99,1% som ansåg att kunskaperna i svenska var tillräckligt bra. Av de utrikes födda var det 81% som ansåg att så var fallet (n=236). Det var 17,1% av de utrikes födda som uppgav att mina kunskaper kunde vara bättre och 1,7% som uppgav nej, inte alls. Ibland hävdas att bristande språkkunskaper kan vara ett hinder mot att få anställning på heltid. Abbasian och Bildt (2007) intervjuade företagare i städbranschen och fann att bristande kunskaper i svenska kunde innebära ett hinder för annat än tidsbegränsad deltidsanställning. Därför undersökte vi om det möjligen var så att de deltidsanställda uppskattade sina kunskaper som sämre än de som arbetade heltid. I en annan fråga fick respondenterna uppge hur många 14

16 timmar de arbetar per vecka i genomsnitt (fråga 21). De som arbetade 1-10 timmar/vecka (n=20) visade sig ha medelvärdet 3,71 medan de som arbetade timmar/vecka (n=24) hade medelvärdet 3,80. De som arbetade mer än 35 timmar/vecka hade samma medelvärde som de sistnämnda (n=122). Med andra ord kan vi se att de självuppskattade språkkunskaperna inte skiljer sig mellan deltid- och heltidsarbetande. Istället ser vi att samtliga respondenter, oavsett anställnigens omfattning, bedömer sina kunskaper i svenska som ganska eller mycket bra. Detta resultat kan tolkas på åtminstone två sätt: En tolkning är att en mycket stor andel av populationen faktiskt behärskar svenska språket ganska eller mycket bra, dvs. att andelen som talar svenska dåligt är mindre än i städbranschen. Om det är så kan det bero på att arbetet ofta ställer krav på att kunna tala med kunderna. En annan tolkning är att metoden vi använt, skriftliga enkäter, inneburit att de med sämst kunskaper i svenska språket helt inte besvarat den. Om det stämmer och vi antar att de är deltidsanställda utrikes födda så är det möjligt att bristande språkkunskaper, så som i städbranschen (Abbasian och Bildt 2007), kan vara ett hinder mot annat än heltidsanställning. Utbildning Vi frågade även respondenterna om vilka utbildningar de hade avslutat. Tabell 5. Lägst avslutad utbildning, relativa frekvenser (%) (n=245) (fråga 8). Grundskola 21,6 Gymnasium eller 58,4 yrkesutbildning Gymnasium och 10,6 yrkesutbildning Högskola 9,4 Vi ser här att det var 21,6% som hade avslutat grundskola utan att ha någon annan högre utbildning. Det var 80% som hade avslutat grundskola och gymnasium eller grundskola och yrkesutbildning. Det var 10,6% som hade avslutat både grundskola och gymnasium och även yrkesutbildning, dvs. totalt 90,6%. Det var ytterligare 9,4% som hade avslutat högskoleutbildning. De sistnämnda bestod till stor del av de pensionärer som arbetade ett fåtal timmar per vecka. SCB redovisar data om utbildningsnivån hos flera jämförbara yrkesgrupper (SCB 2012h). Där kan vi se data om utbildningsnivån för alla yrken, hotell och kontorsstädare m.fl. (SSYK 9122) och vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. (SSYK 5133). Dessa data redovisas i följande tabell. I tabellen redovisas även data från Abbasian och Bildts studie om anställda i städbranschen i Stockholm (2007) och data om anställda hos medlemsföretagen i Almega Serviceentreprenörerna (2010a): 15

17 Tabell 6. Utbildningsnivå hos alla yrken; vårdbiträden, personliga assistenter m.fl.; hotell och kontorsstädare m.fl.; anställda i städbranschen i Stockholm; och medlemsföretagen i Almega Serviceentreprenörerna. Relativa frekvenser (%). Alla yrken (SCB:s yrkesregister) Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. (SSYK 5133) Hotell och kontorsstädare m.fl. (SSYK 9122) Anställda i städbranschen i Stockholm (Abbasian och Bildt 2007) Förgymnasial 11, , utbildning Gymnasial 49, , utbildning Eftergymnasial 38,9 19, utbildning Uppgift saknas 0,6 0,5 2 2 Medlemsföretagen i Almega Service-entreprenörerna (2010a) Vi ser att andelen med enbart förgymnasial utbildning är förhållandevis låg inom alla yrken (11,2%) och även bland vårdbiträden, personliga assistenter, m.fl. (17%) i jämförelse med städarna. De olika studierna om städarna visar att mellan 34,7 och 41% har enbart förgymnasial utbildning. Däremot kan vi se att hushållsarbetarna i vår egen undersökning i lägre utsträckning har endast förgymnasial utbildning (21,3%) än hotell och kontorsstädarna, m.fl. De vita hushållsarbetarna är i denna bemärkelse mer välutbildade än andra städare. I tabell 6 ser vi även att andelen som har gymnasial utbildning är ungefär lika stor bland alla yrken (49,2%) som i städbranschen generellt, där olika studier visar att mellan 39 och 50,5% har gymnasial utbildning. Hushållsarbetarna i denna undersökning har förhållandevis ofta avslutat antingen gymnasium eller yrkesutbildning (54,7%) eller gymnasium och yrkesutbildning (10,4%). Det ter sig som att de, även i denna bemärkelse, är mer välutbildade än de andra här jämförda grupperna. (Dock kan denna skillnad förklaras mättekniskt. I de andra studierna har efterfrågats gymnasial utbildning, vilket inte inkluderar yrkesskola.) I tabell 6 ser vi även att andelen med eftergymnasial utbildning är betydligt högre bland alla yrken (38,9%) än bland städarna (mellan 13 och 20%). I vår undersökning var det endast 9,2% som hade avslutad högskoleutbildning. (Denna skillnad kan bero på skillnader avseende mätteknik. Vi frågade om avslutad högskoleutbildning, vilket är ett snävare begrepp än eftergymnasial utbildning, som kan inkludera yrkesskola.) Sålunda kan vi se att hushållsstädarna är något mer välutbildade än de andra slagen av städare eftersom det är en betydligt större andel som har fortsatt till annan utbildning efter grundskolan. Men kan vi se att det finns någon grupp av hushållsarbetarna som särskiljer sig avseende utbildningsnivå? Avseende kön finns endast mycket små skillnader. Avseende härkomst var det en större andel utrikes födda som hade endast grundskoleutbildning (29,8%) i jämförelse med de inrikes födda (19,1%). De inrikes födda hade oftare genomgått gymnasium och/eller 16

18 yrkesutbildning (71,8%) i jämförelse med utrikes födda (59,6). Andelen med högskoleutbildning var marginellt större hos utrikes födda (10,5%) i jämförelse med inrikes födda (9%). I Abbasian och Bildts undersökning om anställda inom städbranschen i Stockholm (2007) var det en betydligt större andel utrikes födda som hade eftergymnasial utbildning (25%) jämfört med inrikes födda (11%). Sammantaget kan vi se att utbildningsnivån bland de anställda i hushållsbranschen är lägre än inom alla yrken men högre än i städbranschen generellt. (Se tabell 6.) De utrikes födda anställda inom hushållsbranschen hade något lägre utbildningsnivå än de inrikes födda. Sysselsättning före den nuvarande anställningen En annan fråga syftade till att undersöka vad respondenterna gjorde innan de påbörjades in nuvarande anställning. Därför ställdes frågan Vad gjorde du innan du fick det arbete du har idag? vilken följdes av en rad fasta svarsalternativ: Tabell 7. Sysselsättning före den nuvarande anställningen, relativ frekvens (%) (fråga 10). Relativ frekvens (%) (n=242) Jag var anställd i samma företag som 3,7 nu men hade andra arbetsuppgifter Jag var anställd hos annan/andra 17,4 arbetsgivare men hade samma arbetsuppgifter som nu Jag var anställd hos annan/ 37,2 andra arbetsgivare med andra arbetsuppgifter. Jag gick en utbildning 6,2 Jag var föräldraledig med 2,1 föräldrapenning Var hemma med barn utan 0,8 föräldrapenning Var sjukskriven 0 Var/är pensionär 4,1 Arbetslös utan att söka arbete 0,8 Arbetslös och sökte arbete aktivt 27,3 Annat, nämligen: 0,4 De som var arbetslösa före anställningen Det var 28,1% som var arbetslösa före anställningen. Det stämmer överens med resultatet i en undersökning som utfördes av arbetsgivarorganisationen Almega. Den visade att det var 33% av de anställda i medlemsföretagen som var arbetslösa innan de påbörjade sin anställning (Almega 2011b). Samtidigt uppger Almega Hemserviceföretagen att hela 75% av de som anställdes under de senaste 6 månaderna till företag inom hushållsbranschen var arbetslösa innan anställningen (Almega 2010). 17

19 I debatten som föregick RUT-reformen hävdades ibland att den skulle ge möjlighet för långtidsarbetslösa att få arbete. Därför frågade vi de som var arbetslösa innan anställningen om hur länge de hade varit arbetslösa (fråga 13). Om vi definierar långtidsarbetslös som arbetslös i 6 månader eller mer kan vi säga att 65% av de som tidigare var arbetslösa kom från långtidsarbetslöshet (n=68). Observera då att de långtidsarbetslösas andel av det totala antalet som arbetade med hushållstjänster (dvs. antalet respondenter i undersökningen) endast var 18%. Det kan även vara intressant att se hur stor andel av de som var arbetslösa som riskerade att bli utförsäkrade eller redan blivit utförsäkrade, dvs. varit arbetslösa över 15 månader. Det visade sig att det var 37,5% av de arbetslösa (eller 10% av samtliga) som varit utan arbete 15 månader eller mer för den nuvarande anställningen. I debatten hävdades även ibland att reformen skulle ge arbetslösa invandrare arbete. Men hur många arbetslösa invandrare var det som fick arbete? Av de som tidigare var arbetslösa var det 70% som var inrikes födda och 30% utrikes födda. Det betyder att 8,4% av det totala antalet som fick anställning var arbetslösa invandrare. De som hade andra arbeten En stor andel av respondenterna hade annat arbete före anställningen (58,3%). Antingen var de redan anställda i företaget men hade andra arbetsuppgifter (3,7%), eller så var de anställda hos annan arbetsgivare men med samma arbetsuppgifter (17,4%) eller så hade de arbetat med andra arbetsuppgifter hos andra arbetsgivare (37,2%). De som kom från tidigare anställningar blev tillfrågade om hur länge de arbetat där (fråga 11). Det visade sig att de i allmänhet hade en ganska lång anställning bakom sig. Medianlängden på den tidigare anställningen var 4 år. Ungefär 30% kom från en anställning som varat 1-24 månader och lika många från en anställning som varat mellan 25 och 60 månader. Övriga 40% hade mer än 5 års anställningstid vid den förra arbetsplatsen. Varför avslutade de sin förra anställning? Det visade sig att majoriteten hotades av arbetslöshet (fråga 12): Av de 145 personer som kom från andra arbeten uppgav 36% att de slutade på grund av arbetsbrist och 7% uppgav att deras tillfälliga anställning tagit slut. Det var 36% som uppgav annat. Med egna ord beskrev en stor andel att de slutade på grund av konkurs, arbetsbrist, att företaget sålts, att man hade sålt sitt eget företag, företaget flyttat sin verksamhet till annan ort, osv. Med andra ord så kan man säga att det stora flertalet som bytte arbetsplats i och för sig inte var arbetslösa men att de hotades av arbetslöshet. Det var 8,7% som bytte arbetsplats därför att de inte trivdes med chefen och 11,4% som inte trivdes med arbetstiderna samt 8,1% som inte trivdes med arbetsuppgifterna. Det fanns inga betydande skillnader avseende kön, ålder eller härkomst avseende anledningar till att man bytte arbetsplats. Det framstår som intressant att särskilt undersöka den grupp som hade bytt arbetsplats och arbetsuppgifter (37,2%). Vilka yrken kom de ifrån? De var totalt 90 personer som hade arbetat med andra saker hos en annan arbetsgivare. En grov kategorisering av dessa visar att 29% arbetade inom vård- och omsorgsyrken som undersköterska, barnskötare och personlig assistent, 23% arbetade i affärer eller restauranger och 13% arbetade inom tillverkningsindustrin. 18

20 Tidigare yrken Vi har ovan beskrivit bl.a. kön, ålder, utbildningsbakgrund och sysselsättning omedelbart innan den nuvarande anställningen. För att ytterligare fördjupa vår förståelse av vilket socialt skikt som hushållsarbetarna rekryteras från så bad vi dem redogöra för vilka tidigare arbeten de har haft. Vi ställde frågan Räkna upp alla yrken du arbetet med, både i Sverige och andra länder. Även kortare anställningar, vikariat och så vidare. (fråga 14). Det var 216 respondenter som besvarade frågan, dvs. 86,7% av de som lämnade in enkäten. Det lägsta antalet yrken som uppgavs var ett och det högsta antalet var 12. Det genomsnittliga antalet yrken som uppgavs var 3, Vi får förmoda att en viss andel av respondenterna inte har uppgett samtliga de yrken de faktiskt arbetat med. Antagligen har åtminstone en del av dem glömt bort visa yrken som de haft under kortare tid. 5 Kategoriseringen av yrkena gjordes på följande sätt: Vi granskade den utskrivna listan över de yrken som respondenterna uppgett och delade sedan in dem i olika kategorier, var och en på sitt eget håll. Därefter jämförde vi dem. Vi var då helt eniga om hur yrkena kunde kategoriseras med tre undantag: En av författarna hade urskilt en egen kategori ( chaufförer ) medan den andre hade kategoriserat dessa chaufförer som övriga. En av författarna hade urskilt kategorin arbetsledare medan den andre kategoriserat dem som övriga. En författare hade lagt alla restaurangarbeten i en och samma kategori medan den andre ville skilja mellan de som arbetade på fronten, med kundservice, och de som arbetade i restaurangkök. 19