Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infek7on Mars 2015, April Cecilia Rydén Docent, överläkare Infek7onskliniken Helsingborgs lasarei

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infek7on Mars 2015, April 2016. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infek7onskliniken Helsingborgs lasarei"

Transkript

1 Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infek7on Mars 2015, April 2016 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infek7onskliniken Helsingborgs lasarei

2 Diabetesfotsår, DFS Askungen i pa7entvården?

3 Diabetesfotsår, DFS Askungen i pa7entvården? Uppmärksamma!! Skon ska passa perfekt!

4 Diabetesfotsår, DFS Evidensbaserad behandlingsstrategi Finns den?

5 DFS klassifika7on (MeggiI)-Wagner gradering 0 (hel hud) -5 (gangrän) lokalisa7on, vävnadsdjup, infek7on Ger systema7sk klinisk bedömning Ingen hänsyn 7ll cirkula7on/ lokal kärlförsörjning

6 Wagnerklassifika7on DFS; 1 Fullhudsskada

7 Wagnerklassifika7on DFS; 2 sen-bendjup ingen OM

8 Wagnerklassifika7on DFS; 3 Osteomyelit, abscess

9 Wagnerklassifika7on DFS; 4 Gangrän tå/framfot

10 Diabetesfotsår, DFS Omhändertagandenivå 1. Öppenvård, foierapeut, diab. sköt. 2. Diabetolog, kirurg/ortoped 3. Fotcenter, mul7disciplinär

11 DFS klassifika7on Texas Wound Classifica7on Grad 0: Epitelialiserad lesion =Wagner 0 I: Ytligt sår II: Sen-/ledkapsel-engagemang III: SkeleI/ledengagemang

12 DFS klassifika7on Texas Wound Classifica7on Stadium A: Ingen infek7on/ischemi B: Infek7on C: Ischemi D: Infek7on och ischemi

13 Omhändertagandenivå (evidensgrad) 1A: Öppenvård, debridera (2C)/ hydrogel(2a) 2,3A: Revision på op. 1-3B: Debridera+an7bio7ka 1-3C: Kärlkirurg, revaskularisering (1B) debridera (+an7bio7ka) 1-3D: Mul7disciplinär bedömning

14 Sta7s7k, DM/DFS Internat. Working Group on the Diabe7c Foot Guidelines Ca 350 milj DM idag 2030: 440 milj ( %) Alla DM: Fotstatus minst 1 g/år 50% DM2 har neuropa7 = riskföier Fotstatus >2 ggr/år I liggande+stående TiIa på strumpor och skor

15 Basen i risk-fot-vården Iden7fiera riskfot! Inspek7on och undersökning Utbildning; Pa7enten + närstående/ vårdgivare Väl anpassad sko Behandla förebyggande vid patologiska förändringar

16 DM riskfaktorer för DFS Tidigare amputa7on Tidigare fotsår Perifer neuropa7 SynnedsäIning Nefropa7 Dålig metabol kontroll Rökning

17 DFS riskfaktorer Perifer neuropa7; vasa nervorum-påverkan, mikrocirkula7on Autonom; Torr hud, sprickbildning, (cardiell,postural hypotension, gastropa7, termoreglering, sämre mörkerseende) Sensorisk; känselnedsäining Motorisk;, muskelatrofi, felställning, callus Samverkar 7ll ischemisk nekros

18 Sta7s7k, DM/DFS Ca 10% av befolkningen >40 år (USA) DM 1/3 av dessa har fotproblem Under livet 15-25% risk ai få DFS om DM Amputa7onsrisk Diabetesfotsår- assoc. mortalitet e. 12mån ca 17% och emer 5 år 50%! (malignt 7llstånd)

19 Hälsoekonomi DM +/-DFS Kostnadsökning DFS år 1: x5 år 2: x3 DM Driver et al J AM Pod Med Assoc (5):335 USA 33% DM kostnad är DFS associerat DFS; ökad akutmoi+ sjukhusvård, längre vård7d

20 Epidemiologi, DM/DFS Årlig incidens av DFS Sverige: 3.6% (typ1+2 DM) UK 5.3% (typ2dm 2.2%, neuropa7:7.2%) Nederländerna 2.2% (endast typ 2DM)

21 Vid diabetesfotmoi besök 1. Cirkula7onsbedömning 2. Metabol kontroll 3. Revision: foierapeut/ortoped 4. Infek7onsbehandling 5. Skoförsörjning 6. Neuropa7sk påverkan 7. Om osteoartropa7; Rtg, avlastning

22 Undersökning DF varje besök Inspek7on-Hud, Callus, Deformitet, Ödem, Färg Kärlbedömning: Claudica7o, Vilosmärta, Pulsar Neuropa7: S7ckningar/smärta (naie7d)

23 Riskområden för fotsår TryckutsaIa områden

24 Standards of Medical care in diabetes Diabetes Care :1:11-63 Screena för neuropa7 5 år e debut typ 1 och vid debuten typ 2DM. Diff diagnoser: B12brist, alkohol,njursjd, ärmlig neuropa7,vaskulit, mfl. Bedöm: nåls7ck, vibra7on, monofilament,akillesreflexer >2 >87% sensi7vitet distal neuropa7.

25 Undersökning DF varje besök Undersökning neuropa7: 1. Tryck: Monofilament (plantar MT I+V,häl) 2. Vibra7onssinne: Stämgaffel 3. Diskriminering/tak7l; vass resp mjuk (dorsal) 4. Akillesreflex Riskfot: 1+ ngn av 2-4. (PPV: 47%, NPV: 87% Perkins et al. Diabetes care 2010)

26 Amputa7on, DFS Amputa7onsrisk 60-90% av amputa7oner nedre extremitet pga DFS Mortalitetsrisk dubblerad emer amputa7on 15-27% av all kirurgi inkluderar skeleirevision Amputa7onsincidens varierar 0.5-5/1000 DM Land, etnicitet, sjv7llgänglighet, best prac7ce Defini7on av amputa7on (all kirurgi/>tmt/>ankel)

27 Amputa7on, DFS Amputa7onsrisk DM x icke DM (BrJSurg 2000) Peropera7v mortalitet 9% NL, 10-15% UK. 3-årsöverlevnad 59% Sve. 50% Italien (hög ålder, cardiovaskulär sjd) Kvinnor äldre vid amp, sämre överlevnad USA bäire överlevnad än Eur; yngre, friskare pat?

28 Vad lönar sig ai åtgärda? Akuta åtgärder vid kri7sk ischemiskt infekterat DFS Spelar 7den någon roll? Time is 7ssue ; sant eller falskt? BäIre akut revision än AB 3 dygn innan revision (1996)

29 Kri7skt ischemiskt, infekterat DFS; 3D 5 års prospek7v studie Italien; Reducera amputa7onsfrekvens 375 pat: A:192 debridering+ sekundär revaskularisering inom 1-7 (3) dygn B:183 nyi protokoll revaskularisering <24 7m Resultat: 6 mån Mortalitet 11 vs 4.4% Amputa7on 39.6 vs 24.6% Sårläkning 17.8 vs 20.8% Int J vasc Med 2013:296 Diabe7c foot: surgical approach in emergency Setacci et al.

30 Kri7sk ischemi Perifer artärsjd med vilosmärta, hotande/ manifest vävnadsskada Klassifika7on: Rutherford-Becker 0-7 asymtoma7sk via claudica7on 7ll ischemi/gangrän Fontaine (I-IV) Absolut ankeltryck <50-70, tåtryck <30-50 mmhg eller TCPO 2 <30-50 mmhg Hög risk

31 Amputa7on/mortalitetsrisk Bypassop DM +/- Bypassop; 30-80% har DM (jfr 10%DM åldersmatchat) Svensk studie KI DM / 1098 icke-dm kri7sk ischemi bypass Amputa7on inom 2.3 resp 3.4 år 55% riskökning för död emer bypass om DM Diabetes Care 2008:5:887 Outcome amer lg bypass surgery for cri7cal limb ischemia is poor in pa7ents with diabetes. Malmstedt et al.

32 Gold standard DFS behandling 1. Debridering kirurgisk (hyperkeratos/ inf/nekros) 7ll genomblödd vävnad 2. Infek7onsbehandling/An7bio7ka 3. Revaskularisering v.b. 4. Avlastning

33 Protokoll DFS behandling 1. Sårmätning (planimetri) 2. Metabol kontroll (euglycemi) 3. Kärlutredning

34 Protokoll DFS behandling 1. Sårmätning (planimetri) 2. Metabol kontroll (euglycemi) 3. Debridering kirurgisk (hyperkeratos/inf/nekros) 4. An7bio7ka 5. Avlastning 6. Fuk7g sårbädd 7. Avancerade omläggningsmetoder?

35 Behandlingsgenomgång Evidence-Based Review Diabe.c Foot Ulcer: An Evidence-Based Treatment Update, Am J Clin Dermatology 2014 Liza R. Braun 1, Whitney A. Fisk 2, Hadar Lev- Tov 3, Robert S. Kirsner 1 and Roslyn R. Isseroff 2, 4

36 Evidensbaserad behandling; review Juni 2014 Braun,Fisk,Lev-Tov,Kirsner,Isseroff Avlastning Debridering Neg tryck beh (VAC) Förbandsmaterial (o7llräcklig evidens) Hyperbar O 2 Tillväxyaktorer Hudsubs7tut Elektrofysikalisk beh Alterna7v beh. (o7llräcklig evidens)

37 Resultat Avlastning: Sängläge, rullstol, kryckor, fotbädd, terapeu7ska skor, ortoser, avlastande kirurgi Gold standard: Gips (Total contact cast) (USA <2% DF-specialister)

38 Resultat Avlastning: 48 studier Signifikant bäire läkning icke-avtagbar ortos/gips kontra avtagbar Ingen skillnad i risk för infek7on/komplika7on Terapeu7ska skor signifikant sämre Svaghet: Compliance skillnad

39 Debridering Effekt: Minska: Callus, Nekroser,Biofilm Kirurgisk Enzyma7sk (kollagenas) Autoly7sk (Ocklusion) Mekanisk (Lavage, hydrokirurgi) Biologisk (Larver)

40 Resultat Debridering: 16 studier Hydrogel signifikant bäire än kirurgi/larver Kirurgi ej sign. bäire än standard sårbeh.(?) Larvbeh (2 studier) snabbare läkning+ färre amp. hos säng/rullstolsburna Versajet R hydrokirurgi tätare debridering, ökad andel läkta sår 12 v.

41 Debridering: Resultat Retrosp. MCstudie sår; 525 centra Ju tätare debridering desto bäire läkning Wilcox et al. Frequency of debridement, JAMA Dermatol 2013;149(9):1050

42 Infek7onsdiagnos7k DFsår Inflamma7on, pus, abscess Osteomyelit? Probe to bone skelei synligt/på djupet Sår > 2 cm eller dura7on > 1-2 veckor Förhöjd SR (>70) utan förklaring Diagn radiologi slätrtg/scint/ct/mr/ ultraljud Biopsi för odling/pcr

43 An7bio7ka vid infekterat DFsår Svenska rekommenda7oner 1. Isoxazolylpc 2. Klindamycin (Pc allergi, S.aureus+ anaerob)

44 Abscess behandling Djup odling helst biopsi om OM Alterna7va ini7ala an7bio7kaval (enl VP) 1. Cefotaxim+Metronidazol 2. Piperacillin/Tazobactam 3. Karbapenem

45 Odling av DFsår Signifikant odling? = signifikanta patogener I såret? = S. aureus, G-neg, Anaerober? = djup odling? = biopsi? 21 pa7enter, 2.04 species per pat I sårodling 1.09 med nålbiopsi. Signifikant (P < 0.02) Kessler et al. Diabe7c Medicine, 2005

46 Riktad empirisk AB-behandling Ytliga infek7oner Staf+strep (2C) Djupa infek7oner Staf, strep, G- aerober+anaerober (2C) Peroral: Sår ner 7ll fascia Parenteral: Sår under fascianivå/ allmänpåpverkan

47 An7bio7ka vid Osteomyelit Studie jfr 6 och 12 v Tone A. et al. Diabetes Care 2015 Feb;38(2):302 Kombina7onsbehandlingar med biofilmsak7vitet Rimactan + Levofloxacin vid S. aureus (Kinolon+ Cefalosporin Gram-neg) Ingen skillnad i utläkning 6 vs 12 v.

48 An7bio7ka vid Osteomyelit Osäker penetra7on: Betalaktamer, Vancomycin Bra vävnadspenetra7on (% av S-konc): T/S (högdos >50%), Fusi, Klinda (40-70%) Rifa(>S vid 600 mg, x1), Kinolon, Linezolid (50%), Metronidazol Dapto? Beh.rapport 100% cure rate Spellberg B., Lipsky B.A. CID : , Lazaro-Mar7nez, Aragon-Sanches, Garcia-Morales Diabetes Care : 3:

49 An7bio7ka vid DF infek7on Mild-medelsvår inf. 1-2 v AB beh. Osteomyelit: 6 v total AB beh. 1 v i.v. (SR, Rtg, neg odling, läkning) Emer revision av all osteit 1 v AB beh. Lipsky BA et al.; IWGDF Guidance on the diagnosis and management of foot infec7ons in persons with diabetes.. Diabetes Metab Res Rev Jan;32 Suppl 1:45-74.

50 Övrig behandling DFsår Förbandsmaterial: 26 studier Mål: Fuk7g, ocklusiv, icke-masererande (Torrt gangrän-håll torrt!) Inga data tyder på ai avancerade förband, hydrocolloid eller skumförband ger bäire läkning än andra förbandsmaterial, Lokalreak7on Kostnad!

51 Topikal behandling Honung bäire än jodförband (MRSA) Angiotensinanalog; 8.5 vs 22 v läkning Hyaluronan kortare läknings7d Trombocytrik plasma Allogena kera7nocyter Tillväxyaktorer Hud gram/subs7tut (fibroblaster+hya)

52 Verktyg för revision Malin Hakelius plastikkir.

53 Enkla förbandsmaterial t.ex: Salvkompress + Gelförband + skyddsförband Malin Hakelius plastikkir.

54 Övrig topikal behandling Vacuum Assisted Closure, VAC (2A) Nega7v tryck behandling (NPWT) Pico-pump Ökad läkningsfrekvens med debridering fram 7ll granulering

55 Övrig adjuvant behandling Hyperbar O 2 Ökad celldelning fibroblaster, endotel, kera7nocyter Ökad neutrofilavdödning av bakterier IntermiIent 100% O Atm 1-2 7m

56 Övrig adjuvant behandling Hyperbar O 2 FortsaI kontroversiell Dyr-kor{dsbehandling? Löndahl et al. svenska studier NICE o7llräckliga data 2012 Margolis et al ej effek7v

57 Väl genomförda cohort/register/casecontrol studier (B) effek7vt med Årlig bedömning med fotundersökning; Inspek7on, fotpulsar,sensibilitet(s7ck,monofilament, vibra7on, ankelreflexer) Pa7entutbildning för egenvård; fotbehandling

58 Underlag från dåligt/ickekontrollerade studier (C) visar stöd för Mul7disciplinärt omhändertagande DFS Rökare, hög-risk pat, 7digare fotproblem remiieras 7ll fotspecialist, livslång uppföljning Claudica7o, perifer puls, ankel-brakialindex bedöms; om signifikant avvikelse Kärlutredning, fysisk ak7vitet, medicinering, kärlkirurgi

59 Underlag för behandling DFsår Enkelt och/eller komplicerat! Am J Clin Derm (2014) 15: , Management of Diabe7c Foot Ulcers, Braun et al. Diabe7c foot, wound healing, diabetes complica7ons, skin ulcer, diabetes mellitus. Systema7sk review, meta-analys, randomiserade kliniska studier Ej preven7on/utbildning The Lancet (2013) 361:1545- Diabe7c foot ulcers, Jeffcoate and Harding Am J Surg (2004) 187(5A):1S Protocol for treatment of diabe7c foot ulcers Brem et al. Diabetes Ther (2012) 3:4 Management of Diabe7c Foot Ulcers. Alexiadou, and Doupis Diabetes Metab Res Rev (2008)24:181- Prac7cal guidelines on the management and preven7on of the diabe7c foot. Apelquist et al. Lepäntalo M. et al. Eur j Vasc Endovasc Surg (S2) Spellberg B., Lipsky B.A. CID : , Lazaro-Mar7nez, Aragon-Sanches, Garcia-Morales Diabetes Care March 2014 vol. 37 no Selva Olid ASI, Barajas-Nava L A,Gianneo OD, Bonfill Cosp X, Lipsky BA. Systemic an7bio7cs for trea7ng diabe7c foot infec7ons. Cochrane Database Syst Rev2015 Frykberg RG, Banks J, ACS Surgery News Digital Network February 10, 2016 et al., ACS Surgery News, 2016 IDSA Guidelines UptoDate Lipsky BA et al.; IWGDF Guidance on the diagnosis and management of foot infec.ons in persons with diabetes.. Diabetes Metab Res Rev Jan;32 Suppl 1:45-74.

Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett

Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infektion Mars 2015 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett Diabetesfotsår, DFS Askungen i patientvården? Diabetesfotsår, DFS Askungen

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Varför sår? 5 Hörnstenar för Prevention 16-04-04. Neuropati Sår. Ischemi. Infektion

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Varför sår? 5 Hörnstenar för Prevention 16-04-04. Neuropati Sår. Ischemi. Infektion Diabetesfoten Diabetesfoten Vanligt Prevalens 4-10% 2 av 3 recidiverar Mer än 60% av alla amputa/oner i de nedre extremiteterna (icke-traumagska) sker hos personer med diabetes 1 Katarina Fagher Endokrinologen

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

DIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Na#onella epilepsikirurgi registret. Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund

Na#onella epilepsikirurgi registret. Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund Na#onella epilepsikirurgi registret Uppdatering av data 2012 04 23 Na#onella epilepsikirurgimötet Lund Antal operationer totalt 100 80 60 40 20 0-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Symtom och komplikationer

Symtom och komplikationer Persisterande ductus arteriosus (PDA) hos underburna barn Symtom och komplikationer Ola Hafström Neonatalverksamheten Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Ductus arteriosus hos fostret Konstriktion

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Akut astma magnesium och teofyllin

Akut astma magnesium och teofyllin Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni

Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni Renal denervering En ny behandling mot terapiresistent hypertoni Mar4n Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Patrik Ahlström, Chris4na Jägrén, Nils WiE, Sune Forsberg Kardiolog klin/med klin. Södersjukhuset,

Läs mer

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTEN Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala DIABETES FOTSJUKVÅRDEN MOTTAGNINGEN FÖR METABOLA SJUKDOMAR Marianne Sandberg och Ellinor Sjölund Ingång 40, 1 Trappa Tillfälligt

Läs mer

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical.

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical. PREVENA -incisionsbehandlingssystem Den första batteridrivna produkten med negativt tryck specifikt utformad för hantering av incisioner där det finns risk för postoperativa komplikationer. Prevena -behandling:

Läs mer

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir

Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret

Läs mer

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller

Läs mer

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer

Läs mer

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning? CDI i Sverige Diagnstik ch behandling - behövs EU anpassning? Trbjörn Nrén Infektinsläkare, Univesitetssjukhuset i Örebr trbjrn.nren@rebrll.se Östersund Infektinsveckan 29 maj CDI i lilla Sverige 8000

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

PREVENTION AV GINGIVIT

PREVENTION AV GINGIVIT Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

Kirurgiska Bukinfektioner

Kirurgiska Bukinfektioner Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,

Läs mer

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+ 1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-

Läs mer

Multiple choice frågor 15-12-09

Multiple choice frågor 15-12-09 1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera

Läs mer

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Stentinläggning som alternativ till kirurgi Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Hot Topics in Perioperative Medicine Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus Risk Stratifiering Är INTE en NY klassifierings system! Bra mortalitetsprediktion trots begränsningar Risk Stratifiering

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Lokalbehandling av sår

Lokalbehandling av sår 2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6

Läs mer

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Influensa och graviditet

Influensa och graviditet Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

Aortadissektion - patofysiologi

Aortadissektion - patofysiologi Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt

Läs mer

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12 Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel 046-171443 Maj 2015 Statistik aktiv uremivård 2014 5194 fungerande transplanterad njure 833 peritonealdialys

Läs mer

Akut kirurgiska operations processen

Akut kirurgiska operations processen Akut kirurgiska operations processen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Folke Hammarqvist, kirurg Förbättringsgruppen Stora och varierande flöden The emergency operation race Utsålt - fullt Utsålt

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer? Pernilla Dahm Kähler (presenterad av Dr. P. Kölhede) Med.Dr. överläkare Sektionschef gynekologisk tumörkirurgi kvinnosjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och

Läs mer

Lite om infektioner relaterade till thoraxkirurgi och gynekologisk kirurgi. Magnus Brink Infektionskliniken i Göteborg Saltsjöbaden maj 2011

Lite om infektioner relaterade till thoraxkirurgi och gynekologisk kirurgi. Magnus Brink Infektionskliniken i Göteborg Saltsjöbaden maj 2011 Lite om infektioner relaterade till thoraxkirurgi och gynekologisk kirurgi Magnus Brink Infektionskliniken i Göteborg Saltsjöbaden maj 2011 pleuraempyem Empyema as an orphan disease: So many aproaches

Läs mer

Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet

Läs mer

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Pa#en&all Downs syndrom Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Vad innebär diagnosen Downs syndrom? Varje individs DNA finns samlat i 46 kromosomer (22 par) som ligger inu# cellens kärna. I vissa

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården

Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Ett konsensusdokument utarbetat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Tandvårds-Strama samt odontologiska

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer