Lokala valutor och nya penningsystem

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala valutor och nya penningsystem"

Transkript

1 s.1 Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.3/ Den historiska kampen s.19/ En ny ekonomi s.27/ Slutord s.44 Inledning För att förstå sambanden mellan begreppen pengar, försörjning och ekonomi krävs att vi går till botten med ett felaktigt tänkande som vi uppfostrats i och kanske hållit för sant under hela vårt liv. Kanske har du som jag anat att något inte stämmer, men inte haft tid eller möjlighet att granska och ompröva. Fritz Schumacher resonerar ungefär så här i sin bok Litet är vackert: När vi är riktigt små har vi ingen möjlighet att värdera informationen som kommer oss till del. Vi absorberar omvärldens 'sanningar' och det läggs en grund, eller byggs en struktur inom oss, som vi framledes tänker genom. Strukturen formar alltså våra tankar. Denna grundläggande struktur består av vår kulturs värderingssystem och är sedan i vuxen ålder mycket svår för oss själva att se. "Det vore som att ögat såge sig självt", säger Schumacher. Dagens ekonomiska system verkar både motsägelsefullt och svårbegripligt för de flesta. Trots medias ständigt återkommande ekonominyheter och andra ekonomiprogram, är det ändå få som tycker sig förstå hur systemet fungerar eller som kan urskilja meningsfulla mönster i den ekonomiska politiken. Varför s.1

2 s.2 saknas det jobb när vi alla vill ha full sysselsättning i Sverige? Hur hänger det ihop att banker gör enorma vinster medan privatspararnas fonder går med förlust? Varför måste den ena sektorn efter den andra privatiseras? Varför måste man betala ränta på lån? Är det bra? Till vem är staten skyldig pengar? Hur är det möjligt med evig tillväxt på en planet som inte växer? Hur kan det egentligen fattas något som pengar pengar är ju nästan bara siffror, eller? De till synes naiva frågorna kräver sina svar. Detta kapitel har som mål att göra dessa skeenden, dvs. rådande ekonomi och penningsystem synliga och begripliga för läsaren. Men också att visa på alternativa möjligheter som tar hänsyn till folkflertalets försörjningsbehov och livsvillkoren på rymdskeppet Jorden. Allt fler ställer sig frågan om det nuvarande globala penningsystemet är en bra konstruktion eller om det ens är hållbart på lång sikt. Allt fler störs också av mätbara fakta som följande:[1] Av de 100 största ekonomierna i världen är 60 stora företag, s.k. MNF (multinationella företag, de flesta banker). Världens rikaste 2% äger 51% av jordens tillgångar, medan den fattigaste 50% äger 1%. 1 miljard människor lever i riskzonen för undernäring enligt WHO Sverige: De rikaste 1% av befolkningen äger en tredjedel av tillgångarna enligt SCB Relationen mellan finansmarknaden (den fiktiva ekonomin) och realekonomin (den verkliga ekonomin) är sådan att 98% av alla pengar i s.2

3 s.3 världen finns inom finansmarknaden (Lietaer 1999).[2] Utöver de ekonomiska bekymren har vi allvarliga miljöproblem i form av sjunkande avkastning när det gäller s.k. ekosystemtjänster samt den globala uppvärmningen. Kapitlet innehåller tre huvuddelar. Den första är ämnad att förklara de allvarligaste systemfelen i vårt befintliga och globala ekonomiska system; att fokus är på pengar och inte på verkliga resurser, att den ekonomiska teorin är dåligt förankrad i de fysiska lagarna, att pengar skapas som skuld utan täckning, att vinstkrav och räntekrav tvingar fram ständig tillväxt och leder till orättvis fördelning av tillgångarna, att penningutgivning i stor utsträckning ligger i privata händer och skapar en fiktiv ekonomi som inte är bra för den reala ekonomin. Här beskrivs också historiska pengars olika funktioner, samt olika sätt att definiera pengar. Den andra delen ger exempel på en separat penningteori, vilket innebär en alternativ syn på pengars funktionssätt. Här berättas också om den flerhundraåriga kampen kring utgiviningsrätten. Historien skrivs av segrarna, det är ett känt faktum. Här har vi grävt vid sidan om strömfåran och hittat spännande beskrivningar av pengar skapade som samhällelig tjänst från Colonial Scripts i New England i mitten på 1700-talet, den s.k. Mirakelekonomin på Guernsey i början på 1800-talet och Wörgl-experimentet i Österrike på 1930-talet. Den tredje delen fokuserar på nuläget inom området nya (och nygamla) penningteorier och penningsystem. Här beskrivs nya system på gräsrotsnivå där man skapar egna pengar som bytesmedel, eller byter varor och tjänster över ett digitaliserat konto. Men, här berättas s.3

4 s.4 också om pågående samtal på allra högsta nivå om att ge staten tillbaka rätten till penning-utgivningen. Det händer just nu otroligt mycket på detta område, en förändring som delvis drivits fram av den pågående skuldkrisen i världen sedan De allvarligaste systemfelen Fokus på pengar och inte på verkliga resurser Tänk dig ett 4 meter långt snöre där varje meter motsvarar år av mänskligt liv på jorden. Under nästan hela tiden, snörets längd, d v s år har människorna försörjt sig direkt av det som naturen haft att erbjuda. De sista 4 cm (400 år) motsvarar den tid då folkflertalet i vår del av världen blev beroende av pengar för sin försörjning. Poängen med denna mycket förenklade beskrivning är att visa att ekonomi i sin ursprungligaste form handlar om försörjning av mänskliga basbehov, och (i bästa fall) hushållning med naturens resurser. Aristoteles[3] som levde under 300-talet f.kr. gjorde en distinktion (begreppsmässig åtskillnand) mellan hushållning eller realekonomi, som han kallade oikonomia, och fiktiv ekonomi eller penningekonomi, som han kallade krematistik. Han menade att människor skulle komma att få problem på grund skuldpengarnas införande i samhällsekonomin. Med skuldpengar menade han privatägda pengar som lånades ut och skulle betalas tillbaka med mer än man lånat, dvs. med vinst i form av ränta. Sådana pengar skulle ju gå att skapa i all oändlighet... Han menade att människor skulle komma att blanda ihop verkliga ekonomiska resurser med s.4

5 s.5 påhittade, och därmed förlora insikten om vad ekonomi egentligen handlar om. Genom en sammanblandning av det ena; naturens resurser och det andra; pengar, skulle människor hamna i villfarelsen att pengar kunde skapa oändliga värden. När vi nuförtiden talar om ekonomi i vid bemärkelse, så skiljer vi inte på verklig ekonomi och fiktiv. Är det något problem? Ja, om vi människor, tror att vi lever i en ekonomi där fokus är på försörjning och hushållning - men egentligen lever i en ekonomi där pengarna dras ur den verkliga ekonomin för att användas som spelpoletter - då bör vi inse det för att hitta makten att förändra. En amerikansk indianhövding har tillskrivits uttalandet att inte förrän den sista hjorten är skjuten och den sista laxen lekt, kommer den vite mannen att förstå att man inte kan äta pengar! Pengar; definitioner och funktioner Vad är då pengar? Enligt nationalekonomisk definition är pengar bytes- eller betalnings-medel[4], värdemätare, värdebevarare och räknenhet. Det är denna definition som vi fått med oss genom vår kultur och därmed accepterar som naturlig. Men, friekonomer[5] och andra alternativa ekonomer menar att definitionen saknar några viktiga aspekter. De pekar på att pengar i hög grad också är vinstmedel, skuldmedel och maktmedel. Nutida alternativa ekonomer talar även om pengar som information. Att undersöka vad som tjänat som pengar i äldre samhällen och vilka olika funktioner de haft, kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för pengar. Förr var det t.ex. s.5

6 s.6 mycket vanligt med pengar som hade ett bruksvärde, vilket innebar att pengarna kunde användas för att täcka basala behov i hushållet. Vanliga exempel från vårt land är honung eller vadmalsstycken. Ett internationellt exempel är salt. Sådana pengar kallas formellt varupengar eller varuvalutor. Dessa varuvalutor fungerade som bytesmedel som möjliggjorde indirekta byten när bytesvaran hade stor användbarhet och kunde lagras. Även om jag för tillfället hade tillräckligt med honung så kunde jag vara säker på att snart kunna handla av någon annan med honungen. En mycket vanlig varuvaluta var boskapsvalutan. Det är därför som många ord som har med pengar att göra kan härledas från ord för boskap. Det Lat. 'pecunia' som betydde fä, betyder nu pengar. Ordet kapital kommer från fähuvud (lat. capita). Ordet skatt kommer från det gotiska skatt som betyder boskap. Det indiska rupie kommer från rupa = boskap! Betänk att kon varit och är fortfarande, på vissa ställen, ett heligt djur. I Homeros Iliaden beskrivs en brottningsmatch där segrarens pris bestod av en rustning i guld, värd 100 oxar. I Skandinavien hade man boskaps eller kovaluta ända in på 1200-talet e.kr. Men det betyder inte att man betalade med kor eller oxar, utan man använde kon som värdemätare och betalade sedan med vadmal eller säd, eller någon annan varuvaluta. Exempel på andra vanliga varuvalutor är: kryddor, yxor, rökt fisk, skinn, renar, getter, sprit och tobak. Exempel på pengar utan bruksvärde (men med bytesvärde eftersom de fungerade som bytesmedel) är bl.a. Kaurisnäckorna. De är kända ifrån Kina före år f.kr. och har i flera tusen år varit det viktigaste s.6

7 s.7 bytesmedlet i Afrika och Asien och också använts i Europa. Kauri var den vanligaste valutan under Slavhandeln/Triangelhandeln (se nedan). Världens näst största pengar[6] är de svenska kopparplåtarna som användes som bytesmedel under 1600-talet. De var stora och otympliga. Det finns en på Myntmuséet i Stockholm som väger 25 kg. Ett tag var kopparen i sig mer värdefull än det nominella värdet (det tryckta, angivna värdet) vilket medförde att bruksvärdet plötsligt blev högre än bytesvärdet och kopparen förvandlades till vara. De otympliga kopparmynten byttes ut mot sedlar och därigenom blev Sverige det första landet i Europa att ge ut sedlar. Det historiska faktumet att pengar under så lång tid och så utbrett faktiskt varit en vara (ett ting med bruksvärde) har krånglat till förståelsen av vad pengar borde vara. Det märkliga är att den nutida Nationalekonomin betraktar pengar på det sätt som de fungerade i de förkapitalistiska samhällena. Detta trots att marknadsekonomins mål är att alla mänskliga relationer ska värderas och förmedlas av pengar. När allting mäts i pengar, blir pengarna också ett uttrycksmedel för alla värden i samhället och fyller betydligt vidare funktioner än som bytesmedel och värdebevarare... I det industriella samhället blir pengarna en vara som cirkulerar på kreditmarknaden. De som kontrollerar eller har tillgång till denna marknad har också ett avgörande inflytande över samhället. (Carlsson, sid 92) Historien visar också exempel på helt värdelösa pengar, dvs pengar som rena bytesmedel och faktiskt pekar just sådana pengar in i framtiden. s.7

8 s.8 Helt värdelösa pengar betyder helt enkelt att man dokumenterat en transaktion (handel), med siffror eller i skrift. I England under medeltiden fanns ett slags pengar som kallades Tallies. Det var träbitar som användes som betalning för emottagen skatt (skatten betalades i natura), men också som betalning från staten för utfört arbete eller inhandlade varor. Tally-systemet har kallats den tidigaste formen av bokföring.[7] Moderna skolböcker beskriver i allmänhet medeltiden som en tid av fattigdom, underutveckling och ekonomiskt slaveri, från vilket folket blev befriat först i och med den industriella revolutionen; men tillförlitliga tidiga historiker målar upp en helt annan bild. Thorold Rogers, en historiker från Oxford, skrev att under medeltiden kunde en arbetare skaffa alla nödvändigheter till sin familj för ett år genom att arbeta 14 veckor...resten av tiden arbetade några av männen för egen räkning,; några studerade; några fiskade. Några hjälpte till att bygga katedralerna som dök upp över hela Tyskland, Frankrike och England under perioden, kolossala konstverk som byggdes med frivilligt arbete. [8] Under samma tid använde man i Tyskland och Frankrike (säkert också andra delar av Europa) ett tunt silvermynt med enkel prägling på ena sidan, s.k. Brakteatrar som också gavs ut av samhället, utan annan kostnad är skatten. I dag innebär värdelösa pengar digitalt bokförda transaktioner på konton. Det är dock viktigt att påpeka att även om pengarna är värdelösa så innehåller transaktionen byte av värden. Täckningen för pengarna är varan eller tjänsten. s.8

9 s.9 En teori med dålig förankring i verkligheten Oavsett vad vi kallar det nuvarande ekonomiska systemet: Kapitalistisk marknadsekonomi, Nyklassisk marknadsekonomi, Nyliberalism eller något annat så är det i grunden samma system. Det byggdes bit för bit, under historiens gång. Dess upphovsmän tillhörde den europeiska eliten, och det genomfördes fullt ut i och med mekaniseringen och industrialiseringen av hantverksekonomin och jordbruket, samt statsbildningen. Dess senaste utvecklingssteg kallas Globalisering, men det har under flera århundraden redan påverkat stora delar av världen, bl.a. genom den s.k. Slavhandeln eller Triangelhandeln som pågick under 300 år och gav Europa vinster upp till 3000% på satsat kapital.[9] Vid sidan om förändringar i den fysiska verkligheten löpte teoribildningar som förklarade händelseförloppet men också vantolkades för att försvara detsamma. Den som kom att kallas Nationalekonomins fader, var Adam Smith, med sitt verk Wealth of Nations som kom ut 1776.[10] Det var den första boken i klassisk Nationalekonomi och den beskriver ett nytt sätt att se på samhället. Här hittar vi de grundläggande idéerna om människor och marknader som sedan följer med genom hela nationalekonomins historia. Smith var sin tids barn och den här tiden genomgick ett paradigmskifte både när det gäller samhällsekonomi och synen på hur den fysiska verkligheten var beskaffad. Newtons vetenskapliga och mekanistiska världsbild hade både förändrat världsbilden totalt ock dessutom skapat ett nytt vetenskapligt ideal som handlade om att söka s.9

10 s.10 enkla, allmängiltiga naturlagar. Som gravitationslagen. Kanske den också kunde tillämpas på det ekonomiska livet? Men till skillnad från Newton, vars universum redan fanns där färdigt att undersöka, måste Adam Smith först uppfinna sitt... Den plats där Smiths balansakt utspelar sig är marknaden. Men inte den konkreta marknaden som tog form på stadens torg...utan snarare en idé om en universell marknad som i sig rymmer alla tänkbara marknader. Denna universella marknad var ingen upptäckt, utan en uppfinning. (sid. 96 i Carlsson) På liknande sätt vilar teorin eller snarare tolkningen av teorin om komparativa fördelar som David Ricardo presenterade 1817, på en reducerad bild av verkligheten. Denna teori, eller lag som man gärna uttrycker det i ekonomiska texter, har legat till grund för frihandelns principer. Ricardo menade dock att tre villkor krävdes för att frihandeln skulle ge ömsesidiga fördelar: Kapital får inte ha rätt att korsa landsgränser mellan hög- och låginkomstländer; handel mellan de delatagande länderna måste vara balanserad; varje land måste ha full sysselsättning. Michael Rowbotham.[11] Eftersom ingen av dessa omständigheter gäller någonstans i den moderna världen, hur kan man då överhuvudtaget förvänta sig att teorin skall fungera på rätt sätt? Inom den ekonomiska vetenskapen finns en term som heter Externa effekter. Detta begrepp syftar på allt sådant som inte tycks passa in i den reducerade ekonomiska modellen. Ödesdigert och märkligt nog hör naturen till det som inte passar in. s.10

11 s.11 Herman Daly har en träffande analogi om en ekonom och en biolog: Ekonomens förhållande till verkligheten liknar en (ovanligt dum) biolog som studerar en ko och bara tittar på kons blodomlopp och omsättningen inne i magarna - men aldrig inser att kon har en matsmältningskanal! Och att om hon inte fick in näring utifrån och hade något sätt att göra sig av med avfallet, så skulle kon inte kunna existera. På samma sätt kan ekonomin inte existera om den inte utifrån kan ta in näring i form av råvaror och energi, och sen släppa ut avfall till omgivningen. Ekonomin existerar alltså som ett underordnat system till biosfären och lever av det systemet, på samma sätt som ett djur lever av sin omgivning genom att vara kopplad till den i båda ändar genom matsmältningskanalen. Men i den konventionella ekonomin har man utelämnat matsmältningskanalen - den finns helt enkelt inte med! När vi studerar effekterna av det ständiga tillväxtkravet eller den alltmer snedvridna fördelningen av ägande och kontroll över både människor och natur, så inser vi så småningom att problemen hänger ihop med konstruktionen av det ekonomiska systemet, som i sin tur är intimt sammanbundet med penningsystemet. När Berlinmuren föll 1989 så förkastade de allra flesta kommunismen som politisk ideologi. Är det månne dags att grundligt ifrågasätta kapitalismen, så som den ter sig idag? David Korten är tydlig i den frågan: Kapitalism, precis som Kommunism är en fallerad ekonomisk modell. Kapitalismens excesser gynnar ett fåtal, dömer det stora flertalet till ett liv i desperation och utgör ett slutgiltigt hot mot ekonomisk stabilitet, det sociala kittet och Jordens ekosystem [12] s.11

12 s.12 Men, Korten, liksom många andra ser det som viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Barnet i detta sammanhang är marknadsekonomin den har kommit för att stanna. Det avgörande är att den måste regleras av det demokratiska styret och det ska inte vara möjligt att göra privata vinster på pengar. Hursomhelst är vi så pass upplysta idag att vi inser att ett ekonomiskt system, är något som människor hittat på. Och att vi nu kan skapa något nytt. Privatägda pengar, skapade som skuld Många har nog vid det här laget hört talas om begreppet Fractional Reserve Banking (FRB), kanske utan att fundera över innebörden av ordet. Det står för sättet på vilket pengar skapas eller blir till i bankerna. Från början var det Guldsmedernas uppfinning. I Europa, sen medeltid (1550-tal och framåt) pågick som sagt, Slav-Triangel-handeln för fullt. Stora mängder silver och guld kom hit ifrån Amerika[13] Enorma vinster gav överskott och behovet att förvara ädelmetallerna var akut. Det blev Guldsmederna som fick uppdraget att både värdera och inhysa de begärliga vinsterna i sina kassaskåp. När köpmännen lämnade in sitt guld skrev guldsmederna ut ett kvitto, motsvarande det inlämnade värdet på metallen. Ägaren fick kvittot i sin hand och upptäckte snart att det gick att handla med det... Guldsmeden å sin sida, upptäckte att det gick att tillverka och ge ut kvitton överskridande det inlämnade värdet. En del, en fraktion, av värdet/tillgången, fanns kvar i valvet, mycket mer lånades ut. Kvittona eller skuldsedlarna som de ju var, användes som bytesmedel = pengar. s.12

13 s.13 Centralbankernas uppkomst och Sveriges Riksbank De personer som intresserade sig för att starta banker var just guldsmeder, men också köpmän eller juridiskt utbildade personer. De riktigt stora guldmagnaterna var de familjer som bildade de europeiska centralbankerna. T.ex. familjen Rotschild som ägde flera europeiska länders centralbanker. På den tiden var centralbankerna affärsbanker, med uttalat syfte att berika sig självt och staten som den samverkade med. När världens mäktigaste centralbank, Bank of England grundades 1694, uppstod en ohelig allians mellan det ledande politikerskiktet och de stora penningmagnaterna. Detta skedde efter långvariga och återkommande strider om rätten att ge ut och kontrollera penningmängden mellan den statliga eller regionala administrationen, och kapitalägarna. Thomas H. Greco, Jr. liknar relationen vid ett ojämlikt äktenskap med missbruksproblem. Han beskriver begynnelsen på följande sätt: Historien börjar med grundandet av Bank of England för drygt 300 år sedan. William III (av Oranien) och Mary II satt på Englands tron som samregenter William förde krig mot Frankrike (under Louis XIV) i vad som kallas det Habsburgska kriget ( ). Krig är ett dyrt företag, och William behövde resa kapital för att finansiera det. En annan William, skotten William Patterson, bistod med lösningen till kungens finansiella problem. Han föreslog ett lån på 1.2 miljoner pund till regeringen; i utbyte skulle de som undertecknade lånet (långivarna) få konstituera sig som Bank of Englands Styrelse och bolag med långsiktiga bank-privilegier inklusive penningutgivningen. [14] s.13

14 s.14 Så skapades det kontrakt mellan Riksbank/Centralbank och staten och dess undersåtar som fortfarande gäller. Fördelen för staten var att den var garanterad pengar (i form av lån, märk väl) närhelst den så krävde. Bankens fördel var uppenbar. Man hade privat kontroll över utlåningen och var den instans som kammade hem vinsterna. Meyer Amschel Rotschild, patriark och grundare av bankdynastin (Greco sid. 29): Ge mig makten att skapa en nations pengar och jag struntar fullständigt i vem som skriver dess lagar.[15] Tvärtemot vad de allra flesta tror sig veta, så är de flesta av världens centralbanker privatägda. Sveriges Riksbank skiljer sig i viss mån från mönstret. Den är en statlig myndighet i stiftelseform, men med självständiga och långtgående befogenheter. Sveriges Riksbank är faktiskt världens äldsta nu existerande centralbank, med ursprung i Palmstruchska banken av år 1657 då den var privatägd. Denna bank blev rekonstruerad som 'riksens Ständers Bank' år 1661 efter att herr Palmstruch gjort sig skyldig till utgivning av alltför stor penningmängd. För detta blev han landsförvisad med en dödsdom hängande över sig. Det han gjorde var helt enkelt att ge ut bancosedlar i större volym än vad som täcktes av guldet = Fractional Reserve Banking! Sin position som fungerande centralbank fick riksbanken ändå inte förrän 1897, då vi fick en lag som gav den monopol på sedelutgivningen i landet.[16] Sveriges Riksbank intog tidigt en särställning bland världens centralbanker för att den, sedan uppkomsten, var s.14

15 s.15 underställd riksdagens politiska beslut. Men år 1996 fick vi en riksbanksreform som avsevärt minskade riksdagens kontroll över RB. Detta genomfördes i nästan total medial tystnad, endast med kort omnämnande som beskrev fördelarna med att expertisen i Riksbankens ledning fattar självständiga beslut.[17] I praktiken är riksbankens inflytande över penningmängden eller pengarnas rörelsemönster, marginell idag. Den verkliga makten ligger hos alla de banker som själva har givits rätten att skapa pengar genom FRB, eller kreditmultiplikatorn som det också kallas. Dessa krångliga ord betyder egentligen något väldigt enkelt: Bankerna trollar fram pengar genom ett bokföringstrick. Som trollkarlen trollar fram kaninen. Det är så simpelt att det trotsar både vårt förnuft och vår känsla för vad som är rätt. Följande är hämtat från boken Svenskt kreditväsen av Lars-Erik Thunholm: I vår tid används sedlar och mynt men framförallt elektroniska pengar som bytesmedel. Vad som kännetecknar dem alla är att de är utgivna som skuld. Men är de elektroniska pengarna verkligen riktiga pengar? Svaret är nej och det är det, förutom att varje slant i vårt samhälle är ett skuldkvitto, som gör frågan på var pengar kommer ifrån så intressant! Det är faktiskt så att i vårt system utgörs 95-97% av allt betalningsmedel i cirkulation inte av pengar utan av expanderad kredit. Endast 3-5% utgörs av verkliga pengar dvs. sedlar och mynt. Vad menas då med expanderad kredit? Jo, det är nämligen så att det är privatbankerna som skapar de flesta pengar i vårt samhälle och de gör det genom ett litet trick i bokföringen. Enkelt sammanfattat går det till så att banken skriver in siffran på lånebeloppet på utlåningskontot men även på låntagarens konto. Siffran dubbelregistreras alltså i systemet. Inga pengar försvinner från banken när låntagaren fått sitt lån. Voilà, nya pengar har skapats! Men det är, som nämnts ovan, de facto inga s.15

16 s.16 pengar utan expanderad kredit vilket inte är någonting annat än ökad skuldsättning på pränt. Pengarna låntagaren fått på sitt konto är blott ett löfte från banken att betala ut den avtalade summan när låntagaren så önskar. Detsamma gäller om du sätter in pengarna själv på ditt konto. Pengarna är bankens egendom att använda som den vill även om ditt namn står på kontot! Historien har visat att endast cirka 10% av kontoinnehavarna brukar hämta sina pengar vid varje givet tillfälle vilket gör att reserverna i de allra flesta fall är tillräckliga för banken. Banken riskerar vanligen alltså inget ur sin egen kassa! Låntagaren däremot sätter sitt hus, eller vad det nu är för säkerhet han tillhandahåller, i pant och han måste därtill leta reda på alla dessa pengar plus ränta ute i samhället. Hans arbete omvandlar kreditpengarna till riktiga värden som sedan betalas tillbaka till banken. Under de sista 40 åren har den svenska penningmängden vuxit från 49 miljarder kronor till 935 miljarder. Under samma tid har mängden kontanter (sedlar och mynt) växt från 6 miljarder till 85 miljarder. Skillnaden visar vilka pengar som är krediter. Samhällets, dina och mina, skulder växer i samma takt eftersom bankerna kräver ränta i verkliga pengar som betalning för sina luftpengar.[18] Det karaktäristiska för vårt svenska penningsystem är detsamma som för alla kapitalistiska marknadsekonomier: En centraliserad penningutlåning av privatägda, räntebelagda pengar, där drivkraften är att göra vinster och där skuld och brist är inbyggt i systemet. Penningmängden hålls medvetet på en låg nivå av två skäl: Det ena för att vi ska fortsätta låna. Det andra för att vi ska fortsätta lönearbeta. Pengar som maktmedel m.a.o. s.16

17 s.17 Vad är tillväxt? Vi hör ständigt politikernas mantra om tillväxt för att skapa jobb, välstånd och konkurrenskraft. Tillväxt synes synonymt med ett bättre liv eller utveckling för alla. Men vad är det som växer till? och som dessutom växer tvångsmässigt? Jo, det är penningmängden (som i sin tur är detsamma som krediter), inte nödvändigtvis något annat! Skulden kräver ränta och återbetalning, det kräver i sin tur tillväxt i penningmängden för att räknestycket ska gå ihop. Vi har, som alla vet, en specifik måttenhet för att mäta tillväxt, närmare bestämt BNP (bruttonationalprodukten). Ett begrepp värt att granska i sammanhanget. Det man mäter är det sammanlagda krontalet för alla varu- och tjänste-utbyten inom landet, under ett år, plus skillnaden mellan export och import. Ofta nämns den procentuella ökningen eller minskningen, i jämförelse med tidigare års BNP. Detta ensidiga sätt att mäta värde i pengar enbart är faktiskt ett modernt påfund: 1954 höll R.A. Butler, brittisk finansminister, ett banbrytande tal vid en konservativ partikonferens i London. Han föreslog en generell ökning av national-inkomsterna med 3% per år och detta skulle mätas i GNP (Gross National Product). Efter Butlers tal förändrades inte bara Storbritanniens sätt att räkna och mäta, utan hela världens! Från och med då blev generell tillväxt mätt i pengatal ett övergripande politiskt mål för samhället. [19] Tidigare hade den engelska regeringen, liksom andra regeringar, tagit beslut om utvecklingsprojekt efter uppmärksammade behov eller andra realekonomiska kriterier (säkert inte alltid till folkets fromma). s.17

18 s.18 BNP-begreppet är väldigt generaliserande. Utveckling blir liktydigt med att dra in verksamheter i penningekonomin och att sätta pris på så mycket som möjligt. Dessutom blandar BNP-måttet ihop ont med gott genom att räkna som inkomster det vi betalar för att försvara oss emot tillväxtens konsekvenser. Rengöring efter giftutsläpp, restaurering av översvämmade flodbankar som orsakats av för kraftig skogsavverkning, sjukvård för miljöskadade t.ex. allergiker allt detta räknas som plusposter i BNP. Våra läroböcker i Nationalekonomi hävdar att företag och individer tävlar om marknader och resurser. I själva verket tävlar dom om pengar medan dom använder marknaden och förbrukar resurser. [20] Räntans effekter på ekonomin Under flera perioder i vår moderna historia har fokus varit på just räntan och dess eventuella skadeverkningar på samhällsekonomin. Både Bibeln och Koranen förbjuder räntetagande, fast kristendomen har modifierat förbudet som en anpassning till det rådande systemet. Vad är då ränta och på vilket sätt kan den vara skadlig? Ekonomerna själva beskriver räntan som innehållande fyra komponenter: en administrativ avgift (bankpersonalens lön och andra omkostnader), en riskpremie, en ersättning till utlånaren för uppskjuten konsumtion och en allokeringsfunktion (det betyder att teorin säger att pengar kommer att satsas rätt där de ger högst ränta). Här har friekonomerna en helt annan definition. De säger att räntan helt enkelt är en arbetsfri inkomst till dem som har ett överskott på pengar och s.18

19 s.19 därmed möjlighet att låna ut detta överskott. Samma definition använder den svenska räntefria banken JAKMb (se nedan). Under 1990-talet var diskussionen i Sverige och andra länder intensiv när det gäller räntan. Vi hade då också en mycket speciell händelse: Dåvarande Riksbankschefen Bengt Dennis höjde en dag räntan till 500% (1992). Han sänkte den samma dag...men chocken levde kvar och räntan var under flera år väldigt hög, det var inte ovanligt med en utlåningsränta på mellan 10 och 13%. Under denna tid dök en kvinna med en liten bok upp i Sverige och flera andra europeiska länder: Det var Margrit Kennedy, [21] tysk professor i ekologisk stadsplanering (numera pensionerad). Hon hade arbetat internationellt, bl.a. inom FN-systemet. Varje gång hon presenterade ett förslag till en grönare och vackrare stad, blev hon alltid först väldigt väl mottagen. Men, efter några dagar, fick hon tummen ner med motiveringen att förslagen inte var ekonomiskt lönsamma. Detta hände gång på gång. Till slut blev hon så frustrerad att hon bestämde sig för att studera det rådande ekonomiska systemet. Rätt snart, detta var under 1980-talet, blev hon bekant med överlevande s.k. friekonomer från 1930-talet. De berättade en chockerande sanning: Alla pengar som rör sig i samhället är utlånade av privatpersoner och ska betalas tillbaka med mer än vad som fanns från början. Den extra kostnaden kallar vi ränta. Den är en vinst till penningutlånaren. Margrit berättade att det tog henne 2 minuter att förstå denna enkla sanning... men 2 år att fatta att hon s.19

20 s.20 verkligen förstått rätt. Insikten ledde henne till att skriva boken Interest and Inflationfree Money där hon bl.a. går igenom fyra missuppfattningar om räntans inverkan på det ekonomiska systemet: Det finns bara ett slags tillväxt. Vi människor är benägna att tro att det bara finns ett slags tillväxt, nämligen den naturliga tillväxten som vi själva har upplevt i våra kroppar. En snabb tillväxtfas i början, som successivt planar ut, för att så småningom avstanna på en 'färdig' nivå. Det är det naturliga tillväxtmönstret som alla växter och djur följer. Men det finns åtminstone två tillväxtmönster till [22] och en av dem är mycket viktigt för oss att förstå om vi vill komma till rätta med dagens problem inom ekonomin. Den exponentiella tillväxtkurvan (ett korn på första schackrutan, två på andra, fyra på tredje osv.) har en långsam tillväxttakt i början, men sedan ökar takten och så småningom rusar kurvan i höjden. När man hittar detta tillväxtmönster i det biologiska riket är det oftast i samband med sjukdom och död. Det är på detta sätt som t.ex. cancer växer. När någon låter sina pengar stå inne på banken år efter år, så läggs ränteutdelningen ovanpå sparbeloppet och han får ränta på räntan. På så sätt fördubblas 'penningmängden' med jämna intervaller. Det betyder att summan av krediter, eller anspråk på pengar, växer enligt den exponentiella tillväxtkurvan. Alltså liknar ett penningsystem med ränta, cancer i vår samhällsorganism. Några sifferexempel: Vid 3% ränta fördubblas pengarna på 24 år. Även vid endast 1% ränta fördubblas pengarna inom en människoålder, det tar 70 år. Den ekonomiska nödvändigheten och den matematiska omöjligheten leder s.20

21 s.21 till en motsägelse som, för att lösas, lett till otaliga kriser, krig och revolutioner. Vi betalar ränta endast om vi lånar pengar. Om vi vill undvika att betala ränta så behöver vi bara låta bli att låna pengar. Detta är en myt, eftersom alla pengar i samhället lånas ut och ska betalas tillbaka med ränta, därför är den 'inbakad' i allt. När vi köper ett bröd i affären så är ungefär halva priset räntekostnad. Bonden har lånat pengar till jordbruksfastigheten, redskap och utsäde m.m. Spannmålsgrossisten köper bondens skörd och får betala ränta på bondens lån i priset. Bageriet köper mjölet av spannmålsgrossisten, som i sin tur har lånat pengar till lagerutrymme och transportfordon... osv. Du och jag köper brödet i butiken. Eftersom butiken dras med hyreskostnader och det brukar vara lån på fastigheterna, så läggs den räntekostnaden till de tre tidigare = fyra räntekostnader i en limpa. Räntans andel av priset varierar beroende på förhållandet mellan arbetskostnader och kapitalkostnader för de varor eller tjänster vi köper. I genomsnitt betalar vi omkring 50 % i räntekostnader för våra varor och tjänster. Vi sitter alla i samma båt. Eftersom alla får ränta (på sina sparade pengar), handlar (betalar den dolda räntan) och betalar ränta på sina lån...så är alla lika lyckligt lottade. Det är en helt felaktig slutsats. Genom att undersöka en befolkning i en medelstor stad i dåvarande Västtyskland visade det sig att de 10 olika percentilerna i befolkningen tjänade eller förlorade väldigt olika på räntesystemet. Den chockerande sanningen var att den s.21

22 s.22 rikaste tiondelen tjänade allt det som de 8-9 övriga tiondelarna förlorade. Inflationen är en oundviklig del i en marknadsekonomi och räntan fyller en funktion genom att korrigera för inflationen. Margrit Kennedy visar i sin bok att det i själva verket är tvärtom! Nämligen att det ständiga vinstkravet på utlånade pengar skapar inflation. När realekonomin växer med 3% och skulderna växer med 10%, då är det som om en människa skulle växa 3 ggr sin längd i kroppen, men fötterna skulle växa 10 ggr så fort. Kunde vi därför avskaffa räntan och ersätta den med en annan mekanism för att hålla pengar i omlopp kunde de flesta av oss antingen bli dubbelt så rika eller behöva arbeta bara hälften så mycket för att behålla samma standard som idag. Vi skulle också slippa det olycksaliga tillväxttvånget i världsekonomin. Vilket snabbt skulle öka möjligheterna att verkligen göra något åt våra hotande miljöproblem. Idag är bilden av räntans skadeverkningar något nyanserad. Åsikterna går isär mellan de som förespråkar absolut ränteförbud och de som menar att ränta är OK under vissa förutsättningar. Problemet med ränta idag uppstår, enligt den sistnämnda gruppen, för att den inte återinvesteras i samhället. I stället går den till privatpersoner som placerar dessa överskottspengar där de ger högst vinst. Vilket innebär placeringar i den fiktiva ekonomin, eller andra samhällsfientliga branscher med hög utdelning, som porrindustri eller vapenindustri. Vissa menar att räntan, när pengarna är i samhällets ägo, borde följa ekonomins tillväxt eller krympning. Det skulle innebära att den kan vara negativ också. Hur man än tänker om räntan så är det mycket viktigt att beakta s.22

23 s.23 tillväxtaspekten, så att den inte tvingar fram en ökad penningmängd per se. Finansmarknaden: Den fiktiva ekonomin Denna gökunge i ekonomi-boet har många namn: Finansmarknad, Börshandel, Kasinokapitalism, Spekulationshandel, Valutahandel, Pappershandel, etc. Den liknar mest Gäckande Skuggan när vi ska försöka förstå vad som egentligen händer bakom ekonominyheternas krassa siffer-redovisande: Nasdaq upp 0,5%, Dow Jones ner 0,3%, Tokyo börsen står stilla på 1% och Stockholmsbörsen slutade upp 2%. Finansmarknadens syfte var från början att underlätta handeln mellan olika stater. Finansmarknaden utgjordes då nästan enbart av Valutamarknaden och på 1970-talet var den ungefär en tiondel av världes samlade BNP var den i stället 10 ggr så stor. Under åren från 1970-tal och till 2011 har trenden varit dels avregleringar av finansmarknaden (vilket möjliggjorde tillgång till större marknader och befrielse från skatter), dels mängder av nyskapade s.k. produkter eller finansiella instrument som inneburit manipulering med tid, rum och råvaror (derivater och hedge-fonder t.ex.)[23]. Denna utveckling, tillsammans med räntesystemets exponentiella tillväxtmönster gör att den fiktiva ekonomin växer enormt, på bekostnad av den verkliga ekonomin. Idag utgör omsättningen i den verkliga ekonomin endast en bråkdel av det totala värdet räknat i dollar eller vilken annan valuta som helst. Under den sista tiden (max ett par år) är ökningstakten turbo- s.23

24 s.24 artad p.g.a. att handeln sköter sig själv med hjälp av egenstyrda dataprogram. Det kallas High Frequency Trading, HFQT. Eftersom vinster tankas på varje transaktion innebär denna, i sanning, fiktiva handel en enorm påfrestning på hela finanssystemet och, vad värre är, på den verkliga ekonomin. När ett lands valutavärde eller kreditvärdighet skrivs ned av finansinstituten, drabbar det hela landets ekonomi. Och när räntan går upp på bolånen, tvingas människor ibland t.o.m. lämna huset till bankerna. Dessutom har vi den synbara effekten av för lite pengar i den verkliga ekonomin; i kommunernas kassor och våra plånböcker. När det gäller denna gökunge, så verkar alla vara överens om att den är en parasit på samhälls-kroppen. De som har ett tvångsmässigt behov av spel bör föras över till den vanliga spelindustrin där de bara äventyrar sina egna pengar. Den historiska kampen om pengarna Eftersom historien skrivs av segrarna så handlar det verkligen om att lägga ett pussel där var och en som pusslar också måste få använda sin kreativitet för att fylla i tomma luckor. Vi vet inte allt, men vi har sökt långt bak i historien och vågar oss på en hypotes: För flera tusen år f.kr. fanns matriarkala, jämlika samhällen, där man tillbad Modergudinnan, vars symbol var kons huvud. Det representerade ymnighet och överflöd, som naturen så frikostigt gav till människorna. Denna kultur ersattes, under ett speciellt skede i historien, av en patriarkal ordning där hierarkier och konkurrens gällde. Privat äganderätt infördes...av jord, kvinna och pengar! Denna historia berättas av allt fler, många refererar till Riane Eislers bok The Chalice and the Blade [24] s.24

25 s.25 Kanske stämmer historien ovan, kanske inte. Det vi med säkerhet vet, är att när de privata kapitalägarna, konsoliderar sin makt över pengarnas tillblivelse och cirkulation, så sker det inte utan strid. En strid som förts av folket, men också av dess regenter. Kampen har handlat, inte enbart om makt och kontroll över pengarna, utan också om en tolkningsfråga kring värde. Frågan om vad pengars värde egentligen är i betydelsen Vad är pengars täckning? har varit en av de viktigaste spelarna i detta 300-åriga Monopolspel. Guld, silver eller papper? var (och är fortfarande) en av frågorna. Den som för tillfället hade bäst argument och kraft att nå ut, kunde övertyga politiker att t.ex. acceptera en penningmängd (i sedlar) som begränsades av storleken på guldskatterna. Nu vet vi ju att det, i praktiken, inte fanns någon direkt koppling mellan de båda, eftersom bankerna tillämpade FRB redan från början. Det är viktigt för förståelsen att inse att guldet alltid varit i händerna på kapitalägarna, därför hänger frågan om makt över tolkningen ihop med makt över utgivningen. Kampen om tolkningen av vad pengar är och borde vara Därför är det också en mycket radikal ståndpunkt som Silvio Gesell ( ) intar när han säger att den verkliga täckningen för pengarna är arbete, råvaror och produktionsmedel. Silvio Gesell var en Tysk-Argentinsk ekonom och affärsman som var mycket aktiv i den offentliga debatten på sin tid. Han polemiserade mot både Marx och Keynes.[25] Han kritiserade samtida ekonomer för att de saknade 'en separat penningteori'. Han var s.25

26 s.26 kritisk och ironisk gällande guldmyntfoten och han var motståndare till ränta. Han gav ut en bok som rönte stor uppmärksamhet och gav inspiration till den friekonomiska rörelsen under 1930-talet. (Die Natürlische Wirtschaftsordnung, på eng. The Natural Economic Order). Gesell hade, i sin egenskap av affärsman, lagt märke till att det ibland saknades pengar på marknaden, trots att det fanns behov (och efterfrågan) för hans varor. Det fanns alltså behov och det fanns varor - då borde det ha funnits pengar också, resonerade Gesell. Han insåg att de som hade pengar att låna ut inte gjorde det. Nej, de väntade tills de fick ett bättre 'pris' - dvs. högre ränta på pengarna. När räntan steg, som en effekt av penningbristen, först då satte de rika in pengar på banken så att de kunde komma samhället till godo, genom att lånas ut. Vad är felet? frågar sig Gesell och svarar själv på sin fråga: Pengar kan inte rosta, eller mögla eller på annat sätt förfaras av tidens tand, vilket är fallet med de flesta andra varor. Pengar kräver heller ingen lagringskostnad - tvärtom får man ju faktiskt betalt när pengarna 'lagras', man får ränta! Av detta följer att pengar intar en favörsställning som vara. Det lönar sig för penning-utlånaren att hålla undan sina pengar. Gesell jämförde pengar med tåg. Ett tåg är ju ett kommunikationsmedel som för runt resurser, i form av varor och arbetskraft, i samhället. Pengar borde också vara ett kommunikations-medel, tyckte Gesell. För att riktigt förstå det tokiga i rådande förhållanden så fortsatte han liknelsen: Tänk att du vill hyra en godsvagn för att transportera dina varor. Du betalar en hyra och använder vagnen. Om du sedan låter bli att lämna tillbaka den - dvs. du undandrar resten av samhället s.26

27 s.27 detta kommunikationsmedel - då skulle du få betala en straffavgift! Nog skulle det vara helt orimligt om du fick betalt för att strunta i att lämna tillbaka den. Gesell drog följande slutsats: Pengar ska vara ett neutralt bytesmedel i samhällets tjänst. Pengar ska inte vara en vara! För att pengarna ska cirkulera i samhället som blodet i människokroppen så behövs det en liten straffavgift så att penningägaren inte håller för länge i pengarna. Men, för att ett samhälle skulle fungera krävdes ytterligare två reformer enligt Gesell. Jordägandet skulle övergå till samhället, med besittningsrätt för jordbrukare vars arvingar vill ta över gården (germansk sedvanerätt i st. f. romersk privat äganderätt). Detta skulle ske genom en succesiv inlösen. Dessutom krävs en skattereform; skatt på varor, inte på arbete! Ju större miljöpåverkan, desto högre skatt på varan. Även om Gesell idag tillhör historien, så har han lämnat ett viktigt arv till dagens tänkare kring nya pengar. Alla tycks vara överens med honom om att pengar ska vara ett neutralt bytesmedel och att ingen privatperson ska kunna tjäna pengar på pengar. Exemplet Wörgl Det mest kända och utvecklade försöket enligt Gesells modell, skedde i den lilla staden Wörgl i Österrike, åren Det var stadens borgmästare Unterguggenberg, som tog initiativ och också genomdrev reformen. Han kontaktade affärsidkare, administratörer och andra ekonomiska nyckelpersoner i staden och övertygade dem att Wörgl hade allt att vinna på att s.27

28 s.28 pröva Gesells idéer. Arbetslösheten var hög och samhället präglat av förra krigets härjningar. Han fick folket med sig och stadens styrelse tryckte upp 5000 'fria shilling', räntefria men avgiftsbelagda pengar. Lika mycket pengar i österrikiska shilling, sattes in på banken som täckning. Med de nya pengarna byggdes en bro, vägar förbättrades och pengarna gick runt i samhället som betalning för varor och tjänster. Alla tog emot pengarna och alla ville bli av med dem så fort som möjligt - eftersom man vid månadens slut var tvungen att köpa ett 'frimärke' som klistrades på baksidan för att sedeln skulle fortsätta vara giltig. Denna s.k. 'användaravgift' var 1% per månad och gick till Wörgl samhälle. Inom ett år cirkulerade de 5000 shillingsedlarna 463 gånger och producerade under sin 'resa' varor och tjänster för Den vanliga shillingen cirkulerade endast 213 gånger under samma tid. Arbetslösheten sjönk med 25% under detta enda år och staden Wörgl blomstrade - också tack vare användaravgifterna som uppgick till 600 shilling och användes till det allmänna goda. Omvärlden såg på och häpnade. 300 kommuner i Österrike visade intresse för modellen och många av dem ansökte hos regeringen om att få göra samma försök. Men då hände det som tyvärr hänt både förr och senare, nämligen att centralbanken såg sitt monopol hotat och utövade påtryckningar på regeringen som såg sig tvungna att förbjuda försöket i Wörgl och räntefria pengar överhuvudtaget. Den friekonomiska rörelsen spred sig över stora delar av världen och i USA försökte över 100 samhällen att s.28

29 s.29 genomföra liknande penningreformer som den i Wörgl. Dock utan resultat. Kampen om pengarnas utgivningsrätt Vid sidan om den friekonomiska rörelsen, men med liknande syfte (pengar till folket och samhället), fanns det enskilda individer, partier eller gräsrotsrörelser som förde kampen på högsta nivå och utmanade de stora kapitalägarna direkt. Denna maktkamp, mellan två parter är lättast att följa i den nya världen, dvs. Nordamerika och sedemera USA. Där har frontfigurer som Benjamin Franklin, Thomas Jefferson, Andrew Jackson, Abraham Lincoln, Woodrow Wilson, John, F. Kennedy och många andra kämpat för samhällsutgivna pengar. Så småningom handlade det om att att få in i konstitutionen (the Freedom Charter) Regeringens rätt att själv trycka och ge ut pengar till samhället. Dessa frihetskämpar stod på ena sidan på den andra stod de största kapitalägarna med europas centralbanker i ryggen. Exemplet New England [26] År 1750 hade USA ännu inte bildats. Det fanns 13 kolonier som utgjorde New England och som fortfarande löd under Englands styre. Benjamin Franklin var koloniernas talesman i engelska parlamentet. Han fick frågan hur det kunde komma sig att koloniernas ekonomier blomstrade och att folket där levde i högönsklig välmåga medan moderlandet led av fattigdom. "Det är självklart, svarade Franklin, därför att vi i kolonierna skapar våra egna pengar. Vi kallar dem för 'colonial script', och s.29

30 s.30 vi ställer ut dem i tillräcklig mängd, så att de tillåter varorna att passera från producent till konsument utan besvär. Genom att ställa ut våra egna pengar kan vi kontrollera dess köpkraft, och vi behöver inte betala ränta till någon." När de engelska bankmännen hörde detta fick de parlamentet att stifta en lag som förbjöd kolonierna att använda sitt finasieringssystem och påbjöd dem i stället att använda räntepengar i guld och silver - pengar som engelska banker försåg dem med i otillräcklig mängd. Penningmängden minskades till en tredjedel och det var slut med välfärden. Inom loppet av ett år var förhållandena så förvärrade att gatorna fylldes av arbetslösa. Frustrationen vände sig mot England och var, enligt artikeln som citerar Benjamin Franklin, orsaken till frihetskriget och oavhängighetsförklaringen För dem som skrev den amerikanska författningen 1787 blev det därför väsentligt att skydda sig emot de internationella bankernas utsugning. I denna författning heter det nämligen att kongressen ska ha rätt att utställa pengar och bestämma deras värde. Abraham Lincoln var en av flera amerikanska presidenter som kämpade och dog för ett samhällsägt penningsystem: På 1860-talet bad han om att få låna pengar från bankerna för att finansiera inbördeskriget. Men, då de krävde 36% ränta, avböjde Lincoln bestämt. Han lät i stället statsmakten själv skapa dollar i form av skuld- och räntefria sedlar, som kom att kallas greenbacks... Utgivningen av greenbacks var lyckosam, och Lincoln blev inspirerad att presentera sin egen monetära linje Några veckor senare mördades han. Här följer några rader från hans penninguttalande:... Privilegiet att skapa och ge ut pengar är inte bara den högsta statliga ensamrätten utan också dess största kreativa möjlighet... Människorna kommer att få en valuta lika säker s.30

31 s.31 som deras egen statsmakt. Pengar kommer inte längre att vara mänsklighetens härskare, utan bli dess tjänare. Demokrati kommer att bli starkare än penningmakt. Exakt 100 år efter att Lincoln valdes till amerikansk president, valdes John. F. Kennedy till samma post. Och bara några månader innan han mördades, skrev han under en så kallad executive order, nummer 11110, som i effekt gav det statliga finansdepartementet, den konstitutionella rättigheten att skapa och ge ut pengar. [27] Mirakelekonomin på Guernsey [28] Guernsey är en av flera småöar i Engelska kanalen. Ön har ett milt och fuktigt klimat med fruktbar jord som lämpar sig väl för odling. För snart 200 år sedan, efter Napoleonkrigens slut i rådde fattigdom och nöd i hela Europa, så även på Guernsey. Produktionen hade avstannat och folk gick arbetslösa eftersom det inte fanns några pengar att köpa varor för. Inte heller kunde man betala sina skulder till de engelska bankerna eller ens räntorna på lånen. Öns styrelse försökte få ytterligare lån för att rädda situationen i stunden. Men, Guernsey var nära konkurs och ingen ville bistå. Öns guvernör, Daniel de Lisle Broch, var förtvivlad och grubblade äver en lösning. Han insåg att om trädgårdsmästeri och grönsaksodling kunde organiseras så kunde ön få intäkter. För detta behövdes en ny torghall, det skulle gå på ca 4000 pund sterling. Guvernören funderade vidare. Utöver prima odlingsjord fanns andra resurser; tegel, timmer, kalkbrännerier, arbetare och hantverkare. Vad var egentligen problemet? s.31

32 s.32 Jo, det var det där med pengar... Han fick en idé! Den 12 maj 1820 sammankallade de Lisle Broch den lagstiftande församlingen på ön och framförde följande förslag: En torghall kostar 4000 pund att bygga och när den är färdig är den gott och väl värd denna summa. Jag föreslår att vi låter framställa 4000 pundsedlar, naturligtvis inte av samma utseende som de engelska punden utan med öns namn och garanti. Vi beslutar att garantera med öns säkerhet för dessa pundsedlar och låter dem bli allmänna betalningsmedel och jämställda med de vanliga. Vi sätter straxt igång arbetet med torghallen. Vi betalar sten, kalk, timmer och arbetslöner med dessa pundsedlar. Detta kommer att stimulera det ekonomiska livet, de kommer att ge arbete, omsättning och liv. När hallen står färdig hyr vi ut de olika avdelningarna till trädgårdsmästare och grönsaksodlare. Med hyresintäkter minus nödvändig administration amorterar vi de utgivna pundsedlarna varefter motsvarande mängd pundsedlar makuleras. Trots stark misstro från delar av församlingen, lyckades han få med sig majoriteten och en framgångssaga av sällan skådat slag tog sin början. Först var det torghallen, sedan trycktes nya pengar och en väg byggdes, så renoverades en stadsdel, en skola byggdes och man kunde börja betala tillbaka på gamla lån till engelska finansiärer (i engelska pund). Hela tiden återvände pengarna till utställaren, som makulerade dem. Det betyder att penningmängden alltid motsvarade behovet (såsom ledningen uppfattade det). Det goda livet pågick i 15 år. Under tiden hade engelska bankirer och andra spekulerare bedrivit propaganda för s.32

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Lokala valutor och nya penningsystem

Lokala valutor och nya penningsystem s.1 Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.4/ Den historiska kampen s.24/ En ny ekonomi s.33/ Slutord s.55 Inledning För att förstå

Läs mer

Lokala valutor och nya penningsystem

Lokala valutor och nya penningsystem s.1 Inledning Lokala valutor och nya penningsystem Marianne Påsse, Ubbhult maj 2012 Inledning / De allvarligaste systemfelen s.2/ Den historiska kampen s.12 / En ny ekonomi s.16/ Slutord s.26/ Noter s.27

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Varför guld? [first published at mises.se, Oct 2, 2010]

Varför guld? [first published at mises.se, Oct 2, 2010] Varför guld? [first published at mises.se, Oct 2, 2010] De senaste åren har vi sett ett tilltagande intresse för guld. Hur kommer det sig? Vad finns det för bra förklaringar till det? Är inte guld en barbarisk

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 Hur ska vi uppfatta naturen? 3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Lärarhandledning högstadiet

Lärarhandledning högstadiet Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking?

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking? ANFÖRANDE DATUM: 2004-08-26 TALARE: vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Sjöfartshuset, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer.

Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK. Riktiga ekonomer. v.40 15 november 2009 Innehåll 1 BBC-mätning, Riktiga ekonomer 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Råvaruindex 8 Råvarukanalen 9 Graföversikt 11 Ansvarsfriskrivning

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 februari 2016 följande dom (mål nr 7101-13).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 februari 2016 följande dom (mål nr 7101-13). HFD 2016 ref. 6 Transaktioner i form av växling av traditionell valuta till den virtuella valutan bitcoin och omvänt utgör omsättning av tjänster som omfattas av undantag från skatteplikt för finansieringstjänster.

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Vårt jordbruks framtid

Vårt jordbruks framtid BIRGER ISACSON: Vårt jordbruks framtid Med utgångspunkt från de pågående förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal behandlar lantmästare Birger Isacson, Lantbrukarnas Riksförbund, i denna artikel problematiken

Läs mer

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Stävrullen Finans AB (publ) org. nr. 556125-5851 1 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2008-01-01 till 2008-12-31 Handel med värdepapper Bolagets verksamhetsidé är att genom en långsiktig kapitalförvaltning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Facklan & Svärdet. Kapitel 1

Facklan & Svärdet. Kapitel 1 Facklan & Svärdet Kapitel 1 Jag satt på mitt hotellrum i London. Jag kände mig rastlös och funderade på att gå en runda till Buckingham Palace, som bara låg ett par kvarter bort. Även om jag visste att

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Öga för öga, Tand för tand

Öga för öga, Tand för tand Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Eye for an Eye. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media

Läs mer

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01

Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01 Avtal investerin ssparkonto ISK Allmänna villkor för Investeringssparkonto 2012-01-01 Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden, eller

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

(Introd. 0:35) Som det är uttryckt hos profeten Jesaja 48:17. "Ja, man ropar där: Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid.

(Introd. 0:35) Som det är uttryckt hos profeten Jesaja 48:17. Ja, man ropar där: Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid. Program 100. 2. Mosebok kap. 9: 1-35. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till 2.Mosebok kapitel 9, där Herren fortsätter att klargöra för Farao, att han borde släppa Israels folk - och att egyptens avgudar

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer