Innehållsförteckning. INLEDNING 3-4 Inledning 4

Transkript

1

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3-4 Inledning 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5-17 God ekonomisk hushållning 6 Övergripande styrkort 7 Medborgare 8 Utveckling 9 Medarbetare Ekonomi Kommunkoncernen RÄKENSKAPER Resultaträkning och nämndernas resultat 19 Balansräkning 20 Kassaflödesanalys 21 Investeringsredovisning 22 Noter VERKSAMHETSBERÄTTELSER I projektet 400 kulörer utsmyckades sex av ABK:s byggnader med fasadvepor under jubileumsvåren Utsmyckningarna togs fram av fyra lokala konstnärer som tillsammans med unga arbetslösa målarlärlingar arbetade fram de stora konstverken. Kommunstyrelsen, inkl. kommunledningskontoret Kommunstyrelsen, räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kristianstads kommun Kristianstad telefon: e-post: kommun@kristianstad.se webbsida: Foto: Kristianstads kommun/ Claes Sandén, Cecilia Sandén och Eva Mårtensson 2

3 1. Inledning Kristianstad - Årets stadskärna 2014 INLEDNING 3

4 INLEDNING Inledning Detta delårsbokslut har upprättats utifrån kommunens räkenskaper per 31 augusti Med ledning av uppgifter från kommunens förvaltningar har räkenskaperna kompletterats med periodiseringsposter. I delårsbokslutet redovisas även resultatet för motsvarande period föregående år samt en prognos för helåret Lagstiftningen kräver inte en prognos för helåret i delårsrapporten, men det är kommunledningskontorets uppfattning att denna information är viktig för styrningen av den kommunala verksamheten. Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner minst en gång under varje räkenskapsår upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i senaste årsredovisningen, d.v.s. att Kommunala redovisningslagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning följs. Delårsrapporten kommer att bli föremål för granskning av kommunens revisorer. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunfullmäktige uppmanar varje nämnd som prognostiserar negativa budgetavvikelser att ta fram en åtgärdsplan för att i möjligaste mån eliminera befarade underskott. I den mån detta inte är möjligt bör kommunstyrelsen ta ställning till i vilken omfattning tilläggsanslag ska beviljas. Sammanfattning MEDBORGARE SCB:s medborgarundersökning visar marginellt bättre värden än motsvarande undersökning I tidskriften Fokus ranking av bästa boendekommun förbättrade Kristianstad sin position rejält. 400-årsjubileum och att Kristianstad blev utsedd till Årets stadskärna ger stolthet och samhörighet. Skolresultaten i grundskolan förbättrades medan gymnasieskolans resultat försämrades. Resultaten är fortfarande under rikssnittet. Kommunen har större andel invånare med försörjningsstöd än både riket och Skåne. Medborgarcenter i Rådhus Skåne är i drift och handlägger själva stor andel av inkommande förfrågningar och ärenden. UTVECKLING Invånarantalet ökar stadigt. Arbetslösheten har minskat något under första halvåret, men har fortfarande hög nivå. Speciellt oroar ungdomsarbetslösheten. Kristianstads position i Svenskt näringslivs ranking förbättrades och handelsindex 2013 låg kvar på ungefär samma nivå som Kollektivtrafiken fortsätter att utvecklas. MEDARBETARE Antalet årsarbeten för tillsvidareanställda ökade liksom antalet tidsbegränsade anställningar med månadslön, timavlönade och övertiden. Fyllnadstjänstgöringen minskade. Sjukskrivningarna ökade något och målsättningen för 2014, med högst 15 sjukskrivningsdagar, kan bli svår att nå, medan frisktalet visade klara positiva tendenser. Det EU-finansierade projektet SAMspelet som avslutades i början av 2014 ska ligga till grund för ett verktyg för att utveckla medarbetarskapet. Medarbetarenkät kommer att genomföras under hösten för att ge en bild av medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön. EKONOMI Bokslutet för perioden januari till och med augusti 2014 visar ett resultat på +86,7 mkr. Det är 43,8 mkr högre än vid motsvarande period föregående år. Helårsprognosen visar att resultatet vid årets slut beräknas till +36,9 mkr, vilket är -9,9 mkr sämre än budgeterat. Den prognostiserade budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen av nämndernas budgetavvikelse tillsammans med ett bättre utfall för finansposterna, bland annat högre skatteintäkter, men också högre pensionskostnader. Nämndernas verksamhetsresultat väntas bli -32 mkr lägre än budget. Det beror på ökade kostnader för externa institutionsplaceringarna av framförallt barn och unga, men även placeringar av vuxna visar samma tendens. Stora volymökningar ger också ökat personalbehov. Även strukturella bekymmer i grundskolans senaredel och underskott för några verksamhetsområden inom omsorgsförvaltningen bidrar. 4 INLEDNING

5 2. Förvaltningsberättelse Kristianstad 400 år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en målmedveten och systematisk process för att påverka kommunens samlade verksamhet i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. I budgeten fastställer därför kommunfullmäktige de finansiella och verksamhetsmässiga mål som tillsammans är avsedda att säkra en god ekonomisk hushållning. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, d.v.s. Kristianstads kommuns bästa är överordnat verksamhetsmässiga särintressen. Styrning sker genom dialog med inriktning på samsyn och samförstånd. Styrmodellen i Kristianstads kommun utgår från kommunallagens krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Styrmodellen bygger på metoden balanserad styrning, i Kristianstad kallad STYRKAN. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen så är vision, perspektiv och strategiska mål gemensamma delar fastställda av kommunfullmäktige. Mål och indikatorer ska inte vara för många så att helhetssyn och överblickbarhet försvåras. Kommunfullmäktige fastställer årligen, i samband med budgetbeslutet för kommande år, kommunens övergripande styrkort för hela kommunkoncernen. Styrkortet omfattar förutom visionen, strategiska mål, mål och indikatorer i fyra olika perspektiv, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi, som speglar olika dimensioner i verksamheten. Balans mellan dessa perspektiv eftersträvas. Perspektiv i styrkorten Medborgare hur kommuninvånarna med flera intressenter ser på Kristianstads kommun utifrån ett externt perspektiv, hur kommunen uppfyller behov och önskemål, att kommunen gör rätt saker. Utveckling hur kommunen bejakar utveckling och förnyelse, uthållighet utifrån vad som sker i omvärlden och inom verksamheterna, hur kommunen rustar för framtiden. Medarbetare kommunen i rollen som arbetsgivare, hur kommunen är som arbetsgivare och arbetsplats, på vilket sätt kommunen arbetar, rutiner, processer, förhållningssätt m.m. Ekonomi hur kommunen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning, hur kommunen uppfyller kraven på en sund och uthållig ekonomi, hur kommunen använder och förvaltar gemensamma resurser, prisvärdhet, värdeskapande och valuta för pengarna. Visionen är en stark viljeinriktning för hur kommunen vill utvecklas och vad som ska uppnås. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Ny vision för Kristianstad, beslutad i kommunfullmäktige i juni 2014, lyder: Vision 2030 Vi lyfter tillsammans Tillväxt Tanke Trivsel Strategiska mål inom varje perspektiv är avgörande för att nå framgång. Målen visar inriktningen som verksamheterna ska fokusera på inom det aktuella perspektivet. Indikatorerna ger vägledning vid bedömning av effekterna för gjorda insatser samt ger svar på graden av måluppfyllelse. Indikatorer är mått som ger direkt återkoppling om kommunen är på rätt väg mot de uppsatta målen, eller inte. Indikatorerna ska dock inte ses som hela sanningen vad gäller värdering av målen. Verksamhetsplaner ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja hela styrmodellskedjan som angetts i styrkortet. I kommunens övergripande styrkort på nästa sida har indikatorer, mål och perspektiv färgmarkerats för att ge en enkel indikation på vilket resultat som förväntas uppnås under Dessutom kommenteras varje mål/indikator kortfattat i styrkortet. Utöver det schematiska styrkortet fortsätter analysen något djupare i förvaltningsberättelsen för de fyra perspektiven på sidorna Alla nämnder/styrelser bedömer också perspektiven/ målen/indikatorerna i sina respektive styrkort med samma färgmarkeringsprinciper. Efter en översiktlig utvärdering och analys av kommunens övergripande styrkort, förvaltningsberättelsens textavsnitt i de fyra perspektiven och nämndernas textavsnitt och styrkort, kan en värdering ske om en god ekonomisk hushållning har uppnåtts efter de åtta första månaderna 2014, liksom prognostisera samma värdering vid årets slut. 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens övergripande styrkort 2014 Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning MÅL INDIKATORER KOMMENTAR Nöjda medborgare Ranking bästa boendekommun Nöjd-Medborgar-Index Kommunen tog ett rejält kliv i tidningen Fokus ranking från 194 plats 2013 till 46 plats Direkta jämförelser mellan åren kan inte göras då rankingen genomgått en större förändring. NMI 55. Högre än kommunsnittet (54), högre än 2012 (54). MEDBORGARE Ökad utbildningsnivå Aktiva och trygga medborgare Information och service med hög tillgänglighet Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet Andel invånare med försörjningsstöd Nöjd-Region-Index Trygghetsindex Nöjd-Inflytande-Index Bemötande-/Tillgänglighets-Index Informations-/Öppenhets-Index Bättre värden 2014 för de högskoleförberedande programmen, sämre för yrkesförberedande. Sämre värde än Andelen i juni var enligt månadsstatistik 3,5 %. Samma värde som i juni 2013 men sämre än både riket (2,4 %) och Skåne (3,2 %). NRI 62. Högre än kommunsnittet (60), högre än 2012 (59). TI 55. Lägre än kommunsnittet (61), högre än 2012 (49). Mindre avstånd 2014 än 2012 mellan Kristianstads värde och kommunsnittet. NII 38. Lägre än kommunsnittet (40), högre än 2012 (37). BTI 53. Lägre än kommunsnittet (56), högre än 2012 (52). IÖI 53. Lägre än kommunsnittet (54), högre än 2012 (52). Aktiva insatser för hållbar miljö Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) Prognostiserad andel 86 % (2013: 86 %). UTVECKLING Växande Kristianstad God företagsamhet Invånarförändring Arbetslöshet Nöjt-Näringslivs-Index Nyföretagande Handelsindex Invånarantal 30/6: Ökning +403 sedan årsskiftet. Arbetslösheten har minskat från 9,3 % (4,1 % öppet arbetslösa och 5,2 % i pro-gram) i december till 8,2 % (3,9 % resp. 4,3 %) i juli. Motsvarande julisiffror för Skåne är 7,5 % (4,2 % resp. 3,3 %) och för riket 6,1 % (3,4 % resp. 2,7 %). Ranking Svenskt Näringsliv 2014: 142 (2013: 152). Siffror för första halvåret 2014 presenteras i september startade 5,0 nya företag/ invånare (ranking 90). Handelsindex 2013: Total detaljhandel 111 (2012:111), dagligvaror 100 (2012:100), sällanköpsvaror 124 (2012:123). Förbättrad infrastruktur Kollektivtrafikresande»» Resandet med stads- och regionbuss ökade med måttliga 0,9 % under första halvåret jämfört med samma period I siffrorna ligger en minskning av resande med stadsbuss och en ökning av resande med regionbuss. Tågresandet mäts senare i höst. MEDARBETARE God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Frisktal Nöjd-Medarbetar-Index Medarbetarskaps-Index Ledarskaps-Index Frisktalet ökade under första delen av året. Målsättningen med ett frisktal på 63,0% eller högre för 2014 kan nås. Medarbetarenkäten som genomförs under september ska jämföras med 2012 års värde NMI 4,57. Medarbetarenkät genomförs under september som ska jämföras med 2012 års värde för MI 4,55. Medarbetarenkäten som genomförs under september ska jämföras med 2012 års värde för LI 4,68. EKONOMI Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Ekonomisk kontroll över tiden Nämndernas driftbudgetföljsamhet Avvikelse mot budgeterat resultat Genomförandegrad av investeringar Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod Prognos för nämndernas driftbudgetföljsamhet för helår 2014: -32,0 mkr. Prognostiserad avvikelse mot budgeterat resultat för helår 2014: -9,9 mkr. Prognos för genomförandegrad för helår 2014: 91 %. Prognostiserat värde för årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag : 1,5 %. Prognos för självfinansieringsgrad : 66 %. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgare NÖJDA MEDBORGARE Kristianstad är en hygglig kommun att bo i. Enligt rankinglistan över bästa boendekommun har tidskriften Fokus placerat Kristianstad på plats 46 bland 290 kommuner. När Kristianstads medborgare själva värderar kommunen i SCB:s medborgarundersökning hamnar kommunen kring medelvärdet för landets kommuner. Tidskriften Fokus har granskat kommunerna med hjälp av ett stort antal variabler, från huspriser och arbetslöshet till bredband och sportanläggningar. Tidskriftens undersökning har sedan förra årets rankning genomgått stora förändringar för att bli mer vetenskaplig och rättvisande. Att Kristianstad i år förbättrade sin placering till plats 46 från plats 194 förra året, beror alltså till stor del på nya bedömningskriterier. SCB:s medborgarundersökning för Kristianstad visar aningen bättre värden än för två år sedan. Enkäten skickades till av kommunens medborgare i mars, men endast 554 svarade på frågorna. De flesta trivs med att bo i Kristianstad. Måttet på hur man trivs med sin bostadsort, Nöjd-Region-Index, är för Kristianstads kommun 62 av 100 möjliga. Medelvärdet för de deltagande kommunerna är i år 60 och årets värde är något bättre i Kristianstad än vid förra undersökningen för två år sedan då det blev 59. Nästan hälften av årets tillfrågade vill mycket starkt rekommendera kommunen till bekanta, medan tolv procent av de tillfrågade skulle avråda andra från att flytta till Kristianstad. ÖKAD UTBILDNINGSNIVÅ Fortfarande ligger det sammantagna utbildningsresultatet för Kristianstads kommun under riksgenomsnittet, även om fler än tidigare är behöriga till gymnasieskolan. AKTIVA OCH TRYGGA MEDBORGARE Kommunen arbetar tillsammans med andra myndigheter och organisationer på flera sätt för att medborgarna ska känna sig tryggare, bland annat genom det lokala Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Flera projekt bedrivs för att öka trygghet och säkerhet. Kultur- och fritidsförvaltningen driver projektet Säker och trygg förening som hjälper föreningar att kontinuerligt arbeta med trygghetsfrågor. Med hjälp av checklistor och utbildning får deltagarna lära sig mer om säkerhetsfrågor, demokrati, etik och ledarskap i föreningslivet. Efter utbildningen kan föreningarna bli certifierade. Inom samarbetsorganisationen Handelsstaden Kris- tianstad, med handlare, fastighetsägare och kommun, arbetar gruppen Tryggt och säkert med att stärka tryggheten i centrum. Bland annat har ett paragraf 3-område inrättats, där ordningsvakter har större möjligheter att agera, och insatser görs för att få tillstånd till kameraövervakning. Genom projektet Trygg och säker butik kan butiker få rådgivning om skydd mot rån och brand och kan efter utbildning få certifiering. Alla Kristianstads kommuns elever i årskurs sju bjuds varje år in till en säkerhetsmässa på skoltid. De får där uppleva en realistisk diskoteksbrand och en trafikolycka. De får också tillfälle att diskutera och reflektera över frågor som rör säkerhet och brottslighet. Många medborgare i Kristianstad visade stort engagemang när de under våren fick komma med synpunkter på underlaget till en ny vision om hur Kristianstad ska utvecklas fram till Närmare 400 olika tankar och idéer kom in under dialogperioden och arbetades in i visionen, som sedan antogs av kommunfullmäktige i juni. Visionen bygger på de tre fokusområdena tillväxt, tanke och trivsel. INFORMATION OCH SERVICE MED HÖG TILLGÄNGLIGHET Kristianstad kommuns medborgarcenter öppnade i Rådhus Skåne under våren. Där får medborgare och företagare en enklare väg in i kommunen med information, vägledning och direkta beslut i enklare ärenden via webb, telefon eller personligt besök. Omkring tre fjärdedelar av ärendena har kunnat handläggas via den första kontakten. AKTIVA INSATSER FÖR HÅLLBAR MILJÖ Arbetet fortsätter för att uppnå klimatstrategins mål att Kristianstad 2020 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 och att all kommunal verksamhet ska vara fossilbränslefri. Mer än 95 procent av kommunens lokaler värms redan i dag upp med förnybar energi. Källsorteringen i kommunen har blivit allt bättre och Kristianstad ligger i topp bland de kommuner som sorterar ut sitt matavfall. Ur det sorterade och insamlade matavfallet utvinns biogas och biogödsel. En ny avfallsplan för Kristianstads kommun började gälla från årsskiftet. Den säger bland annat att man ska utreda fastighetsnära insamling, så kallad grindhämtning, av förpackningar och tidningar. Dessutom ska enligt planen kommunens återvinningscentraler rustas upp och en ny ska byggas i Kristianstad. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utveckling VÄXANDE KRISTIANSTAD Under jubileumsåret 2014 firas Kristianstads 400 år med hejdundrande kalas, festliga invigningar och bakåt- och framåtblickande seminarier och aktiviteter. Under våren kom ett erkännande av att de senaste årens centrumutveckling gett resultat, då Kristianstad utsågs till Årets Stadskärna i Sverige. Kristianstad fortsätter växa i god takt. I slutet av juni bodde personer i kommunen. Det innebär en ökning med 403 sedan årsskiftet och ungefär samma ökningstakt som de senaste åren. Det är i år exakt 40 år sedan storkommunen Kristianstad bildades. Då hade kommunen drygt invånare. I genomsnitt innebär det en ökning med i genomsnitt drygt 300 om året, men utvecklingen har gått i vågor. Kommunen har för det mesta växt långsamt med stadigt, med ett par hundra nyfödda och inflyttade varje år. I början av 1990-talet märktes en svacka, då befolkningen stod stilla och till och med minskade under ett par år. Under 2000-talet har den årliga ökningen i gengäld gått snabbare och legat över 500 om året. På de senaste tio åren har Kristianstad ökat med 7 procent, lika mycket som riket som helhet. Fler har invandrat än utvandrat, fler har fötts än dött och fler har flyttat in från andra delar av Sverige än andelen som flyttat ut. Det finns alltså positiva siffror att glädjas åt, men också siffror som väcker oro. Arbetslösheten i kommunen är fortfarande hög, även om den har minskat något sedan samma tid förra året. Den totala arbetslösheten var i juli 8,2 procent, vilket är en minskning sedan årsskiftets 9,3 procent. Föregående år märktes i stället en ökning från 8,6 procent vid årsskiftet till 9,1 procent vid halvårsskiftet. Men trots minskningen är arbetslöshetssiffrorna långt ifrån tillfredsställande och högre än i Skåne och riket som helhet. Motsvarande halvårssiffra över arbetslösheten är för Skåne 7,5 procent. och för riket 6,1 procent. Av kommunens 8,2 procent arbetslösa är 3,9 procent öppet arbetslösa medan. 4,3 procent deltar i sysselsättningsprogram och åtgärder. Kristianstads kommun har därför satsat extra resurser för att möta arbetslösheten och utanförskapet, främst bland ungdomar. Kommunfullmäktige beslutade förra året om en kommunal satsning med 20 mkr i år och en motsvarande insats innevarande år. Arbete och välfärdsförvaltningen har med hjälp av tillskottet kunnat utöka antalet praktikplatser och nystartsjobb. GOD FÖRETAGSAMHET Kristianstad klättrade ytterligare några steg i Svenskt Näringslivs ranking, från plats 152 förra året till plats 142 i år. Under våren bildades på Kristianstads kommuns initiativ ett brett sammansatt näringslivsråd. Näringslivsrådet ska verka för ett positivt samarbetsklimat och ett ökat kunskapsutbyte mellan kommun, myndigheter, organisationer och det lokala näringslivet och fungera rådgivande i kommunens tillväxt- och näringslivspolitiska arbete. Kristianstads kommun deltar aktivt i arbetet med företagsutveckling genom engagemanget i Krinova Incubator & Science Park. FÖRBÄTTRAD INFRASTRUKTUR Goda kommunikationer med andra delar av Skåne gör att fler kan flytta till Kristianstad och arbetspendla till andra orter. En förbättrad infrastruktur är en viktig förutsättning för ett växande Kristianstad. En väl fungerande kollektivtrafik är en viktig faktor i ambitionen att minska utsläppen av fossila bränslen och bromsa klimatförändringarna. Med Kristianstadslänken och ombyggnader på och kring Kristianstads Centralstation har förutsättningarna för kollektivtrafik till och från Kristianstad stärkts ytterligare. Omkring sex miljoner bussresor och två miljoner tågresor om året har gjorts i Kristianstad de senaste åren. Målet är att ännu fler ska välja kollektivtrafik, när bussresorna och bytena mellan buss och tåg har förenklats genom utbyggnaden av busslänken och det samlade resecentret. Efter en ombyggnad av järnvägsstationen under våren kan Kristianstads C ta emot dubbelt så många tåg som tidigare på perrongområdet. Sex tåg kan nu stå inne samtidigt och tågmöten behöver därför inte förläggas ute på spåret. Stationen har efter ombyggnaden kapacitet för ökad tågtäthet och fler passagerare. Utbyggnaden av E22 till motorväg fortsätter. Arbetsplanen för sträckan förbi Linderöd vann laga kraft under sommaren. Väg 21 mellan Kristianstad och Hässleholm håller på att byggas om och ska vara mötesfri redan På Kristianstad Österlen Airport har efterfrågan varit så stor att flygturerna efter sommaren utökas med ytterligare Stockholmsturer. Flygplatsen har också under året haft charteravgångar till Turkiet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare Hälsa och arbetsmiljö Kristianstads kommun är av uppfattningen att en god arbetsmiljö är en miljö som kännetecknas av arbetsglädje och där samtliga medarbetares resurser tas tillvara och utvecklas. En god arbetsmiljö är hälsofrämjande, bidrar till att verksamhetens mål uppnås, ökar kommunens möjlighet att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. efter årets fyra första månader men har nu efter sex månader ökat något. Målsättningen med högst 15 dagars sjukfrånvaro per medarbetare kan bli svårt att nå Barn- och utbildningsförvaltningen minskade sin sjukfrånvaro samtidigt som omsorgsförvaltningen, C4 Teknik och arbete och välfärdsförvaltningen ökade sjukfrånvaron. Under början av 2014 avslutades det EU-finansierade projektet SAMspelet. Målsättningen var att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att öka kompetensen och stödet för medarbetare i kommunen. Behoven har identifierats och kartlagts för att ligga till grund för ett verktyg för att utveckla medarbetarskapet. Genom att ett antal licensierade samtalsledare kommer erfarenheterna av projektet verksamheten till del efter projektets avslut. Kalenderdagar Sjukfrånvaro 1:a halvåret 8,4 8,3 11,812,4 9,2 9,5 5,4 6,3 9,5 9,7 INVENTERING AV ÖNSKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD Inventeringen genomförs under senare delen av Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd MEDARBETARENKÄT Medborgarenkäten kommer att genomföras under september månad Vid förra tillfället 2012 genomfördes en ny medarbetarenkät som togs fram i samarbete med Högskolan Kristianstad. Enkäten har fokus på upplevelsen av arbetet, arbetsplatsen samt hälsa kopplat till arbetet. FRISKTAL Frisktalet anger andelen av de tillsvidareanställda som varit sjuka fem dagar eller mindre under årets första halvår. Frisktalet ökade med knappt fyra procentenheter jämfört med första halvåret föregående år. Detta märktes i minskningen av den korta sjukfrånvaron under det första halvåret. SJUKFRÅNVARO Målsättningen för sjukfrånvaron är maximalt 15 sjukdagar per medarbetare och år. Sjukfrånvaron ökade med 0,2 dagar under årets första sex månader. Sjukfrånvaron hade en knapp minskning Kalenderdagar per tillsvidareanställd under första halvåret med hänsyn tagen till omfattning men inte till sysselsättningsgrad. OBLIGATORISK SJUKREDOVISNING Uppgifterna till den obligatoriska sjukredovisningen baseras på bredare urval än kommunens egna underlag för sjukfrånvarostatistik. Tendensen var samma med en ökning av sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron över 60 dagar ökade. Obligatorisk sjukredovisning Total sjukfrånvaro* 5,8 % 5,6 % - varav långtidssjukfrånvaro** 48,8 % 42,3 % Sjukfrånvaro för kvinnor 6,5 % 6,1 % Sjukfrånvaro för män 3,4 % 3,7 % Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre 4,1 % 3,0 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 5,5 % 5,1 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,6 % 6,8 % *Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga medarbetare. Även tidsbegränsad sjukersättning samt rehabiliterings- och arbetsskadeersättning ingår. **Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Effektivt arbetssätt BEMANNING OCH VOLYM Antal årsarbeten första halvåret Tillsvidareanställda Tidsbegräns månadlön Tidsbegräns timavlön Mertid För tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön är underlaget anställningar x sysselsättningsgrad x anställningsdagar/183. För tidsbegränsade timavlönade och för mertid baseras uppgiften på arbetade timmar/850 (en heltidsanställd arbetar ca timmar på ett år). Tillsvidareanställningar Under årets första del ökade volymen tillsvidareanställda i kommunen med 29 årsarbeten och låg på årsarbeten totalt. Volymen minskade 2013 efter att ha ökat Fördelningen mellan förvaltningarna har påverkats av att kommunövergripande verksamheter som IT och löneadministration har samlats på kommunledningskontoret. Nya verksamheter i form av medborgarcenter och intern service har också tillkommit på kommunledningskontoret, kopplat till Rådhus Skåne. Barn- och utbildningsförvaltningen minskade liksom Omsorgsförvaltningen minskade för andra året i rad från att ha ökat Omsorgsförvaltningen minskade för andra året i rad från att ha ökat 2011 och Arbete och välfärdsförvaltningens förstärkning genom tidsbegränsade anställningar kommer att pågå under året. Anställningarna är kopplade till olika projekt som pågår under året. Timanställningar Volymen årsarbeten för timavlönade ökade för fjärde året i rad från att ha minskat 2007 till Ökningen för 2014 var på ungefär samma nivå som de senaste tre åren. Timavlönade mätt i årsarbeten ökade med 3 och hamnade på 435 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen har under en lång period minskat volymen av timavlönade fram till 2011 då en ökning syntes. Under 2014 har timavlönade ökat mer än de två föregående åren. Fyllnadstjänstgöring Fyllnadstjänstgöringen minskade för andra året i rad från att tillfälligt ha ökat något under Fyllnadstjänstgöringen hamnade på 53 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen minskade för andra året i rad. Övertid Övertiden utgör en liten del av totala resursinsatsen och övertiden ökade med ett årsarbete och låg på 26 årsarbeten för halvåret. Övertiden har växlat mellan 20 och 30 årsarbeten under en lång period. Tidsbegränsade anställningar med månadslön Under första halvåret 2014 ökade antalet tidsbegränsade anställda med månadslön med 70 årsarbeten från att ha minskat Den totala volymen hamnade på 463 årsarbete. Barn- och utbildningsförvaltnings ökning var till följd av den nya anställningsformen legitimationsgrundande anställning. Grundskollärare och förskollärare ökade. Selfie på SAMspelskonferens. Mark Levengood, moderator, och Ewa Wemby, personalutskottets ordförande. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi Resultat och kapacitet DELÅRSRESULTAT I det följande kommenteras Kristianstads kommuns resultat- och balansräkning efter andra tertialet Resultatet för perioden uppgår till +86,7 mkr. För motsvarande period 2013 redovisades ett överskott på +42,9 mkr. I delårsresultatet för 2013 ingick inte återbetalningen av sjukförsäkringspremierna för 2005 och 2006 med 71,8 mkr, men beaktades i prognosen för helåret Den faktiska utbetalningen blev 71,0 mkr. Något beslut om ev. återbetalning för 2004 är ännu inte fattat och därför finns inte någon sådan post med, varken i delårsresultatet 2014 eller i prognosen för helår Verksamhetens nettokostnader uppgick till 2 682,1 mkr (2 590,0 mkr). I beloppet ingår periodens avskrivningar, periodens förändring av pensionsskuld och försäljningsintäkter för exploateringsverksamheten och övriga försäljningar av mark och byggnader. I förhållande till föregående års periodbokslut har verksamhetens nettokostnader ökat med ca 92 mkr eller 3,6 % (ca 47 mkr eller 1,9 % under 2013). Under samma period har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med ca 132 mkr eller 5,1 % (ca 83 mkr eller 3,3 %). Andra halvåret genererar oftast högre verksamhetskostnader. Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrningen är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina budgetar. Ett viktigt instrument för delgivning om verksamhetsutvecklingen är månadsrapporteringen till kommunstyrelsen. Detta har gett goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. Nämnderna svarar själva för de periodiseringsposter som beräknas samt de prognoser som lämnas. Eftersom budgeten inte periodiseras är det inte möjligt att kommentera budgetföljsamheten på delårsbasis. Delårsresultatet visar att budgetföljsamheten är mycket god (förbrukningen uppgår till 66 % av årsbudgeten), men nämndernas prognoser indikerar en väntad högre kostnadsnivå de sista fyra månaderna av året. Pensioner Pensionsutgifterna samt avsättningar till avgiftsbestämd och förmånsbestämd ålderspension uppgår till sammanlagt 159,7 mkr (150,6 mkr) sedan årsskiftet, medan äldre förmåner redovisas som en ansvarsförbindelse. Prognosen bygger på KPA:s beräkning från augusti månad. Den så kallade bromsen utlöstes under 2014 vilket innebär att de allmänna pensionerna inte indexerats i lika stor grad som om pensionssystemet varit i balans, vilket beräknas ge ökade kostnader. Samtidigt leder bromsen till att ansvarsförbindelsen minskar, men eftersom den redovisas under linjen påverkas inte resultatet. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas uppgå till 2 740,0 mkr (2 607,7 mkr) för perioden. Prognosen bygger på SKL:s senaste uppgifter från augusti månad. Slutavräkningen för 2014 beräknas bli +12,7 mkr högre än budgeterat årsresultat medan LSSutjämningen blir -0,2 mkr lägre. Investeringar Investeringarna uppgick under perioden till 316,4 mkr (409,9 mkr), varav 273,4 mkr (364,5 mkr) utgjordes av skattefinansierade investeringar. Investeringsutfallet motsvarar 53 % (56 %) av årsbudgeten. Totalt uppgår budgeterad investeringsvolym till 600,3 mkr (736,2 mkr). HELÅRSPROGNOS Driftprognos De av nämnder och styrelser inlämnade driftprognoserna för 2014 tillsammans med bedömningar avseende finansförvaltningen indikerar att årets resultat kan komma att uppgå till +36,9 mkr, vilket är -9,9 mkr lägre än budgeterat resultat. Nämndernas sammanlagda prognosbudgetavvikelse för helåret 2014 väntas uppgå till -32,0 mkr. Arbete och välfärdsnämnden prognostiserar en avvikelse på -17,9 mkr, omsorgsnämnden en avvikelse på -4,6 mkr och barn-och utbildningsnämnden en avvikelse på -4,4 mkr. Avvikelsen beror på ökade kostnader för externa institutionsplaceringarna av framförallt barn och unga, men även placeringar av vuxna visar samma tendens. Stora volymökningar ger också ökat personalbehov. Även strukturella bekymmer i grundskolans senaredel och underskott för några verksamhetsområden inom omsorgsförvaltningen bidrar. Totalt avviker finansposterna med +22,1 mkr. Det låga ränteläget ger en positiv avvikelse för de finansiella kostnaderna, samtidigt som en av kommunfullmäktige beslutad utdelning från AB Kristianstadsbyggen till bostadsförsörjningsåtgärder också ger en positiv avvikelse för de finansiella intäkterna. Pensionskostnaderna beräknas bli -13,2 mkr lägre än budget, men det uppvägs av den positiva skatteprognosen, +12,5 mkr, och lägre kapitalkostnader. Investeringsprognos Årets budgeterade investeringsvolym uppgår till 600,3 mkr. Prognosen för helåret är 544,2 mkr (avvikelse +56,1 mkr). Avvikelsen förklaras främst av att entreprenadkostnaderna för Rådhus Skåne bedöms bli lägre än 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE budgeterat. I budgeten för 2014 ingick också förvärv av kv. Vindspelet, vilket istället förvärvades av dotterbolaget Magmo AB. Även vissa förseningar och fördyringar av projekt inräknas i avvikelsen. BALANSKRAVSUTREDNING, PROGNOS Balanskravsutredning, prognos Mkr 2014 Prognostiserat årsresultat +36,9 Reavinster per den 31 augusti ,2 Resultat enligt balanskravet +36,7 Risk och kontroll Likviditet Likviditeten var positiv, 77,8 mkr, (108,5 mkr vid årets början) vid utgången av augusti månad Medellikviditeten från årsskiftet har varit 111,0 mkr (64,0 mkr under 2013). Låneskuld Låneskulden till banker och kreditinstitut uppgår till 778,7 mkr, inklusive en upplåning med 278,0 mkr sedan årsskiftet. Ytterligare förstärkning av likviditeten kommer att erfordras under 2014 med 70 mkr. Kassalikviditet Kassalikviditeten uppgick den siste augusti till 47 % (39 % vid årets början). Likviditetsnivån är tillfredsställande mot bakgrund av att drygt en fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas det närmaste året. Soliditet Soliditeten uppgår per 31 augusti till ca 67 % (67 % ) och inräknas pensionsskulden uppgår soliditeten till ca 33 % (30 %). Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i bokslutet. Denna del av pensionsförpliktelsen infrias under kommande 40 år i samband med att pensionsfallen aktualiseras. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt uppgår till 1 754,3 mkr (1 842,8 mkr). Borgensåtaganden Borgensåtaganden till de kommunala bolagen har under perioden minskat med 92,6 mkr, huvudsakligen på grund av minskad upplåning av C4 Energi, och uppgår för närvarande till 3 976,6 mkr. Därutöver kvarstår gamla borgensåtaganden till egna hem, bostadsrättsföreningar och övriga föreningar på ca 77,3 mkr. Uppföljning av målsättningar Kommunens målsättning är ekonomisk kontroll under verksamhetsåret och ekonomisk kontroll över tiden. Det är ytterst viktigt att ha kontroll på ekonomin såväl ur ett kortsiktigt som ur ett långsiktigt perspektiv. För att bedöma om ekonomisk kontroll under verksamhetsåret kan infrias sker uppföljning mot tre angivna indikatorer: * Nämndernas budgetföljsamhet * Avvikelse mot budgeterat årets resultat * Genomförandegrad av investeringar Nämndernas sammanlagda prognosbudgetavvikelse för helåret 2014 väntas uppgå till -32,0 mkr, vilket ger röd indikator. Arbete och välfärdsnämnden prognostiserar en avvikelse på -17,9 mkr, omsorgsnämnden en avvikelse på -4,6 mkr och barn-och utbildningsnämnden en avvikelse på -4,4 mkr. Det nu föreliggande delårsbokslutet, jämte bedömningen av helårsresultatet innebär att den ekonomiska målsättningen för 2014 uppnås. Prognos för indikatorvärdet för avvikelse mot budgeterat årsresultat, -9,9 mkr gör indikatorn grön. Genomförandegraden av investeringar ska vara över 85 % för att indikatorn ska bli grön. Fram till augusti genomförda investeringar indikerar en lägre investeringstakt, men prognosutsikterna enligt förvaltningarna pekar på ett utfall på 544,2 mkr, vilket är ca 91 % av budgeterad volym. Historiskt finns visst stöd för att prognosen för genomförandegrad varit för hög vid tidpunkten för delårsrapporten. För att bedöma om ekonomisk kontroll över tiden kan infrias sker uppföljning mot två angivna indikatorer: * Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod * Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod Det budgeterade driftresultatet för 2014 (+46,8 mkr) innebär att årsresultatet beräknades uppgå till 1,1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det prognostiserade årsresultatet +36,9 ger ett värde på 0,9 %. Det långsiktiga målet över en rullande femårsperiod är 2,0 %. Vid en sammanräkning för åren ger värdet 1,5 % och gör därför indikatorn gul. Självfinansieringsgraden över en rullande femårsperiod blev % ( %), vilket ger en röd indikator. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkoncernen Kommunens samlade verksamhet Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag Kommunens nämnder Kommunens koncernföretag (minst 20 % röstinnehav) Samägda företag utan betydande inflytande Kommunala entreprenader * Kommunfullmäktige Valberedningen Revisionen Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Valnämnden Gemensamma nämnder Östra Skånes hjälpmedelsnämnd IT-nämnd Skåne Nordost Gemensam nämnd för fastighets- o arbetsplatsankn tjänster Kristianstads Kommunföretag AB, KKF 100 % AB Kristianstadsbyggen 100 % -AB Allön 100 % -Specialfastigheter i Kristianstad AB, SIKAB 100 % -C4 KabelTV AB 100 % -C4 Parkerings AB 100 % C4 Energi AB 100 % -C4 Elnät AB 100 % -Kristianstads Biogas AB 100 % Renhållningen Kristianstad 100 % Kristianstads Industribyggnads AB, KIAB 100 % Magmo AB 100 % Krinova AB (40 % direktägt och 40 % via KIAB) Åhus Hamn & Stuveri AB 54 % Kristianstad Österlen Airport 91 % Kommuninvest Ekonomisk Förening 1,0 % Kommunassurans Syd AB 6,6 % Handelsstaden Kristianstad AB 33,3 % Skolmåltidsverksamhet: Fazer Amica, ISS Elevtransporter: ÅK Taxi, Kristianstads Taxi, C4 Taxi & Buss AB Boendeplatser äldreomsorg: Stiftelsen Lindåsa, Axeltorp AB, Resurscenter Mo Gård, Förenade Care Hemtjänst, Fritt val : Attendo Care AB, Nya Hemtjänsten AB Nattjour för hemlösa: Stiftelsen Skånes Stadsmission Sotning och brandskyddskontroll: Kristianstads Sotnings AB Drift av fritidsgårdar: Kristianstads Fritidsgårdsforum * Uppgifterna är från En väsentlig del av Kristianstads kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via kommunala nämnder och förvaltningar. För att ge en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang oavsett juridisk form redovisas under detta avsnitt uppgifter och information om kommunens samlade verksamhet. Ovan visas en översikt över kommunens samlade verksamhet. Kristianstads Kommunföretag AB (KKF) är moderbolag i en så kallad äkta bolagskoncern, där de helägda dotterbolagen ingår. Övriga bolag är delägda och andelarna ägs direkt av kommunen. Kommunala uppdragsföretag är dels företag där kommunens ägarandel understiger 20 %, dels företag där verksamheten drivs på entreprenad. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Prognostiserat resultat Nedanstående tabell visar prognostiserat resultat 2014 för kommunkoncernens bolag. Årsprognoserna baseras på redovisningen t.o.m. juli månad. Uppställningen ska inte uppfattas som en förenklad konsolidering, eftersom interna transaktioner inte är eliminerade. Bolagen som ingår i kommunkoncernen upprättar sina delårsrapporter efter andra tertialet. Delårsboksluten är inte klara. Prognostiserat resultat efter finansnetto, mkr Helägda bolag Prognos 2014 AVSTÄMNING AV AVKASTNINGSKRAV Budget 2014 Vissa bolag omfattas av avkastningskrav i ägardirektiven. AB Kristianstadsbyggen prognostiseras uppfylla kraven. C4 Energi AB prognostiseras att inte uppfylla avkastningskraven. Renhållningen Kristianstad visar sammantaget ett bättre prognostiserat resultat än budget, men uppfyller inte avkastningskravet avseende den konkurrensutsatta verksamheten. Bokslut 2013 Kristianstads Kommunföretag AB 13,8 0,4-0,1 AB Kristianstadsbyggen 20,5 18,7 53,1 C4 Energi AB (koncernen) 44,7 56,6 49,2 Renhållningen Kristianstad 5,3 4,3 13,5 Kristianstads Industribyggnads AB 0,0 0,0-1,0 Magmo AB -0,9-0,9-0,6 Delägda bolag Kristianstad Österlen Airport 0,0 0,0 0,7 Åhus Hamn & Stuveri AB 2,6 2,6 4,5 Krinova AB 0,0 0,0 0,9 Gemensamma nämnder Gemensam nämnd för fastighets- o arbetsplatsanknutna tjänster -0,1 0,0 0,0 Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 0,2 0,0 0,4 Verksamhetsberättelser Nedan beskrivs bolagens ekonomi och verksamhet under perioden januari till augusti KRISTIANSTADS KOMMUNFÖRETAG AB Kristianstads Kommunföretag AB (KKF) är moderbolag i en aktiebolagsrättslig äkta koncern där de helägda bolagen AB Kristianstadsbyggen, C4 Energi AB, Renhållningen Kristianstad, Kristianstads Industribyggnads AB och Magmo AB ingår. Övriga bolag är delägda och andelarna ägs direkt av kommunen. Som ny vd för bolaget utsågs Arne Bertilsson. Bolaget har lämnat 9 mkr som villkorat aktieägartillskott till Magmo AB. Utdelning från ABK, som utdelas vidare till kommunen för allmännyttiga ändamål, uppgår till 9,6 mkr. Utdelningen är inte budgeterad och är en av anledningarna till att prognosen för 2014 är högre än budgeterat resultat. Räntekostnaderna för 2014 beräknas bli ca 3,3 mkr lägre än budgeterat på grund av en lägre räntenivå. AB KRISTIANSTADSBYGGEN Bolaget har fortsatt arbetet med planering för nyproduktion och ombyggnationer för att skapa fler bostäder i kommunen. Arbetet med renoveringen av ytterligare två loftgångshus på Österäng har påbörjats under våren. Renoveringen innebär bl.a. att byggnaderna konverteras från uppvärmning via direktverkande el till fjärrvärme. Bolaget har som målsättning att år 2016/2017 ha en fossilfri uppvärmning. Detta ska uppnås genom att oljeanläggningar konverteras bort och ersätts med värmepumpar som drivs med geoenergi. Under perioden har ett geoenergiprojekt avslutats i Degeberga och ett startats i Tollarp. Uthyrningsläget är fortsatt bra för bostäder och lokaler vilket innebär ökade intäkter jämfört med budget. Den genomsnittliga hyreshöjningen för 2014 blev efter förhandling med Hyresgästföreningen 1,8 % för bostäder. Den varma inledningen av året har inneburit att kostnaderna för uppvärmning har minskat jämfört med budget. Kostnaden för avskrivningar följer budget. Kostnaden för räntor understiger budget, vilket beror på det låga ränteläget trots att både kapitalbindning och räntebindning ökat under perioden. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 EKONOMI FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE C4 ENERGI AB Grävstopp i centrala staden under 2014 gör att nya kunder av fjärrkyla kan anslutas först Fjärrvärme ansluter nya kunder, bl.a. Skånehuset och Milnerskolan. Scan vill köpa mer fjärrvärme än tidigare avtal. Skador på den stora turbinen vid Allöverket har åtgärdats under sommaren och ska driftsättas under september. Upphandling pågår angående komplettering av förbehandlingsanläggning i Karpalund. Solbilspoolen invigdes i maj och många medlemmar har redan anslutit sig. En supersnabb laddare installeras till Trafikantveckan. Låga priser på el och elcertifikat påverkar resultatnivån negativt. Stadsnätet har en fortsatt stark efterfrågan på fiber. Flera landsbygdsprojekt med samfinansiering från Länsstyrelsen är på gång. Nya Barbacka fördelningsstation är driftsatt och all last är snart helt övertagen från gamla stationen. EON: s nya ledning 130 kv Rinkaby-Näsby ser ut att dröja. Kristianstad riskerar att under överskådlig tid inte kunna få en ökad säkerhet i elförsörjningen genom att undvika att all matning kommer från EON: s Torsebroanläggning. El- och elcertifikatpriser förväntas fortsatt vara låga, vilket minskar intäkterna i värmeaffären. Stora pannan vid Allöverket blir dock avskriven under 2014, vilket bör lyfta resultatet. En strategi för ökad biogasproduktion är beslutad och ett första steg är en ny förbehandlingsutrustning för att bredda råvaror som kan behandlas. Nordiska ministerrådets inriktningsbeslut om en gemensam nordisk elmarknad riskerar att underminera de kommunala energibolagens verksamheter. Att starta elförsäljning kan vara ett sätt att minska konsekvenserna av detta. Prognosen avviker negativt från budgeten med -8,9 mkr vilket huvudsakligen beror på lägre fjärrvärmeintäkter till följd av varmt väder i början av året. Under januariapril blev fjärrvärmevolymen 20 % lägre än budgeterat. RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD Bolaget arbetar vidare med arbetsmiljön på respektive körtur. Hämtställen med störst arbetsmiljöbrister prioriteras. Kunderna informeras och nya avfallslösningar införs i samråd med kunderna. Arbetet med utveckling av återvinningscentralerna fortskrider. Projektering och bygglov är klart för Åhus och upphandling av byggnation pågår. Ritnings- och planeringsarbete pågår för ny ÅVC på Ängamöllan. En lokaliseringsutredning avseende en ev. ny ÅVC i Näsby pågår. Bolaget har ombesörjt avfallshanteringen för O-ringen under juli månad, såväl på campingen i Norra Åsum som på de olika tävlingsetapperna. Kommunfullmäktige har beslutat att anta en komplettering till renhållningstaxan för perioden april 2012 juni 2013 med en reducerad avgift för hemkompostering. Återbetalning kommer att ske under hösten. Resultatet ligger över budget och beräknas till ca 5 mkr för I prognosen har hänsyn tagits till att återbetalning avseende reducerad avgift för hemkompostering enligt KF beslut ska göras under hösten med ca 0,4 mkr. Många kostnader ligger i prognosen under vad som har budgeterats. Kostnaderna för hantering av avfall i Karpalund har under första halvåret varit högre än vad som har budgeterats. Budgeten utgår ifrån att förbehandlingsanläggningen för matavfall i Karpalund skulle varit klar vid halvårsskiftet, som det ser ut nu är den inte klar under Detta kommer att medföra att kostnaden kommer att överstiga budgeten för helåret med ca 0,8 mkr. Räntekostnaderna beräknas hamna ca 0,7 mkr under budget med hänsyn till fördröjningen avseende utbyggnaden av ÅVC. KRISTIANSTADS INDUSTRIBYGGNADS AB Inga fastigheter finns kvar i bolagets förvaltning. De kapitalförluster som uppstått i samband med avyttringarna av fastigheterna kan kvittas mot ABK: s kapitalvinster på fastigheter. ABK har därför begärt omprövning av tidigare års taxeringar för att få tillbaka cirka 2 mkr i skatt. KIAB kommer att avvecklas efter att Skatteverket har lämnat besked om omprövningen. Som ny vd för bolaget utsågs Arne Bertilsson. Såväl intäkter som kostnader beräknas bli något högre än budgeterat, eftersom budgeten baseras på en avveckling under första halvåret Prognostiserat resultat är i nivå med budgeterat resultat. MAGMO AB Fastigheterna i Magmo AB ingår i ett område som är detaljplanlagt för idrottsändamål och ligger inom ett 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI större utvecklingsområde för idrott inom arenaområdet på söder. I avvaktan på att Kristianstads kommun ska överta fastigheterna har Kristianstads Kommunföretag AB tillskjutit 9 mkr som villkorat aktieägartillskott till Magmo AB för att säkerställa att aktiekapitalet förblir intakt. Som ny vd för bolaget utsågs Arne Bertilsson. Eftersom fastigheterna avvecklas är hyresgästerna uppsagda, vilket medför intäktsbortfall. KRISTIANSTAD ÖSTERLEN AIRPORT Den goda passagerarutvecklingen från 2013 har fortsatt under första halvåret Ökningen ligger på ca 40 % mot motsvarande period föregående år, vilket leder till årssiffror på ca , att jämföra med för 2012 och för Ökningen ligger framförallt på inrikesresandet där Kristianstad Österlen Airport, tillsammans med partnern Sparrow Aviation, har en mycket konkurrenskraftig produkt att erbjuda företag och invånare i regionen. Charterresandet till Turkiet har fortsatt under våren 2014, efter succén Tillsammans med partnern Turkietresor kommer flygplatsen att erbjuda resor fram till slutet av oktober Glädjande är också att flygplatsen har inlett ett samarbete med ytterligare en charteraktör, Scandjet. Samarbetet kommer att intensifieras alltmer under 2015, men redan under hösten 2014 erbjuds en resa till Kroatien. ÅHUS HAMN & STUVERI AB Hamnbolaget har fått en bra start 2014, då godsvolymerna över kaj totalt har ökat med 3 % under första halvåret, jämfört med samma period Containerverksamheten minskar rejält, en nedgång på 11 %, som främst härrör från att operatören som bedrev containertrafik på England valde att lägga ner verksamheten i mars månad på grund av dålig lönsamhet. Bulkvolymerna ökar däremot med cirka 17 %. Affärsläget håller en stabil nivå. Det ekonomiska utfallet är gott och bolaget beräknas uppnå budgetresultatet. De olika projekten avseende säkerhetshöjande verksamhet, såsom kajrenovering, muddring och instängsling har avslutats under våren. Under hösten startar projektet med att färdigställa en ny infart, med incheckning, till hamnområdet. Detta blir finalen på en lång period av stora investeringar för hamnbolaget. KRINOVA AB Krinova AB växer stadigt inom alla sina tre verksamhetsområden; - kontor, - mötesplats, - utveckling. I april expanderade Krinovakonceptet in i ytterligare en fastighet på området. Krinova är den största mötesplatsen för näringslivet i nordöstra Skåne. Det är en roll som bolaget värnar om och arbetar systematiskt för att utveckla. Krinova arbetar tätt samman med Högskolan Kristianstad (HKR) för att etablera en gemensam forsknings- och innovationsplattform på vattenområdet. Detta relaterar också till kommunens planerade satsning på en vattenprofessur. Inkubatorverksamheten har under våren expanderat med en för HKR och Krinova gemensam förinkubator för offentliga innovationsprojekt. Region Skåne stödjer sedan i våras Krinovas innovationsarena och innovationsmetoden ToY (Team of Young Professionals). På årsstämman fick Krinova en ny ordförande, Martin Johansson. Kent Angergård avgick efter åtta år som ordförande. Nya i styrelsen blev också Johan Möllerström, Malmberg Water och Åsa Simonsson, Kristianstads kommun. ÖSTRA SKÅNES HJÄLPMEDELSNÄMND Östra Skånes hjälpmedelsnämnd har fattat beslut om att sänghantering ska ingå i HÖS verksamhet från och med Sänghantering kommer att inrymmas i lokaler på Kabelvägen 11, Kristianstad. Projekt- och tidsplanen inför övertagandet följs planenligt. Sedan 2011 är HÖS kvalitets- och miljöcertifierad enligt ISO 9001 och samt arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS Under 2014 är det dags för omcertifiering och förnyelse av certifikaten. Måluppföljning görs utifrån nämndens styrkort. Målen kommer till stor del att infrias under En ny nationell hjälpmedelsdatabas kommer att gå i drift i höst, där sjukvårdshuvudmän och leverantörer ska ansluta sig. Översynen av Överenskommelse om ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne, där även hjälpmedel ingår, fortskrider. Delåret visar positivt resultat för HÖS samtliga verksamheter med en resultatprognos för helåret på 0,2 mkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 RÄKENSKAPER 3. Räkenskaper Kalaset på Kristianstads 400års-jubileum 18 RÄKENSKAPER

19 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Not Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse 31 aug 31 aug Progn-budg Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 1 692,4 623,8 1053,3 1689,3 1680,0-9,3 Verksamhetens kostnader , , , , ,3-35,5 Avskrivningar -137,3-124,4-233,2-221,1-211,1 +10,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,4-34,8 Skatteintäkter , , , , ,8 +12,7 Generella statsbidrag 4 679,9 643,0 965, , ,9-0,2 Finansiella intäkter 5 37,1 27,4 51,3 40,9 49,4 +8,5 Finansiella kostnader 6-8,3-2,2-7,5-19,6-15,8 +3,8 Resultat efter finansiella poster 86,7 42,9 55,0 46,8 36,9-9,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 86,7 42,9 55,0 46,8 36,9-9,9 NÄMNDERNAS RESULTAT Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse 31 aug 31 aug Progn-budg Belopp i Mkr KF, Revisionen, Valnämnden, Gemensam nämnd för fastighets- o arbetsplatsanknutna tjänster 5,8 5,4 8,3 9,8 9,8 0,0 Kommunstyrelsen inkl. KLK 132,5 113,2 173,2 198,2 198,2 0,0 Kommunstyrelsen, räddningstjänsten 36,9 34,7 51,6 52,4 52,4 0,0 Barn- och utbildningsnämnden 1 148, , , , ,4-4,4 Omsorgsnämnden 896,4 875, , , ,0-4,6 Arbete och välfärdsnämnden 254,8 240,1 384,0 387,2 405,1-17,9 Tekniska nämnden exkl. VA 88,9 94,2 138,3 128,2 130,0-1,8 Vatten och avlopp -2,1-1,5-2,1-4,8-2,0-2,8 Kultur- och fritidsnämnden 123,9 124,9 183,8 184,4 184,9-0,5 Byggnadsnämnden 8,9 9,7 14,0 16,9 16,9 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 7,6 6,5 10,2 11,2 11,2 0,0 TOTALT 2 702, , , , ,0-32,0 Redovisningsprinciper Kommunens redovisning utgår från Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunen har inte ändrat några redovisningsprinciper sedan årsredovisningen Kommunen följer inte helt RKR:s Rekommendation 22, Delårsrapport, med avseende på sammanställd redovisning. RÄKENSKAPER 19

20 RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Not Bokslut Bokslut Bokslut 31 aug 31 aug Belopp i Mkr Anläggningstillgångar 4 772, , ,5 - Materiella 3 771, , ,1 varav mark, byggnader o tekn. anl 3 474, , ,8 varav maskiner o inventarier 296,9 258,3 291,3 - Finansiella ,3 955,3 920,4 Omsättningstillgångar 440,9 372,3 567,3 - Förråd 121,7 94,9 85,3 - Fordringar 8 241,4 277,2 373,5 - Kassa och bank 77,8 0,1 108,5 Summa tillgångar 5 212, , ,8 Eget kapital 3 472, , ,4 - varav årets resultat 86,7 42,9 55,0 - varav resultatutjämningsreserv 49,5 0,0 49,5 Avsättningar 54,3 57,2 55,0 - varav pensioner 46,5 41,5 47,2 - övriga avsättningar 9 7,8 15,7 7,8 Skulder 1 686, , ,4 - varav långfristiga ,0 560,4 684,3 - varav kortfristiga ,5 723,5 956,1 Summa Eget kapital o skulder 5 212, , ,8 Ansvarsförbindelser 5 808, , ,3 - varav pensionsförpliktelser 1 754, , ,4 - varav övriga ansvarsförbindelser , , ,9 Solidarisk borgen - Kommuninvest ekonomisk förening Kristianstads kommun har i februari 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kristianstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. 20 RÄKENSKAPER