Väg 174, GC-väg Väjern

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 174, GC-väg Väjern Sotenäs kommun, Västra Götalands län Samrådshandling Objekt:

2 Titel: Förstudie väg 174, GC-väg Väjern Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Martin Matsson Beställare: Projektledare: Bitr. projektledare: Trafikverket Göteborg Telefon Martin Matsson Tomas Blidsell Konsult: Uppdragsansvarig: Ansvarig förstudie: Miljö: Väg: Geoteknik: Kalkyl: Kartor/GIS: SWECO Infrastructure AB Box Karlstad Telefon Mikael Andrén Magnus Wackerfeldt Johanna Gelang Alfredsson Rustan Lundquist Gunnar Larsson Jonas Ejner Anja Thernström 2

3 SAMMANFATTNING Länsväg 174 genom och norr om Väjern i Sotenäs kommun trafikeras av en betydande mängd trafik, i synnerhet sommartid. Trafiksäkerheten och tillgänglighet för oskyddade trafikanter är låg då vägen är smal och saknar vägrenar. Separat gång- och cykelväg (GC-väg) för oskyddade trafikanter saknas. Den aktuella sträckan är ca 900 m lång och kantas av enstaka bostäder samt två campingplatser, Sotenäs camping och Solviks Camping. Syftet med förstudien är att klargöra hur en GC-väg kan anordnas längs med väg 174 vid Väjern. Målet med projektet är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, öka livskvaliteten för boende samt bidra till en positiv miljö- och hälsoutveckling. Ett specifikt miljömål är att minimera påverkan på en bäck med fiskfauna. Enligt fyrstegsprincipen föreslås åtgärder enligt steg 3 mindre ombyggnadsåtgärder, med begränsad påverkan på angränsande mark. En ny GC-väg med bredden 2,5 meter föreslås längs västra sidan av befintlig vägsträckning. GC-vägen anordnas antingen med vägräcke eller, där utrymme finns, med ett dike som avskiljare mot väg 174. Vid Sotenäs camping föreslås GC-vägen gå över bäcken och genom campingområdet. Genom att anlägga en separat GC-väg blir tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter mycket god. Risken att bli påkörd av ett motorfordon minskar avsevärt. När möjligheten att gå eller cyklas förbättras finns en potential att den lokala biltrafiken minskar. En övergång till cykel bidrar också till positiva miljö- och hälsoeffekter. Framkomligheten för biltrafiken bedöms bli oförändrad. Genom att korsa bäcken vid Sotenäs camping bedöms påverkan på fiskfaunan bli minimal. Sammanfattningen kompletteras med ställningstagande och fortsatt arbete efter samrådet. 3

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar Geografisk avgränsning Övergripande mål och strategier Nationella miljökvalitets- och transportpolitiska mål Regionala och lokala mål Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Väglagen Miljöbalken Fyrstegsprincipen BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Markanvändning Viktiga målpunkter Ledningar Kommunala planer, framtida markanvändning Trafik Vägsystem och trafik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Trafiksäkerhet Miljö Naturmiljö Kulturmiljö Naturresurser Risk för människa och miljö Rekreation och friluftsliv Miljöbelastning Byggnadstekniska förutsättningar FUNKTIONSANALYS Funktionsmål Tillgänglighet

6 3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa PROJEKTMÅL TÄNKBARA ÅTGÄRDER Analys enligt fyrstegsprincipen Nollalternativet Förslag till åtgärder Sträckan Västervägen till Sotenäs camping Sträckan förbi Sotenäs camping Sträckan norr om Sotenäs camping Övergångsstället i Väjern Effekter och konsekvenser Nollalternativet Ombyggnadsalternativet Kostnader RISKHANTERING Skydds- och riskobjekt Konfliktpunkter MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse SAMRÅD Tidigt samråd Samråd med allmänheten Samråd med länsstyrelsen och kommunen Utställelse Inkomna yttranden VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE FORTSATT ARBETE Nästa steg i planeringsprocessen Geografisk avgränsning Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Prövning enligt annan lagstiftning Förankringsform REFERENSER Litteraturkällor

7 11.2 Elektroniska källor Övriga källor

8 8

9 1 BAKGRUND 1.1 Brister, problem och syfte Samhället Väjern ligger längs länsväg 174, strax norr om Kungshamn i Sotenäs kommun, se Bild 1. Mellan Kungshamn och Väjern finns en gång- och cykelväg (GC-väg) idag men norrut från Väjern saknas en separerad väg för oskyddade trafikanter. Väg 174 är vältrafikerad med en måttlig andel tung trafik. Under sommarmånaderna fördubblas trafikmängden till följd av turisttrafiken. Vägen är smal och saknar vägrenar så trafiksäkerheten och tillgänglighet för oskyddade trafikanter är låg. Delar av sträckan kantas av bostadsbebyggelse och områden med näringsverksamhet, med tillhörande utfarter. För alla fastigheterna längs med sträckan är väg 174 enda förbindelselänken med övriga samhället. Bild 1, Orienteringskarta 9

10 Syftet med förstudien är att klargöra hur en GC-väg kan anordnas längs med väg 174 från norra delen av Väjern till infarten mot Solviks camping. Förstudien ska utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. 1.2 Aktualitet Projektet ingår i det så kallade GC-paket Region Väst, en gemensam satsning mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen för att bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. Satsningen görs i enlighet med den antagna regionala infrastrukturplanen för GC-paket Region Väst påbörjas under år 2012 och utbyggnaden av nya GC-vägar ska vara slutfört år Kommunerna i Västra Götalands län har under våren 2011 haft möjlighet att lämna in ansökningar och prioriteringar på GC-vägar de anser vara viktiga. Gensvaret har varit stort, 44 av länets 49 kommuner har skickat in förslag. Trafikverket har nu sammanställt, gjort en prioritering och valt ut de projekt som ska arbetas vidare med tillsammans med kommunerna. Totalt handlar det om ca 70 åtgärder varav sträckan längs väg 174 vid Väjern är en. 1.3 Tidigare utredningar Trafikverket har inte gjort några tidigare utredningar. Sotenäs kommun har tagit fram ett översiktligt förslag med kostnadsberäkning för gång- och cykelvägar inom kommunen. Sträckan mellan Väjern och Solviks camping är prioritet ett. 1.4 Geografisk avgränsning Förstudien omfattar ca 900 m av väg 174 från norra delen av Väjern till infarten mot Solviks camping samt korsningen och övergångsstället vid Västervägen i Väjern. Utredningsområdet sträcker sig från södra korsningen mellan väg 174 och Västervägen till infarten mot Solviks camping, och ett tiotal meter ut från befintligt vägområdet på ömse sidor av vägen. Väster om vägen innefattar utredningsområdet en stor del av Sotenäs camping, se Bild 2 10

11 Bild 2, Översiktskarta med utredningsområdet 1.5 Övergripande mål och strategier Målen kan indelas i flera nivåer; nationella, regionala och lokala mål Nationella miljökvalitets- och transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken, enligt proposition 2008/09:93, ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. 11

12 Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och ökad hälsa uppnås. Säkerhet Huvudmålet med nollvisionen, det vill säga att ingen ska dödas eller skadas allvarligt kvarstår från de förra transportpolitiska målen. Ett delmål för säkerhet har tillkommit och det är att antalet omkomna ska halveras och antalet allvarligt skadade ska minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Miljö och hälsa Transportsektorn påverkar miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regionala och lokala miljömål bygger på de mål och delmål som satts upp av riksdagen. Följande nationella miljökvalitetsmål berörs av åtgärder enligt förslagen i denna förstudie: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken trädde ikraft De anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor, miljö och natur kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Normer finns för omgivningsbuller, luftföroreningar, yt- och grundvatten samt fisk- och musselvatten. 12

13 1.5.2 Regionala och lokala mål Västra Götalandsregionen har upprättat Infrastrukturplan för Planen beskriver hur investerings- och underhållsmedel ska fördelas över regionen. Den regiongemensamma målstrukturen kan sammanfattas i följande punkter: Begränsad klimatpåverkan. Goda möjligheter till arbetspendling och resor för studier. Nationell och internationell tillgänglighet. Effektiva godstransporter. Minskad sårbarhet. Förbättrad trafiksäkerhet. Jämställt transportsystem. GC-paketet är ett konkretiserat projekt i enlighet med de beslutade åtgärder och investeringar som beskrivs i Infrastrukturplanen. När det gäller väg 174 finns inga särskilda medel avsatta. I Sotenäs kommuns översiktsplan (ÖP 2010) finns kommunala mål och strategiska ställningstaganden för ett antal sektorsintressen. Utgångspunkten för dessa mål och strategier är långsiktig hållbarhet. Denna förstudie berörs främst av följande mål: Förbättra folkhälsan och minska ohälsotalet för kommunens invånare Kommunens gång- och cykelvägnät ska utvecklas med minst ett objekt årligen Bevara en unik miljö Kommunens mål är att fram till år 2020 bygga ut ett cykelvägnät som ger en sammanhängande struktur från Amborseröd via Hovenäset, Kungshamn, Väjern, Hunnebostrand och Bovallstrand till kommungränsen vid Brygge. Cykelvägnätet bör byggas ut med minst en ny etapp/år. I förslaget till etappindelning utgör sträckan Väjern Solviks camping en av totalt 12 etapper. I översiktsplanen konstateras att vägnätet inom strandzonen ska vara fortsatt småskaligt. Kommunen har en restriktiv hållning till utbyggnad av vägar. Kommunen är dock positiv till att utveckla en sammanhängande struktur av attraktiva cykelvägar. Ett sammanhängande cykelvägnät har betydelse för såväl arbetspendling som för allmänhetens tillgänglighet till kusten. Rekreationsvärdet är stort. För att gynna arbetspendling med cykel lyfts utveckling av ett cykelvägnät längs väg 174 fram i översiktsplanen. 1.6 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Väglagen Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns fastlagd i väglagens Förutom själva byggnationen delas processen in i fyra skeden. Se Bild 3 för illustration av de olika stegen. 13

14 Enligt väglagen ska en projekteringsprocess inledas med en förstudie som klargör åtgärdens behov och förutsättningar. Problemlösningen står i centrum och vägens brister samt miljömässiga förutsättningar och eventuella konflikter analyseras översiktligt. Utifrån förstudien tas beslut om vilken typ av åtgärd som ska vidtas och ett utredningsområde fastställs. Med förstudien som underlag beslutar länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken 6 kap 5. Om flera möjliga alternativ finns genomförs en vägutredning som ska beskriva trafiktekniska och ekonomiska förutsättningar för alternativa korridorer. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, genomförs för varje alternativ och ska godkännas av länsstyrelsen. I vägutredningen beslutas vilket alternativ som ska gå vidare i planeringsprocessen. Bild 3, Vägplaneringsprocessen För det utvalda utredningsalternativet upprättas därefter en arbetsplan, där bland annat nödvändig markareal för vägen fastläggs. Arbetsplanen ska fastställas och utgör en formell handling som bland annat reglerar vägens fysiska och miljömässiga intrång. Här vägs enskilda och allmänna intressen mot vägens nytta, funktion och standard. Även i en arbetsplan görs en MKB som beskriver vilka konsekvenser vägen får för miljön och hur de kan lindras eller kompenseras. Därefter upprättas en bygghandling som kompletterar arbetsplanen och i detalj visar hur vägen ska utformas och byggas. Vägplaneringen samordnas och integreras med den kommunala planeringen i fråga om översiktsplaner och detaljplaner. I skrivande stund pågår ett arbete med att revidera väglagen avseende vägplaneringsprocessen. Syftet är att hitta en form som effektiviserar planeringsprocessen Miljöbalken Miljöbalken gäller för alla verksamheter, och syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysiska miljön i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning liksom hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppnås. 14

15 Lagen trädde i kraft och innebär att kravet på miljökonsekvensbeskrivningar numera är lagstadgad liksom hur ett successivt samrådsförfarande ska gå till Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Den utgår från att steg för steg analysera hur transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn och att hitta åtgärder för att på bästa sätt lösa problem eller brister i transportsystemet i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Det är viktigt att analyserna genomförs i ett tidigt skede i planeringen och innan åtgärderna har valts. Tänkbara åtgärder ska analyseras i följande fyra steg: Steg 1 Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt. Steg 2 Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon. Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. 15

16 2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Markanvändning Södra delen av utredningsområdet består av tättbebyggt område; samhället Väjern med 658 invånare (2011). Marken används i huvudsak för småhusbebyggelse. Norr om Väjern är marken glest bebyggd. Ett fåtal bostadsfastigheter kantar vägen och på västra sidan finns en campingplats (Sotenäs camping). Bild 4, Väg 174 norr om Väjern Utredningsområdet följer vägen som löper i en mindre dalgång mellan typiska bohuslänska klippor. I norra delen av utredningsområdet finns en lager-/ verkstadslokal på östra sidan av vägen och mittemot den en infart till ytterligare en campingplats (Solviks camping) Viktiga målpunkter Väjern måste anses som den huvudsakliga målpunkten i utredningsområdets direkta närhet. De individuella målpunkterna i Väjern är däremot av mindre vikt. Här finns bland annat en kioskbutik, pizzeria och bad- och rehabiliteringsanläggningen Tumlaren. Huvudsaklig offentlig och kommersiell service finns i kommunhuvudorten Kungshamn och i viss mån även på Smögen. Campingplatserna och badplatsen på vägens västra sida är sommartid de enskilt största start-och målpunkter för oskyddade trafikanter. I dag nyttjas väg 174 som transportled för gång- och cykeltrafik mellan badplatsen, campingarna och Väjern. 16

17 Bild 5, Sotenäs camping Ledningar Den aktuella vägsträckan kantas av vägbelysning med till hörande luftledningar. Längs den södra delen finns även luftledningar för el. Jordförlagda elledningar finns längs norra delen. Längs vägsträckan finns ett antal äldre vägtrummor i granit. Förekomst av eventuella övriga ledningar utreds i kommande skede Kommunala planer, framtida markanvändning Kommunens mål är att fram till år 2020 bygga ut ett cykelvägnät som ger en sammanhängande struktur från Amborseröd via Hovenäset, Kungshamn, Väjern, Hunnebostrand och Bovallstrand till kommungränsen vid Brygge. Sotenäs kommun har utarbetat en cykelplan. Cykelvägnätet bör byggas ut med minst en ny etapp per år. I förslaget till etappindelning utgör sträckan Väjern Solviks camping den högst prioriterade sträckan av totalt 12 utbyggnadsetapper. Detaljplan för del av Långevik 1:48 m.fl. omfattar området för Sotenäs camping. I planbestämmelserna anges att inom de delar av planområdet som ingår i denna förstudies utredningsområde ska marken vara tillgänglig för allmän gångtrafik till en bredd av minst 2,5 meter. Övriga delar av utredningsområdet är inte detaljplanelagda. 2.2 Trafik Vägsystem och trafik Väg 174 går i sydvästlig riktning mellan Dingle, strax norr om Munkedal, och Kungshamn. Väg 174 är en viktig lokal väg för att knyta ihop Sotenäs kommuns större kustnära orter. Väg 174 är en del av turistvägen Kustvägen och är således också en viktig regional väg ur turistsynpunkt. Vägen är 6,5 meter bred och saknar vägrenar. Längs den aktuella sträckan är högsta tillåtna hastighet 70 km/h. Under perioden 1 juni-31 augusti är hastigheten nedsatt till 50 km/h. Genom Väjern, i 17

18 södra delen av utredningsområdet är högsta tillåtna hastighet 50 km/h, året runt. Trafikmätningar gjordes senast Trafikmängden uppmättes då till 4210 fordon/årsmedeldygn (f/d), varav 8 % tung trafik. Under vintermånaderna uppskattas trafiken uppgå till ca 3000 f/d medan det under sommarmånaderna tidvis är över 8000 f/d Kollektivtrafik Längs väg 174 förbi Väjern passerar en handfull busslinjer, varav två sommarlinjer. Turtätheten är generellt låg. Flertalet linjer trafikerar sträckan mellan kommunorterna samt mindre byar eller landsbygden däremellan. Under sommarmånaderna finns en busslinje mellan campingplatserna och Kungshamn och en direktlinje till/från Göteborg Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik förekommer i hög grad längs den aktuella sträckan. I synnerhet på sommaren då campingplatserna är öppna är flödet högt. Bild 6, Cyklister längs den aktuella sträckan I Väjern vid korsningen mellan väg 174 och Västervägen, i södra delen av utredningsområdet, finns idag en befintlig GC-väg. GC-vägen börjar/slutar vid Västervägen och löper parallellt längs östra sidan av väg 174 söderut till Kungshamns centrum. Det finns även en anslutande cykelväg och separat gångbana till Smögen Trafiksäkerhet Olycksstatistik från STRADA (informationssystem för polis- och sjukhusrapporterade skador och olyckor) för de senaste fem åren visar att det skett tre olyckor med lindriga personskador på den aktuella sträckan. Två av olyckorna var upphinnandeolyckor mellan motorfordon. Den tredje olyckan var en mopedolycka i konflikt med motorfordon. 18

19 2.3 Miljö Hänsynskrävande objekt inom utredningsområdet ur miljösynpunkt utgörs främst av kuststrand samt en bäck med förhöjda naturvärden. Risk för översvämning i de låglänta delarna av utredningsområdet bör också beaktas Naturmiljö Väster om utredningsområdet på ett avstånd om ca 500 meter ligger Ramsvikslandet, Hållö, Kornö och Gåsö skärgård, som är av riksintresse för naturvård (NRO 14062), se Bild 9. Området utgörs av skärgårdslandskap och odlingslandskap. Områdets värden utgörs av geologiska formationer, marin fågelfauna, odlingslandskap, våtmarker och marina miljöer. Ramsvikslandets naturreservat ligger ca 300 meter väster om utredningsområdet. Ramsvikslandet är ett av länets mest besökta naturreservat. Området är lättströvat och har fina badplatser. I reservatet finns bland annat fina naturbetesmarker, havsstrandängar och grunda havsvikar. Klevekilens naturreservat ligger ca 800 meter öster om utredningsområdet. Klevekilen utgörs av en vinklad vik med istidsspår, örtrik flora och strandängar med ett relativt rikt fågelliv. Tanumskustens naturreservat och Sandöns naturvårdsområde ligger knappt 2 km sydost om utredningsområdet. I den bäck som rinner ut i Långeviks Lera vid Sotenäs camping förekommer, enligt muntliga uppgifter från Sotenäs kommun och från närboende, öring, se Bild 7 och 10. Vid campingen finns en träbro över bäcken, se Bild 8. Bäcken och området runt bäcken är i kommunens översiktsplan klassat som värdefullt naturområde (klass 2). Bäcken har, enligt Sotenäs kommun, inget namn. Grundområdet i Långeviks Lera utgörs av ackumulationsbotten med lera. Mot väg 174 är strandkanten utfylld med sprängsten, se Bild 11. Mjuk- och hårdbottenområden utan större algbestånd har jämförelsevis låg biologisk produktion men de är värdefulla uppehållsområden för plattfisk, havskräfta, krabba, hummer och torskfisk. 19

20 Bild 7, Vattendrag med eventuell förekomst av öring inom utredningsområdet. På bilden framgår även höjdskillnaden mellan camping och befintlig väg. Bild 8, Träbro vid Sotenäs camping. 20

21 Bild 9, Riksintressen och andra allmänna intressen i utredningsområdets närhet. 21

22 Bild 10, Skyddsvärd natur och andra allmänna intressen inom och i närheten av utredningsområdet. 22

23 Bild 11, Utfylld strandkant mot väg 174. I bakgrunden syns Sotenäs camping. Bild 12. Stensatt vägtrumma i utredningsområdets norra del Kulturmiljö Inga kända forn- eller kulturlämningar finns inom utredningsområdet. Två äldre stensatta vägtrummor finns i norra delen av utredningsområdet, se Bild 12. Strax norr om utredningsområdet ligger Långeviks gamla tomt, se karta Bild 10. Tomten är klassad som fast fornlämning och utgörs av bytomt (110 x 40 meter), som enligt 1798 års karta bestod av tre gårdar Naturresurser I utredningsområdets närhet finns en vattenförekomst registrerad i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Vattenförekomsten utgörs av kustvatten; Kungshamn n skärgård, SE Dess ekologiska status bedöms som måttlig. Bedömningen utgår från årliga flyginventeringar av fintrådiga alger, 23

24 vilka visar på eutrofieringsproblem (övergödning) i vattenförekomsten. Provtagning av biologiska parametrar saknas. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver har bedömts som god. Den bäck som rinner genom utredningsområdet är inte registrerad i VISS. Inga grundvattenförekomster eller ytvattenförekomster finns i utredningsområdet eller dess närhet. Inga vattentäkter för dricksvatten är registrerade. Strandskydd råder vid havet samt vid sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. I Sotenäs kommun är strandskyddet anpassat till terräng mm vilket innebär att det varierar mellan m från strandlinjen. Strandlinjen närmast väg 174 omfattas inte av strandskydd. Däremot omfattas delar av Sotenäs camping, se karta, Bild Risk för människa och miljö Inga kända förorenade områden finns inom utredningsområdet. I närheten av utredningsområdet finns två områden med befintliga markföroreningar registrerade hos kommunen; F (minkfarm/bergtäkt, Långevik) öster om utredningsområdet samt F (Väjern) söder om utredningsområdet. Dessa berörs inte av den planerade gång- och cykelvägen och redovisas därför inte i kartbilderna. Marknivån inom Sotenäs camping är relativt låg, se Bild 7. Enligt muntliga uppgifter från Sotenäs kommun och boende i Väjern översvämmas den södra delen av Sotenäs camping regelbundet i samband med höst- och vinterstormar. Översvämningarna är normalt relativt kortvariga (några timmar). En framtida höjning av havsnivån medför ökad risk för översvämningar i låglänta områden. För att kunna bedöma konsekvenserna av en höjning av havsnivån har Sotenäs kommun tagit fram kartor som redovisar markområden lägre än 2,0 och 2,5 meter för tätorterna. Delar av utredningsområdet ligger inom markområden lägre än 2,0 meter, se karta i Bild 10. Biltrafiken är den dominerande bullerkällan. I översiktsplanen för Sotenäs kommun anges att gränsvärden för trafikbuller överskrids för bebyggelse runt väg Rekreation och friluftsliv Ett område av riksintresse för friluftslivet finns i skärgården väster om utredningsområdet. Områden av riksintresse för friluftslivet har höga värden i form av natur- och/eller kulturvärden, variation i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Utmed sträckan finns två campingplatser på vägens västra sida. Väster om Sotenäs camping ligger en badplats Miljöbelastning Miljöbelastningen inom utredningsområdet bedöms främst utgöras av utsläpp från trafiken på väg

25 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Marken utmed aktuell sträcka karaktäriseras av rikligt med partier med berg i dagen. Med start i den södra delen av Långviks Lera återfinns berg i dagen på höger sida av befintlig väg 174. Befintlig vägbank, som är utfylld i vattenområdet, har här ett erosionsskydd med krossmaterial med stenstorlek upp till ca 1000 mm. I den norra delen av Långviks Lera återfinns berg i dagen på ömse sidor av befintlig väg 174. Utmed sträckan förbi Sotenäs camping utgörs marken på vänster sida, av väg 174,av plan gräsyta som ligger ca 1-2 m under körbanan. På höger sida av väg 174 återfinns ett våtmarksområde. Efter att Sotenäs campingplats har passerats återfinns berg i dagen på höger sida av väg 174. På vänster sida återfinns berg i dagen på ca 10 à 20 m avstånd från vägkant utmed samma sträcka. Mellan berg och vägbank återfinns en plan gräsyta som åtföljs av berg i dagen. Strax före bostadshusen på vänster sida finns ett mindre parti med berg i dagen på vänster sida av väg 174. Efter bostadshuset fram till korsning mot Solvik, utgörs marken på ömse sidor av åkermark. Åkermarken ligger på ungefär samma nivå som väg 174. På ca 10 m avstånd från väg 174 vid korsningen återfinns återigen ett parti med berg i dagen. Utmed aktuell sträcka bedöms att inga förstärkningsåtgärder erfordras. Vid sträckning i den södra delen av Långviks Lera, där bank kommer att ligga inom vattenområdet, erfordras ett erosionsskydd med krossmaterial likvärdigt med befintligt. Idag bedöms att bergschakt kommer att erfordras utmed delar av planerad sträckning av GC-väg. 25

26 3 FUNKTIONSANALYS 3.1 Funktionsmål Tillgänglighet Gång- och cykeltrafiken är inte separerad från motorfordonstrafiken. Möjligheten och gå eller cykla längs väg 174 är begränsad på grund av den smala sektionen och motorfordonstrafikens ianspråktagande. Barn har ingen eller väldigt liten möjlighet att röra sig längs sträckan. I nuläget är det inte attraktivt att välja cykel som ett alternativ till bilen. Sammantaget bedöms tillgängligheten för gående och cyklister vara låg. 3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Gående och cyklister längs väg 174 löper stor risk att bli påkörda när de måste samsas med motorfordon i det smala vägrummet. Miljön för de boende längs den aktuella sträckan är negativt påverkad av buller från fordonstrafiken. På grund av den låga trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är det svårt att ersätta bilen med cykel som transportmedel längs den aktuella sträckan. Det reducerar möjligheten att öka de effekter som cykelanvändandet bidrar till, så som minskat buller, minskade utsläpp och bättre allmänhälsa genom motion. Den bäck som rinner ut vid Sotenäs camping och området runt bäcken är i kommunens översiktsplan klassat som värdefullt naturområde. I bäcken förekommer, enligt muntliga uppgifter, öring. Grundområdet i Långeviks Lera utgörs av ackumulationsbotten med lera. Den del som ligger inom utredningsområdet bedöms ha jämförelsevis låg biologisk produktion men kan vara värdefullt som uppehållsområde för fisk. 4 PROJEKTMÅL Projektmålen för förstudien är: Ökad tillgänglighet för gående och cyklister Ökad trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter Ökad livskvalitet för boende Positiva miljö- och hälsoaspekter Minimal påverkan på bäck och fiskfauna. 26

27 5 TÄNKBARA ÅTGÄRDER 5.1 Analys enligt fyrstegsprincipen Steg 1: Ej tillämpbart, då syftet indirekt är att öka behovet av och säkerheten för GC-trafik. Steg 2: Ej tillämpbart, med avseende på framkomligheten för övrig trafik och svårigheten i att styra eller reglera GC-trafik. Steg 3: Ny GC-väg anordnas längs med befintlig vägsträckning, med begränsad påverkan på angränsande mark. Steg 4: Ej aktuellt med nybyggnation i egen korridor eller större ombyggnadsåtgärder för GC-vägar. 5.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen GC-väg byggs längs med väg 174 vid Väjern. Oskyddade trafikanter måste även fortsättningsvis samsas med motorfordonstrafiken. 5.3 Förslag till åtgärder En GC-väg med 2,5 meters bredd föreslås byggas längs västra sidan av väg 174. GC-vägen placeras med en distans till den befintliga vägbanan, se Bild 13. Där det finns gott om utrymme vid sidan av väg 174 anordnas GC-vägen med ett avskiljande dike. Där så är möjligt kan befintligt vägdike användas. Vid lite trängre passager längs sträckan föreslås ett vägräcke som avskiljare. Ett alternativ i mer trängre passager är att GC-vägen avskiljas med kantstöd. Förslag till sträckning illustreras i Bild 14. Bild 13, Förslag till sektion och placering relativt befintlig väg. 27

28 5.3.1 Sträckan Västervägen till Sotenäs camping Från Västervägen och fram till Sotenäs camping går väg 174 uppbyggd på en bank med slänter ner i havet, se Bild 11. GC-vägen föreslås bli placerad med endast en mindre distans från väg 174 och avskiljs med vägräcke. På del av sträckan antas utfyllnad i havet nödvändigt för att få rum med GC-vägen. Bild 14. Föreslagen sträckning 28

29 5.3.2 Sträckan förbi Sotenäs camping GC-vägen förslås dras genom campingområdet. I södra delen skapas en bro över bäcken som leder GC-vägen in på campingområdet. Dragningen inom campingområdet ska anordnas på ett sådant sätt att antalet uppställningsplatser i största möjlig mån förblir oförändrat. GC-vägen föreslås gå på befintliga hårdgjorda körytor, se Bild 5, och campingplatsens entré/reception anpassas så att GC-vägen kan passera förbi befintlig bomanläggning Sträckan norr om Sotenäs camping Norr om campingplatsen föreslås GC-vägen placerar utanför befintligt vägdike. I södra änden av delsträckan löper vägen nära berget och eventuellt behöver antingen berget sprängas ut eller GG-vägen placeras utan dike till väg 174. På resterande sträcka placeras GC-vägen på gräs- eller åkermark vilket medför visst intrång på tomtmark. Bild 4 och 6 visar väg 174 och dess sidoområde Övergångsstället i Väjern I Väjern intill korsningen med Västervägen finns ett befintligt övergångsställe med cykelpassage. För att ansluta till den föreslagna GC-vägen ska trafikanterna ledas över väg 174 för vidare färd på Västervägen norrut. För att upplysa om riktningsändringen föreslås att GC-vägen kompletteras med cykelvägvisare och eventuellt vägmarkering. Bild 15, Övergångsställe i Väjern vid Västervägen På västra sidan av övergångsstället finns en kort och smal GC-väg, se Bild 15, för anslutning till Västervägen. Kommunen rekommenderas att se över bredden och se till att GC-vägen har samma standard som övriga GC-vägar i området. 5.4 Effekter och konsekvenser Nollalternativet Tillgänglighet Gående och cyklister får inga förbättrade villkor vid användande av vägen. Det blir fortsatt svårt att ersätta en bilresa mellan t ex campingplatserna och 29

30 målpunkter i Väjern med en cykeltur. Om biltrafiken ökar blir möjligheten att ta vägen i anspråk för oskyddade trafikanter ytterligare försämrad. Säkerhet, miljö och hälsa Trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter blir fortsatt låg. Om biltrafiken ökar försämras trafiksäkerheten ytterligare. Det skapas inga positiva miljö- eller hälsoeffekter när inte möjligheten att gå eller cykla förbättras. En positiv miljöeffekt är att bäcken och dess fiskfauna vid Sotenäs camping förblir opåverkad Ombyggnadsalternativet Tillgänglighet Gående och cyklister får en mycket god tillgänglighet när en GC-väg anordnas längs väg 174. Placeringen på vägens västra sida medför att merparten av de boende och framför allt campinggäster kan ta sig till eller från Väjern utan att behöva korsa väg 174 utanför tättbebyggt område. Det blir mer attraktivt att gå eller cykla när en ny GC-väg anordnas. Andelen gående och cyklister kan antas öka och barn får möjlighet att röra sig på egen hand. Det kan i sin tur medföra en något minskad lokal biltrafik. Framkomligheten för biltrafiken blir oförändrad eller något bättre när GC-trafiken flyttas till separat bana. Säkerhet, miljö och hälsa Anläggande av en CG-väg skapar en god trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Risken att någon ska bli påkörd av ett motorfordon minimeras avsevärt. Ökad cykeltrafik innebär dock att risken för rena cykelolyckor ökar. Gång- och cykeltrafiken antas öka och med det vardagsmotionen som bidrar till en förbättrad allmänhälsa. Ökad GC-trafik medverkar också till att de miljömål som påverkas av utsläpp till luft (begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning) påverkas positivt. Anläggande av en CGväg påverkar även miljömålet god bebyggd miljö positivt. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms medföra positiva värden för såväl arbetspendling som för rekreation. Ett utbyggt cykelvägnät har stor betydelse för allmänhetens tillgänglighet till bland annat havet och strandområdena. Ombyggnadsalternativet bedöms gynna syftet med riksintresset för friluftsliv. Det är dock av stor vikt att sträckan genom campingen skyltas så att det tydligt framgår att det är en allmän GC-väg. Anläggande av en GC-väg enligt huvudförslaget innebär intrång på privat mark. Intrånget innebär att en remsa närmast vägen samt delar av befintlig camping tas i anspråk för vägområde. Sträckningen genom campingen föreslås längs befintlig körväg, vilket innebär att uppställningsytan för husvagnar och/eller husbilar inte bedöms påverkas i märkbar omfattning. Anläggande av en GC-väg innebär att ett begränsat markområde i vägens absoluta närhet tas i anspråk för vägområde. Vegetationen i vägkanten schaktas bort, vilket innebär en lokal negativ påverkan på naturmiljön. Vägkanten bedöms dock inte hysa förhöjda naturvärden vilket innebär att miljöpåverkan bedöms bli begränsad. 30

31 Under förutsättning att tillräcklig hänsyn tas till bäcken bedöms GC-vägen kunna anläggas utan att naturvärden i bäcken skadas. Vid arbete i och/eller i nära anslutning till bäcken kan dock extra hänsyn krävas för att undvika påverkan på eventuell vandrande öring. Eventuella anläggningar i bäcken bör utformas så att de inte riskerar att utgöra vandringshinder för fisk. Vid risk för grumlande arbeten bör byggskedet planeras så att tiden för öringens vandring undviks. Anläggande av planerad GC-väg i befintligt vattenområde mellan Västervägen och Sotenäs camping innebär att delar av den grunda havsviken inom utredningsområdet fylls ut. Strandområdet närmast väg 174 är dock redan idag till viss del utfyllt med sprängsten och bedöms endast hysa ordinära naturvärden. Under förutsättning att storleken på det utfyllda området begränsas bedöms påverkan på naturvärdena bli lokala. Delar av den planerade GC-vägen ligger inom det låglänta området inom Sotenäs camping. Denna del av GC-vägen riskerar att tidvis översvämmas. Idag översvämmas området närmast strandkanten regelbundet i samband med starka vindar under höst och vinter. Översvämningarna är som regel relativt kortvariga (några timmar). Under denna tid kommer dock översvämmade delar av den planerade GC-vägen inte kunna nyttjas. Anpassningsåtgärder bör beaktas i arbetsplaneskedet. Exempelvis kan en öppning i vägräcket för att möjliggöra tillfällig gång- och cykelpassage på befintlig väg 174 under de perioder GC-vägen är översvämmad övervägas. I samband med översvämningar och vågskvalp under vinterhalvåret ökar risken för nedisning av GC-vägen, med ökad risk för halkolyckor som följd. 5.5 Kostnader En översiktlig kostnadskalkyl har upprättats för åtgärdsförslaget, enligt avsnitt 5.3. Beräkningarna bygger till stor del på tidigare erfarenheter av meterkostnader. Kostnaden är i 2012 års prisnivå. Totalt sett bedöms kostnaden till 5,5 Mkr, inkl. projektering och administration. 31

32 6 RISKHANTERING 6.1 Skydds- och riskobjekt Skyddsobjekt som berörs av föreslagna åtgärder utgörs av bäcken samt den del av den grunda havsviken som ligger närmast väg 174. Risk för översvämning finns i det låglänta området närmast havsviken (inom Sotenäs campingområde). 6.2 Konfliktpunkter I nuläget finns inga konfliktpunkter avseende skydds- och riskobjekt. 32

33 7 MÅLUPPFYLLELSE 7.1 Måluppfyllelse Analys enligt fyrstegsprincipen visar att det endast är åtgärder enligt steg 3 som är tillämpbara för att uppfylla projektmålen. Anläggande av en gång- och cykelväg parallellt längs med väg 174 vid Väjern ökar både tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. I viss mån ökar framkomligheten och trafiksäkerheten även för övrig trafik. En separat GC-väg bidrar också till att öka andelen gång- och cykeltrafik vilket är positivt ur hälsoaspekt. Om det sker på bekostnad av biltrafiken ger det även positiva miljöeffekter. Möjligheten att gå och cykla oberoende av trafiken längs väg 174 bidrar till ökad livskvalitet för befolkningen och besökande. Anläggande av en separat GC-väg längs väg 174 bör prioriteras. Den föreslagna åtgärden innebär att samtliga projektmål kan uppfyllas. Under förutsättning att tillräcklig hänsyn tas till bäcken bedöms GC-vägen kunna anläggas utan att naturvärden i bäcken skadas. Genom att korsa bäcken vid Sotenäs camping bedöms påverkan på fiskfaunan bli minimal. Påverkan på fiskfaunan i den berörda havsviken bedöms också kunna begränsas, då det område som behöver fyllas ut är relativt litet och till viss del sedan tidigare utfyllt med sprängsten. 33

34 8 SAMRÅD Samrådsförfarandet har genomförts dels som ett inledande samråd med allmänheten respektive länsstyrelsen och kommunen och dels har förstudierapporten skickats ut som en samrådshandling under hösten Tidigt samråd Samråd med allmänheten Ett inledande samrådsmöte med allmänheten hölls i Folkets Hus i Kungshamn. En inbjudan till mötet annonserades i Bohuslänningen. Totalt närvarade 4 personer, varav 3 män, 1 kvinna och 0 barn. Information om projektet och möjliga åtgärdsförslag föredrogs. De synpunkter som framfördes var: Boende i Väjern samt Väjerns samhällsförening (Väjerns Intresseförening friska vindar) har sedan lång tid tillbaka arbetat för en cykelväg längs den aktuella sträckan och välkomnar att arbetet nu har startats. Behovet är stort, framför allt i den södra delen av den aktuella sträckan, som utgör transportväg till och från den kommunala badplatsen väster om Sotenäs camping. Översvämningsrisken inom Sotenäs camping bekräftades av boende i Väjern. De södra delarna av campingen översvämmas regelbundet i samband med kraftiga vindar, främst i december-januari. Översvämningarna är normalt relativt kortvariga (några timmar) Samråd med länsstyrelsen och kommunen Ett tidigt samråd med representanter från länsstyrelsen och kommunen hölls Länsstyrelsen hade inga synpunkter under samrådet. Kommunens synpunkter: GC-vägen är en prioriterad länk i ett längre stråk för att binda ihop Kungshamn med Hunnebostrand. GC-vägen ska utformas för användning året runt. Den ska inte ses som en sommarturistväg. Från befintlig GC-väg i Väjern ska trafikanterna ledas norrut via Västervägen. Där Västervägen åter ansluter till väg 174 ska den nya GCvägen börja. GC-vägen ska ligga på västra sidan av väg 174 och avslutas vid infarten till Solviks camping. Kommunen har haft tankar på att flytta väg 174 österut för att få plats, med GC-vägen placerad på västra sidan av befintlig körbana. GC-vägen ska förses med ny anpassad belysning. Konflikt finns med kraft/tele ledning på sträckan. Sotenäs camping översvämmas ibland. Bör nämnas i förstudierapporten. Det bör finnas möjlighet (t ex öppning i räcke) att tillfälligt använda väg 174 för att kunna passera campingen. Om cykelvägen ska dras genom campingen ska det tydligt framgå att det är en allmän gång- och cykelväg. Kommunen har tagit fram en utredning/cykelplan för utbyggnad av GCvägnätet. En rapport lämnades över till Trafikverket. 34

35 8.2 Utställelse Skrivs efter samråd 8.3 Inkomna yttranden Skrivs efter samråd 35

36 9 VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE Skrivs efter genomfört samråd. 36

37 10 FORTSATT ARBETE Den utställda Samrådshandlingen kommer efter samrådet att kompletteras med en redogörelse av inkomna synpunkter och eventuella revideringar. Väghållningsmyndigheten kommer därefter att göra ett ställningstagande. I och med det rubriceras förstudierapporten som en Förslagshandling. Länsstyrelsen kan därefter ta beslut om huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. I det skedet upprättas en Beslutshandling där väghållningsmyndigheten gör sitt slutliga ställningstagande och förslag till fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen Projektet medför att ny mark tas i anspråk. Nästa steg i planeringsprocessen föreslås därför bli att upprätta en arbetsplan. En vägutredning är inte aktuell då det bara finns ett utredningsalternativ och där föreslagna åtgärder ryms inom befintlig vägkorridor Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen föreslås vara i enlighet med utredningsområdet i förstudien. Eventuella justeringar/kompletteringar görs dels efter samråd och dels i samband med väghållningsmyndighetens ställningstagande Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Skyddsobjekt som berörs av föreslagna åtgärder utgörs av bäcken samt den del av den grunda havsviken som ligger närmast väg 174. Särskild hänsyn bör iakttas i samband med projektering och byggskede. Risk för översvämning finns i det låglänta området närmast havsviken (inom Sotenäs campingområde). Anpassningsåtgärder bör beaktas 10.4 Prövning enligt annan lagstiftning Arbete i vattenområde är tillstånds- alternativt anmälningspliktigt beroende på åtgärdens omfattning. Tillstånd bör sökas i mycket god tid före byggstart. Om strandskyddat område inom Sotenäs camping berörs krävs dispens från strandskyddsbestämmelserna Förankringsform Fortsatt arbete kommer att följa Trafikverkets planeringsprocess med väglagen och miljöbalken som regelverk. I förekommande fall kommer processen att drivas parallellt med en kommunal detaljplaneprocess. 37

38 11 REFERENSER 11.1 Litteraturkällor Gång och cykelvägar inom Sotenäs kommun, Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Översiktsplan för Sotenäs kommun (ÖP 2010) 11.2 Elektroniska källor Fornsök, Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Västra Götaland, Skogens Pärlor, Skogsstyrelsens Sotenäs kommun Sveriges Länskartor, Länsstyrelsens WebbGIS Vattenkartan, Länsstyrelsens WebbGIS Övriga källor Information och kartor över befintliga markföroreningar från Sotenäs kommun. 38

39 39

40 Trafikverket Region Väst, Besöksadress: Vassbottengatan 14, Vänersborg Telefon: , Texttelefon: