Energiplan för Gnosjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan för Gnosjö kommun"

Transkript

1 Energiplan för Gnosjö kommun Upprättad i mars 2010 av tekniska avdelningen. Fastställd av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Syfte och mål 3 3 Om växthuseffekt 3 4 Allmänt om kommunen 3 5 Energianvändningen i kommunen 4 6 Transporter 4 7 Energiförbrukningen i kommunens egen verksamhet 5 8 Energieffektiviseringar 5 9 Miljö och olika uppvärmningsformer 6 10 Förnybar energi 7 11 Energiproduktion i Gnosjö 12 Utvecklingen på bränsleområdet Mål Organisation, kommunens målsättningar och planer 13 Energi är produkten av effekt och tid 1 kilowatt under 1 timme = 1 kilowattimme ( kwh) 1 megawattimme (MWh) = kwh 1 gigawattimme (GWh) = kwh = 1 miljon kwh 1 terawattimme (TWh) = kwh = 1 miljard kwh 1 kwh är ungefär den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme. 2

3 1 INLEDNING Enligt lagen om kommunal energiplanering skall kommunen utarbeta energiplaner med miljökonsekvensbeskrivningar. Det rekommenderas att energiplaner är avgränsade och konkreta. Energiplanen skall alltid vara aktuell, vilket innebär att den kontinuerligt skall uppdateras, då förutsättningar eller förhållanden förändras. Energiplanen skall antas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige antog den första energiplanen Den senaste energiplanen antogs av kommunfullmäktige Fullmäktige beslutade 1997 att energiplanen skall granskas och eventuellt revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 SYFTE OCH MÅL Syftet med energiplanen är att minska den negativa klimatförändringen, främja energiomställningen och öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och ett effektivare transportsystem. Målet är att samhället skall vara hållbart ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. 3 OM VÄXTHUSEFFEKT Klimatforskare är nära nog samstämmigt eniga om uppfattningen att människans påverkan är huvudorsaken till de pågående klimatförändringarna. Koldioxid (CO 2 ) är den viktigaste växthusgasen som människan bidrar med. Utöver koldioxid finns flera andra gaser med kraftig växthuseffekt. Dessa är bl a metan, dikväveoxid, fluorkolväten. Utsläppen av dessa gaser kommer från förbränningsprocesser men även från jordbruk, avfallsupplag mm. Användningen av fossila bränslen (olja, kol och naturgas), som är den dominerande källan till utsläpp av växthusgaser, bör ersättas med förnybar energi. EU:s medlemsländer har enats om en minskning av utsläppen av växthusgaser med 20 % till år 2020 jämfört med ALLMÄNT OM GNOSJÖ KOMMUN Gnosjö kommun navet i Gnosjöregionen har ett invånarantal som uppgick till personer. Industrin är den dominerade näringsgrenen och sysselsatte år % av befolkningen. Inpendlingen uppgick enligt statistik från år 2006 till personer och utpendlingen till personer. 5 ENERGIANVÄNDNING I GNOSJÖ KOMMUN 3

4 Industri och byggverksamhet står för 46 % av den sammanlagda energianvändningen i kommunen. Fjärrvärmenät saknas i kommunen. Uppvärmning av bostäder och lokaler sker huvudsakligen genom individuella system. År 2002 byggdes naturgasnätet ut i kommunen. Utbyggnaden har resulterat i att användningen av eldningsolja har minskat avsevärt inom kommunen. Under åren har 529 berg- eller jordvärmeanläggningar registrerats i kommunen. Denna omställning har också påverkat användningen av eldningsolja i kommunen. 5.1 Energibalans (MWh) år 2007, sektor Sektor MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Källa: SCB 5.2 Energibalans (MWh) år 2007, energislag Energislag MWh Bensin Diesel Eldningsolja Naturgas Summa bränslen El-energi Totalt Källa: SCB 6 TRANSPORTER Kommunens struktur med gles bebyggelse och många små tätorter i kombination med många industrier innebär att transportbehovet är stort. Transporter står för 25 % av den sammanlagda energianvändningen i kommunen. Kommunen genomkorsas av järnvägslinjen Kust-till-kusttågen Göteborg-Kalmar med tågstopp i centralorten. Möjligheterna till kollektiva resor med buss är relativt goda från kommunens båda största tätorter. Halvtimmestrafik sker på linjen Värnamo-Smålandsstenar via Gnosjö och Hillerstorp. 4

5 7 ENERGIFÖRBRUKNING I KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET I samband med att naturgasnätet byggdes ut, byttes merparten av pannanläggningarna för eldningsolja ut mot gaspannor. Följande uppvärmningssystem förekommer i kommunens eget fastighetsbestånd - El 9 anläggningar - Naturgas 9 anläggningar - Bioenergi 4 anläggningar - Värmepumpar 5 anläggningar - Eldningsolja 4 anläggningar - El/naturgas 1 anläggning - Bioenergi/gas 1 anläggning Den sammanlagda energiförbrukningen, exkl transporter, beräknas till ca MWh/år. Energislag MWh El Naturgas Biobränsle Eldningsolja 241 Totalt Kommunens vägbelysningsanläggning omfattar drygt armaturer och energiförbrukningen i uppgår till ca MWh per år. 8 ENERGIEFFEKTIVISERINGAR Under senare år har stora satsningar gjorts på energiinvesteringar i kommunens anläggningar. I samband med att naturgasnätet byggdes ut, byttes många oljeeldade anläggningar ut mot nya gaseldade anläggningar. Drygt 2 mkr investerades i nya gaspannor och brännare. Samtliga kvicksilverarmaturer i vägbelysningsanläggningen har bytts ut mot nya högtrycksnatriumarmaturer. Åtgärden innebär att energiförbrukningen minskade med ca 45 %. Investeringen uppgick till ca 2 mkr. Under åren genomfördes flera energiprojekt i fastighetsbeståndet, vilka delvis finansierades med statliga bidrag. Bland åtgärderna kan nämnas byte av belysning, fönsterbyten, installationer av värmepumpar och solfångare, byte av värmesystem till pellets samt byten av ventilationsanläggningar. Nettoinvesteringen exklusvie statsbidrag har uppgått till ca 4,6 mkr. 5

6 9 MILJÖ OCH OLIKA UPPVÄRMNINGSFORMER Lagen om kommunal energiplanering föreskriver att till energiplanen skall höra en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av den inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. All form av energiproduktion påverkar miljön på något sätt. Förbränning medför utsläpp av försurande ämnen, växthusgaser och stoft. Vid förbränning av fossila bränslen bildas främst koldioxid. Vid förbränning av biobränsle bildas också koldioxid som dock anses ingå i det naturliga kretsloppet. Vattenkraft medför ingrepp i naturen t ex vägar och dämning. Förändrade betingelser för växter och djur. Förändrad landskapsbild. Vindkraft medför buller och förändrad landskapsbild. Andra miljöeffekter som bör nämnas är exempelvis att köldmedier bryter ned ozonskiktet och störande buller från bränsletransporter till värmeverk. Luftföroreningarnas miljöpåverkan. Stoftbildning Eldning med fasta bränsle ger mer stoft än oljeeldning. Utsläppen är oftast låga från stora anläggningar med effektiv stoftavskiljning. Utsläppen från små vedeldade anläggningar kan vara betydande. Kolväten Vid förbränning bildas flyktiga organiska ämnen (VOC). Vid småskalig vedeldning i pannor med dålig förbränningsteknik kan betydande mängder VOC bildas. Dessutom kan tjära och tunga kolväten bildas. Utsläpp av kväveoxider tillsammans med VOC bidrar till bildningen av fotokemiska oxidanter, t ex ozon. Hög halt av marknära ozon är skadlig för växtlighet och hälsa. Svaveldioxid Olika bränslen innehåller olika mängd svavel. Utsläpp av svavel medför försurning av mark och vatten. Kväveoxidbildning Kväveoxidbildningen vid förbränning beror på bränsle, förbränningsteknik, panna mm. Utsläpp av kväveoxider medför försurning av mark och vatten. Kväveoxiderna bidrar till kvävemättnad i mark och övergödning av sjöar och hav. Koldioxid 6

7 Koldioxidbildningen vid förbränning är proportionell mot kolinnehållet i bränslet. Koldioxid bidrag till den s k växthuseffekten. Eldning av biobränslen ger inte upp till något nettoutsläpp av koldioxid utan ingår i kretsloppet. 10 FÖRNYBAR ENERGI Solenergi Solceller omvandlar solljuset direkt till elektricitet. Solfångare omvandlar solinstrålningen till värme som i sin tur kan användas för uppvärmning av bostäder och lokaler eller till uppvärmning av tappvatten. För Sveriges del finns det två huvudsakliga problem för att bygga ut solenergin. Den årliga solinstrålningen är relativt låg. Perioderna med stort solinflöde sammanfaller med perioder av låg värme- och elkonsumtion. Vind Både i Sverige och på andra håll i världen byggs allt fler vindkraftverk. Vindkraftverken är normalt i drift vid vindstyrkor mellan 3 till 25 m/s. Den internationella utvecklingen går mot allt större vindkraftverk med högre effekt. Skogsbränsle Skogen är Sveriges i särklass största förnybara resurs. Skogen står också för större delen av den mängd biobränslen som används idag. Energiodling Energiodling innebär att man använder jordbruksmark för att odla grödor som sedan används för energiändamål. Den viktigaste grödan är energiskog, som består av snabbväxande pilarter. Torv Torv kan betecknas som ett mellanting mellan fossilt och förnybart bränsle. Idag används främst två metoder för den kommersiella produktionen av torv, frästorvmetoden och stycketorvmetoden. Förädlade biobränslen Förädlade bränslen finns i form av briketter, pellets eller pulver. Den vanligaste råvaran vid brikett- och pelletstillverkning är flis, sågspån, kutterspån eller bark. Även halm, energigräs och torv kan briketteras. Storleken på briketter kan vara mellan 25 och 250 mm. Storleken på pellet kan vara mellan 5 och 25 mm. Fukthalten i briketter och pellet är ca 10 % och i pulver ca 4-5 %. 7

8 Avfall Drygt hälften av landets hushållsavfall förbränns idag för produktion av el och värme. En ökande del källsorterat lätt nedbrytbart organiskt avfall rötas till biogas, som kan användas till el, värme och drivmedel. Bränslebaserad elproduktion Värme kan omvandlas till el med olika processer. En elgenerator kan t ex drivas med rökgaserna som får förånga vatten varefter ångan expanderas i en ångturbin. Bränsle som används i en ångturbinanläggning är till övervägande del fasta bränslen t ex biobränslen. Biogas Råvara vid biogasframställning kan vara rena organiska avfallsfraktioner, slam, livsmedelsindustriellt avfall, gödsel eller odlade grödor. Gasen används för kraft- och värmeproduktion i stationära gasmotorer. Metangas bildas också vid nedbrytningen av organiskt material i avfallsdeponier. Vattenkraft Merparten av den utbyggnadsbara vattenkraften finns inom områden som är skyddade från utbyggnad. 11 ENERGIPRODUKTION I GNOSJÖ Avfall 8

9 I avsaknad av lämpliga förbränningsanläggningar och fjärrvärmenät har det brännbara hushållsavfallet transporterats till Halmstad för förbränning. Fr o m 2010 kommer avfallet att transporteras till förbränningsanläggningen i Jönköping. Biobränslen Användning av skogsavfall i kommunen sker uteslutande för egen hushållseldning. Sågverk och träindustri använder spån och trärester för eget behov och viss förädling sker till briketter. Torvbrytning förekommer inte inom kommunen. Energiskog eller annan energigröda odlas inte i kommunen. Biogas Möjligheterna att ta tillvara den metangas som finns i Gynnås avfallsanläggning har studerats översiktligt men har inte bedömts ekonomiskt försvarbar. Solvärme Mindre anläggningar finns för enskilda hushåll. Vindkraft Etablering av vindkraft pågår i kommunen genom privata aktörer. Vattenkraft Någon större utbyggnadsmöjlighet finns inte i kommunen. Bidraget till elförsörjningen kommer att bli mycket marginellt eftersom inga stora vattenfall finns att tillgå. Kraftvärme Kraftvärme innebär att både el och fjärrvärme produceras samtidigt. Etablerad fjärrvärmerörelse saknas i kommunen vilket är en förutsättning för att orka med den relativt omfattande investering som kraftvärme utgör. Värmepumpar Användningen av luft-, ytjord- och bergvärmeanläggningar förkommer främst i privata bostadshus. Träavfall Stora mängder träavfall tillförs avfallsanläggningen i Gynnås. Avfallet flisas och säljs till olika värmeverk. 9

10 Sammanfattning Bortsett från träavfall och vindkraft saknas förutsättningar för större lokala bidrag till energiproduktion i kommunen. 12 UTVECKLINGEN PÅ BRÄNSLEOMRÅDET 12.1 Transporter Fossila bränslen 10

11 För att minska utsläppen från transporterna kommer lagstiftaren med stor sannolikhet att skatta bort det fossila bränslet. Fordonsindustrin har utvecklat mer energisnåla motorer. Avgastekniken har också utvecklats Fordonsgas Fler bilfabrikanter tillhandahåller fordon för gasdrift men ett hinder för fordonsgasdriften är tillgången på tankställen El Elfordon är under utveckling. Hybridbilen har kommit långt men har två stora utmaningar kvar innan den kan bli en storsäljare; batterier och billigare produktion Etanol E85 Biodrivmedel anses som ett nödvändigt komplement. Biodrivmedel kräver naturresurser som är värdefulla och ska delas av allt fler människor i framtiden Övrig energianvändning Fossila bränslen Fossila bränslen för uppvärmning kommer även fortsättningsvis att minska eftersom lagstiftaren sannolikt kommer att skatta bort bränslet Biobränslen Enligt Svebio uppgår tillförseln av biobränslen till 116 TWh. Svebio gör bedömningen att tillförselpotentialen till år 2020 är 248 TWh Vattenkraft Någon utbyggnad av större vattenkraft är inte aktuell i Sverige. Däremot är det möjligt att förbättra befintliga kraftverk samt att bygga ut små vattenkraft Vindkraft Energimyndigheten har föreslagit ett nytt planeringsmål för år 2020 på 30 TWh vindkraft. Förslaget innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till beroende på effekt. Den småskaliga vindkraften utvecklas bl a genom ny teknik med horisontella verk Naturgas Användningen av naturgas förväntas öka. I ett längre perspektiv kommer naturgasen att ersättas av biogas. 11

12 13 MÅL 13.1 EU:s klimat- och energistrategi Under 2007 enades unionens medlemsstater om en minskning av utsläppen av växthusgaser med 20 % till år 2020 jämfört med Dessutom antogs en energihandlingsplan som innebär Minskad energianvändningen med 20 % till år % av energibehovet skall komma från förnybar energi senast år % av transportsektorns konsumtion av bränsle ska bestå av biodrivmedel år Nationella mål Regeringens mål för år 2020 enligt presentation : 50 % förnybar energi 10 % förnybar energi i transportsektorn 20 % effektivare energianvändning 40 % minskning av utsläpp av klimatgaser 14 ORGANISATION, KOMMUNENS MÅLSÄTTNINGAR OCH PLANER 14.1 ORGANISATION Enligt gällande reglemente skall kommunstyrelsen leda och samordna energiplaneringen samt främja energihushållningen. 12

13 14.2 ALLMÄNT OCH ÖVERGRIPANDE Energifrågorna griper in i många verksamhetsområden. Energiaspekter skall vägas in vid beslut av skilda slag. I alla beslutsunderlag för planer och större investeringar bör i fortsättningen ingå en bedömning av vilka konsekvenser dessa har ur energi- och miljösynpunkt Ett fortsatt energisparande är ett ekonomiskt och miljömässigt viktigt agerande. Hänsyn till samhällets och industrins utveckling måste dock få påverka energikonsumtionen. Detta synsätt skall prägla dels den information som ges ut till kommuninvånarna, dels de åtgärder som alla kommunens organ vidtar I varje tätorts översiktsplan bör anges om det finns speciella skäl för bestämt systemval. För att minska transportbehovet bör gång-och cykelvägnätets utformning ägnas särskild uppmärksamhet vid detaljplanläggning Syftet med kommunens agerande är att på bästa sätt värna om konsumenternas behov av energi. De lokala lösningarna, användningen, priser, avgifter, leveranssäkerhet och miljö är sådana frågor som invånarna i Gnosjö kommun är intresserade av Småskalig energiteknik och miljöfordon utvecklas i en allt snabbare takt och kommunen avser att uppmuntra utvecklingen genom att pröva ny teknik och ge kommunens invånare möjligheter att ta del av erfarenheterna LEVERANSSÄKERHET Kommunen är i stort sett helt beroende av energiförsörjning utifrån. Inga planer finns på kommunala produktions- eller distributionsanläggningar. Kommunen har tillgång till ett antal stationära och mobila reservkraftverk som kan användas vid strategiska anläggningar i samband med längre elavbrott. Efter stormarna Gudrun (januari 2005) och Per (januari 2007) utför nätägaren E.on arbete med att säkra elleveranserna ENERGIRÅDGIVNING Gnosjö kommun har ambitionen att ge allmänheten och småföretag rådgivning och information på energiområdet inom ramen för de statliga bidrag som lämnas till energirådgivning TRANSPORTER 13

14 Kommunens struktur med glest boende och decentraliserat samhällsbyggande ställer stora krav på transportsystemet och vilar med nödvändighet till stor del på den enskildes bilinnehav. Bilens betydelse som transportmedel i Gnosjö kommun återspeglas i SCB:s statistik över bilinnehav och körsträcka per invånare. Följande sammanställning avser år Gnosjö kommun Jönköpings län Riket Bilinnehav/1000 invånare Körsträcka mil/invånare I centralorten finns tillgång till fordonsgas. Försäljningen av gasdrivna fordon är dock liten. En gemensam avsiktsförklaring har träffats mellan E.on Elnät Sverige AB, Garo AB och Gnosjö kommun som bl a innebär att ett antal laddstolpar för elbilar skall sättas upp i kommunen. De tekniska kraven och åtgärder på fordon ligger hos staten och bilfabrikanterna. Lastbilsoch busstransporter kommer troligen under överskådlig tid att ske med dieseldrivna fordon. Kommunen har påbörjat en övergång till mer miljövänliga bränslen i fordonsparken genom att anskaffa fordon som drivs med fordonsgas. Elbilar utvecklas i en allt snabbare takt. Även om detta alternativ inte blir det mest effektiva ur kostnadssynpunkt i ett kortare tidsperspektiv, kan även elbilar bli ett alternativ i den kommunala fordonsparken inom en inte alltför avlägsen tidshorisont. Hemtjänstens transporter bör bli ett framtida försöksområde för elbilar KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET Den övergripande målsättningen är att fortsätta arbetet med att minska energianvändningen och i synnerhet elanvändningen. 14

15 Mellan 1999 och 2009 beräknas utsläppen av koldioxid för uppvärmning och drift av kommunens anläggningar ha minskat med 35 % från ton till ton/år. De förslag som framförs nedan, medför att utsläppen av koldioxid fortsätter att minska och överstiga såväl nationella som unionens mål 2020 jämfört med Strategin är i första hand att ersätta fossila bränslen för uppvärmning och drift av lokaler som används i kommunens förskole- och skolverksamhet. Miljökonsekvenserna uttryckt i absoluta tal är beroende av i vilken takt och omfattning nedanstående åtgärder genomförs. Område Mål Handlingsplan (5-årsperspektiv) Transporter Utsläpp från transporter skall minska och användningen av fossila bränslen bör på längre sikt helt upphöra Fordon som anskaffas av kommunen skall vara miljöklassade och minst 50 % av fordonen (personbilar) skall drivas med fordonsgas. Utvecklingen inom elbilssektorn skall följas upp och minst ett eldrivet fordon bör anskaffas under perioden. Kollektiva färdmedel skall vara ett naturligt val vid tjänsteresor om de är ekonomiskt motiverade. Inköp av energi för uppvärmning och drift av lokaler Belysning Solenergi Vindenergi Kontorsmaskiner I ett längre perspektiv bör all energi som köps in vara miljövänlig. Energianvändningen för belysning skall sänkas. Solenergi skall ersätta del av energianvändningen. Vindenergi skall ersätta del av energianvändningen Energianvändningen för kontorsmaskiner skall minska. Avtal om grön energi skall tecknas för de lokaler som ägs av kommunen och som utnyttjas för förskoleverksamhet. Ljuskällor och vägbelysning byts successivt ut till mer energieffektiva alternativ. I samband med byte av tak skall alternativ med solcellspaneler utredas. Minst en småskalig solanläggning för varmvattenberedning bör anskaffas. Minst ett småskaligt vindkraftverk bör anskaffas. Samtliga förvaltningar uppmanas att se över sin it-miljö och välja energisnålare produkter. Övrig elektriskt utrustning Minskad energianvändning Vid inköp av elutrustning skall den mest energieffektiva tekniken väljas. Område Mål Handlingsplan (5-årsperspektiv) Uppvärmningssystem Eldningsolja som bränsle för Arbetet med att fasa ut oljeeldande uppvärmning skall ersättas. anläggningar skall fortsätta. Byggnader med direktverkande el skall konverteras till annat bränsle eller mer Möjligheterna att komplettera byggnader med direktverkande el med någon form av 15

16 Inomhusklimat energieffektiva system. Energianvändningen för uppvärmning och kyla skall minska. värmepumpanläggning utreds. Temperaturkravet skall ses över i samtliga lokaler som utnyttjas för andra verksamheter än vård. Nybyggnader Lägsta möjliga energiförbrukning Vid nybyggnation bör teknik utnyttjas som medför ett minimum av energianvändning. Utbildning Bibehålla och öka kunskapsnivån. Driftpersonal skall erbjudas fördjupad utbildning inom energiteknikområdet. 16

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR VILHELMINA KOMMUN. Kommunstyrelsens AU 2004-03-23 Kommunstyrelsen 2004-04-06 Kommunfullmäktige 2004-04-26

ENERGIPLAN FÖR VILHELMINA KOMMUN. Kommunstyrelsens AU 2004-03-23 Kommunstyrelsen 2004-04-06 Kommunfullmäktige 2004-04-26 ENERGIPLAN FÖR VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsens AU 2004-03-23 Kommunstyrelsen 2004-04-06 Kommunfullmäktige 2004-04-26 Innehållsförteckning Förord 2 Allmänt om Vilhelmina 3 Varför energiplan 3 Kommunens

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer