Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser"

Transkript

1 Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser Rapport augusti 2003

2 Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser NATURVÅRDSVERKET

3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) Internet: Postadress: Naturvårdsverket Stockholm ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket

4 Förord Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram underlag till en förordning som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser till områden där tekniskt tillgängliga, ekonomiskt rimliga och från miljösynpunkt bättre alternativ saknas samt för återstående användningsområden utveckla styrmedel i syfte att minska utsläppen. I klimatpropositionen 2001/02:55 bedömer regeringen att utsläppen av de fluorerade gaserna HFC, FC och SF 6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Användningen av de fluorerade gaserna bör begränsas till områden där alternativ saknas. Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild över användningsområdena där fluorerade växthusgaser används och hur utsläppen kan minskas med olika styrmedel. Under utredningens gång har EU kommissionen den 11 augusti 2003 lagt ett förslag till en förordning (COM (2003) 492, Final). Naturvårdsverket har beaktat förslagen i arbetet och belyst konsekvenserna för svenska företag. Dessutom presenteras förslag till åtgärder för de användningsområden som inte omfattas av EU kommissionens förslag. Naturvårdsverket diarienummer för uppdraget är Rp. Rapport 5311 har utarbetats av Husamuddin Ahmadzai, Christian Haglund, Eva-Lotte Sandin, Åke Undén, Erik Westin och Maria Ujfalusi vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. Synpunkter har dessutom lämnats av ytterligare personer på Naturvårdsverket. I arbetet har vi fått värdefull hjälp av olika organisationer och några företag Stockholm i augusti 2003 Naturvårdsverket 1

5

6 Innehållsförteckning FÖRORD...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER UPPDRAGETS INNEHÅLL OCH BAKGRUND UPPDRAGET UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET KLIMATPOLITIKEN OCH DE FLUORERADE VÄXTHUSGASERNA NATIONELLA MÅLET FÖR FLUORERADE VÄXTHUSGASER KONTROLLSTATIONER FÖR KLIMATARBETET ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH KEMIKALIERNAS GWP-FAKTOR ANVÄNDNING OCH UTSLÄPP AV FLUORERADE VÄXTHUSGASER I SVERIGE LÄSANVISNING TILL RAPPORTEN KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EN FÖRORDNING BEGRÄNSNING AV UTSLÄPPEN (CONTAINMENT) RAPPORTERING SALU- OCH ANVÄNDNINGSFÖRBUD ANVÄNDNINGSOMRÅDEN SOM BERÖRS AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG ANVÄNDNING AV SF 6 VID PRESSGJUTNING AV MAGNESIUM...17 Användning...17 Alternativ...18 Emissioner...19 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...19 Konsekvenser för svenska företag...19 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNING AV HFC I MOBILA LUFTKONDITIONERINGS-ANLÄGGNINGAR 21 Luftkonditionering i personbilar...21 Luftkonditionering i lastbilar...22 Luftkonditionering i bussar...22 Kyl-frysanläggningar lastbil, släp (kyltransport)...23 Alternativ...23 Emissioner...24 Regler i andra länder...24 Emissioner från luftkonditioneringsanläggningar jämfört med dem i avgaser från personbilar...25 Konsekvenser för svenska företag...25 Bil Swedens kommentarer

7 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag BEGRÄNSNING AV HFC OCH FC I STATIONÄRA KYL-, FRYS- OCH VÄRMEPUMPANLÄGGNINGAR...27 Användningen...27 Emissioner...29 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...30 Alternativa åtgärder...31 Styrmedel...32 Konsekvenser för svenska företag...33 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6 I LJUDREDUCERANDE FÖNSTER...34 Användning...34 Emissioner...34 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...34 Konsekvenser för svenska företag...34 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV FC I BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM OCH SLÄCKARE...36 Användningen...36 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...37 Emissioner...37 Konsekvenser för svenska företag...37 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC I S.K. NOVELTY AEROSOLSPRAYER...39 Användning...39 Medicinska aerosolsprayer...39 Tekniska aerosolsprayer...40 Importerade produkter...40 Nya aerosolsprayer Novelty sprayer...40 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...41 Konsekvenser för svenska företag...41 Naturvårdverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6, FC OCH HFC I SPORTSKOR...42 Användning...42 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...42 Konsekvenser för svenska företag...42 Naturvårdverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6 I FORDONSDÄCK...44 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...44 Konsekvenser för svenska företag...44 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6, FC OCH HFC I ENGÅNGSBEHÅLLARE...45 Användning...45 Emissioner...45 Konsekvenser för svenska företag...45 Naturvårdsverket förslag

8 3.10 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC OCH FC I SJÄLVKYLANDE DRYCKESBURKAR...47 Användning...47 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...47 Konsekvenser för svenska företag...47 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC I FOGSKUM...49 Användning...49 Emissioner...49 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...49 Konsekvenser för svenska företag...49 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH UTSLÄPPSKÄLLOR SOM INTE OMFATTAS AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG HFC VID PLASTTILLVERKNING OCH I PLASTPRODUKTER...51 Användning...51 Emissioner från XPS-produktion...52 Antagna regler i andra EES-länder...52 Alternativa åtgärder...52 Styrmedel...53 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag FC FRÅN ELEKTRONIKINDUSTRI...55 Användning...55 Emissioner...55 Alternativ...55 Styrmedel...56 Naturvårdsverket kommentarer och förslag SF 6 I ELEKTRISK ISOLERING...57 Användning...57 Emissioner...57 Styrmedel...58 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag FC FRÅN ALUMINIUMTILLVERKNING...60 Utsläpp av växthusgaser från primär aluminiumtillverkning...60 Alternativa tillverkningstekniker och energieffektivitet...60 Styrmedel...62 Naturvårdsverkets kommentar och förslag...63 REFERENSER

9 Sammanfattning och slutsatser Med begreppet växthusgaser avses en samling gaser vilka bidrar till växthuseffekten. Några av växthusgaserna utgörs av de fluorerade växthusgaserna och kan indelas i tre ämnesgrupper; ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC) respektive svavelhexafluorid (SF6). De fluorerade växthusgaserna omfattas av Kyotoprotokollet och har en mycket stor växthuseffekt. För jämförelsens skull kan nämnas att koldioxids s k GWP-faktor (Global Warming Potential) är 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 140 och Därför är det viktigt att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser för att vi ska nå våra uppsatta miljömål och fullgöra våra åtaganden enligt Kyotoprotokollet. År 2000 beräknas utsläppen av dessa gaser ha motsvarat cirka ton koldioxidekvivalenter i Sverige. Avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnesgrupperna CFC och HCFC har lett till en ökad användning av HFC som alternativ. En ökad användning av klimatanläggningar i bilar och byggnader har också bidragit till att utsläppen av fluorerade växthusgaser ökat under senare år i Sverige såväl som i övriga Europa. Utan särskilda utsläppsbegränsande åtgärder bedöms de årliga utsläppen i Sverige komma att öka till mer än en miljon ton koldioxidekvivalenter år Denna rapport beskriver de områden där utsläpp av fluorerade växthusgaser sker i Sverige idag och olika möjliga styrmedel som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverket har utgått från den målformulering regeringen använder i klimatpropositionen (2001/02:55); att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna HFC, FC och SF6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Inom ramen för detta uppdrag har Naturvårdsverket tagit fram underlag för nationella åtgärder och utvärderat möjliga styrmedel för att begränsa utsläppen, bl a har verket undersökt erfarenheterna av avgifter på vissa klimatgaser i Danmark och Norge. Naturvårdsverket anser dock att detta områdes karaktär och tyngdpunkt på produkter tillsammans med den allt mer integrerade europamarknaden gör att en övergripande reglering på europanivå är det bästa alternativet. I arbetet med att ta fram underlag för nationella åtgärder har Naturvårdsverket vägt in det förslag till EG-förordning med åtgärder för att begränsa såväl användning som utsläpp av fluorerade växthusgaser som EU-kommissionen presenterade den 11 augusti. Kommissionens förslag berör bl a magnesiumgjutning och luftkonditioneringsanläggningar i fordon. Följderna av en EGförordning för svenska förhållanden beskrivs i denna rapport. I huvudsak stödjer Naturvårdsverket EU-kommissionens förslag, men på vissa områ-den ger verket förslag på ytterligare nationella åtgärder. Om kommissionens förslag inte skulle genomföras föreslår Naturvårdsverket att ett nationellt användningsförbud övervägs för flera produktområden, vilka närmare preciseras i kapitel 3. Naturvårdsverket stödjer inte kommissionens förslag om rapportering. Parterna till klimatkonventionen 5

10 rapporterar årligen till klimatsekretariatet och EU utsläppen av HFC, FC och SF6. Rapporteringen sker enligt de beräkningsmetoder som framtagits av IPCC. Naturvårdsverket anser inte att ytterligare rapportering är nödvändig. De dominerande utsläppen av fluorerade växthusgaser i Sverige kommer idag från primär aluminiumtillverkning, från kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, från plasttillverkning och från själva plastprodukterna. Huvuddelen av dessa utsläpp påverkas inte av den föreslagna EG-förordningen. Det krävs därför sannolikt ytterligare åtgärder i Sverige för att uppnå målet att utsläppen av fluorerade växthusgaser inte skall öka. Vad gäller tillverkningen av aluminium anser Naturvårdsverket att det finns en betydande potential för kostnadseffektiva utsläppsminskningar av fluorerade växthusgaser och att en integrerad prövning enligt miljöbalken och kraven i IPPC-direktivet är det bästa sättet att försöka reglera dessa utsläpp. Kyl-, frys, värmepump- och luftkonditioneringsanläggningar kan indelas i stationära och mobila. De mobila utgörs i huvudsak av luftkonditioneringsutrustningar i olika fordon. De omfattas av kommissionens förslag som innebär att luftkonditioneringsutrust-ning i personbilar och lätta lastbilar som marknadsförs efter 1 januari år 2009 måste ha köldmedium med betydligt lägre påverkan på växthuseffekten än den HFC som idag dominerar som köldmedium. När detta förbud träder i kraft kommer utsläppen av fluorerade växthusgaser från den mobila sektorn minska mycket kraftigt. Stationära kyl-, frys- och värmepumpanläggningar omfattas inte av kommissionens förslag. Naturvårdsverket anser här att en kombination av förbud mot användning och avgifter på tillåten användning liknande den som finns i Danmark bör övervägas, om inte HFC ersätts av köldmedier utan effekt på klimatet i den takt som kan anses rimlig. Naturvårdsverket föreslår också att Sverige agerar för att kommissionen förbjuder användningen av HFC i enhetsaggregat med köldmedium under 150 gram. Inom plastsektorn finns idag fullgoda alternativ till HFC för de flesta produkter, varför Naturvårdsverket föreslår att Sverige inom EU verkar för att ett förbud mot användning av HFC införs från och med Vad gäller utsläppen av FC-gaser från halvledartillverkning respektive SF6-gas från elektrisk utrustning anser Naturvårdsverket dock att ett användningsförbud inte är aktuellt för närvarande. Ett frivilligt åtagande från elbranschen för att minska utsläppen av SF6 vore dock önskvärt. Om de åtgärder som föreslås i denna rapport genomförs kan Sverige förväntas att med god marginal uppfylla målet att de fluorerade växthusgaserna inte bör öka jämfört med år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga följa upp resultaten av det svenska klimatarbetet och utvecklingen mot det nationella målet, med kontrollstationer år 2004 och Om utsläppen av fluorerade växthusgaser då visar sig ha utvecklats mindre gynnsamt kan ytterligare åtgärder komma att föreslås 6

11 1 Uppdragets innehåll och bakgrund 1.1 Uppdraget Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att till den 15 augusti 2003 efter samråd med berörda myndigheter ta fram underlag till en förordning som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser till områden där tekniskt tillgängliga, ekonomiskt rimliga och från miljösynpunkt bättre alternativ saknas. För återstående användningsområden skall verket utveckla styrmedel i syfte att minska utsläppen samt redovisa kostnader för föreslagna åtgärder. Vidare skall verket redovisa behovet av och möjligheterna till att harmonisera begränsningen av användningen internationellt och avslutningsvis identifiera hinder för övergång till alternativ i återstående användningsområden. 1.2 Upplägg och genomförande av uppdraget Den 23 april 2003 inbjöds branschföreträdare och några företag till ett möte angående möjligheter till att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser genom att begränsa användningen. Vid mötet uppmanades de inbjudna att inkomma med skriftliga synpunkter och svar på nedanstående frågor senast den 1 juni. Följande frågor ville verket få besvarade: Beskriv branschen och hur många som berörs av åtgärder på området, t.ex. tillverkare, importörer, distributörer, användare. Finns det alternativ till de fluorerade växthusgaserna på marknaden idag? Finns det någon alternativ teknik på gång? Vad skulle införandet av Danmarks (miljöavgifter) respektive Österrikes förbud mot fluorerade växthusgaser få för konsekvenser för bransch, om de infördes i Sverige? Beskriv konsekvenserna av Danmarks och Österrikes förbud var för sig. För regler som redan har trätt i kraft, anta att reglerna skulle träda ikraft vid kommande årsskiftet i Sverige. Vilka kostnader skulle införandet av användnings- och saluförbud innebära? Beakta om möjligt både engångskostnader såsom utvecklingskostnader och extra investeringar, samt årliga kostnader såsom produktionskostnader och administrativa kostnader. Vilka utsläppsreduktioner uppskattar ni kan uppnås med införandet av sådana förbud? Ge gärna förslag på andra åtgärder som kan innebära att utsläppen av fluorerade växthusgaser reduceras från er bransch. 7

12 Övriga kommentarer, som t.ex. kritik mot den beräkningsmetodik som används för att uppskatta utsläppen från er bransch eller andra uppgifter i IVL-rapporten. Skriftligt underlag lämnades av flera branschorganisationer och företag. Branschföreträdarnas skriftliga underlag presenteras helt kort under respektive sakområde och återfinns i sin helhet i separat rapport som är en bilaga till denna utredning. Naturvårdsverket har dessutom haft samråd med Kommerskollegium. Under utredningens gång har EU-kommissionen lagt ett förslag till en förordning om fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverket har beaktat förslagen i denna rapport. EUkommissionens förslag till förordning lades i ett sent skede i verkets arbete och förslaget har också påverkat kapitelindelningen i denna rapport. Läsanvisningen i kapitel 1.7 syftar till att underlätta läsningen. Naturvårdsverket anlitade dessutom Eco Management Environmental Consulting till att beskriva miljöavgifts/skattesystem på fluorerade växthusgaser i Danmark och Norge, hur systemen implementerats samt hur de administreras. Konsulten fick också i uppdrag att med stöd av data från miljöstyrelsen i Danmark och SFT i Norge analysera vilken styreffekt miljöavgifter hittills har haft för att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser. Erfarenheter av miljöskatter på fluorerade växthusgaser i Danmark och Norge redovisas i bilagan till denna rapport. 1.3 Klimatpolitiken och de fluorerade växthusgaserna Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto Mötet resulterade i Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med drygt fem procent som ett genomsnitt under den första s.k. åtagandeperioden jämfört med 1990 års nivå. Medlemsländerna i EU har som grupp åtagit sig att minska sina utsläpp med åtta procent. I enlighet med bördefördelningen mellan EU-länderna får Sveriges utsläpp öka med högst fyra procent under den aktuella perioden. År 1998 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppgift att arbeta fram en nationell klimatstrategi. Mot bakgrund av klimatkommitténs arbete föreslog regeringen en klimatstrategi, vilken antogs av riksdagen våren I regeringen proposition 2001/02:55 om Sveriges klimatstrategi skriver regeringen att delmålet för den svenska klimatpolitiken är att de svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyototprotokollets och IPPC:s definitioner. De sex växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Ozonnedbrytande ämnen kan också vara klimatpåverkande, men regleras av ett annat miljöavtal (Montrealprotokollet). 8

13 De fluorerade växthusgaserna, HFC, FC och SF 6 är alla kraftiga växthusgaser. Flera fluorföreningar är så stabila att de har en livslängd i atmosfären på tusentals år, d.v.s allt vi släpper ut ackumuleras och finns kvar under överskådlig tid. Miljöeffekterna blir därigenom irreversibla. Kännetecknande för de ämnen som tas upp här, HFC, FC, och SF 6 är att de har en mycket stor växthuseffekt jämfört med koldioxid räknat per kilo. Deras Global Warming Potential (GWP) är mycket hög. 1.4 Nationella målet för fluorerade växthusgaser Regeringen ställde upp målet att utsläppen av HFC- och FC-föreningar, liksom övriga närbesläktade gaser bör begränsas till att år 2000 motsvara högst 2 procent av Sveriges koldioxidutsläpp år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar ett utsläpp av ca en miljon ton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket konstaterar att Sverige klarat det fastställda målet år Enligt IVL:s 1 beräkningar uppgick utsläppen år 2000 till ca ton koldioxidekvivalenter. Den uppgiften har Naturvårdsverket använt som utsläppsuppgift för Sverige år 2000 vid den internationella rapporteringen. I samband med arbetet med denna rapport har verket emellertid uppmärksammat att utsläppsuppgifterna för år 2000 från aluminiumproduktion och från magnesiumgjutning bör korrigeras uppåt. Sammantaget innebär det att de samlade svenska utsläppen av fluorerade växthusgaser år 2000 bör anges till cirka ton koldioxidekvivalenter. Fortsättningsvis kommer Naturvårdsverket att använda sig av denna utsläppssiffra för år Sveriges riksdag har antagit ett delmål för de svenska utsläppen som omfattar de sex växthusgaserna. Något specifikt delmål för fluorerade växthusgaser har inte tagits fram. Regeringen säger dock i klimatpropositionen 2001/02:55 att utsläppen av de fluorerade gaserna HFC, FC och SF 6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Regeringen anser också att användningen av de fluorerade gaserna bör begränsas till områden där alternativ saknas. Användningen av fluorerade växthusgaser har ökat de senaste åren i takt med att användningen av CFC (fullständigt halogenerade klorfluorkarboner), HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) och andra ozonnedbrytande ämnen har avvecklats. HFC togs fram direkt av kemikalieindustrin för att så snabbt som möjligt avveckla användningen av CFC, HCFC, haloner och andra ozonnedbrytande ämnen som regleras under Montrealprotokollet. CFC, HCFC, HFC, FC och SF 6 är alla kemiskt framställda substanser. Substanserna är stabila och har en lång livstid i atmosfären, detta gäller speciellt fullt halogenerade substanser som CFC, FC och SF 6. 1 IVL Svenska Miljöinstitutet AB:s underlag till Naturvårdsverket Swedens s National Inventory

14 1.5 Kontrollstationer för klimatarbetet Den nationella klimatstrategin är utformad så att det svenska klimatarbetet och utvecklingen mot det nationella målet successivt skall följas upp. Särskilda kontrollstationer har lagts in år 2004 och 2008, då klimatarbetet skall utvärderas. Om utsläppsprognosen då visar sig vara mindre gynnsam kan nya åtgärder föreslås och/eller målen omprövas. Naturvårdsverket har gemensamt med Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag inför kontrollstation Uppdraget skall redovisas den 30 juni Användningsområden och kemikaliernas GWP-faktor Den vanligast förekommande HFC-föreningen är HFC-134a som används inom de flesta applikationsområden såsom köld- medium, isoleringsskum, brandsläckningsmedel och lösningsmedel. HFC används även som drivgas i astmainhalatorer. GWP-faktorn för olika HFC-gaser varierar mellan och (GWP-faktorn för koldioxid är som jämförelse 1) och uppehållstiden i atmosfären varierar mellan 5 och 50 år för HFCföreningar. FC har mycket liten användning i Sverige. Däremot bildas FC vid tillverkningen av aluminium. Dessa utsläpp från den svenska aluminiumtillverkningen är så stora att de är den enskilt största typen av utsläpp av fluorerade växthusgaser. Små mängder FC används vid tillverkning av halvledare och är en aktuell spårgas. FC-föreningar har GWP-värden mellan och och atmosfäriska uppehållstider mellan och år. SF 6 är den kraftigaste kända växthusgasen. GWP-värdet är och den atmosfäriska uppehållstiden är 3200 år. Gasens största användningsområde är som isolationsmaterial i högspänningsanläggningar, men mindre mängder används även som ljudisoleringsmaterial i fönster och vid gjutning av magnesium. Nya användningsområden har introducerats; t.ex. som gaskudde i joggingskor och som fyllnadsgas i bildäck. 10

15 Tabell 1: Syntetiska växthusgaser och deras viktigaste användningsområden Ämne Livslängd (år) i atmosfären Växthuspåverkan enligt IPCC 2001 (CO 2 = 1) Användningsområden HFC 1, Köldmedium, skummade plaster, brandsläckning FC Framställning av halvledare, lösningsmedel, bildas vid aluminiumtillverkning SF Framställning av elektriska brytare, ställverk, gjutning av magnesium Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPPC) Climate Change 2001 The Scientific Basis 1.7 Användning och utsläpp av fluorerade växthusgaser i Sverige Utsläppen av s.k. fluorerade växthusgaser har ökat under 1990-talet. Aluminiumtillverkning tillsammans med användningen av HFC i kyl-, frys- och klimatanläggningar samt värmepumpar utgör de främsta källorna till utsläpp av fluorerade växthusgaser. Utsläppen av fluorerade växthusgaser har ökat under senare år till motsvarande cirka ton koldioxidekvivalenter år Den ökningen beror till största delen på att HFC ofta ersätter ozonnedbrytande ämnen som t.ex. CFC och HCFC, vars användning skall upphöra enligt Montrealprotokollet om skyddet av ozonskiktet, enligt lagstiftning inom den europeiska unionen och enligt svensk lagstiftning. Ökningen beror också på ett ökat antal klimatanläggningar i bilar och byggnader. HFC har också kommit att bli ersättare för CFC och HCFC inom andra användningsområden, såsom blåsning av expanderad polystyrenplast och som drivgas i aerosolsprayer. Avvecklingen av CFC och HCFC är inne i sitt slutskede i Sverige och ökningstakten av användningen av HFC torde nu börja minska. En faktor av betydelse som också kan bidra till den tämligen begränsade ökningen på senare år kan vara att hårdare krav rörande läckage i kylanläggningarna börjar slå igenom. Även om ökningen har varit stor under de senaste 10 åren bör man hålla i minnet att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna endast motsvarar cirka 1 % av Sveriges totala CO 2 utsläpp under ett år. 11

16 Tabell 2: Beräknade emissioner från respektive sektor/bransch , kton CO Metallproduktion Aluminiumproduktion Magnesiumgjutning NO NO NO Användning Kyl- och luftkonditioneringsanl. Plaster och NO NO NO NO NO NO plastprodukter Brandsläckning NO NO NO NO NO NO NO Aerosolsprayer och astmainhalatorer Lösningsmedel NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE Elektronikindustri NE Elektrisk isolering Övrigt Joggingskor NO NO NO NO NO NO NO NO Ljudisolerade glas Summa Källa: Sweden s National Inventory 2003, Naturvårdsverket NO = not occurring = förekommer inte NE = not estimated = inte uppskattat

17 1.8 Läsanvisning till rapporten I de följande kapitlen gör Naturvårdsverket en kartläggning av användningsområden och utsläppskällor för de fluorerade växthusgaserna. Möjliga åtgärder för begränsningar skisseras. Vid avsiktlig användning av någon av de fluorerade växthusgaserna är ett salu-, installations- eller användningsförbud ofta det mest effektiva styrmedlet. Sverige har på flera områden, exempelvis inom kylsektorn, redan genomfört åtskilliga begränsningsåtgärder. Det kan därför visa sig svårt att komma längre nationellt och särskilt när det gäller produktreglering kan internationellt harmoniserade begränsningsregler vara önskvärda. Sent under arbetets gång med denna rapport, den 11 augusti 2003, presenterade EG kommissionen ett förslag till EG-förordning för reglering av fluorerade växthusgaser för vissa användningsområden. Naturvårdsverket välkomnar detta förslag som i hög grad underlättar vår nationella strävan att inte öka utsläppen av fluorerade växthusgaser inte ska öka. I detta sammanhang kan det vara viktigt att erinra om att en EG-förordning när den träder ikraft omedelbart gäller, lika i alla medlemsstater och således även som svensk författning. Förslaget till EG-förordning får därför stor betydelse för hur en svensk reglering kan utformas, exempelvis dess omfattning och ambitionsnivå. Därför har också redovisningen i denna rapport följt samma struktur och ordningsföljd som i förslaget till EG-förordning. Ytterligare ett argument för den indelningsgrund som valts är att för den händelse att EG-förordningen inte antas, eller om ambitionsnivån sänks, anser Naturvårdsverket att Sverige bör överväga en nationell reglering i de delar detta är möjligt. Även i ett sådant scenario är rapportens kapitelindelning användbar. I kapitel 2 redogörs sålunda översiktligt för innehållet i EU kommissionens förslag till förordning. I kapitel 3 redovisas kartläggningen av de användningsområden som också berörs av EU kommissionens förslag till förordning. I varje redovisning återges även hur förslaget till EG-förordning ser ut i denna del, liksom verkets ställningstagande till olika alternativa utsläppsbegränsande åtgärder. I kapitel 3 beskrivs också olika framtida utsläppsscenarier för respektive användningsområde. Dessa scenarier är framtagna år 2001 av IVL Miljöinstitut AB på Naturvårdsverkets uppdrag. De bygger på de begränsningsåtgärder som då kunde förutses. Scenarierna tar alltså inte hänsyn till effekterna av EU kommissionens förslag till EG-förordning. I kapitel 4 redovisas kartläggningen av de användningsområden och utsläppskällor som inte berörs av förslaget till EG-förordning, liksom Naturvårdsverkets förslag till utsläppsbegränsande åtgärder. Bilagorna till denna rapport slutligen, återfinns som en särskild och fristående pdf-fil. I bilagorna återfinns de skriftliga underlag som branschorganisationer och företag inlämnat, EU kommissionens förslag till förordning om vissa fluorerade växthusgaser samt den beskrivning verket låtit utföra av de miljöavgifts- och skattesystem som införts i Danmark och Norge för att begränsa utsläppen av de fluorerade växthusgaserna. 13

18 2 Kommissionens förslag till en förordning I rådsslutsatserna från juni 1998 sägs att EU-kommissionen bör inrätta ett ramverk för fluorerade växthusgaser som medlemsländerna sedan kan bygga vidare på. Ramverket bör ta upp en förbättrad övervakning, god hushållning, regler om läckage, återvinning och förbättring av effektiviteten vid kylning och uppvärmning. Det europeiska programmet mot klimatförändringar, ECCP (European Climate Change Programme) har sedan år 2000 arbetat med att utveckla en klimatstrategi med konkreta åtgärder som ett komplement till medlemsländernas nationella strategier. Programmets syfte är att identifiera de mest verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärder som kan vidtas på EU-nivå för att säkerställa att åtagandena under Kyotoprotokollet uppnås. I juni 2001 presenterade ECCP en rapport, i vilken bl.a. lyftes fram möjligheten att arbeta med ett direktiv/en förordning för att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser inom EU Kommissionen har efter två års omfattande arbetet presenterat den 11 augusti 2003 ett förslag till förordning om fluorerade växthusgaser, COM (2003)492 Final, 2003/0189 (COD). Förslaget återfinns i bilagan till denna rapport. Kommissionens förslag innebär att några användningsförbud av fluorerade växthusgaser samt saluförbud av vissa produkter och utrustning innehållande fluorerade växthusgaser kommer att träda ikraft. Vissa förbud kommer att träda ikraft den dag förordningen träder ikraft och andra Kommissionens förslag till ny förordning innehåller tre komponenter: begränsning av utsläppen ( containment ), rapportering och salu- och användningsförbud. 2.1 Begränsning av utsläppen (containment) Förslagets artikel 3 handlar om begränsning av utsläppen. Bestämmelserna innebär bl.a. krav ställs på stationära kyl/frys-, luftkonditionerings och värmepumpsanläggningar och brandsläckningssystem. Begränsning av utsläppen har fyra huvudpunkter: skyldighet att minimera och förebygga läckare obligatoriska läckagekontroller krav på att ha läckdetektor samt krav på journalföring. I artiklarna 4-7 ställs dessutom krav på utbildning och certifiering av berörd personal, obligatorisk återvinning från de flesta anläggningar, obligatorisk regenerering eller 14

19 destruktion. Kommissionen föreslår dessutom att fluorerade växthusgaser som finns i andra produkter och system skall om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt återvinnas, återanvändas eller destrueras. 2.2 Rapportering Kommissionen avser att införa liknande rapporteringskrav som finns för ozonnedbrytande ämnen, nämligen att årligen till kommissionen rapportera produktion, import, export, återvinning och destruktion av fluorerade växthusgaser. Varje producent som tillverkar mer än 1 ton, importör som importerar mer än 1 ton samt exportör som exporterar mer 1 ton skall senast den 31 mars varje år rapportera till kommissionen. 2.3 Salu- och användningsförbud Kommissionen föreslår ett antal användningsförbud för de fluorerade växthusgaserna samt saluförbud av vissa produkter och utrustning innehållande fluorerade växthusgaser. Förslaget framgår av tabellen nedan. Tabell 2.1 Sammanfattning av Kommissionens förslag ( ) till reglering av fluorerade växthusgaser Gas Typ av förbud Område Datum SF 6 Användning Magnesium produktion/smältning/gjutning 1 januari 2007 Undantag: magnesiumgjutning där den årliga konsumtionen understiger 500 kg SF 6 Användning Bildäck Omgående*) HFC, FC Nyinstallation Luftkonditioneringsanläggning I personbilar och lätta fordon 1:a påfyllningen efter produktion HFC, FC, SF 6 Saluförbud Engångsbehållare Undantag: Astmainhalatorer och engångsbehållare som används för kemiskt analysarbete i laboratorier HFC, FC Saluförbud Engångsbehållare t.ex. självkylande dryckesburkar FC Saluförbud Brandsläckningssystem och Brandsläckare Undantag: existerande system 1 januari 2009 köldmediet får endast ha en GWPfaktor på 150 eller mindre Ett år ikraftträdande av förordningen Omgående Omgående 15

20 SF 6, FC, HFC Saluförbud Isolerade fönster Två år efter förordningens ikraftträdande SF 6 HFC, FC Saluförbud Saluförbud Sportskor Sportskor Omgående 1 juli 2006 HFC, FC, SF 6 Saluförbud Fogskum Undantag: där HFC krävs för Omgående att tillgodose nationella säkerhetsstandarder HFC Saluförbud S.k. Novelty aerosol-sprayer Tre år efter förordningens ikraftträdande HFC Användningsförbud Överlåtbara kvoter Mobila luftkonditioneringsanläggningar med GWP > *) Omgående = den dag förordningen träder ikraft 16

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. 2009-10-05 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Att: Registraturen Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. Följande synpunkter lämnas av branschorganisationen Kyl

Läs mer

PM 2015-01-15 Ärendenr: NV-00392-15

PM 2015-01-15 Ärendenr: NV-00392-15 1(56) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM 2015-01-15 Ärendenr: NV-00392-15 Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Fluorerade växthusgaser frågor och svar

Fluorerade växthusgaser frågor och svar 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fluorerade växthusgaser frågor och svar Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna om fluorerade växthusgaser i en pdf. Informationen riktar sig framför

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om vissa fluorerade växthusgaser

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om vissa fluorerade växthusgaser EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.8.2003 KOM(2003) 492 slutlig 2003/0189 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om vissa fluorerade växthusgaser. (framlagt av kommissionen)

Läs mer

Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utsläpp av HFC, FC och SF 6 i Sverige.

Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utsläpp av HFC, FC och SF 6 i Sverige. ) U1DWXUYnUGVYHUNHW DUWOlJJQLQJRFKEHUlNQLQJDY SRWHQWLHOODRFKIDNWLVNDXWVOlSS DY+)&)&RFK6) L6YHULJH Karin Kindbom, Marie Haeger Eugensson och Karin Persson B 1428 Göteborg, augusti 2001 Organisation/Organization

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

En vägledning för exportörer av begagnade varor

En vägledning för exportörer av begagnade varor information fakta EN VÄGLEDNING FÖREXPORTÖRER AV BEGAGNADE PRODUKTER DECEMBER 2010 En vägledning för exportörer av begagnade varor Den här guiden innehåller information som kan vara bra att känna till

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Sammanfattning. Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM. Stockholm den 11 maj 2015

Sammanfattning. Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM. Stockholm den 11 maj 2015 Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 11 maj 2015 Remissvar: Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar för att genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet; SFS 2002:187 Utkom från trycket den 30 april 2002 utfärdad den 18 april 2002. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 19/07/1999 C5-0034/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR /1999 ANTAGEN AV RÅDET DEN 23 FEBRUARI 1999 INFÖR ANTAGANDET AV EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

(EUT L 286, 31.10.2009, s. 1)

(EUT L 286, 31.10.2009, s. 1) 2009R1005 SV 25.11.2013 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1005/2009

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vissa hälso- och miljöfarliga produkter

Vissa hälso- och miljöfarliga produkter Hälso- och miljöfarliga produkter [4361] Vissa hälso- och miljöfarliga produkter Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Köldmedier. Per-Erik Nilsson

Köldmedier. Per-Erik Nilsson Köldmedier Per-Erik Nilsson 1 EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFRSK som koordinator. EFFEKTIV finansieras av följande parter: ELFRSK Borlänge Energi AB Borås Energi

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Brandfarliga Köldmedier

Brandfarliga Köldmedier Brandfarliga Köldmedier Lennart Rolfsman Energispaning 12 mars 2015 Brandfarliga köldmedier Forntid eller framtid? Svaret är FORNTID och FRAMTID Kolväten har funnits med från 1800 talet De finns med i

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; beslutade den 11 december 2002. Utkom från trycket

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Remissvar Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar för att genomföra EP och rådets förordning nr 517/2014.

Remissvar Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar för att genomföra EP och rådets förordning nr 517/2014. Miljö- och energidepartementet Susanne Gerland/Johanna Jansson 103 33 Stockholm Stockholm den 11 maj 2015 Remissvar Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar för att genomföra EP och rådets

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

AQUASNAP JUNIOR ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP 30RA/30RH LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP

AQUASNAP JUNIOR ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP 30RA/30RH LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP AQUASNAP JUNIOR LUFTKYLD VÄTSKEKYLARE KYLMASKIN VÄRMEPUMP 30RA/30RH ETT STARKT HJÄRTA I EN LITEN KROPP ALLA VIKTIGA KOMPONENTER FINNS REDAN INBYGGDA... Med Aquasnap Junior är vår redan så populära Aquasnap-produktfamilj

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Betänkande SOU2015:30 Skatt på vissa varor som innehåller kemikalier

Betänkande SOU2015:30 Skatt på vissa varor som innehåller kemikalier YTTRANDE Datum Dnr 2015-05-27 2015/1931 Finansdepartementet 103 33, Stockholm Betänkande SOU2015:30 Skatt på vissa varor som innehåller kemikalier (Dnr Fi2015/1931) (Elektronikåtervinning i Sverige) väljer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi

Energi- och Klimatstrategi Energi- och Klimatstrategi Perstorps kommun 2010-2015 Vår vision: Perstorps kommun skall sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling. I Perstorps kommun används inga fossila bränslen. Transporter och

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012 Tilläggsutbildning Energi- och Klimatrådgivare 2012 Upplägg 1,5 h genomgång av vad som är nytt i EUdirektiven om förnybar energi och byggnaders energiprestanda och på vad sätt det förändrar uppdraget för

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 25

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2013:3) om certifiering av vissa installatörer samt om ackreditering av organ för sådan certifiering; BFS 2015:xx Utkom från trycket

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer