Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser"

Transkript

1 Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser Rapport augusti 2003

2 Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser NATURVÅRDSVERKET

3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) Internet: Postadress: Naturvårdsverket Stockholm ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket

4 Förord Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram underlag till en förordning som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser till områden där tekniskt tillgängliga, ekonomiskt rimliga och från miljösynpunkt bättre alternativ saknas samt för återstående användningsområden utveckla styrmedel i syfte att minska utsläppen. I klimatpropositionen 2001/02:55 bedömer regeringen att utsläppen av de fluorerade gaserna HFC, FC och SF 6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Användningen av de fluorerade gaserna bör begränsas till områden där alternativ saknas. Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild över användningsområdena där fluorerade växthusgaser används och hur utsläppen kan minskas med olika styrmedel. Under utredningens gång har EU kommissionen den 11 augusti 2003 lagt ett förslag till en förordning (COM (2003) 492, Final). Naturvårdsverket har beaktat förslagen i arbetet och belyst konsekvenserna för svenska företag. Dessutom presenteras förslag till åtgärder för de användningsområden som inte omfattas av EU kommissionens förslag. Naturvårdsverket diarienummer för uppdraget är Rp. Rapport 5311 har utarbetats av Husamuddin Ahmadzai, Christian Haglund, Eva-Lotte Sandin, Åke Undén, Erik Westin och Maria Ujfalusi vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. Synpunkter har dessutom lämnats av ytterligare personer på Naturvårdsverket. I arbetet har vi fått värdefull hjälp av olika organisationer och några företag Stockholm i augusti 2003 Naturvårdsverket 1

5

6 Innehållsförteckning FÖRORD...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER UPPDRAGETS INNEHÅLL OCH BAKGRUND UPPDRAGET UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET KLIMATPOLITIKEN OCH DE FLUORERADE VÄXTHUSGASERNA NATIONELLA MÅLET FÖR FLUORERADE VÄXTHUSGASER KONTROLLSTATIONER FÖR KLIMATARBETET ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH KEMIKALIERNAS GWP-FAKTOR ANVÄNDNING OCH UTSLÄPP AV FLUORERADE VÄXTHUSGASER I SVERIGE LÄSANVISNING TILL RAPPORTEN KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EN FÖRORDNING BEGRÄNSNING AV UTSLÄPPEN (CONTAINMENT) RAPPORTERING SALU- OCH ANVÄNDNINGSFÖRBUD ANVÄNDNINGSOMRÅDEN SOM BERÖRS AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG ANVÄNDNING AV SF 6 VID PRESSGJUTNING AV MAGNESIUM...17 Användning...17 Alternativ...18 Emissioner...19 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...19 Konsekvenser för svenska företag...19 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNING AV HFC I MOBILA LUFTKONDITIONERINGS-ANLÄGGNINGAR 21 Luftkonditionering i personbilar...21 Luftkonditionering i lastbilar...22 Luftkonditionering i bussar...22 Kyl-frysanläggningar lastbil, släp (kyltransport)...23 Alternativ...23 Emissioner...24 Regler i andra länder...24 Emissioner från luftkonditioneringsanläggningar jämfört med dem i avgaser från personbilar...25 Konsekvenser för svenska företag...25 Bil Swedens kommentarer

7 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag BEGRÄNSNING AV HFC OCH FC I STATIONÄRA KYL-, FRYS- OCH VÄRMEPUMPANLÄGGNINGAR...27 Användningen...27 Emissioner...29 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...30 Alternativa åtgärder...31 Styrmedel...32 Konsekvenser för svenska företag...33 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6 I LJUDREDUCERANDE FÖNSTER...34 Användning...34 Emissioner...34 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...34 Konsekvenser för svenska företag...34 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV FC I BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM OCH SLÄCKARE...36 Användningen...36 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...37 Emissioner...37 Konsekvenser för svenska företag...37 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC I S.K. NOVELTY AEROSOLSPRAYER...39 Användning...39 Medicinska aerosolsprayer...39 Tekniska aerosolsprayer...40 Importerade produkter...40 Nya aerosolsprayer Novelty sprayer...40 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...41 Konsekvenser för svenska företag...41 Naturvårdverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6, FC OCH HFC I SPORTSKOR...42 Användning...42 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...42 Konsekvenser för svenska företag...42 Naturvårdverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6 I FORDONSDÄCK...44 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...44 Konsekvenser för svenska företag...44 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6, FC OCH HFC I ENGÅNGSBEHÅLLARE...45 Användning...45 Emissioner...45 Konsekvenser för svenska företag...45 Naturvårdsverket förslag

8 3.10 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC OCH FC I SJÄLVKYLANDE DRYCKESBURKAR...47 Användning...47 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...47 Konsekvenser för svenska företag...47 Naturvårdsverkets förslag ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC I FOGSKUM...49 Användning...49 Emissioner...49 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...49 Konsekvenser för svenska företag...49 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH UTSLÄPPSKÄLLOR SOM INTE OMFATTAS AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG HFC VID PLASTTILLVERKNING OCH I PLASTPRODUKTER...51 Användning...51 Emissioner från XPS-produktion...52 Antagna regler i andra EES-länder...52 Alternativa åtgärder...52 Styrmedel...53 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag FC FRÅN ELEKTRONIKINDUSTRI...55 Användning...55 Emissioner...55 Alternativ...55 Styrmedel...56 Naturvårdsverket kommentarer och förslag SF 6 I ELEKTRISK ISOLERING...57 Användning...57 Emissioner...57 Styrmedel...58 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag FC FRÅN ALUMINIUMTILLVERKNING...60 Utsläpp av växthusgaser från primär aluminiumtillverkning...60 Alternativa tillverkningstekniker och energieffektivitet...60 Styrmedel...62 Naturvårdsverkets kommentar och förslag...63 REFERENSER

9 Sammanfattning och slutsatser Med begreppet växthusgaser avses en samling gaser vilka bidrar till växthuseffekten. Några av växthusgaserna utgörs av de fluorerade växthusgaserna och kan indelas i tre ämnesgrupper; ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC) respektive svavelhexafluorid (SF6). De fluorerade växthusgaserna omfattas av Kyotoprotokollet och har en mycket stor växthuseffekt. För jämförelsens skull kan nämnas att koldioxids s k GWP-faktor (Global Warming Potential) är 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 140 och Därför är det viktigt att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser för att vi ska nå våra uppsatta miljömål och fullgöra våra åtaganden enligt Kyotoprotokollet. År 2000 beräknas utsläppen av dessa gaser ha motsvarat cirka ton koldioxidekvivalenter i Sverige. Avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnesgrupperna CFC och HCFC har lett till en ökad användning av HFC som alternativ. En ökad användning av klimatanläggningar i bilar och byggnader har också bidragit till att utsläppen av fluorerade växthusgaser ökat under senare år i Sverige såväl som i övriga Europa. Utan särskilda utsläppsbegränsande åtgärder bedöms de årliga utsläppen i Sverige komma att öka till mer än en miljon ton koldioxidekvivalenter år Denna rapport beskriver de områden där utsläpp av fluorerade växthusgaser sker i Sverige idag och olika möjliga styrmedel som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverket har utgått från den målformulering regeringen använder i klimatpropositionen (2001/02:55); att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna HFC, FC och SF6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Inom ramen för detta uppdrag har Naturvårdsverket tagit fram underlag för nationella åtgärder och utvärderat möjliga styrmedel för att begränsa utsläppen, bl a har verket undersökt erfarenheterna av avgifter på vissa klimatgaser i Danmark och Norge. Naturvårdsverket anser dock att detta områdes karaktär och tyngdpunkt på produkter tillsammans med den allt mer integrerade europamarknaden gör att en övergripande reglering på europanivå är det bästa alternativet. I arbetet med att ta fram underlag för nationella åtgärder har Naturvårdsverket vägt in det förslag till EG-förordning med åtgärder för att begränsa såväl användning som utsläpp av fluorerade växthusgaser som EU-kommissionen presenterade den 11 augusti. Kommissionens förslag berör bl a magnesiumgjutning och luftkonditioneringsanläggningar i fordon. Följderna av en EGförordning för svenska förhållanden beskrivs i denna rapport. I huvudsak stödjer Naturvårdsverket EU-kommissionens förslag, men på vissa områ-den ger verket förslag på ytterligare nationella åtgärder. Om kommissionens förslag inte skulle genomföras föreslår Naturvårdsverket att ett nationellt användningsförbud övervägs för flera produktområden, vilka närmare preciseras i kapitel 3. Naturvårdsverket stödjer inte kommissionens förslag om rapportering. Parterna till klimatkonventionen 5

10 rapporterar årligen till klimatsekretariatet och EU utsläppen av HFC, FC och SF6. Rapporteringen sker enligt de beräkningsmetoder som framtagits av IPCC. Naturvårdsverket anser inte att ytterligare rapportering är nödvändig. De dominerande utsläppen av fluorerade växthusgaser i Sverige kommer idag från primär aluminiumtillverkning, från kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, från plasttillverkning och från själva plastprodukterna. Huvuddelen av dessa utsläpp påverkas inte av den föreslagna EG-förordningen. Det krävs därför sannolikt ytterligare åtgärder i Sverige för att uppnå målet att utsläppen av fluorerade växthusgaser inte skall öka. Vad gäller tillverkningen av aluminium anser Naturvårdsverket att det finns en betydande potential för kostnadseffektiva utsläppsminskningar av fluorerade växthusgaser och att en integrerad prövning enligt miljöbalken och kraven i IPPC-direktivet är det bästa sättet att försöka reglera dessa utsläpp. Kyl-, frys, värmepump- och luftkonditioneringsanläggningar kan indelas i stationära och mobila. De mobila utgörs i huvudsak av luftkonditioneringsutrustningar i olika fordon. De omfattas av kommissionens förslag som innebär att luftkonditioneringsutrust-ning i personbilar och lätta lastbilar som marknadsförs efter 1 januari år 2009 måste ha köldmedium med betydligt lägre påverkan på växthuseffekten än den HFC som idag dominerar som köldmedium. När detta förbud träder i kraft kommer utsläppen av fluorerade växthusgaser från den mobila sektorn minska mycket kraftigt. Stationära kyl-, frys- och värmepumpanläggningar omfattas inte av kommissionens förslag. Naturvårdsverket anser här att en kombination av förbud mot användning och avgifter på tillåten användning liknande den som finns i Danmark bör övervägas, om inte HFC ersätts av köldmedier utan effekt på klimatet i den takt som kan anses rimlig. Naturvårdsverket föreslår också att Sverige agerar för att kommissionen förbjuder användningen av HFC i enhetsaggregat med köldmedium under 150 gram. Inom plastsektorn finns idag fullgoda alternativ till HFC för de flesta produkter, varför Naturvårdsverket föreslår att Sverige inom EU verkar för att ett förbud mot användning av HFC införs från och med Vad gäller utsläppen av FC-gaser från halvledartillverkning respektive SF6-gas från elektrisk utrustning anser Naturvårdsverket dock att ett användningsförbud inte är aktuellt för närvarande. Ett frivilligt åtagande från elbranschen för att minska utsläppen av SF6 vore dock önskvärt. Om de åtgärder som föreslås i denna rapport genomförs kan Sverige förväntas att med god marginal uppfylla målet att de fluorerade växthusgaserna inte bör öka jämfört med år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga följa upp resultaten av det svenska klimatarbetet och utvecklingen mot det nationella målet, med kontrollstationer år 2004 och Om utsläppen av fluorerade växthusgaser då visar sig ha utvecklats mindre gynnsamt kan ytterligare åtgärder komma att föreslås 6

11 1 Uppdragets innehåll och bakgrund 1.1 Uppdraget Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att till den 15 augusti 2003 efter samråd med berörda myndigheter ta fram underlag till en förordning som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser till områden där tekniskt tillgängliga, ekonomiskt rimliga och från miljösynpunkt bättre alternativ saknas. För återstående användningsområden skall verket utveckla styrmedel i syfte att minska utsläppen samt redovisa kostnader för föreslagna åtgärder. Vidare skall verket redovisa behovet av och möjligheterna till att harmonisera begränsningen av användningen internationellt och avslutningsvis identifiera hinder för övergång till alternativ i återstående användningsområden. 1.2 Upplägg och genomförande av uppdraget Den 23 april 2003 inbjöds branschföreträdare och några företag till ett möte angående möjligheter till att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser genom att begränsa användningen. Vid mötet uppmanades de inbjudna att inkomma med skriftliga synpunkter och svar på nedanstående frågor senast den 1 juni. Följande frågor ville verket få besvarade: Beskriv branschen och hur många som berörs av åtgärder på området, t.ex. tillverkare, importörer, distributörer, användare. Finns det alternativ till de fluorerade växthusgaserna på marknaden idag? Finns det någon alternativ teknik på gång? Vad skulle införandet av Danmarks (miljöavgifter) respektive Österrikes förbud mot fluorerade växthusgaser få för konsekvenser för bransch, om de infördes i Sverige? Beskriv konsekvenserna av Danmarks och Österrikes förbud var för sig. För regler som redan har trätt i kraft, anta att reglerna skulle träda ikraft vid kommande årsskiftet i Sverige. Vilka kostnader skulle införandet av användnings- och saluförbud innebära? Beakta om möjligt både engångskostnader såsom utvecklingskostnader och extra investeringar, samt årliga kostnader såsom produktionskostnader och administrativa kostnader. Vilka utsläppsreduktioner uppskattar ni kan uppnås med införandet av sådana förbud? Ge gärna förslag på andra åtgärder som kan innebära att utsläppen av fluorerade växthusgaser reduceras från er bransch. 7

12 Övriga kommentarer, som t.ex. kritik mot den beräkningsmetodik som används för att uppskatta utsläppen från er bransch eller andra uppgifter i IVL-rapporten. Skriftligt underlag lämnades av flera branschorganisationer och företag. Branschföreträdarnas skriftliga underlag presenteras helt kort under respektive sakområde och återfinns i sin helhet i separat rapport som är en bilaga till denna utredning. Naturvårdsverket har dessutom haft samråd med Kommerskollegium. Under utredningens gång har EU-kommissionen lagt ett förslag till en förordning om fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverket har beaktat förslagen i denna rapport. EUkommissionens förslag till förordning lades i ett sent skede i verkets arbete och förslaget har också påverkat kapitelindelningen i denna rapport. Läsanvisningen i kapitel 1.7 syftar till att underlätta läsningen. Naturvårdsverket anlitade dessutom Eco Management Environmental Consulting till att beskriva miljöavgifts/skattesystem på fluorerade växthusgaser i Danmark och Norge, hur systemen implementerats samt hur de administreras. Konsulten fick också i uppdrag att med stöd av data från miljöstyrelsen i Danmark och SFT i Norge analysera vilken styreffekt miljöavgifter hittills har haft för att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser. Erfarenheter av miljöskatter på fluorerade växthusgaser i Danmark och Norge redovisas i bilagan till denna rapport. 1.3 Klimatpolitiken och de fluorerade växthusgaserna Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto Mötet resulterade i Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med drygt fem procent som ett genomsnitt under den första s.k. åtagandeperioden jämfört med 1990 års nivå. Medlemsländerna i EU har som grupp åtagit sig att minska sina utsläpp med åtta procent. I enlighet med bördefördelningen mellan EU-länderna får Sveriges utsläpp öka med högst fyra procent under den aktuella perioden. År 1998 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppgift att arbeta fram en nationell klimatstrategi. Mot bakgrund av klimatkommitténs arbete föreslog regeringen en klimatstrategi, vilken antogs av riksdagen våren I regeringen proposition 2001/02:55 om Sveriges klimatstrategi skriver regeringen att delmålet för den svenska klimatpolitiken är att de svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyototprotokollets och IPPC:s definitioner. De sex växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Ozonnedbrytande ämnen kan också vara klimatpåverkande, men regleras av ett annat miljöavtal (Montrealprotokollet). 8

13 De fluorerade växthusgaserna, HFC, FC och SF 6 är alla kraftiga växthusgaser. Flera fluorföreningar är så stabila att de har en livslängd i atmosfären på tusentals år, d.v.s allt vi släpper ut ackumuleras och finns kvar under överskådlig tid. Miljöeffekterna blir därigenom irreversibla. Kännetecknande för de ämnen som tas upp här, HFC, FC, och SF 6 är att de har en mycket stor växthuseffekt jämfört med koldioxid räknat per kilo. Deras Global Warming Potential (GWP) är mycket hög. 1.4 Nationella målet för fluorerade växthusgaser Regeringen ställde upp målet att utsläppen av HFC- och FC-föreningar, liksom övriga närbesläktade gaser bör begränsas till att år 2000 motsvara högst 2 procent av Sveriges koldioxidutsläpp år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar ett utsläpp av ca en miljon ton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket konstaterar att Sverige klarat det fastställda målet år Enligt IVL:s 1 beräkningar uppgick utsläppen år 2000 till ca ton koldioxidekvivalenter. Den uppgiften har Naturvårdsverket använt som utsläppsuppgift för Sverige år 2000 vid den internationella rapporteringen. I samband med arbetet med denna rapport har verket emellertid uppmärksammat att utsläppsuppgifterna för år 2000 från aluminiumproduktion och från magnesiumgjutning bör korrigeras uppåt. Sammantaget innebär det att de samlade svenska utsläppen av fluorerade växthusgaser år 2000 bör anges till cirka ton koldioxidekvivalenter. Fortsättningsvis kommer Naturvårdsverket att använda sig av denna utsläppssiffra för år Sveriges riksdag har antagit ett delmål för de svenska utsläppen som omfattar de sex växthusgaserna. Något specifikt delmål för fluorerade växthusgaser har inte tagits fram. Regeringen säger dock i klimatpropositionen 2001/02:55 att utsläppen av de fluorerade gaserna HFC, FC och SF 6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Regeringen anser också att användningen av de fluorerade gaserna bör begränsas till områden där alternativ saknas. Användningen av fluorerade växthusgaser har ökat de senaste åren i takt med att användningen av CFC (fullständigt halogenerade klorfluorkarboner), HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) och andra ozonnedbrytande ämnen har avvecklats. HFC togs fram direkt av kemikalieindustrin för att så snabbt som möjligt avveckla användningen av CFC, HCFC, haloner och andra ozonnedbrytande ämnen som regleras under Montrealprotokollet. CFC, HCFC, HFC, FC och SF 6 är alla kemiskt framställda substanser. Substanserna är stabila och har en lång livstid i atmosfären, detta gäller speciellt fullt halogenerade substanser som CFC, FC och SF 6. 1 IVL Svenska Miljöinstitutet AB:s underlag till Naturvårdsverket Swedens s National Inventory

14 1.5 Kontrollstationer för klimatarbetet Den nationella klimatstrategin är utformad så att det svenska klimatarbetet och utvecklingen mot det nationella målet successivt skall följas upp. Särskilda kontrollstationer har lagts in år 2004 och 2008, då klimatarbetet skall utvärderas. Om utsläppsprognosen då visar sig vara mindre gynnsam kan nya åtgärder föreslås och/eller målen omprövas. Naturvårdsverket har gemensamt med Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag inför kontrollstation Uppdraget skall redovisas den 30 juni Användningsområden och kemikaliernas GWP-faktor Den vanligast förekommande HFC-föreningen är HFC-134a som används inom de flesta applikationsområden såsom köld- medium, isoleringsskum, brandsläckningsmedel och lösningsmedel. HFC används även som drivgas i astmainhalatorer. GWP-faktorn för olika HFC-gaser varierar mellan och (GWP-faktorn för koldioxid är som jämförelse 1) och uppehållstiden i atmosfären varierar mellan 5 och 50 år för HFCföreningar. FC har mycket liten användning i Sverige. Däremot bildas FC vid tillverkningen av aluminium. Dessa utsläpp från den svenska aluminiumtillverkningen är så stora att de är den enskilt största typen av utsläpp av fluorerade växthusgaser. Små mängder FC används vid tillverkning av halvledare och är en aktuell spårgas. FC-föreningar har GWP-värden mellan och och atmosfäriska uppehållstider mellan och år. SF 6 är den kraftigaste kända växthusgasen. GWP-värdet är och den atmosfäriska uppehållstiden är 3200 år. Gasens största användningsområde är som isolationsmaterial i högspänningsanläggningar, men mindre mängder används även som ljudisoleringsmaterial i fönster och vid gjutning av magnesium. Nya användningsområden har introducerats; t.ex. som gaskudde i joggingskor och som fyllnadsgas i bildäck. 10

15 Tabell 1: Syntetiska växthusgaser och deras viktigaste användningsområden Ämne Livslängd (år) i atmosfären Växthuspåverkan enligt IPCC 2001 (CO 2 = 1) Användningsområden HFC 1, Köldmedium, skummade plaster, brandsläckning FC Framställning av halvledare, lösningsmedel, bildas vid aluminiumtillverkning SF Framställning av elektriska brytare, ställverk, gjutning av magnesium Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPPC) Climate Change 2001 The Scientific Basis 1.7 Användning och utsläpp av fluorerade växthusgaser i Sverige Utsläppen av s.k. fluorerade växthusgaser har ökat under 1990-talet. Aluminiumtillverkning tillsammans med användningen av HFC i kyl-, frys- och klimatanläggningar samt värmepumpar utgör de främsta källorna till utsläpp av fluorerade växthusgaser. Utsläppen av fluorerade växthusgaser har ökat under senare år till motsvarande cirka ton koldioxidekvivalenter år Den ökningen beror till största delen på att HFC ofta ersätter ozonnedbrytande ämnen som t.ex. CFC och HCFC, vars användning skall upphöra enligt Montrealprotokollet om skyddet av ozonskiktet, enligt lagstiftning inom den europeiska unionen och enligt svensk lagstiftning. Ökningen beror också på ett ökat antal klimatanläggningar i bilar och byggnader. HFC har också kommit att bli ersättare för CFC och HCFC inom andra användningsområden, såsom blåsning av expanderad polystyrenplast och som drivgas i aerosolsprayer. Avvecklingen av CFC och HCFC är inne i sitt slutskede i Sverige och ökningstakten av användningen av HFC torde nu börja minska. En faktor av betydelse som också kan bidra till den tämligen begränsade ökningen på senare år kan vara att hårdare krav rörande läckage i kylanläggningarna börjar slå igenom. Även om ökningen har varit stor under de senaste 10 åren bör man hålla i minnet att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna endast motsvarar cirka 1 % av Sveriges totala CO 2 utsläpp under ett år. 11

16 Tabell 2: Beräknade emissioner från respektive sektor/bransch , kton CO Metallproduktion Aluminiumproduktion Magnesiumgjutning NO NO NO Användning Kyl- och luftkonditioneringsanl. Plaster och NO NO NO NO NO NO plastprodukter Brandsläckning NO NO NO NO NO NO NO Aerosolsprayer och astmainhalatorer Lösningsmedel NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE Elektronikindustri NE Elektrisk isolering Övrigt Joggingskor NO NO NO NO NO NO NO NO Ljudisolerade glas Summa Källa: Sweden s National Inventory 2003, Naturvårdsverket NO = not occurring = förekommer inte NE = not estimated = inte uppskattat

17 1.8 Läsanvisning till rapporten I de följande kapitlen gör Naturvårdsverket en kartläggning av användningsområden och utsläppskällor för de fluorerade växthusgaserna. Möjliga åtgärder för begränsningar skisseras. Vid avsiktlig användning av någon av de fluorerade växthusgaserna är ett salu-, installations- eller användningsförbud ofta det mest effektiva styrmedlet. Sverige har på flera områden, exempelvis inom kylsektorn, redan genomfört åtskilliga begränsningsåtgärder. Det kan därför visa sig svårt att komma längre nationellt och särskilt när det gäller produktreglering kan internationellt harmoniserade begränsningsregler vara önskvärda. Sent under arbetets gång med denna rapport, den 11 augusti 2003, presenterade EG kommissionen ett förslag till EG-förordning för reglering av fluorerade växthusgaser för vissa användningsområden. Naturvårdsverket välkomnar detta förslag som i hög grad underlättar vår nationella strävan att inte öka utsläppen av fluorerade växthusgaser inte ska öka. I detta sammanhang kan det vara viktigt att erinra om att en EG-förordning när den träder ikraft omedelbart gäller, lika i alla medlemsstater och således även som svensk författning. Förslaget till EG-förordning får därför stor betydelse för hur en svensk reglering kan utformas, exempelvis dess omfattning och ambitionsnivå. Därför har också redovisningen i denna rapport följt samma struktur och ordningsföljd som i förslaget till EG-förordning. Ytterligare ett argument för den indelningsgrund som valts är att för den händelse att EG-förordningen inte antas, eller om ambitionsnivån sänks, anser Naturvårdsverket att Sverige bör överväga en nationell reglering i de delar detta är möjligt. Även i ett sådant scenario är rapportens kapitelindelning användbar. I kapitel 2 redogörs sålunda översiktligt för innehållet i EU kommissionens förslag till förordning. I kapitel 3 redovisas kartläggningen av de användningsområden som också berörs av EU kommissionens förslag till förordning. I varje redovisning återges även hur förslaget till EG-förordning ser ut i denna del, liksom verkets ställningstagande till olika alternativa utsläppsbegränsande åtgärder. I kapitel 3 beskrivs också olika framtida utsläppsscenarier för respektive användningsområde. Dessa scenarier är framtagna år 2001 av IVL Miljöinstitut AB på Naturvårdsverkets uppdrag. De bygger på de begränsningsåtgärder som då kunde förutses. Scenarierna tar alltså inte hänsyn till effekterna av EU kommissionens förslag till EG-förordning. I kapitel 4 redovisas kartläggningen av de användningsområden och utsläppskällor som inte berörs av förslaget till EG-förordning, liksom Naturvårdsverkets förslag till utsläppsbegränsande åtgärder. Bilagorna till denna rapport slutligen, återfinns som en särskild och fristående pdf-fil. I bilagorna återfinns de skriftliga underlag som branschorganisationer och företag inlämnat, EU kommissionens förslag till förordning om vissa fluorerade växthusgaser samt den beskrivning verket låtit utföra av de miljöavgifts- och skattesystem som införts i Danmark och Norge för att begränsa utsläppen av de fluorerade växthusgaserna. 13

18 2 Kommissionens förslag till en förordning I rådsslutsatserna från juni 1998 sägs att EU-kommissionen bör inrätta ett ramverk för fluorerade växthusgaser som medlemsländerna sedan kan bygga vidare på. Ramverket bör ta upp en förbättrad övervakning, god hushållning, regler om läckage, återvinning och förbättring av effektiviteten vid kylning och uppvärmning. Det europeiska programmet mot klimatförändringar, ECCP (European Climate Change Programme) har sedan år 2000 arbetat med att utveckla en klimatstrategi med konkreta åtgärder som ett komplement till medlemsländernas nationella strategier. Programmets syfte är att identifiera de mest verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärder som kan vidtas på EU-nivå för att säkerställa att åtagandena under Kyotoprotokollet uppnås. I juni 2001 presenterade ECCP en rapport, i vilken bl.a. lyftes fram möjligheten att arbeta med ett direktiv/en förordning för att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser inom EU Kommissionen har efter två års omfattande arbetet presenterat den 11 augusti 2003 ett förslag till förordning om fluorerade växthusgaser, COM (2003)492 Final, 2003/0189 (COD). Förslaget återfinns i bilagan till denna rapport. Kommissionens förslag innebär att några användningsförbud av fluorerade växthusgaser samt saluförbud av vissa produkter och utrustning innehållande fluorerade växthusgaser kommer att träda ikraft. Vissa förbud kommer att träda ikraft den dag förordningen träder ikraft och andra Kommissionens förslag till ny förordning innehåller tre komponenter: begränsning av utsläppen ( containment ), rapportering och salu- och användningsförbud. 2.1 Begränsning av utsläppen (containment) Förslagets artikel 3 handlar om begränsning av utsläppen. Bestämmelserna innebär bl.a. krav ställs på stationära kyl/frys-, luftkonditionerings och värmepumpsanläggningar och brandsläckningssystem. Begränsning av utsläppen har fyra huvudpunkter: skyldighet att minimera och förebygga läckare obligatoriska läckagekontroller krav på att ha läckdetektor samt krav på journalföring. I artiklarna 4-7 ställs dessutom krav på utbildning och certifiering av berörd personal, obligatorisk återvinning från de flesta anläggningar, obligatorisk regenerering eller 14

19 destruktion. Kommissionen föreslår dessutom att fluorerade växthusgaser som finns i andra produkter och system skall om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt återvinnas, återanvändas eller destrueras. 2.2 Rapportering Kommissionen avser att införa liknande rapporteringskrav som finns för ozonnedbrytande ämnen, nämligen att årligen till kommissionen rapportera produktion, import, export, återvinning och destruktion av fluorerade växthusgaser. Varje producent som tillverkar mer än 1 ton, importör som importerar mer än 1 ton samt exportör som exporterar mer 1 ton skall senast den 31 mars varje år rapportera till kommissionen. 2.3 Salu- och användningsförbud Kommissionen föreslår ett antal användningsförbud för de fluorerade växthusgaserna samt saluförbud av vissa produkter och utrustning innehållande fluorerade växthusgaser. Förslaget framgår av tabellen nedan. Tabell 2.1 Sammanfattning av Kommissionens förslag ( ) till reglering av fluorerade växthusgaser Gas Typ av förbud Område Datum SF 6 Användning Magnesium produktion/smältning/gjutning 1 januari 2007 Undantag: magnesiumgjutning där den årliga konsumtionen understiger 500 kg SF 6 Användning Bildäck Omgående*) HFC, FC Nyinstallation Luftkonditioneringsanläggning I personbilar och lätta fordon 1:a påfyllningen efter produktion HFC, FC, SF 6 Saluförbud Engångsbehållare Undantag: Astmainhalatorer och engångsbehållare som används för kemiskt analysarbete i laboratorier HFC, FC Saluförbud Engångsbehållare t.ex. självkylande dryckesburkar FC Saluförbud Brandsläckningssystem och Brandsläckare Undantag: existerande system 1 januari 2009 köldmediet får endast ha en GWPfaktor på 150 eller mindre Ett år ikraftträdande av förordningen Omgående Omgående 15

20 SF 6, FC, HFC Saluförbud Isolerade fönster Två år efter förordningens ikraftträdande SF 6 HFC, FC Saluförbud Saluförbud Sportskor Sportskor Omgående 1 juli 2006 HFC, FC, SF 6 Saluförbud Fogskum Undantag: där HFC krävs för Omgående att tillgodose nationella säkerhetsstandarder HFC Saluförbud S.k. Novelty aerosol-sprayer Tre år efter förordningens ikraftträdande HFC Användningsförbud Överlåtbara kvoter Mobila luftkonditioneringsanläggningar med GWP > *) Omgående = den dag förordningen träder ikraft 16

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. 2009-10-05 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Att: Registraturen Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. Följande synpunkter lämnas av branschorganisationen Kyl

Läs mer

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek

Transkritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)

Läs mer

Område Kommissionens förslag Parlamentets kommentarer Ministerrådets kommentarer Branschens åsikter KVF SVEP

Område Kommissionens förslag Parlamentets kommentarer Ministerrådets kommentarer Branschens åsikter KVF SVEP Laglig bas Grunda sig enbart på miljögrundande laglig bas. Ger möjlighet till lokalt strängare regler. Gör en markering att det är ok att införa strängare regler utöver vad som finns reglerat i förordningen.

Läs mer

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande. Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande. Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och miljö- och hälsoskyddsnämnden. PM 2015:69 RV (Dnr 110-310/2015) Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser Remiss från Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

PM 2015-01-15 Ärendenr: NV-00392-15

PM 2015-01-15 Ärendenr: NV-00392-15 1(56) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM 2015-01-15 Ärendenr: NV-00392-15 Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april

Läs mer

Kyltekniska Föreningen Malmö februari 2013

Kyltekniska Föreningen Malmö februari 2013 Kyltekniska Föreningen Malmö februari 2013 Per Jonasson Kyl & Värmepumpföretagen www.kvforetagen.se Kyl & Värmepumpföretagen Kyl & Värmepumpföretagen Branschförening Organiserar ca. 85% av kyl- och värmepumpbranschen

Läs mer

Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar

Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Lars Rapp Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Fluorerade växthusgaser frågor och svar

Fluorerade växthusgaser frågor och svar 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fluorerade växthusgaser frågor och svar Vi har samlat svaren på de vanligaste frågorna om fluorerade växthusgaser i en pdf. Informationen riktar sig framför

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till ändringar i den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser.

Naturvårdsverkets förslag till ändringar i den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverkets förslag till ändringar i den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser. Kyl- och värmepumpdagen 16 oktober 2015 Maria Ujfalusi Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utsläpp av HFC, FC och SF 6 i Sverige.

Kartläggning och beräkning av potentiella och faktiska utsläpp av HFC, FC och SF 6 i Sverige. ) U1DWXUYnUGVYHUNHW DUWOlJJQLQJRFKEHUlNQLQJDY SRWHQWLHOODRFKIDNWLVNDXWVOlSS DY+)&)&RFK6) L6YHULJH Karin Kindbom, Marie Haeger Eugensson och Karin Persson B 1428 Göteborg, augusti 2001 Organisation/Organization

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR L 146/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/879 av den 2 juni 2016 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om vissa fluorerade växthusgaser

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om vissa fluorerade växthusgaser EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.8.2003 KOM(2003) 492 slutlig 2003/0189 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om vissa fluorerade växthusgaser. (framlagt av kommissionen)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om fluorerade växthusgaser; SFS 2016:1128 Utkom från trycket den 6 december 2016 utfärdad den 17 november 2016. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Nuvarande Svenska förordning SFS 2007/846. Den svenska förordningen SFS 2007/846 kommer fortsätta gälla efter årsskiftet, men där den strider mot, eller avviker från den nya europeiska förordningen EG

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Minskningen för F-gaser skulle i det här sammanhanget behöva minskas med 70-78%.

Minskningen för F-gaser skulle i det här sammanhanget behöva minskas med 70-78%. Rapport från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, 4th Assessment Report) 2007 visade att industrialiserade länder måste minska sina utsläpp av växthusgaser med mellan 80-95% jämfört med 1990

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) L 301/22 18.11.2015 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/2066 av den 17 november 2015 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014, av minimikrav

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH

Läs mer

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen 1 [4391] Denna förordning är meddelad 14 kap. 8 [4160] miljöbalken i fråga

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om pyrotekniska artiklar

Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om pyrotekniska artiklar MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Enheten för farliga ämnen Shulin Nie 010 240 4211 shulin.nie@msb.se Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen; SFS 2009:382 Utkom från trycket den 27 maj 2009 utfärdad den 13 maj 2009.

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om hantering av brandsläckningsanordningar med halon m.m; beslutad den 7 september 1993. SNFS 1993:7 MS:62

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 28.1.2011 2010/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

LIVSMEDELSKYLA FASTIGHET INDUSTRIKYLA MILJÖVÄNLIG KYLA INSPEKTION

LIVSMEDELSKYLA FASTIGHET INDUSTRIKYLA MILJÖVÄNLIG KYLA INSPEKTION LIVSMEDELSKYLA FASTIGHET INDUSTRIKYLA MILJÖVÄNLIG KYLA DRIFTCENTRAL ENERGI INSPEKTION ISBANOR FÄRDIG KYLA KONSTRUKTION VÄLKOMMEN TILL HUURRE I Sverige har vi verkat sedan 70 år tillbaka och Huurre är Sveriges

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD)

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) 17217/2/10 REV 2 ENV 824 MI 510 CODEC 1413 REVIDERAD NOT från: Generalsekretariatet till:

Läs mer

En vägledning för exportörer av begagnade varor

En vägledning för exportörer av begagnade varor information fakta EN VÄGLEDNING FÖREXPORTÖRER AV BEGAGNADE PRODUKTER DECEMBER 2010 En vägledning för exportörer av begagnade varor Den här guiden innehåller information som kan vara bra att känna till

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diarienummer 2009-7606 Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om krav på utbildning

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Konsekvensutredning H 15. Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar Konsekvensutredning H 15 Ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den 18.10.2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6798 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser Regeringskansliets rättsdatabaser Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret. Författningsregister Författningar fulltext Kommittédirektiv

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 19/07/1999 C5-0034/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR /1999 ANTAGEN AV RÅDET DEN 23 FEBRUARI 1999 INFÖR ANTAGANDET AV EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

(Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING 20.5.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 150/195 EUROPAPARLAMEN TETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG)

Läs mer

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (uppdaterad t.o.m. 2011:51)

Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (uppdaterad t.o.m. 2011:51) Sida 1 av 10 Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (uppdaterad t.o.m. 2011:51) Rättelseblad 2009:1605 har iakttagits. 1 Denna förordning är meddelad 1. med stöd av

Läs mer

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96)

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2014-09-22 TSF 2014-204 Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Den föreslagna

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.7.2015 COM(2015) 334 final 2015/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EESkommittén beträffande

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna

Läs mer

Välkommen 2015! Miljö- och arbetsmiljölagstiftning på Miljöbokhyllan första halvåret 2015 och vad som kan komma resten av året

Välkommen 2015! Miljö- och arbetsmiljölagstiftning på Miljöbokhyllan första halvåret 2015 och vad som kan komma resten av året WSP Natlikan Digitala verktyg och webbanpassade lösningar för e8 framsynt och resulta;nriktat hållbarhetsarbete Lagverket - Allt för din lagbevakning Interna;onell lagbevakning i 35 länder Kunniga kompetenta

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stads ansökan om tillstånd till distribution av gas i Stockholms kommun m.fl. kommuner

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stads ansökan om tillstånd till distribution av gas i Stockholms kommun m.fl. kommuner Avdelning: Plan och miljö Handläggare: Åsa Ekman Telefon: 08-508 28 917 Fax: 08-508 28 808 E-post: asa.ekman@miljo.stockholm.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2002-002762-300 2006-02-28 MHN 2006-03-14 p 17 AB Fortum

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Sammanfattning. Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM. Stockholm den 11 maj 2015

Sammanfattning. Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM. Stockholm den 11 maj 2015 Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 11 maj 2015 Remissvar: Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar för att genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ackreditering av organ som ska kontrollera fordon för transport av farligt gods

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ackreditering av organ som ska kontrollera fordon för transport av farligt gods samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för farliga ämnen Bo Zetterström 010-2405332 bo.zetterstrom@msb.se Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Anvisningar till anso kan om fo retagscertifikat

Anvisningar till anso kan om fo retagscertifikat Anvisningar till anso kan om fo retagscertifikat Introduktion Många av köldmedierna som används i kyl-, värmepump- och luftkonditionerings aggregat innehåller fluorerade växthusgaser (köldmedier). Användandet

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 16 september 2003 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 februari 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 februari 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 18 februari 2016 (OR. en) 6280/16 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 16 februari 2016 till: Komm. dok. nr: D041942/03 Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november

Läs mer

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 14.6.2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 161/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet; SFS 2002:187 Utkom från trycket den 30 april 2002 utfärdad den 18 april 2002. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning

Läs mer

Övervakning av Utsläpp

Övervakning av Utsläpp Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6782 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen; SFS 2007:846 Utkom från trycket den 20 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter

Förslag till nya föreskrifter Förslag till nya föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar Skadegruppens Temadag 2016 Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.10.2003 SEK(2003)1127 slutlig 2001/0255(COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Supertech Sverige AB

Supertech Sverige AB Made in Italy Supertech Sverige AB Presenterar Supertech Den enda lösningen i världen som verkar direkt inuti tanken Spara Miljön med upp till 75% i reduktion av avgaser Spara upp till 12% i bränsle förbrukning

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär.

De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär. samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (13) Rättsenheten Kim Reenaas 010-240 50 66 kim.reenaas@msb.se Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2009:1324 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 6 november 2013 (7.11) (OR. en) 15732/13 ENV 1011 MI 961 DELACT 73

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 6 november 2013 (7.11) (OR. en) 15732/13 ENV 1011 MI 961 DELACT 73 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 november 2013 (7.11) (OR. en) 15732/13 ENV 1011 MI 961 DELACT 73 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare mottagen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.1.2015 COM(2014) 750 final 2014/0359 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godtagande av ändringarna av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till:

Reviderad konsekvensutredning avseende förslag till: konsekvensutredning 1 (6) konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva varor för civilt bruk och plastiska sprängämnen

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer