Svar på motion om klimatplan 100% förnybar energi i Ulricehamn Dnr 2015/257

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 2 46/2016 Svar på motion om klimatplan 100% förnybar energi i Ulricehamn Dnr 2015/257 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Arne Fransson (MP) att kommunfullmäktige antar målet om 100 % förnybar energi i kommunens verksamhet senast år Inom ramen för detta mål, föreslås även att UEAB får direktiv om 100 % förnybar energi samt kommunförvaltningen får i uppdrag att ta fram en klimatplan för perioden Att ta fram planer kopplade till energi och klimatfrågor är viktiga åtaganden för kommunen. Dock kan inte förslaget om klimatplan tillgodoses utifrån kommunens rådande riktlinjer för hur styrdokument ska framställas i kommunen. Däremot bör klimatstrategier, klimatplaner och kommunala miljömål på sikt tas fram i enlighet med kommunens rådande riktlinjer för hur dessa styrdokument ska framställas. Det måste dock avsättas resurser för att förvaltningen ska kunna jobba med dessa styrdokument och det bör vägas mot andra behov i kommunen. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om klimatplan för 100 % förnybar energi i Ulricehamn Protokollsanteckning Arne Fransson (MP) yrkar som ett tilläggsyrkande att motionen ska ligga till grund som ett ingångsvärde till klimat- och miljöberednigens uppdrag. Mattias Josefsson (S) yrkar avslag på Arnes Franssons (MP) tilläggsyrkande. Ordföranden (S) ställer proposition om kommunstyrelsens vill bifalla eller avslå Arne Franssons (MP) tilläggsyrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsens beslutat avslå Arne Franssons (MP) tilläggsyrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsens godkänner följande propositionsordning för omröstningen: Ja-röst för avslå Nej-röst för bifalla Mattias Josefsson (S), Roger Wilhelmsson (M), Inga-Kersti Skarland (S), Klas Redin (S), Catharina Ståhl Lind (S), Catharina Örtendahl Rylid (M), Aila Kiviharju (SD), Birgit Andersson (L) Cristina Bernevång (KD) och Jan-Olof Sundh (V) röstar ja. Roland Karlsson (C), Ann Stockzelius (C), Liselotte Andersson (C), Mikael Levander (NU) och Arne Fransson (MP) röstar nej.

2 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 2 av 2 Kommunstyrelsens har beslutat att avslå Arne Franssons (MP) tilläggsyrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förslaget om att upprätta en klimatplan om 100 % förnybar energi för kommunens verksamheter avslås i den form som beskrivs i motionen. Då klimatplanen är tänkt att inkludera flera olika sorters styrdokument (strategier, mål och planer) anses inte klimatplanen vara i linje med kommunens rådande riktlinjer för hur styrdokument bör tas fram och formuleras. Däremot bör styrdokument, i enlighet med kommunens riktlinjer, tas fram när det finns resurser för detta arbete. Förslaget om att anta målet om att all energi som kommunens verksamhet förbrukar bör vara 100 % förnybar samt att ge UEAB direktivet om 100 % förnybar energi avslås men tas med i beaktningen vid kommande framställning av styrdokument och kommunala miljömål. Målen bör då utvärderas utifrån vilka ekonomiska effekter det får för koncernen och om det är möjligt att förverkliga.

3 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion om klimatplan 100% förnybar energi i Ulricehamn Diarienummer 2015/257, löpnummer 2412/2015 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Arne Fransson (MP) att kommunfullmäktige antar målet om 100 % förnybar energi i kommunens verksamhet senast år Inom ramen för detta mål, föreslås även att UEAB får direktiv om 100 % förnybar energi samt kommunförvaltningen får i uppdrag att ta fram en klimatplan för perioden Att ta fram planer kopplade till energi och klimatfrågor är viktiga åtaganden för kommunen. Dock kan inte förslaget om klimatplan tillgodoses utifrån kommunens rådande riktlinjer för hur styrdokument ska framställas i kommunen. Däremot bör klimatstrategier, klimatplaner och kommunala miljömål på sikt tas fram i enlighet med kommunens rådande riktlinjer för hur dessa styrdokument ska framställas. Det måste dock avsättas resurser för att förvaltningen ska kunna jobba med dessa styrdokument och det bör vägas mot andra behov i kommunen Förvaltningens förslag till beslut Förslaget om att upprätta en klimatplan om 100 % förnybar energi för kommunens verksamheter avslås i den form som beskrivs i motionen. Då klimatplanen är tänkt att inkludera flera olika sorters styrdokument (strategier, mål och planer) anses inte klimatplanen vara i linje med kommunens rådande riktlinjer för hur styrdokument bör tas fram och formuleras. Däremot bör styrdokument, i enlighet med kommunens riktlinjer, tas fram när det finns resurser för detta arbete. Förslaget om att anta målet om att all energi som kommunens verksamhet förbrukar bör vara 100 % förnybar samt att ge UEAB direktivet om 100 % förnybar energi avslås men tas med i beaktningen vid kommande framställning av styrdokument och kommunala miljömål. Målen bör då utvärderas utifrån vilka ekonomiska effekter det får för koncernen och om det är möjligt att förverkliga. Ärendet Att ta fram styrdokument kopplade till frågor om klimatet är ett viktigt åtagande för kommunen. I förslaget som framgår av motionen föreslås olika åtaganden för kommunen att ta ställning till: Kommunen uppmuntras att ta fram en klimatplan som bör gälla för perioden , klimatplanen bör innefatta mål, strategier och konkreta åtgärder. Kommunen bör anta målet om att all energi som kommunens verksamhet förbrukar bör vara 100 % förnybar. UEAB bör få direktiv om 100 % förnybar energi. Att kommunen arbetar aktivt med frågor kopplade till miljö går att urskilja på flera håll, b.la. genom den översiktsplan som antogs 2015, där planförslaget är kopplat till en miljökonsekvensbeskrivning samt genom de nationella och regionala miljömål som präglar kommunens verksamhet idag. Koncernen arbetar även aktivt med verksamhetsmålet för god ekonomisk hushållning: att Mängden energi från förnybara energikällor samt restvärme i

4 2015/257, 2412/2015 2(2) fjärrvärmen i förhållande till total mängd energi i lokaler och bostäder ägda av kommunen och majoritetsägda bolag ska öka. Kommunfullmäktige beslutade även att besvara en motion om att revidera/ arbeta fram nya miljömål för kommunen. Kommunfullmäktige beslutade att det är en politiskt prioriterad fråga för budget 2016 att avsätta resurser för en tillfällig fullmäktigeberedning i syfte att arbeta fram nya miljömål för Ulricehamns kommun. Länsstyrelsen utgav 2014 en guide med titeln Lokalt arbete med miljömål, guiden ger stöd och inspiration i det lokala arbetet med miljömål och påvisar framgångsfaktorer i det lokala miljöarbetet. Förvaltningen rekommenderar att guiden är ett stöd vid såväl upprättande av uppdragsbeskrivningen för beredningen som i det faktiska arbetet med planer, mål och strategier kopplade till området miljö. Idag finns det riktlinjer för hur kommunen ska ta fram olika styrdokument (strategier, planer etc.). Utifrån motionens förslag inkluderas strategier, mål och konkreta planer i den föreslagna klimatplanen. Klimatplanen är således tänkt att fungera som både normerande och aktiverande. Det bör här poängteras att denna form av klimatplan går emot kommunens sätt att arbeta med styrdokument. Förvaltningen föreslår därför att styrande dokument inom klimatfrågan bör delas upp enligt följande: Klimatstrategi ev. integrerad med trafikstrategi (övergripande strategiområden) Klimatplan (åtgärdsplaner baserade på strategiområdena) Kommunala miljömål Förvaltningen har föreslagit att strategi/strategier för energi -, klimat - och trafikfrågor ska beaktas vid kommande uppdrag till fullmäktigeberedningen för samhällsutveckling. När dessa strategier vidare är formulerade kan sedan mer specifika planer med konkreta åtgärder formuleras. För att inte föregå kommunens arbetssätt med att ta fram styrdokument, bör förvaltningen ta fram en klimatplan som är i enlighet med kommunens riktlinjer för hur en plan tas fram i kommunen. D.v.s. att strategi - och programområden konkretiseras i specifika uppdrag som är kopplade till berörda ansvarsbärare. Kommunstyrelsen beslutade dock , 217, om besparingsåtgärder och effektiviseringar i förvaltningens driftsbudget. En del av besparingen var icke lagbunden verksamhet inom Miljö- och samhällsbyggnad. Besparingen innebar att det miljöstrategiska arbetet, naturvårdsarbetet och delar av energirådgivningen effektiviserades bort. I kommunstyrelsen förslag på budget inför 2016 saknas resurser för att arbeta i förvaltningen med klimatfrågor. I budgetprocessen har behovet lyfts fram från förvaltningen men fått prioriteras ner med hänvisning till andra behov i kommunen. Förvaltningen kan dock konstatera att det i kommunen ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering, vilket saknas i Ulricehamns kommun. Beslutsunderlag 1 Motion om klimatplan för 100% förnybar energi i Ulricehamn Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö och samhällsbyggnad Jennifer Stolpe Utredare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

5 flyfifp #7/k<,,e / / ' /flfi ü / ' ' i f, [ngmjj~=* *= '. gon; ett» 25 Motion till Kommunfullmäktige "i 'L t;, /L I Klimatplan för 100 % förnybar energi i Ulricehamn,flVy25? Förnybar energi och effektiv energiteknik är framtiden, i alla bemärkelser. Inte mins är det en framtidsbranseh, en av de mest expansiva i den globala ekonomin. Förnybar energi byggs idag ut mer än fossil energi och kärnkraft tillsammans. Detta skapar arbeten: I Tyskland jobbar redan fler människor inom förnybart än inom hela den tyska bilindustrin. Den tekniska utvecklingen gör de förnybara energikällor-na allt billigare och mer konkurrenskraftiga. Energi från vind och biobränslen kan nu konkurrera med nya kolkraftverk och kärnreaktorer och kostnaderna för solenergi rasar snabbt. De stora möjligheterna att effektivisera och använda energin smartare börjar också få genomslag både allmänhet, företag och politiker. hos Ulricehamn är en stor konsument av energi. Vilken energi som används gör därför skillnad. Vi föreslår att Ulricehamn sätter ett mål % förnybar energi i den kommunala verksamheten fram till år Det vore ett viktigt bidrag för att minska klimatpåverkan, visa framåtanda och bidra till arbetstillfällen. Frågan är inte om förnybar energi kommer vara en ñamtidsbransch utan hur Ulricehamn kan dra fördel av den positiva utvecklingen genom att vara föregångare i energiomställningen. Ett viktigt verktyg i denna energiomställning är Ulricehamns ligger långt framme när det gäller energi från biomassa. Vi föreslår att lconnnunfullmäktige beslutar UEAB direktivet (UEAB), som att: *Anta ;nå/et om I 00 % förnybart för all energi i kommtmens med etappmålet 80 % förnybart fram till år * Ge vårt energibolag Energibolag om I 00 % förnybar verksamhet senast år 2030, energi. *Ge kommtuyförvaltlzilzgen i uppdrag att ta _fram en kllnlllfplllllföl* , som ger förslag till mål, strategier och konkreta åtgärderföi' vad Ulricehamns kommun kan och vill (istadkoiøunr: i klinnztyf--zigan på kort och på lång sikt. Målen ska ange konkreta iztsliippsizivrier' och takten iomstiilhriiz gen som ska onrsättrts i ritgiirvier: Eskilstunas klimatplmz kan vara en bland' flera förebilderföt' arbetef. Målen ska bland annat omfatta: 0förnybar energi v effektiv an vändning av energi 0 reduktion 0 reduktion bränslen bränslet: avfossila av fossila 0 plan för uppr('ittamie och el för zippviirnznirzg för transporter av s. k. larlrlstolparfät' eldrivna 0 aktiv upplmndling v minskarl lclimatpri verkar: av kost och konsumtion Miljöpartiet Arne Fransson (le gröna i Ulricehamn bilar T1, ;

6 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 45/2016 Svar på motion om klimatkompensation Dnr 2015/178 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Arne Fransson (MP) att Ulricehamns kommun snarast börjar klimatkompensera för flygresor som dess medarbetare och förtroendevalda gör. Förslaget innefattar även en uppmaning om att utreda möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som förtroendevalda och kommunmedarbetare gör inom och utanför kommunen kan klimatkompenseras. Att kommunen idag arbetar utifrån ett utpräglat miljötänk går att urskilja på flera håll, bl. a. genom Ulricehamns kommuns översiktsplan samt genom den miljö och trafiksäkerhetspolicy som kommunens anställda och förtroendevalda är skyldiga att agera utifrån när det utför arbetsrelaterade resor. Kommunfullmäktige har även beslutat att för budgeten 2016 avsätta resurser för en tillfällig fullmäktigeberedning i syfte att arbeta fram nya miljömål för kommunen. Att utöver detta införa klimatkompensation för flygresor och övriga transporter bland medarbetare och förtroendevalda inom kommunen, anses inte motiverat utifrån den resepolicy som redan finns samt den ökade arbetsinsats som detta skulle medföra. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om klimatkompensation Protokollsanteckning Arne Fransson (MP) yrkar bifall till motionen. Inga-Kersti Skarland (S) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut. Ordföranden (S) ställer proposition mellan ordförandens förslag till beslut och Arne Franssons (MP) yrkande. Ordföranden (S) finner att kommunstyrelsens beslutat enligt ordförandens förslag till beslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till den miljö och trafiksäkerhetspolicy som kommunens anställda och förtroendevalda idag arbetar utifrån samt den administrativa belastning som arbetet med klimatkompensation skulle medföra.

7 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse svar på motion om klimatkompensation Diarienummer 2015/178, löpnummer 2410/2015 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Arne Fransson (MP) att Ulricehamns kommun snarast börjar klimatkompensera för flygresor som dess medarbetare och förtroendevalda gör. Förslaget innefattar även en uppmaning om att utreda möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som förtroendevalda och kommunmedarbetare gör inom och utanför kommunen kan klimatkompenseras. Att kommunen idag arbetar utifrån ett utpräglat miljötänk går att urskilja på flera håll, bl. a. genom Ulricehamns kommuns översiktsplan samt genom den miljö och trafiksäkerhetspolicy som kommunens anställda och förtroendevalda är skyldiga att agera utifrån när det utför arbetsrelaterade resor. Kommunfullmäktige har även beslutat att för budgeten 2016 avsätta resurser för en tillfällig fullmäktigeberedning i syfte att arbeta fram nya miljömål för kommunen. Att utöver detta införa klimatkompensation för flygresor och övriga transporter bland medarbetare och förtroendevalda inom kommunen, anses inte motiverat utifrån den resepolicy som redan finns samt den ökade arbetsinsats som detta skulle medföra. Förvaltningens förslag till beslut Med hänvisning till den miljö och trafiksäkerhetspolicy som kommunens anställda och förtroendevalda idag arbetar utifrån samt den administrativa belastning som arbetet med klimatkompensation skulle medföra avslås motionen om att införa klimatkompensation för resor i kommunens regi. Ärendet Miljöfrågor är högst aktuella både på nationell och kommunal nivå, och Ulricehamns kommun arbetar idag aktivt för ett hållbart samhälle där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter involveras i det långsiktiga arbetet. I motionen förklaras att klimatkompensation av kommunala transporter och tjänsteresor är ett enkelt sätt att föregå med gott exempel, öka möjligheten till miljömedvetenhet samt bidra till minskad klimatpåverkan. Flera kommuner arbetar aktivt med att klimatkompensera som en del av den egna kommunens miljöarbete. I motionen formuleras två punkter för hur kommunen bör arbeta med klimatkompensation: Att Ulricehamns kommun snarast börjar klimatkompensera för flygresor som dess medarbetare och förtroendevalda gör. Att Ulricehamns kommun snarast utreder möjligheten att införa ett system för hur övriga transporter och resor som förtroendevalda och kommunmedarbetare gör inom och utanför kommunen klimatkompenseras. Klimatkompensationen är tänkt att fungera genom att kommunen startar ett klimatkonto, där förvaltningen och kommunala bolag betalar in utifrån sina utsläpp av koldioxid. Flygresor kan således kompenseras genom köp av utsläppsrätter och miljöinvesteringar i

8 2015/178, 2410/2015 2(2) andra länder. Förvaltningen och de egna kommunala bolagen kan sedan ansöka om pengar från klimatkontot till projekt med uttalad miljönytta exempelvis. Förvaltningen anser att den ökade administrationen som ett sådant förslag medför är både kostsam och resurskrävande. Vilket är något som inte är ekonomiskt motiverat i förhållande till den nytta som förslaget om klimatkompensation medför. Att aktivt arbeta med klimat och trafikfrågor är ett viktigt åtagande för kommunen, detta kan urskiljas i kommunens miljö och trafiksäkerhetspolicy där det bl.a. framgår att kommunen aktivt ska leda arbetet för att minska belastningen på miljön. Detta ska enligt policyn göras genom att kommunens anställda ska välja att gå, cykla, åka kollektivt eller med tåg eller buss i största möjliga utsträckning. Det generella arbetet med miljöfrågor finns även återspeglade i kommunens översiktsplan. Till detta bör där även belysas att kommunfullmäktige beslutat att för budgeten 2016 avsätta resurser för en tillfällig fullmäktigeberedning i syfte att arbeta fram nya miljömål för Ulricehamns kommun. Förvaltningen föreslår därmed att motionen avslås, med hänvisning till att kommunens förtroendevalda och kommunanställda redan arbetar utifrån kommunens miljö och trafiksäkerhetspolicy samt att den administrativa belastning som arbetet med klimatkompensation skulle medföra inte anses motiverad. Beslutsunderlag 1 Motion om klimatkompensation Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö och samhällsbyggnad Jennifer Stolpe Utredare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

9 l_ f.]_,ll_,.,' 'fi' ',«:.l x-"]f- J. [l :)._ 7/1" j. -r F "rt: :.il E,I j' " t; i F/ miljöpartiet de gröna Kommunfullmäktige ULFHCEHÅMNS KOMMUN 2012 _01_250MMUNSTYFTELSEN Ulricehamns kommun mk _m Diariepiapbeteckn. -531;} _V :j: Motion angående Klimatkompensation Klimatkompensation av kommunala transporter med gott exempelöka miljömedvetenheten kommuner *_z_;' ='**--f_"'_4 '5l 77å,g A. och Iandstingi och tjänsteresor är ett enkelt sätt att föregå och bidra till minskad klimatpåverkan. landet klimatkompenserar som en del i sitt miljöarbete Flera.Ett exempel är Växjö kommun. Klimatkompensation -så kan det gå till Kommunen startar ett klimatkonto utifrån sina utsläpp som förvaltningar av koldioxidflygresor och miljöinvesteringar i andra länder sedan ansöka om pengar kan kompenseras. Förvaltningarna från klimatkontot till projekt ställer upp vilka kriterier som ska gälla för beviljande klimatkontot används till ytterligare och kommunala genom bolag betalar in till köp av utsläppsrätter och de kommunala med uttalad bolagen kan miljönytta. Kommunen.Att en del av pengarna på köp av utsläppsrätter och miljöinvesteringar i andra länder är också tänkbart. klimatförändringen och miljöproblem alla utsläpp är lokala och Miljöpartiet orsakar en miljökostnad världens klimatproblem ett miljövänligare är en del av vår tids största globala utmaningar. de gröna i Ulricehamns kommun anser att den som också ska betala för den. Klimatkompensering men vi förtroendevalda samhälle. Men löser inte alla måste börja med oss själva när vi talar om ingen kan göra allt men alla kan göra något. Med anledning av vad som i denna motion anförts yrkar vi därför: o Att Ulricehamns medarbetare 0 snarast och förtroendevalda Att Ulricehamns övriga transporter och utanför kommun kommun klimatkompensera för flygresor som dess gör. snarast utreder möjligheten och resor som förtroendevalda kommunen Arne Fransson (MP) börjar kan klimatkompenseras. att införa ett system för hur och kommunmedarbetare gör inom

10 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 44/2016 Svar på motion om förbättrad trafikmiljö vid Montessoriskolan Dnr 2015/643 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mikael Levander (NU) att trafiksituationen vid Montessoriskolan ses över och förbättras genom att det byggs en avlämningsficka. Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering för sin fastighet. I pågående detaljplaneprocess för Resedan 5 och 8, kommer miljö- och samhällsbyggnad, tillsammans med fastighetsägaren, se över parkeringsproblematiken vid Montessoriskolan. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om förbättrad trafikmiljö vid Montessoriskolan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till pågående detaljplaneprocess för Resedan 5 och 8.

11 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Svar på motion om förbättrad trafikmiljö vid Montessoriskolan Diarienummer 2015/643, löpnummer 2925/2015 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mikael Levander (NU) att trafiksituationen vid Montessoriskolan ses över och förbättras genom att det byggs en avlämningsficka. Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering för sin fastighet. I pågående detaljplaneprocess för Resedan 5 och 8, kommer miljö- och samhällsbyggnad, tillsammans med fastighetsägaren, se över parkeringsproblematiken vid Montessoriskolan. Förvaltningens förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till pågående detaljplaneprocess för Resedan 5 och 8. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mikael Levander (NU) att trafiksituationen vid Montessoriskolan ses över och förbättras genom att det byggs en avlämningsficka. Vid lämning och hämtning är trafiksituationen stundtals mycket ansträngd. Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering för sin fastighet. Kommunen har ett övergripande ansvar för parkeringsplanering och ska ange vilken parkeringsefterfrågan fastighetsägaren ska tillgodose. I pågående detaljplaneprocess för Resedan 5 och 8, kommer miljö- och samhällsbyggnad, tillsammans med fastighetsägaren, se över parkeringsproblematiken vid Montessoriskolan. Beslutsunderlag 1 Motion om förbättrad trafikmiljö vid Montessoriskolan Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Trafikplaneraren Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö- och samhällsbyggnad Björn Adlerberth Trafikplanerare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

12 Motion om förbättrad trafikmiljö vid Montessoriskolan Trafikmiljön utanför Montessoriskolan är farlig för både barn och vuxna. Vid lämning och hämtning är trafiksituationen stundtals mycket ansträngd och risken att någon snart skadas är överhängande. Därför föreslår Nya Ulricehamn att trafiksituationen vid Montessoriskolan ses över och förbättras och att det byggs en avlämningsficka vid Montessoriskolan för att säkerställa en god trafikmiljö. Ulricehamn Mikael Levander Nya Ulricehamn

13 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 43/2016 Svar på motion om kollektivtrafik Dnr 2015/191 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Carl-Johan Molander (M) att förbättra kollektivtrafiken genom att utveckla närtrafiken och att regions- och stadstrafiken förstärks. Det är regionen som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län. Kommunen ansvarar för att en dialog förs om den egna kommunens samhällsplanering kopplat till behoven av kollektivtrafik. Miljö- och samhällsbyggnad kommer årligen att lyfta kollektivtrafiksfrågor i kommunstyrelsens arbetsgrupp för samhällsutveckling inför dialogmöte med Västtrafik. Vid höstens dialogmöte 2015, har kommunen framfört önskemål om stärkt linjetrafik mellan Ulricehamn och Jönköping. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion - Kollektivtrafiken, en förutsättning för en levande kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att det är regionen som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kommunen ansvarar för att en dialog förs med regionen. Miljö- och samhällsbyggnad kommer årligen att lyfta kollektivtrafiksfrågor i kommunstyrelsens arbetsgrupp för samhällsutveckling inför dialogmöte med Västtrafik.

14 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om kollektivtrafik Diarienummer 2015/191, löpnummer 2923/ Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Carl-Johan Molander (M) att förbättra kollektivtrafiken genom att utveckla närtrafiken och att regions- och stadstrafiken förstärks. Det är regionen som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län. Kommunen ansvarar för att en dialog förs om den egna kommunens samhällsplanering kopplat till behoven av kollektivtrafik. Miljö- och samhällsbyggnad kommer årligen att lyfta kollektivtrafiksfrågor i kommunstyrelsens arbetsgrupp för samhällsutveckling inför dialogmöte med Västtrafik. Vid höstens dialogmöte 2015, har kommunen framfört önskemål om stärkt linjetrafik mellan Ulricehamn och Jönköping. Förvaltningens förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till att det är regionen som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kommunen ansvarar för att en dialog förs med regionen. Miljö- och samhällsbyggnad kommer årligen att lyfta kollektivtrafiksfrågor i kommunstyrelsens arbetsgrupp för samhällsutveckling inför dialogmöte med Västtrafik. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Carl-Johan Molander (M) att förbättra kollektivtrafiken genom att: - Stärka linjetrafiken Borås-Ulricehamn-Jönköping - Stärka linjetrafiken Falköping-Ulricehamn-Tranemo - Stärka tätortstrafiken för att nå industriområde och bostadsområde - Utveckla närtrafiken Sedan 2012 har Västra Götalandsregionen varit ensam ägare av Västtrafik och haft ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län. De ska tillsammans med kommunen verka för en sammanhållen strategisk målstyrning utifrån regionala och lokala målsättningar för tillväxt och utveckling i Västra Götalands län. Kommunen ansvarar för att en dialog förs med regionen om samhällsplanering kopplat till behoven av kollektivtrafik. Det hålls två dialogmöten per år mellan Ulricehamns kommun och Västtrafik. Vid det första mötet, som sker i maj månad, får kommunen information om vilka trafikförändringar som kommer ske i december samma år. Vid det andra mötet, som sker i oktober månad, lämnar kommunen önskemål på trafikförändringar som ska ske i december året efter. För att få vägledning innan höstens dialogmöte 2016, kommer miljö- och samhällsbyggnad lyfta kollektivtrafiksfrågor i kommunstyrelsens arbetsgrupp för samhällsutveckling. Vid höstens dialogmöte, den 14 oktober 2015, önskade kommunens representanter att det ska bli enklare och snabbare att pendla mellan Ulricehamn och Jönköping. Detta ska ske genom att turtätheten förbättras, avgångstiderna anpassas för arbetspendlare samt en rakare resväg. En förbättrad turtäthet mellan Ulricehamn och Jönköping skulle inte bara innebära enklare regionspendling, utan även vara till fördel för stadspendling till industriområdena Hester och Rönnåsen.

15 2015/191, 2923/2015 2(2) I samband med tidtabellsskifte har Västtrafik skickat ut foldrar med information om närtrafik till invånarna i Ulricehamns kommun. Miljö- och samhällsbyggnad kommer bidra genom att dela ut foldrar till pensionärsorganisationer samt se till att information finns tillgänglig i växeln i Stadshuset Beslutsunderlag 1 Motion - Kollektivtrafiken, en förutsättning för en levande kommun Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö- och samhällsbyggnad Björn Adlerberth Trafikplanerare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

16 I K j. I j f. fr ULRICEHAMNS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTOHET Motion Kollektivtrafiken. En förutsättning för en levande kommun Ulricehamn ma. 20m -03- z 3 Dn;-;_ I _ j j), Diarieglarx/ibalackn. e». :.: /7.7 Moderatema i Ulricehamns kommun vill utveckla hela kommunen. I detta arbete lyssnar vi på invånarna i kommunen. En av de viktigaste frågorna som människor lever med är; Hur löser jag min vardag? Samhällsnyttan med att utveckla tillgängligheten ställs först till medborgarens behov samt, arbetet med miljömålen i kommunen. I miljöarbetet ser vi moderater kollektivtrafiken som en viktig del i att påverka de fossila utsläppen. Kollektivtrafiken är också viktig för att Västra Götaland ska växa samman till en gemensam region för arbete, utbildning, boende, service, kultur, nöjen och avkoppling. För att öka antalet kollektivtrafikresenärer krävs att kollektivtrafiken är konkurrenskraftig. Det kräver i sin tur konkreta förslag och åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken och öka möjligheterna till pendling. Därför vill vi moderater: - Stärka trafikstråken på linjerna 900 (linjen mellan Falköping - Ulricehamn - Tranemo), linje 100/200 (mellan Ulricehamn Borås - Göteborg), samt se till att Jönköping trafikeras mer frekvent. - Stärka trafikstråken inom Ulricehamns tätort för att kunna nå dels industriområdena samt bostadsområdena. - Stärka närtrafiken/anropstrafiken. Ett resealternativ som bör utvecklas och förstärkas i kommunen som ett komplement till befintlig linjetrafik. Detta ska genomföras genom: att se över och stärka befintliga trafikstråket linje 900 samt linje 100/200 att se över och stärka befintliga trafikstråk till Jönköping att se över och stärka befintlig stadstrafik till industri- och bostadsområden att se över och stärka befintlig närtrafik/anropstrafik att utifrån kommunens miljömål se över sambandet med kollektivtrafiken Carljohan Molander (m) s/

17 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 42/2016 Svar på motion om att ge våra unga möjligheter till praktisk utbildning och snabb integrering i arbetslivet Dnr 2015/279 Sammanfattning Aila Kiviharju (SD) yrkar att utbudet av yrkesinriktade gymnasieutbildningar i Ulricehamns kommun utökas, att åtgärder för att stimulera byggandet av studentbostäder utreds, samt att fler praktik- och lärlingsplatser anordnas inom kommunens verksamheter. En utökning av antalet utbildningar i Ulricehamn bör göras om det finns ett intresse bland de ungdomar som söker till gymnasiet och om det finnas ekonomiska förutsättningar för att bedriva utbildningen lokalt. Regelbundna diskussioner förs om möjligheten att erbjuda praktikplats, eller lärlingsplats inom kommunens verksamheter. Begränsade resurser kan i vissa delar göra det svårt för personal att avsätta den extra arbetstid som behövs för att kunna ta emot och handleda en praktikant. Tredje parts rätt till integritet kan också begränsa tillgången på platser. Behovet av studentbostäder tillgodoses idag genom STUBO. Om behovet ökar kommer sektor lärande att se över situationen. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från barn- och utbildningschef 2 Motion - om att ge våra unga möjligheter till praktisk utbildning och snabb integrering i arbetslivet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås. Elevunderlaget är för litet för att inrätta fler yrkesinriktade program på Tingsholmsgymnasiet. Det är inte ekonomiskt försvarbart att bedriva gymnasieprogram med för få elever. De kommunala verksamheterna tar emot praktikanter i den omfattning de klarar av. Byggandet av bostäder är en fråga för bostadsföretag.

18 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om att ge våra unga möjligheter till praktisk utbildning och snabb integrering i arbetslivet Diarienummer 2015/279, löpnummer 44/2016 Sammanfattning Aila Kiviharju (SD) yrkar att utbudet av yrkesinriktade gymnasieutbildningar i Ulricehamns kommun utökas, att åtgärder för att stimulera byggandet av studentbostäder utreds, samt att fler praktik- och lärlingsplatser anordnas inom kommunens verksamheter. En utökning av antalet utbildningar i Ulricehamn bör göras om det finns ett intresse bland de ungdomar som söker till gymnasiet och om det finnas ekonomiska förutsättningar för att bedriva utbildningen lokalt. Regelbundna diskussioner förs om möjligheten att erbjuda praktikplats, eller lärlingsplats inom kommunens verksamheter. Begränsade resurser kan i vissa delar göra det svårt för personal att avsätta den extra arbetstid som behövs för att kunna ta emot och handleda en praktikant. Tredje parts rätt till integritet kan också begränsa tillgången på platser. Behovet av studentbostäder tillgodoses idag genom STUBO. Om behovet ökar kommer sektor lärande att se över situationen. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås. Ärendet Aila Kiviharju (SD) menar att flertalet av de gymnasieutbildningar som erbjuds i Ulricehamn riktar sig till de ungdomar som kan tänka sig en flerårig högskoleutbildning, vilket riskerar att skapa en utslagning av de som inte har motivation, eller råd att fortsätta sina studier. Med hänvisning till detta så yrkar motionären att utbudet av yrkesinriktade gymnasieutbildningar i Ulricehamn utökas, att åtgärder för att stimulera byggandet av studentbostäder utreds, samt att flera praktikplatser och lärlingsplatser anordnas inom kommunens verksamheter. Tingsholmsgymnasiet ställer sig positivt till en utökning av antalet utbildningar i Ulricehamn, men det måste finnas ett intresse bland de ungdomar som söker till gymnasiet och det måste även finnas ekonomiska förutsättningar för att bedriva utbildningen lokalt. Finns rätt förutsättningar så skriver sektor lärande fram ett förslag om att inrätta nya gymnasieutbildningar, vilket sedan behandlas politiskt. I likhet med det som motionären påtalar så anser Tingsholmsgymnasiet att det är av vikt att eleverna får möjlighet att komma ut på praktik, eller erbjuds möjlighet till lärlingsplatser inom Ulricehamns kommuns olika verksamheter. Regelbundna diskussioner förs därför, men möjligheten att erbjuda praktikplats, eller lärlingsplats är beroende av i vilken utsträckning man kan ta emot praktikanter inom de kommunala verksamheterna. Begränsade resurser kan i vissa delar göra det svårt för personal att avsätta den extra arbetstid som behövs för att

19 2015/279, 44/2016 2(2) kunna ta emot och handleda en praktikant. Tredje parts rätt till integritet, exempelvis brukare inom äldreomsorg och funktionsnedsättning, kan också begränsa tillgången på platser. Behovet av studentbostäder tillgodoses idag genom STUBO. Ulricehamns kommun är en för liten kommun för att erbjuda fler studentbostäder än vad som finns i dagsläget, men om behovet ökar kommer sektor lärande att se över situationen. Beslutsunderlag 1 Motion - om att ge våra unga möjligheter till praktisk utbildning och snabb integrering i arbetslivet Beslut lämnas till Aila Kiviharju Barn- och utbildningschef Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Helén Claesson Barn- och utbildningschef Sektor lärande Catrine Berglund Verksamhetschef åk 7-9 och Tingsholm Gunnar Scorénius Utredare Sektor lärande

20 "';f'.-;?,.l';- /:, } //fl.»/:3 /W 1-W 5a al» i' i) CS2*za/geafiemfrmferm V' r.. f Ulric:-1-f'1 =amn (då. Motion Våra unga är under stor press att läsa till höga betyg för fortsatta studier och de flesta gymnasieutbildningar som finns tillgängliga i Ulricehamn är riktade till de som kan tänka sig en flerårig högskoleutbildning Vilket riskerar att skapa en utslagning av de som inte har motivation eller råd att fortsätta sina studier. För att dessa ungdomar inte ska tappa gnistan behövs flera praktiska, yrkesinriktade utbildningar med möjligheter till praktikplats eller lärlingsjobb som ger en snabb introduktion i arbetslivet. [nom många områden som Rörmokare, Plåtslagare, Maskinförare etc. finns ett behov av arbetskraft med grundkompetens. Vi Sverigedemokrater vill ge våra unga möjligheter till praktisk utbildning och snabb integrering i arbetslivet. Sverigedemokraterna yrkar: 0 Att öka utbudet av yrkesinriktade gymnasieutbildningar i Ulricehamn 0 Att åtgärder för att stimulera byggandet av studentboenden utreds. 0 Att flera praktik och lärlingsplatser anordnas inom kommunens verksamheter Aila Kiviharju Sverigedemokraterna

21 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 2 41/2016 Svar på motion om pedagogiska måltider inom äldreomsorgen Dnr 2015/80 Sammanfattning Mattias Bengtsson (SD) har lämnat in en motion angående pedagogiska måltider inom äldreomsorgen. I motionen yrkas att kommunstyrelsen ges i uppdrag att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen. Genom att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar skulle måltiden göras mer njutbar för brukarna då det blir en trevligare måltidsupplevelse. Att det för brukaren fungerar som en stimulans för måltiden och därmed motverkar en dödlig spiral som för brukaren innebär en dålig aptit lite näring större ohälsa ännu sämre aptit ännu mindre näring ännu större ohälsa. Under hela livet är maten och måltiderna viktiga ur både fysiska och sociala aspekter och den energi och de näringsämnen som maten består av är viktiga och påverkar både hälsan och livskvaliteten. Äldre personer med behov av vård och omsorg är en skör grupp, men är också heterogen med stor åldersspridning, stora skillnader mellan sjukdomsbild, symtom och hur detta påverkar maten, ätande och måltiderna. För äldre, sköra personer är det viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näring så att förutsättningar finns för att klara av sjukdomar, medicinsk behandling och rehabilitering. I Ulricehamns kommun har äldreomsorgen ett nära och bra samarbete med kostorganisationen där verksamheternas kompetenser samarbetar för att äldre ska få god och näringsrik mat och där matsituationen också är en viktig del. Pedagogiska måltider är en del i att skapa förutsättningar för en bra måltidssituation både ur ett nutritionsperspektiv och ett socialt perspektiv antogs Regler för pedagogiska måltider av kommunstyrelsen, 285. I dessa framkommer att pedagogiska måltider även fortsatt gäller för personal på demensboende och personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder. Pedagogiska måltider gäller inte för personal som arbetar på somatiska avdelningar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Motion om pedagogiska måltider inom äldreomsorgen 3 Regler för pedagogiska måltider Protokollsanteckning Aila Kiviharju (SD) yrkar bifall till motionen.

22 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 2 av 2 Inga-Kersti Skarland (S) yrkar bifall till ordförandens förslag till beslut. Ordföranden (S) ställer proposition mellan ordförandens förslag till beslut och Aila Kiviharjus (SD) yrkande. Ordföranden (S) finner att kommunstyrelsens beslutat enligt ordförandens förslag till beslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås eftersom somatiska avdelningar inom äldreomsorgen inte omfattas av pedagogiska måltider enligt Regler för pedagogiska måltider, som antogs av kommunstyrelsen

23 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om pedagogiska måltider inom äldreomsorgen Diarienummer 2015/80, löpnummer 18/ Sammanfattning Mattias Bengtsson (SD) har lämnat in en motion angående pedagogiska måltider inom äldreomsorgen. I motionen yrkas att kommunstyrelsen ges i uppdrag att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen. Genom att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar skulle måltiden göras mer njutbar för brukarna då det blir en trevligare måltidsupplevelse. Att det för brukaren fungerar som en stimulans för måltiden och därmed motverkar en dödlig spiral som för brukaren innebär en dålig aptit lite näring större ohälsa ännu sämre aptit ännu mindre näring ännu större ohälsa. Under hela livet är maten och måltiderna viktiga ur både fysiska och sociala aspekter och den energi och de näringsämnen som maten består av är viktiga och påverkar både hälsan och livskvaliteten. Äldre personer med behov av vård och omsorg är en skör grupp, men är också heterogen med stor åldersspridning, stora skillnader mellan sjukdomsbild, symtom och hur detta påverkar maten, ätande och måltiderna. För äldre, sköra personer är det viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näring så att förutsättningar finns för att klara av sjukdomar, medicinsk behandling och rehabilitering. I Ulricehamns kommun har äldreomsorgen ett nära och bra samarbete med kostorganisationen där verksamheternas kompetenser samarbetar för att äldre ska få god och näringsrik mat och där matsituationen också är en viktig del. Pedagogiska måltider är en del i att skapa förutsättningar för en bra måltidssituation både ur ett nutritionsperspektiv och ett socialt perspektiv antogs Regler för pedagogiska måltider av kommunstyrelsen, 285. I dessa framkommer att pedagogiska måltider även fortsatt gäller för personal på demensboende och personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder. Pedagogiska måltider gäller inte för personal som arbetar på somatiska avdelningar. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås eftersom somatiska avdelningar inom äldreomsorgen inte omfattas av pedagogiska måltider enligt Regler för pedagogiska måltider, som antogs av kommunstyrelsen Ärendet Mattias Bengtsson (SD) har lämnat in en motion angående pedagogiska måltider inom äldreomsorgen. I motionen yrkas att kommunstyrelsen ges i uppdrag att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen. Genom att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar skulle måltiden göras mer njutbar för brukarna då det blir en trevligare måltidsupplevelse. Att det för brukaren fungerar som en stimulans för måltiden och därmed motverkar en dödlig spiral som för brukaren innebär en

24 2015/80, 18/2016 2(2) dålig aptit lite näring större ohälsa ännu sämre aptit ännu mindre näring ännu större ohälsa. Under hela livet är maten och måltiderna viktiga ur både fysiska och sociala aspekter och den energi och de näringsämnen som maten består av är viktiga och påverkar både hälsan och livskvaliteten. Äldre personer med behov av vård och omsorg är en skör grupp, men är också heterogen med stor åldersspridning, stora skillnader mellan sjukdomsbild, symtom och hur detta påverkar maten, ätande och måltiderna. För äldre, sköra personer är det viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näring så att förutsättningar finns för att klara av sjukdomar, medicinsk behandling och rehabilitering. I Ulricehamn har äldreomsorgen ett nära och bra samarbete med kostorganisationen där verksamheternas kompetenser samarbetar för att äldre ska få god och näringsrik mat och där matsituationen också är en viktig del. Pedagogiska måltider är en del i att skapa förutsättningar för en bra måltidssituation både ur ett nutritionsperspektiv och ett socialt perspektiv antogs Regler för pedagogiska måltider av kommunstyrelsen, 285. I dessa framkommer att pedagogiska måltider även fortsatt gäller för personal på demensboende och personal som arbetar med personer med psykiska funktionshinder. Pedagogiska måltider gäller inte för personal som arbetar på somatiska avdelningar. Beslutsunderlag 1 Motion om pedagogiska måltider inom äldreomsorgen 2 Regler för pedagogiska måltider Beslut lämnas till Socialchef Carita Brovall Socialchef Maria Winsten Utredare sektor välfärd Sektor välfärd Sektor välfärd

25 I in - /'..rr r Ä "årr :. /")[// /L/V /. i; r/ Ål /l/(ll/'lifaålrflil I., I I-. "U4 Z?l M./i, ;,2/i Motion awgäewølepedagogiska måltider på samtliga avdelningar mom äldreomsorgen Måltiden är för alla människor någonting vi njuter av, förutom att det är viktigt för vår hälsa så är den också något som kan skänka oss livskvalitet. Att äta en måltid som är näringsrik är inte den enda upplevelsen av en måltid utan det finns även flera faktorer som påverkar måltidsupplevelsen och kan verka antingen stimulerande Att en måltidsupplevelse anledningar görs stimulerande eller ostimluerande. är oerhört viktigt då en person av olika löper risk för undernäring. ldag erbjuds pedagogiska måltider på de avdelningar i kommunens demensboenden, riskzonen äldreomsorg, för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar för undernäring, deras välbefinnande att via måltiden få i sig tillräckligt som är som är i med näring, detta för att öka och hälsa. Nu är det så att det inte bara är demenssjuka som är i riskzonen för undernäring, utan även brukare på somatiska avdelningar, som av olika orsaker, t.ex en pågående medicinering, smakbortfall eller minskad aptit, befinner sig också i riskzonen för undernäring. pedagogiska måltider även vara gynnsamt Därför skulle för dessa brukare. Dessa pedagogiska måltider är dock begränsade till just demensavdelningarna Sverigedemokrater har vilket vi tycker är synd då viser mer positiva effekter som skulle gynna även andra brukare som bor på somatisk avdelning. Genom att införa pedagogiska måltider även på somatiska avdelningar är vi övertygade om att måltiden skulle göras mer njutbar för brukarna då det blir en trevligare måltidsupplevelse. motverkar Att det för brukaren fungerar som en stimulans för måltiden och därmed en dödlig spiral som för brukaren innebär dålig aptit -lite näring - större ohälsa ännu sämre aptit- ännu mindre Vi Sverigedemokrater ATT: Kommunstyrelsen avdelningar Mattias ännu större ohälsa. yrkar dä rför: ges i uppdrag att införa pedagogiska måltider även på somatiska inom äldreomsorgen. Bengtsson Sverigedemokraterna näring, Ulricehamn -

26 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument REGLER FÖR PEDAGOGISKA MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: , 285 ANSVAR UPPFÖLJNING: Kommunchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019

27 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

28 Bakgrund När personal äter tillsammans med elever/brukare i syfte att hjälpa dem till goda måltidsvanor och har tillsynsskyldighet är det en pedagogisk måltid. Pedagogisk måltid är också fri från förmånsbeskattning om den uppfyller Skatteverkets krav, anges sist i dokumentet. Ulricehamns kommuns riktlinjer för pedagogiska måltider i förskola och skola togs fram Motsvarande riktlinjer för verksamhetsområdena inom välfärd finns inte. Idag finns inget enhetligt och likvärdigt system vad gäller pedagogiska måltider och en översyn har därmed gjorts som resulterat i dessa regler. Syfte Reglerna syftar till att tydliggöra vad pedagogiska måltider innebär och inom vilka verksamheter de ska finnas för att förtydliga och skapa en likvärdighet inom kommunen. Vad är en pedagogisk måltid? För att det ska vara en pedagogisk måltid ska den ske enligt det som anges av Skatteverket, se Undantag från beskattning av kostförmån sist i detta dokument. Personalen ska sitta vid samma bord som elev/brukare, äta den mat som serveras och ha tillsynsansvar. Pedagogisk måltid ingår i personalens arbetstid vilket tydligt ska framgå i personalens arbetstidsschema eller beskrivning av arbetsuppgifter. Rast tas därmed ut separat. Varje rektor/enhetschef ska i förväg besluta och delge måltidsansvarig på respektive enhet en lista över vilka som har rätt till pedagogisk måltid. 3

29 Omfattning Nedan anges vilken omfattning som gäller för respektive verksamhet. Förskola och skola Förskola, småbarnsavdelning Förskola, syskonavdelning Förskoleklass Skola år 1 6 Skola år 7-9 Gymnasiet Grundsärskola Fritidsgrupp (vid lov) Elevassistenter 1 vuxen per 3 barn 1 vuxen per 5 barn 1 vuxen per 15 elever 1 vuxen per klass 1 vuxen per klass Rektor avgör utifrån behov Rektor avgör utifrån behov 1 vuxen per 20 elever Rektor avgör utifrån behov Äldreomsorg Utgångspunkt för pedagogisk måltid ska vara att en person med demenssjukdom behöver tillsyn samt ha en förebild som stärker personens förmåga att klara av matsituationen. Riktlinje för bemanning bör vara en personal per bord. Individ- och familjeomsorg/funktionsnedsättning Skillnad görs på matlagningssituation och pedagogisk måltid. Matlagningssituation är inte pedagogisk måltid. Pedagogisk måltid inom IFO och Funktionsnedsättnings verksamhetsområde ska bidra till att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och förmåga att praktiskt hantera sin vardag. Behov av pedagogisk måltid kan variera beroende av vilka vårdtagare som vid enskilt tillfälle finns inom enhetens verksamhet och enhetschef beslutar därmed om dimensionering av personal. 4

30 Undantag från beskattning av kostförmån enligt Skatteverket (Rättslig vägledning 2015) Fri kost för lärare och annan skolpersonal Förmån av fri eller subventionerad måltid för lärare eller annan personal vid grundskola, förskola, daghem och fritidshem är av hävd skattefri. Detta förutsätter att personalen har tillsynsskyldighet vid måltiden eller motsvarande ansvar för barn under skolmåltider och andra s.k. pedagogiska måltider. Fri kost för vårdpersonal För viss vårdpersonal med tillsynsskyldighet är måltider som intas tillsammans med dem som vårdas skattefria. Detta gäller när tjänstgöringsmomentet och övriga omständigheter kring måltiden är sådana att måltiden kan antas väsentligen förlora sitt värde som vila och rekreation för den anställde. Det gäller följande grupper: Viss vårdpersonal inom äldre- och omsorgsvården Fria måltider för vårdpersonal som vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande ansvar för senildementa inom äldreomsorgen är skattefria (prop. 1987/88:52 s. 62). Detta undantag bör även omfatta vårdpersonal inom omsorgsvården som arbetar med personer med psykiska funktionshinder, när de intar sina måltider tillsammans med och vid samma bord som patienterna. En förutsättning för skattefriheten bör även vara att personalen enligt anställningsavtal eller dylikt har skyldighet att delta i måltiden. Personliga assistenter som arbetar med personer som har psykiska funktionshinder Det finns personliga assistenter som arbetar med personer som erhåller assistansersättning på grund av psykiskt funktionshinder. Skatteverket anser att kostförmån som sådana personliga assistenter får är skattefri. Detta gäller under förutsättning att den personlige assistenten enligt anställningsavtal eller dylikt har en skyldighet att delta i måltiden med den funktionshindrande. Vårdpersonal som arbetar i HVB-hem eller liknande Kostförmån till vårdpersonal som har tillsynsskyldighet vid måltider med ungdomar som vistas i ett HVB-hem eller annan institution för vård av svåra psykiska problem har ansetts skattefri. Det kan röra olika problem såsom t.ex. ätstörningar, tvångsmässiga problem och depressioner, där det både krävs mycket stor tillsyn vid måltiderna och dessa innefattar pedagogiska moment. För skattefrihet ska personalen ha skyldighet att delta i måltiderna och det ska även framstå som nödvändigt för verksamheten att de deltar (RÅ 2009 ref. 16). 5