VÄRMEPUMPAR FÖR STÖRRE HUS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄRMEPUMPAR FÖR STÖRRE HUS"

Transkript

1 Ä r *Nlt* VÄRMEPUMPAR FÖR STÖRRE HUS Teknik och ekonomi FJÄRRVÄRME Oktober FVF 2000:15

2

3 VARMEPUMPAR FÖR STÖRRE HUS Teknik och ekonomi ISSN

4 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 FÖRORD Kundbaserade värmepumpar har vunnit terräng på senare år. Värmepumpen, om den installeras rätt, är en stark konkurrent till fjärrvärmen. Samtidigt så har den många nackdelar. Fjärrvärmeföreningens Affärsråd har därför genomfört ett projekt om "Värmepumpar för större hus". Denna rapport avser att vara ett underlag inför kontakter med husägare som funderar på att installera en värmepump. Rapporten beskriver både teknik och ekonomi för olika värmepumpar. Med "större hus" avses byggnader mellan ca 1000 och 5000 m uppvärmd yta. Själva rapporten är skriven i "jag-form" av en konsult, vars huvudsakliga arbetstid ägnas åt värmepumpar. Självklart står hela referensgruppen bakom rapporten med hela dess innehåll. Projektet omfattar dels denna rapport men även ett hjälpmedel i form av en förhoppningsvis objektiv jämförelse mellan värmepumpen och fjärrvärmen. Denna jämförelse har referensgruppen tagit fram och konsulten har här endast argumenterat som värmepumpsföreträdare. Jämförelsen finns att tillgå för FVFs medlemmar på vår hemsida. Referensgrupp: Hans Andersson, Södertörns Fjärrvärme (ordf.) Börje Carlsson, Telge Energi Hans Jansson, Uppsala Energi Leif Säfsten, Umeå Energi Göte Ekström, FVF Peter Dahl, FVF Mikael Gustafsson, FVF (sekr.) Konsulten som skrivit rapporten heter Jan-Erik Nowacki på Nowab.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING INLEDNING VÄRMEPUMPSTEKNIK Utvecklingen Vad aren värmepump Temperaturens betydelse Olika typer av värmepumpar Värmefaktor Variationer med temperaturer Effekt-och energitäckning Temperaturgränser Klimatets inverkan Värmekällan Berg Mark Sjö Uteluft Frånluft Rökgaser Grundvatten Inkopplingen i huset Inkopplingsprinciper för värmepump med fjärrvärme som spets Radiatorer Varmvatten Golvvärme fläktkonvektorer Elanslutningen Köldmedia, köldbärare och miljöpåverkan Myndighetskrav EKONOMI Energiprisutvecklingens betydelse Olika datorprogram Kostnader för genomförda installationer Bergvärme Sjö- grundvatten- och markvärmepumpar Frånluft Kostnadsfördelning ATT VARA PÅ SIN VAKT MOT Orealistiska värmefaktorer Buller Besvärliga värmekällor Komplicerade inkopplingar och flödesscheman Tillsyn och underhåll Hus som inte passar Psykologiska faktorer MÖJLIGHETER Kyla på köpet Fjärrvärme på nytt sätt?... 44

7 1. SAMMANFATTNING Värmepumptekniken har nu mognat i Sverige. Med dagens relativt låga elpriser och låga ränta har värmepumparnas konkurrenskraft blivit mycket god. Av totalkostnaden för en värmepump utgör kapitaldelen idag ca 45 %. Dock finns det många fallgropar att se upp med om en värmepump övervägs. Detta kan vara allt från dåliga markförhållanden, komplicerade inkopplingar, radiatorsystem med hög temperaturnivå, till otillräckligt hög temperatur ut från värmepumpen för avdödning av legionellabakterier i varmvattnet. Värmepumpar går att installera även i tätare stadskärnor, med rätt teknik. Fjärrvärme och värmepumpar i enskilda byggnader konkurrerar därför starkt med varandra idag. Båda har en hög investeringskostnad med en låg marginalkostnad för den producerade energin. Det är då svårt att kombinera dem med de systemlösningar som tillämpas idag. Stora centrala värmepumpar förekommer emellertid ofta i fjärrvärmens produktionsanläggningar och fyller där sin uppgift väl. Man kan dock tänka sig helt nya systemlösningar där små individuella värmepumpar tillsammans med fjärrvärme ger stora fördelar. En kort utredning om den verkliga investeringskostnaden för värmepumpar i större hus, mellan ca 1000 och 5000 m 2 uppvärmd yta, har gjorts genom intervjuer med olika värmepumpägare. Priset för en bergvärmepump kan grovt uppskattas till kr/kw exkl. moms, i intervallet ca kw. Spridningen är dock mycket stor - standardavvikelsen är 4000 kr/kw. Återbetalningstiden för utförda större bergvärmepumpar kan i medeltal grovt uppskattas till 8 år men osäkerheten är också där mycket stor. Väldigt få värmepumpägare kan beskriva hur mycket de verkligen tjänat på värmepumpen. Standardavvikelsen i svarsmaterialet blir därför hela 4 år! Kostnaderna för drift och underhåll förefaller dock vara små kr/år oftast under 1000 kr/år för nyare installationer. Hur länge moderna värmepumpar håller är fortfarande osäkert. Det har dock blivit avsevärt bättre, jämfört med vad som installerades på framför allt 80-talet. Stora sjö-, grundvatten- och jordvärmepumpar verkar ha väsentligt lägre investeringskostnad än bergvärmepumpar. Större frånluftsvärmepumpar sprider oförklarligt mycket i investeringskostnad. Det kan bero på att den totala installationskostnaden när värmepumpen installerades varierar kraftigt.

8 2. INLEDNING Vid tät bebyggelse är fl ärrvärme ett lämpligt alternativ medan fjärrvärme vid alltför gles bebyggelse är oekonomisk. För värmepumpen gäller i stort sett det omvända förhållandet. Någonstans går det därför en osynlig diffus gräns mellan de områden där fjärrvärme är bäst och där värmepumpen är att föredra. Naturligtvis finns det många andra uppvärmnings sätt som komplicerar gränsdragningen t ex olje- och vedpannor - dessa studeras inte dock här. Både fjärrvärmesystem och individuella värmepumpar är totalt sett dyra i investering men billiga i drift. Fjärrvärmekunden förnimmer dock inte investeringskostnaden eftersom den ofta är inbakad i priset per kwh. Att kombinera individuella värmepumpar med fjärrvärme blir därför ofta tårta på tårta. Att använda centrala värmepumpar i fjärrvärmenäten har dock åtminstone hitintills varit mycket lönsamt och bra. Vid kondenskraftsproduktion får man ut ca 40 kwh el per 100 kwh bränsle. Resterande 60 kwh blir oanvändbar spillvärme. Vid kraftvärme däremot får man visserligen bara ut ca 30 kwh el per 100 kwh bränsle, men de resterande 70 kwh får då en så hög temperatur att de kan användas för fjärrvärme. Ett bortfall på 10 kwh el ger alltså ett tillskott på 70 kwh nyttig värme. Det är mycket svårt att bygga en värmepump med en sådan effektivitet [21]. Bortfallen el jämfört med kondens kraft Kraftvärme Nyttiggjord värme (jämfört med kondenskraft) Värmepump Nyttiggjord värme Figur 1. Jämförelse mellan kraftvärme och värmepump Utan att föregripa Fjärrvärmeföreningens fortsatta studier på området anser jag att fjärrvärmen bör kunna klara konkurrensen mot värmepumparna väl i många fall. Detta gäller speciellt om ett marginalkostnadstänkande tillämpas. Investeringar i rör som redan lagts, kan t ex inte göras ogjorda. Där fjärrvärmen via normala fjärrvärmerör trots allt inte kan konkurrera borde fjärrvärmeföretaget både kunna köpa och driva samma värmepump billigare än någon enskild fastighetsägare kan.

9 Stordriftsfördelar borde innebära att stora värmepumpar för produktion till fj ärrvärmenätet på en fri marknad borde kunna ge ännu högre konkurrenskraft relativt små värmepumpar i varje hus. Rökgasvärmepumptekniken borde kunna tillämpas mer i fjärrvärmens produktionsanläggningar eftersom den ger en hög besparing och dessutom renare avgaser. I områden där rördimensionerna inte längre räcker till för att transportera fjärrvärmen kan värmepumpar arbetande med returledningen som värmekälla öka temperaturdifferensen mellan fram och returledning så att befintlig ledningskapacitet räcker längre (se 6.2). Stora värmepumpar kan köpas in och byggas om så att de kan leverera värme till fjärrvärmenätet - vilket sannolikt skulle öka värmepumparnas utnyttjningstid och lönsamhet. Enligt min mening finns det alltså ingen anledning att sätta värmepumptekniken som sådan, i ett motsatsförhållande till fjärrvärme. En enkel analys av värmepumparnas miljöpåverkan ingår i denna studie. Vilken el som egentligen driver värmepumparna är en fråga som diskuterats på sistone. Med ett marginaltänkande kan man påstå att så länge något dåligt kolkraftverk är i drift någonstans i Europa skulle värmepumpen - om den stängdes av minska produktionsbehovet och därmed utsläppen därifrån. Med ett annat resonemang tar värmepumpen en ström från nätet där olika källor blandats i proportion (kärnkraft, vattenkraft, oljekraft, gaskraft, kolkraft etc) vid varje tidpunkt. Den miljöpåverkan som strömmen till värmepumpen ger skulle då bestämmas av denna mix. Elproduktionens miljöeffekter blir då mycket mindre. Ståndpunkten som olika aktörer intar i denna fråga, verkar ofta sammanhänga med de intressen han/hon företräder. Både värmepumpar och fjärrvärme har ofta sålts med olika miljöargument. I dagsläget förefaller rent ekonomiska argument att ha tagit över alltmer. Denna rapport avser teknik/ekonomi och fördelar/nackdelar för värmepumpar i större byggnader.

10 3. VÄRMEPUMPSTEKNIK 3.1. Utvecklingen Utvecklingen på värmepumpområdet har varit snabb. På 70 talet fanns nästan inga värmepumpar men installationerna tog fart under första hälften av 80-talet. Då byggdes såväl värmepumpar för enfamiljshus, flerfamiljshus och fjärrvärmenät. Utvecklingen stimulerades delvis av bidrag och olika forskningsprojekt - t ex stödda av Vattenfall. Under denna tid gjordes dock också många onödigt komplicerade installationer och man experimenterade sig fram till lämpliga lösningar. Även idag förekommer dock vissa "julgranar" framförallt för tapp varmvattenberedning. I mitten på 80-talet kom några magra år. Räntan steg och oljepriset sjönk realt sett. Eftersom värmepumptekniken är kapitalintensiv slogs många värmepumptillverkare och installatörer ut. Under 90-talet talets senare del minskade kapitalkostnaden igen samtidigt som oljepriset återigen smög upp. Detta ledde till att konkurrenskraften förbättrades igen. Avregleringen av elmarknaden har inte medfört någon större ändring av elpriset totalt sett. De fasta avgifterna och skatten har motverkat den mycket lägre kostnaden för själva elenergin. En kraftig höjning av elpriserna skulle innebära att värmepumpens konkurrenskraft försvagades. Under 80-talet och tidiga 90 talet installerades en hel del värmepumpar med utomhusluft som värmekälla. Utomhusluften är nu mindre vanlig och ersatt med bergvärme - även om bergvärme är betydligt dyrare. Under 90 talet var det relativt ovanligt med större värmepumpsinstallationer. Dessa installationer verkar dock ha tagit fart mot slutet av 90-talet. I småhus, innehåller nu mer än hälften av de värmeinstallationer som görs, värmepumpar. Installationerna utgörs mest av utbyte av värmesystem i befintliga hus Vad är en värmepump Värmepumpen eller kylmaskinen, som egentligen är samma sak, är ingen ny uppfinning. År 1834 fick Jacob Perkins patent på en kylmaskin [1] installerades en värmepump i Zurich som värmde stadshuset med värme från floden Limnat. Värmefaktorn blev redan då ibland över tre [2], En värmepump kan tänkas som en motor driven "baklänges". I en motor eller ångmaskin tillförs värme med ett bränsle. Av denna högtempererade värmeenergi blir det mekanisk energi (elenergi) och lågtempererad spillvärme. I värmepumpen tillförs mekanisk energi varvid högtempererad värme åstadkommes samtidigt som lågtempererad värme sugs upp från omgivningen.

11 Högtemp värme Motor Mekanisk Värme- Mekanisk energi ijagtemp t Lågtemp värme Figur 2. Värmepumpen - en "omvänd" motor Ett annat sätt att se värmepumpen på är som en "Plusburk". Två energiflöden -den mekaniska- (eller el-) energin och den lågtempererade värmeenergin slås ihop till en högtempererad värmeenergi (se figur 2). Eftersom energi inte kan förstöras - bara omvandlas - är summan av "Lågtempvärme" och "Mekanisk energi" alltid lika med "Högtempvärme". Om man använder den högtempererade värmen till någonting nyttigt ligger det nära till hands att skapa ett godhetstal, värmefaktorn, som utgör kvoten mellan den nyttiga energin och den el- eller mekaniska- energi man får betala för. Man måste skilja mellan de olika energi strömmarna som nämns ovan och de medier som används för att bära energierna. Om kompressorn tillförs ström sker det via elnätet. På varma sidan bärs den högtempererade värmeenergin av värmebäraren (t ex radiatorvatten) och på den kalla sidan bärs den lågtempererade värmen in av köldbäraren (t ex en alkohollösning). Inne i själva värmepumpen används ett annat medium som kallas köldmedium (t ex ett fluorsubstituerat kolväte-hfc eller ibland propån).

12 3.3. Temperaturens betydelse Det fmns en mycket enkel formel för beräkning av värmefaktorn som i princip är en vidareutveckling av Sadi Carnots berömda verkningsgradsformel [3]. Formell... COP h =7} Cth t k +273 it-*/ I denna formel är: COPh värmefaktorn hur mycket mer energi man får ut än man sätter in rjcth verkningsgraden jämfört med idealt (ofta 0,5 till 0,7) tk, C t f C kondenseringstemperaturen (ofta framledningstemperaturen + 2 till +4 C) förångningstemperaturen (ofta utgående köldbärare - 4 till -6 C) Exempel: Om vi antar att vi har en framledningstemperatur p å 50 C så kanske kondenseringstemperaturen ligger på 53 C. Den inkommande köldbäraren från värmekällan håller 2 C men sjunker 3 C genom förångaren så att den blir -1 C i det utgående flödet. Man kan då gissa att förångningstemperaturen blir kanske 5 C lägre d v s -6 C. Om man antar att verkningsgraden jämfört med idealt är 0,6 får vi en värmefaktor COP h på: cop * =0 ' 6 i^r 3 ' 31 Vilket inte är alltför långt från det rimliga... Rent allmänt är det alltså bra för en värmepump att leverera sin värme vid lägsta möjliga temperatur och att hämta sin värme vid högsta möjliga temperatur. Ett annat intressant sätt att jämföra energimängder på är att införa begreppet exergi. Energi tänks enligt denna modell uppdelad i två delar - exergi som är den till mekanisk energi omvandlingsbara delen av energin och anergin som är "värdelös". För att ta reda på hur stor del som är exergi av en viss energimängd. Om en energimängd Q föreligger vid en viss konstant temperatur T ( t ex kondenserande ånga) och omgivningen ligger på T o så kan man göra följande överslag: (T _ T()\ Ex = Q* T är i detta fall absoluta temperaturer d v s C eller K. Ofta föreligger emellertid energin i ett medium som förändrar sin temperatur när värmen tillförs eller bortförs t ex vatten. Då kan man använda överslags formeln nedan istället: Ex = m * Cp * ((T 2 - Ti)) - 7J ln(^))

13 Q - energimängden - är i detta fall m*cp*(t r T 2 ) där m är massan Cp värmekapacitiviteten, TI temperaturen före förändringen och T 2 efter. Utomhusluft som värms från 0 C till 20 C motsvarar en exergiökning på luften motsvarande endast 3,5% av energiökningen. Ett direktelbatteri som utför denna uppvärmning har alltså "exergiverkningsgraden"= 3,5% att jämföra med energiverkningsgraden 100%. Omvänt kan man säga att en ideal värmepump skulle få en värmefaktor på 1/0,035=29! Om den kunde åstadkommas. Exergin i energiformer som el- och mekanisk energi är lika stor som energin. Vid exergianalys blir inte längre värmepumpen det mirakel det framstår som vid energianalys. Om man t ex skapar tre gånger mer energi än den elenergi som förbrukats i en omgivning av 0 C genom att värma vatten från 40 C till 50 C blir exergiverkningsgraden för värmepumpen omkring 42%. Ett kraftvärmeverk som omvandlar 30% av bränslet till elenergi och där 60% av bränslet åtgår till att värma vatten från grader får en exergiverkningsgrad på 44%. Fördelen med exergianalys är att man kan finna var i processen de verkliga förlusterna finns. Det är dock nästan alltid de ekonomiska realiteterna som styr vårt handlande inte exergin Olika typer av värmepumpar De flesta värmepumpar i Sverige drivs av elenergi medan några få drivs av värmeenergi - sk absorptions värmepumpar. Flera sådana värmedrivna värmepumpar finns i Göteborg där fjärrvärme vattnet används för att åstadkomma kyla(!) sommartid. Fjärrvärmen är extremt billig sommartid då överskottsvärme från raffinaderierna finns tillgänglig. I fortsättningen kommer endast eldrivna värmepumpar att behandlas. Värmepumpar klassificeras också ofta efter sin kompressor. Kompressorn är oftast idag av kolv- scroll- eller skruvtyp i flerfamilj sbostäder. Om man går till fjärrvärmenätens stora värmepumpar är dessa ofta av turbotyp. Det är inte möjligt att säga att någon viss typ av kompressor är entydigt "bäst". Scrollkompressorer tappar t ex inte i effekt, lika mycket som en kolvkompressor, när tryckförhållandet över kompressorn ökar - när det blir kallt ute. Goda kolvkompressorer har dock fortfarande en högre total verkningsgrad än en scroll. Det medför en bättre värmefaktor trots att de tappar i effekt när de skall pumpa värmen över en stor temperaturdifferens. Med värmekälla menas den plats varifrån den lågtempererade värmen till värmepumpen tas med köldbäraren. Exempel på värmekällor är utomhusluft, frånluft, berg, mark grundvatten eller sjö. Under rubriken 3.9 finns teknikerna för att ta värme ur värmekällan fylligare beskrivna. Värmesänkan är dit den högtempererade värmen levereras med värmebäraren. Exempel på värmesänkor är radiatorer, luftvärmare, golvvärme eller tappvarmvatten. Mer om värmesänkor finns i kapitel Värmefaktor Definitionen av "värmefaktorn" för en värmepump är som tidigare nämnts inte självklar. Förutom det tidigare problemet, vilka temperaturförhållanden som skall användas, finns också problemet att definiera vilka "parasiteffekter" som skall

14 räknas med. Bland parasiteffekterna kan nämnas den köldbärarpump som skall pumpa köldbäraren genom förångare och värmekälla och den värmebärarpump som skall pumpa värmebäraren genom kondensorn. Om dessa parasiteffekter inte regleras ned, samtidigt som värmepumpeffekten regleras ned, blir de proportionellt sett större. Den Europanorm som för närvarande gäller, EN [18], definierar åtgången av elenergi som summan av kompressorns drivenergi + avfrostningsenergi (för luftvärmepumpar) + reglerenergi + drivenergin som åtgår för att driva köld och värmebärare genom själva aggregatet. Det innebär t ex att den energi som åtgår för att driva t ex köldbäraren genom en bergbrunn eller en markvärmeslinga inte är medräknad. I de speciella program som används i Sverige av TVT, Thermia, Nibe, ETA, Viessmann m fl är dock denna energi medräknad. Köparen av en större värmepump bör begära att få se ett typprovningsprotokoll. Europanormen avser endast fabriksbyggda aggregat. Hur värmepumpen skall typprovas och hur testresultaten skall presenteras framgår också av standarden [18]. En värmepump med vätskeformig köldbärare och vatten som värmebärare har t ex tre specifika punkter B0/W50, B0/W35 och B-5/W50 som testpunkter. B står för inkommande "Brine" = köldbärare och W står för inkommande "Water" = värmebärare. Värmefaktorn varierar normalt endast svagt när värmepumpens åldras, men kan försämras drastiskt vid olika fel. Utläckande köldmedium, igensatta filter på värmebärarsidan eller köldbärarsidan (t ex frånluftsfilter) eller felinställda regler-anordningar kan leda till drastiskt sämre värmefaktor. Den värmefaktor som anges förutsätter att allt går perfekt. Normalt sett gör det inte det. En utlovad värmefaktor på 3,0 blir ofta i praktiken bara 2,8 - vilket dock fortfarande är mycket bra! När temperaturen på värmepumpens kalla och varma sida förändras, ändras både den effekt som värmepumpen tar från nätet och den effekt som värmepumpen kan leverera. Eftersom värmefaktorn är kvoten mellan nyttig värmeeffekt och konsumerad el förändas naturligtvis även värmefaktorn.

15 3.5.1 Variationer med temperaturer Ett exempel på hur det kan se ut visas i figur 3: kw värme eller el &#35 C [mer fekt 3 C Upptagen 35 C Temperatur på ; i5x: utgående värme- 55'Chärare. 55"C Temp inkommande köldbärare Figur 3. Värme- och eleffekt varierar med temperaturerna på varma och kalla Värmepumpen har alltså olika effekt vid olika förhållanden. Ibland anges värmepumpens nominella effekt och nominella värmefaktor vid något ganska gynnsamt förhållande för värmepumpen t ex 35 C framledningstemperatur på värmebäraren och 5 C på inkommande köldbärare (se även 3.3). Om den inkommande köldbärartemperaturen i verkligheten är -5 grader får man ut mindre värme och om den utgående framledningstemperaturen från värmepumpen istället är 55 grader åtgår mera el - som synes i figur 3. Effekt- och energitäckning Inom värmepumpbranschen talar man om värmepumpens effekttäckning. Ofta avser man då värmepumpens nominella effekt dividerat med husets maxeffekt. Ofta rekommenderade värden är 35-50% effekttäckning. För äldre flerbostadshus hus brukar man i räkna med att husen behöver en maxeffekt på W/m 2 och för nyare med W/m 2. Vid fjärrvärme brukar man räkna med högre tappvarmvattenseffektbehov vilket sammanhänger med att man i fjärrvärme-installationer bereder tappvarmvatten momentant och därmed med högre effekt. En tumregel som används ibland är att multiplicera oljeförbrukningen i m 3 med 3 för att få maxeffekten i kw. Begreppet effekttäckning är emellertid lite "luddigt". Värmepumpens effekt kan t ex, istället för i den nominella punkten, tas i den sämsta punkten (se fig 4) - när utomhustemperaturen ligger på DUT (kanske -20 C) och samtidigt värmekällan är nedkyld på förvåren. Den maxeffekt uppvärmnings systemet behöver är också "luddig". För ett småhus kan man tänka sig att alla innevånare är bortresta och att därför ingen annan intern uppvärmning sker i huset. För ett flerbo stadshus är det dock mindre troligt att alla hyresgästerna är borta samtidigt mitt i vintern.

16 Energitäckningen definieras ofta som den värmeenergi som tas från värmepumpen dividerat med den totala värmeenergi som behövs för värme- och tappvarmvatten för huset. Energibesparingen utgörs av den energi som tagits in från värmekällan. 60 J 40 ~ i Täckningsgrad V = Besparing=Qk värme 0?^--^ r --- ^ --_ Värme från värmekällan Q k Elenergi från nätetlt~ (Qk+E)/(Qt+Qk+E) ^ ^ ^ ^ ' u\j\j\j TKjyjyj *j\j\j\j \j\j\j\j timmar per år sorterat så att kallaste timmen ligger först Täckningsgrader 20% 40% 60% Nominell effekttäckning Figur 4. Hur värmelasten tas - täckningsgrad (värme + tappvarmvatten) Det diskuteras ofta hur stor värmepumpen skall vara för att vara optimal. Detta problem är otroligt komplicerat och beror på faktorer som t ex till vilken ränta man kan låna och hur man förväntar sig att energipriserna kommer att variera i framtiden (se även 4.1).

17 3.7. Temperaturgränser Till skillnad från värmning medelst olje- eller elpanna (och oftast fjärrvärme), kan värmepumpen bara producera en begränsad värmebärartemperatur. Begränsningen beror rent tekniskt sett på att trycket i köldmediet på den varma sidan i värmepumpens kondensor är begränsat. En övergång till ett annat köldmedium kan emellertid ge lägre tryck och därmed tillgång till högre temperaturer. Max utg. Värmebärare. C 0,85 x 25 bars ber. tryck <P #' # / /// / Figur 5. Framledningstemperaturer vid 25 bars beräkningstryck (21.25 bar vakt) I figur 5 har följande antaganden gjorts: Beräknings(över)trycket för komponenterna på högtryckssidan är 25barö. Tryckvakten har ställts på 0,85 gånger beräknings(över)trycket enligt Kylnormen. Den utgående värmebäraren har samma temperatur som köldmediets högsta kondensering. Ofta regleras värmepumpen till/från på värmebärarens returledningstemperatur in till värmepumpen. Om returledningstemperaturen från uppvärmnings systemet blir för hög, stängs värmepumpen av. Beroende på hur värmepumpen är inkopplad, kan man dock oftast fortfarande bereda tappvarmvatten. Den höga returtemperaturen inträffar när det är som kallast ute. Om värmepumpen inte kan vara i drift då, måste tillskottsvärmekällan (toppvärmekällan) kunna ta hela lasten. Det är inte alltid så lätt att förutsäga vilka temperaturkrav som ställs på en värmepump vid installationstidpunkten. Det idag enda enkelt tillgängliga köldmediet för högre temperaturer är R134a. De andra ^ högtemperaturmedier som är angivna i figur 5 är alla brännbara. Nya normer som kommer att tillåta brännbara medier är dock på väg. Redan idag tillverkar vissa företag värmepumpar efter en föreslagen svensk norm för brännbara medier. I flerfamiljshus vore det nog bra om högtemperaturmedier kom till användning oftare. En (ytterligare) anledning till detta är risken för spridning av legionella-bakterien. Om temperaturen på det beredda varmvattnet hålls över 60 C minskar risken för spridning av legionella väsentligt. Ju större en byggnad blir ju svårare blir det att förutse vilka som kommer att komma i kontakt med varmvattnet. Personer med svagare immunförsvar, som t ex sjuka och äldre, smittas lättare! För att kunna bereda varmvatten över 60 C erfordras att värmepumpens utgående

18

19 värmebärare vid tappvarmvattenberedning kan hållas vid kanske 65 C. BBR kräver 50 C vid tappstället Klimatets inverkan Klimatet inverkar på värmepumpinstallationen på flera sätt. För det första måste ju mera värme tillföras huset ju kallare det blir, för det andra kommer värmekällan att hålla en lägre temperatur och för det tredje måste ju värmebäraren hålla en högre temperatur. Naturligtvis strävar man efter att kompensera för detta genom att isolera husen bättre och att sätta in större radiatorer i kallare klimat. Värmekällans temperatur sammanhänger emellertid ofta med klimatet (ortens medeltemperatur) och är svår att kompensera, på annat sätt än att göra värmeupptagaren större - t ex längre borrhål eller längre ytjordvärmekollektor. Om man väljer 0 C inkommande köldbärartemperatur som medel under året kanske man bara kan ta ut 10 W/m borrhål i Kiruna medan man kan ta ut 40 W/m i Sydsverige. Man får med andra ord acceptera en lägre inkommande köldbärartemperatur eller borra längre hål i Kiruna. Antagligen gör man en avvägning och borrar lite längre samtidigt som man accepterar lite lägre temperatur och därmed lite lägra värmefaktor Värmekällan Många dåliga installationer har berott huvudsakligen på problem med värmekällan. Några gemensamma problem för slangsystem i berg, sjö och mark är: Luft i slangsystemet För liten cirkulationspump - laminär strömning med starkt försämrad värmeövergång Felaktigt placerat expansionskärl - undertryck framför pumpen - luftinläckning - kavitation Tjälskjutningsproblem Stora köldbärarfyllda kollektorsystem, som det ju ofta blir för flerfamiljshus, har ofta flera parallella slingor. Det är då viktigt att slingorna kan stängas av och provtryckas var för sig så att man kan hitta i vilken slinga en eventuell läcka finns. Slingorna måste också strypas in så att flödet fördelas jämnt mellan slingorna. Likaledes är det naturligtvis viktigt att rita upp noggranna kartor som urvisar exakt var kollektorn ligger. Detta gäller speciellt om den ligger på annans mark - med servitut. Mark- och sjökollektorer är ofta billigare än bergvärme för samma effekt. Det är dock inte alltid de kan installeras problemfritt. Samtidigt är de också känsligare för yttre påverkan.

20 Berg Berget är idag den vanligaste värmekällan. Bergets värmekonduktivitet varierar med bergarten och påverkar hur mycket man kan ta ut. Ju längre slang man sätter ned (=ju djupare hål) ju högre temperatur får man på köldbäraren från berget och ju bättre värmefaktor får man. Figur 6 belyser principiellt hur den inkommande temperaturen varierar med effektuttaget. Medeltemp ink. köldbärare Figur 6. Effektuttaget ur berget beror på vilken inkommande köldbärartemperatur man vill ha. Observera att diagrammet är endast kvalitativt! Det kostar dock omkring 200 kr + moms per meter hål att borra och sätta slangar. Om man för "normalt" berg i mellansverige för en "normal" installation frågar sig var "optimum" ligger kan kanske figur 7 kan vara kvalitativt belysande... Total kostn - kapital och energi Hållängd Figur 7. Inkommande köldbärartemperatur och ekonomi Figur 7 avser en specifik värmepump som man bestämt sig för och redan betalat. Ju längre hål man sedan borrar till denna pump - ju mer får man betala för hålet men ju mer energi och därmed pengar sparar man. Optimum är väldigt flackt. Andra faktorer, som att det är milj ovänligt att spara energi och att värmepumpen kanske får en längre livslängd med högre inkommande temperatur, bör kanske medföra att man i detta fall dimensionerar för 0 C medel inkommande köldbärartemperatur även om -2 är ger kostnadsminimum.

21 Ofta används uttrycket "aktivt" borrhålsdjup. Med det menar man den höjd på hålet som är fyllt med vatten. Luftens värmeledningsförmåga är bara 6% av vattnets och isolerar effektivt köldbärarslangarna från hålets väggar. Typiskt ligger grundvattennivån kanske 2-5 m under markytan och då blir det sällan några problem. Om man t ex borrar 100 meter ned blir ju hela m vattenfyllt. Men om man befinner sig på en bergstopp är det inte alltid lika självklart att grundvattenytan ligger nära, och hålet kan bli torrt. Det kan man i så fall avhjälpa genom att fylla hålet med vatten (om berget är tätt) eller annars med t ex kvartssand som leder värme bra. Torrt vatten yta hål-långt till grundvatten Figur 8. Några grundvattenproblem Ett annat problem som man kan råka på är att hålet råkar vara utsatt för ett övertryck. När man då borrar hål väller vatten upp ur marken och hålet måste då ofta istället tätas. Det kan göras med speciella lock som kostar något mer. Olika bergarter lämpar sig olika bra för bergvärme. Framförallt är det bergets värmeledningsförmåga (värmekonduktivitet i W/(m C) som kan variera mellan olika platser. Vårt vanliga urberg har en värmekonduktivitet på omkring 3,5 W/(m C), men lera, lerskiffer och kalksten ligger mycket lägre - på 1,3-2 W/(m C) [4]. Områden där sådana bergarter kan förekomma är: Gotland, Öland, Skåne, Mellan Vänern och Vättern, Öster om Vätterns norra del, Sydväst om Hjälmaren, norr om Siljan och i fjällkedjan. Om man stöter på sådant berg måste borrhålen göras väsentligt längre. Ofta men inte alltid är berggrunden bekant innan man börjar borra.

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

IVT 495 TWIN. Värmepumpen som ger dubbel effekt med frånluft och jordvärme

IVT 495 TWIN. Värmepumpen som ger dubbel effekt med frånluft och jordvärme IVT 495 TWIN Värmepumpen som ger dubbel effekt med frånluft och jordvärme Högre besparing Trygghet för framtiden IVT har utvecklat ett helt nytt och unikt värmepumpssystem. Vi har kombinerat de bästa lösningarna

Läs mer

Så fungerar en värmepump,

Så fungerar en värmepump, Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi

Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Bra att veta innan du skaffar värmepump! Ingen kan mer om värme än vi Ingen kan mer om värme än vi Att byta värmesystem är ett stort ingrepp i ditt hus, och ofta en stor investering. Det finns många uppvärmningsmetoder

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik

värmepumpar och anläggningar Värmepumpen, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik 140925 en, en miljövänlig, ekonomisk och energi besparande uppvärmningsteknik Vår största energikälla är solen. Den värmer bl.a. upp luften, jorden, berggrunden och vattnet. Bara en minimal mängd av den

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar

Fakta om värmepumpar och anläggningar Fakta om värmepumpar och anläggningar Svenska Värmepumpföreningen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare och importörer av värmepumpar. Medlemsföretagen i SVEP lever

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning Installations- och skötselanvisning ALLMÄNT S1 D-X är en liten kompakt värmepump för ytjordvärme.d-x står för direktförångning, även kallat direktexpansion, som innebär att köldmediet i systemet förångas

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn Föreningen som varje år sparar 1,3 miljoner kr med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn En värmepump, 15 hus och 207 lägenheter Luften omkring oss bjuder på gratis

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Carrier 30NQC-Heat 60 Carrier 30NQE-Heat 60. Jord/Bergvärmepumpar med ny högtemperaturteknik CARRIER VÄRLDSLEDANDE INOM KYLA, VÄRME OCH VENTILATION

Carrier 30NQC-Heat 60 Carrier 30NQE-Heat 60. Jord/Bergvärmepumpar med ny högtemperaturteknik CARRIER VÄRLDSLEDANDE INOM KYLA, VÄRME OCH VENTILATION Carrier 30NQC-Heat 60 Carrier 30NQE-Heat 60 Jord/Bergvärmepumpar med ny högtemperaturteknik CARRIER VÄRLDSLEDANDE INOM KYLA, VÄRME OCH VENTILATION Värmepumpar är det självklara valet för allt fler som

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Q8RS - Q96RS. QVANTUM VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT 4-77 kw KYLEFFEKT 3-51 kw

Q8RS - Q96RS. QVANTUM VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT 4-77 kw KYLEFFEKT 3-51 kw Q8RS - Q96RS vrs00 VÄRMEPUMP Serie RS Bergvärme-Ytjordvärme-Sjövärme-Frånluft VÄRMEEFFEKT - 77 kw KYLEFFEKT - 5 kw KÖLDMEDIER : R07C, R0A, Ra Q8RS - Q8RS Q65RS - Q96RS Q8RS - Q96RS vrs00 SERIE:RS värmepump

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Jan-Erik Nowacki Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer Bakgrund Jaime Arias vid KTH har bett mig spekulera lite om detta i samband med ett examensarbete Energieffektivisering

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Inledning 3. #01 Klimatet i Sverige 4. #02 Vi håller värmen 5. #03 Vår värme kommer från luft o mark 6. #04 Produktsortiment 7

Inledning 3. #01 Klimatet i Sverige 4. #02 Vi håller värmen 5. #03 Vår värme kommer från luft o mark 6. #04 Produktsortiment 7 Inledning 3 #01 Klimatet i Sverige 4 #02 Vi håller värmen 5 #03 Vår värme kommer från luft o mark 6 #04 Produktsortiment 7 #05 Solpaneler och Sol-EL 8 #06 Ecozon värmepumpar smälter in 9 #07 Teknisk jämförelse

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula. PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr:, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se , Värmepump luft/vatten Anslut energisparprodukter för vattenburen

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr: 416-107, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500

www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500 www.mitsubishi-aircon.se LUFT/VATTEN INVERTER 70 C FASTIGHET Hetvattenpump CAHV P500 Höj temperaturen med 70 C Inverter LUFT/VATTEN INVERTER 70 C Mitsubishi Electrics nya, energieffektiva högtempererande

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Luft/vatten. värmepump. 5 års. 2 års. Art.nr: 416-108 / All-in-One PRODUKTBLAD. Med 200 l tank. garanti. garanti Övriga delar

Luft/vatten. värmepump. 5 års. 2 års. Art.nr: 416-108 / All-in-One PRODUKTBLAD. Med 200 l tank. garanti. garanti Övriga delar PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr: / All-in-One Med 200 l tank - för värme och tappvatten 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se /

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning Installations- och skötselanvisning ALLMÄNT S1 Brine är ett kompakt värmepumps för berg, sjö eller ytjordvärme. Värmeupptagningen sker i ett slutet system där en blandning av frostskyddsmedel ( vanligen

Läs mer

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se Luft/vatten Hydrobox www.ecodan.se Hydrobox - det tysta, effektiva och miljövänliga värmesystemet för villor Ecodan Hydrobox är Mitsubishi Electrics tysta, effektiva och miljövänliga värmesystem som ger

Läs mer

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

DAIKIN BERGVÄRME. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem DAIKIN BERGVÄRME Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump RÄTT VÄRMEPUMP FÖR ALLA FÖRHÅLLANDEN Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem

Daikin bergvärme. Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus. Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin bergvärme Värmepumpen som anpassar sig efter behovet i ditt hus Topptestade värmepumpar för alla svenska hem Daikin Bergvärmepump Rätt värmepump för alla förhållanden Daikin Bergvärme gör det riktigt

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Värmeanläggning IVT 590 BRF Ekvecklaren 2008(2015) Handledning för skötsel och underhåll

Värmeanläggning IVT 590 BRF Ekvecklaren 2008(2015) Handledning för skötsel och underhåll Värmeanläggning IVT 590 BRF Ekvecklaren 2008(2015) Handledning för skötsel och underhåll Anläggningen, pannan, har följande huvuddelar Frånluftsfläkt som suger luft via kanaler i huset. Värmepump som tar

Läs mer

Thermia Robust. En högeffektiv fastighetsvärmepump

Thermia Robust. En högeffektiv fastighetsvärmepump Thermia Robust En högeffektiv fastighetsvärmepump Thermia Robust för plånboken och miljön Fastighetsvärmepumpen Thermia Robust är en smart investering både på kort och lång sikt. Den betalar sig snabbt

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet?

Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? Det första patentet på en metod att

Läs mer

IVT ger dig extra förmånliga villkor

IVT ger dig extra förmånliga villkor IVT ger dig extra förmånliga villkor ÅRSREDOVISNING TILL DIG SOM VÄRMER UPP HUSET MED DIREKTVERKANDE EL IVT ENERGILÅN Nu kan IVT erbjuda ett fördelaktigt Energilån till din investering. Din IVT-återförsäljare

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

Information om anmälan

Information om anmälan Information om anmälan Installationen av din värmepump kan leda till oönskade miljöeffekter i närmiljön och få konsekvenser för dricksvattenförsörjningen i närområdet vilket i sin tur kan leda till att

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

Luft-till-vatten splitsystem

Luft-till-vatten splitsystem Luft-till-vatten splitsystem systemarkitektur Luft-tiLL-vatten splitsystem Carrier presenterar Xp energy den innovativa värmelösningen för bostadsapplikationer luft-till-vatten splitsystem. vi konstruerade

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Bosch EHP AW Luft/vatten-värmepump

Bosch EHP AW Luft/vatten-värmepump Bosch EHP AW Luft/vatten-värmepump Bosch EHP AW är en ny generation luft/vattenvärmepumpar. Här förenar vi mer än 35 års erfarenhet av värmepumpteknik med den senaste utvecklingen. Resultatet blir en värmepump

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

DET LÖNAR SIG ALLTID

DET LÖNAR SIG ALLTID DET LÖNAR EKONOMI VÄRME ENKELHET MILJÖ TRYGGHET SIG ALLTID Luften är fri Luft-luftvärmepump Innova. Marknadsförs av Ahlsell Sverige AB. Säljs via återförsäljare inom vitvaruhandeln, byggvaruhus och kylinstallatörer.

Läs mer

Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN

Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Förstudie: BESKRIVNING AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM MED SOLFÅNGARE OCH VÄRMEPUMP FÖR OMRÅDET ANNEBERG I DANDERYDS KOMMUN Klaus Lorenz, Rainer Tepe, Tomas Persson SERC Centrum för Solenergiforskning HÖGSKOLAN

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Om något blir fel i värmepumpen

Om något blir fel i värmepumpen Om något blir fel i värmepumpen Reglercentralen har en avancerad övervakningsfunktion som larmar om något oförutsett hänt värmepumpen. De flesta larm åtgärdar du själv som användare och det är aldrig någon

Läs mer

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten

ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER. Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten ECODAN LUFT/VATTEN INVERTER Ny revolutionerande teknik och ett komplett system för värme/varmvatten Ny effektiv och miljövänlig teknik sänker dina kostnader Ecodan ett komplett system I uteluften finns

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer