Bergvärme o. värmepumpar erfarenheter från fältet. Geo Power KTH Energiteknik 20/9 2011

Transkript

1 Bergvärme o. värmepumpar erfarenheter från fältet Geo Power KTH Energiteknik 20/9 2011

2 INGET ÄR SÅ BRA ATT DET INTE GÅR ATT GÖRA BÄTTRE

3 Bergvärme förr och nu Marknaden för bergvärme har förändrats genom åren: På 80-talet var bergvärmeinstallatörerna en exklusiv skara, idag kan alla som har konto hos en grossist installera bergvärme Ojämn kvalitet på installationerna, både på kollektorsidan och VVS-installationerna, styr o regler.

4 Bergvärme, upphandling Upphandling sker ofta utan riktiga kontraktshandlingar, helt utan kravspecifikationer, kvaltetsangivelser e t c Underlaget består av en lista på ingående komponenter, pris och sidan Energiberäkning ur kalkylprogrammet. Man köper bergvärme enligt ABT

5 Bergvärme, upphandling Alternativt består underlaget av ett förfrågningsunderlag med AF-del och teknisk beskrivning enligt AMA för totalentreprenad, vilket är bra. Tyvärr skjuter man ibland rejält över målet med kvalitetsangivelser o tekniska detaljkrav samtidigt som man friskriver sej allt ansvar: För konstruktion och utförande svarar entreprenören varför denna åläggs fullt funktionsansvar brukar det stå..uppfattas.

6 Bergvärmepumpar Installationerna skiljer sig rätt så mycket i uppbyggnad och styrsätt: Villavärmesystem är i princip identiska oberoende fabrikat. Fastighetsvärmepumpar däremot, skiljer sig mycket beroende på storlek o installatör

7 Bergvärmepumpar Rörföretagen installerar gärna system med många små värmepumpar Kylföretagen installerar oftast standardvätskekylaggregat i anpassad storlek. Styrstrategin blir följaktligen helt olika.

8 Bergvärme, besiktning och prestanda Vid slutbesiktningar brukar meningsskiljaktligheterna tydligt framgå: Nu har beställare o entreprenör helt olika uppfattning om vad allt som skulle ingå i entreprenaden! Beställaren tror ofta att ABT skyddar honom: jag vet ju inget om värmepumpar, därför köpte jag en totalentreprenad enligt ABT är inte en ovanlig kommentar.

9 Bergvärme, besiktning och prestanda Ex på frekvent förekommande brister/fel: -Fel förtryck i KB expansionskärl -Förtrycket på exp.kärl kan inte kontrolleras/justeras utan att tappa systemet (eller delar av det). -Fel monterade nivåkärl (plastkärl är inte difftäta) -Fel monterade köldbärarpumpar (kondenserande) -Luftningsmöjlighet saknas -Borrtoppar ligger på högpunkter utan möjlighet till luftning (igengrävda)

10 Bergvärme, besiktning och prestanda

11 Bergvärme, besiktning och prestanda

12 Bergvärme, besiktning och prestanda En positiv bild!! Fel utfört dykrör! Mäter 18C på KBin som i verkligheten är 2C Följ standard! (ISO, SSEN)

13 Bergvärme, besiktning o prestanda Installationen görs för att minska energikostnaderna, alltså köpt energi. Inte sällan utlovar energiberäkningarna en årsvärmefaktor VP på 3.5! Detta i fastigheter med gamla 80/60 system som i bästa fall är injusterade enlig Kirunametoden till kanske 65/40

14 Bergvärme, prestanda Där man installerat elmätare för värmepumparna med tillskott och energiintegreringsverk på varma sidan, visar uppföljningarna att årsvärmefaktorn alltför sällan överensstämmer med kalkylen! är mer vanliga årsvärmefaktorer! Tyvärr är det relativt få installationer där mätare för uppföljning installeras.

15 Bergvärme, prestanda

16 Bergvärme, prestanda Vid uppmätning av COP med Climacheck kan man mycket väl få ett momentant COP 3.5 vid en viss driftpunkt. Årsvärmefaktorn påverkas främst av mängden varmvatten som bereds och till vilken temperatur samt inställd värmekurva. Sommardriftfallet! Värmekurvan bestäms bl. a av sämsta rummet (vilket i många fall sannolikt vore en enkel sak att åtgärda) och styrstrategin.

17 Bergvärme, prestanda Bergvärme med fjärrvärmespets styrt på varsina kurvor. VP dim 55C vid LUT års COP 3.5

18 Bergvärme, prestanda Varför??

19 Bergvärme, prestanda Stora θ ut på både kondensor- och förångarsidan!

20 Det är detaljerna som är skillnaden mellan bra och utmärkt. Hugh Hefner