Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15"

Transkript

1 Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser BRÅ-rapport 2001:15

2 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, Stockholm. Telefon , fax , e-post Produktion: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag, Box 1386, Stockholm. Telefon , fax , e-post BRÅ på Internet ISSN , ISBN X Författare: Tommy Andersson Omslag: Idéhuset Tryck: Tierps tryckeri, 2001 Brottsförebyggande rådet

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning och slutsatser... 6 Inledning Tidiga riskfaktorer Egenskaper och beteende Genetik och biologi Föräldrar och uppfostran Socioekonomisk struktur Tidiga riskfaktorer en samlad bedömning Tidiga åtgärder Att upptäcka Att åtgärda Tidiga åtgärder en samlad bedömning Vad görs i Sverige? Mödravården Barnhälsovården Förskoleverksamheten Skolan Barn- och ungdomspsykiatrin Socialtjänsten Vad görs i Sverige en samlad bedömning Bilaga Några centrala begrepp Referenser English summary... 47

4

5 Förord Orsakerna till brottsligheten i samhället, och till att vissa människor blir kriminella medan de flesta inte blir det, kan sökas på flera olika plan. På makrostrukturell samhällsnivå, på lokal nivå i närsamhället och på individnivå. I konsekvens med detta måste också det brottsförebyggande arbetet bedrivas på samtliga dessa nivåer parallellt. En mycket stor del av brottsligheten begås av en liten grupp gravt kriminella personer. Ett angeläget, men ofta eftersatt, inslag i det brottsförebyggande arbetet är att försöka begränsa nyrekryteringen till denna grupp. Detta i sin tur förutsätter vetenskapligt förankrad kunskap om varför vissa barn utvecklas till vanekriminella. Det förutsätter också vetenskapligt förankrad kunskap om metoder för att förhindra eller tidigt bryta en sådan utveckling. Syftet med denna rapport är att bidra med ökad kunskap inom dessa områden. Det är vår förhoppning att rapporten därmed ska kunna bidra till en utveckling av det brottsförebyggande arbete som har till målsättning att minska nyrekryteringen till gruppen vanekriminella. Målgruppen är i första hand politiker och andra beslutsfattare med ansvar för utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet, men också anställda inom rättsväsendet, mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, barn- och ungdomspsykiatrin, skolan och socialtjänsten. Rapporten har skrivits av Tommy Andersson, verksam vid Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Professor Håkan Stattin vid Örebro universitet, har bidragit till avsnittet om tidiga riskfaktorer. Stockholm i november 2001 Anne-Marie Begler Generaldirektör Stina Holmberg Enhetschef 5

6 Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning I denna rapport ges en översiktlig bild av nationell och internationell kunskap om tidiga individ- och familjefaktorer som medför ökad risk för att utveckla allvarlig och långvarig kriminalitet. Vidare granskas befintlig kunskap om tidiga insatser för att minska risken för kriminell utveckling bland särskilt utsatta barn. Rapporten belyser också vad som görs i Sverige på detta område. Tidiga insatser ett av flera inslag i det förebyggande arbetet Det finns ingen enskild grundbult som kan förklara brottsligheten och heller ingen enskild preventiv metod för att åtgärda den. Det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas på flera nivåer samtidigt. På makrosocial och strukturell nivå genom insatser inom den övergripande socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, kriminalpolitiken m.m. I närsamhället genom att konsekvent och systematiskt beakta brottsförebyggande aspekter när den fysiska och sociala närmiljön formas. Det kan gälla planering av köpcentrum, bostadsstrukturer, skolor, rekreationsområden etc. men också utformningen av fritidsverksamhet, samhällsservice, plattformar för social integration etc. På individ- och familjenivå genom, exempelvis, särskilt riktade insatser till de grupper av allvarligt psykosocialt utsatta barn och familjer för vilka generella och befolkningsinriktade insatser är otillräckliga. I en övergripande brottsförebyggande strategi utgör insatser på samtliga dessa nivåer viktiga komplement till varandra inte alternativ. I denna rapport fokuseras tidiga riskfaktorer och tidiga insatser på individ- och familjenivå. I den handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet som regeringen presenterade år 1996, Allas vårt ansvar (1), betonas att benägenheten att begå brott ofta grundläggs tidigt i livet som ett resultat av individuella egenskaper och social integration. De cirka 5 procent mest högaktiva brottslingarna i Sverige svarar för cirka 50 procent av den samlade brottsligheten. För att begränsa nyrekryteringen till denna grupp är det särskilt viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma signaler hos barn och i deras familjeförhållanden, som förebådar ökad risk för en allvarlig och långvarig kriminell utveckling. Kunskap finns! Om riskfaktorer Det finns en hel del vetenskaplig kunskap om tidiga individ- och familjeförhållanden som ökar risken för en allvarlig och långvarig kriminell utveckling. Forskning har visat att barn som redan tidigt har allvarliga uppföran- 6

7 destörningar, uppmärksamhetsstörningar eller svårigheter i den kognitiva eller emotionella utvecklingen löper ökad risk för senare kriminell utveckling. Det gäller särskilt barn som har svårigheter på flera olika områden samtidigt och då problemen är av mera varaktig natur. Barnets personlighetsdrag och beteendemönster utvecklas i ett kontinuerligt samspel mellan biologiska förutsättningar och den psykosociala och fysiska närmiljö barnet växer upp i. Föräldrarnas möjligheter att ge barnet en god omsorg är central i denna utvecklingsprocess. Särskilt om föräldrar har svårt att utveckla goda känslomässiga relationer till barnet eller använder sig av olämpliga uppfostringsmetoder, ökar risken för att barnet tidigt ska få allvarliga psykosociala problem som i sin tur ökar risken för senare kriminell utveckling. Ofta kan det gälla föräldrar som själva har psykosociala problem av olika slag men också föräldrar som av andra skäl kan ha svårt att erbjuda en god omsorg (exempelvis unga, ensamstående mödrar utan stödjande socialt nätverk). Om åtgärder Det finns också en hel del vetenskaplig kunskap om vilka tidiga insatser som kan minska risken för att barn ska växa upp till vanekriminella. De studier som finns pekar på behovet av att stödja föräldrar som har svårt att själva ge sina barn en god omsorg. Det kan till exempel ske i form av kontinuerliga hembesök av utbildad personal som kan ge stöd och hjälp i det vardagliga omsorgs- och uppfostringsarbetet, men även socialt och emotionellt stöd till föräldrarna. För att ge god effekt behöver hjälpen ofta sättas in redan under graviditeten och pågå under flera år. En annan typ av insats som givit goda resultat är föräldrautbildning/träning riktad till föräldrar med förskolebarn som har allvarliga beteendestörningar. Syftet är att få föräldrarna att förstå hur kommunikationen mellan dem och barnen påverkar barnets utveckling. Med systematisk träning lär sig föräldrarna förstå barnets signaler och att tillämpa konstruktiva uppfostringsmetoder för att komma till rätta med problemen. Också här handlar det ofta om kontinuerliga insatser som kan sträcka sig över ett år eller mera. Ytterligare en typ av insats för att minska risken för kriminell utveckling är så kallade multimodala insatser. Det kan innebära att man kombinerar insatser riktade till föräldrarna med insatser riktade till barnen, men också att man kombinerar insatser i hemmet med insatser i exempelvis förskolan eller i kliniska sammanhang. Insatser riktade till barnen kan vara exempelvis kognitiv beteendeterapi, medicinsk behandling eller särskilt stöd i förskolan. Tidiga insatser i Sverige ett eftersatt inslag i det brottsförebyggande arbetet I arbetet med att tidigt förebygga kriminell utveckling är mödravården, barnavården, barnomsorgen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skolan och 7

8 socialtjänsten centrala instanser. I vilken utsträckning arbetar då dessa instanser enligt de metoder som visat sig verksamma för att minska risken för kriminell utveckling? Av utredningar som genomförts de senaste åren inom samtliga dessa områden framgår att mål- och styrinstrument ofta saknas och att vetenskapligt förankrade metoder sällan tillämpas. Vidare saknas ofta systematisk dokumentation vad gäller insatser, metoder och resultat. Utvärderingar förekommer sällan och om de gör det är de ofta av mindre god kvalitet. Den samlade kunskapen om vad som görs är dock bristfällig, vilket innebär att det kan finnas en del exempel på insatser som skulle kunna visa sig vara framgångsrika om metoder och resultat hade dokumenterats och utvärderats. I samtliga utredningar påtalas dock allvarliga brister när det gäller arbetet med psykosocialt utsatta barn, inklusive svårigheter att uppfylla lagreglerade skyldigheter. Även om inte risker för framtida brottslighet stått i centrum för dessa utredningar, står det klart att de brister som påtalats innebär att det finns stora svagheter i det tidiga brottsförebyggande arbetet. Detta har också tidigare påpekats av Wikström och Torstensson (2) i en rapport som särskilt belyser det lokala brottsförebyggande arbetet. Slutsatser Den samlade bild som framkommer i denna rapport kan formuleras i följande punkter: Tidiga insatser för att minska nyrekryteringen till gruppen vanekriminella utgör ett viktigt inslag i regeringens handlingsprogram för det brottsförebyggande arbetet. Kunskap om tidiga riskfaktorer och tidiga insatser finns. Arbetet med tidiga brottsförebyggande insatser tycks i hög utsträckning sakna förankring i befintlig vetenskaplig kunskap och kan förbättras betydligt i enlighet med intentionerna i regeringens handlingsprogram. Angeläget utveckla det tidiga brottsförebyggande arbetet I regeringens uppföljning av det nationella handlingsprogrammet Allas vårt ansvar (1) konstateras att arbetet med att utveckla lokala brottsförebyggande råd befinner sig i ett intensivt uppbyggnadsskede och att brottsförebyggande insatser inom rättsväsendet får allt större genomslagskraft. Samtidigt framhålls att det brottsförebyggande arbetet inom andra samhällsområden behöver vidareutvecklas. Tidig social brottsprevention riktad till särskilt utsatta barn och familjer är ett sådant område. 8

9 Det betonas också att brottsförebyggande aspekter ska läggas på verksamheter inom alla samhällsområden. Enligt regeringens uppföljning behöver brottsförebyggande insatser på central nivå breddas och fördjupas. På regional nivå måste landsting och kommuner i högre utsträckning beakta brottsförebyggande konsekvenser vid beslut som rör barnomsorgen, vårdcentraler, skolan etc. Det är mot denna bakgrund angeläget att ta ytterligare ett steg i förverkligandet av det nationella handlingsprogrammet Allas vårt ansvar och utveckla strategier och former för tidig social brottsprevention med syfte att begränsa nyrekryteringen till kriminella grupperingar. Detta förutsätter bland annat att det på lokal nivå skapas arenor för samverkan, både mellan olika berörda myndigheter och mellan praktiker och forskare. Det förutsätter också en ökad samverkan på nationell nivå och utveckling av FoU-verksamhet som, på ett mera ingående sätt än vad som varit möjligt i denna rapport, kan bidra med direkt tillämpbar kunskap och implementeringsstöd till det arbete som bedrivs på lokal nivå. Socialstyrelsens målsättning att verka för utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst samt BRÅ:s stöd till det lokala brottsförebyggande arbetet, kan här vara två av flera viktiga plattformar. Resultaten i denna rapport visar att det finns goda skäl att starkare än hittills uppmärksamma den sociala brottspreventionen genom tidiga insatser riktade till barn och familjer med allvarliga psykosociala svårigheter. 9

10 Inledning Det kunde man ju se redan på dagis, att Pelle skulle bli kriminell. Varför var det ingen som reagerade? Man borde ha satt in åtgärder tidigare. Uttryck av det här slaget är inte ovanliga och heller ingenting nytt. De bottnar i en föreställning om att det finns tydliga riskfaktorer som redan i den tidiga barndomen signalerar att en kriminell utveckling är att vänta. Och att det finns effektiva åtgärder som kan förhindra en sådan utveckling, bara de sätts in i tid. Vad vet man då om detta? Om denna för många så självklara kunskap är giltig, varför har man inte kommit till rätta med brottsligheten? Ett syfte med denna rapport är att kortfattat förmedla en bild av vad man vet om tidiga riskfaktorer och åtgärder. Ett annat syfte är att belysa vad som görs i Sverige för att tidigt upptäcka och begränsa riskerna för individuell kriminell utveckling. Rapporten fokuserar uteslutande på kriminell utveckling. Det är dock viktigt att hålla i minnet att tidiga riskfaktorer med avseende på kriminell utveckling vanligtvis också är allvarliga riskfaktorer vad gäller utvecklingen av annan psykosocial och somatisk ohälsa. Det kan gälla alkohol- och narkotikamissbruk, arbetslöshet, sjukvård på grund av olyckor, för tidig död m.m. Ett tidigt brottsförebyggande arbete bidrar därigenom också till att förebygga andra psykosociala och medicinska problem i individens framtida utveckling. Vikten av tidiga insatser betonas Tidiga insatser riktade till särskilt utsatta barn och barnfamiljer har ofta betonats som ett av flera centrala inslag i den svenska brottsförebyggande strategin. Syftet med dessa insatser är i första hand att söka begränsa nyrekryteringen till den lilla, men mycket belastade, grupp vanekriminella som står för cirka hälften av den samlade brottsligheten (se sid 12). Vikten av tidiga insatser betonades bland annat i Ungdomsbrottskommitténs betänkande år 1993 (1), i det nu gällande nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (2), i regeringens uppföljning av detta program (3) och i den rapport om lokalt brottsförebyggande arbete som redovisades av Polishögskolans forskningsenhet år 1997 (4). Även internationellt har vikten av tidiga insatser uppmärksammats allt mer. År 1996 tillsatte Europarådets Kommitté för Kriminalitet 1 en särskild expertkommitté 2 för att närmare studera frågan om tidiga psykosociala insatser i det brottsförebyggande arbetet. Kommitténs arbete resulterade i att Europarådets ministerkommitté i oktober 1 2 European Committee on Crime Problems (CDPC) Committee of experts on the role of early psychosocial interventions in the prevention of criminality (PC-IN) 10

11 2000 enades om rekommendationer till medlemsländerna som kraftigt betonade vikten av tidiga psykosociala insatser i det brottsförebyggande arbetet. Bland annat rekommenderades samtliga medlemsländer att utveckla en nationell strategi i dessa frågor (5). Tidiga åtgärder inom barnhälsovården, barnomsorgen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänsten och skolan syftar naturligtvis på kort sikt till att undanröja de aktuella problemen i barndomen. Samtidigt ses dessa åtgärder på lång sikt som viktiga redskap i den brottsförebyggande arbetet. Att åtgärderna i vissa fall går under benämningen behandling, som ibland särskiljs från prevention, förtar inte det faktum att en av flera målsättningar är att undanröja riskfaktorer för brottslighet (i likhet med andra brottspreventiva insatser som förstärkta lås på källardörrar, straffsystemet, grannsamverkan, påverkansprogram inom kriminalvården eller dylikt). Arbetet med tidiga brottsförebyggande insatser riktade till särskilt utsatta barn och familjer har ännu inte fått något riktigt genomslag, vilket också konstaterades i regeringens uppföljning av den nationella handlingsplanen (3). Det är mot den bakgrunden som BRÅ sett det motiverat att uppmärksamma detta område. Rapporten ska ses i skenet av ett övergripande perspektiv på brottslighetens orsaker och brottsförebyggande arbete och som ett komplement till den litteratur om brottsförebyggande arbete som tar sin utgångspunkt i generella sociala och situationella riskfaktorer. Brott och prevention på samhälls- och individnivå En grundläggande utgångspunkt är att det finns flera olika perspektiv på brottslighetens orsaker och på strategier som kan vara effektiva för att begränsa brottsligheten. Ur ett övergripande makrosocialt samhällsperspektiv står det klart att olika ideologiska, politiska och ekonomiska utvecklingsvägar kan påverka brottslighetens karaktär, omfattning och utveckling. Socialpolitiska, arbetsmarknadspolitiska, utbildningspolitiska och kriminalpolitiska beslut är några exempel på sådana makrosociala fenomen som kan påverka den enskilda individens benägenhet och möjlighet att begå brott - och därmed också den totala brottsligheten i samhället. Inom ramen för en övergripande samhällsstruktur påverkas brottsligheten också av faktorer i den fysiska och sociala närmiljö en individ lever och utvecklas i. Bostadsområdets fysiska karaktär och socioekonomiska struktur, förekomsten av lättillgängliga brottsobjekt, kvalitet och kvantitet i relationer till familj, vänner, grannar etc., karaktäristiska hos, och förhållande till, samhällsinstitutioner som skola, polis, föreningsverksamhet etc. kan vara några exempel på sådana faktorer. Samtidigt som såväl makrostrukturella förhållanden som mera näraliggande livsbetingelser kan påverka den generella brottsnivån kommer vissa individer i en given samhällsstruktur att begå brott medan andra inte gör det. En liten del av dem som begår brott utvecklas till gravt kriminella medan de 11

12 flesta inte gör det. Individens personliga förutsättningar, egenskaper och sätt att relatera till sin närmaste omgivning kommer här in som ytterligare faktorer som kan påverka den individuella risken för att utveckla kriminalitet och därmed också, i förlängningen, brottsnivån i samhället. Olika infallsvinklar när det gäller orsakerna till brottsligheten kan leda till olika ideologiska och kriminalpolitiska implikationer för hur man väljer att se på brottspreventiva strategier. Å ena sidan kan det exempelvis hävdas att en kraftfull fokusering på övergripande makrosociala fenomen som alenarådande orsak till brottsligheten skymmer det faktum att det är individer som begår brott, vilket kan bidra till ett minskat personligt ansvar för kriminella handlingar - skyll inte på mig, det är samhällets fel. Å andra sidan kan det hävdas att en kraftfull fokusering på den enskilda individens ansvar bidrar till att man från samhällets sida begränsar sitt ansvar för att skapa goda samhälleliga förutsättningar för ett laglydigt leverne - det är inte samhällets sak att servera allt på silverbricka, den som begår brott har sig själv att skylla och får själv ta sitt ansvar. Realpolitiskt torde det snarast vara fråga om ett samspel mellan olika infallsvinklar, inte en fråga om antingen eller. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och inte ensidigt betona en aspekt i det brottsförebyggande arbetet. Ambitionen att med tidiga insatser söka begränsa nyrekryteringen till gravt kriminella grupperingar ska således ses som ett komplement, inte ett alternativ, till andra inslag i det brottsförebyggande arbetet. Olika brottskarriärer och prevention Brottsligheten i samhället är ojämnt fördelad (6, 7). En stor del av dem som begår brott (cirka 95 procent) gör det vid enstaka tillfällen. Tillsammans svarar denna grupp för ungefär hälften av den totala brottsligheten. Detta innebär också att det är en liten del av dem som begår brott (cirka 5 procent) som svarar för en mycket stor del av brottsligheten (cirka 50 procent). Medan den förstnämnda gruppen i huvudsak består av individer med en livsföring som i allt väsentligt ansluter till de lagar och normer som gäller i samhället, består den senare gruppen i hög utsträckning av individer som etablerat en kriminell livsstil. Det är den gruppen som vanligtvis åsyftas när man pratar om de kriminella och det är den gruppen man vanligtvis menar att man redan tidigt kunde se vad som var att vänta. När det gäller tidiga riskfaktorer och kriminell utveckling brukar man, som en grov indelning, skilja mellan early starters och late starters (8,9,10,11). Med early starters menas ungdomar som mycket tidigt, ofta redan i årsåldern eller ännu tidigare, gör sig kända för kriminalitet av olika slag. Med late starters brukar man mena dem som börjar begå brott senare under ungdomsperioden. Under en period i tonåren kan de här grupperna uppvisa ett ganska likartat kriminellt beteende (11). Ser man till deras bakgrund och framtid utkristalliseras emellertid vissa skillnader. Medan 12

13 early starters ofta kännetecknas av en mycket tidig, allvarlig och kontinuerligt accelererande psykosocial problematik, finner man vanligtvis inte något sådant utvecklingsmönster bland late starters. Medan early starters i hög utsträckning fortsätter sin kriminella bana också efter tonårsperioden, återgår late starters oftast till ett laglydigt leverne efter en turbulent tonårsperiod. Det är således i första hand bland de barn och ungdomar som redan tidigt har allvarliga psykosociala problem, och som tidigt börjar begå brott, som man finner dem som kommer att utveckla en intensiv och långvarig brottskarriär. För denna grupp är kriminaliteten ofta ett av flera inslag i en utvecklingsprocess som karakteriseras av en generell och allvarlig psykosocial problematik. Förutsatt kunskap om vad det är i dessa unga människors uppväxtförhållanden och i deras sätt att utvecklas och fungera som leder till en kriminell utveckling, och förutsatt kunskap om metoder för att åtgärda detta, skulle man alltså ha möjligheter att komma till rätta med en stor del av brottsligheten i samhället. Det är den gruppen och den problematiken som fokuseras i denna rapport. Perspektiv på prevention Situationell och social prevention. Brottsprevention brukar ofta indelas i situationell och social prevention (12,13). Med situationell prevention menas, enkelt uttryckt, åtgärder som försvårar genomförandet av brott. Situationell prevention antas i första hand, genom begränsning av potentiella brottstillfällen/situationer, påverka tillfällighetsbrottslingar och den del av brottsligheten som dessa står för. Med social prevention menas åtgärder för att förändra grundorsakerna till brottsligheten i samhället och den individuella benägenheten att begå brott. Social prevention tar i första hand sikte på att minska nyrekryteringen till den lilla, men mycket brottsaktiva, gruppen vanekriminella. Social prevention kan inrymma såväl generella sociala åtgärder som tidiga åtgärder speciellt riktade till de barn som tidigt uppvisar problembeteenden, som har föräldrar som har svårt att klara av sin fostrarroll etc. I denna rapport är det således social prevention med inriktning på tidiga individ- och familjeinriktade insatser som fokuseras. Realistiska förväntningar på prevention. Det är svårt att förebygga brott, men det går. Förväntningar och förhoppningar på effekter av det brottsförebyggande arbetet ställs emellertid ofta betydligt högre än vad som är befogat utifrån vetenskaplig forskning. Kunskapen om brottslighetens orsaker är begränsad, såväl vad gäller brottsligheten på samhällsnivå som på individnivå. Kunskapen om effektiva brottsförebyggande insatser är också begränsad. Dessutom är det inte alltid möjligt att tillämpa de mest effektiva insatserna på grund av politiska, ekonomiska, opinionsmässiga eller andra skäl 13

14 (begränsad alkoholförsäljning kan vara ett exempel). Det gäller såväl situationell som social prevention. 3 Trots att det i dag finns en hel del kunskap om tidiga riskfaktorer och tidiga insatser kan tidiga åtgärder naturligtvis inte förväntas vara den enda lösningen på brottsproblemet i samhället (14). Dels går det inte att med säkerhet förutsäga om en enskild individ kommer att bli kriminell eller inte, dels är de insatser som i dag finns tillgängliga långt från optimalt effektiva. Även med realistiskt ställda förväntningar finns det dock goda skäl att utgå från att tidiga insatser för att begränsa nyrekryteringen till kriminella grupperingar väl kan tjäna sitt syfte. Men, såväl när det gäller den här typen av insatser som andra former av brottsförebyggande arbete (grannsamverkan, begränsningar av alkoholkonsumtionen, insatser i skolan, straffsystemet, behandlingsprogram inom kriminalvården m.m.) är det viktigt att inte ha orealistiskt höga förväntningar. Många gånger finns en tendens till att på förhand haussa upp förväntningarna på olika inslag i det brottsförebyggande arbetet. Detta kan i efterhand orsaka onödig besvikelse och, vilket är särskilt allvarligt, att man i sken av eftertankens kranka blekhet väljer att avstå från att studera effekterna av på förhand alltför upphaussade metoder. 3 Se bilaga 1. 14

15 Tidiga riskfaktorer Vad är det som gör att vissa barn utvecklas till vanebrottslingar medan de flesta inte gör det? Utvecklingen från barn till vuxen sker i ett kontinuerligt samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer (1,2). Grundläggande riskfaktorer 4 för en framtida antisocial utveckling kan finnas i form av medfödda egenskaper, såväl ärftligt betingade som förvärvade under fosterstadiet. Grundläggande riskfaktorer kan också förekomma i barnets tidiga och omedelbara närmiljö, exempelvis i form av brister i föräldrarnas omsorg. I det kontinuerliga samspelet mellan biologiska och miljöbetingade förutsättningar socialiseras barnet och formar successivt personlighetsegenskaper och beteendemönster. I ett nästa steg, när barnet som autonom individ börjar konfronteras med det omgivande samhället, kan dessa egenskaper och beteendemönster utgöra allvarliga individburna riskfaktorer för en antisocial utveckling. Egenskaper och beteende Barnets tidiga personlighetsegenskaper och konkreta beteendemönster ger de kanske tydligaste signalerna om när en illavarslande utveckling kan vara förestående. Forskningsresultat ger i ganska hög utsträckning stöd åt sådana intuitiva uppfattningar om tidiga riskfaktorer som brukar ligga till grund för hur man till vardags gör bedömningar redan på dagis, eller i andra sammanhang där man möter barn (2,3,4,5). Uppförandestörningar. Många studier visar att barn som redan tidigt kännetecknas av olika former av allvarliga uppförandestörningar löper en kraftigt ökad risk för kriminell utveckling. Det kan exempelvis gälla barn som har ett aggressivt, fientligt och utagerande beteende mot både barn och vuxna. Andra typiska uppförandestörningar kan vara att förstöra för andra, ha sönder saker och att generellt sett uppvisa ett bråkigt, stökigt, olydigt, destruktivt och trotsigt beteendemönster. I den internationella litteraturen betecknas den här sortens beteendemönster (Conduct Disorder, CD/Oppositional Defiant Disorder, ODD) som den kanske mest allvarliga tidiga riskfaktorn med avseende på en senare kriminell utveckling. Uppmärksamhetsstörningar/hyperaktivitet. En annan form av tidiga signaler är uppmärksamhetsstörningar, ofta kombinerade med hyperaktivitet. Det gäller barn som redan tidigt har koncentrationssvårigheter, som har svårt att sitta stilla, är rastlösa, impulsiva och ofta stör och avbryter. De har svårt att uppbåda den grad av uppmärksamhet och självkontroll som krävs i social samvaro, såväl i samspelet med föräldrar och andra vuxna som i fri lek med andra barn eller i gruppaktiviteter som organiseras av vuxna. Beteendemönster av det här slaget definierar inom den internationella litteraturen be- 4 Se bilaga 1 för vissa centrala begrepp 15

16 greppet ADHD (Attentional Deficit Hyperactivity Disorder). I Sverige förekommer också benämningen DAMP (Deficits in Attention, Motor Control and Perception), för ett syndrom av störningar som till viss del överlappar ADHD men som lägger särskilt tonvikt vid de motoriska och perceptuella störningarna. Uppförandestörningar och uppmärksamhetsstörningar/hyperaktivitet går ofta, men inte alltid, hand i hand. Framför allt är det de barn som tidigt uppvisar båda dessa typer av allvarliga beteendeproblem som löper särskilt stor risk för en framtida kriminell utveckling. För att återknyta till Pelle (se sid 10) är det sannolikt just denna typ av problembeteende som vanligtvis åsyftas när man i efterhand menar att man redan på dagis kunde se vad som komma skulle. Kognitiva störningar/inlärningssvårigheter. Tidiga och allvarliga störningar i den kognitiva utvecklingen kan också förebåda en ökad risk för antisocial utveckling. Barn som är sena eller på annat sätt visar problem vad gäller språk- och talutveckling, inlärningsförmåga, begåvning eller som har svårt att ta till sig, tolka och adekvat reagera på information och bemötande från omgivningen, löper ökad risk för kriminell utveckling. För barn som redan i förskoleåldern uppvisar svårigheter av det här slaget blir problemen ofta värre under låg- och mellanstadiet. Det kan gälla kamratproblem, läsoch skrivsvårigheter och, särskilt i kombination med beteendestörningar, skolanpassning generellt. I takt med att de grundläggande problemen accentueras ökar också risken för en kriminell utveckling. Emotionella störningar. En annan viktig egenskap som formas tidigt är barnets förmåga att knyta an känslomässigt till andra människor. Denna egenskap är grundläggande för att senare kunna känna trygghet, empati och tillit i relationer till andra människor och för att kunna utveckla varaktiga och känslomässiga sociala band. Barn som inte fått möjligheten att utveckla en grundläggande trygghet i sina tidigaste relationer får ofta svårigheter med senare sociala relationer och i förmågan till inlevelse och insikt i hur andra människor kan känna och uppleva situationer och ageranden. Tidiga och grundläggande problem av detta slag medför i förlängningen en ökad risk för kriminell utveckling. Multiproblem. Tidiga egenskaper och beteendemönster av det slag som berörts i detta avsnitt behöver naturligtvis inte alltid innebära en livslång kriminell karriär, särskilt inte om det rör sig om problem i ett enskilt avseende eller under en kortare period. Barn som uppvisar enstaka eller mera tillfälliga svårigheter utvecklas vanligtvis på ett normalt sätt. Det är i första hand när problemen hopar sig hos en och samma individ, vilket de dessvärre har en tendens att göra, som det finns en allvarlig hotbild med avseende på den framtida psykosociala anpassningen, inte minst vad gäller kriminell utveckling. Barnets sätt att fungera kan vara en naturlig utgångspunkt när man studerar förekomsten av tidiga riskfaktorer. Samtidigt är det angeläget att se till de 16

17 förutsättningar som bidrar till att forma barnets sätt att fungera, det vill säga de biologiska och sociala förhållanden som kontinuerligt samspelar i barnets socialisationsprocess. Genetik och biologi Det är uppenbart att ingen föds med ett visst beteendemönster och lika uppenbart att ingen föds till brottsling. Däremot kan såväl genetiska faktorer som tidigt förvärvade biologiska egenskaper (uppkomna under graviditet/förlossning/spädbarnsålder) medföra att vissa barn har större benägenhet än andra att utveckla tidiga beteendemönster som innebär ökad risk för framtida kriminalitet (2,6,7). Forskningsresultat tyder bland annat på att såväl hormonella faktorer som funktioner i det autonoma respektive centrala nervsystemet bidrar till olika grundläggande förutsättningar för att utveckla impulsivitet, aggressivitet och liknande beteendemönster, som i sin tur medför ökad risk för kriminell utveckling. Forskning har också visat att för tidig födsel, skador uppkomna under graviditeten (exempelvis genom missbruk hos modern) och förlossningskomplikationer kan medföra tidiga biologiska skador på barnet som ökar risken för att barnet ska utveckla beteendemönster av de slag som berördes i förra avsnittet. I vilken utsträckning genetiska och andra grundläggande biologiska riskfaktorer kommer att påverka utvecklingen av barnets beteende beror till stor del på hur omvärlden bemöter barnet i den tidiga socialisationsprocessen. Under det senaste decenniet har det kommit fram viktig kunskap om att genetiska förhållanden även kan påverka föräldrarnas bemötande av barnet och därigenom den socialisationsprocess som formar barnets sociala utveckling. Undersökningar har bland annat visat att föräldrar i hög grad reagerar och svarar på sina barns genetiska potential (via barnets temperament och beteende), det vill säga att den påverkan som vanligtvis kallas uppfostran till viss del styrs av de genetiska anlag den uppfostrande föräldern själv förmedlat till sitt barn (8,9). Genetiska och på annat sätt uppkomna biologiska förutsättningar kan alltså genom olika mekanismer öka risken för utveckling av tidiga riskbeteenden, och därmed i förlängningen en kriminell utveckling. En ökad förståelse för dessa fenomen är viktig för att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att bemöta barnet utifrån hans eller hennes unika förutsättningar och därigenom få en möjlighet att, så långt möjligt, kompensera för en ogynnsam genetisk/biologisk start i livet. Föräldrar och uppfostran Egenskaper hos föräldrarna och deras förmåga till omsorg i vid bemärkelse är viktiga faktorer i den socialisationsprocess som formar barnets utveckling. Likväl som föräldrarnas uppfostringsmetoder och förmåga att skapa en käns- 17

18 lomässig, trygg och tillitsfull relation till barnet kan bidra till att kompensera för ogynnsamma genetiska/biologiska förutsättningar, kan föräldrarnas förhållningssätt till barnet också bidra till en ökad risk för kriminell utveckling. En omfattande forskning har påvisat en mängd förhållanden hos föräldrarna som kan kopplas till en ökad risk för antisocial utveckling hos barnen. Kriminalitet, missbruk, psykisk sjukdom, att vara ensamstående mamma eller tonårsförälder, långvarig och allvarlig social stress, bristande omsorgsförmåga, övergrepp och misshandel är några av de kanske vanligaste påvisade riskfaktorerna (2,3,4,5,10). Ofta påpekas att risken för antisocial utveckling ökar med antalet familjerelaterade stressfaktorer som barnet exponeras för. Till viss del kan ärftliga faktorer spela in, som exempelvis vid missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrarna. Ofta torde det dock handla om att föräldrar som själva har en besvärlig psykosocial situation också har svårt att på ett ansvarsfullt sätt sörja för barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa och utveckling. Föräldrarnas förhållningssätt till barnet fungerar ofta som en modererande länk mellan andra riskfaktorer och barnets utveckling. I de fall samspelet mellan förälder och barn fungerar på ett bra sätt kan det vara av mindre betydelse för barnets utveckling om familjen bor i ett socioekonomiskt mindre välbeställt område, om vårdnadshavaren är en ensamstående tonårsmor eller dylikt. Känslomässig närhet och relation. Föräldrarnas förmåga att utveckla en positiv och känslomässig närhet och relation till barnet är central för den fortsatta utvecklingen. Barn till föräldrar som har en avvisande eller negligerande hållning och som brister i förmågan att skapa en förtroendefull och känslomässing kontakt, löper en ökad risk för att utveckla emotionella störningar. Det har också visats att barn till föräldrar som ägnar barnen allt för lite tid och som lägger ned allt för lite engagemang på att förmedla och uppmuntra prosociala värderingar, attityder och beteenden löper en ökad risk för antisocial utveckling. Konsekvens och balans i uppfostran. Föräldrarnas förmåga att vara konsekventa och balanserade i den disciplinära fostran och att tillämpa en konstruktiv konflikthantering utan hot och våld, är andra viktiga inslag i socialisationsprocessen. Så också att föräldrarna har tillsyn över var barnen är och vad de gör. Alltför stora brister i föräldrarnas uppfostringsmetoder bidrar till utvecklingen av personlighetsdrag och beteendemönster som medför en ökad risk för antisocial utveckling när barnet väl börjar konfronteras med kamrater, skola och omvärlden i övrigt. Känslomässig relation kommunikation tillsyn. Forskningsresultat talar också för att det är den tidiga känslomässiga relationen mellan barn och föräldrar som i hög utsträckning ligger bakom det samband man ofta brukar finna mellan föräldrars bristande tillsyn (monitoring) och utvecklingen av antisocialt beteende. En god föräldra barn relation underlättar en öppen 18

19 kommunikation som i sin tur medför att föräldrarna har god insikt i barnens förehavanden, kamratrelationer etc. En mindre god relation gör det svårare att utveckla en förtroendefull kommunikation och därmed svårare för föräldrarna att överblicka barnets förehavanden. Svårigheter för barnet att fungera bra tillsammans med vuxna och jämnåriga och att finna sig tillrätta i skolan, tycks i hög utsträckning vara en följd av en generell brist på sociala, kognitiva och emotionella färdigheter som genererats och mejslats fram i den tidiga socialisationsprocessen i familjen. Ett aggressivt beteendet hos barnet kan exempelvis vara mycket funktionellt i familjesammanhang; det kan underlätta och ge fördelar vid konflikter med föräldrarna. Samma beteende bland jämnåriga eller i skolan fungerar sämre. Här ger det upphov till ogillande och avståndstagande. Resultat från empirisk forskning vid The Oregon Social Learning Center tecknar en bild som tar sin utgångspunkt i föräldrars bristande uppfostringsmetoder, vilka i sin tur formar bristande sociala färdigheter hos barnet (10). Barnet kommer härigenom att uppvisa ett avvikande beteendemönster i den sociala interaktionen med andra barn, vilket framkallar konflikter och avståndstagande. Detta i sin tur förstärker problematiken och hänvisar barnet till umgänge med likasinnade. En fortsatt sådan spiral, tillsammans med bristande föräldratillsyn över barnets umgänge och görande, formar enligt denna modell själva grunden till antisocial utveckling. Ofta rör det sig således om barn som redan tidigt blivit avvisade av barn med normala sociala färdigheter och beteendemönster. Att det finns en påtaglig koppling mellan att tidigt bli avvisad av kamraterna och senare utveckling av antisocialt beteende har påvisats i en rad studier. Den forskning som sedan lång tid bedrivs av Patterson och hans medarbetare vid The Oregon Social Learning Center har också omfattat utveckling av framgångsrika förebyggande insatser och intar i dag något av en ledande ställning när det gäller arbetet med att söka förstå och begränsa utvecklingen av antisocialt beteende. Socioekonomisk struktur Det är sedan länge väl känt att barn som växer upp i socioekonomiskt mindre välbeställda bostadsområden generellt sett löper en ökad risk för antisocial utveckling. Det är däremot ingen självklarhet att det rör sig om några enkla orsakssamband som är direkt användbara för tidigt brottsförebyggande arbete på individ- och familjenivå. De allra flesta barn som växer upp i dessa områden blir trots allt inte kriminella. Vidare har såväl internationell som svensk forskning visat att kopplingen mellan den enskilda familjens socioekonomiska situation och kriminell utveckling hos barnen inte är särskilt stark. Att utgå från att det samband som finns på områdesnivå mellan låg socioekonomisk status och kriminell utveckling också gäller på individnivå 19

20 låter sig inte göras, ett vanligt men felaktigt antagande som brukar kallas för det ekologiska misstaget. Inom den socioekologiskt orienterade kriminologin har man dock kunnat visa att bostadsområdets sociala sammansättning och struktur kan påverka risken att utveckla kriminalitet, men på olika sätt för ungdomar med olika individuella förutsättningar. I en studie av Wikström och Loeber (11) visade resultaten att bostadsområdets socioekonomiska karaktär inte hade någon betydelse för barn som redan tidigt uppvisar allvarliga psykosociala problem. Dessa barn löpte lika stor risk för kriminell utveckling oavsett vilken typ av bostadsområde de växte upp i. Däremot fann man att en ogynnsam bostadsmiljö bidrog till ökad risk för kriminell utveckling bland de barn som inte hade någon allvarlig psykosocial problematik under sin tidiga barndom. Men, vilket ytterligare komplicerar bilden, detta gällde endast de pojkar som tidigt började begå brott. Den socioekonomiska och fysiska områdesstrukturen kan alltså i vissa fall bidra till ökad risk för kriminell utveckling. Detta kan ske genom flera olika mekanismer. Exempelvis kan den sociala sammansättningen bland de boende i området göra det särskilt svårt för föräldrar att få ett bra stöd i socialisationsprocessen. Det kan gälla stöd från grannar, vänner, andra vuxna eller dagismiljön men också påverkan från kamrater när barnen börjar umgås utan de vuxnas omedelbar tillsyn. När barnen blir lite äldre kan den fysiska och sociala strukturen i denna typ av bostadsområden bidra till ökad risk för kriminell utveckling genom att erbjuda fler tillfällen till brott i form av mörka parkeringsplatser, hus och källare med dåliga lås etc. Tidiga och generella riskfaktorer av det här slaget är viktiga att uppmärksamma och åtgärda inom ramen för situationell prevention och social prevention på övergripande samhällspolitisk nivå (se sid 13). Däremot har de inte någon framträdande roll som grund för tidiga individ- och familjeinriktade insatser till de barn som redan tidigt utmärks av allvarliga psykosociala problem. Detta dock med reservation för att den socioekonomiska områdesstrukturen ger viktig information om i vilka områden det kan vara särskilt viktigt att sätta in resurser för tidig och individ- och familjeinriktad prevention. Tidiga riskfaktorer en samlad bedömning Redan tidigt har således barn olika grundläggande förutsättningar för att utvecklas till kriminella. Det gäller individburna egenskaper som biologiska karaktäristika, personlighetsdrag och beteendemönster. Det gäller också egenskaper hos föräldrarna och förhållanden i den yttre sociala miljön. När man ser till tidiga riskfaktorer för kriminell utveckling fokuserar man ofta på betydelsen av en riskfaktor i taget, exempelvis låg MAO-aktivitet (biologisk markör som indikerar ökad risk för bl.a. impulsivitet) eller aggressivitet eller olämpliga uppfostringsmetoder eller skilsmässa eller skolproblem osv. Ofta 20

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

EXAMENSARBETE. Antisocialt beteende

EXAMENSARBETE. Antisocialt beteende EXAMENSARBETE 2004:038 Antisocialt beteende En fallstudie om hur yttre uppväxtförhållanden inverkar på utvecklingen av antisocialt beteende Linn Wikberg Malin Rydh Luleå tekniska universitet Lärarutbildning

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se Aktuell svensk forskning Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se Uppföljning av barn 0-15 år 1990

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Barn och ungdomar som utmanar

Barn och ungdomar som utmanar Barn och ungdomar som utmanar Vårdprogram för bedömning och behandling vid trotssyndrom och uppförandestörning inom barn- och ungdomspsykiatrin SFBUP 2011-08-26 Förord År 2003 gav BUP-föreningen ut vårdprogrammet

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer