Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15"

Transkript

1 Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser BRÅ-rapport 2001:15

2 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, Stockholm. Telefon , fax , e-post Produktion: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag, Box 1386, Stockholm. Telefon , fax , e-post BRÅ på Internet ISSN , ISBN X Författare: Tommy Andersson Omslag: Idéhuset Tryck: Tierps tryckeri, 2001 Brottsförebyggande rådet

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning och slutsatser... 6 Inledning Tidiga riskfaktorer Egenskaper och beteende Genetik och biologi Föräldrar och uppfostran Socioekonomisk struktur Tidiga riskfaktorer en samlad bedömning Tidiga åtgärder Att upptäcka Att åtgärda Tidiga åtgärder en samlad bedömning Vad görs i Sverige? Mödravården Barnhälsovården Förskoleverksamheten Skolan Barn- och ungdomspsykiatrin Socialtjänsten Vad görs i Sverige en samlad bedömning Bilaga Några centrala begrepp Referenser English summary... 47

4

5 Förord Orsakerna till brottsligheten i samhället, och till att vissa människor blir kriminella medan de flesta inte blir det, kan sökas på flera olika plan. På makrostrukturell samhällsnivå, på lokal nivå i närsamhället och på individnivå. I konsekvens med detta måste också det brottsförebyggande arbetet bedrivas på samtliga dessa nivåer parallellt. En mycket stor del av brottsligheten begås av en liten grupp gravt kriminella personer. Ett angeläget, men ofta eftersatt, inslag i det brottsförebyggande arbetet är att försöka begränsa nyrekryteringen till denna grupp. Detta i sin tur förutsätter vetenskapligt förankrad kunskap om varför vissa barn utvecklas till vanekriminella. Det förutsätter också vetenskapligt förankrad kunskap om metoder för att förhindra eller tidigt bryta en sådan utveckling. Syftet med denna rapport är att bidra med ökad kunskap inom dessa områden. Det är vår förhoppning att rapporten därmed ska kunna bidra till en utveckling av det brottsförebyggande arbete som har till målsättning att minska nyrekryteringen till gruppen vanekriminella. Målgruppen är i första hand politiker och andra beslutsfattare med ansvar för utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet, men också anställda inom rättsväsendet, mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, barn- och ungdomspsykiatrin, skolan och socialtjänsten. Rapporten har skrivits av Tommy Andersson, verksam vid Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Professor Håkan Stattin vid Örebro universitet, har bidragit till avsnittet om tidiga riskfaktorer. Stockholm i november 2001 Anne-Marie Begler Generaldirektör Stina Holmberg Enhetschef 5

6 Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning I denna rapport ges en översiktlig bild av nationell och internationell kunskap om tidiga individ- och familjefaktorer som medför ökad risk för att utveckla allvarlig och långvarig kriminalitet. Vidare granskas befintlig kunskap om tidiga insatser för att minska risken för kriminell utveckling bland särskilt utsatta barn. Rapporten belyser också vad som görs i Sverige på detta område. Tidiga insatser ett av flera inslag i det förebyggande arbetet Det finns ingen enskild grundbult som kan förklara brottsligheten och heller ingen enskild preventiv metod för att åtgärda den. Det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas på flera nivåer samtidigt. På makrosocial och strukturell nivå genom insatser inom den övergripande socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, kriminalpolitiken m.m. I närsamhället genom att konsekvent och systematiskt beakta brottsförebyggande aspekter när den fysiska och sociala närmiljön formas. Det kan gälla planering av köpcentrum, bostadsstrukturer, skolor, rekreationsområden etc. men också utformningen av fritidsverksamhet, samhällsservice, plattformar för social integration etc. På individ- och familjenivå genom, exempelvis, särskilt riktade insatser till de grupper av allvarligt psykosocialt utsatta barn och familjer för vilka generella och befolkningsinriktade insatser är otillräckliga. I en övergripande brottsförebyggande strategi utgör insatser på samtliga dessa nivåer viktiga komplement till varandra inte alternativ. I denna rapport fokuseras tidiga riskfaktorer och tidiga insatser på individ- och familjenivå. I den handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet som regeringen presenterade år 1996, Allas vårt ansvar (1), betonas att benägenheten att begå brott ofta grundläggs tidigt i livet som ett resultat av individuella egenskaper och social integration. De cirka 5 procent mest högaktiva brottslingarna i Sverige svarar för cirka 50 procent av den samlade brottsligheten. För att begränsa nyrekryteringen till denna grupp är det särskilt viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma signaler hos barn och i deras familjeförhållanden, som förebådar ökad risk för en allvarlig och långvarig kriminell utveckling. Kunskap finns! Om riskfaktorer Det finns en hel del vetenskaplig kunskap om tidiga individ- och familjeförhållanden som ökar risken för en allvarlig och långvarig kriminell utveckling. Forskning har visat att barn som redan tidigt har allvarliga uppföran- 6

7 destörningar, uppmärksamhetsstörningar eller svårigheter i den kognitiva eller emotionella utvecklingen löper ökad risk för senare kriminell utveckling. Det gäller särskilt barn som har svårigheter på flera olika områden samtidigt och då problemen är av mera varaktig natur. Barnets personlighetsdrag och beteendemönster utvecklas i ett kontinuerligt samspel mellan biologiska förutsättningar och den psykosociala och fysiska närmiljö barnet växer upp i. Föräldrarnas möjligheter att ge barnet en god omsorg är central i denna utvecklingsprocess. Särskilt om föräldrar har svårt att utveckla goda känslomässiga relationer till barnet eller använder sig av olämpliga uppfostringsmetoder, ökar risken för att barnet tidigt ska få allvarliga psykosociala problem som i sin tur ökar risken för senare kriminell utveckling. Ofta kan det gälla föräldrar som själva har psykosociala problem av olika slag men också föräldrar som av andra skäl kan ha svårt att erbjuda en god omsorg (exempelvis unga, ensamstående mödrar utan stödjande socialt nätverk). Om åtgärder Det finns också en hel del vetenskaplig kunskap om vilka tidiga insatser som kan minska risken för att barn ska växa upp till vanekriminella. De studier som finns pekar på behovet av att stödja föräldrar som har svårt att själva ge sina barn en god omsorg. Det kan till exempel ske i form av kontinuerliga hembesök av utbildad personal som kan ge stöd och hjälp i det vardagliga omsorgs- och uppfostringsarbetet, men även socialt och emotionellt stöd till föräldrarna. För att ge god effekt behöver hjälpen ofta sättas in redan under graviditeten och pågå under flera år. En annan typ av insats som givit goda resultat är föräldrautbildning/träning riktad till föräldrar med förskolebarn som har allvarliga beteendestörningar. Syftet är att få föräldrarna att förstå hur kommunikationen mellan dem och barnen påverkar barnets utveckling. Med systematisk träning lär sig föräldrarna förstå barnets signaler och att tillämpa konstruktiva uppfostringsmetoder för att komma till rätta med problemen. Också här handlar det ofta om kontinuerliga insatser som kan sträcka sig över ett år eller mera. Ytterligare en typ av insats för att minska risken för kriminell utveckling är så kallade multimodala insatser. Det kan innebära att man kombinerar insatser riktade till föräldrarna med insatser riktade till barnen, men också att man kombinerar insatser i hemmet med insatser i exempelvis förskolan eller i kliniska sammanhang. Insatser riktade till barnen kan vara exempelvis kognitiv beteendeterapi, medicinsk behandling eller särskilt stöd i förskolan. Tidiga insatser i Sverige ett eftersatt inslag i det brottsförebyggande arbetet I arbetet med att tidigt förebygga kriminell utveckling är mödravården, barnavården, barnomsorgen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), skolan och 7

8 socialtjänsten centrala instanser. I vilken utsträckning arbetar då dessa instanser enligt de metoder som visat sig verksamma för att minska risken för kriminell utveckling? Av utredningar som genomförts de senaste åren inom samtliga dessa områden framgår att mål- och styrinstrument ofta saknas och att vetenskapligt förankrade metoder sällan tillämpas. Vidare saknas ofta systematisk dokumentation vad gäller insatser, metoder och resultat. Utvärderingar förekommer sällan och om de gör det är de ofta av mindre god kvalitet. Den samlade kunskapen om vad som görs är dock bristfällig, vilket innebär att det kan finnas en del exempel på insatser som skulle kunna visa sig vara framgångsrika om metoder och resultat hade dokumenterats och utvärderats. I samtliga utredningar påtalas dock allvarliga brister när det gäller arbetet med psykosocialt utsatta barn, inklusive svårigheter att uppfylla lagreglerade skyldigheter. Även om inte risker för framtida brottslighet stått i centrum för dessa utredningar, står det klart att de brister som påtalats innebär att det finns stora svagheter i det tidiga brottsförebyggande arbetet. Detta har också tidigare påpekats av Wikström och Torstensson (2) i en rapport som särskilt belyser det lokala brottsförebyggande arbetet. Slutsatser Den samlade bild som framkommer i denna rapport kan formuleras i följande punkter: Tidiga insatser för att minska nyrekryteringen till gruppen vanekriminella utgör ett viktigt inslag i regeringens handlingsprogram för det brottsförebyggande arbetet. Kunskap om tidiga riskfaktorer och tidiga insatser finns. Arbetet med tidiga brottsförebyggande insatser tycks i hög utsträckning sakna förankring i befintlig vetenskaplig kunskap och kan förbättras betydligt i enlighet med intentionerna i regeringens handlingsprogram. Angeläget utveckla det tidiga brottsförebyggande arbetet I regeringens uppföljning av det nationella handlingsprogrammet Allas vårt ansvar (1) konstateras att arbetet med att utveckla lokala brottsförebyggande råd befinner sig i ett intensivt uppbyggnadsskede och att brottsförebyggande insatser inom rättsväsendet får allt större genomslagskraft. Samtidigt framhålls att det brottsförebyggande arbetet inom andra samhällsområden behöver vidareutvecklas. Tidig social brottsprevention riktad till särskilt utsatta barn och familjer är ett sådant område. 8

9 Det betonas också att brottsförebyggande aspekter ska läggas på verksamheter inom alla samhällsområden. Enligt regeringens uppföljning behöver brottsförebyggande insatser på central nivå breddas och fördjupas. På regional nivå måste landsting och kommuner i högre utsträckning beakta brottsförebyggande konsekvenser vid beslut som rör barnomsorgen, vårdcentraler, skolan etc. Det är mot denna bakgrund angeläget att ta ytterligare ett steg i förverkligandet av det nationella handlingsprogrammet Allas vårt ansvar och utveckla strategier och former för tidig social brottsprevention med syfte att begränsa nyrekryteringen till kriminella grupperingar. Detta förutsätter bland annat att det på lokal nivå skapas arenor för samverkan, både mellan olika berörda myndigheter och mellan praktiker och forskare. Det förutsätter också en ökad samverkan på nationell nivå och utveckling av FoU-verksamhet som, på ett mera ingående sätt än vad som varit möjligt i denna rapport, kan bidra med direkt tillämpbar kunskap och implementeringsstöd till det arbete som bedrivs på lokal nivå. Socialstyrelsens målsättning att verka för utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst samt BRÅ:s stöd till det lokala brottsförebyggande arbetet, kan här vara två av flera viktiga plattformar. Resultaten i denna rapport visar att det finns goda skäl att starkare än hittills uppmärksamma den sociala brottspreventionen genom tidiga insatser riktade till barn och familjer med allvarliga psykosociala svårigheter. 9

10 Inledning Det kunde man ju se redan på dagis, att Pelle skulle bli kriminell. Varför var det ingen som reagerade? Man borde ha satt in åtgärder tidigare. Uttryck av det här slaget är inte ovanliga och heller ingenting nytt. De bottnar i en föreställning om att det finns tydliga riskfaktorer som redan i den tidiga barndomen signalerar att en kriminell utveckling är att vänta. Och att det finns effektiva åtgärder som kan förhindra en sådan utveckling, bara de sätts in i tid. Vad vet man då om detta? Om denna för många så självklara kunskap är giltig, varför har man inte kommit till rätta med brottsligheten? Ett syfte med denna rapport är att kortfattat förmedla en bild av vad man vet om tidiga riskfaktorer och åtgärder. Ett annat syfte är att belysa vad som görs i Sverige för att tidigt upptäcka och begränsa riskerna för individuell kriminell utveckling. Rapporten fokuserar uteslutande på kriminell utveckling. Det är dock viktigt att hålla i minnet att tidiga riskfaktorer med avseende på kriminell utveckling vanligtvis också är allvarliga riskfaktorer vad gäller utvecklingen av annan psykosocial och somatisk ohälsa. Det kan gälla alkohol- och narkotikamissbruk, arbetslöshet, sjukvård på grund av olyckor, för tidig död m.m. Ett tidigt brottsförebyggande arbete bidrar därigenom också till att förebygga andra psykosociala och medicinska problem i individens framtida utveckling. Vikten av tidiga insatser betonas Tidiga insatser riktade till särskilt utsatta barn och barnfamiljer har ofta betonats som ett av flera centrala inslag i den svenska brottsförebyggande strategin. Syftet med dessa insatser är i första hand att söka begränsa nyrekryteringen till den lilla, men mycket belastade, grupp vanekriminella som står för cirka hälften av den samlade brottsligheten (se sid 12). Vikten av tidiga insatser betonades bland annat i Ungdomsbrottskommitténs betänkande år 1993 (1), i det nu gällande nationella brottsförebyggande programmet Allas vårt ansvar (2), i regeringens uppföljning av detta program (3) och i den rapport om lokalt brottsförebyggande arbete som redovisades av Polishögskolans forskningsenhet år 1997 (4). Även internationellt har vikten av tidiga insatser uppmärksammats allt mer. År 1996 tillsatte Europarådets Kommitté för Kriminalitet 1 en särskild expertkommitté 2 för att närmare studera frågan om tidiga psykosociala insatser i det brottsförebyggande arbetet. Kommitténs arbete resulterade i att Europarådets ministerkommitté i oktober 1 2 European Committee on Crime Problems (CDPC) Committee of experts on the role of early psychosocial interventions in the prevention of criminality (PC-IN) 10

11 2000 enades om rekommendationer till medlemsländerna som kraftigt betonade vikten av tidiga psykosociala insatser i det brottsförebyggande arbetet. Bland annat rekommenderades samtliga medlemsländer att utveckla en nationell strategi i dessa frågor (5). Tidiga åtgärder inom barnhälsovården, barnomsorgen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänsten och skolan syftar naturligtvis på kort sikt till att undanröja de aktuella problemen i barndomen. Samtidigt ses dessa åtgärder på lång sikt som viktiga redskap i den brottsförebyggande arbetet. Att åtgärderna i vissa fall går under benämningen behandling, som ibland särskiljs från prevention, förtar inte det faktum att en av flera målsättningar är att undanröja riskfaktorer för brottslighet (i likhet med andra brottspreventiva insatser som förstärkta lås på källardörrar, straffsystemet, grannsamverkan, påverkansprogram inom kriminalvården eller dylikt). Arbetet med tidiga brottsförebyggande insatser riktade till särskilt utsatta barn och familjer har ännu inte fått något riktigt genomslag, vilket också konstaterades i regeringens uppföljning av den nationella handlingsplanen (3). Det är mot den bakgrunden som BRÅ sett det motiverat att uppmärksamma detta område. Rapporten ska ses i skenet av ett övergripande perspektiv på brottslighetens orsaker och brottsförebyggande arbete och som ett komplement till den litteratur om brottsförebyggande arbete som tar sin utgångspunkt i generella sociala och situationella riskfaktorer. Brott och prevention på samhälls- och individnivå En grundläggande utgångspunkt är att det finns flera olika perspektiv på brottslighetens orsaker och på strategier som kan vara effektiva för att begränsa brottsligheten. Ur ett övergripande makrosocialt samhällsperspektiv står det klart att olika ideologiska, politiska och ekonomiska utvecklingsvägar kan påverka brottslighetens karaktär, omfattning och utveckling. Socialpolitiska, arbetsmarknadspolitiska, utbildningspolitiska och kriminalpolitiska beslut är några exempel på sådana makrosociala fenomen som kan påverka den enskilda individens benägenhet och möjlighet att begå brott - och därmed också den totala brottsligheten i samhället. Inom ramen för en övergripande samhällsstruktur påverkas brottsligheten också av faktorer i den fysiska och sociala närmiljö en individ lever och utvecklas i. Bostadsområdets fysiska karaktär och socioekonomiska struktur, förekomsten av lättillgängliga brottsobjekt, kvalitet och kvantitet i relationer till familj, vänner, grannar etc., karaktäristiska hos, och förhållande till, samhällsinstitutioner som skola, polis, föreningsverksamhet etc. kan vara några exempel på sådana faktorer. Samtidigt som såväl makrostrukturella förhållanden som mera näraliggande livsbetingelser kan påverka den generella brottsnivån kommer vissa individer i en given samhällsstruktur att begå brott medan andra inte gör det. En liten del av dem som begår brott utvecklas till gravt kriminella medan de 11

12 flesta inte gör det. Individens personliga förutsättningar, egenskaper och sätt att relatera till sin närmaste omgivning kommer här in som ytterligare faktorer som kan påverka den individuella risken för att utveckla kriminalitet och därmed också, i förlängningen, brottsnivån i samhället. Olika infallsvinklar när det gäller orsakerna till brottsligheten kan leda till olika ideologiska och kriminalpolitiska implikationer för hur man väljer att se på brottspreventiva strategier. Å ena sidan kan det exempelvis hävdas att en kraftfull fokusering på övergripande makrosociala fenomen som alenarådande orsak till brottsligheten skymmer det faktum att det är individer som begår brott, vilket kan bidra till ett minskat personligt ansvar för kriminella handlingar - skyll inte på mig, det är samhällets fel. Å andra sidan kan det hävdas att en kraftfull fokusering på den enskilda individens ansvar bidrar till att man från samhällets sida begränsar sitt ansvar för att skapa goda samhälleliga förutsättningar för ett laglydigt leverne - det är inte samhällets sak att servera allt på silverbricka, den som begår brott har sig själv att skylla och får själv ta sitt ansvar. Realpolitiskt torde det snarast vara fråga om ett samspel mellan olika infallsvinklar, inte en fråga om antingen eller. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och inte ensidigt betona en aspekt i det brottsförebyggande arbetet. Ambitionen att med tidiga insatser söka begränsa nyrekryteringen till gravt kriminella grupperingar ska således ses som ett komplement, inte ett alternativ, till andra inslag i det brottsförebyggande arbetet. Olika brottskarriärer och prevention Brottsligheten i samhället är ojämnt fördelad (6, 7). En stor del av dem som begår brott (cirka 95 procent) gör det vid enstaka tillfällen. Tillsammans svarar denna grupp för ungefär hälften av den totala brottsligheten. Detta innebär också att det är en liten del av dem som begår brott (cirka 5 procent) som svarar för en mycket stor del av brottsligheten (cirka 50 procent). Medan den förstnämnda gruppen i huvudsak består av individer med en livsföring som i allt väsentligt ansluter till de lagar och normer som gäller i samhället, består den senare gruppen i hög utsträckning av individer som etablerat en kriminell livsstil. Det är den gruppen som vanligtvis åsyftas när man pratar om de kriminella och det är den gruppen man vanligtvis menar att man redan tidigt kunde se vad som var att vänta. När det gäller tidiga riskfaktorer och kriminell utveckling brukar man, som en grov indelning, skilja mellan early starters och late starters (8,9,10,11). Med early starters menas ungdomar som mycket tidigt, ofta redan i årsåldern eller ännu tidigare, gör sig kända för kriminalitet av olika slag. Med late starters brukar man mena dem som börjar begå brott senare under ungdomsperioden. Under en period i tonåren kan de här grupperna uppvisa ett ganska likartat kriminellt beteende (11). Ser man till deras bakgrund och framtid utkristalliseras emellertid vissa skillnader. Medan 12

13 early starters ofta kännetecknas av en mycket tidig, allvarlig och kontinuerligt accelererande psykosocial problematik, finner man vanligtvis inte något sådant utvecklingsmönster bland late starters. Medan early starters i hög utsträckning fortsätter sin kriminella bana också efter tonårsperioden, återgår late starters oftast till ett laglydigt leverne efter en turbulent tonårsperiod. Det är således i första hand bland de barn och ungdomar som redan tidigt har allvarliga psykosociala problem, och som tidigt börjar begå brott, som man finner dem som kommer att utveckla en intensiv och långvarig brottskarriär. För denna grupp är kriminaliteten ofta ett av flera inslag i en utvecklingsprocess som karakteriseras av en generell och allvarlig psykosocial problematik. Förutsatt kunskap om vad det är i dessa unga människors uppväxtförhållanden och i deras sätt att utvecklas och fungera som leder till en kriminell utveckling, och förutsatt kunskap om metoder för att åtgärda detta, skulle man alltså ha möjligheter att komma till rätta med en stor del av brottsligheten i samhället. Det är den gruppen och den problematiken som fokuseras i denna rapport. Perspektiv på prevention Situationell och social prevention. Brottsprevention brukar ofta indelas i situationell och social prevention (12,13). Med situationell prevention menas, enkelt uttryckt, åtgärder som försvårar genomförandet av brott. Situationell prevention antas i första hand, genom begränsning av potentiella brottstillfällen/situationer, påverka tillfällighetsbrottslingar och den del av brottsligheten som dessa står för. Med social prevention menas åtgärder för att förändra grundorsakerna till brottsligheten i samhället och den individuella benägenheten att begå brott. Social prevention tar i första hand sikte på att minska nyrekryteringen till den lilla, men mycket brottsaktiva, gruppen vanekriminella. Social prevention kan inrymma såväl generella sociala åtgärder som tidiga åtgärder speciellt riktade till de barn som tidigt uppvisar problembeteenden, som har föräldrar som har svårt att klara av sin fostrarroll etc. I denna rapport är det således social prevention med inriktning på tidiga individ- och familjeinriktade insatser som fokuseras. Realistiska förväntningar på prevention. Det är svårt att förebygga brott, men det går. Förväntningar och förhoppningar på effekter av det brottsförebyggande arbetet ställs emellertid ofta betydligt högre än vad som är befogat utifrån vetenskaplig forskning. Kunskapen om brottslighetens orsaker är begränsad, såväl vad gäller brottsligheten på samhällsnivå som på individnivå. Kunskapen om effektiva brottsförebyggande insatser är också begränsad. Dessutom är det inte alltid möjligt att tillämpa de mest effektiva insatserna på grund av politiska, ekonomiska, opinionsmässiga eller andra skäl 13

14 (begränsad alkoholförsäljning kan vara ett exempel). Det gäller såväl situationell som social prevention. 3 Trots att det i dag finns en hel del kunskap om tidiga riskfaktorer och tidiga insatser kan tidiga åtgärder naturligtvis inte förväntas vara den enda lösningen på brottsproblemet i samhället (14). Dels går det inte att med säkerhet förutsäga om en enskild individ kommer att bli kriminell eller inte, dels är de insatser som i dag finns tillgängliga långt från optimalt effektiva. Även med realistiskt ställda förväntningar finns det dock goda skäl att utgå från att tidiga insatser för att begränsa nyrekryteringen till kriminella grupperingar väl kan tjäna sitt syfte. Men, såväl när det gäller den här typen av insatser som andra former av brottsförebyggande arbete (grannsamverkan, begränsningar av alkoholkonsumtionen, insatser i skolan, straffsystemet, behandlingsprogram inom kriminalvården m.m.) är det viktigt att inte ha orealistiskt höga förväntningar. Många gånger finns en tendens till att på förhand haussa upp förväntningarna på olika inslag i det brottsförebyggande arbetet. Detta kan i efterhand orsaka onödig besvikelse och, vilket är särskilt allvarligt, att man i sken av eftertankens kranka blekhet väljer att avstå från att studera effekterna av på förhand alltför upphaussade metoder. 3 Se bilaga 1. 14

15 Tidiga riskfaktorer Vad är det som gör att vissa barn utvecklas till vanebrottslingar medan de flesta inte gör det? Utvecklingen från barn till vuxen sker i ett kontinuerligt samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer (1,2). Grundläggande riskfaktorer 4 för en framtida antisocial utveckling kan finnas i form av medfödda egenskaper, såväl ärftligt betingade som förvärvade under fosterstadiet. Grundläggande riskfaktorer kan också förekomma i barnets tidiga och omedelbara närmiljö, exempelvis i form av brister i föräldrarnas omsorg. I det kontinuerliga samspelet mellan biologiska och miljöbetingade förutsättningar socialiseras barnet och formar successivt personlighetsegenskaper och beteendemönster. I ett nästa steg, när barnet som autonom individ börjar konfronteras med det omgivande samhället, kan dessa egenskaper och beteendemönster utgöra allvarliga individburna riskfaktorer för en antisocial utveckling. Egenskaper och beteende Barnets tidiga personlighetsegenskaper och konkreta beteendemönster ger de kanske tydligaste signalerna om när en illavarslande utveckling kan vara förestående. Forskningsresultat ger i ganska hög utsträckning stöd åt sådana intuitiva uppfattningar om tidiga riskfaktorer som brukar ligga till grund för hur man till vardags gör bedömningar redan på dagis, eller i andra sammanhang där man möter barn (2,3,4,5). Uppförandestörningar. Många studier visar att barn som redan tidigt kännetecknas av olika former av allvarliga uppförandestörningar löper en kraftigt ökad risk för kriminell utveckling. Det kan exempelvis gälla barn som har ett aggressivt, fientligt och utagerande beteende mot både barn och vuxna. Andra typiska uppförandestörningar kan vara att förstöra för andra, ha sönder saker och att generellt sett uppvisa ett bråkigt, stökigt, olydigt, destruktivt och trotsigt beteendemönster. I den internationella litteraturen betecknas den här sortens beteendemönster (Conduct Disorder, CD/Oppositional Defiant Disorder, ODD) som den kanske mest allvarliga tidiga riskfaktorn med avseende på en senare kriminell utveckling. Uppmärksamhetsstörningar/hyperaktivitet. En annan form av tidiga signaler är uppmärksamhetsstörningar, ofta kombinerade med hyperaktivitet. Det gäller barn som redan tidigt har koncentrationssvårigheter, som har svårt att sitta stilla, är rastlösa, impulsiva och ofta stör och avbryter. De har svårt att uppbåda den grad av uppmärksamhet och självkontroll som krävs i social samvaro, såväl i samspelet med föräldrar och andra vuxna som i fri lek med andra barn eller i gruppaktiviteter som organiseras av vuxna. Beteendemönster av det här slaget definierar inom den internationella litteraturen be- 4 Se bilaga 1 för vissa centrala begrepp 15

16 greppet ADHD (Attentional Deficit Hyperactivity Disorder). I Sverige förekommer också benämningen DAMP (Deficits in Attention, Motor Control and Perception), för ett syndrom av störningar som till viss del överlappar ADHD men som lägger särskilt tonvikt vid de motoriska och perceptuella störningarna. Uppförandestörningar och uppmärksamhetsstörningar/hyperaktivitet går ofta, men inte alltid, hand i hand. Framför allt är det de barn som tidigt uppvisar båda dessa typer av allvarliga beteendeproblem som löper särskilt stor risk för en framtida kriminell utveckling. För att återknyta till Pelle (se sid 10) är det sannolikt just denna typ av problembeteende som vanligtvis åsyftas när man i efterhand menar att man redan på dagis kunde se vad som komma skulle. Kognitiva störningar/inlärningssvårigheter. Tidiga och allvarliga störningar i den kognitiva utvecklingen kan också förebåda en ökad risk för antisocial utveckling. Barn som är sena eller på annat sätt visar problem vad gäller språk- och talutveckling, inlärningsförmåga, begåvning eller som har svårt att ta till sig, tolka och adekvat reagera på information och bemötande från omgivningen, löper ökad risk för kriminell utveckling. För barn som redan i förskoleåldern uppvisar svårigheter av det här slaget blir problemen ofta värre under låg- och mellanstadiet. Det kan gälla kamratproblem, läsoch skrivsvårigheter och, särskilt i kombination med beteendestörningar, skolanpassning generellt. I takt med att de grundläggande problemen accentueras ökar också risken för en kriminell utveckling. Emotionella störningar. En annan viktig egenskap som formas tidigt är barnets förmåga att knyta an känslomässigt till andra människor. Denna egenskap är grundläggande för att senare kunna känna trygghet, empati och tillit i relationer till andra människor och för att kunna utveckla varaktiga och känslomässiga sociala band. Barn som inte fått möjligheten att utveckla en grundläggande trygghet i sina tidigaste relationer får ofta svårigheter med senare sociala relationer och i förmågan till inlevelse och insikt i hur andra människor kan känna och uppleva situationer och ageranden. Tidiga och grundläggande problem av detta slag medför i förlängningen en ökad risk för kriminell utveckling. Multiproblem. Tidiga egenskaper och beteendemönster av det slag som berörts i detta avsnitt behöver naturligtvis inte alltid innebära en livslång kriminell karriär, särskilt inte om det rör sig om problem i ett enskilt avseende eller under en kortare period. Barn som uppvisar enstaka eller mera tillfälliga svårigheter utvecklas vanligtvis på ett normalt sätt. Det är i första hand när problemen hopar sig hos en och samma individ, vilket de dessvärre har en tendens att göra, som det finns en allvarlig hotbild med avseende på den framtida psykosociala anpassningen, inte minst vad gäller kriminell utveckling. Barnets sätt att fungera kan vara en naturlig utgångspunkt när man studerar förekomsten av tidiga riskfaktorer. Samtidigt är det angeläget att se till de 16

17 förutsättningar som bidrar till att forma barnets sätt att fungera, det vill säga de biologiska och sociala förhållanden som kontinuerligt samspelar i barnets socialisationsprocess. Genetik och biologi Det är uppenbart att ingen föds med ett visst beteendemönster och lika uppenbart att ingen föds till brottsling. Däremot kan såväl genetiska faktorer som tidigt förvärvade biologiska egenskaper (uppkomna under graviditet/förlossning/spädbarnsålder) medföra att vissa barn har större benägenhet än andra att utveckla tidiga beteendemönster som innebär ökad risk för framtida kriminalitet (2,6,7). Forskningsresultat tyder bland annat på att såväl hormonella faktorer som funktioner i det autonoma respektive centrala nervsystemet bidrar till olika grundläggande förutsättningar för att utveckla impulsivitet, aggressivitet och liknande beteendemönster, som i sin tur medför ökad risk för kriminell utveckling. Forskning har också visat att för tidig födsel, skador uppkomna under graviditeten (exempelvis genom missbruk hos modern) och förlossningskomplikationer kan medföra tidiga biologiska skador på barnet som ökar risken för att barnet ska utveckla beteendemönster av de slag som berördes i förra avsnittet. I vilken utsträckning genetiska och andra grundläggande biologiska riskfaktorer kommer att påverka utvecklingen av barnets beteende beror till stor del på hur omvärlden bemöter barnet i den tidiga socialisationsprocessen. Under det senaste decenniet har det kommit fram viktig kunskap om att genetiska förhållanden även kan påverka föräldrarnas bemötande av barnet och därigenom den socialisationsprocess som formar barnets sociala utveckling. Undersökningar har bland annat visat att föräldrar i hög grad reagerar och svarar på sina barns genetiska potential (via barnets temperament och beteende), det vill säga att den påverkan som vanligtvis kallas uppfostran till viss del styrs av de genetiska anlag den uppfostrande föräldern själv förmedlat till sitt barn (8,9). Genetiska och på annat sätt uppkomna biologiska förutsättningar kan alltså genom olika mekanismer öka risken för utveckling av tidiga riskbeteenden, och därmed i förlängningen en kriminell utveckling. En ökad förståelse för dessa fenomen är viktig för att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att bemöta barnet utifrån hans eller hennes unika förutsättningar och därigenom få en möjlighet att, så långt möjligt, kompensera för en ogynnsam genetisk/biologisk start i livet. Föräldrar och uppfostran Egenskaper hos föräldrarna och deras förmåga till omsorg i vid bemärkelse är viktiga faktorer i den socialisationsprocess som formar barnets utveckling. Likväl som föräldrarnas uppfostringsmetoder och förmåga att skapa en käns- 17

18 lomässig, trygg och tillitsfull relation till barnet kan bidra till att kompensera för ogynnsamma genetiska/biologiska förutsättningar, kan föräldrarnas förhållningssätt till barnet också bidra till en ökad risk för kriminell utveckling. En omfattande forskning har påvisat en mängd förhållanden hos föräldrarna som kan kopplas till en ökad risk för antisocial utveckling hos barnen. Kriminalitet, missbruk, psykisk sjukdom, att vara ensamstående mamma eller tonårsförälder, långvarig och allvarlig social stress, bristande omsorgsförmåga, övergrepp och misshandel är några av de kanske vanligaste påvisade riskfaktorerna (2,3,4,5,10). Ofta påpekas att risken för antisocial utveckling ökar med antalet familjerelaterade stressfaktorer som barnet exponeras för. Till viss del kan ärftliga faktorer spela in, som exempelvis vid missbruk och psykisk sjukdom hos föräldrarna. Ofta torde det dock handla om att föräldrar som själva har en besvärlig psykosocial situation också har svårt att på ett ansvarsfullt sätt sörja för barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa och utveckling. Föräldrarnas förhållningssätt till barnet fungerar ofta som en modererande länk mellan andra riskfaktorer och barnets utveckling. I de fall samspelet mellan förälder och barn fungerar på ett bra sätt kan det vara av mindre betydelse för barnets utveckling om familjen bor i ett socioekonomiskt mindre välbeställt område, om vårdnadshavaren är en ensamstående tonårsmor eller dylikt. Känslomässig närhet och relation. Föräldrarnas förmåga att utveckla en positiv och känslomässig närhet och relation till barnet är central för den fortsatta utvecklingen. Barn till föräldrar som har en avvisande eller negligerande hållning och som brister i förmågan att skapa en förtroendefull och känslomässing kontakt, löper en ökad risk för att utveckla emotionella störningar. Det har också visats att barn till föräldrar som ägnar barnen allt för lite tid och som lägger ned allt för lite engagemang på att förmedla och uppmuntra prosociala värderingar, attityder och beteenden löper en ökad risk för antisocial utveckling. Konsekvens och balans i uppfostran. Föräldrarnas förmåga att vara konsekventa och balanserade i den disciplinära fostran och att tillämpa en konstruktiv konflikthantering utan hot och våld, är andra viktiga inslag i socialisationsprocessen. Så också att föräldrarna har tillsyn över var barnen är och vad de gör. Alltför stora brister i föräldrarnas uppfostringsmetoder bidrar till utvecklingen av personlighetsdrag och beteendemönster som medför en ökad risk för antisocial utveckling när barnet väl börjar konfronteras med kamrater, skola och omvärlden i övrigt. Känslomässig relation kommunikation tillsyn. Forskningsresultat talar också för att det är den tidiga känslomässiga relationen mellan barn och föräldrar som i hög utsträckning ligger bakom det samband man ofta brukar finna mellan föräldrars bristande tillsyn (monitoring) och utvecklingen av antisocialt beteende. En god föräldra barn relation underlättar en öppen 18

19 kommunikation som i sin tur medför att föräldrarna har god insikt i barnens förehavanden, kamratrelationer etc. En mindre god relation gör det svårare att utveckla en förtroendefull kommunikation och därmed svårare för föräldrarna att överblicka barnets förehavanden. Svårigheter för barnet att fungera bra tillsammans med vuxna och jämnåriga och att finna sig tillrätta i skolan, tycks i hög utsträckning vara en följd av en generell brist på sociala, kognitiva och emotionella färdigheter som genererats och mejslats fram i den tidiga socialisationsprocessen i familjen. Ett aggressivt beteendet hos barnet kan exempelvis vara mycket funktionellt i familjesammanhang; det kan underlätta och ge fördelar vid konflikter med föräldrarna. Samma beteende bland jämnåriga eller i skolan fungerar sämre. Här ger det upphov till ogillande och avståndstagande. Resultat från empirisk forskning vid The Oregon Social Learning Center tecknar en bild som tar sin utgångspunkt i föräldrars bristande uppfostringsmetoder, vilka i sin tur formar bristande sociala färdigheter hos barnet (10). Barnet kommer härigenom att uppvisa ett avvikande beteendemönster i den sociala interaktionen med andra barn, vilket framkallar konflikter och avståndstagande. Detta i sin tur förstärker problematiken och hänvisar barnet till umgänge med likasinnade. En fortsatt sådan spiral, tillsammans med bristande föräldratillsyn över barnets umgänge och görande, formar enligt denna modell själva grunden till antisocial utveckling. Ofta rör det sig således om barn som redan tidigt blivit avvisade av barn med normala sociala färdigheter och beteendemönster. Att det finns en påtaglig koppling mellan att tidigt bli avvisad av kamraterna och senare utveckling av antisocialt beteende har påvisats i en rad studier. Den forskning som sedan lång tid bedrivs av Patterson och hans medarbetare vid The Oregon Social Learning Center har också omfattat utveckling av framgångsrika förebyggande insatser och intar i dag något av en ledande ställning när det gäller arbetet med att söka förstå och begränsa utvecklingen av antisocialt beteende. Socioekonomisk struktur Det är sedan länge väl känt att barn som växer upp i socioekonomiskt mindre välbeställda bostadsområden generellt sett löper en ökad risk för antisocial utveckling. Det är däremot ingen självklarhet att det rör sig om några enkla orsakssamband som är direkt användbara för tidigt brottsförebyggande arbete på individ- och familjenivå. De allra flesta barn som växer upp i dessa områden blir trots allt inte kriminella. Vidare har såväl internationell som svensk forskning visat att kopplingen mellan den enskilda familjens socioekonomiska situation och kriminell utveckling hos barnen inte är särskilt stark. Att utgå från att det samband som finns på områdesnivå mellan låg socioekonomisk status och kriminell utveckling också gäller på individnivå 19

20 låter sig inte göras, ett vanligt men felaktigt antagande som brukar kallas för det ekologiska misstaget. Inom den socioekologiskt orienterade kriminologin har man dock kunnat visa att bostadsområdets sociala sammansättning och struktur kan påverka risken att utveckla kriminalitet, men på olika sätt för ungdomar med olika individuella förutsättningar. I en studie av Wikström och Loeber (11) visade resultaten att bostadsområdets socioekonomiska karaktär inte hade någon betydelse för barn som redan tidigt uppvisar allvarliga psykosociala problem. Dessa barn löpte lika stor risk för kriminell utveckling oavsett vilken typ av bostadsområde de växte upp i. Däremot fann man att en ogynnsam bostadsmiljö bidrog till ökad risk för kriminell utveckling bland de barn som inte hade någon allvarlig psykosocial problematik under sin tidiga barndom. Men, vilket ytterligare komplicerar bilden, detta gällde endast de pojkar som tidigt började begå brott. Den socioekonomiska och fysiska områdesstrukturen kan alltså i vissa fall bidra till ökad risk för kriminell utveckling. Detta kan ske genom flera olika mekanismer. Exempelvis kan den sociala sammansättningen bland de boende i området göra det särskilt svårt för föräldrar att få ett bra stöd i socialisationsprocessen. Det kan gälla stöd från grannar, vänner, andra vuxna eller dagismiljön men också påverkan från kamrater när barnen börjar umgås utan de vuxnas omedelbar tillsyn. När barnen blir lite äldre kan den fysiska och sociala strukturen i denna typ av bostadsområden bidra till ökad risk för kriminell utveckling genom att erbjuda fler tillfällen till brott i form av mörka parkeringsplatser, hus och källare med dåliga lås etc. Tidiga och generella riskfaktorer av det här slaget är viktiga att uppmärksamma och åtgärda inom ramen för situationell prevention och social prevention på övergripande samhällspolitisk nivå (se sid 13). Däremot har de inte någon framträdande roll som grund för tidiga individ- och familjeinriktade insatser till de barn som redan tidigt utmärks av allvarliga psykosociala problem. Detta dock med reservation för att den socioekonomiska områdesstrukturen ger viktig information om i vilka områden det kan vara särskilt viktigt att sätta in resurser för tidig och individ- och familjeinriktad prevention. Tidiga riskfaktorer en samlad bedömning Redan tidigt har således barn olika grundläggande förutsättningar för att utvecklas till kriminella. Det gäller individburna egenskaper som biologiska karaktäristika, personlighetsdrag och beteendemönster. Det gäller också egenskaper hos föräldrarna och förhållanden i den yttre sociala miljön. När man ser till tidiga riskfaktorer för kriminell utveckling fokuserar man ofta på betydelsen av en riskfaktor i taget, exempelvis låg MAO-aktivitet (biologisk markör som indikerar ökad risk för bl.a. impulsivitet) eller aggressivitet eller olämpliga uppfostringsmetoder eller skilsmässa eller skolproblem osv. Ofta 20

Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15

Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15 Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser BRÅ-rapport 2001:15 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

EXAMENSARBETE. Antisocialt beteende

EXAMENSARBETE. Antisocialt beteende EXAMENSARBETE 2004:038 Antisocialt beteende En fallstudie om hur yttre uppväxtförhållanden inverkar på utvecklingen av antisocialt beteende Linn Wikberg Malin Rydh Luleå tekniska universitet Lärarutbildning

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet Behandlingsprogram mot våld Våld & Kriminalitet Regeringsuppdrag 2013-2016 Kriminalvården ska intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga klienter män med våldsproblematik kvinnor

Läs mer