Underskrifter Sekreterare... Anna Engström. Ordförande... Berndt Bårring. Justerande Annki Stark

Transkript

1 Sammanträdesdatum 1 (31) Plats och tid Kommunhuset, Aneby klockan Beslutande C Berndt Bårring S Jan-Åke Leo KD Maria Lundblom Bäckström M Yngve Modig C Lars-Inge Hansson, 98 och S Annki Stark Övriga deltagande Utses att justera Michael Wirestam, samhällsbyggnadschef Anna Engström, utskottssekreterare Tommy Gustafsson, räddningschef Torbjörn Adolfsson, miljöchef, Torbjörn Aronsson, livsmedelsinspektör, 104 Annki Stark Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsavdelningen den 29 september 2014, klockan Paragrafer Underskrifter Sekreterare... Anna Engström Ordförande... Berndt Bårring.. Annki Stark ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum anslags uppsättande Datum anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsavdelningen Underskrift... Anna Engström

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Sida 98 Dnr Enskilda avlopp inom Ralingsås by beslutar att ge miljöenheten i uppdrag att implementera hög skyddsnivå för små avlopp inom Ralingsåsområdet på samma sätt inom det beslutade verksamhetsområdet, som för övriga fastigheter. Det innebär delegationsbeslut om förbud eller förläggande i de fall där det är nödvändigt. För anordningar inom det beslutade verksamhetsområdet ska besluten riktas till Aneby Miljö & Vatten AB. Besluten ska förenas med vite. att föreslå kommunstyrelsen att utreda en möjlig utökning av verksamhetsområdet vid Ralingsås by. Ärendebeskrivning beslutade den 15 februari 2012, 1, om bedömningsgrunder för hög skyddsnivå för miljöskydd inom Svartåns avrinningsområde. Bedömningsgrunderna innebär att hög skyddsnivå för små avlopp ska uppnås senast 2015 inom Ralingsåsområdet, det vill säga minst 90 % rening av fosfor. Kommunfullmäktige beslutade den 13 mars 2012, 27, att anta föreslaget verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom del av Ralingsås by och Ralingsåsgården. Det innebär att kommunen tagit på sig ansvaret för de boendes dricksvattenkvalitet och avloppsrening, enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Miljöenheten har från 2012 arbetat med att implementera nämndens beslut om hög skyddsnivå. I nuläget finns gällande tillståndsbeslut för inrättande av gemensamt minireningsverk för fastigheterna norr om verksamhetsområdet. Ägaren till en fastighet söder om verksamhetsområdet har kontaktat miljöenheten och inlett processen för tillstånd till samma typ av minireningsverk. För övriga fastigheter inom området har det bedömts möjligt att koppla på kommunal ledning vid implementering av verksamhetsområdet. Miljöenheten har kontaktats av representanter för boende inom det beslutade verksamhetsområdet. Vid mötet framförde representanterna bland annat att man är missnöjd med den tid det hittills har tagit för va-huvudmannen att implementera beslutet om verksamhetsområde. Att någon taxa inte har kunnat meddelas innebär ekonomisk osäkerhet, inte minst har fastighetsaffärer i området försvårats. Beslutet om verksamhetsområdet innebär också för de boende att man inte investerar i avloppsanordningen för sin fastighet, trots att man i vissa fall är medveten om att det behöver åtgärdas. I åtminstone ett fall har efterföljande steg efter slamavskiljaren satt igen med följd att slamavskiljaren svämmar över. Detta innebär uppenbara miljö- och hälsorisker. Problemet löses för närvarande genom att fastighetsägaren låter tömma brunnen oftare.

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 Sida Ett sedan länge känt problem i området är den olämpligt placerade vattentäkten för Ralingsåsgården. Täkten är placerad nedströms avloppets markinfiltration. Analyser visar på tjänlig dricksvattenkvalitet, men placeringen innebär en oacceptabel risk särskilt vid hög belastning (uppemot 2000 besökare). Miljöenheten har valt att inte ställa formella krav på anläggningarna eftersom Ralingsåsgården för flera år sedan uttryckt en önskan och träffat avtal med Aneby Miljö & Vatten AB om en frivillig anslutning till kommunalt VA-nät. De boende har tillsammans med en leverantör tagit fram egna förslag till hur avloppsfrågan skulle kunna lösas inom Ralingsås. Bedömning har tidigare gjort bedömningen att det generellt inte är skäligt att i nuläget ställa krav på små avlopp med dålig standard inom beslutat verksamhetsområde. Miljöenheten bedömer att Ralingsåsområdet utgör ett undantag. Miljöenheten bedömer att det inte är rimligt att fastighetsägare i närheten av ett beslutat verksamhetsområde nödgas vidta kostsamma åtgärder för att minska sin miljö- och hälsopåverkan, medan fastighetsägarna inom det beslutade verksamhetsområet i praktiken hindras från att göra detsamma. Miljöenheten bedömer att det är va-huvudmannen som ska anses vara verksamhetsutövare inom beslutat verksamhetsområde. I Aneby kommun är det Aneby Miljö & Vatten AB som är va-huvudman. Miljöenheten bedömer att besluten bör förenas med vite. Vite är ett sätt för myndigheten att förmå motparten att vidta de önskade åtgärderna istället för att betala vitet. Vitet bör sättas till kronor för ett litet avlopp och kronor vardera för Ralingsåsgårdens dricksvatten och avlopp. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 16 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden ger miljöenheten i uppdrag att implementera hög skyddsnivå för små avlopp inom Ralingsåsområdet på samma sätt inom det beslutade verksamhetsområdet, som för övriga fastigheter. Det innebär delegationsbeslut om förbud eller förläggande i de fall där det är nödvändigt. För anordningar inom det beslutade verksamhetsområdet ska besluten riktas till Aneby Miljö & Vatten AB. Besluten ska förenas med vite. Beslutsgång Ordföranden föreslår i tilläggsförslag att tillsynsnämnden föreslår kommunstyrelsen att utreda en möjlig utökning av verksamhetsområdet vid Ralingsås by samt att i övrigt besluta i enlighet med tjänstemannaförslaget. Förslagen antas.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 Sida 99 Dnr Svar på remiss avseende tillståndsansökan för torvtäktsverksamhet inom fastigheten Gåremålen 1:2, 1:3 och 1:5 beslutar att hos miljöprövningsdelegationen i Östergötland yrka på att tillståndsgivande myndighet inte ska medge icke tidsbegränsade tillstånd. Tillståndet för verksamheten bör begränsas till 20 år. att torvtäktens klimatpåverkande verksamhet ska klimatkompensera för den verksamhet som kommer att bedrivas. Ärendebeskrivning Mullmäster AB ansöker hos Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Östergötland om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för ny verksamhet i form av brytning av torv på fastigheterna Gåremålen 1:2, 1:3 och 1:5 i Aneby kommun. Ansökan omfattar en produktion av m 3 torv under en i första hand icke tidsbegränsad period och i andra hand 35 år. Till ansökan finns en miljökonsekvensbeskrivning. Torven kommer att användas för odlingsändamål i form av odlingssubstrat eller som jordförbättrare. har tidigare yttrat sig i ärendet. Miljöenheten bedömer att det inte finns skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande utan att tidigare framhålla vad som tidigare sagts i ärendet. Bedömning Miljöenheten bedömer att det inte kan vara rimligt att medge tillstånd då tidigare rättsfall inte har kunnat påvisa något annat. Vidare gäller att tillståndsgivande myndighet inte ske medge icke tidsbegränsade tillstånd. Tillståndet för verksamheten bör begränsas till 20 år. Miljöenheten kan utläsa i Aneby kommuns översiktplan att det ska vara en restriktiv hållning till nya tillstånd i kommunen gällande torvtäkter, om de kan påverka det nationella miljömålet Myllrande våtmarker på ett negativt sätt. Utredningar har visat att torvbrytning generellt sett leder till förhöjda värden i recipienten för parametrarna kväve, COD, suspenderat material och turbiditet. Det är av stor vikt att sedimenteringsdammarna fungerar och att en god egenkontroll förekommer för att det inte ske en allt för stor på verkan på recipienten. Vidare bedömer miljöenheten att det inte tillräckligt uppmärksammas att torvtäktsverksamhet påverkar våra globala och nationella klimatmål på ett negativt sätt. Vidare gäller detta kring den ekosystemtjänst som våtmarker utgör i form av vattenhållande magasin. Det bör på något sätt utkrävas klimatkompensation etc. för denna typ av verksamhet.

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 5 Sida Vattenförvaltningens mål Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Sedan många år har ett viktigt vattenvårdande arbete bedrivits i Sverige med flera parter inblandade. Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk, ramdirektivet för vatten, för att bevara och förbättra vattenmiljön i Europas grund- och ytvatten. Ramdirektivet för vatten har sin grund i en insikt om att vi gemensamt måste vårda våra vattenresurser för en framtida hållbar vattenanvändning. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år God status innebär dels god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status till Detta innebär att arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen. Ramdirektivet för vatten betonar även att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser för att kunna säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. Många aktörer har varit med och byggt upp vattenförvaltningen och nu ska vi i samverkan arbeta vidare för att bevara och förbättra vattenmiljön i Sverige. Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd iaktta de begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska i yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska också undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 17 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden beslutar att hos miljöprövningsdelegationen i Östergötland yrka på att tillståndsgivande myndighet inte ska medge icke tidsbegränsade tillstånd, att tillståndet för verksamheten bör begränsas till 20 år, samt att torvtäktens klimatpåverkande verksamhet ska klimatkompensera för den verksamhet som kommer att bedrivas. Beslutsgång Ordföranden föreslår att tillsynsnämnden beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget och finner att förslaget antas.

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 6 Sida Jäv Lars-Inge Hansson (C) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Beslutet skickas till: Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötland.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 7 Sida 100 Dnr Svar på remiss avseende tillståndsansökan för vindkraftprojekt Vedbo beslutar att ta tjänsteskrivelsen som sin egen samt att till Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötland lämna följande yttrande: 1. Vindkraftverken får inte påtagligt påverka landskapsbilden kring riksintresset Åsens by. 2. Tillståndets giltighet ska begränsas till 25 år. 3. Negativa inringningseffekter av verkens placering i landskapet ska undvikas. 4. Miljömålet God bebyggd miljö ska så långt det är möjligt tillgodoses i kommande tillståndprövning. 5. förutsätter att artskyddsförordningen tillämpas för att skydda fåglar och fladdermöss inom och i anslutning till etableringsområdet. Ärendebeskrivning VindIn AB ansöker hos Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Östergötland om tillstånd enligt miljöbalken för gruppstationer för vindkraft inom vindkraftprojektet Vedbo i Aneby och Jönköpings kommuner. Projektet består av tre separata delområden. Anläggningen inom delområde Haurida Västra planeras inom fastigheterna Haurida 2:3 och Kråketorp 1:2 i Aneby kommun samt Anvarp1:1 och Svartorp-Tokeryd 1:5 i Jönköpings kommun. Ansökan omfattar drift och uppförande av högst sex stycken vindkraftverk med en totalhöjd på högst 185 meter. Anläggningen inom delområde Älgön planeras inom fastigheterna Älgön 1:1, Boda 1:5, Gullhullt 1:2 och Kransås 1:1 i Aneby kommun. Ansökan omfattar uppförande och drift av högst nio stycken vindkraftverk med en totalhöjd på högst 205 meter. Anläggningen inom delområde Knohult planeras inom fastigheterna Haddarp 2:9, Holkenstorp 1:3 och Knohult 4:1 i Aneby kommun samt Svenstorp 5:1, Mårtensdrätt 1:6 och 2:1, Karsäng 3:6 och Torestorp 1:7 i Jönköpings kommun. Ansökan omfattar uppförande och drift av högst 16 stycken vindkraftverk med en totalhöjd om högst 205 meter.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 8 Sida Till de tre ovan angivna tillståndsansökningarna har bifogats en gemensam miljökonsekvensbeskrivning. Verksamheterna antas påverka omgivningen genom buller, rörliga skuggor samt inverkan på landskapsbild, kultur och naturmiljö. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 8 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden beslutar att ta tjänsteskrivelsen som sin egen samt att till Miljöprövningsdelegationen i Östergötland lämna följande yttrande: att vindkraftverken inte påtagligt får motverka syftet med riksintresset Åsens by, att tillståndets giltighet ska begränsas till 25 år, att negativa inringningseffekter av verkens placering i landskapet ska undvikas, att miljömålet God bebyggd miljö ska så långt det är möjligt tillgodoses i kommande tillståndprövning samt att tillsynsnämnden förutsätter att artskyddsförordningen tillämpas för att skydda fåglar och fladdermöss inom och i anslutning till etableringsområdet. Ledamöternas förslag till beslut Maria Lundblom Bäckström (KD) föreslår att vindkraftverken inte påtagligt får påverka landskapsbilden kring riksintresset Åsens by. Ordföranden föreslår i övrigt att tillsynsnämnden beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget. Förslagen antas. Beslutet skickas till: Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötland.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 9 Sida 101 Dnr Kommunicering om begäran om inkommande av uppgifter om buller vid skjutbana, Hullaryds jaktvårdsförening beslutar att Hullarydortens Jaktvårdsförening bereds möjlighet att komma in med synpunkter på underlaget samt på följande förslag: att förelägga Hullarydortens Jaktvårdförening med stöd av miljöbalken 2 kap. 2 och 26 kap. 9, 19, 21, 22, enligt följande: att senast den 31 december 2014 inkomma med redovisning av buller genom utförd mätning i enlighet med NFS 2005:15, att senast den 31 december 2014 inkomma med redovisning hur verksamheten kan begränsa/upphöra med störningar av verksamheten, samt att senast den 31 december 2014 inkomma med en redovisning hur man avser att hantera de risker för spridning av föroreningar till grundvatten som är förenat till den verksamhet som bedrivs inom fastigheten Viredaholm 1:49 med flera. Yttrandet ska vara nämnden tillhanda senast den 20 oktober Ärendet kan komma att avgöras även om inget yttrande kommer in. Ärendebeskrivning Omfattande klagomål från närboende har inkommit avseende buller från skjutbanan i Hullaryd. Inga uppgifter om bullerkartläggning av verksamheten finns eller hur Naturvårdsverkets riktlinjer för skjutbanor uppfylls. Jaktvårdsföreningen har bedrivit verksamhet inom området sedan 1970-talet. Länsstyrelsen har handlagt ärendet enligt dåvarande miljöskyddskungörelse. Bedömning Miljöenheten kan inte finna några begränsningar i skjuttider för banan från tidigare handläggning av tillsynsmyndigheterna. Detta innebär inte att verksamheten kan bedrivas närhelst föreningen vill, utan att de kan visa att de bullervärden som gäller för banan kan hållas. Miljöenheten bedömer vidare att detta inte är en olägenhet som är ringa eller tillfällig utan att verksamhetsutövaren är skyldig att redovisa vilken egenkontroll som har bedrivits. Vägledning och råd för hur egenkontroll ska bedrivas har Naturvårdsverket arbetat fram.

10 Sammanträdesdatum 10 Avståndet till närmaste bebyggelse är cirka 400 meter från verksamhetens ytterområde, som bedrivs i en gammal grustäkt och i sig har naturliga bullervallar. En viss del av verksamhetens jaktstig verkar vara förlagt på en höjdrygg. Detta innebär att bullret sprids i större utsträckning över området. Naturvårdverket tar upp i sitt branschfaktablad att kommunen ska ta hänsyn till skjutbanors lokaliseringar i sin översiktplan. Miljöenheten bedömer att någon sådant inte har beaktats i den utsträckning som råder i detta ärende. Enligt Miljöbalken 30 kap. 2 krävs en anmälan för civil eller militär skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning med mer än och högst skott skarp ammunition per år med vapen för finkalibrig ammunition (kaliber < 20mm) utomhus till kommunens miljönämnd. En sådan anmälan har betraktats kommit in genom tidigare handläggning hos Länsstyrelsen och ändringar i omklassning enligt miljöbalken. Miljöenheten har inte gjort någon annan bedömning än att verksamheten fortfarande är anmälningspliktig. För skjutbanor fordras bygglov enligt plan- och bygglagen. Huruvida det finns bygglov för verksamheten är okänt. En ansökan finns från Miljöenheten bedömer härmed att det är skäligt att ställa de krav på skytteföreningen i enlighet med de riktlinjer och lagar som finns. Buller Störningarna för närboende är vanligen ganska små upp till dbai (Impulse) för att därefter öka snabbt. Vanligtvis uppstår dessa nivåer endast på ett avstånd kortare än meter. Olika störningsundersökningar har visat att andelen mycket störda människor i huvudsak understiger 10 % upp till en ljudnivå av 65 dbai. Vid 80 dbai blir ca 25 % av närboende mycket störda. Bullret stör också i rekreations- och friluftsområden där tystnaden kan vara en väsentlig del av naturupplevelsen. Då kan själva förekomsten av skytte upplevas som störande oavsett ljudnivå. Uppgifter om vilka ljudnivåer som uppkommer från skjutbanor till omgivningen tas fram av den som ansvarar för skjutbanan med hjälp av mätning eller beräkning av buller. Bulleremissionen varierar beroende på vapentyp, kaliber och i viss mån ammunition. Blyspridning och andra föroreningar Vid hagelskjutning sprids blyhagel över stora områden. Betydande mängder bly ansamlas också i kulfång. Blyet omvandlas till olika blyföreningar. Dessa blyföreningar är vid låga ph-värden lösliga i vatten. Frigjorda blyjoner kan sprida sig i vatten och tas upp av växter, djur och av människor. Blyhagel kan också lösas upp av den sura miljön i magsäcken. Om djur får i sig haglen kan därför bly lösas ut i kroppen och ge förgiftning. Skjutning mot våtmarker och grunda vattenområden kan medföra att fåglar plockar upp hagel vid födosökning med förgiftning som följd. I lerduvor har stenkolstjära använts som bindemedel. Starkt förhöjda halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten) har konstaterats vid markundersökningar vid lerduvebanor. Vissa av dessa är cancerogena.

11 Sammanträdesdatum 11 Åtgärder/Lokalisering Skjutbanor bör lokaliseras till områden där störningarna blir så små som möjligt för både friluftsliv och närboende. Vid prövning av lokaliseringen av verksamheten är bland annat hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpliga. Platsen med omgivning får inte vara aktuell för framtida bostadsbebyggelse. Det kan vara fördelaktigt om skyttet kan koncentreras till en enda plats i en region. Samlokalisering med militära skjutområden har framgångsrikt gjorts på många håll i landet. Särskilt viktigt är det att skyttet inte sker i riktning mot sådana områden som kan bli störda. Det kan dock vara svårt att vrida en skjutbana eftersom solljuset oftast måste falla från rätt håll för att inte blända skytten. Många befintliga skjutbanor har genom expansion av bebyggelse fått bostäder alltför nära inpå. Det har medfört olägenheter för de närboende. Detta är särskilt vanligt i anslutning till tätbebyggda områden. Detta bör uppmärksammas i den kommunala översiktsplaneringen. Verksamhetsutövare är enligt förutsättningarna i 10 kap. miljöbalken även ansvariga för efterbehandling av blyförorenad eller PAH-förorenad jord från nedslagsplatser från hagelskytte och blyförorening i kulfångssand. Kalkning av nedslagsplatser för blyhagel kan tillämpas för att motverka spridning av bly till yt- eller grundvatten. Lagstiftning Beträffande ljudnivån tillämpas riktvärdena i Naturvårdsverkets allmänna råd "Buller från skjutbanor" (NFS 2005:15). Riktvärdena är angivna som maximala ljudnivåer i dba frifältsvärde utomhus (tidsvägning Impuls) (dbai) och bör tillämpas för bedömning om lämplig bullerbegränsning vid skjutbanor. Miljöbalken 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. 1 När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

12 Sammanträdesdatum 12 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 26 kap. Tillsyn 9 En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. 21 Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. 22 Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Om inte annat följer av 22 b 2, ska den som är skyldig att utföra undersökningen ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd (Lag (2010:1542)). Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 16 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden beslutar att Hullarydortens Jaktvårdsförening bereds möjlighet att inkomma med synpunkter på underlaget samt följande förslag till förelägganden: att förelägga Hullarydortens

13 Sammanträdesdatum 13 Jaktvårdförening med stöd av miljöbalken 2 kap. 2 och 26 kap. 9, 19, 21, 22, att senast den 31 december 2014 inkomma med redovisning av buller genom utförd mätning i enlighet med NFS 2005:15, att senast den 31 december 2014 inkomma med redovisning hur verksamheten kan begränsa/upphöra med störningar av verksamheten, samt att senast den 31 december 2014 inkomma med en redovisning hur man avser att hantera de risker för spridning av föroreningar till grundvatten som är förenat till den verksamhet som bedrivs inom fastigheten Viredaholm 1:49 med flera. Beslutsgång Ordföranden föreslår att tillsynsnämnden beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget och finner att så sker. Beslutet skickas till: Hullarydortens Jaktvårdsförening

14 Sammanträdesdatum Dnr Information om STOPP Lantbruk bedömningsgrunder för miljöbalkens allmänna hänsynsregler beslutar att lägga informationen till handlingarna. Dagens sammanträde Miljöchef Torbjörn Adolfsson informerar om STOPP Lantbruk - bedömningsgrunder för miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Tidigare åtgärder för att förhindra övergödningen har inte varit tillräckliga och lantbruket står för en stor del av näringsbelastningen. Kommunerna är ålagda att utföra och redovisa åtgärder enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. har tidigare beslutat om högre krav på små avlopp. Medborgare ifrågasätter varför det ännu inte ställts några krav på lantbruket. föreslås upphäva tidigare riktlinjer och anta nya bedömningsgrunder för de allmänna hänsynsreglerna och egenkontroll inom lantbruk. Bedömningsgrunderna utgår från Jordbruksverkets vägledning och de senaste rättsfallen samt ansluter till LRFs egenkontrollmaterial. Nässjö, Aneby och Tranås kommuner har sedan 2012 arbetat med att ta fram förslag till bedömningsgrunder för de allmänna hänsynsreglerna och egenkontroll inom lantbruk. Nämndernas presidium eller motsvarande har deltagit i processen sedan januari Branschorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, samt konsultföretaget Hushållningssällskapet har i processen bjudits in att lämna synpunkter. Det senaste mötet hölls i augusti 2013, varefter politikerna åtog sig att arrangera nästa möte. Berörda tjänstemän anser att ett politiskt principbeslut inte kan skjutas längre på framtiden med anledning av övergödningssituationen och Vattenmyndigheternas krav. Oavsett vilka beslut som fattas i andra kommuner eller av regionala eller centrala myndigheter ligger dock det yttersta ansvaret på den politiska nämnden i den enskilda kommunen. Förutom de formella kraven på nämnden att agera inom detta område gäller medborgarnas och lagstiftarens krav om likställighet. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 16 september Beslutsgång Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna och finner att förslaget antas.

15 Sammanträdesdatum Dnr Tillsyn enligt miljöbalken av anmälningspliktiga lantbruk beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Det har till miljöenheten kommit in frågor angående tillsyn och debitering av tillsyn av lantbruk, särskilt anmälningspliktiga lantbruk. Miljöenheten vill därför informera tillsynsnämnden om de senaste årens tillsyn och debiteringar. I samband med att djurskyddstillsynen överfördes till Länsstyrelsen 2009 ändrade tillsynsnämnden det planerade tillsynsintervallet för lantbruk. Tillsynsintervallet för anmälningspliktiga lantbruk anpassades till det tillsynsintervall som gäller för övrig anmälningspliktig verksamhet i kommunen. Taxan för lantbrukstillsyn har, bortsett från att timavgiften höjts vid ett tillfälle, varit densamma sedan 2005, då Höglandstaxan antogs. Enligt taxan ska fast avgift tas ut för varje tillsynstillfälle. Om det finns skäl i det enskilda fallet finns det möjlighet att sätta ned eller höja avgiften genom att besluta om timavgift eller om årlig avgift. Ordinarie tillsyn utförs enligt en checklista som ursprungligen tagits fram gemensamt i länet och därefter anpassats till tvärvillkorskontrollen, som kommunerna delvis utförde under åren Små förändringar av checklistan sker årligen och det finns en strävan att checklistan ska överensstämma med grannkommunernas, särskilt Tranås. Olika tillsynsintervall och olika taxor innebär dels att miljöenhetens kännedom om lantbruk av olika storlek varierar, dels att de genomsnittliga kostnaderna för de olika lantbruken blir olika. Energitillsyn Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling. Den som bedriver verksamhet som kan påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter. Syftet med offentlig tillsyn är att kontrollera efterlevnaden av miljöbalken. Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren. Det beror delvis på att koldioxid och andra så kallade växthusgaser släpps ut i atmosfären. Det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Av de totala utsläppen av växthusgaser i Aneby kommun (ej inräknat tarmgaser från idisslare) beräknas lantbrukets andel vara omkring 43 %. Inom tillsynskampanjen förelades anmälningspliktiga lantbruk i Aneby och Tranås kommuner att komma in med en energikartläggning, som motsvarade kraven för Energimyndighetens energikartläggningscheckar. Energianvändningen inom övriga verksamheter i Aneby kommun hade sedan tidigare kartlagts. Inom samma period

16 Sammanträdesdatum 16 följdes även dessa energikartläggningar upp. Andra kommuner bedriver energitillsyn på liknande sätt för miljöfarliga verksamheter (föreläggande om energikartläggning). För att lyfta energitillsynen arbetar Energimyndigheten under hösten 2014 med att sammanställa goda exempel från landets kommuner, för att kunna sprida dem över landet. I en särskild kampanj i samarbete med Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Skåne hålls i september i år seminarier om energieffektivisering i lantbruket, där målgruppen är handläggare som jobbar med miljötillsyn på lantbruk. Efter kampanjen har Tranås lagt till energitillsyn i checklistan för sin ordinarie tillsyn. Energitillsyn bedrivs alltså i Tranås på lantbruk av alla storlekar. Motsvarande har inte förts in i Anebys checklista. Av åtta påbörjade ärenden i Aneby har sex kommit in med energikartläggning, två ärenden är pågående. Flertalet har valt att utföra Energikollen inom Greppa, vilket innebär att nyckeltal tas fram. Nyckeltalen kan jämföras med medeltal för liknande lantbruk. Resultatet visar att lantbrukare i Aneby kommun över lag har en energihushållning som är bättre än genomsnittet. Miljöenheten har därför ännu inte i något fall bedömt att det finns skäl att gå vidare med förelägganden om åtgärder. Energikartläggningarna och rekommenderade åtgärder följs upp vid nästa ordinarie tillsyn. Planerad tillsyn 2015 Jordbruksverket har bjudit in till en nationell kampanj under 2015 om egenkontroll i lantbruket. Utformningen av kampanjen är inte klar. Under genomförde Miljösamverkan en tillsynskampanj i Jönköpings län om egenkontroll i anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, lantbruk undantaget. Aneby kommun deltog i kampanjen och 2009 utfördes motsvarande tillsyn även för anmälningspliktiga lantbruk i Aneby kommun. Miljöenheten bedömer att lantbrukarna i Aneby kommun har viss kännedom om egenkontroll, men att kunskapsnivån kan behöva höjas. Deltagandet i den nationella kampanjen kommer därför att anpassas till en nivå som kan anses kostnadseffektiv. Miljöenheten bedömer exempelvis att förnyad tillsyn på egenkontroll gällande energiförbrukning inte är aktuellt. Ett av de viktigaste områdena för egenkontroll för lantbruk inom Svartåns avrinningsområde i Aneby kommun är näringsförluster, vilka dels innebär minskad lönsamhet för lantbruket, dels ökad övergödning av vattendraget. Nämnderna i Tranås, Aneby och Nässjö driver sedan 2012 ett särskilt projekt för att förtydliga vilka åtgärder som bedöms effektiva kan anses rimliga, STOPP Lantbruk (Svartån, Tillsyn Och Prövning). Rådgivning och information Utöver kontroll av efterlevnad ska tillsynsmyndigheten genom rådgivning, information och liknande verksamhet skapa förutsättningar för att miljöbalkens ändamål ska kunna tillgodoses. För denna verksamhet tas ingen avgift ut. Rådgivning och information belastar alltså skattekollektivet. I samband med den särskilda tillsynsinsatsen gällande animaliska biprodukter skickades informationsbrev till 63 lantbruk, varav föreläggande riktades till 39.

17 Sammanträdesdatum 17 I projektet framkom frågor från lantbrukarna. Miljöenheten tog därför tillsammans med Jordbruksverket och länsstyrelsen fram ytterligare ett informationsbrev som skickades ut i samband med att projektet avslutades. I samband med att energitillsyn påbörjades arrangerade förvaltningarna ett informationsmöte om energikartläggning. Inbjudan skickades ut till samtliga lantbruk med mer än 30 de. Mötet ställdes in på grund av få anmälda deltagare, men ett nytt möte arrangerades av LRF, där miljöinspektörer och energirådgivare deltog från kommunerna. De flesta lantbrukare inom tillsynsinsatsen har valt att genomföra Energikollen inom Greppa. Medlemskap i Greppa innebär att lantbrukaren får tillgång till kostnadsfri rådgivning för den enskilda verksamheten. Även inom de nationella kampanjerna har inletts med att informationsbrev skickats ut. Inom bekämpningsmedelskampanjen 37 stycken och inom effektiv näring fyra stycken. Miljöenheten arbetar med rådgivning och information för lantbrukare även i andra sammanhang. I samband med implementering av STOPP Små avlopp arrangerades tillsammans med LRF informationsmöte för lantbrukare den 29 november 2011, för att informera om nya möjligheter till näringsåterföring från avloppsfraktioner och om regelverket kring detta. När det gäller egenkontroll och näringsförluster är skyddszoner en av de viktigaste åtgärderna. Forskning visar att skyddszonernas placering i landskapet är den faktor som har störst betydelse för deras kostnadseffektivitet. SLU har tillsammans med JTI, på Jordbruksverkets uppdrag, nyligen avslutat ett projekt att ta fram en GIS-modell för att beräkna optimal placering. Miljöförvaltningarna i Tranås, Aneby och Nässjö undersöker för närvarande möjligheterna att låta utföra sådana beräkningar inom de i STOPP Lantbruk utpekade delavrinningsområdena. Beräkningarna skulle kunna ligga till grund för rådgivning angående skyddszonernas placering och bredd. När nämnderna tagit ställning till STOPP Lantbruk har miljöförvaltningarna i Tranås och Aneby för avsikt att ta fram ett gemensamt informationsmaterial med förslag på hur lantbrukaren kan uppnå kraven. Bedömning Det är miljöenhetens sammanfattande bedömning att tillsyn genom särskilda tillsynsinsatser på anmälningspliktiga lantbruk har flera fördelar: - Kostnaderna för de enskilda lantbruken ligger på samma genomsnittliga nivå som om endast ordinarie tillsyn skulle utföras, men kostnaderna fördelas jämnare mellan åren. - Tillsynen inriktas på smalare områden och kan bidra till att lantbrukaren fördjupar sina kunskaper inom det aktuella området. - Tillsynen kan prioriteras till områden som bedöms mer angelägna, såväl geografiskt som i sak. - Även mindre lantbruk kan ta del av informationsmaterial mm som tas fram inom tillsynsområdet.

18 Sammanträdesdatum 18 I viss mån kan mindre omfattande tillsynsinsatser, som utförs oftare, förväntas bidra till att lantbrukaren uppfattar tillsyn som ett mer naturligt inslag i yrkesmässig verksamhet som omfattas av tillsynsnämndens tillsynsansvar. Forskning visar att det personliga mötet med inspektören är av stor betydelse för verksamhetsutövarens benägenhet att själv kontakta myndigheten, exempelvis för att ställa frågor eller diskutera en förändrad verksamhet i förväg. Detta måste ses som en stor fördel. Anslutningen till Greppa särskilt hög inom vår del av länet, vilket delvis kan vara en effekt av den energitillsyn som bedrivits. De flesta lantbrukare inom tillsynsinsatsen har valt att genomföra Energikollen inom Greppa. Inom Greppa löper sedan 2010 klimatfrågorna som en röd tråd, men innan Energikollen utförs görs ett startbesök som bland annat omfattar växtnäringsbalans. Det innebär att lantbrukare som är medlemmar i Greppa även har tillgång till den dokumentation av egenkontrollen, som krävs för en av de viktigaste åtgärderna som föreslås inom STOPP Lantbruk. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 12 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Beslutsgång Ordföranden föreslår att tillsynsnämnden beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget och finner att förslaget antas.

19 Sammanträdesdatum Dnr Extra offentlig kontroll inom livsmedelsområdet beslutar att hemställa hos Livsmedelsverket om ett förtydligande om hur extra offentlig kontroll ska tillämpas inom den lokala livsmedelskontrollen, att införa föreslagen förändring i den av nämnden fastställda kontrollplanen, att miljöenheten ska informera livsmedelsföretagarna om nämndens bedömning av extra offentlig kontroll, samt att uppdra till tillsynsnämndens presidium att, vid länets presidieträff, väcka fråga om hur andra kommuner hanterar extra offentlig kontroll, att ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att arbeta fram rutiner för extra offentlig kontroll inom livsmedelsområdet inför fastställande av kontrollplan. Ärendebeskrivning har begärt förtydligande av hur begreppet extra offentlig kontroll tillämpas. Extra offentlig kontroll är kontroll som utförs efter att bristande efterlevnad har påvisats i den normala kontrollen. Extra offentlig kontroll kan även vara den kontroll som utförs med anledning av befogade klagomål, tips och liknande. Det omfattar bland annat provtagning och analys av prover samt andra kontroller som är nödvändiga för att undersöka problemets omfattning, att kontrollera om korrigerande åtgärder har vidtagits eller för att upptäcka och/eller bekräfta bristande efterlevnad. Vid extra offentlig kontroll ska företagaren stå för alla kostnader som kontrollen ger upphov till. Den företagare som äger eller innehar produkterna vid tidpunkten för kontrollen ska betala för kontrollen. Det är viktigt att komma ihåg att extra offentlig kontroll alltid ska föranledas av brister i företagets efterlevnad av regelverket. En uppföljning av avvikelser föranledd av resultatet från utförda, planerade kontrollbesök eller marknadskontroller är exempel på sådan extra offentlig kontroll. Kontroll som utförs med anledning av klagomål, tips eller liknande där någon bristande efterlevnad inte kan konstateras, är inte extra offentlig kontroll och ska inte belasta livsmedelsföretagaren som är föremål för kontrollen. Denna typ av kontroll får inte finansieras med avgifter. Följande arbetssätt har inte varit formaliserat eller godkänt i någon kontrollplan eller i övrigt sanktionerat av myndigheten. Livsmedelsinspektören och miljöenheten har i sin tillämpning av reglerna för kontroll och extra offentlig kontroll gjort egna överväganden baserade på fara, allvarlighetsgrad, erfarenhet och utfästelser i det enskilda fallet samt värdering av utförd normal kontrolltid vägt mot den treåriga kontrollplanen. Hänsyn har tagits till om det har verkat bli svårt att uppfylla den normala kontrolltiden för företaget/verksamheten.

20 Sammanträdesdatum 20 Miljöenheten ser att följande behov av förändring finns: - Formulera en enligt lagstiftning och vägledning korrekt rutin för extra offentlig kontroll. Här finns utrymme för tillsynsnämndens egen uttolkning av reglerna. Även reglering av taxa är möjlig. - Rutinen ska vara antagen av tillsynsnämnden antingen särskilt eller genom att den införs i kontrollplanen och därmed antas av nämnden. - I särskilt utskick informera livsmedelsföretagarna den antagna rutinen för hur tillämpning av extra offentlig kontroll sker i Aneby kommun. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 16 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden beslutar att hemställa hos Livsmedelsverket om ett förtydligande om hur extra offentlig kontroll ska tillämpas inom den lokala livsmedelskontrollen, att införa föreslagen förändring i den av nämnden fastställda kontrollplanen, att miljöenheten ska informera livsmedelsföretagarna om nämndens bedömning av extra offentlig kontroll, samt att uppdra till tillsynsnämndens presidium att, vid länets presidieträff, väcka fråga om hur andra kommuner hanterar extra offentlig kontroll. Beslutsgång Ordföranden föreslår att samhällsbyggnadsavdelningen får i uppdrag att arbeta fram rutiner för extra offentlig kontroll inom livsmedelsområdet inför fastställande av kontrollplan, samt att i övrigt besluta i enlighet med tjänstemannaförslaget. Förslagen antas.

21 Sammanträdesdatum Dnr Information gällande undersökningar av strandbadvatten beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Analysrapporter har tagits fram för följande strandbadvatten: Anebysjön B Tjänligt Assjön B Tjänligt Noen B Tjänligt Nordsjön B Tjänligt Ralången B Tjänligt Skärsjösjön B Tjänligt Söljen B Tjänligt Viredaholmssjön B Tjänligt Upplysningar B=Mikrobiologisk undersökning Föredragna handlingar -Analysrapporter från Eurofins Environment Sweden AB. Beslutsgång Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna och finner att förslaget antas.

22 Sammanträdesdatum Dnr Delårsbokslut per 31 augusti 2014 beslutar att godkänna delårsbokslutet per 31 augusti 2014 och överlämna detta till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsavdelningen visar ett litet underskott för årets åtta första månader. Detta beror till största del på att bygglovintäkterna är något lägre i förhållande till budget. Personalkostnaderna inom avdelningen ligger lägre än budgeterat. Prognosen för helåret är i nuläget ett minusresultat om kronor. Viktiga händelser under delåret: - Mark- och miljödomstolen undanröjde tillsynsnämndens förbud om användande av kreosotslipers i fundamenten till kraftledningen Sydvästlänken. Nämnden överklagade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens dom står därmed fast. - Vindkraftprojekt Vedbo fortskrider med inlämnad tillståndsansökan hos miljöprövningsdelegationen för uppförande av drygt 30 vindkraftverk, i kommunens västra delar samt till viss del i Jönköpings kommun. I vindkraftverkssammanhang kan inkomna klagomål på buller från befintlig vinkraftsanläggning i kommunen konstateras. Med anledning av detta har ett tillsynsärende påbörjats. - Några medarbetare vid räddningstjänsten har deltagit i arbetet vid den stora skogsbranden i Västmanland. För räddningstjänsten kan också konstateras att många utryckningar vid bränder i Tranås kommun har skett under året. - Kommunen deltog vid den energisafari som genomfördes i Jönköpings län under klimatveckan i maj. Ett 60-tal familjer visade sina energianläggningar runt om i länet under en och samma dag. Det visades anläggningar med solenergi, vatten- och vindkraft eller bioenergi och besökare kunde diskutera anläggningarnas för- respektive nackdelar med fastighetsägarena. Dessutom gavs tips och idéer om energianläggningar och energihushållning. - Luftprovtagning sker länsövergripande genom samverkan mellan kommunerna, länsstyrelsen och luftvårdsförbundet. Mätning i Aneby tätort pågår för närvarande.

23 Sammanträdesdatum 23 - Samverkansprojekt kring kontroll av smycken i detaljhandeln har genomförts. - Uppföljande radonutskick har gjorts till de hushåll där förhöjda radonvärden tidigare har uppmätts. - Byte av kommunens höjddatasystem till RH2000 pågår. Beräknas vara klart under hösten Föredragna handlingar -Samhällsbyggnadsavdelningens verksamhetsredovisning Tjänsteskrivelse den 22 september 2014, där det föreslås att tillsynsnämnden beslutar att godkänna delårsbokslutet per 31 augusti 2014 och överlämna detta till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden föreslår att tillsynsnämnden beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget och finner att så sker. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen.

24 Sammanträdesdatum Dnr Framtidsfrågor med inriktning samt åtgärder för ökad kvalitet, utveckling och kostnadseffektivisering för budget- och planperioden beslutar att lämna nedanstående förslag på inriktningar för ökad kvalitet, utveckling och kostnadseffektivisering inom nämndens verksamhetsområden till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 juni 2013, 81, beslutades att uppdra till utskotten och tillsynsnämnden att till kommunstyrelsen beskriva och komma med förslag på inriktningar samt åtgärder som innebär ökad kvalitet, utveckling och kostnadseffektivisering för verksamheterna för budget- och planprocessen beslutade den 25 september, 102, om framtidsfrågor med inriktning samt åtgärder för ökad kvalitet, utveckling och kostnadseffektivisering för budget- och planperioden Inför budget- och planprocessen görs nu en översyn och eventuell revidering av tidigare fastställda framtidsfrågor. Föredragna handlingar -Tjänsteskrivelse den 19 september 2014, med följande förslag på inriktningar och åtgärder för ökad kvalitet, utveckling och kostnadseffektivisering för budget- och planperioden : Brandstation eller blåljushus Det föreligger ett stort behov av nya eller renoverade lokaler för räddningstjänsten. Allmänna utskottet har också lämnat ett utredningsuppdrag gällande detta som pågår. Den nuvarande brandstationen från 1971 är sliten och uppfyller inte de behov och de krav som man kan ställa på en brandstation idag. En önskvärd möjlighet skulle vara att skapa ett så kallat blåljushus i Aneby med lokaler främst för räddningstjänsten men även för polisen och landstinget (ambulans). Eventuellt kan även tekniska enheten och/eller andra delar av den kommunala organisationen dela lokaler med räddningstjänsten för ett effektivt lokalutnyttjande. Räddningstjänstens organisation Behov av förstärkning av bemanningen på räddningstjänsten. En möjlighet skulle vara att ha en ställföreträdande räddningschef i egen regi, en tjänst som idag köps av Eksjö kommun. En sådan lösning skulle troligen möjliggöra två heltidstjänster inom räddningstjänsten. Under planperioden avser nuvarande räddningschef att avgå med pension varför ett rekryteringsbehov föreligger.

25 Sammanträdesdatum 25 Digitalisering med e-tjänster och e-arkiv Ett första stort och viktigt steg tagits genom digitaliseringen av tillsynsnämndens sammanträdeshandlingar. En fortsättning är direkt nödvändig. Ärendehanteringen på avdelningen behöver digitaliseras samtidigt som e-tjänster, exempelvis ansökan om bygglov via kommunens webbsida, ska kunna erbjudas till kommuninvånarna på sikt. Ett e-arkiv för såväl nya, inkommande handlingar, som befintligt arkivmaterial behöver kopplas till ärendehanteringen. Samverkan och samarbeten Samarbeten och samverkan med närliggande kommuner, organisationer, föreningar och andra kan och behöver utvecklas ytterligare. Sedan en tid tillbaka delas en tjänst med Nässjö kommun vilket innebär att energi- och klimatrådgivaren även arbetar med bygglovshandläggning och delar sin tid mellan de båda kommunerna. Det mellankommunala projektet SANT, som syftar till att arbeta fram en översvämningskartering över Svartån genom Nässjö, Aneby och Tranås kommuner, är ett mycket positivt exempel på mellankommunal samverkan. Genom samverkan och samarbeten över olika gränser kan kompetensen höjas, nya idéer och positiv utveckling uppstå. Arbete kan också många gånger utföras på ett, för kommunen, mer kostnadseffektivt sätt. Miljöcertifiering av kommunen Samhällsbyggnadsavdelningen har varit drivande i uppstarten av arbetet med att miljöcertifiera Aneby kommun. Arbetet behöver intensifieras tillsammans med övriga verksamheter för att en certifiering ska kunna nås. Eventuellt kan någon form av konsultstöd behövas i delar av arbetet. Översiktlig planering och detaljplanering Fortsatt arbete utifrån översiktsplanens intentioner. Framtagande av tematiska tillägg eller andra former av planer såsom till exempel en gång och cykelvägsplan för kommunen. Flera äldre detaljplaner är i behov av revidering samtidigt som det behövs nya planer i vissa områden, exempelvis i utbyggnadsområden som utpekats i översiktsplanen för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-områden). Samhällslyftet Ett samlat grepp för att arbeta med ovårdade byggnader och tomter runt om i kommunen. Allt för att skapa en mer attraktiv och inbjudande kommun. Kan ställa krav på avsättning av ytterligare resurser, inte minst för att verkställa en del av besluten. Beslutsgång Ordföranden föreslår att tillsynsnämnden lämnar ovanstående förslag på inriktningar för ökad kvalitet, utveckling och kostnadseffektivisering inom nämndens verksamhetsområden till kommunstyrelsen. Förslaget antas.

26 Sammanträdesdatum Dnr Yttrande till Mark- och miljödomstolen avseende överklagan av Länsstyrelsens beslut om att inte bevilja strandskyddsdispens på fastigheten Fivleryd 1:3 beslutar att yrka hos Mark- och miljödomstolen att Länsstyrelsens beslut upphävs och att strandskyddsdispens beviljas i enlighet med tillsynsnämndens beslut. Ärendebeskrivning Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt har förelagt tillsynsnämnden att yttra sig i målnummer M Ärendet avser överklagande av Länsstyrelsen i Jönköpings läns beslut den 18 juli 2014 angående strandskyddsdispens på fastigheten Fivleryd 1:3 i Aneby kommun. fick i början av 2014 in en ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Ansökan omfattade dispens för uppförande av en bastubyggnad för rekreation samt kurs- och konferensaktiviteter vid Härshultasjön. Sökanden hänvisade i ansökan till att byggnaden skulle komma att ligga i område som utpekats för landsbygdsutveckling i strandnära läge, så kallat LIS-område, i kommunens översiktsplan och menade vidare att byggnaden har stor betydelse för företagets verksamhet med säljkonferenser, återförsäljarträffar och kundmöten på gården. Byggnaden skulle komplettera den övriga konferens- och rekreationsverksamheten. Sökanden angav även att platsen runt byggnaden skulle bli öppen och att allmänheten skulle ges fullt tillträde till stranden och omkringliggande område. beslutade den 26 februari 2014, 22, att bevilja strandskyddsdispens i enlighet med miljöbalken 7 kap 18b för uppförande av en bastubyggnad på fastigheten Fivleryd 1:3. menade att en dispens från strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken kunde beviljas mot bakgrund av att platsen vid Härshultasjön utpekats som LIS-område, område för landsbygdsutveckling i strandnära läge, i kommunens översiktsplan. Nämnden bedömde översiktligt att uppförandet av bastubyggnaden bidrar till en positiv utveckling av landsbygden genom att den bidrar till en ökad ekonomisk aktivitet i bygden på längre sikt. Nämnden menade vidare att uppförandet inte påverkar växt- och djurliv i någon betydande utsträckning. Platsen runt byggnaden blir mer öppen och allmänheten ges fullt tillträde till strandområdet. Dispens från strandskyddsbestämmelserna ges därmed för landsbygdsutveckling i strandnära läge i enlighet med miljöbalken 7 kap 18d.