Samtalsterapi. den 14 december 2015 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik blogg:

Transkript

1 Samtalsterapi Reflektioner kring samtalsmetodik samt upplägg för mottagande av klient. Kommunikation. Hjälpande samtal och positiv motivation MI. den 14 december 2015 Skriven av: Nina Wennström Ninas Fabrik blogg:

2 SAMTALSTERAPI Reflektioner kring samtalsmetodik samt upplägg för mottagande av klient. Kommunikation. Hjälpande samtal och positiv motivation MI. Reflektion av text a) [Grundläggande samtalsmetodik- en handbok för hjälpare. Richard Nelson-Jones ] Texten bekräftar på ett professionellt språk att mitt arbetssätt som samtalsterapeut kommer innefatta flera olika skolor och teorier. Det som ligger närmast mig är de kognitivt-beteendeterapeutiska synsättet [Albert Ellis], som är baserat på forskning hur människor tänker samt hur både människor och djur beter sig. Den empiriska forskningen och möjligheten att bemöta klienter utefter detta finner jag givande och ser som en framgångsrik form av hjälp och självhjälp för att kunna hantera livets olika skeden. Den humanistiska skolan kommer att komplettera vid personlig utveckling, tilltalas av möjligheten att kunna leverera paketlösningar i viss mån. [Carl Rogers, Fritz Perls] Gestaltterapi genom att komplettera stödsamtal med möjligheten att komma i kontakt med sina sinnen, samt stärka positiva inre bilder och göra sig av med, eller acceptera de negativa. Jag tror på att klienter efter praktisk forskning, egna experiment och iakttagelser kan förutse situationer och därmed förbereda sig på hur situationen ska hanteras och hur den slutligen blir, och i vilken mån den får lov att påverka klientens liv. Den psykodynamiska skolan [ Sigmund Freud, Carl Jung] finner jag rätt främmande i dagsläget som medel att få en bättre tillvaro. Jag tror dock vi bearbetar information genom drömmar och omedveten hjärnaktivitet, men kanske ska vi lämna det därhän och fokusera på här och nu om vi vill uppnå förändring. De tre kognitiva färdigheterna Att skapa inre dialog, att arbeta med invanda bilder av sig själv och sin omgivning, att ifrågasätta och försöka vända den negativa inre dialogen till bejakande och positiva saker, att skapa inre bilder som också kan formuleras utåt i form av bildterapi, d vs konstnärligt skapande, med verktyg som pensel, färg och duk, lera och vatten för att 1

3 fysiskt gestalta sina inre bilder genom att komma i kontakt med sina sinnen. [ Gestaltterapi, Fritz Perls] Att skapa regler, att ha för orealistiskt höga krav på sig själv och då även på sin omgivning vill jag hjälpa klienter att införa preferensregler i stället för irrationella, eller orealistiska regler och krav. Irrationell: jag måste alltid vara glad Preferens: jag tycker om att ha roligt och skratta, men oftast är jag allvarlig och koncentrerad för jag arbetar med någonting viktigt, men jag kan skämta och ha roligt också, men inte alltid Irrationell: det måste vara perfekt, inga smulor, inga leksaker huller om buller, dammfritt och glänsande Preferensregel: jag vill ha det rent och snyggt hemma, inte för mycket saker överallt, jag trivs bäst när det är rent, men mina barn måste få ha sina leksaker framme, och bygga kojor av sängkläderna för vi kan ju bädda i morgon Att skapa föreställningar, vi människor kan lära oss att prova i fall våra föreställningar stämmer med verkligheten, i stället för att dra förhastade slutsatser. T.ex. social fobi. jag vill verkligen inte gå på släktmiddagen, det kommer att urarta och jag kommer skämmas och tycka det vore bättre att vara hemma Klienten utmana sig själv och faktiskt gå på släktträffen och se hur det egentligen var. Var slutsatsen korrekt eller förhastad? Kanske fick klienten en trevlig ny bekantskap till bords och det var trevligt och intressant. Kanske blev någon för full och skräning, kanske var det långdraget med paketöppning, men det kanske var helt ok. Här kommer mitt intresse för att efter genomgången utbildning erbjuda internetbaserade samtal för klienter, där forskning visat på goda resultat, gärna i samarbete med psykolog/psykiatriker. Samt verkliga möten, där gestaltterapi kan användas och där min roll som konstnär kommer till användning på ett stödjande sätt. Vidare är mitt mål att använda kunskaperna inom alla grenar som mitt företag sysslar med. Med det övergripande och sammanfattande ordet Kommunikation. Inom webb- och trycksaksproduktion, reklam och sociala medier är det en stor fördel att lära sig metoder som förstås kan appliceras på livets alla områden. Hur vi människor beter oss i oliks situationer är a och o. Även den privata sfären, i allra högsta grad. Det är här jag övar, det är här det händer, inom hemmets fyra väggar. Så min familj ser min process från första parkett, och de kommer heller inte undan utan får agera klienter i någon form. Jag 2

4 studerar dem, mig själv och hela min omgivning med nya insikter för varje blad jag vänder. Klientmöte b) Tänk dig in i följande situation: Lisa 30 år kommer till dig och berättar att hon känner sig ledsen, nedstämd och deprimerad utan att veta varför. Beskriv hur du tar emot Lisa. Terapeut: - Välkommen Lisa, [tar i hand] Nina Wennström heter jag, vad trevligt att få träffa dig. Här inne kan vi sitta. [hänvisar till Ninas Fabriks lokal (kreativ omgivning) med en soffa, en fåtölj, ett bord emellan, en brasa i kaminen]. Terapeut: - Jag vet inte varför du ha sökt dig till mig, kan du berätta lite varför du är här? - Jag är så ledsen, och allt känns motigt och besvärligt. Jag förstår inte varför det är så här. [klient börjar gråta] Terapeut: -Jag ser att du är väldigt ledsen över det här, [räcker över kleenexboxen], hur länge har du känt så här? -Ganska länge tror jag, men det kom över mig rätt överraskande nu efter semestern. - Terapeut: -Inträffade det något särskilt när du kom hem 3

5 från din semester? Träffade du någon särskild person, gick du tillbaka till jobbet eller vad hände? - Ja, allt på en gång, de hade omorganiserat på jobbet, all tvätt skulle tvättas, och mina föräldrar ville träffa mig, och min mans föräldrar ville också träffas, och vännerna ville ses och ja..listan blev lång. Det var ju egentligen lika när jag åkte i väg, men perspektivet kanske ändrades när jag kom hem. Det var så skönt där borta, på lite avstånd. Terapeut: - Det är inte ovanligt att det kommer över en så här efter semester, just som du säger själv, att du har fått lite avstånd och perspektiv, och att du nu känner av pressen av sådant som kanske varit betungande en längre tid. - Vad skulle du helst av allt vilja göra nu, vad behöver du mest hjälp med tror du? - Sova, jag behöver få sova ordentligt. Terapeut: - Då tycker jag du ska ringa vårdcentralen och boka en läkartid till att börja med, och be om sömntabletter. Du får berätta hur du sover, eller hur du inte sover, och få en sömntablett som hjälper dig. Och du och jag bokar in en ny tid, om ca 2 veckor, och pratar vidare med hur vi kan komma tillrätta med det du upplever som jobbigt och tungt. Du har fått en uppgift av mig nu, det är att se till att sova gott, och du får en till att ta med dig, och det är att göra något du tycker om. T.ex. simma, gå en promenad i skogen, baka eller vad det nu kan vara. Om du inte vet vad du tycker är roligt, så försök leta fram det, kanske under tiden du går på en lugn skogspromenad och tittar på hur det ser ut egentligen, titta på bladen, gräset och kottarna. Ta med dig ett barn, de tar god tid på sig, och observerar det lilla i det stora. Ca 1 timme har gått och vi tar i hand och har bokat in en ny tid om 14 dagar. 4

6 Vad är kommunikation? c) [Kommunikation Samspel mellan människor Björn Nilsson, Anna-Karin Waldermarsson] Kommunikation är en beteckning på olika företeelser media, djur, människor, trafik. Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, att göra något gemensamt. Som titeln på litteraturen antyder, så är kommunikation i det här fallet samspel mellan människor. Men även den inre dialogen där det räcker med en person. Vi har en sändare och mottagare, och tvärtom och allt samtidigt. Vi har språket, bokstäverna och orden, bildspråket, kroppsspråket, dofter, smaker, texturer våra sinnen. Kommunikationen sker i ett socialt, kulturellt, psykologiskt och fysiskt sammanhang, något som lätt blir så vardagligt att vi inte reflekterar över hur det påverkar vår omgivning och hur vi själva påverkas av vår omgivning. 5

7 Varför är kommunikation viktig? d) Vad vi än har för livssituation, vem vi lever ihop med, hur vår fritid ser ut, vad vi arbetar med, om vi är på nätet - kommunicerar och samspelar vi människor med varandra. Det är ett komplext ämne, och därför är också bruset som uppstår mellan sändare och mottagare viktigt att se närmare på. Störningen där emellan. Kommunikationen är svårare i dag, än den var tidigare. Flödet är större, vi måste sålla mycket och vara källkritiska. Vi är mer olika varandra i dag än vi var förr också. Vi har olika mål, större möjligheter och därmed andra svårigheter att möta i vardagen, t ex på arbetet, i hemmet och på nätet. Med olika erfarenheter, olika bakgrunder och många fler möten med andra människor varje dag ökar riskerna för missförstånd och konsekvenserna av det tycks bli svårare att hantera. Vårt beroende av andra, för att genomföra en viss uppgift har ökat, både mellan individer samt grupper, t ex kan vi inte arbeta utan barnomsorg, vara sjuka utan försäkringskassan, göra en fullt kompatibel webblösning själva, utföra en hjärtoperation eller sälja bilar utan behöver andras arbetsinsatser för att lyckas. Ju större ett sådant behov blir, desto oftare uppstår det olika konflikter. Kommunikation är viktigt för att få större kunskap i vilka signaler och budskap man själv skickar ut och lära oss tolka det som vi tar emot, för att få en större förståelse för andra samt att själv bli förstådd. För att få ett utökat perspektiv på livet. 6

8 Olika grunder och modeller: e) Det finns många olika teorier, men t.ex. finns den processinriktade samt den som är inriktad på betydelse. Överföring av budskap det är vad kommunikation är, säger den processinriktade teorin. Där delas processen in i mindre delar, som självbild, roller, situation samt tolkning. Det som sker när människor möts. Huvuddelen är vem som sänder vad och till vem och var, vilken social situation kommunikationen sker. Den process inriktade teorin är sammanlänkad med vetenskap som psykologi och sociologi. Betydelseinriktad teori- semiotik. Vetenskapen handlar om människans möjlighet att använda bilder, tecken, symboler och visuella uttryck som budskap. Semiotiken (bildteori) innefattar både produktionen samt användandet, och hur vi tolkar tecknet. Artefakten, konstverket blir ett meddelande, till betraktaren, åhöraren eller läsaren. För att använda tecken som andra ska förstå (ikoner mm i ett program, användarvänlighet, reklam, skyltar, logtyper och bokomslag) krävs koder för hur dessa ska tolkas. Ungefär som regler eller normer. Dessa koder är vägledande, de berättar för oss hur vi ska bete oss, hur vi ska använda dessa tecken och, ikoner och symboler. Vi använder index, vår slutledningsförmåga. Ikoner kommunicerar med likhet. Index vi använder slutledningsförmågan för att dra en slutsats vad det är för tecken. Symbol lär vi oss vad de betyder. T ex min egen logotyp nu har du lärt dig att den betyder Ninas Fabrik. Nästa gång du ser den, känner du igen den och förknippar den med min verksamhet. En vit fabriksbyggnad på landet, där det arbetas med kommunikation, hon som driver det heter Nina och det är en fabrik. Bokstäverna n & f i en cirkel som omsluter och sammanfogas med tecknen. Innan vi kan använda dessa tecken till kunskapsutbyte måste vi lära oss dem. Exempelvis alfabetet, som består av 28 tecken, som sedan kan sättas ihop och bilda ord, och sedan böcker. För att förstå hur produktionerna tolkas, krävs en kontext. Ett sammanhang. Beroende på sammanhang tolkas samma tecken väldigt olika. 7

9 Fyra olika begrepp: Inre kontext kärnan, vilket material har använts, vilka tankar har tänkts, hur har det arrangerats och byggts upp? Yttre kontext vad finns i direkt anslutning till produkten en skulptur uppfattas olika beroende på vart den är placerad i rummet, är den belyst eller inte. Sändarkontext- vem står bakom budskapet, produkten osv. Mottagarkontext- vem som tar emot produkten, budskapet, vad har mottagaren för bakgrund, kunskap och erfarenhet och i vilket sammanhang. Modeller Hammarmodell: innebär att kommunikation i princip bara går ut på att höja rösten, tala tillräckligt högt, eller skrika och upprepa ett budskap tills det går fram ungefär som att slå i en spik med hammare. Barriärmodell: Hinder i form av kultur, språk, personlighet och attityder gör kommunikationsbanan snårig och slingrig. Det handlar om våra förutfattade meningar, vad vi tolkar att den andra vill, fast kanske avsikten var en annan. För att kunna förstå varandra måste man vara inriktad på förståelse och samspel. Det är alltså inte vad människan objektivt säger och gör som styr deras sätt att förhålla sig till varandra, utan det är vad de tror den andre menar, som formar reaktioner och upplevelser. (avsikt och handling) Det man ville säga och det som faktiskt kom ut är sällan det samma. Och det än mer sällan stämmer det vi sade och vad den andra uppfattade överrens. (avsikt och tolkning). När sedan tiden läggs på detta, skapar minnet egna tolkningar, det dras bort, läggs till och vad som egentligen hände är mycket oklart. Att förstå den andres förståelse är viktigt här, samt att vara inriktad på tolkningar inte fakta. Sändar-mottagarmodell: Vem säger vad, i vilket medium, till vem och med vilken effekt? [ Carl Hovland] Vem samma person kan säga samma sak i olika situationer och det har då olika innebörd. Vi talar olika till olika människor. Vi kan inte förutsätta att vi vet vad en person ska säga bara för att vi har tidigare erfarenheter av denne. Vad innehållet i kommunikationen. Oftast det vi finner viktigast, vi glömmer bort kontexten. Till vem mottagaren. Budskap och kanal anpassas till mottagarens förväntningar, kunskaper och värderingar, och beroende på relation mellan parterna. I vilket medium ord, gester, e-post, sociala medier, tv, beröring. 8

10 Effekt vilket resultat fick kommunikationen? Värderingar, intressen hur kommer detta påverka mottagaren? Filter- och brusmodell: Kanal, brus och filter. [Haney, Tubbs & Moss] Kanal på vilket sätt överförs kommunikationen, vilka vägar tar den. Sinnesorgan face to face, e-post, sociala medier osv. Filter: Förväntningar, förutfattade meningar och kulturella skillnader. Brus: De störningar som finns i kommunikationen. Fysisktbrus: knastrig telefonlinje, hörselnedsättning, hög musik, varit hos tandläkaren och kan inte prata pga. Bedövning. Semantisktbrus: Olika tolkningar mellan sändare och mottagare pga. språkvanor och mångtydighet. Psykologisktbrus: konsekvenser av fördomar, misstänksamhet och psykologiska försvarspositioner som är oundvikliga i kommunikation. De förvanskar budskapen, men de går också att reducera till exempel genom att träna kommunikation. MI Motiverande Samtal [Motivation Interviewing] [Miller & Rollnick] En evidensbaserad samtalsmetod som passar i alla sammanhang där man vill stimulera en annan person att försöka förändra sitt beteende. MI går ut på att främja och motivera beteendeförändring genom samtal. Metoden används generellt i rådgivning eller behandling av livsstilsrelaterade faktorer och frågor. Till exempel kost och motion, spel- tobak- alkohol- och drogmissbruk inom socialtjänst, hälso-sjukvård, kriminalvård, psykiatri och skola. Arbetsförmedling, försäkringskassa och andra myndigheter och privata företag och i dina privata relationer. 9 Stress, riskbeteenden, övervikt, kroniska sjukdomar, MI kan användas någonstans i vår livsstil där vi vill förändra ett beteende för att nå ett specifikt mål.

11 I motsats till ett annat perspektiv där klienter ses som någon som har fel som måste rättas till, används MI som en empowerment-metod, där klienten själv ska lära sig se sina styrkor och ta makten över sitt liv för att kunna skapa en bättre tillvaro för sig själv och sin familj. Ett sätt att vara med människor. [Miller] Metoden innefattar största möjliga respekt från samtalsledaren för klientens situation och självbestämmande där samarbete är en grundsten. [MI-spirit] Acceptans Medkänsla Samarbete Framkalla förändringsprat Rent praktiskt handlar det ofta om korta sessioner, kanske 1-5 möten, därefter behövs kanske en annan behandling i kombination eller för sig, eller så klarar sig klienten på egen hand med eventuellt fortsatta MI- samtal då MI handlar om att höja motivationen. Kanske klienten redan går i annan form av behandling eller försöker uppfylla mål på annat håll men behöver extra stöd för att ändra inställning till pågående behandling eller hitta ny inspiration för att komma i mål. I fokus är klienten inte samtalsledaren. Målet för samtalsledaren är att locka fram motivationen hos klienten, vad är passionen, vad är målet, vad är moroten, vad är för- och nackdelar med att göra si eller så. Samtalsledaren behöver gott tålamod, då det är klientens takt som bestämmer, klientens vilja och ork. Klienten ska utforska sin ambivalens vad gäller livsstilsfrågor utforska osäkerheten på vad man vill, vad man inte vill och hur man tar sig vidare. Samtalsledaren ska hjälpa klienten att göra välgrundade val i positiv riktning. När detta är gjort, stödjer samtalsledaren klienten i att göra en handlingsplan med konkreta mål. Klientmöte Exempel Främlingsfientlighet hos ung man 18år, snart färdig kock. Samtalsledare: - Välkommen Lars, [tar i hand] Nina Wennström heter jag, vad trevligt att få träffa dig, det här är första gången vi ses så här du och jag, vi har ju träffats förr. Men nu är jag nyfiken på att höra vad du vill ta upp med mig. - Jag vet inte varför inte riktigt, men jag mår lite si och så, jag tycker det är jobbigt att jag snart går ut min skola och det finns så dåligt med jobb, och jag bor fortfarande hemma hos mamma och jag har inga pengar. Så blir jag arg på alla svartingar som kommer hit och tar jobben och får lägenhet! Massor av dem. Nu får jag äntligen rösta första gången och det blir SD såklart. Samtalsledare: 10

12 11 - Du är arg för att flyktingar och invandrare kommer hit och tar de jobben du skulle haft nu när du går ut skolan, och du är arg för att du bor hemma hos mamma när du helst skulle vilja ha en egen lägenhet. Och du är glad att du får rösta så du kan göra något åt saken? - Ja precis så känns det. Samtalsledaren: - Skulle du vara intresserad av att se över vilka möjligheter du har för att få jobb, när du snart går ut skolan? För när du får ett arbete så får du lön, så kan du flytta hemifrån till eget boende. - Ja, det skulle jag verkligen vilja veta hur det ska gå till. De där somalierna tar ju allt bara, det är det som är problemet. Samtalsledaren: - Jag hör att du verkligen tycker att nysvenskar och flyktingar är ett problem, vi kanske ska titta på det också, se hur vi kan förhålla oss till det? Kanske det t.o.m. finns arbete för dig att göra där, att vara kock på en flyktingförläggning? Jag tänker att om du vill arbeta i en internationell miljö som t ex en höjdarrestaurang i New York så är det av stor vikt att kunna samarbeta med alla nationaliteter, och just mat är ju en utmärkt väg ut i världen. Världens alla smaker, alla kryddors historia och alla fantastiska maträtter. Här delar vi verkligen ett intresse, alla denna härliga mat men du är ju snart proffs! Vad tänker du om det? - Nja, jag vet inte det ja, jag tycker de kan stanna i sina länder. Men jag ska kolla upp vart peppar kommer ifrån, för det vet jag faktiskt inte. Samtalsledaren: - Vad trevligt, det vet inte jag heller, det är jag jättenyfiken på, så om du börjar med att titta på nätet och forska på biblioteket på ett par kryddor, och kanske kika på någon riktigt känd restaurang i New York, som ju är så himla trevlig stad pga. alla

13 olika människor från olika länder, och deras matkultur sedan, den är fantastiskt! Sedan kan du kika på lite jobb här hemma, om det finns något kockjobb, kanske kika vilka restauranger som finns. Eller du kanske vill starta eget? Sedan skulle jag gärna vilja veta vad din favorit maträtt är? - Min absoluta favoriträtt är tacos. Det är så svenskt med allt fredagsmys och så. Samtalsledaren: - Tacos är alltså din absoluta favorit. Majs, gurkor och ost och jalpenos mm. Till nästa gång vi ses skulle det vara roligt om du också kikade på vad alla ingredienser i tacos har för bakgrund och historia. Ska vi göra så? - Ja, så gör vi. Vi forsätter nästa gång. Samtalsledaren: - Det låter som du har kommit på en bra plan, och en intressant uppgift att ta reda på kryddor, och topprestaurang i NY, och titta närmare på din favoritmat. Modigt! Vi fortsätter så. Vi ses nästa vecka, samma tid samma plats Lars. 12