Trafikverkets egna åtgärder mot miljömål Redovisade till Miljömålsrådet

Transkript

1 Trafikverkets egna åtgärder mot miljömål Redovisade till Miljömålsrådet Exempel på åtgärder som Trafikverket kommer att genomföra under 2016 i syfte att öka takten i miljömålsuppfyllandet. 1

2 Behovsanalys; Riktade miljöåtgärder... 3 Bygga med BASTA... 4 Geokalkyl... 6 Klimatkrav på infrastruktur... 8 Ljudmiljö och luftkvalitet i hållbar stad Riktlinje landskap Förbättrad integrering av Miljöbedömning av planer och program i åtgärdsplaneringen Implementera SUNRA hållbarhetsbedömningar Vägledning yt- och grundvattenskydd

3 Behovsanalys; Riktade miljöåtgärder Beskrivning av åtgärden vad ska göras(=åstadkommas)? Inom ramen för den nationella transportplaneringen avsätts medel för riktade miljöåtgärder (Miljöinvesteringar i befintlig infrastruktur). Denna åtgärd syftar till att få fram ett gott underlag för att beskriva såväl behov av som hur medel till riktade åtgärder bör fördelas. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? Analysera behovet av riktade medel för att tackla miljöproblem kopplade till befintlig infrastruktur. Medel för riktade insatser avsätts för buller, vattenskydd, förorenad mark samt landskapsåtgärder av olika slag. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? En stor andel av transportsystemets miljöpåverkan finns i den befintliga infrastrukturen. Ofta har dessa brister en tydlig och avgränsad geografisk utbredning. Därigenom är åtgärdandet en relativt kostnadseffektiv användning av ekonomiska medel för att uppnå miljönytta. En del av Trafikverkets uppdrag är att vidta åtgärder för att motverka miljöproblem längs befintlig infrastruktur. Medel fördelas utifrån behov och medelstillgång på; förorenad mark, buller, yt- och grundvattenskydd samt landskapsåtgärder. För att få till kostnadseffektiva och verkningsfulla insatser krävs ett bra underlag avseende behovet och bidrag till måluppfyllelse samt kostnadseffektiva åtgärder. Åtgärdande av miljöbrister i infrastrukturen har varit låg förutsatt att infrastrukturen ska nå en önskvärd miljöprestanda inom en överskådlig framtid. Åtgärdstakten har dock ökat väsentligt i de senaste nationella planerna. Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Genom att brister i infrastrukturens miljöprestanda förbättras minskar transportsystemets negativa miljöpåverkan (och ökar den positiva miljöpåverkan som också finns) på ett kostnadseffektivt sätt. Mer specifikt är effekterna: Omhändertagande av förorenade områden, förbättrat vattenskydd, en minskning av antalet bullerutsatta personer och minskning av de bullernivåer de utsätts för, infrastrukturens ekologiska och kulturella värden och funktion förbättras, t ex. genombättre och fler faunapassager och fler artrika infrastrukturmiljöer. Miljökvalitetsmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? Främst; Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö (buller), Ett rikt växt och djurliv. Men även Levande skogar, Myllrande våtmarker samt ett rikt odlingslandskap. Tidsplan för genomförande För att få ökad kostnadseffektivitet och måluppfyllelse bör ett utvecklat underlag tas fram i samband med arbetet med kommande nationell plan för perioden Arbetet med framtagande av detta underlag inleds Kontaktperson på Trafikverket Linus Karlsson 3

4 Bygga med BASTA Beskrivning av åtgärden vad ska göras(=åstadkommas)? Mäta hur långt det idag är möjligt att bygga med BASTA dvs bygga och underhålla infrastruktur med material, varor och kemiska produkter som inte innehåller farliga ämnen enligt BASTA:s kriterier. Identifiera produktgrupper där det i dagsläget inte är möjligt att bygga med BASTA utan som innehåller ämnen med farliga egenskaper. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? Åtgärden genomförs i fyra pilotprojekt i samverkan med entreprenör, IVL svenska miljöinstitutet och BASTA. BASTA står för byggsektorns avveckling av farliga ämnen och är ett icke-vinstdrivande bolag och ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier, Pilotprojekten är: 1. Investeringsprojekt väg 2. Investeringsprojekt järnväg 3. Baskontrakt underhåll väg 4. Baskontrakt underhåll järnväg Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? En alltför stor andel av bygg- och anläggningsprodukter på marknaden innehåller ämnen med farliga egenskaper. Tillgången på information och därmed också kunskapen om vilka produktgrupper som innehåller farliga ämnen är bristfällig. I regeringens kemikalieproposition 2013/14:39 pekas insatser för ökad information och dokumentation om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter ut som en prioriterad åtgärd. Åtgärden syftar till att i de fyra pilotprojekten identifiera: - Produktgrupper där det i dagsläget är möjligt att bygga med BASTA - Produktgrupper där det i dagsläget inte är möjligt att bygga med BASTA - Produktgrupper där det saknas information om innehåll av farliga ämnen och där det inte är möjligt att bedöma produkterna gentemot BASTA-kriterierna. Kunskapen om i vilka produktgrupper farliga ämnen ingår är central för att hitta fokus i arbetet med produktutveckling, innovation och substitution. Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Minskad användning och spridning av farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. Minskad påverkan på människors hälsa och miljö från användning av farliga ämnen. 4

5 Miljökvalitetmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? Åtgärden bidrar i första hand bidra till miljömålet Giftfri Miljö men har även bäring på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och En god bebyggd miljö. Tidsplan för genomförande Start: 2014 Slut: 2017 Kontaktperson på Trafikverket Malin Kotake 5

6 Geokalkyl Beskrivning av åtgärden vad ska göras(=åstadkommas)? Driftsätta framtaget verktyg för att jämföra alternativa linjeföringar för vägar och järnvägar inom valda korridorer. Jämförelsen utgår från anläggningskostnad, energianvändning och CO2e-belastning för att bygga anläggningen, med fokus på geoteknisk grundförstärkning och masshantering. Syftet är att få en bedömning av det linjealternativ som ger lägst energiåtgång, växthusgasutsläpp och investeringskostnad. Modellen består av GIS-kartor för mark, terräng och höjd samt tillhörande beräkningar. Resultaten åskådliggörs grafiskt i en interaktiv karta och i en resultatrapport i excel. Illustrativ bild över beräknad mängd schakt, grundförstärkning och fyll summerat i enheterna SEK, CO2e och kwh. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? En manual samt instruktionsfilmer görs tillsammans med verktyget tillgängligt på så att upphandlade konsulter har möjlighet att använda det i projekteringen i planskedet. Verktyget testas i reella projekt och på sikt kompletteras med anläggningsdetaljer för järnväg. En applikation med multikriterieanalys ska vidareutvecklas där olika intressen som natur, kultur, bebyggelse, topografi vägs mot varandra och en cost path analys som kan föreslå en optimerad korridor. Friheten är stor om vilken information som skall lyftas fram under denna process. Områden kan spärras för linjeföring över området, det går även att lyfta fram vissa områden eller platser som måste passeras. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? De största potentialerna att optimera infrastruktursatsningar finns i tidiga skeden. Samtidigt är tillgänglig indata långt ifrån fullständig jämfört med ett färdigt projekteringsunderlag. Det är inte ovanligt att en beslutad linjedragning vid senare projektering och byggande visar på överraskningar i form av dålig mark som kräver geotekniska insatser och omprojekteringar som är både tids- och kostnadsdrivande. Geokalkyl kan tidigt analysera terrängens och olika områdens egenskaper och modellera in den tänkta anläggningen med hänsyn till det. Genom att studera och jämföra olika alternativ kan projektören justera profilen eller flytta linjen i plan för att få ner kostnad, energianvändning eller CO2-belastning. Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Mer optimerade linjeval med hänsyn till CO2-belastning, energianvändning och investeringskostnader. 6

7 Miljökvalitetsmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? Flera miljökvalitetsmål berörs beroende på vilka värdeskikt som väljs i verktyget. Åtminstone God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet. Även Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv kan tänkas beröras. Tidsplan för genomförande Lansering på trafikverket.se inklusive instruktionsmaterial: klart Användning och utvärdering i projekt: Revidering, uppdatering, förvaltning: 2017 och framåt. Kontaktperson på Trafikverket Åsa Lindgren 7

8 Klimatkrav på infrastruktur Beskrivning av åtgärden Från den 15 februari 2016 börjar Trafikverket att ställa klimatkrav på leverantörer i investerings- och underhållsprojekt. Kraven gäller klimatpåverkan vid byggnation, de material som används och framtida underhåll. Klimatkraven omfattar nya beställningar på investeringsprojekt på över 50 miljoner som planeras att öppna för trafik 2020 eller senare och upphandling av tekniskt godkänt järnvägsmateriel som betongslipers. Leverantörer kan premieras för goda lösningar (bättre klimatprestanda än ställda krav). För att stimulera till ytterligare minskad klimatbelastning kan det ingå ekonomiska incitament i form av bonus i kontrakten. Genomförande av åtgärden Det fortsatta arbetet handlar om att kommunicera kraven och att fortsätta utveckla rutiner och metodik kring kraven samt att utveckla krav även för underhåll och mindre projekt. Stor del av klimatpåverkan kommer från stål, betong, asfalt och drivmedel. Det är material och energi som delvis används även inom bl.a. byggindustrin vilket gör att samarbete med t.ex. Boverket och Energimyndigheten kan vara intressant. I vissa fall kan även konstruktionslösningar, masshantering och logistik ha intressanta kopplingar till andra sektorer. Trafikverket kommer även arbeta vidare med åtgärder inom färjedriften för att klara samma målsättning där. Problembeskrivning Sveriges regering och riksdag har visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser Regeringen har också ambitionen att Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. Vi vet också att klimatpåverkan från infrastrukturen är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens samlade klimatpåverkan. Vidare ska Trafikverket enligt instruktionen verka för att de transportpolitiska målen (där klimatmålet är en del) uppnås. Sammantaget gör detta att Trafikverket utvecklat och nu börjar ställa klimatkrav på infrastruktur. Kraven ska bidra till ökad måluppfyllelse av det transportpolitiska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid år Applicerat på infrastrukturhållningen innebär det en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2050 en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med Mål och vision har fastlagts efter genomförd konsekvensanalys och dialog med bransch inom ramen för ett forskningsprojekt. En liknande analys har även gjorts på Trafikverkets egna vägfärjor. Genom att ställa krav på reduktion av klimatpåverkan jämfört med ett definierat utgångsläge utan att specificera hur reduktionen ska genomföras lämnas utrymme till leverantören att självt hitta kostnadseffektiva och innovativa sätt att nå reduktionen. 8

9 Konsekvensanalysen har generellt visat att 15 procents reduktion till 2020 kan nås inom ramen för effektiviseringar utan ytterligare kostnader för själva åtgärderna (däremot kan det bli mer arbete med analyser och uppföljning). Vad gäller järnvägsmaterielen som Trafikverket handlar upp så är det framförallt betongsliper och räl som står för klimatpåverkan. Medan betongsliper produceras i Sverige och bedöms som möjlig att både påverka utvecklingen för och nå målen så tillverkas räl av stålföretag som opererar på en global marknad. Det är därför svårare att ställa krav på räl och detta kommer behöva göras i samarbete med andra baninfrastrukturhållare i Europa. Ett samarbete med andra stora inköpare av stålprodukter kan också vara en möjlighet. Effektmål Målet är att den statliga infrastrukturhållningen ska bidra signifikant till de nationella klimatmålen. Miljökvalitetsmål Berör begränsad klimatpåverkan och en God bebyggd miljö Andra samhällsmål Kan skapa nya arbetstillfällen. Tidplan för genomförande Kraven införs från och med 15 februari 2016 för investeringsprojekt som öppnar för trafik 2020 eller senare och för material som används i sådana projekt. Metodik och uppföljningsmetoder kommer utvecklas parallellt under Krav kommer även utvecklas för drift och underhåll av befintlig infrastruktur samt för investeringsprojekt med totalkostnad under 50 miljoner kronor. Dessa krav bör kunna implementeras senast i början av Utveckling av krav på räl kommer ske inom ramen för befintliga samarbeten om hållbar upphandling och spårmateriel. En kontrollstation planeras göras 2018 för att stämma av utvecklingen och fastställa kommande kravnivåer bortom Länk: Kontaktpersoner på Trafikverket Håkan Johansson, Linus Karlsson 9

10 Ljudmiljö och luftkvalitet i hållbar stad Beskrivning av åtgärden vad ska göras(=åstadkommas)? 1. Skapa definition för god ljudmiljö- och luftkvalitet i som är relevant i ljuset av hållbara och attraktiva städer. 2. Ge förslag till hur man kan värdera (och kommunicera) positiva effekter på människan genom god ljudmiljö och god luftkvalitet. 3. Skissa på tänkbara strategier för att nå god ljudmiljö- och luftkvalitet i städer. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? Externt uppdrag. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? Urbaniseringen är snabb och kan antas fortsätta. Det är i större städer och förstorade arbetsmarknadsregioner som samhällsutvecklingen kommer att vara mest påtaglig och trafiktillväxten snabbast. Det är här bebyggelse kommer att förtätas och nya områden kommer att exploateras för bebyggelse och service. Det är dock redan i dag där trafikgenererande hälsoproblem är störst och där nya kan antas genereras. Man kan dessutom anta att städers och regioners tillväxt kommer att resa starkare krav på social hållbarhet och attraktivare miljö i vid mening. Det råder stor enighet om att utveckling av attraktiva och långsiktigt hållbara tätorter ar en angelägen fråga. Detta uttrycks också i många sammanhang som mål, men utan att närmare definieras. Miljökvaliteterna ljudmiljö och luftkvalitet har stor betydelse för människors hälsa och transportsystemets påverkan på dessa parametrar är stor, särskilt i tätbefolkade områden. Det finns definierade gränsvärden men hur svarar dessa upp mot innebörden i en hållbar och attraktiv tätort? Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? På lång sikt syftar projektet till att bidra till en god livskvalitet genom att med effektiva åtgärder skapa bättre ljudmiljö och luftkvalitet i städer som därmed kan bli hälsosammare och attraktivare att vistas i. En tydlig målbild för samhällsplanerare om vad en hållbar stad ur ljud- och luftkvalitetsperspektiv Miljökvalitetmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? God bebyggd miljö, Ren luft. Tidsplan för genomförande Våren 2016 förstudie Höst 2016 Fördjupning utifrån resultatet av förstudien 2016/2017 slutseminarium och slutrapport Kontaktperson på Trafikverket Jan Skoog 10

11 Riktlinje landskap Beskrivning av åtgärden vad ska göras(=åstadkommas)? Implementera beslutad Riktlinje landskap där målen och krav för landskapsanpassning anges. Det vill säga; säkerställa att beslutad landskapsanpassning av infrastrukturen kommer till stånd. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? Generellt gäller att de styrdokument som behövs för att verkställa riktlinjens krav upprättas i respektive process, samt att användaranpassat stöd tas fram. Exempel på aktiviteter: Tillståndsbeskrivning, t.ex. grundinventeringar, bristanalyser, löpande förvaltning av tillstånd inför upphandling av skötsel, förvaltning av Miljöwebb landskap. Åtgärdsbehov, t.ex. gapanalys av befintlig infrastruktur. Åtgärdsplanering, t.ex. beställning av riktade fysiska miljöåtgärder. Landskapsanpassning i skötsel och underhåll, t.ex. kontroll av beställda åtgärder i upphandling av skötselåtgärder. Landskapsanpassning i investering och reinvestering, t.ex. kontroll av beställda åtgärder vid överlämnande till förvaltning av infrastrukturen. Inhämtning och förmedling av kunskap, t.ex. uppföljning av landskapsanpassningsåtgärder. Utvärdering, t.ex. utvärdering av mål, styrning och resultat. Utbildning och information, t.ex. utbildning för olika målgrupper Styrande dokument i Trafikverkets processer, ta fram och anpassa styrande dokument för genomförande av riktlinjens krav i respektive process. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? Ett väl fungerande landskap är förutsättningen för en hållbar utveckling i stort och omfattar förutom biologisk mångfald och ekosystem, även den sociala och kulturella hållbarheten. Ett fungerande landskap erbjuder inte minst en rad funktioner och värden som är livsnödvändiga för människors hälsa och välbefinnande. Att infrastruktur påverkar landskapet är ofrånkomligt men med insikter och god kunskap kan negativ påverkan minskas och viktiga funktioner säkerställas och t.o.m. utvecklas. Beslut som påverkar landskapet tas på flera olika nivåer och av personer som har varierande kunskaper om landskapet och dess värde och funktion. Implementering av riktlinje landskap ska ge ett gemensamt och effektivt arbetssätt. 11

12 Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Implementering av riktlinjen ska ge ökad landskapssanpassning av transportinfrastrukturen och bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Den ska även ge möjlighet att följa upp resultat och tillstånd. Vi ska årligen kunna ange graden av landskapsanpassning, dvs. att leverera indikatorn andel landskapsanpassad infrastruktur. Implementeringen ska även ge de stöd för att uppfylla de lagkrav som uttrycks i bl. a Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Väglagen samt Lagen om byggande av järnväg. Miljökvalitetsmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? I första hand Ett rikt växt och djurliv men även Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Även de nationella kulturmiljömålen berörs. Tidsplan för genomförande De aktiviteter som är prioriterade att genomföra/inledas under 2016, 2017 och 2018 har sammanställts i tabell 1 i handlingsplanen. Uppdatering av handlingsplanens aktiviteter sker minst en gång per år. Kontaktperson på Trafikverket Anders Sjölund, Johan Bergkvist 12

13 Förbättrad integrering av Miljöbedömning av planer och program i åtgärdsplaneringen Beskrivning av åtgärden vad ska göras(=åstadkommas)? Genomföra miljöbedömning enligt miljöbalken av Nationell plan på ett sätt som bättre samspelar med planeringsprocessen och blir en mer integrerad del av Trafikverkets (projekt) åtgärdsplanering. Målet är att miljöbedömningen ska ges bättre förutsättning att kunna påverka planens innehåll på mer resurseffektivt och transparant sätt. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? En översiktlig analys har genomförts av hur miljöbedömningen av förra åtgärdsplaneringen (för Nationell plan ) genomfördes och vad den resulterade i. Utifrån analysen har vi identifierat ett antal utmaningar som vi för in i förberedelserna av kommande åtgärdsplanering. Ett konstaterande var att arbetet med den strategiska miljöbedömningen bedrevs som en separat process skild från åtgärdsplaneringen. Exakt hur åtgärden ska genomföras är i skrivande stund inte bestämt, men uppenbart är att de båda nämnda processerna måste kugga i varandra på ett bättre sätt. Direktiv om nästa inriktningsplanering förväntas komma 2017/18. Arbetet under 2016 är alltså en förberedelse för detta. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? Enligt EU-direktiv implementerade i Miljöbalken ska Miljöbedömning av planer och program göras av en nationell infrastrukturplan. Infrastrukturplanering på nationell nivå består av ett antal moment och kravet på miljöbedömning gäller den sista delen i arbetet; Nationell plan, dvs. den process som på Trafikverket kallas för åtgärdsplanering. Då åtgärdsplaneringen grundar sig på direktiv beslutat av regering och riksdag, är möjligheter att påverka planens innehåll begränsade, men långt ifrån obetydliga ur ett miljöpåverkansperspektiv. Någon alternativ inriktning till de planeringsdirektiv som föreläggs Trafikverket är inte aktuellt och därmed ej heller inriktningen på de investeringsobjekt den innehåller, men planen innehåller likväl riktade potter för såväl miljöåtgärder som olika nivåer på drift och underhåll. Att miljöbedömningen kan inverka på påverka planens innehåll vad gäller namngivna större investeringsobjekt är ej heller sannolikt. Dock finns goda förutsättningar att en miljöbedömning ännu mer integrerad i åtgärdsplaneringen kan påverka utfallet, och därmed miljönyttan/miljöpåverkan, vad gäller medel till drift och underhåll samt medel riktade åtgärder/trimningsåtgärder. Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Genom att under planens framtagande synliggöra miljöpåverkan av olika insatser och fördelning av planens medel möjliggöra inverkan på planens innehåll. Miljökvalitetmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? Samtliga, men speciellt de mål son berör klimat, hälsa och landskapspåverkan målen. Samtliga miljökvalitetsmål kan sägas beröras i någon utsträckning. De huvudsakligen berörda bedöms vara God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. 13

14 Tidsplan för genomförande Kontaktpersoner på Trafikverket Jarl Hammarqvist 14

15 Implementera SUNRA hållbarhetsbedömningar Beskrivning av åtgärden vad ska göras? Introducera hållbarhetsbedömningsverktyget SUNRA i planering, projektering och byggande av infrastrukturprojekt. Undersöka och utveckla kopplingar till åtgärdsvalsstudier (ÅVS), samlade effektbedömningar (SEB) och systematisk kravhantering. Verktyget innehåller hjälp för målsättning inom 26 valbara hållbarhetsområden samt val av indikatorer för att följa upp målen mot en hållbar utveckling. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? Två piloter pågår, båda stora järnvägsprojekt. Erfarenheter från dessa används dels för justeringar i verktyget, dels för introduktion i mer ordinära projekt. En förstudie ska genomföras för att utvärdera vilka kopplingar som finns till olika skeden i planeringsprocessen och dess beslutstillfällen. Inom vissa hållbarhetsområden bör målsättning och val av indikatorer göras tidigt för att få genomslag senare i processen. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? Hållbar utveckling och hållbarhetsbedömningar har varit diffusa begrepp inom infrastrukturhållningen. Privata företag och statliga bolag ska göra hållbarhetsbedömningar. En modern myndighet bör också kunna beskriva sin status och vilken målsättning den har inom begreppet hållbarhet såväl som organisation som i infrastrukturprojekt. Det har hittills saknats passande beskrivnings- och uppföljningsmetodik för infrastrukturbyggande. 15

16 Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Trafikverket, och andra beställare av infrastruktur, ska få vägledning i att strukturera sitt hållbarhetsarbete. Miljökvalitetsmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? Flertalet. Tidsplan för genomförande Förstudie ÅVS och SEB: klart Introduktion i projekt: pågår 2016 Förstudie Styrning mot hållbarhet: klart

17 Vägledning yt- och grundvattenskydd. Vad ska göras(=åstadkommas)? Komplettering av Trafikverkets vägledning Yt- och grundvattenskydd, publ 2013:135. Genomförande av åtgärden hur ska åtgärden genomföras? Komplettering/uppdatering är redan påbörjad. Arbetet genomförs med hjälp av konsulter i nära samarbete med vattenspecialister från VO Investering, Planering och Underhåll. Förankring med andra relevanta myndigheter m.fl. genomförs lämpligen inom ramen för befintliga samarbeten såsom Nationella nätverket för dricksvatten liksom förstås inon den gemensamma åtgärden: Kostnadseffektivare vattenskydd, med vilken åtgärden är intimt förknippad. Problembeskrivning varför är åtgärden angelägen, vilket problem syftar den till att lösa? Arbetet med vägledning avseende skydd av yt- och grundvatten inom väg/järnvägssektorn har pågått under lång tid inom Trafikverket (Vägverket Banverket) och det har funnits en långvarig kontinuitet i dialogen med olika berörda myndigheter och expertis, bland andra Vattenmyndigheterna, HaV Livsmedelsverket, SGU, MSB, länsstyrelser och VA huvudmän. Synen på hur arbete med skydd av vatten ska bedrivas har förändrats avsevärt under senare år och det har ansetts angeläget att Trafikverket kommer igång med ett arbetssätt bättre anpassat till nu gällande lagar och samhällssyn. Därför valde Trafikverket 2013 att publicera en reviderad vägledning som en interimistisk utgåva i ett skick med ofullständiga kapitel och utan föregående remittering utanför Trafikverket. Färdigställda kapitel ansågs ha tillräcklig mognad och kvalitet och har implementerats i arbetet sedan dess. Vägledningen behöver dock kompletteras, med saknade kapitel avseende Åtgärder strategier, alternativ, förvaltning och uppföljning men även avseende riskbedömning av ytvattenförekomster. Syftet med handboken är att vägleda till att identifiera och beskriva vilka risker som kan förekomma, att kvantifiera dessa risker, att identifiera platser där förhöjd risk föreligger, att beskriva hur föreliggande risker kan reduceras, att beskriva åtgärder som kan användas i Riskreducerande syfte, samt att följa upp vidtagna åtgärders nytta och funktion. Effektmål - vilken effekt ska åtgärden leda till? Implementering av en kompletterad vägledning kommer att i ännu högre grad leda till att rätt vattenskyddsåtgärd görs på rätt plats, och i rätt prioriteringsordning ur ett nationellt perspektiv genom bättre samspel mellan olika aktörer. Detta kommer i sin tur att leda till ett mer ändamålsenligt och kostnadseffektivt vattenskydd. Miljökvalitetmål - vilka mål är huvudsakligen berörda? Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag. Tidsplan för genomförande Kompletterad, uppdaterad, förankrad och färdigställd samt fastställd Vägledning/Handbok/Publikation senast Kontaktperson på Trafikverket Björn Sundqvist 17

18 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: