Succé för kommunens e-fakturor Efter bara ett halvår var 1000 personer anslutna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Succé för kommunens e-fakturor Efter bara ett halvår var 1000 personer anslutna"

Transkript

1 S Succé för kommunens e-fakturor Efter bara ett halvår var 1000 personer anslutna I mars 2011 gick kommunens första e-fakturor ut. Efter bara ett halvår hade 1000 personer valt att betala avgifter till Kungälvs kommun med e-faktura. Ett val som minskar antalet fel och sparar kommunen skattepengar. Det har gått väldigt fort att få många att välja e- faktura. Det är fantastiskt. Med e-faktura blir det alltid rätt fakturanummer och ocr-nummer. Det är en fördel både för oss och för kunden, säger Malou Hernius, ekonomiadministratör i Kungälvs kommun. Tidigare kom det in, en inte oansenlig mängd, felaktiga fakturor. En hel del slinter på tangenterna när de ska betala. Det blir ett detektivarbete för ekonomipersonalen att hitta felen och få ordning på betalningarna. Dessutom kostar varje utskickad pappersfaktura i fönsterkuvert 4,30 kronor. En e- faktura kostar bara 0,75 kronor. Kommunen skickar ut cirka 6000 fakturor varje månad, så det blir en hel del skattepengar att spara. Det är framför allt de som har barnomsorgsavgift som har registrerat sig för e-faktura. Varje månad skickas cirka 2500 fakturor ut på barnomsorgsavgifter. Ju fler som är med på det här tåget desto bättre. Det har flutit på väldigt bra och det kommer in fler som vill ansluta sig varje dag, säger Malou Hernius. Den som väljer e-faktura kan också ha autogiro. Istället för att det kommer hem en faktura där det framgår att pengar dras från kontot, kommer samma information via e-faktura. Vi ska också utveckla e-fakturorna vidare så att man kan bifoga eventuella bilagor. Många väljer att betala med e-faktura. Foto: Åsa Thulin Hållbarhetsstipendium till biodlare Idrottsstipendium till bandydamer Kulturpris och kulturstipendium Foto: TorBjörn Nilsson Kungälvs kommuns hållbarhetsstipendium på kronor gick 2011 till Södra Inlands Biodlarförening. Beslutet togs av kommunstyrelsens bildningsutskott den 15 december. Motivering: Årets stipendium delas ut till en förening som gör en viktig insats för pollinering av växter och den biologiska mångfalden. Förhoppningen är även att stipendiet kan bidra till att locka fler att satsa på biodling i kommunen. Genom priset vill Kungälvs kommun även uppmärksamma det globala miljö- och försörjningshot som minskningen av antalet bin utgör. Med stipendiet vill vi locka fler att satsa på biodling. Fler kurser, mer information till skolklasser och besök på marknader. Vi vill göra binas nytta för samhället mer känd, berättar föreningens ordförande Stefan Hellström. Foto: Gert Holmér Kungälvs kommuns idrottsstipendium 2011 tilldelas Kareby IS damlag i bandy för prestationen Svenska mästare i bandy Lördagen den 19 mars 2011 skrevs historia i Kareby. Efter tre tidigare finalförsök åren lyckades Kareby IS vinna ett historiskt SM-guld. Det första i klubbens historia. En seger i SM-finalen mot AIK från Solna med 3 2. Efter en makalös eftermiddag på Studenternas IP i Uppsala lyckades ett ungt, orutinerat och nederlagstippat lag besegra ett avsevärt mer rutinerat AIK. En långsiktig, målmedveten strategi och satsning har belönats med ett lag präglat av stark harmoni och laganda. Förhoppningsvis ska idrottsstipendiet på kronor sporra och motivera föreningen Kareby IS och dess damlag till fortsatt satsning och utveckling inom bandysporten. Göran Parkrud och Susanna Helldén har utsetts till årets kulturpristagare i Kungälv 2011, med motivering: Göran Parkrud och Susanna Helldén har under de två senaste somrarna spelat teater i magasinet på Tofta herrgård, 2010 var det Fröken Julie och 2011 Fadren, båda Strindbergpjäser. Nästa år är ett Strindbergsår och även då avser paret att sätta upp en pjäs i samma anda. Det är med all sannolikhet unikt att en kommun av Kungälvs storlek har en egen Strindbergsensemble och det kan vara mycket värt, inte minst ur marknadsföringssynpunkt, att detta uppmärksammas och blir känt. Kungälvs kulturstipendium 2011 har tilldelats Kristoffer Ragnstam, men motiveringen: Musikern och kungälvsbon Kristoffer Ragnstam får Kungälvs kommuns kulturstipendium 2011 som uppmuntran till utveckling i sitt konstnärskap som gett honom stor uppskattning runt om i världen med sitt unika och egensinniga uttryck. Ragnstam har spelat med och hyllats av en rad av musikaliska storstjärnor och vi hoppas att han framöver kommer att synas lika framgångsrik även på den svenska musikarenan. Texten skriver han själv och musiken skapas tillsammans med gamle kompisen Joel Lundberg, med rötterna i Ytterby. 23 Händelser 2011

2 M Mästerkocken Louise inspirerade både personal och elever med god mat Louise Johansson smakar salladskompositioner som elever på Mimers hus har skapat. Det bjöds på köttfärslimpa när Sveriges mästerkock Louise Johansson komponerade lunchen på Mimers hus en måndag i november. Lunchtimmarna innehöll också tävling och musikunderhållning av elever. Under vecka 46 lyftes skolmåltiden på Mimers hus. Den här veckan var det salladsbuffén som hade en touch av mästerkocken. Måndagsmenyn med köttfärslimpa, potatis och savoykål var också signerad Louise Johansson. Det representerar min matlagning. Jag gör Foto: Åsa Thulin mycket husmanskost. Dessutom håller den sig inom kostnadsramarna. Det ska kunna gå att ha den på menyn, säger hon. Köttfärslimpan förbereddes veckan innan. Under timmarna föra lunchen gjordes tillbehören till salladsbuffén och savoykålen. Kål handlar om hur man gör den. Här har vi fräst ur kålen med sirap och smör och gjort en gräddstuvning, säger Louise. Tre elever från hotell- och restaurangprogrammet tävlade om vem som kunde göra bästa salladen. De fick 40 minuter på sig. En jury Grönt gräs ingen konst på Kongevi bestående av mästerkocken, elever, lärare och kunnigt folk från köket smakade av. Vinnare blev Tina Döse, vars sallad kommer att serveras på skolans salladsbuffé. Salladen var trevlig och höll ihop väldigt bra, säger Louise. Jag har använt tomat, paprika, babyspenat, äpplen och rödlök bland annat och gjort en vinegrette med vitlök, berättar vinnaren Tina. Gästerna i matsalen fick också lyssna på sång och musik från elever på skolans estetiska program. Arrangemanget är en fortsättning på Mannerströmsveckan som genomfördes hösten Då som nu är det City Gross i Ytterby som är involverade. Det är kul. Jag började engagera mig i skolmaten, för jag har en son som inte åt den. Jag trodde först att den inte var så bra. Men så är det inte. Det här kan vara ett sätt att försöka få eleverna att förstå det. Det handlar mycket om detaljerna i presentationen av maten, säger Kenneth Hult, butikschef på City Gross. Salladsbuffén som under hela veckan har en touch av Louise har fått lite andra smaker än vanligt, lime, ingefära och färska kryddor bland annat. Veckan innan inspirerade Louise Johansson skolmåltidspersonalen i Kungälvs kommun. Då stod portvinsmarinerad viltgryta med kantareller på menyn. Anrättningen tillagades av måltidspersonalen i Mimers hus gymnasium och alla 150 måltidskollegor runt om i kommunen bjöds in. Inspirationsdagen är ett led i kommunens satsning på att utveckla Måltidsservice som lagar mat åt äldreomsorg, skolor och barnomsorg. Det här är utan tvekan en annorlunda dag på jobbet. Jag känner mig mycket inspirerad och har fått nya tips och idéer, säger Inga-Lill Mathiasson i Kungälvs kommun. I maj rullades nästan kvadratmeter konstgräs ut på Kongevi. Ett konstgräs som på lite avstånd är förvånansvärt svårt att skilja från riktigt gräs. Och när man stiger ut på mattan är det nästan bara gräslukten som saknas. För att få till ett underlag med lagom svikt i, breder man först ut ett gummiliknande lager på 20 millimeter, därefter rullas konstgräset ut och limmas i skarvar. För att skydda gräset hälls därefter en blandning av sand och granulat, små gummikulor bestående av återvunna bildäck, ut mellan grässtråna. Tio års hållbarhet är väl ganska typiskt, det beror också lite på vilka krav man ställer, fortsätter han. När mattan har blivit för sliten kan man byta den. Det är ett mindre jobb som inte kostar lika mycket, säger entreprenören Saltex representant Jonas Höglund. Händelser 2011 Lasse Pettersson på kommunens FM-enhet ser nöjd ut med det han ser. Med alla förberedande markarbeten inräknade kommer slutsumman att hamna runt 5 miljoner kronor. Att göra nån ekonomisk lönsamhetskalkyl är inte helt lätt, men eftersom konstgräset kräver mycket mindre underhåll än vanligt gräs, blir antalet timmar som kan utnyttjas till träning och matcher mycket fler. Dessutom kan planen utnyttjas under en större del av året. Hans-Åke Ögren, tränare för IK Kongahälla, är också nöjd. Gräsplaner kan ju variera väldigt mycket i kvalitet beroende på väder och belastning, men nu kommer vi att ha en jämn och fin plan hela säsongen. Risken för stukningar och andra skador på spelarna minskar också. Flera planer i kommunen har fått konstgräs under året som gått. 24 Foto: Jan Rancken I dagsläget är det två klubbar som har Kongevi som hemmaarena; förutom IK Kongahälla även Kungälvs Fotbollsflickor, KFF. Om träningstiderna räcker till är det möjligt att fler klubbar kan hyra in sig på Kongevi.

3 O Oljeskadade fåglar tvättas hos räddningstjänsten i Kungälv Genom ett samarbete med räddningstjänsten hade Fågelcentralen i Rödbo, som drivs av Göteborgs Ornitologiska förening, tillgång till brandstationens tvätthall för att tvätta oljeskadade fåglar. Vid det här tillfället i september 2011 var det en oljeskadad havssula som fick tvätthjälp av Linda Hansson och Stina Andreasson på fågelcentralen, tillsammans med Jeanette Karlsson på Svenska Blå Stjärnan. Den oljeskadade havssulan hittades vid Skärhamn efter ett stort oljeutsläpp utanför Tjörn. Linda spolar försiktigt medan Stina och Jeanette håller fågeln stilla. Vi löser upp oljan med diskmedel, sedan spolar vi tills fågeln är torr, säger Linda. Att torka fågeln är det moment som tar längst tid. Oljan gör att fjädrarnas vattenavvisande och isolerande egenskaper förstörs, och det kan leda till att fågeln fryser ihjäl. Det händer också En sula tvättas från olja. Foto: Jan Rancken att fåglar dör av oljeförgiftning när de försöker putsa sig rena. När fågeln är ren och torr är den ändå oftast såpass utmattad att den måste stanna på fågelcentralen ett tag innan den kan släppas. Fågelcentralen har använt brandstationens tvätthall för att tvätta fåglar under nästan 20 års tid, fortsätter Linda. Ibland är det privatpersoner som stöter på skadade fåglar, och ibland kommer anmälan från polisen eller kommunen. Foto: Åsa Thulin Sträck på benen det har du förtjänat Med den devisen erbjöds Kungälvsborna en rofylld stund i någon av de 30 solstolar som åkte på turné i kommunen under några sommarveckor Samtidigt som det var en happening kombinerades solstolarna med sommarjobbsverksamheten. Tre ungdomar arbetade och reste runt med solstolarna till olika platser i kommunen. När stolarna var utplacerade arbetade ungdomarna bland annat med att städa stränder och fixa i fritidslokaler. Solstolarna blev snabbt populära. De som satte sig tyckte att det var väldigt bra, säger Nenne Yiangou, en av sommarjobbarna. Solstolssatsningen går hand i hand med uppdrag som finns inom förvaltningen. Vi har ju uppdrag på Sektor samhällsbyggnad att försöka locka ut folk i våra offentliga miljöer. Då kläcktes idén att det kunde vara trevligt om vi ställde ut solstolar. Vi jobbar också med värdskap i kommunen, och det här är väl ett bra exempel på det, säger Henrik Haglund, mark- och exploateringschef i Kungälvs kommun. Skol-SM i friidrott 2011 gav medaljer till Kungälv Konferens om turistnäringen i Marstrand Foto: Ulf Stevander Jens Petrusson och Sophia Geirup Tidigt på höstterminen visar Mimers Hus gymnasium att det är en skola med riktigt bra idrottare september 2011 gick Skol- SM i friidrott och skolan representerades av Jens Petrusson och Sophia Geirup. De här två friidrottare har satt Mimers Hus gymnasium på svenska friidrottskartan. Tillsammans erövrade de fyra medaljer två guld och två silver. Sophia vann meter och överraskade sina konkurrenter med att dra från start till mål. Jens hade en tuff helg med tre lopp, ett varje dag. Fredagen gav ett silver efter att Jens blivit spurtbesegrad på meter. På lördagen ändrades taktiken och Jens drog sönder fältet och vann stort på meter hinder. Med två tuffa lopp i benen var det dags för Jens att under söndagen springa meter. Han blev tvåa efter att ha blivit besegrad av en löpare från Sollentuna löpargymnasium. Sol och sommar lockar många till Marstrandsön. Över 130 nyfikna boende och branschfolk fyllde Porto Franco-salen på Villa Maritim i Marstrand till bredden, när projekt Framtidskuster redovisade sin forskningsrapport om turistnäringen i Marstrand. Många med mig anser att denna kväll var en av de bästa sammandragningar som genomförts om Marstrand, säger en deltagare från Klöverön efter avslutningsminglet. Projektledare Mia Larsson från Framtidskuster inledde höstkvällen med att ge bakgrunden till Foto: Kungälvs kommun konferensen. Projekt Framtidskuster som är en Interreg. IV A-projekt, med deltagare från Norge, Sverige och Danmark, arbetar med att ta fram idéer och strategier för en hållbar turismutveckling i kustsamhällen runt Öresund, Kattegatt och Skagerack. Två av tre projektår är avverkade. För att få en faktabakgrund innan undersökningen i Marstrand presenterades gav representanter för turistsverige faktaspäckade redovisningar av det aktuella läget globalt och lokalt. 25 Händelser 2011

4 Evakuering av Nämndhuset inför renovering Under året har stora delar av Nämndhuset evakuerats. Byggnaden har stora brister invändigt när det gäller arbetsmiljö och inomhusklimat, vilket gör det nödvändigt med en total upprustning. Målsättningen är att ombyggnaden av den gamla delen ska vara klar i början av Enheter har flyttat till följande platser: Bilgatan 20, Rollsbo cirka 170 personer Arbetsliv och stöd Gemensam mottagning Försörjningsstöd Barn och ungdom Funktionshinder Missbruk FMS IT Repro Samhällsbyggnad Plan Miljö Mark och exploatering Bygglov Trafik, gata, park Energirådgivning Kart och mät Tillståndsenheten Uppdragsfunktioner Trollhättevägen 20 cirka 65 personer Ekonomi inklusive upphandling Personal Personalenheten Registreringsfunktioner fd central postöppning och scanning Vård och äldreomsorg Boendeverksamhet Hälso- och sjukvård Hemtjänst Sektorstöd Nämndhuset, främre delen cirka 70 personer Politiken Kommunledningssektorn Utveckling, planering, uppföljning inklusive fd FME Kansli och juridik Kultur och samhällsservice Medborgarservice Informationsenheten Folkhälsa Överförmyndare Turism Näringsliv Budget- och skuldsanering Melodin Inbjudan till Bohuslän har klingat ut. Melodislingan var inte riktigt tonren mot slutet av året därför stängdes den av. Klockorna slår nu bara vid hel och halv timma. Foto: Kungälvs kommun Mimers hus cirka 20 personer Nedre Fontin cirka 20 personer Skolkontoret Personal Löneenheten Växeln FMS Bemanningsenheten Kungälv inleder VA-samarbete med grannar Kungälvs kommun säljer vatten till Stenungsund, Tjörn och Orust. Vattenförsörjningssituationen i regionen och diskussioner om ökad samverkan mellan kommunerna har under en längre tid förekommit, såväl på kommunal som på regional nivå. Stenungsund har nått sitt produktionstak medan Kungälv har möjligheten att öka sin produktion. I Kungälv står vi inför stora investeringar när det gäller VA i kustzon, säger Ove Wiktorsson (C), ordförande i samhällsbyggnadsutskottet. Säljer vi vatten till grannkommunerna innebär det att vi får lägre driftskostnader. Vi måste ju ändå bygga ut kapaciteten. Traditionellt har varje kommun hanterat sina egna VA frågor och sökt lösningar inom den egna kommungränsen. Med ökande befolkningsutveckling och tillväxt försämras möjligheten att lösa vattenförsörjningen lokalt. Det är bara 4,5 km mellan anslutningspunkterna i Jörlanda och Kode, säger Kaj Levin, Ove Wiktorsson (C), Kaj Levin från VA-verket i Kungälvs kommun, tillsammans med samhällsbyggnadsutskottets ordförande Arne Olsson (C) från Stenungsunds kommun. Foto: Noel Cornér från VA-verket i Kungälv. Ska vi ändå öka både produktions- och leveranskapaciteten är det naturligt att fortsätta den korta sträckan och koppla ihop kommunernas vattensystem. Stenungsunds kommun kommer nu att skicka en förfrågan till kommunerna, Kungälv, Udde- valla, Orust och Tjörn, om intresse att fortsätta arbetet med en regional VA-försörjning samt att ge ansvariga tjänstemän i respektive kommun i uppdrag att presentera ett förslag där tekniska, juridiska, ekonomiska och organisatoriska aspekter på ett sådant samarbete klargörs. Händelser

5 Upptäck Marstrandsön. Foto: Åsa Thulin

6 S Stora förändringar när gymnasiereformen infördes Mimers hus gymnasium i Kungälv fick som alla gymnasieskolor i Sverige vara med och genomföra utbildningsreformen GY11. Foto: Kungälvs kommun Under 2011 genomfördes en av de största utbildningsreformerna inom gymnasieskolan i modern tid GY11, Gymnasieskola Reformen innebär omfattande förändring av Sveriges gymnasieutbildning och började gälla från och med läsåret 2011/2012. Förändringar har skett inom ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet. Betygssystemet ändras till en skala från A-F där A är det högsta betyget och F motsvarar icke godkänt. Den nya gymnasieskolan grundar sig på regeringen Reinfeldts proposition 2008/09:199 och utredningen SOU:2008:27. Förändringar i GY11: Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten minskar Förändrad programstruktur Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs Lärlingsutbildning införs Nytt betygssystem Historia blir obligatoriskt ämne på alla program Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet De sex högskoleförberedande programmen: Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet De tolv yrkesprogrammen: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Stena Match Cup 2011 Foto: Jan Rancken Vindsurfing på Ryskärsfjorden. Cykebarometern invigdes under Den mäter antalet cyklister som passerar. Premiärhummer utanför Marstrand. Foto: Åsa Thulin Foto: Åsa Thulin Foto: Kungälvs kommun Händelser

7 A Attraktiv arbetsgivare Foto: Mostphotos Tillgång till kompetent personal i det offentliga är av central betydelse när det gäller tillväxt. Vi står inför en demografisk utmaning med allt fler äldre och allt färre unga som kommer ut i arbetslivet. För att möta de behov av kommunal service som en ökande befolkning ställer i en tid då arbetsgivare konkurrerar om duktiga medarbetare behöver Kungälvs kommun rusta sig för att klara personalförsörjning i framtiden. Under 2011 har en strategi tagits fram som bygger på tre delar. Attrahera nya medarbetare Det är viktigt att visa upp den stora bredd av yrken som finns i kommunen. Studier visar att unga människor på väg ut i arbetslivet rangordnar goda arbetsförhållanden med bra arbetsmiljö och satsning på hälsa högt. Kungälvs kommun har under ett antal år gjort stora satsningar på hälsa. Det har resulterat i Göteborgsregionens lägsta sjuktal flera år i rad. Att synliggöra intressanta arbeten och arbetsmiljö- och hälsosatsningar är en del i strategin. Det sker bland annat genom att utveckla hemsidan, delta i mässor, besöka skolor med mera. Inom några yrkesområden har kommunen utsett ambassadörer som representerar sitt yrke i diverse marknadsföringssammanhang. I Göteborgsregionen pågår ett arbete som syftar till att gemensamt lyfta fram kommunala jobb och där har Kungälv valt att ta ett särskilt ansvar för tekniska yrken. Att ta emot praktikanter och trainee är ett sätt att tidigt väcka ungdomars intresse för den kommunala sektorn. Jämställdhet i arbetslivet är en självklarhet för dagens unga. Kommunen har sedan länge bedrivet ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Nu påbörjas ett arbete som omfattar även jämställdhet i brukarmötet. Ett bra rekryteringsarbete med goda rutiner där de som söker arbete i Kungälvs kommun upplever att de blir professionellt behandlade och får svar inom rimlig tid är viktigt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Behålla kompetens Personalens kompetens, engagemang och hälsa är viktiga förutsättningar för att kunna ge medborgarna god service och bidra till kvalitet och hushållning. Kärnan i Kungälvs kommuns verksamhet är de tjänster som produceras i mötet med medborgaren i vård, omsorg, utbildning, samhällsservice med mera. Det är där som kvaliteten, nyttan och i förlängningen verksamhetens berättigande avgörs. Ytterst är det medborgaren/brukaren som avgör om de bemöts på rätt sätt. I arbetet med att bygga upp kompetens är en god introduktion för alla nya medarbetare av yttersta vikt. Ett gediget ledarskapsprogram har tagits fram för att introducera chefer i kommunens ledning och styrning. Det syftar till att tydliggöra uppdrag och ansvar i hela organisationen. Goda utvecklingsområden, god arbetsmiljö med hälsosatsningar och bra arbetsvillkor är förutsättningar som måste finnas för att personalen ska stanna kvar och skapa kontinuitet i verksamheten. För att skapa kvalitet och hushållning behöver andelen tidsbegränsade arbeten och korttidsvikariat på timbasis minska till förmån för fasta tjänster. Att ta hand om förbättringsförslag är en framgångsfaktor som behöver utvecklas. Under 2011 har alla medarbetare haft möjlighet att svara på 29 en medarbetarenkät. Syftet är att ta reda på hur personalen upplever grunden för verksamhetsutveckling och hälsa, det vill säga medarbetarskap och ledarskap. Resultatet blir ett underlag för förbättringar på den egna arbetsplatsen. Avsluta på ett bra sätt Målet är att den som slutar en anställning i Kungälvs kommun ska ha goda erfarenheter av sin anställning, inklusive avslutet, och vara en god marknadsförare av kommunen. Under de närmaste åren kommer ett stort antal medarbetare gå i pension. Den kompetens de besitter ska tas tillvara genom en klok generationsväxling. Det kan innebära att medarbetare med nyckelkompetens erbjuds anställning på deltid med vissa förmåner under den tid ny kompetens byggs upp. Mentorskap gentemot nya medarbetare är ett sätt att överföra kompetens. Pensionspolicyn har omarbetats för att bättre möta morgondagens behov av verktyg vid neddragningsbehov. Arbete med alternativa karriärvägar för dem som är i yrkesverksam ålder behöver utvecklas. Vid eventuell verksamhetsövergång ska berörd personal få den information som de behöver för att fatta de beslut som krävs. För att utveckla våra arbetsplatser är det viktigt att tillvarata personalens synpunkter på sin arbetssituation. En avgångsenkät har tagits fram som ska ges till alla som slutar en anställning i Kungälvs kommun. Den kan kompletteras med avgångssamtal. I verksamheter med hög personalomsättning är det särskilt viktigt att ta reda på orsaken till att man väljer att lämna organisationen. Personalredovisning

8 Medarbetarenkäten mäter hur medarbetarna upplever sin arbetsplats Medarbetarnas svar Eget bidrag till förbättringar Delak ghet 4 3,5 3 Motivation Avsaknad av hot och våld Arbete mot diskriminering 2,5 2 1,5 1 0,5 Medarbetarsamtal Arbetstillfredsställelse 0 Serie1 Avsaknad av diskriminering Ledarskap Miljöarbete Kompetens Arbetsmiljöns effekt Mål och kvalitet Motiverade och kompetenta medarbetare För att mäta hur medarbetarna upplever sin arbetsplats och sin arbetsgivare har de fått möjlighet att svara på en medarbetarenkät. 75 procent av de anställda svarade. Enkäten genomfördes i samarbete med SKOP som svarade för insamling och sammanställning av resultat samt säkerställning av statistiska samband. Totalt fick medarbetarna besvara ett stort antal frågor om arbetsklimatet som sammanställdes i 13 index, ett för varje frågeområde. Av diagrammet framgår att det finns förbättringspotential framförallt inom arbetsmiljöområdet. (Spindeldiagram) SKOP har beräknat ett Nöjd Medarbetarindex (NMI) som kan variera mellan 0 och 100. Detta är ett index där jämförelse kan göras över tid och med andra organisationer. För alla Kungälvs medarbetare är NMI i genomsnitt 65, vilket är något lägre än 2009 då motsvarande index var 68. Det ligger också något under genomsnittet för motsvarande organisationer inom offentlig verksamhet. Det är viktigast att påverka de faktorer som har fått relativt låga betyg och som har starkast inverkan på NMI, det vill säga arbetsmiljö, delaktighet och arbete mot diskriminering. I det fortsatta arbetet ska alla arbetsplatser gemensamt gå igenom sitt resultat och se vad man tillsammans kan göra för att utveckla medarbetarskap och ledarskap på den egna arbetsplatsen. En handlingsplan ska under 2012 tas fram i varje grupp. Trots att ansträngning har gjorts för att väcka Arbetad tid Andel 2011 % Arbetade timmar Andel 2010 % Arbetade timmar Månadsavlönade 87, , Timavlönade 11, , Mer/övertid 1, , Summa 100, , intresse hos underrepresenterat kön vid nyrekrytering har andelen anställda män minskat. Vi har en uppdelad arbetsmarknad där män söker sig till vissa yrken och kvinnor till andra. Kommunerna har många kvinnodominerade yrken. Det är ett långsiktigt arbete att bryta det traditionella mönstret av val av yrke som måste börja tidigt och genomsyra hela samhället. Sysselsättningsgraden har långsamt ökat. Det krävs en annan bemanningsstrategi för att kunna erbjuda personal den sysselsättningsgrad som de önskar. Idag löser man mycket av korttidsvikariat med timavlönad personal medan ordinarie personal arbetar deltid. I ett framtidsperspektiv är inte det ett attraktivt arbete vare sig för den deltidsanställde eller den timavlönade. Det är glädjande att andelen heltidsanställda ökar men av tabellen framgår att det är stor skillnad mellan kvinnor och män. Befolkningstillväxt Under åren 2001 till 2011 har Kungälvs befolkning ökat med 10,5 procent. Personalvolymen mätt i årsarbetare har under motsvarande tid ökat 2,5 procent. Medan befolkningsökningen har varit stabil under åren har personalvolymen fluktuerat med konjunkturerna. Det förefaller vara svårt att hålla en låg bemanning under längre tid när behoven ökar till följd av befolkningstillväxt. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet årsarbetare med 79 vilket motsvarar en volymökning på 2,6 procent. Personalökningen har framförallt varit i förskolan och i vård och omsorgsverksamheter, vilket sannolikt är en effekt av ökat antal invånare. Förskolan har öppnat ett antal nya avdelningar med ny personal. Hemtjänsten har haft en stor ökning av hemtjänsttimmar och därmed personalökning. Diagrammet verksamhetsindelning årsarbetare 2010 och 2011 visar yrkesområden och har inte med organisationstillhörighet att göra. Arbetad tid ger möjlighet att mäta den samlade personalresursen, det vill säga månadsavlönade, timavlönade samt det arbete som sker på meroch övertid. Totalt har den arbetade tiden ökat med 4,7 procent mellan åren. Volymökningen sker både på månads- och timavlönad personal. Andelen tid utförd av timavlönade har öka vilket inte är tillfredsställande vare sig ur ekonomiskt eller personalpolitiskt perspektiv. Personalredovisning 30

9 Verksamhetsindelning årsarbetare 2010 och År Foto: Mostphotos Ledning Administration Vård och omsorg Socialt, kurativt Skola, förskola Kultur, fritid Teknik, hantverk Kök Städ Antal En genomsnittlig anställd i Kungälvs kommun är en kvinna på 45 år och fem månader med en sysselsättningsgrad på 90,9 procent. Befolkningsstorlek Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare Personal fördelat på kön, % Kvinnor Män År Personal fördelat på ålder, % 29 år och yngre år år och äldre Personalens medelålder, år 45,4 45,5 45,7 45,6 Jämförelsen visar en nedgång i personalstyrkan kring Under har personalstyrkan vuxit. I takt med befolkningsökningen har behoven och kraven ökat hos kommunen. För att tillgodose invånarnas behov av tjänster och service av hög kvalitet, har Kungälvs kommun anställt fler under Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 90,9 90, Andel heltidsanställda, % 65,5 63,7 63,4 62,2 Kvinnor 60,8 59,0 Män 87,4 85,7 Pensionsavgångar Personalredovisning

10 Foto: Kungälvs kommun Foto: Mostphotos Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid % Kön Ålder Intervall Kvinnor 4,4 4,2 4,7 5,6 7,3 8,5 9,2 9,9 Män 2,5 2,6 3,0 3,3 3,7 3,9 3,5 4,8 <=29 år 2,7 2,3 2,7 2,9 2,7 3,1 4,3 5, år 3,9 3,8 4,2 4,7 6,5 7,9 8,3 9,6 >=50 år 4,5 4,4 4,9 6,1 7,6 8,6 8,8 9,3 Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till ordinarie tillgänglig tid 1,0 1,0 2,1 2,3 3,1 4,4 4,8 5,4 Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 29,1 26,8 47,7 45,1 55,2 56,9 59,7 60,7 Total sjukfrånvaro 4,0 3,9 4,4 5,1 6,6 7,6 8,1 8,9 Friska medarbetare Sjukfrånvaron är fortsatt låg trots att den ökat något jämfört med föregående år. Med den typ av verksamhet som kommunen bedriver är bedömningen att det är bra om sjukfrånvaron ligger runt 4 procent. I arbetet med äldre, sjuka och barn är risken både att smitta och smittas hög. Det är i dessa verksamheter som sjukfrånvaron är högst och det sammanfaller med att det är kvinnodominerade yrken. Under flera år har Kungälv haft den lägsta sjukfrånvaron i regionen till följd av ett strukturerat arbete med hälsa och rehabilitering. Arbetet har varit fokuserat på återkommande korttidsfrånvaro som ofta är början på mer omfattande ohälsa. Berörd personal har erbjudits hälsosamtal hos företagshälsovården. Den långa trenden med minskad långtidssjukskrivning har brutits men ligger fortfarande på en bra nivå jämfört med tidigare. I personalkostnader ingår uppräkning av pensionsskulden. Då Kungälvs kommun redovisar enligt fullfondsmodellen blir uppräkningen betydligt högre än vid uppräkning enligt blandmodellen. Effekten av bromsen i pensionssystemet bidrar också till den stora förändringen mellan 2010 och De rena lönekostnadernas förändring mellan åren uppgår till 4,9 procent. I det ligger lönerevision per på cirka 2 procent samt en viss volymökning Förändring Personalkostnader 64 % % % % Övriga kostnader 36 % % % % Bruttokostnad 100 % % % % Personalredovisning 32

11 Morgontimmar på havet. Foto: Åsa Thulin G God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Kungälvs kommun. Kvalitet och hushållning Kvaliteten i kommunal verksamhet avgörs ytterst av kommunens brukare och medborgare. De förtroendevalda som medborgarnas företrädare prioriterar och fastställer mål. Hushållning handlar om hur kommunen använder sina resurser och hur vi lever upp till de finansiella målen. Hushållning är lättare för oss att mäta och följa upp, eftersom måtten är mer objektiva och rent generellt accepterade av flertalet. Kvalitetsaspekterna innehåller mer av subjektivitet och individuella uppfattningar. När vi värderar kommunen i förhållande till lagens krav på God ekonomisk hushållning har vi redovisat det finansiella perspektivet kortfattat och stringent, medan verksamhetsperspektivet är resonerande. Som komplement till påtagliga effekter i Kungälvssamhället (framgår bland annat av artiklar och uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål) hämtar vi underlag för slutsatser ur den work-shop där företrädare för alla kommunens verksamheter var samlade i början av februari och där målet var att tillsammans göra en helhetsvärdering av verksamheten Måttstocken var och är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens mål och förvaltningens grundläggande värderingar: Medborgarfokus Helhetssyn Lärande. Kommunstyrelsens uppdrag I beslut om Rambudget för perioden fastställde kommunfullmäktige finansiella och verksamhetsinriktade mål. Dessa styr tillsammans mot god ekonomisk hushållning. Vi kommenterar här målen och måluppfyllelsen för ett mål i taget. Till sist ges en sammanfattande analys. Finansiellt perspektiv Mål Överskottet ska uppgå till minst 4 procent av skatter och statsbidrag år Måluppfyllelse Resultatet för 2011 är negativt med 68,3 Mkr. Rensat från den sänkta kalkylräntans effekt på pensionsskulden är resultatet positivt med 10,0 Mkr. Också enligt kommunallagens balanskrav är resultatet positivt. Målet är ännu inte uppnått. Mål Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför ska lindras genom finansiellt sparande. Måluppfyllelse I enlighet med den budgeterade finansieringsanalysen för 2011 har 25 Mkr sparats för pensionsändamål. Därutöver har 5 Mkr, som utgör ränta, lagts till kapitalet. Totalt är nu 220 Mkr placerade. Målet är uppnått. Mål Soliditeten ska öka. Måluppfyllelse De senaste fem årens soliditet, uttryckt som procenttal: , , , , ,9 Soliditeten har sjunkit. Det egna kapitalet minskar på grund av det negativa resultatet, vilket i sin tur beror på den sänkta kalkylräntans effekt på pensionsskulden. Målet är inte uppnått. Mål Investeringarna ska begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Måluppfyllelse Nettoinvesteringarna 2011 uppgår till 134,8 Mkr, varav 89,5 Mkr avser skattefinansierad verksamhet. Avskrivningarna uppgår till 87,7 Mkr. Det vill säga investering i skattefinansierad verksamhet har genomförts utan upplåning vilket är andemeningen i kommunfullmäktiges mål. Målet är uppnått. Några generella kommentarer om hushållning Kommunstyrelsen har inte hållit den budgetram kommunfullmäktige fastställt. Hemtjänsten har under året fortsatt volymöka, räknat som antal utförda timmar. Bedömningen är att timmarna ökat mer än antal hemtjänsttagare och att detta inte förklaras enbart genom ökad vårdtyngd. En förklaring kan dock vara 33 God ekonomisk hushållning

12 I Kungälvs kommun är det nära till bad i både hav och sjö. Foto: Mostphotos den långa kö som vi har till platser vid särskilt boende. Åtgärder vidtas i övergången till 2012 för att hejda kostnadsökningen. Funktionshinderverksamheten har också ökat i omfattning. Det är korttidsplatser som övergår till permanent boende på annan ort, ökat antal LSS-timmar för personlig assistans samt en ökning inom boende och korttidsverksamhet. Kungälvs kommun har, som en av få kommuner, visat sänkta kostnader för försörjningsstöd En av förutsättningarna för budget 2012 är att dessa kostnader fortsätter sjunka. Kostnaderna för kollektivtrafik och färdtjänst har likaså ökat, vilket är positivt i förhållande till regionala mål och strävanden men negativt i förhållande till kommunens budget. Vi kan konstatera att kommunens verksamhet presterat mer och till högre kostnad än planerat. Hälsosam och attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun har blivit uppmärksammad av fackförbundet SKTF (numera Vision) för att deras enkätundersökning visade att Kungälvs kommun hade flest sökande per tjänst. Kommunen har också uppmärksammats för arbetet med effektiva rutiner vid korttidssjukvaro och rehabilitering. Med ett stort mått av valfrihet får kommunens anställda kronor per år i friskvårdsbidrag. Under 2011 utnyttjades detta av procent av de anställda. Samverkan SOLTAK är ett samarbete mellan de sex kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv. Denna kommunsamverkan är ett strategiskt initiativ för att sänka kostnader och öka kvalitet. Genom samarbete med/utnyttjande av West Sweden satsar kommunen på verksamhetsutveckling genom internationellt samarbete och med stöd av EU-medel. Övrigt Vi har fått stort gensvar på vårt erbjudande om e-faktura. De senaste åren har vi inte genomfört alla planerade underhållsåtgärder. Under 2010 och 2011 har extra satsningar genomförts, men vi ligger fortfarande efter. Ombyggnaden av Nämndhuset har inneburit evakuering av personal. I och med evakueringen har organisationen också fått extra kostnader. En situation med många nya chefer har medfört att arbetsmiljöarbetet blivit nedprioriterat. Kommunen har en hög andel timanställda. Verksamhetsperspektiv Mål God livsmiljö Med en bra bildning, omsorg, kultur, turism och god arkitektur skapar vi gemensamt en stimulerande livsmiljö för människor, föreningar och företag att växa och utvecklas i. Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga. Måluppfyllelse Det ges många belägg för att det är gott att leva i Kungälv. Företag både vill komma till och utvecklas i Kungälv. Kommunen gör egna insatser och är initiativtagare till samverkan med andra aktörer i samhället. Av grundläggande betydelse för livsmiljön i Kungälv är kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, äldreboenden, hemtjänst, funktionshinderverksamhet med mera. Här finns ett brett utbud till god kvalitet. De demografiska rörelserna ställer krav på skolans organisation och lokaler att förändra. Flera år med färre elever i högstadieskolorna kommer nu att märkas även i gymnasiet. Detta ställer stora krav på flexibelt resursutnyttjande. Exempel på insatser i framkant under 2011: Sociala aktiviteter inom äldreomsorgen, exempelvis träffpunkter Elevdemokrati Bibliotekets många aktiviteter, inte minst med ny teknik exempelvis läsplattor Kommunen har omfattande samarbete med ideella sektorn Mål Hållbar utveckling Ett växande och hållbart samhälle med ansvar för kommande generationer Med hjälp av infrastruktur utvecklar vi samhällen med attraktiva boendemiljöer i centralort och serviceorter. På längre sikt skapar vi också förutsättningar för utveckling i kustzonen, i utvalda områden Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade utsläpp God, ansvarsfull förvaltning och utveckling av egna anläggningar Måluppfyllelse De tydligaste insatserna och effekterna kan hänföras till den ekologiska hållbarheten miljön. VA-utbyggnaden mot kusten, VA i kustzon, pågår och löser en omfattande avloppsproblematik samtidigt som fler får tillgång till friskt vatten. Utbyggnaden av cykelbanor fortsätter, men har under 2011 försenats. Förslag till ny översikts- God ekonomisk hushållning 34

13 Marsförmiddag på Ryskärsfjorden. Foto: Åsa Thulin plan har lagts fram för beslut. Kungälv vill växa och utvecklingen ska vara hållbar och leda till ett samhälle i balans. Den sociala hållbarheten behandlas under målet Trygghet. Det främsta uttrycket för ekonomisk hållbarhet är uttryckt i det finansiella målet om sparande för att möta pensionsutbetalningar. Exempel på insatser i framkant under 2011: Naturförskola och arbetet på Kolebacka Elcyklar i hemtjänsten Ökning av ekologiska råvaror Minskad energiförbrukning Mål Trygghet Vi har en trygg omsorg för brukare och anhöriga. Med en trygg miljö, ordning och studiero skapas en god plattform för lärande. Kungälv ska vara tryggt och robust och eliminera risker så tidigt som möjligt. Måluppfyllelse Trygghet för alla som bor och verkar i Kungälv och särskilt för de som i olika avseenden är utsatta, är en prioriterad kommunal angelägenhet. Kommunen arbetar tillsammans med andra grannkommuner, polis och andra myndigheter, föreningar och frivilliga. Både i det stora och i det lilla sammanhanget fokuserar vi på Trygga Kungälv och alldeles speciellt Trygga ungdomsmiljöer. Elevenkäter, som under en följd av år, genomförts i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 i gymnasieskolan ger besked om att eleverna är trygga i sin skolmiljö och att de har framtidstro. Viktiga insatser för att öka tryggheten är också bostadsanpassning, som möjliggör för fler att bo kvar och klara sig hemma, och risklinjen dit man kan vända sig för att anmäla risker. Exempel på insatser i framkant under 2011: Förebyggande insatser inom äldreomsorgen, exempelvis äldresäkerhetsgruppen Anhörigstöd och demensteam Hemfixare Hemmaplansarbetet Mål Valfrihet Med gemensam finansiering och flera verksamhetsutövare inom barnomsorg, skola och hemtjänst skapar vi möjligheter för den enskilde att välja. Måluppfyllelse Utvecklingen i samhället är sådan att gränsen mellan producent och konsument blir alltmer otydlig. Fler och fler vill påverka den service som ges och efterfrågar också valmöjligheter Inom de områden som pekas ut i målskrivningen har vi idag en omfattande valfrihet: Kundval och möjlighet att välja insats inom hemtjänsten, enskilda förskolor och fristående skolor. I ett större perspektiv återstår mycket att göra, till exempel systematiserade brukarundersökningar och fler områden för valfrihet. Exempel på insatser i framkant under 2011: Lag om valfrihet, LOV, med kundval i hemtjänsten 13 procent av eleverna har valt fristående skolor God ekonomisk hushållning För att verksamheten ska uppfylla intentionerna som ryms i begreppet god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas tydliga samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer. Kungälvs kommun har verksamhetsutbud, verksamhetsvolym och verksamhetskvalitet som möter kommuninvånarnas behov och i allt väsentligt svarar upp emot de politiskt fastställda målsättningarna. Under 2011 har verksamheten kostat mer än budgeterat. Om vi tänker oss God ekonomisk hushållning som balans mellan kvalitet och hushållning kan vi konstatera att kvaliteten vägt tyngre än hushållningen. För att leva upp till våra finansiella mål med flerårigt perspektiv och hög ambition (högre än gällande lagstiftning) behöver vi ägna hushållningen minst lika stort intresse som kvaliteten. 35 God ekonomisk hushållning

14 För mot våg. Foto: Åsa Thulin Koncernen Kungälvs kommun Koncernens resultat är negativt och visar på ett underskott på 50,2 Mkr. Kungälvs kommuns resultat är för året -68,3 Mkr, vilket påverkar koncernens resultat stort. Anledningen till kommunens resultat är kopplad till kommunens pensionsskuld, där en ränteförändring får stor effekt på resultatet. Övriga företag i koncernen visar för året positiva resultat. Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvs kommun, koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns kommunala Exploaterings AB och Stiftelsen Kungälvsbostäder. Till detta kommer de tre vilande bolagen; AB Kongahälla, Marstrandbostäder AB samt Kungälv Stadshuset AB. Årets resultat Årets resultat för koncernen visar på ett underskott på 50,2 Mkr. Kungälvs kommuns resultat är negativt med 68,3 Mkr, vilket påverkar koncernens resultat stort. Anledningen till kommunens resultat beror främst på kommunens pensionsskuld. Läs mer om detta i avsnittet Kommunen ekonomisk översikt. Bolagen visar genomgående positiva resultat för Det egna kapitalet i koncernen Kungälvs kommun omfattar även obeskattade reserver i företagen, med avdrag för uppskjuten skatt. Finansnetto Koncernens finansnetto är -144,6 Mkr. Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Under de finansiella kostnaderna återfinns ränteeffekten av den sänkta diskonteringsräntan avseende pensioner som avser kommunen. Denna finns särredovisad i noten för finansiella kostnader, vilket är den enskilt största posten. Utöver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens lån. Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. Tillgångar och investeringar Koncernens tillgångar ökar med 324,6 Mkr under Bland omsättningstillgångarna ökade både de kortfristiga placeringarna och de kortfristiga fordringarna. Den främsta ökningen ligger bland de likvida medlen, vilket kan hänföras till Kungälvs kommun samt Kungälvsbostäder. Koncernens nettoinvestering under året uppgick till 242,7 Mkr. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Skulder Koncernens skulder har ökat med 260,9 Mkr. Kortfristiga skulder har minskat med 54,6 Mkr och de långfristiga har ökat med 315,5 Mkr. Nyupplåning har skett både för Kungälvs kommun samt Kungälvsbostäder. Soliditet Koncernens soliditet är 14,7 procent Det är en försämring jämfört med år 2010 då soliditeten var 17,4 procent. Anledningen till att soliditeten är förhållandevis låg, beror på att kommunen 2006 ändrade princip avseende pensionsåtagande, och redovisar numer hela pensionsskulden i balansräkningen, enligt den så kallade fullfondsmodellen. Borgensförbindelser Koncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunens åtagande med undantag för Kungälvs kommuns borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning, vilken redovisas i koncernbalansräkningen. Koncernföretagen Kungälvs kommun redovisning sid 42. Kungälv Energi AB Kungälv Energis affärsidé är att producera och distribuera energi samt kommunikations- och energirelaterade tjänster, med särskilt beaktande av driftsäkerhet och service. Verksamheten är organiserad i tre affärsområden; Elnät, Värme, Bredband samt en stödfunktion; Administration. Kungälv Närenergis verksamhetsidé är att producera och bedriva handel med energi. Elnätet Nätverksamheten omfattar eldistributionen i kommunen, exklusive Marstrand, men inklusive Jörlanda i Stenungsunds kommun och Torskog i Lilla Edets kommun. Energi som överförs på elnätet har minskat från 406 GWh år 2010 till 364 GWh år Värme Värme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvs kommun. Affärsområde Värme ansvarar också för den el och värme som produceras av bolaget. Under 2011 uppgick den totala värmeproduktionen till 138,9 GWh (varav 30,8 GWh avser inköpt värme från Göteborg Energi), att jämföra med 165,3 GWh (varav 35,5 inköpt från Göteborg Energi) Elproduktionen Koncernen Kungälvs kommun 36

15 Kongahälla AB, Marstrandsbostäder AB, Kungälv Stadshus AB Koncernen innefattar tre vilande bolag. Dessa har inte bedrivit någon verksamhet under år kungälv energi ab bohusläns kommunala exploaterings ab (bokab) stiftelsen kungälvsbostäder Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 5,1 14,6 14,3 Bokslutsdispositioner -1,5-11,1-14,3 Skatt -1,0-0,1 0,0 Årets resultat, Mkr 2,6 2,5 0,0 Antal årsarbetare Omsättning, Mkr 206,0 222,0 196,0 Soliditet, % 22,4 22,9 22,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 6,7 3,5 6,0 Bokslutsdispositioner 0,5 0,2-1,5 Skatt -1,9-1,0-1,2 Årets resultat, Mkr 5,3 2,7 3,2 Antal årsarbetare Omsättning, Mkr 24,7 16,5 11,2 Soliditet, % 38,2 58,5 43,7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 9,6 72,6 22,3 Bokslutsdispositioner 8,2 1,4-2,0 Skatt -4,7-1,9-5,4 Årets resultat, Mkr 13,0 72,2 14,8 Antal årsarbetare Omsättning, Mkr 184,0 175,0 173,0 Soliditet, % 26,3 27,5 19,7 uppgick år 2011 till 6,7 GWh, att jämföra med 8,9 GWh år Huvudbränslet i fjärrvärmeanläggningen är flis, grot och bark. Tillstånd för att bedriva fjärrvärmeverksamhet enligt Miljöbalken föreligger. Fossilt koldioxidutsläpp har endast skett i mycket liten omfattning. Bredband Kungälv Energi äger och sköter driften av ett bredbandsnät inom Kungälvs kommun samt Västerlanda i Lilla Edets kommun, samt ett kopparnät i Kungälvs tätort för Kungälvs kommuns telefonilösningar. I bredbandsnätet, som är ett framtidssäkert optiskt fibernät, finns förutom internettjänsten även TV- och telefonitjänster. Elhandel Elhandelsverksamheten startades under juni 2010 efter att ett dotterbolag hade bildats i april Marknadsfokus är på Kungälv kommuns invånare. Antal kunder vid årets slut var och försåld volym var 43 GWh. All el som säljs är förnybar el, antingen från bolagets egen produktion i fjärrvärmeanläggningen eller köpt från Skellefteå Kraft. Resultatet för Kungälv Energi uppgick till plus 5,1 Mkr före bokslutsdispositioner (5,0 Mkr inklusive Kungälv Närenergi AB). Investeringar har gjorts under året för 68,0 Mkr, där den största delen, 34,7 Mkr avser investeringar i elnätet, främst för vädersäkring av elnätet. Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab) Bolaget ska inom ramen för av kommunens givna direktiv skapa förutsättningar för näringslivsetablering och villabyggnation genom att bedriva markexploatering och därtill hörande markförvaltning i kommunen. Bolaget kan också för kommunens räkning åtaga sig andra uppdrag. Den ökade efterfrågan på etableringsmark som kunde skönjas redan 2005 har fortsatt under 2011 och förväntas fortsätta Inom gamla Rollsbo (exklusive Rollsbo Park) har under året försålts cirka kvm mark. Intresset för området Rollsbo Ryr har fortsatt varit stort under Totalt tre tomter på cirka kvm har försålts under året. Kvarvarande byggklar tomtareal till försäljning inom området uppgår till cirka kvm. Längst E6 norr om Solbräcke planeras ett nytt verksamhetsområde. Området omfattar cirka kvm ny etableringsmark och under året har utbyggnad av gator och VA-ledningar påbörjats. Från april 2010 har bolaget tillförts ett nytt verksamhetsben genom att administreringen av kommunens villatomtkö tillförts bolaget. Vid årets slut fanns drygt 540 personer anmälda till villatomtkön. För området Nya Grinden, där 22 villatomter planerats, har Bokab under året genomfört utbyggnad av gator och VA-ledningar. Vid årsskiftet har åtta villatomter försålts. Det tidigare påbörjade planarbetet inom Tega 2:5, Ytterby, där 55 tomter planeras, har fortsatt under året, dock med en viss tidsförskjutning. En lagakraftvunnnen detaljplan bedöms finnas klart under tredje kvartalet Resultatet för Bokab uppgick till plus 6,7 Mkr före bokslutsdispositioner. Stiftelsen Kungälvsbostäder Kungälvsbostäder är ett modernt, professionellt, allmännyttigt företag som erbjuder ett bekymmersfritt boende i trygga, attraktiva bostäder. Kungälvsbostäder äger lägenheter fördelade på fyra kommundelar i Kungälvs kommun. Bostädernas yta uppgår till kvm. Lokalernas yta uppgår till kvm. Viktiga händelser under året är bland annat förberedande möten inför ombyggnationen av kvarteret Orren 14 med cirka 290 lägenheter. Under en fyraårsperiod kommer omfattande åtgärder genomföras så som byte av hissar, nya fasader och omläggning av tak. Under året togs även beslut om att installera fibernätverk i samtliga fastigheter. Detta för att kunna erbjuda hyresgästerna större valfrihet samt för att klara framtidens alla krav på överföringar av data, telefoni och TV. Årets resultat före bokslutsdispositioner uppgår till 9,6 Mkr. Investeringar i fastigheter har gjorts med 39,9 Mkr. Soliditeten uppgår till 26,3 procent. Resultatet har påverkats positivt av en försäljning av en fastighet. Resultat för den löpande förvaltningen har tyngts av högre kostnader än förväntat för fastighetsskötsel. Eloch värmeförbrukning samt lägre kostnader för snöskottning har påverkat resultatet positivt. 37 Koncernen Kungälvs kommun

16 Långfristiga skulder koncernen, Mkr Soliditet koncernen, procent 20 17, ,7 13,3 13,8 14, ,0 Resultatutveckling koncernen, Mkr 150,0 143,2 100,0 50,0 68,5 57,5 0,0-50,0-100, ,3-50,2 Foto: Kungälvs kommun Koncernen Kungälvs kommun 38

17 Resultaträkning RMkr Koncern Kommun Koncern Kommun Verksamhetens intäkter, not 1 872,0 497,9 819,5 462,9 Verksamhetens kostnader, not , , , ,4 Av- och nedskrivningar, not 3-155,3-87,7-148,8-82,4 Verksamhetens nettokostnad , , , ,9 Skatteintäkter 1 723, , , ,8 Generella statsbidrag & utjämning 166,0 166,0 172,3 172,3 Finansiella intäkter, not 4 11,3 22,7 70,6 15,9 Finansiella kostnader, not 5-155,9-133,6-46,4-34,3 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -44,5-68,3 149,2 55,9 Skatt -5,8-6,0 Förändring av eget kapital -50,2-68,3 143,2 55,9 Kassaflödesanalys Mkr Koncern Kommun Koncern Kommun Den löpande verksamheten Årets resultat, not 10-50,2-68,3 143,2 55,9 Av- och nedskrivningar, not 3 155,3 87,7 148,8 82,4 Förändring avsättningar 113,9 110,5-15,2-19,9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten 219,0 129,9 276,8 118,4 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd -91,6-212,7-42,7 39,2 Förändring kortfristiga placeringar, not 9-30,0-30,0-40,1-75,0 Förändring kortfristiga skulder -54,6 91,3-122,6-148,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 42,8-21,5 71,4-66,3 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper -10,0 126,0-7,4-44,9 Invest. i materiella anläggningstillgångar, not 6 & 7-242,7-134,8-256,0-127,3 Försäljn. av materiella anläggningstillgångar, not 6 & 7 0,0 0,0 16,1 0,5 Invest. i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljn. av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -252,7-8,8-247,3-171,7 Finansieringsverksamheten Upplåning, not ,0 215,0 320,0 315,0 Amortering, not ,0-48,0-310,4-249,0 Förändring kortfristig del, not ,0-85,0 87,0 87,0 Förändring övriga långfristiga skulder, not 11 18,5 4,6 14,3 2,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 315,5 86,6 110,9 155,7 Årets kassaflöde 105,7 56,5-65,1-82,5 Likvida medel vid årets början 146,9 31,1 146,9 113,6 Likvida medel vid årets slut 81,8 87,6 81,8 31,1 39 Koncernen Kungälvs kommun

18 Balansräkning Mkr Koncern Kommun Koncern Kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & tekniska anläggningar, not , , , ,7 Maskiner och inventarier, not 7 130,9 86,5 136,3 88,6 Summa materiella anläggningstillgångar 2 940, , , ,3 Finansiella anläggningstillgångar 25,5 334,7 15,5 460,7 Summa anläggningstillgångar 2 965, , , ,0 Omsättningstillgångar Förråd 8,8 1,3 7,3 1,3 Kortfristiga fordringar, not 8 515,5 608,5 425,4 395,8 Kortfristiga placeringar, not 9 220,0 220,0 190,0 190,0 Kassa och bank 187,5 87,6 81,8 31,1 Summa omsättningstillgångar 931,7 917,4 704,5 618,2 Summa tillgångar 3 897, , , ,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital, not ,6 245,7 621,7 314,0 Avsättningar Avsättning till pensioner och löneskatt 1 100, ,6 989,4 965,9 Avsättning deponi 9,2 9,2 8,4 8,4 Avsättning uppskjuten skatt 47,1 0,0 45,5 0,0 Skulder Långfristiga skulder, not ,6 714, ,1 628,0 Kortfristiga skulder 679,2 720,2 733,8 628,9 Summa skulder 2 168, , , ,9 Summa eget kapital, avsättn. & skulder 3 897, , , ,2 Ställda panter, not 12 29,7 29,7 Borgensförbindelser, not 13 63,7 566,8 64,4 566,8 Koncernen Kungälvs kommun 40

19 Noter 1. Verksamhetens intäkter Hyresintäkter 180,3 174,2 Intäkter el 213,2 201,8 Taxor och avgifter 226,2 216,5 Bidrag 95,5 86,1 Övriga intäkter 156,8 140,8 Summa 872,0 819,5 7. Maskiner och inventarier Ingående balans 136,3 144,0 Avskrivningar -27,4-26,9 Nettoinvesteringar 22,0 20,5 Försäljning 0,0-1,3 Summa 130,9 136,3 2. Verksamhetens kostnader Material 137,0 141,2 Personalkostnader 1 492, ,9 Övriga kostnader 876,1 846,7 8. Kortfristiga fordringar Exploateringsfastigheter och markreserv 281,2 236,4 Övriga kortfristiga fordringar 234,3 189,0 Summa 515,5 425,4 Summa 2 505, ,8 3. Avskrivningar, nedskrivningar Fastigheter och anläggningar 127,9 121,9 Maskiner och inventarier 27,4 26,9 Summa 155,3 148,8 4. Finansiella intäkter Ränteintäkter 8,5 69,4 Övriga finansiella intäkter 2,8 1,2 Summa 11,3 70,6 5. Finansiella kostnader Ränta långfristig upplåning 45,0 31,8 Ränta kortfristig upplåning 1,8 0,7 Ränta pensionsskuld 109,2 13,9 Summa 155,9 46,4 9. Kortfristiga placeringar Bankcertifikat 220,0 190,0 Summa 220,0 190,0 10. Eget kapital Ingående eget kapital 621,7 478,6 Årets resultat -50,2 143,2 Summa 571,6 621,7 11. Långfristiga skulder Skulder till banker och kreditinstitut 1 479, ,1 Övriga långfristiga skulder 9,7 5,0 Summa 1 489, ,1 12. Ställda panter Fastighetsinteckningar Stiftelsen Kungälvsbostäder 29,7 29,7 6. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående balans 2 716, ,9 Avskrivningar -125,8-121,8 Nedskrivningar -2,1-0,2 Försäljning 0,0-14,8 Nettoinvesteringar 220,7 235,5 Summa 2 809, ,6 13. Borgens- och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Kommunen 626,1 566,8 Avgår: borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäder -562,4-502,4 Summa 63,7 64,4 Ansvarsförbindelser Kommunen 26,4 23,9 Avgår: ansvarsförbindelse för Kungälv Energi AB -24,9-22,6 Summa 1,5 1, Koncernen Kungälvs kommun

20 Koön sett från Marstrandsön. Foto: Åsa Thulin Kommunen - ekonomisk översikt Kungälvs kommun visar ett underskott för 2011 på 68,3 Mkr, mot budgeterade 18,0 Mkr. Anledningen till den stora avvikelsen är kopplat till kommunens pensionsskuld, där en ränteförändring får stor effekt på årets resultat. Årets resultat 2011 års resultat präglas av Kungälvs kommuns sätt att redovisa pensionsskulden. Före 2006 låg en stor del av skulden utanför balansräkningen som en så kallad ansvarsförbindelse, men från 2006 redovisas hela skulden i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den största delen av en kommuns pensionsskuld vilket innebär att en förändrad ränta slår stort på kommuner som redovisar på detta sätt sänktes diskonteringsräntan, vilken pensionsskulden är beräknad på. Sedan 2007 är pensionsskulden beräknad enligt regelverket Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har fram till nu varit oförändrad sedan RIPS infördes år 2007 (SKL cirkulär 11:38). För Kungälv kommun påverkar denna räntesänkning resultatet negativt med 78,3 Mkr. I balanskravsutredningen justeras dock resultatet med 88,7 Mkr, vilket är den del som kopplas direkt till ansvarsförbindelsen. I årets resultat ingår också reavinster som uppstått vid främst tomträttsförsäljning. Dessa uppgår till totalt 18,6 Mkr och påverkar resultatet positivt. Det har också gjorts en nedskrivning av fastigheten Nämndhuset under året. Denna nedskrivning uppgår till 2,2 Mkr och påverkar resultatet negativt. Budgeterat resultat Budgeterat resultat enligt årsplanen 2011 var 25,0 Mkr. I kommunfullmäktige i april togs beslut om justeringar av budgeten gällande kundval för sektor Vård- och äldreomsorg, -2,6 Mkr, åtgärder inom sektor Arbetsliv och stöd 2,1 Mkr samt 7,5 Mkr för utökat fastighetsunderhåll till sektor FM Service. Med dessa justeringar blev budgeterat resultat 18,0 Mkr. Ekonomin de närmaste åren Skuldkrisen i Europa påverkar den svenska ekonomin. Det troliga scenariot är att konjunkturen försvagas, sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar. Inflationstakten är låg och vi kommer att få högst måttlig ökning av skatteintäkterna. För Kungälvs kommuns del innebär 2012 en ekonomisk utmaning. I årsplanen försöker vi att bryta de senaste årens stora nettokostnadsökning. Kompensation ges endast för de kostnadsökningar som följer av avtalsrörelsen. Balanskravet uppfyllt God ekonomisk hushållning Kommunallagen innehåller ett krav på att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och resultatet återställas under de närmaste följande tre åren. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet positivt med 4,1 Mkr. Balanskravsutredning, Mkr 2011 Redovisat resultat enligt fullfonderingsmodellen -68,3 Pensionsförpliktelser före ,7 Redovisat resultat enligt blandmodellen 20,4 Realisationsvinster -18,6 Resultatfond VA 3,9 Resultatfond renhållning -1,6 Balanskravsresultat 4,1 Tidigare års resultat enligt balanskravsutredningen , ,1 Kommunen - ekonomisk översikt 42

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Halvårsrapport 2009 01 01 2009 06 30 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Den totala omsättningen minskade med 11 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 74 986 tkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning Meritvärde per skola Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 5 145 184 IMPRO mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 0 0 0 summa 5 Processtekniska

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010)

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2010. (januari september) ) 2010. Kvartal 1-3 1 2010) Göteborg 2010-10-15 Delårsrapport perioden januari-september 2010 Kvartal 3 (juli september) ) 2010 Omsättningen ökade med 73 procent till 7,6 (4,4) Mkr Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 1,2 Mkr och uppgick

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Free2move laddar för kraftig expansion Nettointäkterna Q1 uppgick till 2,5 MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK Orderstock 14,2 MSEK 2,5 2 1,5

Läs mer