Vid Frodens forna strand

Transkript

1 Vid Frodens forna strand Hagby 8:1, Täby socken och kommun, Stockholms län Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2698 Marta Lindeberg

2 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel: Fax: Omslagsbild: Utredningsområdet från SO. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologikonsult 2013

3 Vid Frodens forna strand Hagby 8:1, Täby socken och kommun, Stockholms län Marta Lindeberg Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2698 Norrtälje ( Märsta ( Upplands Väsby ( Sollentuna ( Vallentuna ( ( Hagby ( Åkersberga ( Täby ( Lidingö ( Stockholm Södertälje ( ( Tumba ( Nynäshamn

4 Sammanfattning Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Hagby 8:1, Täby socken och kommun. Utredningen har omfattat både etapp 1, i form av en kart-och arkivstudie samt inventering, och etapp 2, i form av utredningsgrävning. Utredningen föranleddes av att Täby kommun tillsammans med Eon undersöker förutsättningarna för att bygga ett värmekraftverk på platsen. Inom utredningsområdet finns fyra registrerade fornlämningar: RAÄ 386:1 (stensträng), 386:2 (stenröjd yta), 386:3 (fossil åker) och 518 (härd). Den fossila åkern (386:3) är inlagd efter former synliga på ett äldre ortofoto och Länsstyrelsen anser att dess status som fornlämning är otydlig. Vid kartstudien och inventeringen identifierades tre indikationsområden (den norra, den västra och den södra ytan) samt fyra objekt (en stensträng, två stenröjda ytor och ett område med röjningssten). Efter inventeringen kom indikationsområdena att undersökas genom sökschaktning. 17 schakt med en sammanlagd yta om 453 kvm togs upp. Inga forntida indikationer framkom men två träplankor påträffades inom den norra ytan, vilka sannolikt kan knytas till 1600-talets markutnyttjande. Inga spår efter den fossila åkern (RAÄ 386:3) kunde iakttas och den kommer därför att avskrivas som fornlämning. Den västra ytan var otillgänglig för maskinen och där togs istället tre provrutor upp. Även dessa saknade indikation på fornlämning.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Metod och genomförande...7 Topografi och fornlämningsbild... 8 Resultat Etapp Etapp Slutsatser Referenser Historiska kartor: Arkiv och register Tekniska och administrativa uppgifter...17 Bilagor Bilaga 1. Objektsbeskrivning Bilaga 2. Schakttabell Bilaga 3. Anläggningsbeskrivning...21

6 ± 0 0,5 1 2 Km Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:

7 Inledning Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Hagby 8:1, Täby socken och kommun (Lst dnr ) (figur 1). Detta föranleddes av att Täby kommun tillsammans med Eon undersöker förutsättningarna för att bygga ett värmekraftverk på platsen. Inom utredningsområdet finns fyra registrerade fornlämningar: RAÄ 386:1 (stensträng), 386:2 (stenröjd yta), 386:3 (fossil åker) och 518 (härd) (figur 2). ( Stensättning Härd ( Fångstgrop #* Runristning ( Röjningsröse Hägnad Färdväg Gravfält Boplats Bytomt/gårdstomt Täby 188:1 Område med fossil åkermark Täby 59:1-2 Stenröjd yta Täby 188:1 Täby 519 Fornlämningsliknande bildning Täby 188:1 Täby 188:1 ( ( Utredningsområde Täby 521 ( Täby 188:1 ± 188:1 174:1 ( ( 520 Täby 62:1 Täby 188:1 Täby 509 Täby 386:3 ( ( Täby 225:2 Täby :1 ( 347:2 Täby 384:1 ( 515 Täby 385:1 Täby 456:1 Täby 385:3 225:1 Täby 299:1 ( Täby 516 ( :3 Täby 82:1 ( ( ( #* Täby 74:3 #* Täby 74:1 Täby 74:2 #* #* Täby 74:4 Figur 2. Fastighetskartan med utredningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Täby 81:3 Täby 385:2 Täby 219:2 Täby 518 Täby 386:1 Täby 409:1 Täby 386:2 Täby 387:2 Täby 517 ") Täby 387:3 Täby 71:1 Täby 387:1 Täby 66:1 Täby Meter Metod och genomförande Utredningen omfattade både etapp 1 och 2. Inledningsvis gjordes en kart-och arkivstudie över det aktuella området. Studien omfattade en genomgång av fornminnesregistret (FMIS), antikvariskt-topografiskt arkiv (ATA) samt Historiska museets samlingar (SHM). Eftersom utredningsområdet ligger i direkt anslutning till Norrortsleden finns sedan tidigare ett stort antal rapporter och artiklar vilka berör närområdet, och en översiktlig genomgång av denna litteratur genomfördes. Kartunderlaget bestod av historiskt material från Lantmäteriet. De historiska kartorna rektifierades och analyserades tillsammans med fastighetskartan. Inmätningarna från inventering och sökschaktning lades i ett senare skede till kartprojektet. Därefter inventerades hela utredningsområdet genom noggrann okulär besiktning av två arkeologer. Särskilt fokus lades på de ytor som vid kartanalysen hade identifierats som potentiella boplatslägen. De platser eller objekt som vid inventeringen ansågs utgöra indikation på fornlämning mättes in med en 7

8 GPS med nätverks-rtk med en standardavvikelse på 0,02 m i öppen terräng. De ytor som efter kartanalys och inventering uppfattades utgöra potentiella fornlämningsområden undersöktes i nästa skede genom sökschaktning med en mindre bandburen grävmaskin med en skopbredd på 1,2 m. Schakten grävdes skiktvis ner till steril nivå och handrensades vid behov. 17 sökschakt togs upp. En av ytorna gick inte att komma åt med grävmaskinen och inom denna togs istället tre provrutor upp för hand. Sökschaktningen utfördes av två arkeologer under två dagar. Topografi och fornlämningsbild Utredningsområdet omfattar kvm (16,9 ha) och ligger i ett fornlämningstätt område söder om Vallentunasjön. Omedelbart nordost om området ligger en kraftig ändmorän bevuxen med framför allt ekar. De östra delarna av utredningsområdet består till stor del av åkermark med insprängda lövträdbevuxna impediment. Ett tidigare manifest inslag i det lokala naturlandskapet var den numera helt bortdikade sjön Froden vars forna strandkant avgränsar utredningsområdet i nordväst (figur 3). Området söder om Froden, d.v.s. den västra halvan av utredningsområdet, bestod historiskt av rejält fuktiga marker vilka idag är ianspråktagna för en avfallsanläggning (figur 4). Den östra delen av utredningsområdet utgörs av RAÄ 386:3 (fossil åker). Fornlämningen är registrerad utifrån crop marks i åkern synliga på ett äldre ortofoto. Dessa kan inte skönjas på senare flygfoton och Länsstyrelsen anser därför fornlämningens status som otydlig. Vid de arkeologiska undersökningarna i samband med Norrortsleden undersöktes mindre ytor i fornlämningens södra del. Inget som kunde tolkas som fossil åker framkom vid dessa undersökningar. På ett impediment i södra delen av utredningsområdet ligger RAÄ 386:1 (stensträng), 386:2 (stenröjd yta) och 518 (härd). RAÄ 386:1 är delundersökt och ett 14 C-prov ur stensträngens bot- ± Indikationsområde Utredningsområde Meter Figur 3. Undersökningsområdet, med indikationsområden, mot bakgrund av en geometrisk avmätning utan årtal (sannolikt från år 1688). Skala 1:

9 Figur 4. Utredningsområdet med avfallsanläggningen i bakgrunden. Foto från NO. tenlager gav resultatet e.kr (Harrysson, Ranheden & Strucke 2002). Det är järnåldern som arkeologiskt karaktäriserar bygden söder om Vallentunasjön. Särskilt den äldre järnåldern är synlig i landskapet genom de omfattande stensträngssystem som finns bevarade. Längs den skogsbevuxna moränryggen direkt utanför utredningsområdets nordöstra begränsning ligger ett stensträngssystem (RAÄ 188:1). En av stensträngarna löper norrut förbi två stensättningar i krönläge. Utredningsområdet begränsas i öster av Skålhamravägen, vilken tillsammans med Frestavägen, p.g.a. de runstenar som står längs sträckningen, kan antas ha förhistoriska anor (figur 5). Det är inte omöjligt att den hålväg (RAÄ 519) som finns bevarad norr om utredningsområdet bör ses i samband med en äldre sträckning av detta vägsystem. Direkt söder om utredningsområdets sydöstra hörn fanns ett vikingatida gravfält (RAÄ 71:1). Detta undersöktes i samband med byggnationen av Norrortsleden (Werthwein & Grönwall 2005). Under 1500-talet utgjorde Hagby Täbys största by med sex gårdar - ett skattehemman och fem landbogårdar - vilket möjligen kan indikera att byn har sitt ursprung i en storgård från yngre järnålder (Ericsson & Strucke 2008:87). Även senare ingick Hagby i olika godskomplex innan det, tillsammans med Fällbro, på 1700-talet köptes upp av handelsmannen Baltzar Knigge från Stockholm (Essen & Ramström 2005). Figur 5. Undersökningsområdet med Skålhamravägen i bakgrunden. Foto från SV. 9

10 Resultat Etapp 1 Efter den inledande kart- och arkivstudien identifierades tre indikationsområden, den norra, södra och västra ytan (figur 6). Hela utredningsområdet besiktigades vid den efterföljande inventeringen och extra fokus lades på de utpekade ytorna, liksom på platser i anslutning till tidigare kända fornlämningar. Den västra halvan av utredningsområdet huserar en avfallsanläggning och på platsen har genomgripande markarbeten utförts. Dessa ytor har dock med all sannolikhet varit för blöta för att ianspråktas under forntiden och marken klassades ännu under 1600-talet som mossbotten. Hela den nordöstra delen av utredningsområdet uppfattades vid inventeringen utgöra ett potentiellt boplatsläge från järnåldern (den norra ytan) (figur 7). Ytan utgörs av en syd- till sydvästvänd sluttning och ligger i nära anslutning till stensträngssystemet och hålvägen i norr. Vid inventeringen påträffades en stenröjd yta i nordost (objekt 200) vilken fortsatte utanför utredningsområdets begränsning (figur 8). Ytterligare en stenröjd yta (objekt 202) samt en stensträng (objekt 203) påträffades direkt utanför utredningsområdets nordöstra begränsning. På ett impediment i utredningsområdets centrala del (den västra ytan) fanns ett område med stora mängder röjnings- och sprängsten (objekt 206) (bilaga 1). Det tredje indikationsområdet (den södra ytan) utpekades på grund av dess närhet till konstaterade fornlämningar uppe på impedimentet. Område med röjningssten Stenröjd yta Indikationsområde Utredningsområde 202 ± Den norra ytan 200 Den västra ytan Den södra ytan Meter Figur 6. Indikationsområden efter etapp 1 mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1:

11 Figur 7. Del av den norra ytan. En stenröjd yta (objekt 200) och en stensträng (objekt 203) finns bakom slånbärsbuskaget till höger i bild. Foto från S. Figur 8. Stenröjd yta (objekt 202). Foto från SV. Etapp 2 Efter kartanalys och inventering undersöktes de utpekade ytorna med sökschaktning och rutgrävning. 17 schakt togs upp med en sammanlagd yta av 453 kvm. Alla schakt togs upp i åkermark. Det visade sig ogörligt att få upp maskinen på det impediment som skulle schaktas i utredningsområdets centrala del (den västra ytan) så där tog istället tre provrutor upp för hand. Alla schakt och provrutor saknade forntida indikationer och samtliga schakt lades igen efter avslutad undersökning. Överhuvudtaget var åkern överraskande tom, några stänk av bränd lera fanns i ett par av schakten men inget kol och endast något enstaka recent fynd. Norra ytan Inom den norra ytan togs 15 schakt upp (figur 9). Alla var tomma på forntida indikationer. I två av schakten (108, 113) framkom träplankor i övergången till sterilen (figur 10). Båda låg i nordnordostlig-sydsydvästlig riktning och i linje med varan- 11

12 ± Dike Konstruktion Schakt med indikation Schakt utan indikation Indikationsområde Utredningsområde 0 50 Meter m Figur 9. Den norra ytan med utredningsschakt. Skala 1:

13 Figur 10. Träplanka (201) i schakt 108. Foto från NV. dra. På en geometrisk avmätning från 1688 går här en åkerren mellan odlingsmarken i öster och ängsmarken i väster. Ängsmarken benämns mossbotten och har varit sank. Sannolikt utgör plankorna delar av en längre spång som på 1600-talet har lagts ut mellan åker och äng för att öka bärigheten. Kartans rektifiering är tyvärr inte helt exakt, vilket i viss mån beror på att den innehöll vissa avvikelser men också p.g.a. av att det inte fanns några fasta hållpunkter att utgå ifrån eftersom inte bara kulturlandskapet, utan även naturlandskapet i hög grad har förändrats i samband med dikningarna av Froden. Inga spår efter den fossila åkern eller andra agrara lämningar kunde iakttas i åkern. Åkern har plöjts under lång tid, under senare tider med moderna jordbruksmaskiner, vilket tyvärr har utplånat de åkerparceller som fortfarande på 1950-talet kunde skönjas på flygfoton. Därtill är det uppenbart att stora delar av det som nu är åkermark under järnåldern har varit för fuktiga för att odla upp. Åkerparcellerna bör därför endast ha funnits i utredningsområdets östra delar. I de västligaste schakten bestod sterilen av gammal dybotten vilken visar att området tidigare stått under vatten (figur 11). På den geometriska avmätningen från 1688 är fortfarande ett ganska stort område söder och sydöst om sjön (figur 3, litt. G) sank, och benämns mossbotten. På laga skifteskartan från 1865 är området upptaget som sidvall och strandängar. Eftersom schakten saknade indikationer på forntida lämningar och eftersom många av schakten hade en steril som utgjordes av dybotten var det uppenbart att stora delar av området varit för vattensjuka att bebo under forntiden. Det uppfattades därför inte som meningsfullt att ta upp så stora ytor som uppgavs i undersökningsplanen. Figur 11. Gammal dybotten i schakt 109. Foto från N. 13

14 Södra ytan Inom den södra ytan togs två schakt upp. Ytan utgjordes av åkermark kring ett mindre impediment med fornlämningar. Inga indikationer på fornlämning iakttogs i schakten. Schakt lades endast norr och väster om impedimentet eftersom området öster om impedimentet förundersöktes i samband med de arkeologiska undersökningar som föregick Norrortsleden (Harrysson, Ranheden & Strucke 2002) (figur 12). Västra ytan Den västra ytan består av ett mindre impediment, beväxt med ekar och enstaka barrträd, med stora mängder röjningssten och sprängsten bestående av stenhögar, stenvallar och stenmurar (figur 13). Det rör sig om ett blandat stenmaterial med rundade naturstenar i botten med viss inblandning av sprängsten högre upp. I den nordvästra delen finns ett antal block vilka förefaller ha tillhuggna hörn och sannolikt har viss stenhuggeriverksamhet före- ± Täby 518 Schakt utan indikation Schakt FU Norrortsleden Täby 386:1 Indikationsområde Utredningsområde Fornlämning enligt FMIS 0 50 Meter Härd Hägnad Figur 12. Den södra ytan med fornlämningar, utredningsschakt, samt tidigare förundersökningsschakt. Skala 1: Figur 13. Inom den västra ytan fanns stora mängder röjningssten och sprängsten upplagd i stensamlingar, stenvallar och stenmurar. Foto från V. Figur 14. Bland stenmaterialet inom den västra ytan förekom block med tillhuggna hörn och sannolikt har viss stenhuggeriverksamhet pågått på platsen. Foto från Ö. 14

15 ± ") ") ") ") Provruta Område med röjningssten Indikationsområde Meter Figur 15. Den västra ytan med provrutor. Skala 1: kommit (Bondesson 2001) (figur 14). Blocken är ditförda och inga spår efter borrhål kunde iakttas. Då det inte gick att få upp maskinen på ytan så togs istället tre provrutor upp (figur 15). En 1-metersruta togs upp på en stenfri yta och två 0,5-metersrutor togs upp i direkt anslutning till stensamlingarna. Alla saknade indikation på fornlämning och inget som kunde uppfattas som kulturpåverkan framkom (figur 16). Inga fynd påträffades. Bedömningen är att det rör sig om sena lämningar. Figur 16. Provruta i södra delen av det impediment som utgjorde den västra ytan. Foto från S. 15

16 Slutsatser Sammantaget tyder resultaten från kartanalys, inventering och sökschaktning på att det inte finns någon boplats inom utredningsområdets begränsningar under forntiden. Stenröjda ytor på impediment i anslutning till den södra och den norra ytan, samt närheten till stensträngssystemet och hålvägen i norr visar dock att det rör sig om ett ianspråktaget landskap. De östra delarna av utredningsområdet har, att döma av förekomsten av crop marks synliga på ett flygfoto från 1950-talet, varit uppodlade under äld- re järnålder. Åkerparcellerna bör dock inte sträckt sig så långt västerut eftersom det där genomgående har varit för blött. De strandnära ytorna har kanske framförallt nyttjats för bete och fodertäkt. Eftersom inga spår efter den fossila åkern (RAÄ 386:3) kunde iakttas kommer den att avskrivas som fornlämning. Beslut om vidare antikvariska åtgärder fattas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Referenser Bondesson, W Hagby avfallsanläggning. Uppland, Täby socken, Hagby 8:1 RAÄ 347. UV Mitt rapport 2001:37. Riksantikvarieämbetet. Ericsson, A & Strucke, U Att hägna med stenmurar. En studie av stensträngsbygder i Mälarlandskapen. I: Olausson, M (red.). Hem till Jarlabanke. Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid. Johanneshov. Essen, E & Ramström, A Norrortsledens landskap. Uppland, Fresta och Täby socknar. UV Mitt, rapport 2005:25. Riksantikvarieämbetet. Historiska kartor: LMS A19:31-32 LMS A108-10:2 Hagby nr 1-6, Täby sn, Stockholms län. geometrisk avmätning, UÅ (sannolikt 1688, samma som LMS A12:27, Litsby 1-2, geometrisk avmätning, 1688). Hagby nr 1-6, Täby sn, Stockholms län. Laga skifte, Harrysson, I, Ranheden, H & Strucke, U Norrortsleden. Agrara lämningar-arbetsmoment 4. Uppland, Sollentuna, Fresta och Täby socknar. Arkeologisk förundersökning. UV Mitt Rapport 2002:18. Riksantikvarieämbetet i samarbete med Stockholms länsmuseum. Werthwein, G & Grönwall, R Förhistoriska boplatslämningar och gravfält samt historiska bebyggelselämningar vid Hagby. UV Mitt DAFF 2005:13. Riksantikvarieämbetet i samarbete med Stockholms länsmuseum. Arkiv och register ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv SHM Statens historiska museums samlingar FMIS Fornminnesregistret 16

17 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnr: 2013:2698 Länsstyrelsens diarienummer: Uppdragsgivare: Eon, Täby kommun Fastighet: Del av Hagby 8:1 Socken: täby Kommun: täby Län: Stockholm Typ av undersökning: Särskild arkeologisk utredning Fältarbetstid: 8 maj, maj Projektledare: Fältinventering: Utredningsgrävning: Rapportansvarig: Layout: Kartor: Kvalitetsgranskning: Underkonsulter: marta Lindeberg marta Lindeberg & Anna Hed Jakobsson marta Lindeberg & Ida Söderström marta Lindeberg medea Nyström Huuva medea Nyström Huuva anna Hed Jakobsson kyrkbyns Entreprenadmaskiner AB Fynd: inga fynd tillvaratogs. 17

18 18

19 Bilaga 1. Objektsbeskrivning Objektnr Objekt Yta Beskrivning efter etapp 1 Status 200 Stenröjd yta Norra ytan Stenröjd yta, ca 50x 20 m, oregelbunden form, flack, ställvis berg i dagen. Ytan avgränsas i Ö av stensträngar, i N av mindre moränrygg och i V av berg i dagen. Skogsmark, ekskog med inslag av slånbärsbuskage. 202 Stenröjd yta Utanför UO Stenröjd yta, ca 23 x 15 m, oregelbunden form, svagt sydsluttande. Ytan begränsas i N av stensträng och i övriga väderstreck av uppkastad röjningssten. Impediment beväxt med ekskog. 203 Stensträng Utanför UO Stensträng, ca 6 m lång och 1-1,2 m bred, bestående av 5-6 stenblock (0,8-1,2 m), glest placerade med ca 0,4-0,8 m mellanrum belägna intill och N om den stenröjda ytan Yta med röjningssten och lämningar efter stenhuggeriverksamhet. Västra ytan Område med odlingssten och sprängsten, bestående av stensamlingar, odlingsrösen och stenvallar på impediment med berg i dagen i Ö, i övrigt morän, beväxt med ekar, enstaka tallar och björkar, slån, krusbär och fläder. Stensamlingarna är oregelbundna, ca 2 x4-9x 5 m stora, av blandat stenmaterial, både rundad natursten och sprängsten. Odlingsrösena är ca m i diam och upp till 0,8 m höga. Ett par är hästskoformade och består av mestadels rundade naturstenar. Ett av dessa i Ö är fornlämningsliknande. Stenvallarna/-murarna är 4,15 resp. 38 m långa och 1-2 m breda av mestadels rundade naturstenar 0,1-0,5 m st med inslag av sprängsten, särskilt i ytan. I de västra delarna omger stenvallarna en öppen yta, oregelbunden i form ca 15 m diam, delvis stenfri, belägen på impedimentets krön. Fornlämning Fornlämning Fornlämning Ej fornlämning 19

20 Bilaga 2. Schakttabell Schakt Storlek Objekt Beskrivning Undergrund x 1,3 m Åkermark. Matjordslager 0,3-0,5 m. Flammig orange/grå lera x 1,3 m Åkermark. Matjordslager 0,2-0,4 m. Flammig orange/grå lera med inblandning av moränsten x 1,3 m Åkermark. Matjordslager 0,5 m Beigebrun lera x 1,3 m Åkermark. Matjordslager 0,4-0,5 m. Beigebrun lera x 1,3 m Åkermark. Matjordslager 0,3-0,45 m Beigebrun lera, i N inblandning av moränsten x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,3-0,5 m. Melerad grå-orange lera x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,4-0,5 m. Mellanbrun lera x 1,3 m 201 Åkermark. Matjord 0,35-0,5 m. En planka (201) framkom i övergången till sterilen. Beigebrun lera x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,35-0,4 m. Mörkbrun lera. Dybotten x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,4 m. Mörkbrun lera. Dybotten. Längst i N moränsten x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,3-0,45. Mellanbrun lera. Dybotten x 1,3 m Åkermark ,4 m. Mörkgrå lera, Dybotten x 1,3 m 204 Åkermark. Matjord 0,3-0,4 m. Fynd av en bit fajans och en bit glas. Flammig orange/grå lera x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,3-0,35 m. Mörkt brungrå lera x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,25-0,32 m. Brungrå lera. Inblandning av enstaka röda lerstenar x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,25-0,35. I O grå lera, i V gråbrun lera. Inslag av röda lerstenar x 1,3 m Åkermark. Matjord 0,3-0,35 m. Grå till gråbrun lera. 20

21 Bilaga 3. Anläggningsbeskrivning Kontext Objekt Schakt Beskrivning 201 Träplanka 108 Träplanka i två delar (1,1 x 0,18 m, 0,85 x 0,18m) som ligger i NNO-SSV-lig riktning i övergången till sterilen i linje med 205. Skuren av diket 301. Sannolikt del av spång. 204 Träplanka 113 Träplanka (2,3 x 0,2 m) som ligger i övergången till sterilen i NNO-SSV-lig riktning i linje med 201. Sannolikt del av spång. 21

22 Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2698