Underlag inför mål och budget för kultur- och fritidsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag inför mål och budget 2016-2018 för kultur- och fritidsnämnden"

Transkript

1 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (1) HANDLÄGGARE Tjergefors, Pauline pauline.tjergefors@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Underlag inför mål och budget för kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till underlag inför mål och budget och överlämnar det till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Enligt kommunens budgetordning beslutar kommunfullmäktige om mål och budget i juni månad. Kultur- och fritidsnämnden fastställer därefter en verksamhetsplan i november, som redovisas tillsammans med övriga nämnders verksamhetsplaner i ett avstämningsärende till kommunfullmäktige. Inför kommunfullmäktiges beslut om mål och budget ska varje nämnd lämna ett underlag med de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Underlaget ska även beskriva hur nämnden internt prioriterar inom och mellan verksamheterna utifrån nämndens ekonomiska situation och de ekonomiska ramar för som framgår av ekonomiplanen i kommunstyrelsen förvaltnings Planeringsförutsättningar Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Pauline Tjergefors Utvecklingschef Bilagor 1. Underlag inför mål och budget för kultur- och fritidsnämnden 2. Planeringsförutsättningar Beslutet delges Kommunstyrelsen POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

2 Underlag inför mål och budget för Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden/utvecklingsenheten MARS 2015

3 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Bra att leva och bo... 4 Utbildning med hög kvalitet... 5 Fler i jobb... 6 God omsorg för individen... 7 Ekosystem i balans... 7 Attraktiv arbetsgivare... 8 Sund ekonomi... 9 Systematisk kvalitetsutveckling... 11

4 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet utgör en viktig förutsättning för ett hållbart samhälle. I människors val av bosättning viktas möjligheten till fritidsaktiviteter högst enligt SCB:s undersökningar. Likaså är nämndens verksamhet, särskilt idrott, genom att skapa möjlighet till fysisk aktivitet en starkt bidragande faktor till en god folkhälsa. I ett hållbart samhälle måste sociala och kulturella perspektiv vägas samman med ekonomiska och miljömässiga aspekter. Därför är det av högsta vikt att nämnden finns med i planeringen och utbyggnaden av det framtida Huddinge. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och målsättningen är att nå alla. Då gäller det att tillgängliggöra utbudet, hitta nya vägar och anpassa verksamheten så att nämndens erbjudande blir attraktivt för så många som möjligt. Här är delaktighet en viktig pusselbit. Webbplatsen unghuddinge.se och en process för ungdomars delaktighet i kommunens beslutsfattande är två viktiga verktyg som implementeras under året och här måste arbetet fortsätta för att hitta ytterligare verktyg. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3

5 Bra att leva och bo Ett grundläggande mål för att Huddinge ska upplevas som en av de tre mest populära kommunerna i länet att bo i är att invånarna är nöjda med att leva i kommunen och med den verksamhet som kommunen bedriver. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i oavsett geografiskt område. Invånarna ska känna att de lever och bor i ett öppet, tryggt och trivsamt samhälle. Kultur- och fritidsnämnden skapar förutsättningar för goda livsvillkor för alla Huddinges invånare och besökare genom att erbjuda ett brett kulturutbud och möjligheter till en stimulerande fritid. Kultur- och fritidsutbudet har en central roll för Huddinges utveckling och attraktionskraft då nämndens verksamhet kan vara avgörande för var människor väljer att bo. I förlängningen bör nämndens verksamhet ses som en utvecklingsmöjlighet och tillväxtfaktor. Friluftsliv Huddinge har en rik och varierad natur som är tilltalande för många människor att använda till både spontant och organiserat friluftsliv samt möjlighet till rekreation. Huddinge blev 2014 utsedd till länets bästa friluftskommun. Möjlighet till ett aktivt friluftsliv har en stor betydelse för människors välbefinnande och påverkar viljan att bo, besöka och verka i kommunen. Det är ett viktigt samhällsintresse att främja motion och friluftsliv och att alla erbjuds möjligheter till detta. Fortsatt utveckling av natur- och kulturupplevelser är ett långsiktigt arbete som kräver en gemensam målbild där natur och kultur samverkar och skapar synergier. Ett regionalt perspektiv är också viktigt, inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, ridleder, isar och skidbackar. Det är också nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv för att undvika krockar, inte minst när kommunen bildar nya naturreservat och utvecklar befintliga då detta ibland inkräktar på verksamheten som bedrivs inom området och begränsar utvecklingsmöjligheter för det fria idrottslivet. I utvecklingen av Flemingsberg är detta särskilt viktigt. Hållbar samhällsplanering Barn och ungas behov ska vara en utgångspunkt i all samhällsplanering och ny bebyggelse. I enlighet med det kulturpolitiska programmet ska lokaler och platser för kulturella möten vara en självklar del i utvecklingen av hållbara livsmiljöer. Mötet mellan människor och deras möjlighet till att trivas, må bra och utvecklas i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. I takt med befolkningsökningen är därför god tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontan- som arrangerad verksamhet, bibliotek och mötesplatser av stor vikt för ett levande och attraktivt närområde. För att säkerställa detta bör nämnden finnas med tidigt i samhällsplaneringsprocessen. I samband med att nya anläggningar och lokaler tillkommer måste resurser för driften säkerställas. I takt med att verksamheter utökas och anläggningar tillkommer ökar belastningen på befintlig verksamhet resursmässigt. Detta bör beaktas för att långsiktigt kunna upprätthålla en god leverans och kvalitet oavsett om driften ska ske i egen regi eller upphandlas. En översyn av ansvar och rollfördelning gällande idrottshallar kopplat till barn- och utbildningsförvaltningen pågår. Behovet är stort att tydliggöra detta inför 2016 för att undvika dubbelarbete och säkerställa att kommunens hela behov tillgodoses. Effektivt resursutnyttjande av befintliga lokaler Ekonomiska långtidsprognoser tyder på att den kommunala ekonomin kommer att utsättas för hårda prövningar framöver i takt med att det blir fler äldre samtidigt som medborgarnas förväntan på kvaliteten i den kommunala servicen ökar. Då gäller det att arbeta smartare. Förvaltningen ser därför ett stort behov av att öka den regionala samverkan inom olika områden genom att sluta överenskommelser med andra kommuner i länet med särskild betoning på Södertörnskommunerna. För att samverkan ska kunna ske smidigt krävs en samsyn kring vissa förutsättningar såsom fördelningsprinciper och även taxor. Detta arbete är påbörjat och fortgår 2015 i ett gemensamt arbete i länet. Förvaltningen gör parallellt med detta en översyn av fördelningsprinciperna och taxorna inför För invånarna i regionen så är kommungränserna oftast av mindre betydelse. Det finns också behov av en ökad samverkan inom kommunen, inte minst gentemot barn- och utbildningsförvaltningen när det gäller att få till ett optimalt nyttjande av kommunens lokaler. Kultur, Kulturmiljö och -arv Kultur spelar en viktig roll för ökat välbefinnande och för kreativitet. Kultur handlar förutom konstnärliga uttrycksformer, såsom musik, teater, litteratur, bildkonst och dans även om hur samhället utvecklas i normer, värderingar och idéer. Demokratin stärks när det fria och kreativa skapandet får utrymme och ger chans till lärande. Kulturen är en viktig förutsättning för ett välmående och öppet samhälle. I utvecklingen av de regionala stadskärnorna är det angeläget att kommunen tillsammans med länsstyrelsen och Stockholm läns landsting har en dialog gällande hur kultur och kreativa näringar kan beredas plats för att öka områdens attraktionskraft och ge fler arbetstillfällen inom en 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

6 expanderande sektor där Stockholmsregionen är i framkant. Kulturen återfinns även i livaktiga och engagerade kulturoch hembygdsföreningar. Dessa bidrar bland annat till att bevara kommunens kulturminnen och utveckla arbetet med det. Här är mångfaldsperspektivet också mycket viktigt, i kommunen finns många olika nationaliteter representerade med kultur och kulturarv som är berikande för samhället. Kulturen bidrar till att stärka medborgarnas samhälleliga tillhörighet och identitet. Kulturarv kan även förädlas till upplevelser som kan bli viktiga resurser för turism och besöksnäringen. Kommunens ansvar för arbete med fornminnen och kulturarv är delat. Här bör gränsdragning och ansvar tydliggöras och kompetens säkras för att säkerställa att kommunens kulturvärden bibehålls och görs kända för medborgarna. Ungdomsdelaktighet Ungdomar i Huddinge ska ha möjlighet att påverka verksamheten som kultur- och fritidsnämnden erbjuder. I planering av verksamhet på mötesplatserna för unga tas stor hänsyn till ungdomarnas egna idéer, resultaten från undersökningen Ung livsstil, som genomförs med jämna intervall och KEKS-enkäten, som genomförs årligen. Den öppna verksamheten inom mötesplatserna för unga är viktig för de ungdomar i Huddinge som inte tillhör föreningslivet. Här är utmaningen att nå fler för att motverka utanförskap och erbjuda en meningsfull fritid. Verksamheten måste göras mer tillgänglig för flickor då dessa är i minoritet. Här krävs ett systematiskt arbete och detta har påbörjats men bör utvidgas och systematiseras. Under året HBTQ-certifieras samtliga mötesplatser för unga som en del i mötesplatsernas jämlikhetsarbete. Huddinge kommun erbjuder idag goda förutsättningar för ungdomar inom de öppna mötesplatserna att odla sitt musikintresse, skapa och spela musik. En utmaning här är att hitta ett sätt att brygga över till Kulturskolan för att samverka samt kunna erbjuda ett alternativ för de ungdomar som står i kö. Här behöver även studieförbundens roll/möjligheter utredas och hela kommunens erbjudande tydliggöras. Förvaltningens mötesplatser för unga erbjuder kommunens alla nämnder att mobilisera fokusgrupper som remissinstans för beslut där man önskar ett ungdomsperspektiv. Processen i sig möjliggör ett aktivt åtagande från kommunens sida i att ha ett ungdomsperspektiv, där ungdomar kan påverka på ett strukturerat sätt, genom delaktighet och inflytande. En förstudie gällande en digital mötesplats genomfördes 2013/2014 och beslut togs att implementera denna. Från slutet av mars 2015 finns den digitala mötesplatsen för unga, unghuddinge.se, som ska öka kännedomen om vad som finns att göra för ungdomar, involvera målgruppen och ge bättre förutsättningar för ökad delaktighet och dialog mellan ungdomar och kommunens instanser. Fullersta Gård Fullersta Gård är Huddinge kommuns konstcentrum. Verksamheten vänder sig till kommunens invånare och andra kulturintresserade i regionen. Målsättningen är att Fullersta Gård ska vara ett intressant och attraktivt alternativ på Storstockholms konstscen och utgöra ett spännande besöksmål. Strategin för att nå dit är att erbjuda en god blandning av konstnärlig spets och bredd. Konstverkstaden, permanenta och tillfälliga utställningar och andra kulturevenemang är metoden för att göra Fullersta gård till en attraktiv och tillgänglig plats för många. Utbildning med hög kvalitet Kultur- och fritidnämndens verksamhet är en viktig resurs för människors bildning i det långsiktiga lärandet. Detta gäller kulturskolans verksamhet men även folkbiblioteket har här en viktig roll. Lärandet pågår hela livet och är viktigt för att ta ytterligare steg. För att människan ska känna mening och delaktighet behövs även intellektuell och själslig stimulans. Genom kulturen är detta möjligt, den utmanar, ifrågasätter normer och skiftar perspektiv. Möjligheten till kulturell bildning och delaktighet är därför en fråga om välfärd och demokrati. Kultur till Huddinges elever Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska barns och ungas rätt till kultur särskilt uppmärksammas. Förvaltningen ska under hösteterminen 2015 införa en metod för att säkerställa kommunens kulturerbjudande till barn och unga i Huddinge - en så kallad kulturgaranti. Kulturgarantin ska leda till att alla elever som går ut årskurs nio i Huddinge bär med sig en bred kulturell bildning. Genom att utgå från det professionella kulturutbud som i dagsläget erbjuds förskola och skola, aktivt samverka med det lokala kulturlivet och omforma Skapande skola kan förvaltningen genom kulturgarantin erbjuda ca barn och unga i KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 5

7 Huddinge minst en kulturupplevelse och/eller workshop varje år. Utmaningar inom kulturskolan Kulturskolan ger en plattform för livslångt lärande och ett sammanhang som synliggör barn och ungas förmågor och skapar förutsättningar för ett rikare liv. Huddinge kommun har en mycket liten kulturskola med ungefär 1000 elever och med ökande befolkning växer utmaningen varje år att effektivisera undervisningsformerna och samarbeten med bland annat mötesplatserna för unga. Detta räcker dock inte, idag väntar över 700 barn och unga som vill börja på kulturskolan. För att kunna kapa denna kö, eller helst avveckla den helt behövs resurser till fler tjänster och lokaler. Idag är kulturskolans lokaler i centrum och Skogås maximalt utnyttjade. Kulturskolan saknar i dagsläget ändamålsenliga lokaler för dans och teater, detta skulle delvis kunna lösas genom en ökad samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen och tillgång till skolans lokaler efter ordinarie skoltid. Framtidens bibliotek Det finns en god bild av vilka de strategiska framtidsfrågorna är. För att kunna bidra till byggandet ett framtida Huddinge med goda vardags- och livsmiljöer i samtliga av kommunens gografiska delar så är det tydligt att tillgången till biblioteksverksamheten måste utökas markant då kommunen idag ligger väldigt lågt i förhållande till andra kommuner. Med detta menas bibliotekssystemet i stort med ett relevant och dimensionerat utbud, bibliotekens digitala närvaro, samt tillgången till biblioteken som lokala mötesplatser, välintegrerade i sina respektive lokalsamhällen. För att kunna utveckla verksamheten har förvaltningen väldigt framgångsrikt sökt externa medel. Detta har skapat ett utrymme att arbeta med utveckling och innovationer. För att skapa evidens för var behoven är som störst och vilka prioriteringar som bör göras görs en hel del väldigt omfattande arbeten: strukturutredning, statistiska kartläggningar av användning och ickeanvändning av folkbiblioteken, kvalitetssäkrande taxonomiarbeten och brukardialoger. Fler i jobb Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Både den som saknar jobb och samhället i stort gynnas av att fler arbetar. Insatser ska prioriteras som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. I synnerhet behöver ungdomar få en chans att tidigt komma i kontakt med arbetsmarknaden. I samarbete med det lokala näringslivet ska kommunen ta ett ansvar för att fler unga får ett sommarjobb. Kommunen ska i nära samarbete med andra aktörer bidra till att personer som behöver försörjningsstöd får möjlighet att bli självförsörjande genom särskilda anställningar så som 100 Huddingejobb, korta yrkesutbildningar, coachning, praktikplatser och arbetsförberedande stöd. Nämndens verksamhetsområde utgör en bra plattform för sommarjobb för Huddinges ungdomar. Här behövs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att säkerställa ett gott mottagande. Inom nämndens ungdomsverksamhet, särskilt inom den öppna ungdomsverksamheten, ges ungdomar möjlighet att få verktyg för att på ett bättre sätt bli rustade för arbetsmarknaden. Stöd ges för att skriva CV och lokala forum skapas för möten med aktörer från arbetslivet. Via bidrag från nämnden bereds även föreningslivet möjlighet att erbjuda sommarjobb till ungdomar inom sin verksamhet. 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

8 God omsorg för individen Möjliggörare i samhällsplaneringen Kultur- och fritidsnämndens arbete bidrar till en god folkhälsa, dock ökar gapet mellan olika grupper i samhället. Socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper i kommunen och skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. En stillasittande fritid är vanligare bland personer i socioekonomiskt svaga grupper. Kultur- och fritidsutbudet är möjliggörare i detta i form av både återhämtning och stimulans. Folkhälsoperspektivet behöver tydligare föras in i kommunens plan- och byggprocesser och i detta bör förvaltningen vara med och bidra med kunskap och erfarenhet. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott men även varierade mötesplatser och kulturupplevelser är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i ett hälsosamt samhälle. Ungas livsstil Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett mått på minimum för goda motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst två gånger i veckan. År 2009 undersöktes motionsvanor hos barn och unga genom Ung livsstil. Resultatet visade att många barn och unga i Huddinge rör på sig mindre än två gånger i veckan. Huvudskälet till att många barn och unga inte tränar var enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkade. För kommunen och föreningslivet är det prioriterat att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna oftare. Under 2014/2015 genomförs en ny undersökning av Ung livsstil vars resultat blir oerhört viktig i planeringen framåt. Samverkan med barn och unga i fokus Barn, vars uppväxt präglas av ekonomisk stress och social otrygghet, ges sämre förutsättningar till ett tryggt och meningsfullt vuxenliv. Insatser för att förbättra barns och ungas uppväxtvillkor måste prioriteras. Kommunens övergripande samarbete, Samkraft, är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. Arbetet ska förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Detta ska ske genom en väl fungerande samverkan för att skapa ett tydligt och målmedvetet arbete. Insatserna ska vara förebyggande, vända sig till barn och unga som befinner sig i tidig risk samt konkret behandling. Förvaltningen samordnar även arbetet i KomSamman, ett förvaltningsövergripande samarbete där kyrkan och föreningslivet deltar i syfte att skapa meningsfull fritid och aktiviteter för nyanlända barn-, ungdomar och deras familjer. Ekosystem i balans Huddinge ska utvecklas på ett varsamt sätt och den negativa miljöbelastningen minimeras. Kultur- och fritidsförvaltningen fokuserar på att hitta hållbara projekt och lösningar inom respektive verksamhetsområde. Exempel på detta är att ta reda på hur barn och ungdomar reser till sina idrottsaktiviteter. Med det som underlag kan kommunen föra en dialog med SL om hur busslinjer dras. Detta för att minska användningen av fossila bränslen i kommunen som helhet. En stor medvetenhet om internt miljöarbete finns i förvaltningens verksamheter och nästa steg är att omvärldsbevaka och så småningom kartlägga de främsta miljövinsterna som kan göras och ta fram mätbara mål och insatser som är tydligt kopplade till respektive verksamhet. Många av nämndens idrottsanläggningar är stora energiförbrukare. En förutsättning för att förvaltningen ska kunna arbeta med energiförbrukning och besparingar är samarbete med fastighetsägaren. En gemensam målbild och strategier behövs för att uppnå den. Ett systematiskt arbete kring detta saknas idag. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 7

9 Attraktiv arbetsgivare Att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare innebär arbete med alla delar i den sammantagna personalprocessen - attrahera, rekrytera, introducera, utveckla, belöna och avveckla. Kultur och fritidsförvaltningen har idag inga bristyrkesgrupper och har lätt att få kvalificerade sökande till tjänster. Resultaten i de medarbetarundersökningar som genomförs regelbundet visar att trivseln och nöjdheten är hög bland medarbetarna och att man anser att cheferna gör ett bra jobb. Trots detta är det viktigt att de medarbetare som arbetar inom Kultur- och fritidsförvaltningen upplever att de har möjlighet att utvecklas i arbetet och att lönen är rätt satt och konkurrenskraftig för att locka och behålla duktiga medarbetare i konkurrens med närliggande kommuner och övriga aktörer. Genom en aktiv lönepolitik och gemensamma utbildningssatsningar ökar möjligheterna att rekrytera medarbetare med rätt utbildning och kompetens. Ett starkt arbetsgivarvarumärke ökar gruppen som ser Huddinge kommun som en tänkbar arbetsgivare där vi i flera delar står inför ett generationsskifte. Vi behöver vara beredda på att förändra invanda arbetsmönster för att attrahera unga välutbildade medarbetare som ställer nya och annorlunda krav på ett attraktivt arbetsliv än vad vi är vana vid. Alla medarbetare ska ha en god kännedom om förvaltningens gemensamma mål och värdegrund. Det är viktigt för att möta framtidens förändringar i krav och efterfrågan på kultur och fritidsutbudet i kommunen. Ökade krav kommer också att ställas i arbetet med att effektivisera verksamheterna och att skapa nya arbetssätt och samarbeten med andra aktörer. Ett starkt ledarskap är en förutsättning för detta och att ha ett gemensamt förhållningssätt inom ledarskapet. Via utbildningar, information och gemensamma rutiner ska chefernas förmåga att leda andra inom områden såsom arbetsmiljö, rekrytering, rehabilitering och lönesättning stärkas. En god kompetensförsörjning är nyckeln för att kommunens verksamheter ska utvecklas på ett bra sätt. Kultur- och fritidsförvaltningen ska utgöra en bra arbetsplats med en säker och god arbetsmiljö med jämlika villkor. Vi behöver arbeta aktivt för att skapa en ökad mångfald inom vissa verksamhetsgrenar och fortsätta det ständiga arbetet för jämställda arbetsplatser. 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

10 Sund ekonomi Drift I planeringsförutsättningarna har kommunstyrelsens förvaltning lämnat förutsättningarna för arbetet med" Mål och Budget" där det bl.a. framgår vilka uppräkningar för prisoch lönekompensation, volymökningar samt riktade förstärkningar som respektive nämnd kan förvänta sig och att dessa förutsättningar ska utgöra underlag för nämndernas skrivningar. I förutsättningarna har kompensationen för pris- och löneökningar fördelats till nämnderna som en genomsnittlig uppräkning med 2 procent. Hyreskostnaderna har beräknats att öka med 0,39 procent. Principen innebär för kulturoch fritidsnämnden, som har en hög andel lokalkostnader, att den genomsnittliga uppräkningen blir 1,7 procent. I planeringsförutsättningarna har nämnden även kompenserats med 2,6 mkr för befolkningsökning. I kompensationen ligger 1,1 mkr för beslutade hyreskostnader enligt lokalförsörjningsplanen, vilket innebär att endast 1,5 mkr utgör kompensation för övriga verksamhetskostnader. Med antagande om en kostnad för löneökningar för 2015 på 1,6 mkr, en ökad kostnad för indexuppräkning av hyror på 0,3 mkr samt finansiering av lokalförsörjningsplanen på 1,2 mkr kommer de verkliga förutsättningarna att se ut enligt följande: Uppräkning Löner, hyror, priser Befolkningsökning 2,8 mkr Kända kostnadsökningar: 2,6 mkr Beräknad kostnad för löneökning 1,6 mkr Beräknad kostnad för hyresökning 0,3 mkr Lokalförsörjningsplan 1,2 mkr Med ovanstående antaganden innebär förutsättningarna ett utrymme på 2,3 mkr vilket långt ifrån täcker behovet av övriga prisuppräkningar samt verksamhetsutveckling. Hur detta skall hanteras får förvaltningen återkomma med i höstens budgetarbete då förutsättningarna i "Mål o Budget" är kända. Då det finns en stor osäkerhet när det gäller utvecklingen av skatteintäkterna och mot bakgrund av att de senaste prognoserna varit negativa så måste det finnas en beredskap för behovet av eventuella effektiviseringar. Lokaler Förvaltningen har i lokalförsörjningsplanen motiverat och prioriterat angelägna lokalbehov för att kunna möta nuvarande och kommande behov. Därutöver finns angelägna investeringsbehov som inte ryms inom ramen för nämndens planerade lokalförsörjningsplan de kommande fem åren. I senaste undersökningen inom Ung Livsstil framkom tydliga önskemål från killar om gym och tjejer om utomhusbad I den uppföljning av undersökningen som genomförs nu kommer fås uppdaterad information om ungdomarnas önskemål. Nya anläggningar behövs i en växande kommun för att tillgodose både föreningsliv och allmänhetens behov. Dock är det också väsentligt att säkerställa kvaliteten på befintliga anläggningar och där så behövs, anpassa till dagens behov. Detta är något som förvaltningen behöver bevaka och beakta i behovsanalysen. Under 2014 presenterade förvaltningen ett ärende om behoven av mötesplatser och samlingslokaler i kommunen. Här pekas befintliga lokaler ut och tillgängliggörandet av dem som den absolut viktigaste förutsättningen. Här krävs samarbete över förvaltningsgränserna och en samsyn kring frågan. Under 2015 kommer förvaltningen presentera ett liknande ärende gällande behov av idrottsanläggningar. Inom detta område kommer investering i nya anläggningar vara nödvändigt för att klara kommunens behov framöver. I dagsläget saknas anläggningar för såväl inomhus- som utomhusidrott. Prioriterat är här gymnastik och fotboll bland de traditionella föreningsidrotterna samt spontanidrottsytor som kan nyttjas av många. Särskilt prioriterat är Skogås som tappat fotbollsyta på grund av nybyggnation. För alla kommande satsningar är det viktigt att säkra ett jämlikhetsperspektiv. En satsning pågår för flickors idrottande där redan nu förbättringar kan skönjas. I fortsatta satsningar är därför av största vikt att säkra genusperspektivet men även ta hänsyn till socioekonomiskt utsatta områden för att kunna förstärka dessa och bidra till ett mer jämlikt samhälle. Det är av största vikt att samhällsplaneringsprocessen ses över och att nämndens ansvarsområde finns med i planeringen av framtidens Huddinge. Här pågår ett arbete för att se över ansvar och roller i planeringen av idrottshallar i samband med att skolor byggs eller rustas upp. På samma sätt bör behov av lokaler för samnyttande för kulturskola och öppna mötesplatser planeras. När ett nytt område planeras bör säkerställas att förutsättningar finns för ett rikt idrotts- och kulturliv för barn och unga. Förvaltningens kompetens bör därför finnas med. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 9

11 Personal och planeringsutskottet har beslutat att placera den planerade idrotthallen/mötesplats för ungdom på Stuvsta IP. Placeringen innebär en försening av färdigställandet till förhoppningsvis under 2016/2017. Placeringen innebär även att projektet innefattar en ny föreningslokal, ny omklädning för fotbollen samt en maskinhall Nämnden har i lokalförsörjningsplanen enbart tagit höjd för den ursprungliga investeringen. Merkostnaderna för den nya placeringen måste finansieras på annat sätt. Det kommer även att byggas en fullstor idrottshall i Glömsta. I planerna för området finns byggandet av en skola för årskurs 4-9 och även planering för ytor av förskola. Idrottshallen kommer att byggas på en tomt ca 400 m från skolan. Klar 2016/2017. Skolan kommer även att innehålla en mötesplats för ungdom samt utrymmen för kulturskolan. I lokalförsörjningsplanen har nämnden bara tagit upp merkostnaden för en fullstor hall. I den fortsatta planeringen av skolan har ansvaret för hallen överförts till kultur- och fritidsnämnden vilket innebär att de avsatta medlen för merkostnaderna långt ifrån täcker kostnaderna för hela hallen. Förvaltningen förutsätter att medel skjuts till utanför resursfördelningssystemet för att täcka kostnaderna för hela hallen. Utanför lokalförsörjningsplanen kommer en idrottshall byggas i Flemingsberg där nämnden är utsedd att ansvara för driften. För denna anläggning finns inga medel upptagna i budgeten varken för lokalkostnader eller för drift av hallen. Förvaltningen förutsätter att medel tillförs nämnden utanför den presenterade ramen i planeringsförutsättningarna. Investeringar Plan 2016 Plan 2017 Pan 2018 Inventarier fritidsgård, Glömsta 400 tkr Inventarier idrottshall,glömsta 800 tkr Inventarier/utrustning hall, Stuvsta 1700 tkr Summa netto 400 tkr 2500 tkr 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

12 Systematisk kvalitetsutveckling Med över invånare är Huddinge den största kommunen i länet efter Stockholm. Förutom ökad population ökar medborgarnas förväntningar på tillgång, tillgänglighet och kvalitet i den kommunala servicen. Hårt arbete kommer krävas för att effektivisera och modernisera organisationen. Invånarna och omvärldens efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet samt kommunens satsning på e- förvaltning ställer också krav på systematisk utveckling av organisationens inre effektivitet. Detta kräver att alla drar åt samma håll och samverkar utifrån gemensamt framtagna utvecklingsmodeller. I detta är IT en möjliggörare som stödjer verksamhetsutvecklingen. Kraven på snabb, tillförlitlig och jämförbar statistik har ökat och är en viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete för att hållbara beslut ska kunna fattas. Det saknas idag ett effektivt gemensamt verktyg att fånga, återanvända och koppla ihop värdefull information som flödar i verksamhetsystemen för att utgöra bra beslutsstöd. I strukturutredningen av biblioteksverksamheten har bland annat statistik och kartinformation kopplats samman och därmed tillsammans med en enkätundersökning synliggjort en del av bilden av en ickebesökare. Detta har krävt mycket manuellt arbete och hade varit en betydligt enklare procedur med rätt verktyg. En av kultur- och fritidsförvaltningens stora utmaningar är att räcka till då verksamheterna har knappa resurser i förhållande till befolkningsutvecklingen. I detta är processarbetet oerhört viktigt för att eliminera dubbelarbete, utveckla digital service och arbeta smartare. Några viktiga processer har identifierats. Evenemangsprocessen som togs fram under 2014 stöttar förutom organisationen även externa utförare utifrån klara beställningar från förvaltningen. Förvaltningens bidragsprocesser är prioriterade och ses över för att kvalitetssäkras från ansökan till utbetalning. Förutom en regional samverkan är samarbetet över förvaltningsgränserna oerhört betydelsefullt. Invånare och besökare måste ses som gemensamma kunder och brukare av kommunens tjänster oavsett ärende. Genom väl fungerande processer samt välutvecklad digital service möts invånare och besökares behov mycket bättre och den frigjorda arbetskapaciteten kan användas till nya eller andra uppgifter, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera organisationen. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 11

13 Planeringsförutsättningar PM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2015

14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang... 3 Disposition av Planeringsförutsättningarna... 3 Huddingeborna idag och i morgon... 5 Huddinge växer cirka nya Huddingebor per år... 5 Befolkningsutvecklingen i länet och riket... 9 Försörjningskvoten i Huddinge Invånarnas utbildningsnivå Invånarnas inkomst Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Huddinges vision och mål Huddinges vision Hållbart Huddinge Inför planeringsperioden Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Effektiv organisation Bolagen Ekonomiplan preliminära beräkningar

15 Inledning Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. Kommunstyrelsens förvaltning beskriver i ett PM planeringsförutsättningar för den kommande planeringsperioden. Det är första steget i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med kommande Mål och budget. Planeringsförutsättningarna knyter ihop PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av Planeringsförutsättningarna Planeringsförutsättningar inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget avseende till exempel befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning, sysselsättning och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. I avsnittet Inför planeringsperioden beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar 3

16 för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär ekonomiplan för åren , utifrån aktuella prognoser. 4

17 Huddingeborna idag och i morgon Huddinge växer cirka nya Huddingebor per år Huddinge är med sina drygt invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. prel. prognos Ålder w Summa Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från utlandet. Fram till år 2023 kan befolkningen komma att öka med närmare personer, från dagens cirka invånare till närmare I översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2014 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,6 procent, jämfört med under 2013 då befolkningen växte med 1,5 procent. Under 2014 ökade befolkningen i riket uppskattningsvis med 1,2 procent och i länet med 1,8 procent. Dessa siffror bygger på raka framskrivningar utifrån befolkningen den 1 november 2014, vilket gör att de kan komma att förändras när preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle betyda att kommunen inte når målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för Här kan nämnas att befolkningens ökningstakt i kommunen avstannade nästan helt årets sista två månader, befolkningsökningen var cirka 1,5 procent redan den första november. 5

18 Folkmängden i Huddinge och prognos Huddinge växer kraftigt även i jämförelse med andra kommuner. Under de senaste 10 åren har Huddinge haft den nionde kraftigaste procentuella befolkningstillväxten i riket. Åtta av de snabbast växande kommunerna ligger i Stockholms län, vilket visar regionens utveckling. Under 2014 flyttade preliminärt personer till Huddinge och personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 861 personer. Det föddes barn och 560 avled, vilket ger ett födelsenetto på 743 personer. Jämfört med i fjol har kommunen haft en något svagare naturlig befolkningsökning genom ett något lägre positivt födelsenetto, samtidigt har flyttningsnettot ökat. Det positiva flyttningsnettot förklaras nästan uteslutande av en stor inflyttning från omvärlden. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge var 2013 den tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,2 år. I riket var medelåldern 41,2 år och i länet var den 39,0 år. Efter Botkyrka och Huddinge var Sundbyberg den tredje yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,9 år. Knivsta hade lägst medelålder av rikets kommuner med 36,6 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i riket där medelåldern minskat mest. Huddinges starka befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2014 invandrade preliminärt personer till Huddinge och 720 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på 841 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit endast marginellt positivt, en ökning med 20 personer. Invandringen är tillsammans med att kommenen har en stor andel barnfamiljer en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är det ett något lägre flyttnetto från utlandet. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring, utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av 6

19 Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och i riket där 16 procent är födda utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2013 Ung befolkning Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka barn fram till Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år, för att återigen börja öka omkring Ålder Prel Summa Över åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 45 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 29 procent. De äldre blir fler Huddinge har preliminärt lite över invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är drygt äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 att överstiga , och antalet över 80 år vara drygt Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om 7

20 ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13 procent för hela prognosperioden. Ålder prel w Summa Andel personer i åldersgrupper 65 år och äldre, Prognos % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% w 65-w 2013 prel Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, samt prognos w Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. 8

21 Befolkningsutvecklingen i länet och riket 2013 ökade befolkningen i kommunen med 1,5 procent, preliminärt för 2014 är ökningen 1,6 procent. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge procentuellt varit större än den i länet och riket. Mellan 2003 och 2013 har befolkningen ökat med totalt 17,7 procent i Huddinge jämfört med länets 16,2 procent och rikets 7,5 procent. I Stockholms läns - Befolkningsprognos 2014, som tas fram av TMR (SLL Tillväxt, miljö och regionplanering) tillsammans med Statistiska centralbyrån, görs prognoser på 10 års sikt men även längre prognoser som sträcker sig fram till Prognoserna efter 2023 baseras då på antaganden för riket och finns framtagna i lite olika scenarier. De parametrar som det har tagits fram scenarier kring är fruktsamhet, invandring samt för olika nivåer av befolkningstillväxt. Det har även gjorts alternativa prognoser som tar hänsyn till byggplaner i och med utbyggnaden av tunnelbanna, vilket påverkar visa kommuner i länet. I huvudantagandet är den prognostiserade folkmängden 2030 strax över 2,7 miljoner invånare och 2045 över 3 miljoner. Det motsvarar en ökning på närmare 25 procent till 2030 och 40 procent till I samband med översynen av kommunens översiktsplan togs två scenarier fram för att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen troligen hamnar någonstans mellan och invånare år Det skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande invånare år 2030 använts. Under 2014 gjordes en ny prognos fram till 2030 som underlag till arbetet med en hållbarhetsrapport. Den prognostiserar cirka invånare till 2030 där stor vikt har lagts på målsättningen att färdigställa 700 bostäder per år, vilket ur ett historiskt perspektiv är en expansiv exploateringstakt för kommunen. SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den sträcker sig nästan 100 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka 11 procent fram till 2030 och 16 procent till Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. Något som flera länder i Europa och världen inte ser i sina långsiktiga prognoser. På sikt kan det vara en betydande faktor för Sverige som tillväxtland. De senaste åren har den stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen var det år med högst invandring till Sverige hittills, den största var hemvändande svenska medborgare över vilket motsvarar 18 procent av den totalt invandringen. Konflikter runt om i världen har gjort att antalet människor på flykt uppskattas till närmare 50 miljoner, den högsta siffran sedan andra världskriget. Detta kommer med största sannolikhet att påverka antalet invandrare till Sverige under de närmaste åren. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur. Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0 19 år förväntas ligga kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna år minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten i riket. 9

22 Folkmängd i riket samt prognos Försörjningskvoten i Huddinge Försörjningskvot beskriver sambandet mellan invånare i åldern med yngre och äldre. Måttet beskriver hur många fler personer utöver sig själv som varje person i arbetsförålder måste försörja. Huddinge har haft en ökande försörjningskvot sen början av 90-talet, vilket betyder att färre ska försörja fler. Varje Huddingebo måste 2014 preliminärt försörja 0,68 individer utöver sig själv, att jämföra med 0,57 i slutet av 80-talet. Vid prognosperiodens slut är försörjningskvoten 0,71. Försörjningskvot är snarlik även i länet, men i riket var kvoten redan ,7 och prognostiseras vara runt 0,8 år Förenklat betyder det att färre kommer att behöva försörja fler. Det är utifrån denna typ av demografiska prognoser som det har börjat diskuteras förändringar av pensionsåldern. En ökad pensionsålder till 68, skulle utifrån Huddinges befolkning 2014 sänka försörjningskvoten till 0,58. Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten. Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. De två delarna kommer dock att närma sig varandra fram till

23 Danderyd Lidingö Täby Solna Stockholm Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Huddinge Vallentuna Salem Österåker Tyresö Värmdö Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Nykvarn Södertälje Botkyrka Haninge Nynäshamn Norrtälje Försörjningskvot för Huddinge kommun , prognostiserad kvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Försörjningskvot w Invånarnas utbildningsnivå Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen från ledande regioner i världen ställer krav på att andelen högutbildade behöver öka ytterligare. Vilket betyder att regionen behöver utöka antalet utbildningsplatser i nivå med dess befolkningstillväxt. Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med eftergymnasial utbildning är högst i riket 2012 med 42 procent och gäller såväl kvinnor som män. Länet har även den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå. Andel invånare med eftergymnasial utbildning % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I åtta av länets kommuner har mer än halva befolkningen i åldern en eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (73 procent) och lägst 11

24 Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentuna Österåker Stockholm Värmdö Tyresö Vallentuna Nykvarn Solna Salem Järfälla Sundbyberg Huddinge Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Haninge Nynäshamn Norrtälje Södertälje Botkyrka i Norrtälje (27 procent). I Huddinge har cirka 42 procent av invånarna mellan 25 och 64 år eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en tolfte plats bland länets 26 kommuner. Vilket är en placering bättre än Invånarnas inkomst 1 Skillnaderna i nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner, där Danderyd sticker ut med en avsevärt högre nettoinkomst. Huddinge har den 18:e högsta nettoinkomsten i länet Nettoinkomst per kommun i Stockholms län, kr kr kr kr kr kr 0 kr Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden I samtliga kommuner har nettoinkomsten ökat men i Danderyd mer än fyra gånger så mycket som i Södertälje. Ökningen i nettoinkomst har i Huddinge varit den femtonde högsta i länet med en ökning på över kronor. Dock ger jämförelser mellan åren på detta vis ganska stora variationer, ifjol låg kommunen på nionde plats. 1 Källa: SCB, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både och (SCB). 12

25 Österåker Nynäshamn Upplands-Bro Botkyrka Sundbyberg Sollentuna Ekerö Solna Järfälla Huddinge Vaxholm Tyresö Upplands Väsby Norrtälje Haninge Vallentuna Sigtuna Stockholm Salem Täby Södertälje Danderyd Nacka Lidingö Nykvarn Värmdö Danderyd Lidingö Täby Vaxholm Sollentuna Österåker Ekerö Stockholm Nacka Vallentuna Solna Sundbyberg Upplands Väsby Tyresö Huddinge Nynäshamn Salem Järfälla Norrtälje Upplands-Bro Nykvarn Värmdö Haninge Sigtuna Botkyrka Södertälje Förändring nettoinkomst kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Vid jämförelser med 2008 har skillnaden mellan könen minskat i såväl riket som länet, med 3,7 respektive 2,7 procent. Fördelningen över kommunerna i länet visar på stora skillnader, fem kommuner visar större skillnader 2012 än kommuner har mindre skillnader än 2008 och två har en närmast oförandra situation. Huddinge är i jämförelsen en av de kommuner som uppvisar mindre skillnaderna, en minskning med nio procent vilket motsvarar cirka kr. Förändring i skillnader mellan könen, nettoinkomst per kommun, % 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% Sett ur ett längre perspektiv och utan årsvisa jämförelser ser det inte lika positivt ut, trenden pekar på ökande skillnader i nettoinkomst mellan könen, dock ligger Huddinge på en klart lägre nivå än länet och även lägre än riket. 13

26 Skillnaden mellan könen, nettoinkomst, riket, länet och Huddinge Riket Huddinge Stockholm län Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2012 legat på en ganska stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen var högst i Stuvsta- Snättringe 87 procent år 2012 och lägst i Vårby 61 procent. Det råder skillnader mellan kommunens delar både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat mellan 2001 och 2009 men därefter vänt uppåt. Förvärvsfrekvens per kommundel, befolkningen år, % 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Arbetslösheten i Huddinge kommun varierar stort mellan kommunens olika områden, från 1,5 procent i Stuvsta-Snättringe till 7,9 procent i Vårby. I oktober 14

27 var 3,6 procent av kommunens invånare öppet arbetslösa. I Vårby, Flemingsberg och Skogås är arbetslösheten högre än i kommunen som helhet. Arbetslösa (%) per kommundel, befolkningen år, 31 oktober respektive år % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Arbetslösheten i Huddinge var i oktober 2007 högre än länets men lägre än rikets. Fram till 2010 har den närmat sig länets nivå för att under 2010 bli lägre än länets vilket hållit i sig även under sen Arbetslösa (%) i Huddinge, länet och riket, befolkningen år, 31 oktober respektive år ,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Länet Huddinge Riket 1,0% 0,0% 2 Statistik beställd från SCB på delområdesnivå 3 Baseras på månadsvisa insamlingar från Arbetsförmedlingen 15

28 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I ett Hållbart Huddinge 2030 pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i ett Hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling 16

29 Huddinges vision Huddinges varumärke och bilden av Huddinge 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny vision, uppdrag och kärnvärden för Huddinge kommun. Den nya plattformen skapar en tydlighet i våra ambitioner med Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen innehåller dock inte enbart en vision utan beskriver även vårt uppdrag, våra kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och en tonalitet i kommunikationen. En viktig ambition med plattformen är att spänna bågen och synliggöra Huddinges ambitioner i Stockholmsregionen. Genom att ständigt väga våra mål mot visionen skapas en förändringskraft och hjälper oss att sträva mot den önskade bilden av Huddinge. Ytterst handlar dock visionsuppfyllelsen om att alla verksamheter strävar mot visionen och har sin grund i våra kärnvärden och verkligen levererar kvalitet att vi håller vad vi lovar. Om vi lyckas med detta kommer vi skapa en stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och som därmed kommer att bidra till en positiv utveckling för Huddinge som ort. Huddinges vision En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Visionen har kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och samtliga ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att fortsätta förankra visionen ligger som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Huddinges kärnvärden, tonalitet och erbjudande En av de mest centrala komponenterna i plattformen är de antagna kärnvärdena, mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Det är viktigt att alla reflekterar över dessa värden i den fortsatta planeringsprocessen eftersom det är vår gemensamma nämnare när vi skapar en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte. Tonalitet och erbjudande är också viktiga komponenter när och hur vi presenterar Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. En annan viktig del som fått mer uppmärksamhet under senaste åren är behovet av förvaltningsbaserade värdegrunder som komplement till Huddinges kärnvärden. 17

30 Hållbart Huddinge 2030 I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling i Huddinge kommun till år I Mål och budget redovisas denna önskvärda ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål. Samtidigt som de långsiktiga målen antogs beslutades att en hållbarhetsrapport, som följer upp målen, ska tas fram en gång per mandatperiod. Hållberhetsrapporten är för närvarande under framtagande. 18

31 Inför planeringsperioden I det här avsnittet beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Bra att leva och bo Europas mest attraktiva Storstadsregion Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion; en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande roll och ett stort ansvar för att vi ska nå visionen. Vi är länets näst största kommun och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen. Landstingets regionala planeringsorgan, TMR, har tagit fram en indikatorbaserad uppföljning av utvecklingen i de regionala stadskärnorna (Remissversion december 2014). Uppföljningen visar att Stockholmsregionen har en lång väg kvar till en hållbar stadsutveckling med flerkärnighet som grund. Även om utvecklingen i Huddinges regionala stadskärnor, Flemingsberg och Kungens kurva, går framåt är tillväxten i regionen, framför allt den sysselsättningsmässiga, är fortsättningsvis starkt koncentrerad till den centrala regionkärnan. I rapporten konstateras att det behövs ett tydligare regionalt ledarskap kring utvecklingen av en flerkärnig region, inte minst kring infrastrukturfrågorna. Regionen måste bli bättre på att identifiera vilka åtgärder som krävs för att flerkärnigheten ska gå från vision till verklighet. Vi har ingen möjlighet att själva driva den utveckling som behövs, utan är beroende av ett gott samarbete med andra kommuner, organisationer och partners inom olika områden. De samarbeten som etablerats behöver därför fördjupas. Områden där samarbeten är extra värdefulla är vid utveckling av ändamålsenlig transportinfrastruktur och förbättrad kollektivtrafik liksom ett gemensamt arbete för att skapa fler arbetstillfällen i den södra regiondelen. Dessutom är andra väsentliga faktorer för regionens utveckling där Huddinges bidrag behöver stärkas byggande av nya bostäder och en ökad andel invånare med högre utbildning. Södertörnssamarbetet Huddinge kommun deltar aktivt i ett Södertörnssamarbete. Samarbetet omfattar områdena Högskola och Näringsliv, Klimat, Olikhet och Mångfald samt Infrastruktur. Samarbetet är fokuserat på åtgärder som bidrar till regionens tillväxt och attraktivitet. Ett gemensamt utvecklingsmål är att kommunerna tillsammans ska bidra med bostäder och arbetstillfällen till Med tanke på regionens ökade betydelse för samhällsutvecklingen i stort är ett fortsatt starkt Södertörnssamarbete nödvändigt för Stockholmsregionens utveckling. Transporter och infrastruktur För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs stora investeringar i transportinfrastruktur. Det gäller såväl kommunens egna gator och vägar som regional infrastruktur med statligt eller regionalt ansvar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg 19

32 Syd. Under planeringsperioden påbörjas arbete med en ny Länsplan för transportinfrastruktur omfattande Regionen har en stor utmaning i att finansiera den infrastruktur som krävs för en växande region och det ställs redan idag krav på att Huddinge kommun måste delta i de statliga och regionala investeringarna genom medfinansiering. En framtida osäkerhet för Huddinges del är om den omfattande satsningen på tunnelbaneutbyggnad kommer att medföra lägre prioritet från statens sida för infrastruktur i Huddinge och Södertörnskommunerna. Kommunen behöver arbeta proaktivt för att kunna säkerställa befintliga och motivera nya investeringar i statligt finansierade infrastrukturprojekt. Antal körda mil per bil minskar. Mellan åren 2008 och 2011 har antalet körda mil i genomsnitt per år och invånare minskat med 10 procent i Stockholms län och med 4 procent i riket. Anledningen till att trafiken ändå ökar beror på att invånarantalet ökar. I och med urbaniseringen och att allt fler vill bo i städer och helst centralt ställs krav på att förtäta samhällen. När detta görs finns inte utrymme för personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Bilen har även tappat som status- och frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Att kunna förflytta sig utan bil har blivit en jämlikhetsfråga, det vill säga. att man oavsett ålder, bilinnehav, körkortsinnehav med mera ändå ska kunna förflytta sig. Huddinge växer Stadsutveckling Översiktsplanen 2030, som antogs i juni 2014, anger en övergripande inriktning om en långsiktigt hållbar utveckling. Hållbarhet ska uppnås genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskas. Det mesta av kommunens utveckling av nya bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-storängen och i kommunens lokala centra. I dessa områden finns goda förutsättningar för att uppfylla översiktsplanens mål om levande stadsmiljöer, prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och funktionsblandning. Viktiga utmaningar som påverkar förutsättningarna att utveckla tätare stadsmiljöer är utbyggnad av erforderlig infrastruktur och förutsättningarna för bostadsbyggande. Vid förtätning finns inte utrymme för personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Bebyggelse planeras i stor utsträckning att komma till i redan bebyggda områden vilket innebär att hantering av målkonflikter och medborgardialog kommer att ha stort fokus. Det kommer krävas särskilda insatser för att öka blandningen av upplåtelseformer och bostadstyper i alla områden. En annan stor utmaning med en växande kommun är att kunna tillgodose behovet att offentligt finansierad service, framför allt platser i förskola och skola. Det är viktigt att ha befolkningsprognoser med relevanta fördjupningar, väl genomarbetade analyser av behovet, en välfungerande och effektiv planerings- och genomförandeprocess, planberedskap samt förmåga att agera snabbt. För att begränsa lokalkostnaden är det väsentligt att både befintliga och nytillkommande lokaler utnyttjas effektivt och att möjligheter att samutnyttja lokaler tas tillvara. 20

33 Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. Därför är god tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontan- som arrangerad föreningsverksamhet, bibliotek och mötesplatser vital för ett levande och attraktivt närområde. Det är också av stor vikt att säkerställa tillgången till idrottsytor, bibliotek och mötesplatser i samband med att befolkningen ökar. Fler bostäder En stor utmaning för Huddinge är att enligt plan bygga 700 bostäder per år. Efterfrågesituationen när det gäller nyproducerade bostäder i länet och i Huddinge har under många år inte varit stark nog att möjliggöra ett tillräckligt högt bostadsbyggande. Under det senaste året har dock byggandet ökat rejält i länet och i kommunen. I Huddinge har cirka 900 bostäder byggstartats under 2014 varav en hel del studentbostäder. Bostadsbristen är emellertid fortfarande svår för ungdomar och andra grupper med svag förankring på bostadsmarknaden och med små ekonomiska medel. Den här problematiken har inneburit direkta effekter på kommunen med stora kostnader för tillfälliga boenden för bostadslösa försörjningsstödstagare. En översyn av regelverken för bostadsbyggande och planering har genomförts och beslut har fattats för att underlätta byggandet. Ökningen av byggstarter har skett innan regelförändringarna trädde i kraft och beror sannolikt på en stärkt efterfrågan och låga räntor. Vid planering och byggande av bostäder är det viktigt att verka för blandade hustyper och upplåtelseformer och att även få in arbetsplatser och service, för levande stadsmiljöer och för att tillgodose olika bostadsbehov i alla kommundelar. Att främja social sammanhållning Att främja social sammanhållning kan genom fysisk planering vara att skapa förutsättningar för blandade upplåtelseformer, att utforma offentliga rum så att de kan användas av olika grupper med olika behov och intressen eller att skapa en hög tillgänglighet till viktiga målpunkter den regionala och lokala arbetsmarknaden och det lokala utbudet av service, aktiviteter och kultur. Det kan också handla om att skapa förbindelser mellan olika närområden. Ny bebyggelse bör också användas som ett verktyg för att inte förstärka skillnader mellan områden. Tidigare har många insatser och investeringar i eftersatta områden fokuserat på att hitta lösningar inom det egna området. Problemanalyser har grundats på tanken att problem skapas i ett område och att de därmed bör lösas genom åtgärder i samma område. Nu finns en ökad förståelse för nödvändigheten av ett helhetsperspektiv, att se hur ett specifikt område fungerar såväl internt som i samspel med andra stadsdelar. Kommunen utgörs inte av isolerade öar utan är en sammanhängande struktur där olika områden i hög grad är beroende av och påverkar varandra. Jämlikhet Att verka för jämlika levnadsvillkor för vår befolkning är en angelägen del av det kommunala uppdraget. Det betyder att alla som bor, lever och verkar i Huddinge ska få likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 21

34 Det finns skillnaderna i inkomst mellan kommunens olika områden. Resultat visar också att män har högre medelinkomst i alla områden. Skillnader mellan områden finns också vad gäller valdeltagande och den mellanmänskliga tilliten. Samma mönster går att skönja inom utbildningen; meritvärdet i årskurs 9 och andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning om minst tre år skiljer sig åt mellan områdena, liksom förvärvsfrekvens, arbetslöshet, hälsa och livslängd. Den psykiska ohälsan bland unga är låg men varierar mellan områden i kommunen och mellan könen där flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sämre jämfört med pojkar. I detta avsnitt lyfts några särskilt angelägna perspektiv att ta med sig framåt i jämlikhetsarbetet. Normkritik och intersektionalitet Måluppfyllelse och strategiskt fungerande jämlikhetsarbete på kommunal nivå kräver en lyhördhet för de olika kontexter våra verksamheter befinner sig i. Som kommun behöver vi även ha förmåga att ta in och använda oss av nya metoder, verktyg och forskning som bidrar till förbättring av vårt arbete. Normkritik och intersektionalitet är två sådana ansatser. Att arbeta normkritiskt handlar om att försöka förstå själva grunden till varför ojämlikhet uppstår. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer. Med normer i en verksamhet menas till exempel både uttalade och outtalade regler och förväntningar. Intersektionellt perspektiv innebär ett problematiserande av hur makt och ojämlikhet är kopplat till kön, klass, sexualitet, etnicitet, ålder med mera. Perspektivet undersöker hur berättelser, normer och föreställningar skapar ojämlikhet i olika kontexter. 4 HBTQ HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Arbetet i Sverige med att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck har skett och sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. HBTQ-personer drabbas alltjämt av diskriminering och andra kränkningar i det samhället. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för HBTQpersoner behöver därför stärkas. Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering, som gäller från den 1 januari 2015 inom diskrimineringslagstiftningen. Förändringen berör både arbetslivet och andra samhällsområden. Genom lagändringen ersätts begreppet funktionshinder genomgående med begreppet funktionsnedsättning. Ändringen är rent språklig och innebär ingen ändring i sak. 4 Föreläsning under konferens Jämställdhet 2.0, Intersektionella perspektiv på jämställdhet, Paulina de los Reyes, Stockholms universitet

35 Jämställdhetsintegrering och Gender Budgeting I Statistiska centralbyråns senaste publicering På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014 synliggörs att samhället har stora utmaningar i att nå de jämställdhetspolitiska målen. 5 Det finns stora utmaningar inom samtliga delmål. Gender Budgeting är ett exempel på förändringsarbete som syftar till att omfördela resurser jämställt. 6 Gender Budgeting, eller jämställdhetsintegrerad budget som det också kallas, handlar om att synliggöra hur kommunens resurser fördelas mellan könen och vilka effekterna blir. Könsuppdelad statistik är en angelägen faktor i ett arbete med gender budgeting. Enligt Europaparlamentet (2003) innebär Gender Budgeting nedan delar: Utvärdering av hur offentliga resurser fördelas mellan män och kvinnor och hur män och kvinnor påverkas budgetmässigt av beslut Förändra budgetens inkomster och utgifter för att främja jämställdhet Jämställdhetsintegrera planerings- och uppföljningsprocessen (vilket Huddinge har struktur för i och med jämlik styrning vilket ligger i linje med denna punkt, se nedan, men som behöver fördjupas och vässas). Överenskommelse mellan SKL och regeringen för att stärka arbete med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå SKL och regeringen genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå. Överenskommelsen syftar till att stärka respekten för, och öka kunskapen om, hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken. SKL genomförde under hösten 2014 en kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Huddinge deltog i den kartläggningen. Kartläggningen är den första delen av genomförandet av MRöverenskommelsen som SKL har tecknat med regeringen. Syftet med kartläggningen är att ge en nulägesbild av hur arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting bedrivs, vilka hinder och möjligheter medlemmarna ser, liksom behoven av stöd och insatser. Utifrån resultatet av kartläggningen kommer en handlingsplan att utformas för hur arbetet ska bedrivas under perioden juni 2015 till juni Handlingsplanen ska omfatta: insatser för utbildning och kompetensutveckling kunskaps- och metodutveckling samt erfarenhetsutbyte dialog och samarbete med olika aktörer. 5 Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs i bred politisk enighet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). Till det jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande, 2. Ekonomisk jämställdhet., 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 6 Exempel på kommuner som arbetar med Gender Budgeting är Askersund, Göteborg och Karlskoga. 23

36 För Huddinge kan denna överenskommelse i praktiken innebära ett stöd i vårt arbete med jämlikhet. Jämlik styrning Huddinge kommun arbetar systematiskt med jämlik styrning genom att integrera och utveckla jämlikhetsperspektivet i den ordinarie styrnings- och ledningsprocessen och strävar efter att öka jämlikheten med olika insatser. Detta syftar till att både förstå och synliggöra ojämlika livsvillkor för att sedan arbeta med rätt insatser och åtgärder för att skapa jämlikhet. Det handlar också om att som kommun ta sitt ansvar som samhällsbyggare och skapa jämlika livsvillkor på lång sikt. För att möjliggöra hållbara analyser av resultat med formulering av insatser som leder till jämlikhet krävs en förståelse för vad som menas med ojämlik service. Jämlik service kan i praktiken innebära skillnader i service. Det kan innebära att särskilda behov prioriteras och förstås. Oro för ökad främlingsfientlighet En undersökning genomförd av SOM-institutet 7 visar att 78 procent av befolkningen i Sverige anser att ökad främlingsfientlighet är mycket eller ganska oroande. I jämförelse visar undersökningen att 49 procent oroas för ökad invandring. Ökad främlingsfientlighet oroar alltså befolkningen i högre grad än invandring och ökat flyktingmottagande. 8 Enligt Migrationsverket är prognosen för antalet asylsökande år Antalet asylsökande ökar inte bara i Sverige utan i hela Europa. 9 Det innebär att det krävs ökade insatser för att ge dem som flyr undan våld och förföljelse ett bra mottagande. Utvecklingen skapar behov av fler boendeplatser i kommunerna. Det innebär att alla berörda samhällsaktörer måste ta ett gemensamt ansvar så att personer som söker sig hit får ett bra mottagande och möjlighet att starta ett nytt liv i trygghet. Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat. 10 Det ställer särskilda krav på kommunerna som ansvarar för deras boende och mottagande. År 2012 kom det cirka ensamkommande barn till Sverige, utan sina föräldrar eller andra vårdnadshavare, och år 2013 kom över barn. Prognos framåt för de närmast följande åren visar att ensamkommande barn uppskattas söka asyl i Sverige per år. 11 Trygghet och säkerhet Människors faktiska och upplevda trygghet är viktig för att nå kommunens vision. Brottsligheten i Sverige har minskat enligt statistik från Brottsförebygganderådet (BRÅ) och så även i Huddinge. Dock är det stora skillnader mellan trygghet och brottslighet i de olika områdena i kommunen liksom mellan kön och ålder. I Huddinge anmäls många brott om man jämför med övriga kommuner i länet. Bara fyra kommuner har fler anmälda brott än Huddinge. Den upplevda otryggheten är 7 SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet Migrationsverket-hojer-asylprognosen-till html Migrationsverket-hojer-asylprognosen-till html

37 också hög sett i ett nationellt och regionalt perspektiv. Arbetet framöver behöver fokusera på att genom gemensamma satsningar förebygga och förhindra problem samt att minska skillnader mellan områdena. Detta så att nyrektyrering till kriminalitet upphör och att det blir svårt att begå brott av olika slag. I inriktningsbeslutet för den nya nationella polismyndigheten som verkställs från den 1 januari 2015 framgår att lokal samverkan ska vara en viktig del för att komma närmare medborgarna och för att klara upp brott samt öka tryggheten. Ett led i arbetet är att den lokala polisen tillsammans med kommunen tecknar ett samverkansavtal. Ett lokalt samverkansavtal syftar till att stärka och utveckla samarbetet och uppnå goda effekter vad gäller ökad trygghet och minskad brottslighet. Polismyndighetens nya ambition med lägesbaserade samverkansöverenskommelser med kommuner sker samtidigt som lokalpolisområden i den nya Polismyndigheten får utökat mandat och resurs för att hantera den lokala brottsligheten och otryggheten. Förebygga och hantera eventuella konsekvenser av ökade risker Riskerna i samhället ökar av flera olika anledningar, exempelvis vår ökande användande av teknik och då inte minst IT. En annan faktor är oro i omvärlden som även påverkar oss. Dessutom sprids information på ett helt annat sätt idag än tidigare vilket även gäller vid krishändelser. Därför är det viktigt att kommunen satsar på redundans för den teknik som hanterar viktiga processer i kommunen. Vi måste även ha en god krishanteringsförmåga för att hantera de stora kriserna som i lagen benämns extra ordinära händelser, men även de något mindre kriserna som då och då uppstår, där en dålig krishantering kan generera en långt större skada för kommunen än den faktiska händelsen. I det arbetet är krisledningsförmågan och kriskommunikationsförmågan viktiga faktorer. Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Samtidigt tyder mycket på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra sin röst hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Dessa omständigheter leder till en rad frågor och utmaningar. Går det att samtidigt hantera helhetsansvaret för resurser och verksamhet och tillgodose lagens intentioner att öka den enskildes valmöjlighet och påverkan? Hur påverkar rättighetslagstiftningen möjligheterna att göra lokala och regionala prioriteringar? Vilka strategier behöver utvecklas för att hantera ökat rättighetstänkande? Förändrade krav och förväntan på kvalitet I Sverige och därmed i Huddinge finns ett antal generationer medborgare som är förhållandevis många till antalet medan andra generationer är färre till antalet. Det leder till att efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar över tiden och därmed försvårar för samhällsplaneringen. År 2025 har vi många äldre och efterfrågan på 25

38 äldreomsorg kommer att öka, likaså kommer gruppen med yngre tonåringar att vara stor och de behöver tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor något som kommunen behöver planera för i tid. Men det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunen utan även medborgarnas efterfrågan på tjänster och förväntningarna på hög kvalitet. Dessutom kommer ständig uppkoppling till internet snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Tekniken skapar även nya möjligheter för kommunen att flytta över en del jobb till brukaren via smarta e-tjänster. På så sätt kan en del tjänster bli mer tillgängliga för brukaren samtidigt som de spar arbete för kommunen. Den så kallade rekordgenerationen som genom sina värderingar och maktpositioner inom politik och offentlig sektor påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt börjar nu gå i pension. De nya yngre generationerna som tar över har delvis andra värderingar vilket kommer att påverka samhället. Välfärdstjänster i annan regi En betydande del av välfärdstjänsterna som kommunen ansvarar för utförs av andra aktörer än kommunen. I kommunallagen finns ett generellt krav på att kommuner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. I och med ny lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2015 ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Programmet ska gälla all den verksamhet som kommuner upphandlar, det vill säga, inom alla kommunala verksamhetsområden vård och omsorg, kultur och fritid, hälso- och sjukvård, gator och parker, kommunikationer och annan infrastruktur etcetera (inte skola och förskola). Förändringen innebär att kommuner ska bedriva ett strategiskt och systematiskt arbete kring uppföljning och kontroll av privata utförare ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare har en generell informationsskyldighet genom avtal ska tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de överlämnar till privata utförare. 26

39 Programmet ska gälla för en mandatperiod, men det är inte specificerat i lagen när under mandatperioden programmet ska antas. Hur programmet ska vara utformat och med vilken detaljeringsgrad är heller inte fastlagt i lagstiftningen. Det öppnar upp för mycket lokala anpassningar och kopplingar till övriga styrdokument. Möjligheten finns att integrera programmet i andra styrdokument, givet att kraven på vad programmet ska innehålla beaktas. Programmet kan också delas upp i flera med inriktning på olika verksamhetsområden. Huddinge kommun bör ta fram och infoga programmet i översiktlig och principiell form i Mål och budget och ge nämnderna i uppdrag att i sina verksamhetsplaner bryta ner det per verksamhetsområde. Natur- och kulturupplevelser Huddinge har en rik och varierad natur som är tilltalande för många människor. I stort sett alla gröna områden i kommunen utnyttjas på något sätt, allt från lek och promenader i närheten av bostäder och arbetsplatser till strövande i Huddinges odlingslandskap eller skogar. Huddinges läge nära huvudstaden gör också att våra grönområden besöks av många människor från grannkommuner, inte minst från Stockholm. Detta är en av huvudorsakerna till att stora delar av kommunen är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Både ur natur- och friluftshänsyn är det viktigt att, i all fortsatt planering av kommunens markområden, bevara värdefulla naturområdena och att inte splittra dem i mindre enheter. Utveckling av natur- och kulturupplevelser Under 2014 blev Huddinge kommun rankad som Sveriges bästa naturvårdskommun av Svenska Naturskyddsföreningen. Huddinge blev även genom Naturvårdsverket (med flera) årliga ranking av Sveriges friluftskommuner rankade som länets bästa friluftskommun.2012 inleddes ett förvaltningsövergripande arbete med att utveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge i syfte att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet har fokuserats på huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Det bygger på det som redan finns. Naturen behöver tillgängliggöras, synliggöras, paketeras och marknadsföras på en helt annan nivå än vad som sker idag. Den fortsatta utvecklingen av natur- och kulturupplevelserna i Huddinge är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet. Det är med andra ord en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. För att arbetet ska bli framgångsrikt behöver ledningen för de olika aktörerna ha ett helhetsperspektiv med en gemensam målbild och en vilja att bidra med sina resurser för att successivt förbättra det samlade utbudet. Under 2014 bedrevs en stor del av arbetet i ett kommungemensamt projekt som bland annat levererat utredningar och arbetat för att etablera samarbete med externa kommersiella aktörer dels i Flottsbro dels vid Sundby gård, en nulägesanalys för upprustning av Björksättra herrgård inklusive möjligheter till kommersiell verksamhet, en utredning om möjligheten att etablera ett nationellt hundcenter, ett förslag till friluftsstråk genom Huddinge kommun och ett förslag till ett gemensamt program för att beskriva vad som ska uppnås på ett antal års sikt för att 27

40 vidareutveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge. Projektet utgör en bra plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Exempel på detta är Vårbyskatten och gravfält i kommunen. Då det är många som vill vistas i naturen gäller det dock att skapa bästa möjliga förutsättningar för att minimera konflikter. Därför är samarbete med övriga aktörer inom kommunen väldigt viktig för att bana väg för bra gemensamma lösningar. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. 28

41 Utbildning med hög kvalitet Professionella pedagoger, professionella skolledare, stödjande lärmiljöer och IT All utbildning ska basera sig på forskning och beprövad erfarenhet. Aktuell skolforskning visar att professionella pedagoger, professionella skolledare och stödjande lärmiljöer är avgörande för utbildningens kvalitet. Huddinge behöver skapa förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenta och behöriga lärare och förskollärare. Huddinges lärare och förskollärare ska ha möjlighet till karriärsutveckling och ett led i detta är att fortsätta arbetet med förstelärartjänster och forskningstjänster. Utbildningen i Huddinges förskolor och skolor ska ledas av professionella skolledare som fokuserar på det pedagogiska ledarskapet bland annat genom implementering av barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska plattform och ett fortsatt fokus på arbetet med matematik, språkutveckling och IT i undervisningen. Likvärdiga utbildningsresultat Meritvärdena i årskurs 9 nådde under 2014 högsta värden hittills och trenden är positiv. Trots detta återstår utmaningen om likvärdigheten mellan skolor, mellan våra geografiska områden samt mellan flickor och pojkar. Flickorna har påtagligt högre meritvärde i årskurs 9 än pojkarna och fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning om minst tre år, en skillnad som dessutom ökat över tid. Utbildning och lokaler Utbildning förutsätter ändamålsenliga lokaler. Nya skolor och förskolor måste projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende. Den stora befolkningstillväxten med stigande antal förskole- och skolbarn medför ökande lokalbehov. I de lokalförsörjningsplaner som sträcker sig tio år framåt i tiden framhålls att det inom verksamheterna krävs en kraftig utbyggnad av lokaler för skolor och förskolor. Inom grundskolan är elevökningen omfattande och det är av stor vikt att planera för hur resurserna motsvarar finansieringsbehovet av nya lokaler och ombyggnationen av befintliga. I avsnittet om sund ekonomi redovisas en uppföljning av och förslag till justering av resurstilldelningsmodellen för lokaler. Ett försök att konkretisera volymökningarna inom verksamheterna är att räkna om den till cirka 9 nya grundskolor och 17 nya förskolor fram till Samarbete med akademierna Koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning i Huddinge är en stor tillgång och därför bör samverkan mellan dessa aktörer och kommunen fördjupas. Utifrån en inventering som gjorts av pågående samarbeten mellan Huddinge kommun och akademierna kan konstateras att mycket sker men att förvaltningarna agerar på lite olika sätt och med olika resurser. Vid inventeringen framkom även att förvaltningarna har ett antal prioriterade områden man anser samverkan bör röra. Framför allt gäller det fortbildning, utbildning och personalförsörjning, men även att fånga upp ny forskning som man kan ha nytta av i verksamheten. 29

42 Den omvärldsspaning kommunstyrelsens förvaltning har gjort pekar på att framgångsrika kommuner inom detta område tar sig an samverkan på olika sätt, men de kartläggningar SKL har initierat visar samtidigt att det finns ett antal generella erfarenheter och framgångsfaktorer att ta fasta på om samverkan med akademierna ska fördjupas: Samverkan mellan Huddinge kommun och akademierna, som idag sker i olika projekt utan samordning eller styrning, bör drivas enligt en samverkansstrategi där syftet med samarbetet klart framgår. När syftet formuleras ska hänsyn tas till de prioriterade områdena förvaltningarna redovisat. Erfarenheter måste inhämtas från andra kommuner, som kommit längre än Huddinge, och i det arbetet bör framför allt kommuner där flera akademier finns beaktas. Strategin bör utgå från de framgångsfaktorer som olika kartläggningar pekar på. Framgångsfaktorer är exempelvis att avsätta resurser och ha en samordnande funktion/organisation för samverkan. Tillit och förtroende mellan parterna är också avgörande för ett framgångsrikt samarbete. Därför måste samverkan förankras på högsta nivå inom organisationerna. Samverkan med akademierna bör formaliseras i särskilda avtal med gemensamma strategiska målsättningar och visioner samt riktlinjer för hur samverkan ska ske. 30

43 Fler i jobb Näringslivsutveckling Huddinges har ett diversifierat näringsliv där branscher som vård, handel och utbildning är störst och där kommunens två regionala stadskärnor är de arbetsplatsområden med den absolut övervägande delen av dessa arbetstillfällen. Konkurrensen inom handeln i regionen är stor. Det är utmaning för Kungens kurva att behålla förstaplatsen som landets största handelsplats med all utveckling inom handel och upplevelser som tillkommer och utvecklas i länet. Då utvecklingen och byggandet av nya bostäder och verksamheter i Flemingsbergsdalen har påbörjats kommer möjligheterna för nyetablering och arbetsplatser vara goda. I Flemingsberg byggs även ett nytt huvudkontor för bolaget Bactiguard (Tullinge) samt Technology for Health vilket kommer att generera flera nya arbetstillfällen inom life science. I Flemingsberg startade polisutbildningen vid Södertörns högskola i januari 2015 och i juli 2016 kommer Röda korsets sjuksköterskeutbildning att etablera sig vilket stärker utbildningsklustret i området och skapar fler arbetstillfällen. I Huddinge jobbar cirka människor. Det privata näringslivet står för drygt hälften av arbetstillfällena medan knappt hälften finns inom kommun, landsting eller stat. Karolinska universitetssjukhuset och Huddinge kommun är de största arbetsgivarna. Den stora majoriteten av företag har färre än fem anställda och det är även i den gruppen vi ser ökningen av nyföretagandet. När Citybanan är klar kommer Huddinge vara en av de kommuner som främst kan dra nytta av att restiden förkortas och turtätheten ökar. Därmed stärks Huddinge som etableringsort samt får större tillgångar till arbetskraft då allt fler når Huddinge och Flemingsberg inom 30 minuter när byten mellan transportslag kan göras snabbare och en station tillkommer vid Odenplan. Fortsatt arbete inom med utbildning-arbetsliv-entreprenörskap inom skolan skapar goda förutsättningar för näringslivet. Förbättrat näringslivsklimat De flesta av landets kommuner arbetar allt mer med att förbättra sitt företagsklimat. Insikten om att det är en viktig del för utveckling av befintliga företag och etableringen av nya har gjort att arbetet prioriteras allt högre. Kommuners företagsklimat mäts av flera aktörer och dess resultat får en allt större uppmärksamhet i olika media. Det bidrar därför också starkt till kommunernas varumärke. Huddinge kommun har vid den senaste mätningen sjunkit i Stockholm Business Alliance Nöjd-Kund-Index, NKI, där kommunen tidigare varit framgångsrik. Även i den årsvisa ranking som Svenskt näringsliv gör tappar Huddinge några placeringar i den senaste mätningen. Huddinge arbetar nu förvaltningsövergripande med företagsklimatet och en handlingsplan som innefattar olika insatser är framtagen. Ett arbete med ökad samverkan mellan avdelningar och förvaltningar för ett förbättrat näringslivsklimat pågår också. 31

44 Öka antalet arbetsplatstillfällen Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan antalet arbetsplatser inom ett område, till exempel en kommun, och hur många som arbetar. Under ett flertal år har denna kvot legat runt 0,9 och de senaste åren rent av sjunkit något. Målet för Huddinge är att arbetsplatskvoten ska vara 1,0, vilket kan bli en stor utmaning. Det är svårt att både behålla och attrahera nya etableringar i södra stockholmsregionen inklusive Huddinge. Stöd för försörjning Arbetslösheten har sjunkit något mellan 2013 och 2014 (från 3,4 procent till 3,1 procent) och rankingen i länet har förbättrats från plats 17 av 23 kommuner till plats 14 av 22 kommuner. Även antalet hushåll med försörjningsstöd sjunker mellan åren från till Uppgiften för 2013 är hushåll. Däremot ökar bidragstidens längd, vilket beror på att de personer som är kvar i försörjningsstöd, är i behov av stora stödinsatser för att bli aktuella på arbetsmarknaden eller klara studier. 32

45 God omsorg för individen Hälsan förbättras men skillnaderna fortsätter att öka Folkhälsan i Sverige har blivit bättre men gapet mellan olika grupper i samhället ökar. Socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper i kommunen. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Samtliga folkhälsoproblem som fetma, stillasittande fritid, rökning och hög alkoholkonsumtion är vanligare bland personer i socioekonomiskt svaga grupper. Även alla stora dödsorsaker i befolkningen som hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dessa grupper. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen både vad gäller psykisk och fysisk hälsa. Det skiljer i genomsnitt fem år i livslängd mellan låg- och högutbildade kvinnor. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat under senare år och färre har ett riskbruk av alkohol. Även bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat. 12 Elever som inte dricker alkohol i Huddinge ökar och har så gjort sedan kommunen började mäta Elever som inte provat narkotika visar också på en positiv utveckling och har så gjort sedan många år. Detta gäller såväl alkohol som narkotika. Andelen vuxna i Huddinge som upplever sin hälsa som god eller mycket god har på totalen gått upp något mellan åren. Kvinnor och män bedömer sin hälsa relativt lika. Hur hälsan bedöms ser ganska olika ut mellan olika områden i Huddinge. I Huddinge har 0,7 procent av befolkningen psykisk funktionsnedsättning av något slag (psykisk ohälsa av långvarig art som innebär funktionsnedsättning) 13. Hos personer med psykisk ohälsa finns hemmavarande barn under 18 år. Barnkonsekvensanalyser kan vara en metod att identifiera dessa familjers och barns situation. Gruppen har tidigare varit en relativt dold grupp. Trångsund, Skogås, Vårby och Flemingsberg har en klart högre andel av målgruppen än resterande kommunen. Regeringen tillsätter kommission för jämlik hälsa Utifrån konventionen om de mänskliga rättigheterna och deklarationer om rätten till liv, till ett gott liv och en god hälsa ska regeringen tillsätta en kommission för jämlik hälsa under våren Health 2020 och Healthy cities WHO och folkhälsoarbete i brett perspektiv Medlemsstaterna i WHO:s europeiska region har enats om en ny gemensam hälsopolitisk strategi Health Medlemsländernas gemensamma mål är att åstadkomma betydande hälsoförbättringar och ökat välbefinnande i befolkningen, minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och bygga upp ett hållbart hälsosystem som har människan i centrum. Strategin är utformad för att ge vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa, där det krävs ändamålsenlig styrning och lösningar kring effektiva insatser. Den identifierar hur hälsan kan förbättras genom en hållbar och jämlik fördelning av hälsan. 12 Folkhälsan i Sverige Kartläggning av SÄF tillsammans med landstinget av personer med psykisk funktionsnedsättning av något slag (2013) 33

46 Kommunen är medlem i Healthy Cities nationella nätverk och inom detta nätverk pågår dialog kring hur social hållbarhet och hälsofrämjande arbete kan blir en viktigare del i planeringen. Hälsofrämjande stadsplanering behöver tydligare föras in i kommunens arbete i kring plan- och byggprocesser för att få effekt. Kultur- och fritidsutbudet som möjliggörare Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse och främjar både återhämtning och stimulans. Det är därför viktigt att utbudet av fritidsaktiviteter är brett och varierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott men även olika typer av mötesplatser är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i ett hälsosamt samhälle. Kultur är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Mötesplatser och ett rikt kulturliv är viktiga inslag i samhället. Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett minimum för goda motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst två gånger i veckan. I undersökningen Ung livsstil undersöktes år 2009 motionsvanor hos barn och unga. Resultatet visade att många barn och unga i Huddinge rör på sig mindre än två gånger i veckan. Huvudskälet till att många pojkar och flickor inte tränar var enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkade. För kommunen och föreningslivet är det prioriterat att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna oftare. Under 2014/2015 genomförs en ny undersökning, resultatet kommer att utgöra ett viktigt underlag för fortsatta satsningar. Högpresterande unga kvinnor och unga arga män Bland unga i åldern år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. 14 Den psykiska ohälsan bland unga varierar mellan bostadsområdena i kommunen och mellan könen framgår att flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sett sämre jämfört med pojkar. Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Denna grupp presterar i motsvarighet till många pojkar sällan dåligt i skolan, snarare tvärtom. En tuffare arbetsmarknad och osäkerhet om framtiden stressar och leder till att fler unga mår dåligt. Vad gäller skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har flickors frivilliga ansvarstagande pekats ut som en orsak till upplevelsen av krav och stress det kan handla om att flickor tar stort ansvar för relationer med vänner och familj, eller åtaganden på fritiden. I sammanhanget måste frivillighet förstås utifrån en stark norm för vad som förväntas av flickor. Flickor och pojkar lever och växer upp under delvis olika förutsättningar. Dessa livsvillkor exempelvis skolstress och ansvarstagande, bidrar till att främst flickor upplever, uttrycker och rapporterar psykiska besvär såsom stress och oro. 15 Forskning pekar att generella åtgärder bäst kan bidra till att hälsoskillnader minskar men att de ska anpassas till olika gruppers förutsättningar och nå de grupper som 14 Folkhälsa i Sverige Ojämställdhet i hälsa och vård, SKL (2014) 34

47 har störst behov. En trend som syns i många kommuner är satsningar med sociala investeringar. En allt större grupp män uppvisar problem på flera olika sätt. Det rör sig om män (med både svensk och utländsk bakgrund) som presterar dåligt i skolan, har traditionella värderingar och som får det svårt både på arbetsmarknaden och i relationer och lättare hamnar utanför etablerade sociala nätverk. Risken finns att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och religiösa extremistiska rörelser. 16 Unga och våld - pojkar som offer och potentiella gärningsmän Pojkar och mäns utövande av våld är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem som drabbar både andra män, kvinnor och barn. Våldet medför stora kostnader, både ekonomiskt för samhället i stort och för individers hälsa och välbefinnande. Forskning visar att ett våldsförebyggande arbete kan ge stora effekter och att det är arbetet som bygger på att förändra stereotypa föreställningar om kön och som fokuserar på unga män och killar som är särskilt effektivt i detta omfattande arbete. Detta eftersom män och killar både drabbas av och står för majoriteten av våldet. Att majoriteten av våldet begås av pojkar och män betyder inte att män, av naturen, är mer våldsamma än flickor och kvinnor. Omfattningen av våld säger mer om hur nära sammankopplat våld är med maskulinitetsskapandet. 17 Samverkan mellan många aktörer skapar störst möjlighet till förändring. Det kräver samarbete och samverkan mellan olika aktörer och olika kunskapstraditioner för att nå största möjliga effekt. Tillsammans kan myndigheter och civilsamhället spela en viktig roll då våldsförebyggande arbete som utförs parallellt på flera nivåer i samhället ger det bästa utfallet. Våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling men också att ökade förebyggande insatser ska göras och detta i samarbete med frivilligorganisationerna. Det våldsförebyggande arbetet bör ses som minst lika viktigt och självklart som det akuta stödarbetet med utsatta för våld är idag. Våld i nära relationer är också en företeelse bland äldre personer, dels mellan äldre makar/sambos, dels mellan vuxna barn och gamla föräldrar. Troligen ett stort mörkertal och mycket svårt att komma åt. Dessa våldsutsatta personer har ofta mycket svårt att själva bryta sig ur relationen på grund mångårigt beroende och få sociala kontakter. Samkraft Samkraft är en samverkansmodell mellan Huddinge kommun (barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, social- och äldreomsorgsförvaltningen), Polisen (lokalpolisområdet i Huddinge) och Stockholms läns landsting (barn- och ungdomspsykiatrin i Huddinge). Samkraft ska bidra till att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Samkraft är en beprövad modell som etablerades Den nuvarande modellen bygger på samverkansöverenskommelsen Bo Rothstein. Framtidsutmaningar det nya Sverige (2013) 17 Kommungemensam inspirationsdag om våldsprevention, Peter Söderström, Män för jämställdhet,

48 Samkraft har utvärderats av en extern utvärderare under Utvärderingen baseras på Best Praxis teori. Det är medlemmarna i styrgruppen och samkraftteamen som själva värderar hur långt Samkraft har kommit och lämnat förslag till fortsatt utveckling. Frågeställningarna i studier och analys följer SUSAL- metoden som står för att styra, utveckla, samverka, använda och lära. Samkraft kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete inom respektive område för att än mer stärka organisationen och effekterna av det förbyggande arbetet gentemot barn och unga i Huddinge. Styra - En framträdande styrka i Samkraft är styrningen. Samtidigt framkommer många förslag till utveckling av styrningen. En sätt att möta dessa förslag är att utveckla en matrismodell som ökar engagemanget i teamen och förvaltningarna. Utveckla - Utvärderingen visar på betydelsen av att vidareutvecklingen av Samkraft som modell görs till en prioriterad satsning för parterna. Samverka - Samverkan inom Samkraft utgår från tre perspektiv vilka är barn-, områdes- och jämställdhetsperspektiven. Enligt utvärderingens studier får barn- och områdesperspektivet genomgående höga värderingar medan ökade satsningar behövs inom jämställdhetsperspektivet. Använda - De resultat som kommer ut av Samkraft kan öka genom insatser inom de övriga SUSAL-områdena. Två exempel är att förtroendet behöver öka för Samkraft och modellen för Samkraft behöver utvecklas. Lära - Utvärderingens underlag visar på behovet av att ytterligare bygga in lärande som en aktiv metod i Samkraft. De satsningar som gjorts har fått uppskattande omdömen. 36

49 Ekosystem i balans Utökat byggande och miljö Grönstrukturen är stadens lunga och förser invånarna med syre att andas och tar hand om koldioxidutsläpp, renar luften från föroreningar, tar hand om dagvatten, gynnar den biologiska mångfalden samt bidrar till invånarnas rekreation och välmående. När det sker förtätning och när nya områden bebyggs är det viktigt att värdefull grönstruktur bevaras och att ekologisk kompensation sker om grönytor behöver tas i anspråk. En tätare bebyggelse medför också att trycket på parker, lekplatser och bostadsnära natur ökar, vilket innebär att åtgärder behövs för att höja rekreationsvärden och öka tåligheten. Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar. När mängden hårdgjorda ytor ökar, ökar mängden dagvatten. Enligt kommunens dagvattenstrategi ska ny- och ombyggnationer inte öka mängden dagvatten utan dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. Dagvatten orsakar spridning av föroreningar från mark och byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. 75 procent av påverkan på kommunens sjöar kommer från dagvatten och vissa sjöar är för näringsrika. Sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången har juridiskt bindande miljökvalitetsnormer som ska uppnås senast För att detta ska nås behöver insatserna fortsätta, vilket innebär att investeringar behövs framöver. Forskning visar att när nya vägar byggs ökar trafiken. Detta blir en utmaning för kommunen då nya väginfrastrukturprojekt planeras. Trafiken alstrar växthusgaser som förändrar klimatet. Trafiken genererar också hälsovådliga ämnen som kvävedioxid samt partiklar. Redan idag överskrids miljökvalitetsnormerna för luft vid de stora trafiklederna. För att minska de negativa konsekvenserna behöver tillgängligheten för kollektivtrafik förbättras och gång- cykeltrafik underlättas till och inom området samtidigt som entréer i området görs lätt tillgängliga för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Trafikbuller är den miljöstörning som är vanligast förekommande i samhället och människors välbefinnande och hälsa påverkas negativt av buller. En femtedel av invånarna är exponerade för buller från väg- och spårtrafik. Därför är det av stor vikt att bullerfrågorna beaktas i samhällsplaneringen. Resor i tjänsten Idag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns, en ökning med drygt fem procentenheter sedan år Frågan om arbetsgivarens ansvar för transporter till och från arbetet blir därmed alltmer aktuell. Ny kommunikationsoch informationsteknik har samtidigt öppnat upp för ökade möjligheter att inte resa till möten och för anställda att arbeta på distans, vilket minskar resande, både i tjänsten och till och från arbetet. Kommunen behöver ge möjligheter för det nya arbetslivet som tekniken ger möjlighet till. Även på fordonssidan går den tekniska utvecklingen snabbt framåt. Kommunens fordonsflotta bör kunna vara fossilbränslefri inom ett decennium. Hållbar upphandling Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard. Utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Hållbar utveckling har genom 37

50 politiska beslut blivit ett prioriterat mål både nationellt såväl som för EU:s politik och lagstiftning. En hållbar upphandling kan bland annat bidra till: - energisnåla produkter och minskade utsläpp från transporter - livsmedel baserade på ekologiska produkter och god djurhållning - rengöringsprodukter och textilier utan allergiframkallande ämnen - te och kaffe där odlarnas arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter har beaktats - minskat socialt utanförskap genom krav på arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliensbegreppet har på senare tiden blivit alltmer aktuellt eftersom det innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. En ökad förståelse av resiliens i sammanflätade system av människor och natur (så kallade social-ekologiska system) blir allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringar och annan miljöpåverkan innebär. Studier visar att ekosystem sällan reagerar gradvis på gradvisa förändringar. Ett ekosystem med låg resiliens kan ofta verka opåverkat och fortsätta producera resurser och ekosystemtjänster tills en störning driver systemet över en tröskel. Det kan då räcka med en liten störning i ekosystemet för att orsaka ett skifte till ett mindre önskvärt tillstånd. Exempelvis sjöar kan synas relativt opåverkade av ökade näringshalter upp till en tröskelnivå, men när den passeras skiftar vattnet plötsligt från klart till grumligt. Studier av ängsmarker, skogar och hav har också visat att minskad resiliens på grund av mänskliga aktiviteter kan göra ett ekosystem sårbart för naturliga händelser som stormar och bränder vilka systemet tidigare kunde klara av. Forskning inom resiliens visar nödvändigheten av att höja resiliensen i våra socioekologiska system om vi ska kunna hantera klimatförändringar och andra globala miljöförändringar. Biologisk mångfald spelar en avgörande roll för ekosystemens resiliens genom att sprida risker, utgöra "försäkring" och ge fler möjligheter till omorganisation efter störning. Om det finns många arter som utför samma funktion (till exempel fotosyntes eller nedbrytning) och om arterna inom en sådan "funktionell grupp" reagerar på olika sätt då ekosystemet drabbas av en störning, så kan arter ersätta eller kompensera för varandra när förhållandena förändras. I en värld som karaktäriseras allt mer av överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs strategier som stärker resiliensen. Insikten om att mänskligheten och naturen är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar behöver stärkas. Produktion- och konsumtionsmönster 2012 kom en rapport från konsultföretaget McKinsey som beskriver den cirkulära ekonomin och dess potentiella betydelse för världsekonomin. I denna anges exempelvis att om vi skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Detta framgick även i europeiska kommissionens förslag (COM(2014)397 final) till revidering av EU:s avfallsdirektiv som har varit på remiss under Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som är motsats till linjär ekonomi som hittills har varit den dominerande. Cirkulär ekonomi lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används för att exempelvis återanvända byggnadsmaterial, möbler, 38

51 elektronik, bilar med mera. Detta synsätt bidrar både med jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion och med en minskning av utarmningen av naturresurser. Status som tidigare har skapats genom att inhandla kapitalvaror såsom bilen, klockan eller väskan har delvis ändrats. Istället skapas status genom att konsumera tjänster som erbjuder upplevelser som i någon mening förbättrar oss som människor allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till resor där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Förr var det lättare att köpa sig status och bekräftelse, men idag krävs annat för att förmedla bilden av att vara en lyckad person. 39

52 Effektiv organisation Attraktiv arbetsgivare I en globaliserad värld med snabb kommunikation och nya sätt att sprida kunskap och erbjudanden blir det viktigare att profilera sitt erbjudande som arbetsgivare. 18 Under 2014 har ett kommunövergripande projekt i syfte att ta fram ett nytt arbetsgivarvarumärke för kommunen pågått och från 2015 planeras förstärkningar av intern och extern kommunikation kring arbetsgivarvarumärket. Ett av skälen till nytt arbetsgivarvarumärke är anpassning till kommunens varumärke och framtagna kärnvärden. I den nulägesmätning som genomfördes under hösten 2013 av Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke framkommer tydligt att många i länet inte känner till vad som kännetecknar kommunen som arbetsgivare. En ny nulägesmätning är planerad till Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att påverka möjligheterna att rekrytera rätt personer och även behovet av rekrytering. Några sådana saker är att använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetssituation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre karriärmöjligheter. Se bild nedan. 19 Bild hämtad från SKL s rapporter om rekryteringsutmaningarna, Vad är Employer Branding? SKL 19 Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april

53 Gemensamma värden Ett fortsatt arbete kommer att ske med att tydliggöra gemensamma värden utgående från ramverket för värdestyrning. Såväl den etiska koden som de förvaltningsspecifika värdegrunderna bidrar till att uppnå kommunens vision och målsättningar. Huddinge kommuns vision, mål och kärnvärden omfattar alla medarbetare och chefer. Den etiska koden omfattar alla och utgör kommunens grundläggande värderingar. Varje förvaltning har dessutom en värdegrund som ska styra vårt agerande i mötet med kommuninvånare, kunder och kollegor. Fakta om medarbetarna i Huddinge kommun I december 2014 hade Huddinge kommun cirka anställda och var med det den näst största arbetsgivaren i Huddinge. De senaste åren har antalet anställda i Huddinge kommun ökat. Bland våra största yrkesgrupper finns lärare, barnskötare och förskollärare. En stor andel arbetar också som undersköterskor, vårdare, vårdbiträden samt socialsekreterare. Cirka 80 procent av de anställda är kvinnor och 20 procent män. Medelåldern är 45 år. Personalförsörjning i Huddinge kommun Personalomsättningen, det vill säga andelen tillsvidareanställda som avslutat sin anställning i kommunen, har sedan 2012 minskat något och var för ,7 procent. Cirka 15 procent av kommunens tillsvidareanställda är 60 år eller äldre. Fördelningen mellan åldrarna år är relativt jämn vilket bör leda till en jämn takt i generationsväxlingen, sett till kommunen som helhet. Se bild nedan Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Fritidsnämnden fastställer tertialbokslut 1 för perioden januari april år 2015.

Fritidsnämnden fastställer tertialbokslut 1 för perioden januari april år 2015. 2015-05-05 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2014/140-041 Fritidsnämnden Tertialbokslut 1 Förslag till beslut Fritidsnämnden fastställer tertialbokslut 1 för perioden januari april år 2015. Sammanfattning Fritidsnämnden

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2015-2017. Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplanen omfattar de politiska intentionerna som de uttrycks i Vision 2050, riktningar, program, kommunstyrelsen målområden

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för kultur- och fritidsnämnden

Verksamhetsplan 2015 för kultur- och fritidsnämnden KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-10-17 KFN-2014/291.182 1 (1) HANDLÄGGARE Tjergefors, Pauline pauline.tjergefors@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson 2015-05-08 SKDN 2015/0007 0480-452904 Södermöre kommundelsnämnd Budgetmål 2015 Förslag till beslut Södermöre kommundelsförvaltning

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

STRATEGISK FÄRDPLAN 2020

STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 KRISTIANSTADS KOMMUN STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-15 Syftet med strategisk färdplan 2020 är att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna. Strategisk färdplan

Läs mer

Vision. Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre. VISION OCH MÅLMODELL

Vision. Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre. VISION OCH MÅLMODELL Vision Vi har tagit fram fyra grundstenar som bygger visionen. Det handlar om ord och begrepp som hela tiden återkommit under arbetet och som kommer att bära upp visionen. Bättre Simrishamn är en plats

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017 2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2015-2017. Inledning Kommunplanen är antagen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden Verksamhetsplan 1(13) VERKSAMHETSPLAN Kultur- och Fritidsnämnden Framtagen av: Annica Skog Datum: -11-25 Version: 1 Diarienummer: /ULN 067 Verksamhetsplan 2(13) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag... 3 Vision...

Läs mer

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1

Läs mer

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016 2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE I valet den 14 september väljer vi väg för Huddinge. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben först ingen ung utan jobb Mindre klasser och fler lärare Ordning, reda och

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd

Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Moderaterna bygger för det växande Stockholm Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Vi välkomnar att Stockholmsregionen växer 2010-08-26 Stockholmsregionen

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för

Läs mer

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011. Verksamhetsbeskrivning Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning

Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning Fritidskontoret Enhet/Handläggare Stefan Herre Eriksson Datum Beteckning 2013-04-22 FRN2013.0011 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning I det goda samhället ska så många medborgare

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12

Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidskontoret Enhet/Handläggare Sören Karlström Datum Beteckning 2007-11-12 07/0032 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer